Löfte 1: Vi ska leda företaget

Transkript

1 Planeten ska med

2 Löfte 1: Vi ska leda företaget Vi utvecklar och driver företaget så att vi är ledande och den tydligast lysande stjärnan inom hållbara boendemiljöer. Vi arbetar fokuserat med att utveckla ledarskapet i organisationen och vi deltar i ett flertal stora forskningsprojekt som ligger i framkant när det gäller bostäder och hållbarhet.

3 Hållbarhetsfrågor är integrerade i ledningssystemet Så här arbetar vi Sedan 2009 är Riksbyggens verksamhet certifierad enligt miljöstandarden SS-EN ISO 14001:2004 och kvalitetsstandarden SS-EN ISO 9001:2000. Det innebär att oberoende externa ackrediterade revisorer regelbundet kontrollerar att våra arbetssätt uppfyller alla de högt ställda krav som standarderna kräver. Vår filosofi är enkel kvalitet lönar sig. Och vårt miljöarbete är en integrerad del av kvalitetsarbetet. För att dagligdags kunna arbeta strukturerat med miljö- och kvalitetsfrågor har vi utvecklat ett integrerat ledningssystem, Så här arbetar vi, som hjälper oss att säkerställa arbetet genom hela organisationen.

4 Vi har en hållbarhetschef i ledningsgruppen Sedan 1 december 2014 ingår Riksbyggens hållbarhetschef Charlotta Szczepanowski i Riksbyggens ledningsgrupp. Hållbarhet handlar idag om mycket mer än bara miljöfrågor. Det handlar också om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt och att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle som uppfyller grundläggande mänskliga behov. För Riksbyggen, som har ambitionen att bidra till samhällets utveckling, är hållbarhetsarbetet högt prioriterat. Det gör det naturligt att låta hållbarhetschefen Charlotta Szczepanowski ta plats i företagsledningen, för att säkerställa att hållbarhetsarbetet genomsyrar allt vi gör.

5 Hållbarhet är integrerat i premiesystemet för våra medarbetare All personal hos Riksbyggen har möjlighet att ta del av organisationens goda resultat. Tillsammans har vi skapat ett poängsystem som innebär att alla medarbetare på Riksbyggen får en extra bonus i form av pengar om vi når våra uppsatta mål. Systemet bygger på parametrarna kundnöjdhet och hållbarhet.

6 Antalet kvinnor Antalet kvinnor på chefsnivå var den 31 december 2013 strax över 31 procent, vilket är en liten ökning jämfört med året innan. Målet är 40 procent kvinnliga chefer vid 2017 års utgång, enligt Riksbyggens mångfalds- och jämställdhetsplan. För att nå dit ska vi sträva efter att öka jämställdhet och mångfald i våra rekryteringar. Vid rekryteringar bör det också alltid finnas en slutkandidat från det underrepresenterade könet.

7 Hållbara inköp med Code of conduct Av 127 centralt upphandlade leverantörer är 75 procent certifierade enligt ISO 14001, 75 procent certifierade enligt ISO 9001, 93 procent godkända avseende miljö enligt Riksbyggens leverantörsbedömning och 95 procent godkända avseende kvalitet enligt Riksbyggens leverantörsbedömning.

8 Vad är social hållbarhet? Riksbyggens ambition är att bli ledande inom hållbara boendemiljöer. För att på bästa sätt kunna stödja medlemmar och kunder till ett mer socialt hållbart boende behöver vi arbeta utifrån en definition av vad social hållbarhet är i en bostadsrättsförening i ett hållbart samhälle. Definitionen är utvecklad i samarbete med Göteborgs universitet. Enligt definitionen fungerar en socialt hållbar bostadsrättsförening så här: I vår Bostadsrättsförening har du möjlighet till att påverka I vår Bostadsrättsförening skapar vi gemensam nytta I vår Bostadsrättsförening samverkar vi med omgivningen I vår Bostadsrättsförening är vi med och utvecklar samhället

9 Vi är delägare i SUST Riksbyggen är medlemmar i Föreningen för energieffektivisering, som 2008 startade företaget Sustainable Innovation AB (Sust). Tanken är att Sust ska fungera som ett nationellt centrum för energieffektivisering i vardagslivet. Dels genom att driva utvecklingsprojekt inom energiområdet, dels genom att bidra till informations- och kunskapsspridning med energieffektivisering som tema. Utgångspunkten är att förändringar i människors vardagsvanor kan skapa stora effekter, något som kräver ökad medvetenhet om såväl energianvändning som nya tekniska lösningar för energianvändning.

10 Vi deltar i lokala hållbarhetsinitiativ Riksbyggen samverkar för ökad hållbarhet även på lokal nivå. Två exempel på lokala hållbarhetsinitiativ är Uppsala klimatprotokoll och Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Uppsala klimatprotokoll: Tillsammans når vi längre! Uppsala klimatprotokoll är en arena för företag, föreningar och offentliga organisationer som vill samverka och inspirera varandra (och andra) till klimatdriven affärs- och verksamhetsutveckling. I dagsläget består nätverket av 29 lokala aktörer, som tar aktivt ledarskap i klimatfrågan för att gemensamt minska utsläppen och aktivt bidra till ett mer hållbart Uppsala. Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat I Umeå startade 2008 ett nätverk för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Nätverket består av företag, organisationer och myndigheter inom hela bygg- och förvaltningskedjan, med målet att skapa en marknad för hållbart byggande och förvaltande. Man vill skapa handling och bidra till snabbare omställning till nya tekniker i hela branschen, genom att tillsammans öka kunskapen om hållbart byggande och förvaltande i kalla klimat. Visionen är att regionen senast år 2020 ska vara världsledande inom området.

11 Den goda staden Med Riksbyggens jubileumsfond Den goda staden stödjer vi forskning, utveckling och utbildning för bättre bomiljö inom områden som arkitektur, byggnadsteknik, fastighetsförvaltning, energiförsörjning, miljövård, samhälls- och trafikplanering. Mellan år 1991 och 2014 har fonden delat ut 135 stipendier till ett värde av cirka 10 miljoner kronor. År 2015 kommer fonden att dela ut minst kronor, fördelat på minst 4 stipendier.

12 Tornet Riksbyggen strävar efter nära samarbeten med aktörer som bidrar till att vi kan skapa mer hållbara samhällen gick vi därför in som delägare i det nystartade fastighetsbolaget Tornet Bostadsproduktion AB, som bygger och förvaltar hyresfastigheter för att utveckla och behålla dem. Engagemanget gör oss delaktiga i produktion av hyresrätter runt om i landet, projekt som har stor betydelse för såväl dagens samhälle som för kommande generationer. Tornet verkar för energieffektivt byggande, resurseffektivt materialutnyttjande samt hållbara och hälsosamma produktval.

13 Löfte 2: Vi ska göra rätt Alla vi på Riksbyggen arbetar enligt tydliga riktlinjer och alla har tillräcklig kompetens för att oavsett roll i företaget kunna bidra till en mer hållbar utveckling. Vi ser med andra ord kunskap och gemensamma arbetssätt som en nyckel till att verkligen lyckas med ett framgångsrikt hållbarhetsarbete.

14 Minska klimatpåverkan Under åren minskade Riksbyggen CO2-utsläppen med 35 procent, vilket var mer än det uppsatta målet på 30 procent så fortsatte utsläppen att minska med ytterligare två procent. Från och med 2014 så redovisar Riksbyggen, till skillnad från tidigare år, CO2 utsläpp från hela livscykeln, dvs inklusive produktion och distribution av bränslen. Tidigare har Riksbyggen energioptimerat det egna fastighetsbeståndet och investerat i miljöbilar, vindkraft och videokonferensanläggningar. Exempel på anledningar till de senaste årens minskningar är att den fjärrvärme som används för uppvärmning av beståndet blivit bättre, minskad användning av drivmedel samt ett rikstäckande videokonferenssystem som bidrar till minskat resande.

15 Minska klimatpåverkan från våra transporter Av Riksbyggens totalt 679 servicebilar/företagsbilar är idag 501 är miljöbilar enligt Trafikverkets normer. Resterande 178 bilar drivs med bensin/diesel. Siffrorna är hämtade från Autoanalys Kontinuerlig uppföljning garanterar att vi kör våra miljöbilar på rätt drivmedel, gränsen för godkänt är minst 75 procent alternativt drivmedel.

16 Vi har köpt en vindkraftspinne Riksbyggen är delägare i vindparken Fredrikstad, som sköts av Bixias systerbolag Bixia ProWin AB. Tanken är att Riksbyggen ska producera lika mycket el som vi konsumerar.

17 Vi klimatkompenserar alla flygresor Trots miljömedvetenhet och rikstäckande videokonferenssystem, som bidrar till minskat resande, måste vi på Riksbyggen ibland flyga. Vi bidrar då till flygplanens utsläpp av koldioxid. Total klimatpåverkan för Riksbyggens resor var år ton CO2. Vi har valt att klimatkompensera för den koldioxid vi då släpper ut med hjälp av Vi-skogen, som hjälper bönder att plantera träd i Kenya, Rwanda, Uganda och Tanzania. Fyra länder hårt drabbade av avskogning och dess förödande effekter för människor och natur. Vi-skogen styr sina resurser till människor som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Den som planterar träd omvandlar inte bara koldioxid till kol och syre: Träd gör att livlösa jordåkrar återfår sin naturliga bördighet. Träd skyddar mot erosion och brännande sol. Träd ger också frukter, näring och mat på borden.

18 Riksbyggens medarbetare kan hållbarhet Riksbyggen ska vara ett företag där alla medarbetare känner engagemang och drar åt samma håll. Den goda affären är Riksbyggens utvecklingsprogram i fyra etapper som syftar till att öka medarbetarnas förståelse för och insikt om organisationens strategiska plan. En process och ett systematiskt arbetssätt som stärker den gemensamma värdegrunden, ökar medvetenheten om målen och bygger kompetens. Etapp två behandlade hållbarhet. Utbildningssatsningen avslutades 2014 och har omfattat samtliga medarbetare runt om i hela landet.

19 Bistånd Riksbyggen har i över 40 år varit medlem i biståndsorganisationen We Effect (tidigare Kooperation utan gränser). We Effect arbetar långsiktigt och lokalt, för att förändringar ska bestå. Ledstjärnan är hjälp till självhjälp och främsta fokus är mänskliga rättigheter, landsbygdsutveckling, värdiga bostäder, jämställdhet och tillgång till mark. Genom medlemskapet har vi kunnat bidra till många positiva insatser i olika utvecklingsländer. På senare år har vi ökat vårt engagemang och tillsammans med We Effect riktar vi nu vårt stöd till bostadskooperationen i El Salvador. År 2013 bidrog Riksbyggen med kronor i bistånd för bostadskooperativ utveckling genom We Effect. Se insamlingsresultat Läs mer på weeffect.se

20 Läxhjälpen Sedan år 2012 har Riksbyggen ett avtal med stiftelsen Läxhjälpen. Vi har allt eftersom utökat vårt samarbete med stiftelsen och är sedan 2013 en huvudpartner till Stiftelsen Läxhjälpen. Riksbyggen bidrar med kr per år. Läs mer på laxhjalpen.se

21 Löfte 3: Vi ska utveckla kunderbjudandet Genom ett stort mått av nytänkande utvecklar vi nya koncept, projekt och tjänster som bidrar till ett mer hållbart samhälle. Vårt engagemang stannar inte vid att vi själva vet att allt är utvecklat ur ett hållbarhetsperspektiv våra kunder ska verkligen uppleva att vi adderar ett mervärde som gör att de känner sig trygga med Riksbyggen.

22 Riksbyggenbostaden För att säkerställa att vi möter alla moderna kvalitetskrav på bostäder har vi utvecklat något vi kallar för Riksbyggenbostaden vår modell för en god bostad. Riksbyggenbostaden tar hänsyn till såväl boendes önskemål som samhällets krav på bland annat energieffektivitet, funktionalitet, tillgänglighet och trygghet.

23 Riksbyggenmodellen Att utveckla hållbara boendemiljöer handlar om att tänka utanför hemmets fyra väggar. Det gäller att se helheten och försöka förstå hur livet och samhället kommer att utvecklas i framtiden. Riksbyggen har därför utvecklat en modell för bostadsutveckling, Riksbyggenmodellen. Det är ett förhållningssätt till att utveckla långsiktigt hållbara miljöer och attraktiva områden där människor trivs. Modellen är uppbyggd kring sex principer: Utgå från människors livsmönster Planera för service och funktioner Tänk på miljöfrågorna från början Ta vara på platsen alla möjligheter Organisera privata och offentliga rum Koppla samman området med omvärlden Med Riksbyggenmodellen som grund för alla våra nya bostadsprojekt, vet vi att vi tar hand om de allra mest centrala erfarenheterna vi har för att utveckla hållbara stadsdelar även i framtiden.

24 Ekosystemtjänster Av naturen får vi vissa gratistjänster, så kallade ekosystemstjänster, som vi inte kan leva utan. Några exempel på ekosystemstjänster är rening av luft och vatten, produktion av bördig jord, pollinering av grödor och havens förmåga att producera fisk. Enligt en forskningsstudie från FN (Millennium Ecosystem Assessment) är 60 procent av jordens ekosystemstjänster idag förstörda eller har använts ohållbart. Riksbyggen har tillsammans med Sweco utvecklat ett verktyg för att kunna bedöma hur vi bäst kan bevara (och förstärka) naturens tjänster vid utveckling av nya områden för bostäder. Med hjälp av verktyget bedömer vi alla markområdens hållbarhet utifrån ett ekosystemstjänstperspektiv. När vi vet hur planerade byggaktiviteter kan komma att påverka ekosystemstjänsterna kan vi också förebygga och/eller återställa eventuella skador.

25 Miljöbyggnad Alla byggnader som byggs enligt Riksbyggenbostaden vår modell för en god bostad ska certifieras enligt Miljöbyggnad nivå Silver. Certifieringssystemet baseras på svenska bygg- och myndighetsregler och svensk byggpraxis. Miljöbyggnad ger ett kvitto på byggnaders kvaliteter vad gäller energi, inomhusmiljö och material. Granskning och certifiering utförs av Sweden Green Building Council.

26 Positive Footprint Housing Positive Footprint Housing är Riksbyggens forsknings- och bostadsprojekt i samarbete med bl.a Chalmers, Johanneberg Science Park och Göteborgs universitet. Syftet är att skapa ett helhetstänkande kring hållbar bostadsoch stadsutveckling med människan i centrum. I fokus står social hållbarhet, energieffektivitet och minskad miljöpåverkan. Projektet startade 2012 med att Riksbyggen finansierar forskare och doktorander från Chalmers och från institutionen för Socialt arbete vid Göteborgs Universitet. Forskarna arbetar med att ta reda på dels vad som krävs för att boendet ska fungera långsiktigt för människor i olika skeden av livet, dels vad som gör att man trivs i ett bostadsområde. Målet är ett så ekologiskt och socialt hållbart bostadshus som möjligt, som forskarna sedan ska kunna fortsätta följa. Huset kommer att bli granne med Chalmers, vilket gör det möjligt för forskare och studenter att på plats kunna studera hur visionerna möter verkligheten när huset är färdigt och människor flyttat in. Planerad säljstart är i början av 2016 och planerad byggstart i slutet av Planerad inflyttning är tänkt att ske med start i början av 2018.

27 Klimatanpassningsprojektet Riksbyggen arbetar med klimatanpassning på flera olika sätt, i såväl nyproduktion som i förvaltning. En del av arbetet handlar om att genomföra analyser av ekosystemstjänster. Några exempel på ekosystemstjänster är naturens förmåga att rena luft och vatten, pollinera grödor och producera såväl fisk som bördig jord. Med hjälp av analyserna kan vi kartlägga risker med bland annat vattenreglering och jorderosion vid olika projekt. När vi vet hur riskerna för ett projekt ser ut kan vi minimera dem, genom att förebygga och/eller återställa eventuella skador. Sedan 2014 samarbetar Riksbyggen med Lunds Universitet för att identifiera riskområden kopplade till klimatförändringar. Resultaten ger sedan underlag för åtgärdspaket, som kan innehålla satsningar på olika ekosystemtjänster eller byggnadstekniska åtgärder för att skydda bostadsrättsföreningar mot skyfall, översvämningar och andra skador. Under våren 2015 har också en tvärvetenskaplig grupp satts samman, med åtta studenter vars examensarbeten är kopplade till detta.

28 Innovativ parkering Tillsammans med bland andra KTH genomför Riksbyggen ett omfattande forskningsprojekt för att studera vilka effekter nya transportmöjligheter (som fraktcykelpooler, elcyklar och bilpooler) har på behovet av bilar. Syftet är att öka möjligheten att leva en vardag utan bil, minska kostnaderna för parkeringsplatser och bidra till hållbar stadsutveckling. En del av forskningsprojektet är lådcykelprojektet, som genomfördes under 2013 för att se om lådcyklar kan ersätta bilåkande och därmed minska behovet av parkeringsyta. Resultatet kan leda till nya lösningar för parkering och mobilitet. Läs mer om projektet på

29 Energiklivet Med vår satsning Energiklivet hjälper vi bostadsrättsföreningar att bli mer energieffektiva. Vi har specialutbildat drifttekniker till energijägare, som söker onödiga energiläckage i fastigheter. Ett exempel på resultat är brf Husqvarnahus 2 som på fyra år minskat sin energiförbrukning med 44 procent och fjärrvärmeförbrukning med 23 procent. Under 2013 utbildade vi 16 nya energijägare, vilket innebär att vi i dagsläget har 35 stycken. Möjligheten till energibesparingar med hjälp av individuell mätning rymmer stor potential, beräkningar visar på besparingar om cirka procent.

30 Riksbyggens renoveringsverkstad När bostadsrättsföreningar renoverar finns stor potential att spara resurser och bidra till att nå energimålen. Därför drev vi tillsammans med KTH och Sust (Sustainable Innovation AB) under projektet Riksbyggens renoveringsverkstad, som resulterade i 15 goda exempel som bostadsrättsföreningar kan använda när de planerar renoveringsprojekt. Sveriges nationella målsättning är att halvera energianvändningen mellan 2007 och Under projektets gång kunde vi dock se att siktet 50 procent energibesparing till 2050 var svårt för föreningarna. Så stora besparingar kräver mer omfattande och kostsamma åtgärder, vilket innebär större risker. Riksbyggens renoveringsverkstad 2 undersöker nu hur det kan gå att komma tillrätta med problemet genom satsningar på olika områden. Går det till exempel att införa standardiserade åtgärdspaket, som kan tillämpas brett vid omfattande renoveringar? Kan banker och försäkringsbolag ge bättre villkor om föreningarna integrerar renovering och effektivisering i sin underhållsplan? Ytterligare ett uppslag är att föreslå nya styrmedel skatter eller lånegarantier.

31 Lådcykelprojekt I samarbete med KTH och Trafikutredningsbyrån genomförde Riksbyggen 2013 ett forskningsprojekt med lådcyklar, för att se om de skulle kunna ersätta bilåkande och därmed minska behovet av parkeringsyta. Resultatet kan leda till nya lösningar för parkering och mobilitet. Läs mer om projektet på

32 Löfte 4: Vi ska inspirera omvärlden Riksbyggen har djup kunskap och lång erfarenhet av att skapa förutsättningar för ett mer hållbart liv. Och det är något som vi lovar att använda i så många sammanhang som möjligt för att inspirera oss själva och vår omvärld medlemmar så klart, men även andra människor omkring oss. Målet är att vi ska vara en inspirationskälla och förebild för hela samhället när det gäller att utveckla, förbättra och förvalta de miljöer som vi lever och arbetar tillsammans i.

33 Vårt hållbarhetsarbete i En hållbar berättelse Sedan 2010 har vi rapporterat vårt hållbarhetsarbete i En hållbar berättelse, enligt Global Reporting Initiative (GRI). GRI är en nätverksbaserad organisation som utvecklat ett av världens mest använda ramverk för hållbarhetsrapportering. Kärnan i verksamheten är riktlinjer för hållbarhetsrapportering, så kallade Sustainability Reporting Guidelines. För att garantera så hög trovärdighet och teknisk kvalitet som möjligt är ramverket utvecklat i samverkan mellan näringsliv, civilsamhälle, fackföreningar och akademi. Ramverket bygger på principer och indikatorer som organisationer kan använda för att mäta och rapportera sitt ekonomiska, miljömässiga och sociala uppförande. Rapporteringen till GRI är frivillig.

34 Riksbyggens enkla miljöidéer Riksbyggens enkla miljöidéer är ett sätt för oss att underlätta miljöarbetet för våra medlemmar och kunder. Materialet omfattar idéer i tre olika kategorier: enkla, enklare och de allra enklaste miljöidéerna. De allra enklaste handlar exempelvis om att byta till lågenergilampor i olika utrymmen. De lite mer avancerade idéerna kan handla om lite mer krävande insatser, som att arbeta med energioptimering. Föreningarna kan samla poäng för varje åtgärd de genomför. År 2013 samlade föreningar runt om i landet in poäng och överträffade det uppsatta målet om poäng!

35 Årets hållbarhetsförening För att sprida goda exempel och uppmuntra fler bostadsrättsföreningar att arbeta med att bli en mer hållbar förening, både miljömässigt, socialt och ekonomiskt, utser vi vartannat år årets hållbarhetsförening. År 2015 genomför vi för tredje gången tävlingen Riksbyggens hållbarhetsförening. Mängden bidrag som håller allt högre kvalitet växer kontinuerligt, vilket alla tjänar på. Därför har vi i år valt att förutom att utse en övergripande vinnare, även ha flera andra priser. Bland annat får samtliga deltagare rådgivning om hur de kan utveckla sin förenings hållbarhetsarbete ytterligare. På så sätt blir alla som deltar vinnare! Vartannat år arrangeras även tävlingar på lokal nivå, så kolla på din ort om det är någon som din förening kan delta i. Ju fler som är med och jobbar med hållbarhet, desto bättre!

36 Miljöskolan Över personer har redan gått Riksbyggens miljöskola, en utbildning som innehåller tips om enkla åtgärder för att minska miljöbelastningen och energiförbrukningen i bostadsrättföreningar. Under 2013 utvecklades utbildningen med två nya moduler: Handla mat och Kemikalier i hemmet.

37 BRF Framtiden Tillsammans med de förtroendevalda i föreningarna har vi tagit fram en arbetsbok med råd och övningar som utvecklar och breddar engagemanget i en bostadsrättsförening. Målet är att göra fler delaktiga i såväl den vardagliga skötseln som den långsiktiga utvecklingen av bostadsrättsföreningen.

38 Nyhetsbrev om miljö/energi till våra kunder Riksbyggen skickar varje år ut nyhetsbrev med temat miljö/ energi. Utskicket går till samtliga energi- och miljöansvariga i våra bostadsrättsföreningar.

39 Utbildning till förtroendevalda Riksbyggen satsar centralt cirka fyra miljoner kronor på stöd och utbildning i föreningsfrågor till förtroendevalda i intresse- och bostadsrättsföreningar.

40 MABO MABO står för Miljöanpassad Avfallshantering i Boendesektorn en samverkansgrupp som verkar för ett miljöanpassat, väl fungerande och kostnadseffektivt avfallshanteringssystem för flerfamiljsbostadshus. Samverkansgruppen består av HSB, SABO, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Riksbyggen. Den gemensamma visionen är att minska miljöpåverkan genom att verka för ett miljöanpassat kretsloppssamhälle, bland annat genom att underlätta sorteringen av avfall och stärka människors miljömedvetande samt ökat producentansvar för att minska sopberget.

41 Nils Holgersson Nils Holgersson är en årlig rapport som jämför kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning i landets olika kommuner. Rapportens syfte är att redovisa de prisskillnader som finns mellan kommunerna och målet är att skapa debatt som kan leda till sänkta priser för kunderna. Nils Holgersson-rapporten produceras av Avgiftsgruppen där Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO ingår. Läs mer om Nils Holgersson på

42 KLOT KLOT (klimat, ombyggnad, tillgänglighet) är ett projekt som vi driver i samarbete med HSB. Projektet behandlar klimat och tillgänglighet i boendet och vi arbetar tillsammans för att skapa incitament för energieffektivisering och modernisering i svenska bostäder.