Jämlikhetsprogrammet SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Transkript

1 Jämlikhetsprogrammet SSU:s 38:e förbundskongress 2015

2 I. Inledning 5 Jämlikhetsprogrammet 10 Det är i det jämlika samhället som vi blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna. Det är där som vi fullt ut kan vara oss själva och utvecklas fritt. Det är där som vi alla får chansen att bidra och våra förmågor fullt ut tas tillvara. 15 Jämlikheten är på så vis frihetens förutsättning. Dess motsats är klyftor och segregation som begränsar människor. I ett ojämlikt samhälle kommer bara ett fåtal att vara fria att uppfylla sina drömmar. SSU kämpar mot ojämlikheten och de strukturer som upprätthåller den. Vi kämpar för alla människors lika värde för en värld där alla på lika villkor har makt över sitt liv och vårt gemensamma samhälle. Vi kämpar för en jämlik framtid. 20 Dags för jämlikhet Efter många år med högerpolitik har ojämlikheten ökat och friheten minskat i Sverige. Arbetslösheten har vuxit och bostadsbristen likaså. Villkoren på arbetsmarknaden har blivit skrämmande osäkra för många, inte minst unga. 25 Friheten i att kunna flytta hemifrån, i att ha ett jobb och ekonomisk trygghet vid sjukdom eller arbetslöshet är utom räckhåll för allt fler. Samtidigt har de mest förmögna dragit ifrån på grund av stora skattesänkningar och kraftiga börsuppgångar. 30 Sverige är inte ensamt om den här utvecklingen, även om klyftorna växer särskilt snabbt här. Ojämlikheten har ökat i nästan hela världen. Nu äger de 85 rikaste personerna mer än halva jordens befolkning tillsammans, och 1,2 miljarder människor lever på mindre än en dollar om dagen. Det går inte att tala om människors lika värde och samtidigt acceptera dessa enorma orättvisor. 35 Men ojämlikhet får fler konsekvenser än klyftorna i sig. När ojämlikheten trycker ned vissa människor går samhället miste om deras kunskaper och talanger. Frustration och förtvivlan väcks, vilket är en grogrund för ett polariserat samhälle. Mer jämlikhet innebär att fler kan bidra till en bättre ekonomisk utveckling och att tilliten mellan människor stärks. 40 Argumenten kunde inte vara starkare för att öka jämlikheten, både globalt och i Sverige. Det är vår tids viktigaste frihetsreform. Därför skriver SSU detta jämlikhetsprogram. Ojämlikhetens många ansikten 45 Ojämlikheten har fler dimensioner än klyftor i makt och pengar. Till exempel utför kvinnor mer obetalt arbete än män, personer med utländskt klingande namn diskrimineras på arbetsmarknaden och många

3 50 55 människor utsätts för sexistiska eller rasistiska hatbrott. Ytterst handlar ojämlikheten om liv och död. Högutbildade och höginkomsttagare är både friskare och lever i snitt flera år längre än människor med kort utbildning och låga inkomster. Det är ingen slump det ser ut så här. Klassamhället är ett resultat av kapitalismen som koncentrerar ägandet och makten över arbetslivet till några få. Klassklyftorna går också i arv. Det är mycket mer sannolikt att barn till förmögna föräldrar med lång utbildning själva läser vidare och får en hög inkomst, än att barn till föräldrar med en annan bakgrund gör det. Klyftorna mellan män och kvinnor i fråga om inkomst och makt över det egna livet och över samhället är ett uttryck för könsmaktsordningen. 60 Segregationen, diskrimineringen, hatet och våldet mot vissa människor på grund av ursprung, hudfärg eller religion beror på rasistiska strukturer och föreställningar. Begränsande normer om sexualitet, könsidentitet och -uttryck samt funktionalitet hindrar också människor från att på lika villkor leva sina liv och påverka samhället. 65 Maktordningarna samverkar, vilket förstärker utsattheten för stora grupper. Arbetet för jämlikhet måste vara brett och inkluderande. Bara tillsammans, bara när vi håller ihop, kan vi bygga samhället starkt för alla. 70 Vägen till jämlikhet Vägen till jämlikhet är varken kort eller enkel. Men det går att ta flera viktiga steg redan här och nu. Vi ska inte göra det med gamla medel och metoder utan med ny politik som hanterar dagens utmaningar och bygger morgondagens samhälle. De viktigaste verktygen är en levande demokrati och starka folkoch fackföreningsrörelser. SSU vill minska klassklyftorna med en aktivare politik för fler, schysta jobb med trygga villkor. De stora bankerna och finansföretagen kan och måste bidra mer. Klyftorna mellan män och kvinnor ska minskas med individualiserad föräldraförsäkring, med lika lön för lika och likvärdigt arbete och med rätt till heltid. Med en bred politik mot segregation, ekonomiska klyftor och diskriminering kan rasismen motverkas. Klyftorna växer mellan olika delar av landet både mellan stad och land och mellan välbärgade och utsatta områden. För att vända utvecklingen måste investeringarna i infrastruktur, i bostäder och i välfärden öka. De globala orättvisorna motverkas bäst med en god ekonomisk utveckling, global demokrati, bättre välfärd, mer jämställdhet och starkare fackliga rättigheter. Klimatarbetet behöver intensifieras och rika länder och regioner måste gå före. Dessa reformer är avgörande för att öka jämlikheten globalt och i Sverige. Men den socialdemokratiska rörelsen stannar inte där den bygger vidare med ny politik och fortsätter samhällsbygget för en jämlik framtid.

4 90 E. Ekonomisk jämlikhet 95 Den ekonomiska utvecklingen SSU:s mål är det jämlika och klasslösa samhället där grupper inte konkurrerar med varandra och där människan har makt och inflytande över sitt liv. Den ekonomiska utvecklingen är minst sagt motsägelsefull. Samtidigt som den extrema fattigdomen har minskat har det sena 1900-talet präglats av ökade klasskillnader, mellan länder och inom länder. Sverige är det land i OECD där klasskillnaderna har ökat mest de senaste 25 åren. Utvecklingen går åt fel håll. Idag präglas ekonomin av kris och krismedvetande. Investeringsnivån har sjunkit. Arbetslösheten i Europa och i Sverige är fortsatt hög. Detta drabbar unga värst. Vår generation har blivit förbisedda under många år. Bristen på arbete, bostad och utbildningsmöjligheter medför otrygghet och hopplöshet. Vår generation är den första sedan välfärdsstatens födelse som har sämre förutsättningar än sina föräldrar. SSU menar att det krävs en annan inriktning på politiken. I ett socialdemokratiskt samhälle får alla makt och inflytande över sitt liv och över samhällsutvecklingen. 110 Ekonomi för jämlikhet När politiken investerar i våra gemensamma institutioner skapas omfördelning. Välfärden, skolan och infrastrukturen gör att resurser fördelas mellan samhällsklasser och ökar både den enskildes och kollektivets möjligheter. En socialt hållbar ekonomi är bättre rustad att klara av de utmaningar vi har framför oss. Medlet för att se till att resurserna hamnar på rätt plats är att reglera finansieringen av investeringarna i ekonomin. Finansekonomin är ryggraden i det ekonomiska systemet. Det är den del av ekonomin där resurser fördelas, omfördelas och prioriteras. SSU menar att finansekonomin har potential att vara mer än det. Genom att prioritera investeringar efter socialt viktiga faktorer kan ekonomin bidra till jämlikhet. Bankerna de nya makthavarna SSU ser med oro på hur allt mer makt och pengar koncentreras till ett fåtal aktörer. När mindre banker läggs ner eller köps upp av de större blir ekonomin särskilt sårbar. Finanskrisen 2008 innebar att stater fick rädda stora banker som annars riskerade kollaps. Ett demokratiskt underskott uppstår när banken kan ta på sig risker som i förlängningen äventyrar människors framtid. Idag saknas i princip tillämpliga sanktioner mot banker som inte hanterar risker på ett korrekt sätt. Bankerna har i stort sett fria tyglar att framställa nya pengar både genom krediter mot kapitalreserver och genom finansiella instrument som använder sig av både lånade pengar och spekulation. SSU menar att en ökad reglering av finanssektorn är nödvändig.

5 135 Sedan 1990-talet har svenska banker kunnat agera både sparbanker och affärsbanker. Det har inneburit ökad tillväxt men samtidigt ökat riskerna för den enskilde spararen. SSU menar att banker som förvaltar löner och småsparares pengar har ett ansvar för att dessa pengar inte försvinner. Därför bör inte sparbanker tillåtas vara affärsbanker En alternativ finansiering av framtiden Bostadsbrist, massarbetslöshet och kreditkris visar hur det kapitalistiska samhället inte lämnar utrymme för vare sig misstag eller de mest grundläggande behoven. En socialdemokratisk ekonomisk politik ska bygga på att reglera ekonomin för en hållbar tillväxt, som i sin tur ska finansiera samhällsnyttiga investeringar i arbete, bostäder och välfärd. Detta bidrar till den enskildes makt och inflytande. Idag hindras kommuner från att investera i framtiden samtidigt som Sverige har historiskt låga räntor. De kortsiktiga besparingar som hindrar investeringar i jobb, infrastruktur och bostadsbyggande får långsiktigt negativa konsekvenser. SSU kräver att socialdemokratiska kommuner och landsting investerar i att skapa full sysselsättning och i att bygga små och billiga hyresrätter. SSU vill också att kommun, landsting och stat upprättar planer för hur generationsväxlingar ska ske på ett ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Vi menar att en nationell investeringsstrategi bör ta hänsyn till att hela Sverige har potential att utvecklas Dela på kakan även när den är liten Ett återkommande mantra i svensk politik är att tillväxttakten behöver öka. Tillväxt brukar definieras som hur mycket ekonomin som helhet har vuxit. I den definitionen ryms inte på vilket sätt tillväxten uppkommit eller i vilka sektorer eller branscher. Ökad tillväxt leder inte heller automatiskt till större omfördelning. Politikens uppgift är att omfördela resurser efter människors behov. Det kräver ett skattesystem med tydlig omfördelningsprofil, investeringar för full sysselsättning och trygga socialförsäkringssystem som sprider riskerna på fler Progressiv skatt för ökad jämlikhet SSU menar att de främsta verktygen för att förändra den ojämlika fördelningen av tillgångar i samhället är genom skatter. De ökade klasskillnaderna beror i mindre utsträckning på ojämlika löneandelar än på växande kapital. Samhällets mest förmögna försörjer sig på räntan av sitt kapital. Forskning har visat att den största anledningen till den tilltagande kapitalackumulationen hos de rikaste är ärvda tillgångar. En sådan världsordning leder ofrånkomligen till orättvisor och att ett litet fåtal skor sig på de mångas arbete. Därför vill SSU att Sverige införa en arvs- och förmögenhetsskatt. De bidrar till att öka progressiviteten i skattesystemet och omfördelningen av resurser från rika till fattiga. SSU vill införa en skatt på den stabila skattebas som fastigheter utgör. SSU vill successivt avskaffa hushållens ränteavdrag som ökar ojämlikheten och riskerna för en bostadsbubbla.

6 Tillväxt som medel för hållbarhet Tillväxten får aldrig överordnas en progressiv fördelningspolitik eller klimatet. SSU menar att en framtid med ständig tillväxt inte är möjlig utan planering och investeringar. Politikens uppgift är att investera för en långsiktig och hållbar ekonomi. En ekonomi som omfördelar resurser skapar långsiktig efterfrågan och fler hållbara arbetstillfällen. Investeringar i klimatomställningen ger nya och gröna jobb. Använd pensionsfonderna! Den stora pensionsreformen innebär att pengar som tidigare använts för att bygga bostäder i miljonprogrammen nu finns i fonder som bland annat investerar i svensk industri. Pensionärers ekonomiska trygghet har minskat och staten har inte längre en reserv för samhällsinvesteringar. SSU vill att pensionsfonderna ska användas för att investera i mer långsiktiga projekt. Kapitalreserven i pensionsfonderna kan alltså användas både för att försäkra arbetande generationer ett gott liv efter pensionen och förbättra levnadsstandarden här och nu. SSU föreslår att: Ett nytt skattesystem utformas i vilket en fastighetsskatt samt en arvs-och förmögenhetsskatt ingår. - Banker delas upp i affärsbanker och sparbanker. - Pensionsfondernas direktiv ändras så att de kan investera i att utveckla Sverige, exempelvis genom lokala och regionala utvecklingsfonder, renoveringar av miljonprogrammet samt upprustning av järnvägsnätet. - Den svenska modellen även ska innefatta omfördelning från rika till fattiga under år utan ekonomisk tillväxt. - Finansinspektionen ges utökade möjligheter att utdela sanktioner mot banker som behandlar sparares pengar oaktsamt. 210 F. Feminism för jämlikhet Inledning 215 SSU är en feministisk rörelse. Vi menar att samhället har delat upp människor i socialt konstruerade kön, även kallat genus. Genom samhällets förväntningar agerar vi på olika sätt utifrån vårt konstruerade kön. SSU menar också att det utöver genus finns en patriarkal samhällsordning. Män som grupp är överordnade kvinnor som grupp både i Sverige och i resten av världen. Det handlar bland annat om att kvinnor i århundranden har tagit ett större ansvar för barn och hem, att män har högre löner och starkare

7 ställning på arbetsmarknaden, samt att kvinnor i betydligt större utsträckning utsätts för sexuellt våld och trakasserier. SSU:s feminism har ett intersektionellt perspektiv, eftersom kvinnor påverkas olika av det patriarkala samhället. Ekonomiska, sociala, kulturella och kroppsfunktionella faktorer avgör på vilket sätt kvinnor utsätts av den patriarkala strukturen. Kvinnor som grupp är fortfarande det andra könet. Under en livstid tjänar kvinnor 3,6 miljoner kronor mindre än män. Kvinnor tar också ett större ansvar för familj och hem genom att först ta ut fler dagar av föräldraledigheten och sedan göra mer obetalt hushållsarbete än män. Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor ökar, vilket är ett tecken på att det finns strukturer och förväntningar som kringskär unga kvinnors handlingsfrihet i sina egna liv. Kvinnors underordning är oförenlig med ett jämlikt samhälle. Men för att nå jämlikhet mellan människor behöver vi skapa jämställdhet mellan könen. Människors fysiska kön ska inte skapa förväntningar på beteende, livsval, sexuell läggning eller åsikter. För att nå dit måste vi avslöja de maktrelationer som finns. Patriarkatet måste synliggöras för att kunna bekämpas. SSU:s feminism är klassmedveten. För oss är feminismen och den demokratiska socialismen två sidor av samma mynt. SSU:s mål är ett jämlikt samhälle och för att nå jämlikhet behövs jämställdhet. Makten måste delas jämlikt mellan könen. Enda sättet uppnå det är genom den feministiska kampen. Ett samhälle som är demokratiskt och jämlikt varken säljer människor som handelsvaror på en marknad eller förvägrar människor makt och inflytande på grund av deras kön. Alltså förenar vi klasskampen och den feministiska kampen. Makten över den egna kroppen I dagens samhälle är människor starkt påverkade av rådande strukturer när det kommer till sex och kärlek. Föreställningarna om kvinnors och mäns sexualitet är grundade i att mannen är normen. I det kapitalistiska systemet förstärker marknaden de rådande normerna. Eftersom ekonomiska intressen sätter press på kvinnor om hur de ska vara och se ut försvårar det möjligheterna att frigöra sexualiteten och kroppen på riktigt. I ett samhälle där marknaden har stor makt över idealen minskar makten över den egna kroppen. En konsekvens av marknaden och den patriarkala samhällsstrukturen är handeln med kvinnors kroppar en annan är det sexualiserade våldet mot kvinnor. Detta är det yttersta beviset på att vi lever i en samhällsordning där kvinnor som grupp är underordnade män som grupp och att det förstärks av kapitalismens exploatering av människor. Kvinnors frihet begränsas såväl fysiskt som psykiskt. Många är rädda för att gå hem på kvällarna på grund av risken att utsättas för sexualiserat våld. Sexuella trakasserier och hot på internet har också blivit vanligare. SSU menar att samhället behöver förändras i grunden. Ingen ska behöva begränsa sitt liv på grund av de patriarkala strukturernas förtryck. Psykisk ohälsa 255 I ett patriarkalt och ojämlikt samhälle blir de kvinnliga idealen totalt verklighetsfrånvända, inte minst inom modet, kulturen och i reklamen. Det blir en press särskilt på unga tjejer att leva upp till dessa ideal, vilket

8 260 är en av orsakerna till ökad psykisk ohälsa och självskadebeteenden. De tjejer som drabbas hårdast av den sexualiserade synen på kvinnor är de med sämst förutsättningar i samhället. Klassamhället och patriarkatet bidrar till den psykiska ohälsan. En aktiv feministisk politik och en stark välfärd är det bästa botemedlet mot samhällets sexualisering och kroppsfixering. Däri ingår resurs- och maktfördelning och satsningar på den offentliga sektorn och på en jämlik sjukvård. Inom skolväsendet behövs en god tillgång på personal som arbetar med elevers psykiska välmående. Ett jämställt arbetsliv Sverige har en starkt könsuppdelad arbetsmarknad där kvinnor främst arbetar inom offentlig sektor. Samhällets patriarkala strukturer har lett till att villkoren inom de kvinnodominerade branscherna är sämre. Men också kvinnor i branscher där fler män arbetar har sämre villkor än sina manliga kollegor. Redan tidigt grundläggs segregationen mellan könen ju lägre utbildningsnivå desto tidigare. På de praktiska gymnasieprogrammen väljer killar att utbilda sig inom bygg, fordon och teknik, medan tjejer väljer omvårdnad och barn och fritid. Skillnaderna följer sedan med in i arbetslivet. Inom akademisk utveckling väljer kvinnor i växande omfattning traditionellt manliga utbildningar, men motsvarande trend finns inte bland männen. Att män i ökad utsträckning söker sig in i idag kvinnligt kodade utbildningar och yrken är en av de viktigaste åtgärderna för att minska segregationen på arbetsmarknaden. De patriarkala strukturerna i samhället genomsyrar också själva arbetsförhållandena. Idag arbetar många unga, framför allt kvinnor, med osäkra villkor. Att om morgnarna ligga i sängen med mobilen under kudden och vänta på ett sms om jobb är vardag för många unga kvinnor. Kvinnor är också de som i störst utsträckning jobbar ofrivillig deltid och staplar visstidsanställningar på hög. I offentlig sektor får kvinnor ofta bära en tung börda i form av delade turer. Att i låg grad kunna påverka sin arbetssituation och inte veta när möjligheten att jobba ges påverkar också individens makt över sitt liv och frihet. Genom att säkra rätten till ett tryggt arbete stärks kvinnors ekonomiska oberoende. I strävan mot ett jämlikt samhälle behöver alla människors rätt till frihet och att forma sitt liv vara centralt. Samtidigt som många har osäkra anställningar arbetar och producerar vi mer än någonsin tidigare. Särskilt inom den offentliga sektorn slits många arbetande kvinnor ut i förtid. Vi behöver öka friheten och möjliggöra ett hållbart arbetsliv. En ökad produktivitetstillväxt kan därför med fördel, utöver löneförhöjningar, tas ut i minskad arbetstid. 285 Kvinnor tar i större utsträckning än män ansvar för hushållet. En marknadslösning på detta har varit att införa skatteavdrag på hushållsarbete. Det förstärker och cementerar klassamhället och är heller inte ekonomiskt hållbart. Vår lösning är snarare att gå till roten av problemet. Det innebär att det obetalda arbetet i hemmet måste utjämnas mellan män och kvinnor. 290 Föräldraförsäkring för ökad jämlikhet Det ojämlika uttaget av föräldraledigheten bidrar starkt till ojämställdheten på arbetsmarknaden och i hemmet. Kvinnor tar idag ut cirka 76 procent av föräldraförsäkringen. Att vara mammaledig och att vara hemma med sjukt barn i högre utsträckning än sin partner gör att kvinnor halkar efter i löneutveckling,

9 295 karriärmöjligheter och i pensionssparande. För att uppnå ett jämställt arbetsliv bör därför också uttaget av föräldraförsäkringen vara jämlikt fördelat. Att individualisera föräldraförsäkringen är en nyckelreform för en mer jämställd arbetsmarknad men också till ett mer jämställt samhälle i stort. En översyn av föräldraförsäkringen bör också göras i syfte att utbildningsgrad och klassbakgrund inte ska spela någon roll Gör offentlig sektor till ett mönster för arbetsmarknaden Utbyggnaden av den offentliga sektorn har lett till att kvinnor i större utsträckning deltar i arbetslivet. Tillsammans med den offentliga sektorn har flera stora reformer som särbeskattning, barnomsorg och föräldraförsäkringen bidragit till att stärka kvinnors position i samhället. Det är i den offentliga sektorn en majoritet av kvinnorna arbetar. Därmed är det den sektor som har störst påverkan på kvinnors inflytande över sitt arbete och makt på arbetsmarknaden. Den offentliga sektorn är dock inte alltid den bästa av arbetsgivare. Därför behöver ett arbete påbörjas för att medarbetarna ska få större egenmakt och inflytande över sin arbetssituation. Den offentliga sektorn måste moderniseras i samma utsträckning som samhället och erbjuda schyssta villkor för sina anställda. Om vi inte investerar i offentlig sektor investerar vi inte heller i kvinnors arbete. Investeringarna betalar sig i form av minskade sjukskrivningar och fler händer i välfärden. Arbetslivet måste vara hållbart. SSU föreslår att: Myndighetsarbetet, arbetet för jämlik hälsa samt lagstiftningen mot sexualiserat våld ska genomsyras av ett feministiskt perspektiv. - Tillsvidareanställning ska vara norm på arbetsmarknaden och att anställningsformen allmän visstid ska avskaffas. - Att provanställningar helt regleras i kollektivavtal och stegvis fasas ut ur LAS. - LO ska tillsammans med TCO och SACO lägga fram en facklig strategi för jämställda löner. - En långsiktig investeringsbudget införs med särskilda satsningar på välfärden. - Rätt till heltid garanteras inom stat, landsting och kommun. - Produktionstillväxt kan tas ut i förkortad arbetstid i högre utsträckning än idag. - Föräldraförsäkringen individualiseras, att grundersättningen höjs och att försäkringen på sjukpenningnivå utgår med 90 procent av inkomsten. 325 S. Ett jämlikt Sverige 330 Hela Sverige ska utvecklas

10 Regionalpolitik handlar om att hela landet ska få förutsättningar att utvecklas. Jämlikhet mellan människor förutsätter jämlikhet mellan stad och land, mellan centrum och förort. En rättvis social, ekonomisk och kulturell fördelning är regionalpolitikens mål och ett viktigt fundament för SSU. Jämlikhet mellan stad och land skapar förutsättningar för full sysselsättning, ett hållbart klimat och större social sammanhållning. Det finns förutom ett socialt ansvar också ett samhälleligt intresse för att hela Sverige ska få rätt förutsättningar till utveckling. Den ojämlikhet som växer inom våra städer och mellan våra landsdelar skadar Sverige. Ojämlikheten tar sig uttryck i bland annat hälsa. Medellivslängden kan skilja flera år mellan stadsdelar och ohälsan varierar stort mellan landsdelar. För SSU är det en självklarhet att motverka ojämlikhet och säkerställa välfärd och utveckling i hela landet. Utveckling i stad, landsort och landsbygd förutsätter varandra. Samma sak gäller för förort och stadskärna. För att hålla ihop landet och staden krävs att alla delar utvecklas. Men fördelningen och förutsättningarna måste jämnas ut. Genom en rättvis skatteutjämning och investeringar i hela landet kan staten bidra till jämlika förutsättningar. Statliga myndigheter och bolag måste ta ett regionalpolitiskt ansvar när lokalisering och organisering av verksamheter beslutas. SSU vänder sig mot att marknadens principer ska avgöra vilka områden som ska utvecklas utan tror att en aktiv politisk styrning skapar mer jämlika förutsättningar. Marknaden får inte ha sista ordet kring utvecklingen av landet. Målet om ett jämlikt Sverige ska vara det avgörande. Mer infrastruktur för bättre kollektivtrafik För att minska avstånden mellan regionerna, stärka regionala arbetsmarknader och ta till vara på potentialen för klimatomställning i hela Sverige vill SSU öka investeringarna i infrastruktur och framför allt järnväg. Vi vill se ökade investeringar i de regioner som idag inte har en tillräckligt utbyggd järnvägsinfrastruktur, samt på de sträckor som är viktiga för en välfungerande och hållbar godstrafik. Vi vill också att kapacitet för höghastighetståg skapas på sträckor där persontrafiken är omfattande och där Sverige binds samman med våra nordiska grannländer. För att detta ska bli möjligt krävs en tydligare statlig styrning och att staten tar helhetsansvaret för underhållet av järnväg. I våra städer krävs förbättrad kollektivtrafik mellan olika stadsdelar och förorter. Turtätheten behöver öka och kollektivtrafiken måste göras avgiftsfri för unga och på sikt för alla. Det är viktiga insatser för ökad jämlikhet och förbättrad sammanhållning mellan stadens olika delar. En aktiv bostadspolitik Bostadsbristen är stor i hela Sverige. Det beror på ett lågt bostadsbyggande under alltför lång tid. Bostaden är både en social rättighet och en förutsättning för att utveckla och skapa jobb i hela landet. Ökade investeringar för fler bostäder är ett viktigt medel för ökad jämlikhet. Vi vill att en statlig byggbonus riktad mot hyresrätter införs och utformas så att de bostäder som byggs kan efterfrågas även av låginkomsttagare. För fler hyresrätter krävs också skatteneutralitet gentemot bostadsrätten. Med syfte att göra bostadsmarknaden sundare och för att skapa förutsättningar för en mer aktiv lokal bostadspolitik vill SSU möjliggöra att allmännyttiga byggbolag tillskapas. Förutom investeringar för nya bostäder vill SSU se investeringar i det befintliga bostadsbeståndet och upprustning av miljonprogramsområden. Upprustningarna ska genomföras på ett klimatsmart sätt och med målet om att

11 de boende ska ha råd att bo kvar i sina bostäder efteråt. Värdeöverföringar mellan kommunen och de allmännyttiga bostadsbolagen ska regleras striktare. Utbildning skapar jämlikhet Tillgängligheten till eftergymnasial utbildning är en viktig faktor för att öka jämlikheten. Utbildning ökar den sociala rörligheten och är ett medel till bildning och ökad förståelse om världen samt till att hitta en plats på arbetsmarknaden. Om avstånden är mindre till högre utbildning ökar chansen att även unga med lågutbildade föräldrar väljer att studera. Att högre utbildning finns utspridd i hela landet och även på olika platser i våra större städer, också utanför innerstäderna, är viktigt för att öka jämlikheten. Utbyggnaden av högskolor och universitet måste fortsätta. Samtidigt som vi utökar antalet platser vid högre utbildningar vill vi höja kvaliteten bland annat genom att öka antalet lärarledda timmar. Vi vill också underlätta för fler att studera på högskolor och universitet genom att förbättra studenters ekonomi genom att höja studiebidraget. Det minskar också den sociala snedrekryteringen. 385 Det är också av avgörande betydelse att högskolor och universitet håller en hög kvalitet i hela landet. Resursfördelningssystemet till högre utbildning måste säkerställa att även mindre och nya högskolor och universitet ges samma möjligheter att erbjuda en bra kvalitet. En jämlik välfärd Sverige har delvis olika förutsättningar i olika landsdelar. För att skapa jämlikhet behöver varje del få möjligheter att växa. Staten ska ge förutsättningar för regioner att växa och utvecklas. SSU ser positivt på regionalisering och anser att resurser och beslutsfattande ska ligga så nära medborgarna som möjligt. Regionaliseringen är också nödvändig för att finansiera och bedriva en jämlik sjukvård i hela landet. För att skapa en jämlik vård krävs också att marknadsorienteringen minskar. Genom att den tvingade lagen om valfrihet och den fria etableringsrätten inom primärvården avskaffas kan vård i högre utsträckning ges efter behov och resurser omfördelas till områden där behoven är större. För en jämlik vård behövs också en säker och jämlik tillgång till läkemedel i hela landet. Sverige har en stor demografisk utmaning framför sig. I stora delar av landet minskar befolkningen och det blir en större utmaning att erbjuda medborgarna en god och jämlik välfärd. Genom en rättvisare fördelning av resurser och en genom en aktiv investeringspolitik kan förutsättningarna förbättras. SSU ser också behovet av en kommunreform för att säkerställa tillgången till en god och jämlik välfärd över hela landet. Ett solidariskt flyktingmottagande 405 Flyktingmottagande är en nationell angelägenhet, och därför behöver samtliga Sveriges kommuner delta i det arbetet. En lagstiftning för att uppnå det måste genomföras. För att kunna organisera flyktingmottagandet på ett mer långsiktigt och jämlikt sätt behöver staten ta en mer aktiv roll och statliga boenden måste anläggas.

12 410 Naturresurser och arbetstillfällen I såväl landsorten som i förorten är bristen på arbetstillfällen många gånger skriande. Marknadens logik drabbar dessa områden extra hårt. I takt med att det privata näringslivet dragit sig tillbaka har även många offentliga arbetstillfällen försvunnit. SSU vill se en politik där sammanhållning och framtidstro präglar hela Sverige, från stad till landsbygd, från landsort till förort Befintliga offentliga verktyg kan användas betydligt bättre för att på ett bättre sätt stimulera utveckling i hela Sverige. Ett exempel är att använda offentlig upphandling mer offensivt. Till exempel kan upphandlingar av upprustning av miljonprogram användas till att utbilda och anställa boende i området att hjälpa till med renoveringen. SSU vill också se en kraftigt utbyggd yrkeshögskola där yrkeshögskolan även sprids ut inom städer. Just bruksorten, som är uppbyggd kring en industri, är särskilt känslig för det privata kapitalets svängningar. Bruket är och har varit motorn för hela bygder. Idag, i globaliseringens tidevarv, lägger många företagsägare ned sina svenska fabriker för att flytta produktionen utomlands, många gånger till länder med urusel arbetsmiljö och värdelösa arbetsvillkor. Detta vägdes förr upp av stora samhälleliga investeringar och var en del i strukturomvandlingen. Så är inte längre fallet. Men vi kan inte acceptera att hela samhällen dör ut till följd av kapitalismens inneboende kortsiktighet. Vi måste hitta nya system för omställning och utveckling av arbetstillfällen. För att öka antalet jobb på dessa orter vill SSU se att en så stor del av råvaruförädlingen sker i samma region som de producerats i. Det skapar bättre möjligheter för företag att fortsätta investera. Vidareförädlingen kan stimuleras med ekonomisk styrning som till exempelvis transportstöd, samverkansprogram mellan stat, näringsliv och akademi, samt investeringar i infrastruktur och utbildning. När ett företag begärs i konkurs, ska de anställda själva ges förtur att ta över verksamheten. Staten kan via till exempel riskkapitalfonder stimulera en hållbar nyindustrialisering. Att personalen tar över verksamheten bidrar även till att kompetensförsörjningen lever vidare istället för att försvinna med den utflyttade industrin Basnäringarna Sverige har flera näringar som är att betrakta som basnäringar och som fortfarande bidrar till sysselsättning och export i stora delar av landet. Några av dessa är gruvnäring, skogsnäring och stålindustri, men även lantbruk och besöksnäring spelar stor roll för utveckling i hela landet. Det är viktigt att dessa näringar får fortsatta möjligheter utvecklas, men också att utvecklingen sker på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. En bransch särskild värd att nämna i detta sammanhang är gruvnäringen. Skälen att den är olik alla andra är att resurserna visserligen är stora, men ändliga, och att gruvbrytning som verksamhet innebär mycket omfattande ingrepp i miljön. SSU anser att staten måste ta ett större ansvar för brytningen så att den sker på ett säkert och hållbart sätt och med hänsyn till människorna som bor i närområdet. Vi är oroade över att multinationella gruvföretag utan långsiktighet och ansvar tillåts att bryta malm för låga

13 450 kostnader. SSU vill i första läget att avgifterna för gruvbrytning ses över och höjs för att hålla oseriösa aktörer borta. Avsättningar i fonder för regional utveckling ska också kunna göras. Även möjligheterna för statligt ägda gruvbolag att expandera sin verksamhet ska ses över. Dessutom vill vi se att tillståndsgivande myndigheter granskar det brytande företagets långsiktiga ekonomiska stabilitet. Vi äger inte rätten att skänka bort våra gemensamma naturtillgångar. Politiken och gräsrötterna Som folkrörelsesocialister kan SSU inte acceptera den sociala utvecklingen i områdena utanför städernas kärnor. Ett lågt valdeltagande, outvecklad organisering i föreningslivet och en känsla av att inte höra till präglar många av dessa områden. Följden blir ett bristande förtroende för samhället. Dessa områden sitter på en stor rikedom av erfarenheter, kulturer och språk som samhället blir starkare av att ta tillvara. På många ställen organiserar sig unga och progressiva krafter för sina bostadsområden och för att göra sina röster hörda. SSU och arbetarrörelsen måste stödja och uppmuntra dessa krafter för att återvinna den förlorade tron på politiken som verktyg för samhällsförändring. Det är alltid svårt att via politiska beslut i parlament ta ansvar för människors inställning till samhällslivet. Att kanalisera upprördhet över orättvisor är folkrörelsernas uppgift. Därför behöver organisationer själva ta kontakt och samarbeta med de boende i lokalsamhället. Dock kan politiska beslut stödja denna utveckling Via kommunerna och regionerna fördelas idag pengar till det fria föreningslivet och studieförbunden. Eftersom aktiva, självständiga folkrörelser och en bildad befolkning är av stor vikt för en verklig demokrati, är en långsiktig och stabil finansiering helt central. Det kan ta sig uttryck i en utvecklad modell för kultursamverkan med ett tydligt ansvar från stat, regioner och kommuner. Studieförbunden måste få en ny modell för resurstilldelning utan marknadsprinciper och som möjliggör organisering av människor utan personnummer. De offentliga kulturaktörerna måste uppmuntras att i högre utsträckning ta sina aktiviteter utanför stadskärnorna. En del av dessa aktörer har lokala och regionala mål som leder till marknadstänkande, exempelvis viktade stöd till de som säljer stora mängder biljetter till sina föreställningar. Alla dessa mål måste ersättas med mål som syftar till att nå nya grupper Medias roll för ett sammanhållet land är helt central. SSU förespråkar en decentralisering av media, såväl geografiskt som ekonomiskt, och vi ser med stor oro på när många tidningar runt om i landet läggs ned. Vi vill därför att presstödsreglerna justeras och moderniseras. Dessutom måste våra Public service-bolag ta ett mycket större ansvar för att ge en mer utförlig bild av vad som händer i landet. Idag saknas presstäckning i många av Sveriges kommuner, såväl i storstadens ytterområden som i landsorterna. Medborgarnas insyn i politiska beslut och möjlighet att påverka desamma kringskärs kraftigt av denna utveckling. En aktiv demokrati kräver en fri och självständig press. SSU föreslår att:

14 Kraftfulla investeringar för förbättrad infrastruktur och kollektivtrafik i syfte att stärka de regionala arbetsmarknaderna och hålla ihop städerna. - Kraftfullt ökade investeringar i nya och befintliga bostäder och upprustning av miljonprogram, särskilt inriktade på hyresrätter. - En förutsättningslös översyn av Sveriges kommun- och regionindelning. - Att staten tar ett större ansvar för gruvindustrin så att det sker på ett säkert och hållbart ekologiskt, ekonomiskt och socialt sätt och med hänsyn till alla människors lika värde. - Statliga riskkapitalfonder införs som bidrar till att främja lokalt ägda hållbara industrier. - Att kommuner och regioner tar ett större ansvar för att främja det lokala föreningslivet. 495 A. Antirasism för jämlikhet Inledning Kampen för jämlikhet är otillräcklig utan antirasismen. På samma sätt blir den antirasistiska kampen otillräcklig utan ett brett jämlikhetsperspektiv. Fördelningen av resurser mellan människor handlar också om vilka maktstrukturer som byggs upp i samhället. En antirasism utan ett fördelningsperspektiv kommer endast handla om normer och upplysning. Det är otillräckligt för att bryta strukturerna. En socialdemokratisk antirasism innebär att människors lika värde också återspeglas i fördelningen av makt och resurser. SSU vill skapa ett jämlikt samhälle där alla är välkomna att delta. Full sysselsättning, välfärd efter behov och stor social rörlighet hjälper till att bygga den grundläggande tillit som behövs för att skapa en tillhörighet i samhället för alla. Därmed får alla möjlighet att bygga landet genom sina olika erfarenheter. Det gör i förlängningen att solidariteten mellan människor blir stark. 510 Sverige är, och har länge varit, ett heterogent samhälle. Människor med olika bakgrund, historia och identiteter har funnit en plats att leva sina liv på här. SSU står för en antirasistisk politik med jämlikheten som mål. Bara så kan strukturerna brytas och alla bli fria att utforma sina liv. Rasismens logik 515 Rasismen skapades när kapitalismen utvecklades och nya marknader söktes i jakt på större ekonomiska vinster. Västvärlden skapade då kolonier där naturresurser exploaterades och befolkningen gjordes till slavar. För att rättfärdiga förtrycket skapades teorier om att människan var uppdelad i raser och att den vita rasen var överlägsen. Sverige är också en del av kolonialismens historia genom bland annat kolonier, slavhandel och rasbiologiska studier. 520 Rasismen är ett system som delar upp människor i fasta kategorier, rangordnar dessa kategorier, som tar sin utgångspunkt i att vithet överordnas och som förtrycker dem som underordnas i hierarkin.

15 I vithetsnormen ses vithet som något positivt, eftersträvansvärt och normalt. Vithet medför därför privilegier vilka förvägras alla som anses bryta mot vithetsnormen. 525 Rasismen är föränderlig och skiftar i sitt fokus mellan kultur, religion och etnicitet. Men föreställningarna om raser finns kvar eftersom kategorierna ses som fasta. Enligt den rasistiska logiken föds individer in i en ras och är bunden till den identiteten livet igenom. Rörlighet mellan grupper accepteras endast om den sker genom total assimilering till majoritetsbefolkningen. 530 Rasismen tar sig idag bland annat uttryck i segregerade bostadsområden där medellivslängden skiljer sig mellan rika och fattiga, i hög arbetslöshet och otrygga anställningar där kvinnliga arbetare som utsätts för rasism är särskilt utsatta, men också i en skola som inte lyckas utjämna de olika förutsättningar som klassamhället skapar. SSU anser att rätten till arbete, bostad och utbildning måste garanteras genom en socialdemokratisk politik med jämlikhet som mål. Rätten till demokratiska värden som makt över sitt eget liv och frihet från diskriminering och förtryck måste garanteras av ett starkt samhälle Antirasism och arbete Rasismen förstärker och samverkar med andra strukturer så som klass och kön. I ett ojämlikt samhälle är det ekonomiskt rationellt för arbetsgivare att behandla grupper olika utifrån det värde de tillskrivs av och på marknaden. Den höga arbetslöshet som etablerades på 1990-talet har aldrig pressats tillbaka. Det har gjort arbetsmarknaden till köparens marknad. Dagens situation med massarbetslöshet, otrygga anställningar och migrant- och papperslösa arbetares utsatthet utnyttjas av arbetsgivare som pressar ner löner och försämrar villkor. Som motvärn förespråkar SSU bred facklig organisering, stärkt arbetsrätt och robusta trygghetssystem. 545 Det är omöjligt att nå full sysselsättning utan att bryta de rasistiska strukturer som leder till diskriminering på en arbetsmarknad där många människors kunskaper tas inte till vara. Arbetsförmedling, arbetsgivare och fackföreningar måste inleda ett arbete mot strukturell rasism. Samtidigt vill SSU fortsätta verka för ett system för validering av kunskaper, utbildning och erfarenheter som förvärvats i andra länder än i Sverige. Det måste vara möjligt att ha en utbildning från ett annat land och kunna använda den i Sverige utan år av väntan. 550 Antirasism och välfärd Välfärdssamhället är ett av socialdemokratins viktigaste verktyg i kampen för ett jämlikt samhälle. Välfärden möjliggör att makt och resurser fördelas utifrån behov. Därmed erbjuder välfärden ett alternativ bortom den ojämlikhet som kapitalism och rasism skapar. 555 När välfärden görs till en marknad och medborgare görs till kunder blir människor, i enlighet med marknadens principer, bortvalda när de inte kan betala för vad de behöver. I valet mellan elever, patienter och brukare kommer den aktör som drivs av vinstintressen alltid att välja de mest lönsamma. Inga regleringar, kontroller eller sanktioner kommer att förändra detta grundläggande förhållande.

16 560 Införandet av vårdvalssystem och omfattande privatiseringar har lett till att vårdcentraler läggs ner i fattiga områden där vårdbehoven är som störst. Samtidigt har vården blivit mer tillgänglig i rika områden där behoven är som minst. Därför menar SSU att välfärden i huvudsak ska ägas och drivas gemensamt, och endast drivas i privat regi i fall där särskilda behov finns. Antirasism och utbildning 565 Ojämlikheten mellan människor blir större när utbildningsväsendet inte längre överbryggar klyftor i samhället. Skolan har sedan 1990-talet misslyckats med en del av sitt syfte: att kompensera för elevers olika förutsättningar som olika uppväxtmiljön och klassbakgrund skapar. Skolans misslyckande drabbar dem som behöver skolan mest. Barn till arbetarklassföräldrar med utländsk bakgrund får sämre förutsättningar att ta sig vidare till högre studier och arbetsmarknaden. 570 SSU vill se en jämlik skola där alla elever ges samma möjligheter. Det fria skolvalet har bidragit till att segregera så att skolan inte längre är den plats där människor med olika bakgrunder möts. Skolvalet har också bidragit till skev resursfördelning. SSU vill göra om det fria skolvalet så att segregationen bryts och resurser fördelas efter behov. Skolan ska vara en av de viktigaste byggstenarna för att skapa det jämlika samhället. 575 Antirasism och bostad Genom en progressiv bostadspolitik kan vi bygga jämlika samhällen där alla ha rätt till ett bra boende och där människor med olika bakgrunder möts. Marknadslogiken på bostadsmarknaden gör att segregationen utifrån klass och rasiferingsmönster ökar. I samma stad kan det skilja 18 år i förväntad medellivslängd mellan vita överklassområden och nedslitna arbetarklassområden i städernas periferi. 580 För att bryta segregation krävs en regionaliserad bostadspolitik som tvingar kommuner att bygga hyresrätter och bostadsrätter blandat. Antirasism och organisering 585 Rasismen är på frammarsch i hela Europa i spåren av den finansiella kris som härjat sedan Nedskärningar i välfärdssystemen har ökat ojämlikheten samtidigt som konflikter i Europas närområden ökat migrationen. Det har lett till att grupper ställs mot varandra ett tillstånd där rasismen kan frodas. För att krossa rasismen krävs att människor engagerar sig och organiserar sig i sitt lokala samhälle. När avståndet mellan människor krymper minskar också utrymmet för rasismen. Därför behövs även en bred folkrörelseorganisering mot rasism och för jämlikhet. 590 Fascismen vill se ett samhälle utan intressekonflikter där alla enas i nationen. Arbetarrörelsen, och dess fackföreningar, organiserar sig utifrån konflikten arbete mot kapital i en gemensam kamp för frihet och jämlikhet som sträcker sig bortom etnicitet, normer och gränser. Därför utgör arbetarrörelsen fascismens naturliga motpol.

17 595 För att jämlikhet ska vara möjlig krävs också gemenskap. Genom starkt civilsamhälle, fackföreningar, progressiv bostadspolitik, en skola där människor möts och medborgartjänst kan vi hindra att grupper ställs mot varandra. Genom organisering kan vi vända ilskan mot orättvisorna till en kraft för ett jämlikt och solidariskt samhälle. SSU föreslår att: Trösklarna till arbetslöshetskassan sänks och att ersättningstiden till deltidsarbetslösa förlängs. - Alla som har fått arbetstillstånd och erbjudits tillsvidareanställning i Sverige också erbjuds permanent uppehållstillstånd. - Det fria skolvalet reformeras så att segregationen minskar och resurser fördelas efter behov. - Välfärden i huvudsak ska ägas och drivs gemensamt och endast i privat regi i fall där särskilda behov finns. - Det regionala ansvaret för bostadspolitiken ökar för att säkerställa ett blandat bostadsbyggande i kommunerna. 610 V. En jämlik värld Inledning 615 SSU:s vision är en jämlik, hållbar och gränslös värld en värld där nationalstaten som konstruktion spelat ut sin roll och där den plats i världen du föds på inte spelar någon roll för dina livsvillkor. Kampen för alla människors lika värde kan inte upphöra förrän alla människor är fria. 620 Ojämlikheten har bitit sig fast i världen. I dess spår följer svält, krig och förtryck. När makten över det egna livet sätts i marknadens händer är SSU:s svar en politik för jämlikhet som ger alla möjligheten att frigöra sig från förtryckets bojor. Socialdemokratins alternativ till dagens ojämlika system måste vara en världsordning där samarbete ställts mot konkurrens, solidaritet mot egoism och demokrati mot diktatur Världen har lämnat kalla krigets världsordning med två stormakter mot varandra och istället gått in i en ordning med många maktblock. Det är förstås positivt att två stormakter inte längre kan diktera villkoren för en hel värld, men samtidigt är inte heller den nya maktordningen, med fler aktörer, utan problem. När multinationella företag växer sig så stora att de kan kontrollera hela länder och spela ut dem mot varandra behövs en global politik för jämlikhet mer än någonsin. I takt med att ekonomin globaliseras måste också demokratin bli global. Även vår fackliga och politiska kamp måste bli global. En global arbetarrörelse med en stark fackföreningsrörelse och progressiv socialdemokrati behövs som motvikt mot den globala kapitalismen.

18 635 Den socialdemokratiska internationalismen och kampen för det lika människovärdet utgår från insikten om att vi alla är ömsesidigt beroende av varandra. Svensk utrikespolitik ska också präglas av internationell solidaritet. 640 Det globala beslutsfattandet fallerar ständigt, vilket får konsekvenser för det gemensamma säkerhetsarbetet världen över, för bekämpandet av fattigdomen och för kampen för att alla ska ges likvärdiga förutsättningar. Den misslyckade globala klimatpolitiken är det tydligaste beviset. Offren blir alltid de mest utsatta i världen. 645 Den globala världsordningen är inte ojämlik av en slump. Ojämlikheten reproduceras ständigt ur oförmågan att hantera konsekvenserna av ett ohållbart ekonomiskt system. En ojämlik fördelning av makt och naturresurser leder till fler konflikter mellan människor, folkgrupper och stater och späds dessutom på av konflikterna i sig. Den internationella socialdemokratins främsta uppgift måste vara att formulera ett alternativ till den ojämlika världsordningen där makt och resurser fördelas rättvist och demokratiskt. 650 Sverige som humanitär supermakt 655 Som ett litet exportberoende land har Sverige svårt att ensamt sätta agendan inom världspolitiken. Trots det finns det flera exempel på handlingar, framför allt från socialdemokratiska regeringar, som gör att svenskar idag kan känna sig stolta över att vara just svenskar. Utrikes- och säkerhetspolitik handlar ofta om svåra avvägningar i en värld som varken är svart eller vit. Då behövs en politik som flyttar fram positionerna i kampen för mänskliga rättigheter och demokrati världen över SSU vill se en världsordning som vilar på tanken om solidaritet, jämlikhet och gemensam säkerhet. Politiken ska bygga på insikten om att säkerhet endast kan byggas långsiktigt, tillsammans med andra, och att säkerheten främst utgår från människor och inte stater. Så fångar vi också de utmaningar som är förknippade med ojämlikhet. Det kräver att Sverige för en tydligare freds- och nedrustningspolitik och aldrig viker sig i kampen för allas mänskliga rättigheter. Det förutsätter en feministisk säkerhetspolitik som erkänner och motverkar de säkerhetsproblem som ojämlikheten mellan kvinnor och män leder till. Politik för global utveckling 670 Handel, migration, teknisk utveckling och ökad rörlighet över gränser för människor och länder närmare varandra. Problem liksom lösningar är mer gemensamma än tidigare. Det övergripande målet för den svenska utvecklingspolitiken ska vara att bidra till en rättvis, jämställd och hållbar global utveckling. Fred, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och en jämlik ekonomisk utveckling ska vara vägledande för den svenska handels- och biståndspolitiken.

19 675 Människan ska sättas före marknaden. Globaliseringens fördelar ska komma alla till del. Därför måste också arbetet för en global jämställdhetspolitik intensifieras. Fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt bristande tillgång till utbildning och hälsovård inskränker idag kvinnors möjlighet att leva fria liv. Flickor och unga kvinnors levnadsvillkor ska prioriteras i den svenska utvecklingspolitiken Det internationella fackliga arbetet måste stärkas för att förbättra arbetares fri- och rättigheter globalt. Genom ILO:s konventioner regleras idag arbetsvillkoren men när medlemsländer och företag bryter mot grundläggande överenskommelser om mänskliga rättigheter i arbetslivet är straffet ofta litet. ILO saknar kraftfulla åtgärder att vidta, varför kontroll- och sanktionsinstrumenten kraftigt måste förstärkas. Likaså behöver Världshandelsorganisationen (WTO) tydligt demokratiseras och ta ett större ansvar. Först då blir det möjligt att upprätta ett globalt regelsystem där de som bär ansvar för tvångsarbete, diskriminering och hot mot rätten att organisera sig kan utsättas för kännbara ekonomiska sanktioner. Genom progressiva internationella handelsavtal kan löntagarnas intressen stärkas och en hållbar utveckling främjas. 690 En global demokrati 695 I takt med kapitalets globalisering måste även demokratin sträcka sig utanför nationernas gränser. Dagens globala beslutsfattande är dock långt ifrån demokratiskt. FN-systemet saknar både effektivitet och legitimitet. EU lever inte upp till sin potential inom klimatpolitiken och de flesta av världens internationella institutioner domineras av maktanspråk snarare än gemensamt ansvarstagande. Inte heller i vårt närområde i Norden tillvaratas de möjligheter som ökad samverkan och utbyte kan ge. 700 Det är dags att utveckla den globala demokratin. FN måste, förutom att förändra stelbenta regler inom säkerhetsrådet, ge världsmedborgarna större inflytande. 705 EU borde genom sina existerande plattformar kunna arbeta mer för mänskliga rättigheter, klimatförbättringar och för ungas rätt till arbete. Här borde socialdemokratin vara mer aktiv. SSU vill se en större samverkan mellan de nordiska länderna för att göra det lättare för människor att inte bara resa utan också arbeta, studera och leva i olika delar av Norden. En solidarisk klimatpolitik Vårt gemensamma välstånd är beroende av hur vi förhåller oss till jordens naturresurser och ekosystem. Hittills har den globala ekonomiska tillväxten drivits av ett ökat uttag av icke förnyelsebara naturresurser. Denna ohållbara ekologiska utveckling påverkar även den sociala och ekonomiska jämlikheten. En av våra främsta uppgifter är att på alla nivåer ställa om samhället i en hållbar utveckling. I visionen om det jämlika och hållbara samhället är den socialdemokratiska politikens mål tydligt: solidaritet och rättvisa i alla länder, mellan länder och mellan generationer.

20 720 Ett EU som tar det globala klimatarbetet på allvar och ett globalt bindande klimatavtal under FN:s ansvar är avgörande för att nå de mål som krävs för ett hållbart klimat. Klimatpolitiken ska vägledas av vetenskap och omfatta utsläppsåtaganden för såväl produktion som konsumtion för att kunna begränsa den globala uppvärmningen så långt under två grader som möjligt. Alla länder påverkas av klimatförändringarna men särskilt drabbas fattiga länder som inte har resurser att anpassa sig till förändringarna. Därför kan ett globalt klimatavtal inte enbart innehålla utsläppsminskningar utan också en fördelning av resurser från världens rikare länder till de som är särskilt utsatta. 725 Frihet att röra sig - frihet att stanna kvar Under hela mänsklighetens historia har människor rört sig över gränser. Men dagens ökande migrationen är i hög utsträckning en konsekvens av den ojämlika världsordningen. Krig, förtryck, klimatkatastrofer, svält och fattigdom tvingar allt fler på flykt. Migrant- och papperslösa arbetare utnyttjas och får ibland sätta livet till på otrygga arbetsplatser. Samtidigt bygger rikare delar av världen murar kring sig för att stänga ute människor. Flyktingars rätt till en fristad kränks ständigt. Socialdemokratins svar är att verka för en öppen och jämlik värld där ingen tvingas på flykt och där migranter och migrantarbetares rättigheter skyddas. För att stärka migranters rättigheter krävs internationellt samarbete. Men idag reser EU:s migrationspolitik murar mot omvärlden. Förstalandsprincipen, hårda visumkrav och komplicerande regelverk kränker mänskliga rättigheter och måste få ett slut. Rätten till asyl måste värnas. EU måste få en solidarisk migrationspolitik där alla medlemsländer tar ett enskilt och gemensamt ansvar för flyktingmottagandet. Tillsammans kan vi påverka 745 Det är inte en slump att människor världen över känner till Sveriges, men framför allt socialdemokratins, internationella engagemang. Men vi får aldrig fastna i nostalgi över gamla meriter. Nu måste vi forma en politik för att möta globaliseringens utmaningar och fortsätta arbetet för demokrati, frihet, jämlikhet och hållbarhet. 750 SSU har gång på gång visat att vi är en viktig aktör i att påverka den svenska utrikespolitiken. Så länge människors livsmöjligheter begränsas i världen, vare sig det är i Palestina, Burma, Västsahara, Kurdistan eller någon annanstans, ska vi höja våra röster. 755 SSU föreslår att: -Sverige verkar för att det inrättas en folkvald parlamentarisk församling inom FN. -Sverige ska prioritera kvinnors rättigheter och jämställdhet i utvecklingssamarbetet, genom att en ökad andel biståndet riktas till projekt för flickor och kvinnors rätt till jämlik hälsa, utbildning och självbestämmande.