Förord. Valet är inte vårt. Valet är DITT. P.S Dokumentet skickas till samtliga lokförare i landet. D.S

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Valet är inte vårt. Valet är DITT. P.S Dokumentet skickas till samtliga lokförare i landet. D.S"

Transkript

1 Förord Svensk Lokförarförening, SLFF, har fötts ur ett missnöje. Redan 1989, i samband med att pensionsåldern i huvudavtalet höjdes till 65 år insåg många nödvändigheten av en egen organisation. Detta har blivit alltmer tydligt, i synnerhet nu när vi ser det stora genomförandet av det trafikpolitiska beslutet om "fri konkurrens". En del tycker att SLFF är för tidigt ute, och ville behållit SLIF (intresseföreningen), medan andra tycker att vi vaknat i sista stund. Problemet med de avtalsbärande organisationerna är inte bara att man inte driver lokförarfrågorna, man arbetar offensivt för försämringar (kallas "harmonisering av arbetsmarknaden", "kostnadsneutrala avtal"). Vår lön är devalverad med 6.000:-/månad sen 1980, 65 års pensionsålder, 25 semesterdagar och försämrat trygghetsavtal. Avtalen på den privata marknaden, som man själv är ansvarig för, har tagits som intäkt för försämringar även inom det statliga avtalet. Listan på försämringar kan göras lång och missnöjet är etablerat i hela medlemsledet, inte bara bland lokförarna. SLFF är en yrkesorganisation med uppgift att driva lokförarspecifika frågor. Lokförarna har en ansenlig facklig potential och vi kan inte se något skäl alls till varför vi ska acceptera några försämringar, vare sig i det statliga avtalet eller i bolagsavtalet. Beslutet om SLFF:s framtid ligger hos lokförarna själva. Vår existens motiveras av antalet medlemmar och vilken insats den enskilde är beredd till. Det papper ni just nu håller i handen har för avsikt att beskriva den verklighet vi lever i och vad som håller på att hända om vi inte själva börjar ta ansvar för vårt yrkes framtid. Valet är inte vårt. Valet är DITT P.S Dokumentet skickas till samtliga lokförare i landet. D.S Per-Olow Bardh Ordförande SLFF december1999

2 Svensk Lokförarförening. 3 Organisation 3 Hemsidan 3 Juristkonsultationer 3 Tvistemål 3 Statens Pensionsskuld till lokförarna 4 Avtalet enligt SLFF. 4 Har SJ/Staten en pensionsskuld till lokförarna? 4 SEKO. 4 LO 4 Misstaget 4 Kollektivt eller individuellt? 5 Tjänstepensionen. 5 Det som gäller nu 5 "Det går bra för Sverige" 5 Juridisk prövning. 5 Dagens pensionär 6 Tabellen 6 Pensionen i det privata bolaget. 7 Tjänstepension vid A-train AB 7 FOLKSAM. 7 Pensionssparande med eller utan pensionsskulden i det privata bolaget. 7 SLFF:s krav. 8 Den passiva framtiden. 8 Apropå SJ:s/Statens pensionsskuld till lokförarna. 8 Apropå pensionsåldern och bolagiseringar. 8 TVÅ SYNSÄTT SEKO - SLFF 9 Inledning PENSIONSÅLDERN I ALLMÄNHET Pensionsskulden 10 LO MÖJLIGHETERNA ATT BEHÅLLA PENSIONSÅLDERN och MER OM DEN STATLIGA PENSIONSSKULDEN. 11 3A Vid bolagisering av SJ. 11 3B Vid byte av arbetsgivare och avtalsområde DEN YRKESRELATERADE PENSIONSÅLDERN PENSIONSSKULD till dom som flyttat utomlands (Norge) ARBETSTIDSFÖRKORTNING, skämt eller allvar SEKO SÄGER UPP LOKFÖRARE SEMESTERDAGARNA SEKO-SJ eller SEKO/SJ BORTAVAROTIDEN AVTALSDUMPNINGEN ORON. 17 Svar på öppet brev till Trygghetsstiftelsen från Alf Carlsson Trygghetsstiftelsen KONKURRESNEUTRALITET TERMINALPROJEKTET LÄTTHELGDAGARNA NYÅRSAFTON MEDLEMMARNA SOM EN FAKTOR - SMÄRTGRÄNSEN FACKLIGT ANSVAR. 22 Hur lämnar jag mitt nuvarande fack? 23 INTRÄDESANSÖKAN SLFF!

3 Svensk Lokförarförening. Organisation SLFF består enbart av lokförare. Vår högsta nivå är lokförare, med ordförande (f.n. i Malmö), sekreterare (f.n. i Stockholm) och kassör (f.n. i Vännäs). Det lokala arbetet utvecklas efterhand som vi får medlemmar på olika orter. Redan nu har vi ett antal lokala avdelningar. Hemsidan Snabbheten i förändringar och beslut från arbetsgivaren i kombination med vår geografiska spridning kräver snabb kommunikation. Hemsidan är ett nav där man snabbt kan fördjupa sig eller delta i den aktuella debatten. Hemsidans adress är : Juristkonsultationer SLFF har inga egna anställda jurister utan anlitar vid behov externa. Detta ger oss frihet att alltid kunna välja de vi anser är bäst. Vi har hittills använt oss av advokat Lena Ekman-Joo på Advokatfirman Athena. Hon har arbetsrätten som sitt specialområde och anses av oss vara en av de kanske fem bästa arbetsrättsjuristerna i landet. Hon har under många år varit chefsjurist på HTF och har över hundratalet AD-fall bakom sig. Vår policy är att hellre lägga några kronor extra på att få en skicklig jurist där vi känner att vi har fullt förtroende. Tvistemål Vi har hittills med framgång drivit två tvistemål mot SJ. Bägge gångerna hade SJ gjort sig skyldig till brott mot förhandlingsskyldigheten enligt MBL (medbestämmandelagen) gentemot SLFF. I bägge fallen nåddes en förlikning där SJ erkände brott och betalade ett skadestånd på kr per tillfälle. Man har också förbundit sig att i sin organisation

4 ytterligare sprida information om skyldigheterna gentemot SLFF. Just nu (v ), drivs frågan om kränkning av föreningsrätten. SJ vill bl. a. inte utbilda SLFF:s medlemmar för körning över Öresundsbron. Dom frågor, där vi anser att arbetsgivaren bryter mot lagen, prövar vi juridiskt. Övriga frågor avgörs av medlemsantal och storleken på strejkkassan. Statens Pensionsskuld till lokförarna Avtalet enligt SLFF. SLFF menar att följande avtal slöts mellan lokföraren och SJ, när lokföraren anställdes : "En lokförare har 60 års pensionsålder, med en sådan ersättningsnivå att han kan leva sina år som pensionär med bibehållen standard, avtalet finansieras med lägre lön" De lokförare som gått i pension vid 60 år, där man under 1980-talet uppnådde i stort sett full Atppoäng, bekräftade avtalet för den enskilde lokföraren. Det är med denna utgångspunkt som SLFF anser det fullständigt självklart att staten har en pensionsskuld till de lokförare som arbetat på SJ. Omvänt anser vi det fullständigt orimligt att vi vid antagandet av detta villkor, efter ett visst antal år ska bli upplysta om att "det bara var på skoj". Har SJ/Staten en pensionsskuld till lokförarna? SEKO. Så här ser SEKO, via Lasse Eriksson, förhandlingsansvarig, på saken : "Om Alf Carlsson (SLFF) menar i de fall man lämnar SJ, så är svaret formellt nej. Lika lite som att SJ har en semesterskuld till de anställda, om man överförs till en arbetsgivare med 25 semesterdagar. Eller att vi som individer skulle bli skyldiga SJ pengar om vi går över till en arbetsgivare på ett avtalsområde med kortare arbetstid. Vi har kollektivavtal med vissa värden, dessa gäller under den tid man är anställd inom avtalsområdet och omfattas av avtalet (det finns undantag, "Kåpan", kompletteringspensionen som är individuell). Övergår du till en annan arbetsgivare, säger upp dig, får sparken pga arbetsbrist vid 59 års ålder eller avlider så har SJ (eller staten) ingen pensionsskuld avseende övergångsreglerna till dig. Den dagen man går i pension uppstår dock ett direkt åtagande från staten mot individen. Ett par uppmärksammade fall i AD där arbetsgivare försökt få försämringar av kollektivavtalet att även drabba de som gått i pension har klarlagt detta, staten har en pensionsskuld mot individen enligt det avtal som gällde när individen gick i pension. Men först då. Sen tycker jag som Alf Carlsson, att det rent propagandistiskt kan vara slagkraftigt att beskriva värdet i kollektivavtalet som "att SJ har en pensionsskuld till lokförarna". Men det är inte dumt att känna till sakläget." Slut. LO "Pension är inget annat än uppskjuten lön. Pension är därmed en facklig fråga." Stockholm 26 november 1998 P O Edin LO:s chefekonom Misstaget Med anledning av Citypendelns övertagande av pendeltrafiken i Stockholm, har frågan om vår pensionsålder aktualiserats med stor brutalitet. Naturligtvis borde fackföreningen ha försvarat

5 lokförarens pensionsålder på den privata marknaden tidigare, genom att yrkesrelatera den till säkerhet och arbetstider. Men i perspektivet av fackliga framgångar (?) för andra yrkesgrupper och kanske också med någon slags omtanke om statens finanser, har man sålt ut lokförarna i PA91. Man har redan här accepterat 65 års pensionsålder för lokförarna, men hållit majoriteten av lokförarna lugna genom övergångsbestämmelser. NU ska man knäcka även detta problem, företrädesvis genom att lokförarna tvingas över till privata bolag. Staten gör en vinsthemtagning enbart på denna manöver på 3 miljarder, enbart för lokförarna (se nedan). Kollektivt eller individuellt? Det finns många olika sätt att lösa pensionssparandet : Individuellt knyta upp ett sparande eller kollektivt, man kan sluta civilrättsliga avtal och spara på börsen eller man kan sluta kollektivavtal och betala pension från "driftsbudgeten". Det civilrättsliga avtalet är omöjligt att göra något åt, därför ser vi den ena fallskärmen efter den andra lösas ut, enbart ackompanjerat av politikergnäll om "dålig etik". Kollektivavtalet däremot är ständigt utsatt för attacker och försämringar. Det är flocken som föses omkring. Det är bl.a. lokförarna som föses omkring. Den hittills inarbetade tjänstepensionen (avtalspensionen) måste knytas till individen för att säkerställas. Staten måste erkänna sin skuld till den enskilde lokföraren redan idag, samt säkra finansieringen. Se punkten 2 under "Tjänstepension vid A-train" och vidare under punkten "Folksam" (SLFF-krav). Tjänstepensionen. Det som gäller nu (SPV:s pensionsbestämmelser ) Lokförarna är indelade i två grupper : 1. Anställd och född 1963 eller tidigare. Uppfyller du båda dessa krav har du idag 60 års pensionsålder. 2A. Född 1964 eller senare "efter särskild prövning". 2B. Nyanställd och omkodad från t ex lokledare till lokförare efter års pensionsålder "efter särskild prövning". Om en privat järnvägsentreprenör inte klarar sitt åtagande och lokföraren som flyttade från SJ med utgångspunkt kategori 1. återgår till SJ, flyttas han till kategori 2B, "nyanställd". Skrivningen "särskild prövning" kommer sannolikt att få ett annat innehåll än det som presenterades när avtalet skrevs på, d v s "det räcker man säger till" (citat dåvarande SF-förhandlare). Vi kanske har ett läge där 50% av tågtjänsten bedrivs av privata bolag med 65 års pensionsålder. "Det går bra för Sverige" När staten säger att "Statens finanser förbättras" är det bland annat denna "vinsthemtagning" man menar. Vinsten innebär 1,5 miljarder på lokförare. Får man dessutom dessa lokförare att arbeta ytterligare i 5 år är det skapade produktionsvärdet minst 1,5 miljarder till. Lokförarna i Sverige bidrar alltså direkt till förbättrade finanser för staten på 3 miljarder kronor, OM nu lokförarna accepterar detta. Juridisk prövning. SLFF har NATURLIGTVIS undersökt om frågan kan drivas juridiskt. Vår advokat, Lena Ekman Joo, vill inte ta på sig detta, men rekommenderar annan jurist. Att juridikens och människornas uppfattning om vad som är rätt eller fel inte överensstämmer, är ett mycket allvarligt problem för rättstaten, som långsiktigt kan leda till statens upplösning.

6 Dagens pensionär Dagens pensionär har :- i tjänstepension mellan 60 och 65år. Antalet intjänandeår är 30. Om man utan värderingar av ränta, inflation, spekulation i börssparande etc. tittar på vad detta innebär i SJ:s pensionsskuld ( /30Xantalet arbetade år), får man följande tabell : Tabellen År vid SJ Pensionsskuld : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :- Här kan du se det värde du lämnar när du söker en privat anställning. Har du t ex jobbat 20 år säger du adjö till :-. Hela tjänstepensionsbiten försvinner och ersätts med en livränta på 9,5% (en halv % lägre än dagens tjänstepensionär från 65år). Det innebär kanske :- utöver din pension vid 65 års ålder. Det innebär att du måste bli ca 120 år för att få ut motsvarande tjänstepensionen.

7 Pensionen i det privata bolaget. Tjänstepension vid A-train AB För anställda i svenska företag existerar idag vanligtvis två försäkringsförmåner: 1. Den lagstadgade pensionen, d.v.s. AFP (allmän folkpension) ATP (allmän tilläggspension) Försäkringskassa m.m. 2. Den avtalsbundna pensionen, d.v.s. de som idag är anställda av arbetsgivare, vilka tillhör en arbetsgivareorganisation eller liknande (t.ex. hängavtal). Då avtalsfrihet råder på den svenska arbetsmarknaden kan man se den avtalsbundna pensionsplanen som frivillig. På A-Train AB tillämpar man ett individuellt pensionssystem i Skandia TPS. Du har här möjlighet att själv bestämma hur den premie som företaget betalar skall förvaltas, i en fond i huvudsak bestående av räntebärande papper eller ett aktivt sparande i aktiefonder. Väljer du aktiefonder kan du aktivt utan extra kostnad via internet eller telefon fritt byta mellan olika fonder (upp till fem olika fonder samtidigt) och därmed sprida riskerna. Du väljer också om du vill ha någon/några förmånstagare och i så fall vilka. Allt detta påverkar givetvis värdestegringen av din pension. A-Train AB äger pensionen så länge du är anställd där. När och om du slutar vid företaget övergår pensionen till ditt individuella ägande. Du kan även genom bruttolöneavdrag öka pensionssparandet individuellt som ett komplement. Detta är något förmånligare än ett traditionellt pensionssparande. FOLKSAM. Pensionssparande med eller utan pensionsskulden i det privata bolaget. Folksam fick uppdraget att räkna ut värdet per månad i ett pensionssparande, dels med utgångspunkt från att staten erkänner en skuld som läggs in som ett engångsbelopp (se stapeln) och dels med utgångspunkt från att skulden INTE erkänns. Exempel 1. Född Antal SJ-år Statens skuld Återstående sparande per månad (brutto) :- 515:- 15 0: : :- 200:- 20 0: : :- Det behövs inget sparande 25 0: :-

8 Den som är född 1964 behöver alltså spara 2.180:- i månaden fram till 60 år för att uppnå värdet av PA91 om statens pensionsskuld inte regleras, den som är född 1954 behöver spara 4.000:-. Ett erkännande av skulden innebär att den som är född 1959 behöver spara 200:- i månaden för att kunna gå i pension vid 60 år till dagens värde. Den pensionsålder som han redan ställt in sig på i 20 år. Omvänt kan man också konstatera att de 3 exemplen som lämnar det statliga avtalet DIREKT förlorar 2.180:-/2.850:-/4.000:- i månaden, så stort är värdet i pensionsavtalet. SLFF:s krav. SLFF kräver 60 års pensionsålder (oavsett ägarform). Det innebär att de företag som inte ser om sitt hus kan förvänta sig framtida konflikter.. SLFF kräver att staten lägger grundplåten i detta sparande med utgångspunkt från antal år i det statliga avtalet. SLFF:s krav på bolaget är den återstående del som ska betalas i en pensionsförsäkring för att tillsammans med skulden från staten ger lokföraren möjlighet att lämna yrket vid 60 års ålder och bibehållen standard. Den passiva framtiden. Staten/SJ/SEKO/ etc. genomför sitt bedrägeri på ett alldeles lysande sätt.. Trixet är att man sluter avtal på den privata marknaden på 65 år, samtidigt som SJ har 60 års pensionsålder. Det innebär att om man lyckas få en stor del av lokförarna att utan motstånd gå till det privata med 65 års pensionsålder, så försvagas argumenten att bibehålla 60 år även på SJ. Det innebär att om Citypendeln m.fl faller, så är det tveksamt om någon 50-talist, oavsett företag, går i pension vid 60 års ålder. INGEN lokförare i detta land ska behöva vara okunnig om vilka värden som står på spel.

9 Apropå SJ:s/Statens pensionsskuld till lokförarna (tjänstepensionen). Försvinner en skuld om den skyldige saknar pengar? Apropå pensionsåldern och bolagiseringar. Undanröjs argumentet för 60 års pensionsålder för lokförarna, bara för att tågen körs i bolagsform? TVÅ SYNSÄTT SEKO - SLFF Inledning. Detta dokument har ambitionen att visa skillnaden mellan SEKO och SLFF. Under 7-8 månader har det ställts frågor som nu prydligt, uppriktigt och pedagogiskt besvarats av SEKO:s förhandlingsansvarige, Lasse Eriksson. Lasse har dammsugit dom "elektroniska klotterplanken" på frågor och svarat; ALL TEXT efter "LASSE ERIKSSON, SEKO", är återgiven exakt som han formulerat den. Lasse Eriksson är vidare informerad om att hans svar kommer att distribueras av SLFF, framförallt för att lokförarna i Sverige ska få en klar och tydlig bild om hur olika synsätten är på de olika frågorna. Därefter har jag, tillsammans med SLFF:s föreningsstyrelse, rubriksatt, omdisponerat och gjort anmärkningar; denna text följer efter "SLFF anm". Lycka till Alf Carlsson 1. PENSIONSÅLDERN I ALLMÄNHET. LASSE ERIKSSON, SEKO: Alf Carlsson frågar: "Vad tror ni om möjligheterna att behålla 60 års pensionsålder?"svar: Hela arbetsmarknaden har pensionsavtal som utgår från 65 års pensionsålder. Det finns undantag, te x SEKO:s direktavtal med SL (63 år), flygledare genom internationella regler (60 år). Det statliga avtalet ändrades från 60 resp. 63 år till 65 år SEKO bytte högre pensionsålder mot pensionsnivå i höjd med övrig arbetsmarknad. Nivån var i det läget viktig, anställda - speciellt lågavlönade - tvingades i väg med oacceptabel låg pension. SEKO slöt avtal om övergångsregler med anmärkningsvärd lång livslängd, dessutom särregel för personal med säkerhetstjänst (läs lokförare). Vi lever således med övergångsregler som dock är bräckliga. Man behöver inte byta företag för att riskera att få höjd pensionsålder - det räcker med att byta tjänst inom SJ. SLFF anm. 1 : Bakgrunden till höjningen av pensionsåldern överhuvudtaget är politisk. Vi kommer in på talet att få en ökande andel pensionärer av befolkningen. Avtalet är ett politiskt beställningsarbete och tar inte någon som helst hänsyn till de olika villkor vi arbetar under. Övergångsreglerna skapade den stillhet och tystnad som krävdes för att skriva in 65 års pensionsålder i huvudavtalet. Curt Persson, dåvarande SF-ordförande, förklarade1989 beslutet med att en majoritet av dom berörda(sf-medl.) ville att bytet nivå-ålder skulle ske. "Demokratiska" SEKO följde medlemmarnas vilja. Dom som redan hade år som pensionsålder röstade givetvis för att förslaget skulle gå igenom. Höjningen i kr räknat skulle finansieras med att man tvingade kvar personal som annars skulle kunnat sluta. Lokförarna gick i vild strejk 1989, resultatet blev

10 övergångsbestämmelser och en urvattnad finansiering som i praktiken omöjliggör pension vid 60 år. För det första är 60 års pensionsålder motiverat för lokförarna oavsett bolagsform. För det andra lägger lokförarna sig inte i vad andra grupper har för pensionsålder. Vi tog det här jobbet med 60 års pensionsålder och har ingen som helst fundering på att förlänga arbetslivet med 5 år. 2. Pensionsskulden LASSE ERIKSSON, SEKO :Alf Carlsson frågar: "Har SJ en pensionsskuld till lokförarna avseende perioden år?" Svar: Om Alf Carlsson menar i de fall man lämnar SJ, så är svaret formellt nej. Lika lite som att SJ har en semesterskuld till de anställda, om man överförs till en arbetsgivare med 25 semesterdagar. Eller att vi som individer skulle bli skyldiga SJ pengar om vi går över till en arbetsgivare på ett avtalsområde med kortare arbetstid. Vi har kollektivavtal med vissa värden, dessa gäller under den tid man är anställd inom avtalsområdet och omfattas av avtalet (det finns undantag, "Kåpan", kompletteringspensionen som är individuell). Övergår du till en annan arbetsgivare, säger upp dig, får sparken pga arbetsbrist vid 59 års ålder eller avlider så har SJ (eller staten) ingen pensionsskuld avseende övergångsreglerna till dig. Den dagen man går i pension uppstår dock ett direkt åtagande från staten mot individen. Ett par uppmärksammade fall i AD där arbetsgivare försökt få försämringar av kollektivavtalet att även drabba de som gått i pension har klarlagt detta, staten har en pensionsskuld mot individen enligt det avtal som gällde när individen gick i pension. Men först då. Sen tycker jag som Alf Carlsson, att det rent propagandistiskt kan vara slagkraftigt att beskriva värdet i kollektivavtalet som "att SJ har en pensionsskuld till lokförarna". Men det är inte dumt att känna till sakläget. SLFF anm. 2 : LO Pension är inget annat än uppskjuten lön. Pension är därmed en facklig fråga. Stockholm 26 november 1998 P O Edin, LO:s chefekonom LO:s chefsekonom och SLFF har samma ståndpunkt. Det är synnerligen märkvärdigt att det som framstår som fullständigt självklart för PO Edin, SLFF och samtliga anställda med lägre pensionsålder än 65 år förvandlas till grus av SEKO. När vi i vår ungdom tog anställning som lokförare slöts avtalet "Du får 60 års pensionsålder med en tillräckligt hög nivå för att du ska kunna bibehålla din standard". Man tittade på dom som då gick i pension och konstaterade att dom nästan uppnådde FULL Atp. Så var frågan ur världen. Ingen av oss yngre funderade över finansieringen av tjänstepensionen. Nu förväntas det av oss att vi ska acceptera att vi levt 1-30 år i en "blåsning"? Att dra en parallell mellan pensionsskuld och semesterdagar är en svårtolkad logik. Semesterdagarna är något som arbetas in och konsumeras årligen, pensionsvillkoren byggs upp under hela yrkeslivet för att nå sin fulla nivå efter 30 år. SEKO menar att löftet om 60 års pensionsålder, som man levt med i t ex 20 år har värdet 0 (noll). Detta är imponerande och borde få en del lokförare att lyfta på ögonbrynen. SJ:s ekonomer arbetar både med kortsiktiga och långsiktiga prognoser. Hur pensionskostnaden placeras rent bokföringstekniskt är upp till SJ. SJ har INKOMSTER och UTGIFTER. En utgift som år efter år upprepas och som har existerat i kanske år bör man kanske därför betrakta och definiera som en konstant skuld. Statsanställda har alltid fått som förklaring till vår låga lönenivå jmf. med den privata sektorn; att vi istället erhållit fri läkarvård, lägre pensionsålder och

11 tjänstepension från i vårt fall SJ. Att sedan företaget inte har fonderat pengarna* får inte slå tillbaka mot dom som avstått pengar för just denna möjlighet till en tidigare pension. Den pensionsskuld som SLFF talar om är pengar som lokförarna avstått i löneförhandlingar för att täcka kostnaden till tjänstepensionen. (Att tjänstepensionen kan trollas bort ända fram till 59 års ålder kommer sannolikt som en överraskning för de flesta lokförare). *Staten fattas naturligtvis inte pengar, det är bara det att man vill ha dessa pengar till någonting annat. 3. MÖJLIGHETERNA ATT BEHÅLLA PENSIONSÅLDERN och MER OM DEN STATLIGA PENSIONSSKULDEN. LASSE ERIKSSON, SEKO : Så till Alfs fråga; möjligheten att behålla 60 års pensionsålder.frågan delar sig i två; möjligheterna vid bolagisering av SJ och dito vid byte av arbetsgivare. 3A Vid bolagisering av SJ. Svar : Vid bolagisering av SJ är möjligheterna att behålla övergångsbestämmelserna klart bättre. SEKO har i avtal lyft in övergångsbestämmelserna om pension vid 60 år vid bolagiseringen av Vattenfall, Televerket, Posten, Byggnadsstyrelsen, m fl. Arbetsgivaren (läs staten) hävdar dock att dessa lösningar inte på något sätt är prejudicerande inför kommande bolagiseringar, utan utgick från att man hittade finansieringsmöjligheter från fall till fall. Vad gäller Vattenfall och Televerket så fanns det gott om pengar i de nya bolagen - man tog över kostnaderna och la in dom i balansen. Det var värre när det gäller Posten - där fick staten gå in som garant, men kostnaderna ligger kvar hos Posten AB och tynger ner balansräkningen. Läget borde vara bättre när det gäller SJ, eftersom pensionsskulden sedan något år lyfts av SJ. Pensionsskulden syftar på kostnaden för avtalspensionen för de som idag är pensionerade. Det är idag staten som fullt ut står för fiolerna när det gäller avtalspensionen för redan pensionerade. SJ betalar idag precis som vilket företag som helst en pensionspremie som grundar sig på antalet anställda, utbetald lönesumma och åldersstruktur inom företaget. Återstår gör kostnaden för övergångsreglerna; dvs hela kostnaden för pensionen mellan 60 och 65 år. Kostnaden uppgår till c:a 2% av lönesumman. SEKO kommer vid bolagisering av SJ naturligtvis kräva samma villkor som vid bolagiseringen av tidigare affärsverk. Ägarna (staten) får hitta lösningar som inte skadar SJ:s konkurrenskraft utan att våra pensionsvillkor försämras. SLFF anm. 3A : Vad gäller lösningarna på Televerket, Posten etc. så är det självklart så att detta är ett erkännande av en skuld och en skuld försvinner inte därför att den skyldige saknar pengar. Vad gäller SJ:s konkurrenskraft eller statens finanser för den delen, så är detta inget som ska förbättras med hjälp av våra pensionspengar. SEKO:s likgiltighet i pensionsfrågan har lett till : 1. en 65%-ig nivå från 60 år, vilket gröpt ur avtalet. "Stegen" kommer att tvinga kvar många. 2. att det saknas en lösning av "pensionsrätterna" i den allmänna pensionen för dom som inte arbetar efter 60 år. 3. att många lokförare saknar kunskaper om försämringarna i PA att lokförare som lämnar SJ saknar begrepp om värdet i pensionsavtalet. SEKO har överhuvudtaget inte tagit någon hänsyn till lokförarnas krav på 60 års pensionsålder och inte tagit något ansvar för dom som "hals över huvud" lämnat företaget (t ex de 45 som lämnat SJHagalund, för att slippa CiP). SEKO är alldeles för defensiva i formuleringen "läget borde vara bättre när det gäller SJ". Ett övergrepp i frågan om pensionsskulden borde rimligtvis inte leda till något annat än en generalstrejk i perspektivet av att SEKO/LO är en gammal facklig organisation med en gigantisk

12 strejkkassa. LASSE ERIKSSON, SEKO : 3B Vid byte av arbetsgivare och avtalsområde. Övergår man eller tar anställning hos en privat arbetsgivare tappar man övergångsreglerna; dessa är kopplade till avtalet mellan SEKO och Arbetsgivarverket. På den privata sidan gäller avtal med 65 års pensionsålder tecknade antingen mellan LO-SAF (SFO) eller PTK-SAF (ITP). På Almega hamnar vi på ITP-avtalet (SEKO har således inte tecknat något eget pensionsavtal på Almega; vilket man ofta kan utläsa i SLFFs attacker). Pensionsavtal tecknas således på högsta nivå och gäller för samtliga på arbetsmarknaden. Möjligheten för ett enskilt förbund att få ett eget avtal måste bedömas som små, än mindre för en bransch. Ett skäl är att man vill ha likartade avtal som harmoniserar mot gällande lagstiftade allmänna pensionen. Låter jag uppgiven? Det är mer ett konstaterande. Vi har facit vad som händer när vi byter till privat arbetsgivare: 65 års pensionsålder. SEKO har dock hittills hittat individuella lösningar för de som varit 55 år eller äldre, så att de kunnat gå vid 60. I pågående förhandlingar med Citypendeln, Tågkompaniet med flera försöker vi få till avtalsreglerade övergångslösningar där upphandlaren - Staten eller Länshuvudmannen - tar ansvar för kostnaden. Behöver jag säga att vi står långt ifrån varandra? SLFF anm. 3B : Denna uppsjö av "realistiska teknikaliteter" år (30 år krävs för full tjänstepension) måste ha genererat en skuld från staten. Seko odlar frågan som om det vore en naturlag ("tecknas på högsta nivå"). Här gäller klassisk facklig kamp för det vi tycker är rätt. SJ är skyldig oss upp till :- per man, 1,5 miljarder som kollektiv. Det är naturligtvis självklart så att den enskilde lokföraren ska ha med sig sin pensionssumma från det statliga avtalet, I SYNNERHET I ETT LÄGE DÄR HAN TVINGAS FRÅN FÖRETAGET/AVTALET. (Den danske lokföraren har 3 års uppsägningstid, där DSB har skyldighet att skaffa ett likvärdigt jobb, lyckas inte DSB med det, går den danske lokföraren i pension med 80% av lönen.) Ägarna (staten ) och SEKO, har i 10 år känt till att lokförarna kräver 60 år som högsta nivå vid pensionering. Det var därför som järnvägstrafiken stod stilla i 3 dygn Om man trots detta inte har budgeterat denna "kostnad" måste detta bero på något. Har SEKO lämnat klartecken för en höjning av lokförarnas pensionsålder vid en eventuell bolagisering? Eller kommer man att driva och slåss för bibehållen nivå? Lasse Erikssons svar innehåller klena besked på denna fråga. SJ:s konkurrenskraft kan försvaras genom att SEKO börjar med att rätta till Almegaavtalen. Om SJ:s konkurrenskraft skadas så beror detta på att SEKO saknar ambition/förmåga att teckna fullvärdiga bolagsavtal. 4. DEN YRKESRELATERADE PENSIONSÅLDERN. LASSE ERIKSSON, SEKO: Alf Carlsson frågar: "Seko yrkesrelaterade inte pensionsåldern för lokförarna, var detta rätt?"svar: Jag har ingen annan uppfattning än att det finns yrkesgrupper inom såväl vår bransch som arbetsmarknaden i övrigt, däribland lokförare, som borde ha en möjlighet att, såväl nu som framledes, gå i pension tidigare än vid 65 år. Jag är inte nöjd med tingens ordning. SLFF anm. 4 : Lasse är "inte nöjd med tingens ordning", men vad innebär det? I vårt perspektiv kan det inte innebära något annat än : års pensionsålder 2. Minst 75% av lönen från 60 år (Idag 65%)

13 5. PENSIONSSKULD till dom som flyttat utomlands (Norge) LASSE ERIKSSON, SEKO: Alf Carlsson frågar: "Har du övergivit din vän Kari? Har inte staten en pensionsskuld till honom?" (Kari har flyttat till Norge, vilket ytterligare diskvalificerar honom från pensionspengar enligt tidigare inlägg från PH) Svar: Pensionsskulden har jag kommenterat ovan. Menar Alf Carlsson på allvar att SJ eller staten har en avtalspensionsskuld till den som slutat på SJ och flyttar till Norge? Är det verkligen SLFFs uppfattning att det finns en oreglerad skuld, så har ni som facklig organisation ett ansvar mot era medlemmar att väcka talan vid domstol. För det krävs ingen förhandlingsrätt, det är bara att inleda process. Har ni ingen medlem som flyttat till Norge kan ni säkert få låna Kari; han ställer säkert upp bara han slipper pröjsa rättegångskostnaderna. SLFF anm. 5 : Frågan är tudelad. För det första gäller det att "frivilligt" lämna det statliga avtalet. Vi menar att den som i detta nya läge lämnat SJ har gjort det i perspektivet av kraftigt devalverade villkor på SJ eller rädsla för arbetslöshet. SEKO har inte informerat sina medlemmar om vilka villkor man lämnar, tvärtom odlas "det BLIR 65 års pensionsålder och det BLIR 25 semesterdagar när vi får bolag" som om detta var naturlagar. Detta är naturligtvis ingen sanning utan ett fackligt ställningstagande, som dessutom fått ett eget namn, "harmonisering av arbetsmarknaden" (SEKO:s ordförande Arbeståhl), SEKO har institutionaliserat uppgivenheten. Frivilligt eller ofrivilligt Varje år man arbetat i det statliga avtalet motsvaras av en pensionsskuld (en icke utbetald lönedel avsedd för pension, om man så vill ) För det andra handlar det om flytten utomlands, vilket naturligtvis saknar betydelse i sammanhanget. JA, vi anser att staten har en skuld till Kari (lokförare som flyttat till Norge). Frågan är inte om han flyttat utomlands utan hur många år han avstått lön för att kunna gå i pension vid 60 år. 6. ARBETSTIDSFÖRKORTNING, skämt eller allvar. LASSE ERIKSSON, SEKO: Alf Carlsson frågar: "Lasse Erikssons senaste är att man har "ett krav om arbetstidsförkortning", vilket naturligtvis mottages som ett skämt av en grupp som har bortavarotider på 60 timmar. Eller?"Svar: Alf Carlsson har tidigare raljerat över SEKO-SJs krav på kortare arbetstid. "Det är inget lokförarkrav". Samtidigt oroar han sig över kortare semester och högre pensionsålder och tappade "kryssdagar".alf Carlsson är inte logisk. Pensionsålder, semester, veckoarbetstid, fridagar, bortovaro mm - allt är kopplat till arbetstid. Förändras något av begreppen förändras arbetstiden.seko-sj kräver kortare arbetstid för personal med oregelbunden arbetstid. Det är en förutsättning för att vi över huvud taget skall vara med och pröva andra arbetstidsmodeller. Vi har inte för avsikt att tvinga ut den i kortare veckoarbetstid. Vi hittar lösningar som ger individen stort inflytande, fler Fp-dagar tex för de som vill ha det. Alf C säger således nej till *fler fridagar - "ett skämt" - bara för att förare har lång bortovarotid men vill inte ha färre semesterdagar. Var ligger logiken?

14 SLFF anm. 6 : Logikens frånvaro (SEKO) ligger i att först skriva på avtal som höjer arbetstiden och sen kräva arbetstidsförkortning. Logikens frånvaro ligger vidare i att inte ta itu med den bortavarotid som slår sönder lokförarnas möjligheter till fullvärdig fritid. SEKO:s förändringar i arbetstidsavtalet innebär 5-7 fler arbetsdagar mer för lokförarna i avtalet (detta betalar vår egen löneförhöjning). Sen har vi Julanta Drotts 300 miljonersinvestering, PROFS, som bl. a. ska förränta sig genom att lokförarna arbetar i ett system med SÄMRE framförhållning, dom fasta grupperna upplöses. SJ gör naturligtvis ingen arbetsmiljöinvestering på 300 miljoner kronor, även om lanseringen både av SJ och SEKO ska få oss att tro det. INGEN eller ytterst få har framfört krav på "egenplanering". Den möjlighet till egenplanering som redan finns idag, genom förbehåll och som genomförs av skickliga personalfördelare, tillgodoser redan detta behov för den enskilde.. Så här säger Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi på Institutet för psykosocial miljömedicin och Karolinska Institutet i Stockholm : "Diskussioner om konjunkturanpassad arbetstid, där personalen arbetar mycket under vissa perioder på året och mindre under andra, diskuteras också på många företag. Förr betydde flexibel arbetstid att arbetstagarna själva kunde välja mer när de ville arbeta. Det gav större frihet. Idag betyder det att företagen lägger sin produktion mer och mer på alla tider på dygnet. Det är negativt för individen och betyder mindre frihet." (Hela artikeln om Torbjörn Åkerstedt finns införd på SLFF:s hemsida).det är inte förändringar vi är emot, det är försämringar. SLFF:s logik är att inte köpslå med redan uppnådda fackliga segrar. 7. SEKO SÄGER UPP LOKFÖRARE LASSE ERIKSSON, SEKO: Alf Carlsson frågar: "Senaste avtalet där vi måste arbeta fler dagar för att få ihop en medioker löneförhöjning är ytterliggare exempel. Avtalet innebär dessutom att man säger upp ett antal lokförare i landet.eller?"svar: Den nuvarande avtalsperioden innebär en lönehöjning på c:a 9% på tre år med i stort sett obefintlig inflation. "Medioker löneförhöjning?" Jag har varit med om sämre reallönehöjningar om man säger så.kryssdagarna försvann, vilket motsvarar 1,2 dagar mer per år beräknat på de som arbetar oregelbundet. För det fick vi en 15% höjning av Ob-tillägget (ingår inte i de 9%) vilket innebär en genomsnittlig höjning med c:a 180 kr per månad beräknad på årsbasis (c:a 2150 kr/år). En bra avtalsväxling som innebar att i stället för att premiera de lyckades få sina semesterdagar förlagda mot arbetshelg, fick vi istället en nödvändig höjning av OB-tillägget, vilket inte minst gynnade de som aldrig hade en möjlighet till kryssdagar, t.ex lokal- och vagnvårdare (om dom nu räknas i SLFF-världen - för oss i SEKO-SJ gör dom det i allra högsta grad)."säger upp ett antal förare"? Jag har svårt att se att just den här åtgärden säger upp ett antal förare, eftersom det innebär att det går åt samma antal förare under sommaren vilken är dimensionerande tid. Däremot har Alf Carlsson rätt i ett större perspektiv. Alla åtgärder som ökar produktiviteten innebär att fler gör mer, eller som Alf yttrycker det "säger upp ett antal förare".är det SLFFs uppfattning att facket skall vara emot produktivitetsförbättringar? Hur skulle samhället sett ut idag om det varit den fackliga huvudspåret under det senaste 100 åren? SLFF anm. 7 : Kryssdagarna innebär INTE 1,2 fler dagar för LOKFÖRARNA, och det är detta som är kärnfrågan. Seko räknar genomsnitt på en mycket större grupp och lokförarna får betala, i vanlig ordning.

15 Frågan visar med all önskvärd tydlighet vikten av en yrkesorganisation. Lokförarna har definitivt betalt sin egen lönehöjning med längre årsarbetstid. Facket ska vara emot alla produktivitetsförändringar som sliter ut människor i förtid. CiP är ett lysande exempel. Redan idag har pendelförarna mycket förslitningsskador och villkoren på CiP är helt oanständiga. I perspektivet "starkt bundet monotont ensamarbete med hög stressfaktor" måste ett av de första kraven bli 30 timmars arbetsvecka argumenten är det bara att hämta inom företagshälsovården. Frågan är om inte SEKO skulle gjort ett tillfälligt stopp i sina aktiespekulationer och istället använt en del av sin strejkkassa till att ta itu med villkoren i de privata bolagen. 8. SEMESTERDAGARNA LASSE ERIKSSON, SEKO : Alf Carlsson frågar: "Semesterdagarna - Hur många ska vi släppa?" Svar: "Semesterdagar handlar om arbetstid. Svaret på din fråga är att vi ska inte arbeta mer än idag - på sikt mindre. Det kan finnas lösningar som innebär att individen själv avgör om han vill ha 25 dagar med guldkant eller tex 34 med samma ersättning som idag". Gäller frågan endast SJ så förstår jag den inte, vem har talat om att släppa semesterdagar där, förutom arbetsgivaren? SLFF anm. 8 : Semesterdagar handlar om arbetstid NATURLIGTVIS, därför tog SEKO den arbetstiden på kryssdagar och lätthelgskomp eftersom semesterfrågan är kontroversiell. När det gäller semesterdagarna generellt skriver SEKO i inrangeringsavtal med avtrappning. Det finns ingen ambition inom SEKO att försvara 34 semesterdagar för lokförarna och det är bara en tidsfråga innan dom förhandlas bort på SJ. Om nu inte SEKO lägger om kursen eller SLFF får en ökad medlemstillströmning. 9. SEKO-SJ eller SEKO/SJ. LASSE ERIKSSON, SEKO: Alf Carlsson brukar anklaga mig för att inte driva frågor som "så uppenbart ogillas av arbetsgivaren". Självklart - jag är förhandlare. Jag vill nå resultat. Det går idag inte att driva frågan om fler semesterdagar; tvärt om *riskerar vi att tappa dom vid byte av avtalsområde. Semestern är en principfråga för tex SAF/Almega, eftersom det är en fråga som dom äger i det centrala branschavtalet. Däremot är det mindre "känsligt" med kortare arbetstid - det ligger i tiden, även i ett internationellt perspektiv - då kör vi det istället. Så gjorde SEKO på Roslagsbanan. 30 semesterdagar och 118 eller 119 Fp-dagar. SLFF anm. 9 : Återigen en "naturlag"; *"riskerar att tappa dom". En nyckel kan man tappa, men semesterdagar kan man bara förlora genom facklig flathet. Det är medlemmarna fackföreningen ska lyssna på, det är dom som betalar ombudsmannalönerna.. Genomslaget för en arbetstidsförkortning för en med 60 timmars bortavaro innebär att han kanske sjunker till 58 timmar. Det är tveksamt om dom förarna fullt ut kan uppskatta SEKO:s krav på arbetstidsförkortning. I ett läge där SLFF får igenom 40 timmar, fulltidsvärdering 6-22 samt en nattevalvent och en helgevalvent, blir en arbetstidsförkortning intressant. 10. BORTAVAROTIDEN LASSE ERIKSSON, SEKO : Alf Carlsson frågar: "Bortavarotiden Finns det någon "Seko-gräns" för bortavarotiden?" Svar: Svaret på ett övergripande plan är att det finns ett gemensamt intresse från SJ och de anställda att minska bortovarotiden. SJ får ju till viss del betala för helt improduktiv

16 bortovaro. Och ändå tar vi oss inte fram! Tvärtom!SJ vill sedan mer än ett år tillbaka ta bort tjänstgöringsfria uppehåll och ersätta dessa med rast.enligt SEKO riskerar detta att öka den totala tiden man är hemifrån; därför har vi konsekvent sagt nej. Det finns mer att ta upp när det gäller bortavarotiden: PROFS, uppdelningen av förarna, åkbara turer, möjlighet att välja tur själv mm. Jag överlåter det till Pär Holmén och andra som kan förarnas situation i detalj bättre. SLFF anm. 10 : Frågan om bortavarotiden är egentligen frågan om "hemmatiden". I dagens samhälle med dubbelarbetande föräldrar, där jämställdheten anses vara en politiskt prioriterad fråga, måste denna fråga om lokförarnas rätt till deltagande i hemmets förpliktelser få en lösning. "Hot" om icke betalda raster saknar betydelse. Det är självklart så att vi är beredda att ta dessa raster när vi kan lämna arbetsplatsen och erbjuds fullvärdig möjlighet till mat och vila. SLFF:s krav på ny arbetstidsvärdering har sitt utgångsläge i 40-timmarsveckan, där nattevalventen 1,6 värderad timme per nattimme löser arbetstidsförkortningen. Efter en sådan reform skulle vi kunna delta i diskussionen om den generella arbetstidsförkortningen. Vad gäller uppdelningen av förarna, åkbara turer, möjlighet att välja tur själv, så behövs ingen genomgång av Pär Holmén (SEKOHagalund). De lokförare som arbetat i den blandade tjänsten och som nu hänvisas till en snävare tjänst vet mycket väl vad detta innebär både vad gäller åkbarhet och motivation. 11. AVTALSDUMPNINGEN. LASSE ERIKSSON, SEKO: Alf Carlsson: "Kan du inte se det Pär (Pär Holmén, SekoHagalund)? Kan du inte se det i det stora perspektivet, i formuleringen "skapa konkurrensneutralitet" (Sekos motiv till avtalsdumpning på SJ) och i det lilla perspektivet där lokförarrepresentanten blir utskrattad för sina synpunkter om Terminalprojekt och klargöringar?"svar: Avtalsdumpningen på SJ är en myt som Alf Carlsson försöker få till sanning genom ett ständigt upprepande. Vi har gjort vissa förändringar - det sker alltid vid avtalsförhandlingar. SEKO-SJ har - bortsett från att lönen kommer att öka med 9% under avtalsperioden - i stort behållit värdet i vårt avtal under avtalsperioden. SLFF anm. 11 : Lokförarna betalar själv sin löneökning med mer arbete. Att kalla detta lönehöjning är ett bra exempel på SEKO:s pedagogik. Vi fattas 6.000:-/månad jämfört med 1980 års löneläge, en facklig förskingringspolitik som heter duga. Dessutom har löneglidningen i form av kilometerpengar tagits bort, vilket gör att SJ kan använda förarna än mer i linjetjänst utan att det kostar en krona extra Utöver detta har SEKO dumpat avtalen för de privata lokförarna. 12. ORON. LASSE ERIKSSON, SEKO : Det finns däremot ett annat problem som Alf Carlsson märkligt nog inte tar upp i sin fråga som är betydligt allvarligare än om arbetet är "likvärdigt" eller inte. Det är om det inte finns något arbete över huvud taget att gå över till. I dagsläget ser det ut som att alla på pendeln som städar tåg, stationer, perronger mm blir ersatta av andra i och med att en entreprenör kliver in med egen personal och tar över jobben redan den första dagen.frågan har varit uppe för granskning hos de centrala parterna. Agv menar att de anställda ändå måste följa med över: Agvs motiv är att "beslut om entreprenad kan komma när som helst - såväl på SJ- som på CIP-sidan och det finns ett trygghetssystem

17 även på den privata sidan". Enlig Agv gäller inte TA om de anställda tackar nej. Enligt SEKOs jurister är avtalet utformat så att vi skulle förlora en tvist.seko kommer att göra allt för att stoppa CIPs planer. I avtalsförhandlingarna för vi nu in krav på lokala trygghetsregler som - förutom att de stöder de som ev blir drabbade - gör att det kommer att kosta skjortan att sparka de som idag utför arbetet. Vi agerar även opinionsmässigt och även inom SLs styrelse. "Stockholm den 23 november 1999 Svar på öppet brev till Trygghetsstiftelsen från Alf Carlsson De frågor som du tar upp kring vår verksamhet och möjligheter att bistå dig och dina arbetskamrater är inte sådana som stiftelsen själv bestämmer om. Det är tillämpningsreglerna i det statliga trygghetsavtalet som anger vem som ska omfattas av avtalet och stiftelsens arbete. Dessa regler förfogar avtalsparterna över. Vi vet att parterna under lång tid fört diskussioner om vad som ska gälla i samband med överföringen av pendeltrafiken från SJ till Citypendeln. Något besked om att du och andra lokförare som inte vill köra åt Citypendeln kommer att anmälas till oss av SJ har vi inte fått. Snarare är det motsatt besked som vi hört talas om. I denna fråga agerar alltså inte vi, utan det är en fråga för parterna. TRYGGHETSSTIFTELSEN Erika Thelning, Verkställande direktör" SLFF anm. 12 : I styrelsen för trygghetsstiftelsen sitter 3 från staten och 3 från de fackliga organisationerna, bl.a. SEKO:s ordförande Arbestål. Vilket är motivet till att man lutar sig mot AgV:s argument och inte tar striden för medlemmarna? Just nu står 19 lokförare i Nässjö mellan valet 2-6 månaders uppsägning(ta:s dubbla tid gäller inte p g a " 6B" i TA), 45 karensdagar i A-kassan och att ta anställning på BSM, där villkoren ännu inte är fastställda. Dom avtalsslutande parterna har gjort valet till ett gisslandrama. Står SEKO utan skuld? SEKO sitter passivt och ser på hur systemet förbilligar arbetsuppgifterna genom ett entreprenörsförfarande. När SJ och bolagen inte kan försämra villkoren genom regelrätta förhandlingar ändrar man istället systemet. SEKO behöver då inte ta ansvar för försämringarna utan hänför det till kategorin "naturlag". Dock har inte lokförarna någon anledning att finna sig i detta. Vår fackliga potential kan med lätthet behålla värdet i samtliga avtal och formuleringen "SEKO kommer att göra allt för att stoppa CiP:s planer" betyder inget annat än att pendeln ytterst måste stå stilla detta är helt enkelt SEKO:s sista chans att visa om man är en fackförening eller en administratör av försämringar. 13. Trygghetsstiftelsen LASSE ERIKSSON, SEKO : Alf Carlsson: "Trygghetsstiftelsen Blir CP-jobbet "likvärdigt"? Ska Trygghetsstiftelsen kunna hävda "arbetslinjen" och tvinga lokförare arbeta i ett sämre avtal?" Svar: Först det formella - det som parterna är överens om i Trygghetsavtalet (TA). Hela idén med Trygghetsstiftelsen är att ingen skall bli arbetslös; De som ändå blir det skall ha stöd och hjälp att få ett nytt jobb; dvs "arbetslinjen" gäller rakt igenom.har SLFF en annan uppfattning? I Alfs fråga anar man en annan hållning. Enligt SLFF skall man endast behöva acceptera ett "likvärdigt" arbete med "likvärdigt" avtal. Får man inte det hos Citypendeln så ska man tacka nej och därefter skall

18 Trygghetsstiftelsen kliva in och se till att man får möjlighet till utveckling så att man i ett senare skede får ett "likvärdigt arbete med likvärdiga villkor". Det låter alldeles utmärkt men tyvärr är det illusion och saknar all verklighetsförankring. Trygghetsarbetet betalas med löneutrymme som vi avsatt i avtalsrörelsen; för närvarande 0,7% av SJs totala lönekostnad. Alla, såväl de anställda som de som blir arbetslösa, har intresse av att det är "arbetslinjen" som gäller. Den som blivit arbetslös skall ges möjlighet att utbilda sig eller utveckla sig på annat sätt så att han eller hon får ett nytt jobb. Innebär det nya jobbet lägre lön så har man rätt till inkomsttrygghetstillägg i fyra år.för den som säger nej till att gå över till en arbetsgivare med tillämpning av 6b gäller inte TA. Det nämns ingenting i avtalet om "likvärdiga anställningsvillkor" i 6b-sammanhang som många tror. Orsaken är att villkoren följer med över och att den fackliga organisationen direkt har möjlighet att påverka dessa. Dessutom gäller reglerna om inkomsttrygghetstillägg.ovanstående är en beskrivning av avtalssituationen; dvs vad parterna blivit överens om i avtalet. Det vore naturligtvis mumma om vi kunde tillämpa SLFFs uppfattning om trygghetsavtalets möjligheter, men det är SEKOs uppfattning att vi i dagsläget inte kan ta ytterligare löneutrymme i anspråk, vilket SLFFs hållning - att alla har rätt att säga nej till alla erbjudanden som inte innebär "likvärdigt arbete med likvärdiga villkor" - skulle innebära. Vi har fullt sjå att bevara värdet av trygghetsarbetet på nuvarande nivå (Agv vill ner på det privata Omställningsavtalets nivå, 0,3%). SLFF anm. 13 : Trygghetsstiftelsen drivs som ett bolag med styrelse och VD. VD har en årslön på :- och bilförmån Förre VD:n Benne Lantz gick i pension vid 60 års ålder med 90% av lönen. Nuvarande VD:n Erika Theling har också pensionsålder 60 år och vid förtida avgång har hon ett avgångsvederlag på 2 årslöner. Stiftelsen äger värdepapper m.m för nästan 1 miljard etc. etc. "Den totala övertalighet som belastar stiftelsen uppgår alltså till personer" beskriver man. Stödet till dessa uppgick 1998 till 386 miljoner kronor d v s kronor per person och år. Själva formuleringen "belastar stiftelsen" säger allt om stiftelsens inställning. Självklart väljer stiftelsen "arbetslinjen" eftersom detta innebär plussiffror i stiftelsens räkenskaper hade man inställningen att stödja individen utifrån hans intresse,-talang och framtidsutsikter på arbetsmarknaden. I det material man beställer idag, från stiftelsen, hittar man mycket vaga riktvärden om vilka ekonomiska bidrag man kan få för att förverkliga eventuella framtidsplaner. Istället betonas förslag på hur man ska svara i anställningsintervjuer, hur man ska uppträda och anpassa sig. Samtidigt som fackliga tidningar och arbetsmiljötidningar upprörs över att "tystnaden breder ut sig på arbetsplatserna", utbildar stiftelsen, finansierad av oss själva, i just "tystnad". (forts.) Forts SLFF anm. 13. Arbetslinjen gäller, javisst men till vilket pris som helst? Så var det inte tänkt alls. Det skulle skräddarsys utifrån individens talanger och möjligheter samt utsikten till nytt jobb. Exemplen duggade tätt Vi avsätter 0,7% av lönekostnaden och när vi behöver stiftelsen finns den inte. Man kommer överens om att CiP, Sydvästen etc är LAS 6B, TROTS att det inte är det i juridisk mening. Och om man ser, framförallt rekryteringen till CiP så uppfattar inte heller personalen (medlemmarna) att det är 6B. Seko förespeglar de trygghetstörstande medlemmarna om att man behåller villkoren, samtidigt som man helt blundar för pensionsvillkoren, samt trappar av semesterdagarna redan i inrangeringsavtal. OM övergångarna VERKLIGEN varit 6B med bibehållna villkor, hade SLFF naturligtvis inte

19 motsatt sig detta. SEKO sitter i Trygghetsstiftelsens styrelse och pläderar arbetslinjen till gagn för stiftelsens bokslut. Man accepterar 6B för att slippa ta ansvar för den enskilde. SEKO skriver inrangeringsavtal till gagn för Statens och kommunernas finanser och fullföljer Göran Perssons vallöften om "ansvarsfull lönepolitik" kopplingen till politiken är pinsamt uppenbar. Skälet är att man personligen befinner sig i rikligt belönade maktpositioner och inte har någon som helst ambition att riskera dessa för några medlemskrav. Naturligtvis skulle samtliga lokförare ges en chans i samband med upphandlingar och att sätta sig ner med Trygghetsstiftelsen för att gå igenom sin framtid. En framtid som många har svårt att se som t ex pendelförare fram till 65 år alternativt att fackföreningen verkligen tog striden för villkoren. 14. KONKURRESNEUTRALITET. LASSE ERIKSSON, SEKO : "Skapa konkurrensneutralitet"? SEKO har påtalat vikten av konkurrensneutrala avtal inom branschen. Ingen skall kunna vinna upphandlingar genom att dumpa våra anställningsvillkor eller vår arbetsmiljö. Därför väljer vi att ta fighten mot de nya företagen. SLFF har udden riktad mot det SJ, det företag som har det avtal vars värde vi försöker få de nya företagen att leva upp till. OK, man kan prioritera olika, men hur ni kan attackera oss i en fråga som ni helt övergett själva har jag svårt att förstå. SLFF anm. 14 : Seko skapar konkurrensneutralitet genom att försämra ner till de avtal man själv skrivit på den privata marknaden. Seko sätter dessutom marknaden ur spel, just när vi kunde haft nytta av den, genom att hävda LAS 6B och skriver "inrangeringsavtal", med målet att nå lagarnas lägstanivåer. Det gäller semesterlagen, LAS och pensionsavtalet som det mest anmärkningsvärda, Med denna fackliga strategi avskaffar man sig själv. Marknaden och lagarna styr villkoren, inte den fackliga styrkan. SLFF har udden riktad mor SJ av den anledningen att medlemmarna i huvudsak finns på SJ. Det är självklart så att de privata bolagens tid kommer i takt med att medlemsantalet ökar. 15. TERMINALPROJEKTET. LASSE ERIKSSON, SEKO : Så till SJs Terminalprojekt. Det drabbar många yrkesgrupper, däribland även förarna. SJs ambition är att spara 200 miljoner kronor genom en drastisk nedskärning av de platser som terminalarbetet skall utföras på (från c:a 40 till 12). Största förändringarna drabbar de som städar och underhåller tågen, där många riskerar att förlora jobben. Här handlar det om beslutsförhandlingar där SJ har sista ordet. Någon möjlighet till tvist eller konfliktåtgärder finns inte. Jag vet inte vem som skrattar åt vem, så våldsamt mycket att skratta åt finns det knappast. Inom SEKO- SJ försöker vi föra diskussioner mellan klubbar och yrkesgrupper innan vi uppträder inför

20 arbetsgivaren. Självklart kan det bli tuffa tag, speciellt när arbetstillfällen och arbetsmiljö hotas. Men vi ser inget annat alternativ. Skulle våra möjligheter vara bättre om vi inför SJ uppträde enligt SLFFs befängda och döfödda organisationsidé - som 10 olika yrkesförbund - där alla slogs för sina intressen? Självklart inte - möjligheterna att spela ut oss mot varandra skulle då vara ännu större.arbetsgivarens rätt att själv bestämma hur arbetet skall organiseras kommer vi inte åt på annat sätt än genom MBL. Inom områden där vi kan sluta kollektivavtal, pågår ett arbete parallellt med TP för att hitta lösningar för att mildra effekterna av de förändringar som SJ nu driver igenom. SLFF anm. 15 : I ett läge där kilometerpengarna skrivits bort, blir det naturligtvis svårt att behålla klargöringarna. Lokförarna kan med lätthet behålla klargöringarna genom att vägra köra om man inte själv klargjort. Detta skulle kunna vara ett krav om man ska ta ansvaret för tåget. En yrkesorganisation i majoritet hade kunnat driva en sådan linje. Seko varken kan eller vill eftersom man representerar alla andra grupper också. Det arbete Pär Holmén (SEKOHagalund) lagt ner i TP om att behålla klargöringarna har varit kört på förhand. Fruktansvärt oansvarigt av SEKO att inte bespara honom det arbetet. Å andra sidan är PH:s insats ett sätt "att få medlemmarna att tro att Seko slåss för lokförarna". Det enda som förundrar oss är att han ställer upp på skådespelet 16. LÄTTHELGDAGARNA. LASSE ERIKSSON, SEKO : Så till Alfs påstående att arbete på nyårsdagen inte ersätts med fridag. Fel, arbete på nyårsdagen såväl som på övriga helgdagar/aftnar ersätts alltid med en fridag - oavsett vilken veckodag helgdagen/aftonen infaller på. Däremot inte två, vilket skedde i det gamla systemet om helgdagen/aftonen inföll på en lördag - det var minst sagt ologiskt eftersom man bara blev ersatt med en dag om helgdagen/aftonen inföll under måndag tom fredag eller på söndag.en ordentlig och rättvis förbättring från och med i år är att alla som är lediga på nyårsafton (och alla andra helgdagar/aftnar som infaller M-F) slipper arbeta igen den dagen vilket man fick göra i det gamla systemet (undantag de som fick "direktkomp"). Sammantaget en klar förbättring, vilket alla - förutom Alf Carlsson - förmodligen upptäckt vid det här laget. SLFF anm. 16 : Kompensationen är kollektiv oavsett om man jobbar eller ej. P betalar detta i högre grad än G som sällan jobbar lätthelgdagar. Att stryka kompensationen för lördagar drabbar (som vanligt) i första hand åkande personal. Argumentet om att två dagars kompensation för lördagar var "ologisk", är nog inget som imponerar på lokförarna som måste arbeta mer. Har svårt att se den medlemsmotionen "p g a att kompen lördagar är ologisk ", men frågan är ett bra exempel på SEKO-tänkande. 17. NYÅRSAFTON LASSE ERIKSSON, SEKO : Alf Carlsson: "Om några månader ska det arbetas på nyårsafton år Dom lokförare som då kör, kommer inte att ersättas enskilt på något sätt och lördagen (nyårsdag) kommer inte ens att ersättas i den kollektiva formen, med fridagar som SJ ska kunna använda i sin tidsutjämning.är det möjligtvis detta du menar med "Seko uträttar"?" Svar: SEKO-SJ tog upp frågan med SJ-ledningen före sommaren. I början fanns inget intresse alls, därefter dök det upp ett förslag om Ob-ersättning för de som arbetar övertid. Efter ett visst tandemkör mellan SEKO-SJ och SEKO-SL så fick vi först upp 300 kr extra i timmen för hela SL-området inkl pendeln, som SL skulle bekosta. Då vi påpekade ett orimliga i att ha olika ersättningar inom SJ så kom det till slut ett acceptabelt förslag; 300 kr extra i timmen mellan kl dec 1999 och kl jan 2000.

Pensionsenkät 2000 avseende Lokförarnas pensionsålder. Resultat April år 2000

Pensionsenkät 2000 avseende Lokförarnas pensionsålder. Resultat April år 2000 Pensionsenkät 2000 avseende Lokförarnas pensionsålder. Resultat April år 2000 PA91... 1 INLEDANDE FÖRKLARINGAR TILL ENKÄTEN... 2 VEM HAR SVARAT PÅ ENKÄTEN?... 3 SVARSFÖRDELNING FACKFÖRENINGAR... 3 SVARSFÖRDELNING

Läs mer

Vi frågar lokförarna om pensionen

Vi frågar lokförarna om pensionen Februari år 2000 Vi frågar lokförarna om pensionen granskar Och föreslår FRÅGOR sidan 2, fylls i, rivs ut, skickas in + Bilaga Pensionen Genomgång av PA91-sidan 3 Jämförelse Statligt anställd/bolagsanställd-sidan

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal kollektivavtalskrift_oktober_2014.indd 1 10/24/2014 11:17:45 AM ST, 2006. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska oktober 2014. Upplaga: 3 000 ex.

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är väldigt individuellt. Under

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

FÖRDJUPNING: Flexpension i tjänsteföretag En överenskommelse mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer och Almega

FÖRDJUPNING: Flexpension i tjänsteföretag En överenskommelse mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer och Almega FÖRDJUPNING: Flexpension i tjänsteföretag En överenskommelse mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer och Almega Inledning Frågan om flexpension skakade om avtalsrörelsen 2016 och vi hade en situation där över

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

FLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG. Översiktlig information

FLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG. Översiktlig information FLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG Översiktlig information 1 OKTOBER 2017 Innehåll Inledning...3 Varför införs Flexpension i Tjänsteföretag?...4 Vad är den kompletterande flexpensionspremien?...5 Vårt pensionssystem...6

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Centrala förhandlingar. De nya lokförarbevisen Föräldralediga som vill gneta. X 60 utbildning i Bro. Södertäljeförare som åker som handledare.

Centrala förhandlingar. De nya lokförarbevisen Föräldralediga som vill gneta. X 60 utbildning i Bro. Södertäljeförare som åker som handledare. *Lokförarbladet* Nr 38, April 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg Snart kommer fönstertvätten igång igen. Som förare är det bra om du rapporterar till Ståg om fönstertvätt i

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Tips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden.

Tips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden. Bild 1 Syftet med denna bild är att förklara vilka Alecta är. Alecta har blivit valda att hantera vissa delar av tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän. Detta enligt ett kollektivavtal mellan

Läs mer

Myter och sanningar om pensionen

Myter och sanningar om pensionen Myter och sanningar om pensionen TNS Gallup för Nordea 5 myter om pensionen Kvinnor och låginkomsttagare är mer oroliga för sin pension Vi vet vad vi får i pension från staten Vi har inte råd att pensionsspara

Läs mer

Ska du vara föräldraledig?

Ska du vara föräldraledig? Ska du vara föräldraledig? Information om vad man ska tänka på när man ska vara föräldraledig Ska du vara föräldraledig? När du är föräldraledig sänks din medlemsavgift till Handels gäller inte avgiften

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31 CIRKULÄR Till Regionkontor, klubbar och arbetsplatsombud inom Teknikarbetsgivarnas, Industri- och Kemigruppens samt Stål och Metallarbetsgivarförbundets områden. Unionen Direkt Avtalsenheten Datum Vår

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Rättvist Äntligen har LO-förbunden ett avtal som gör att arbetare i privat sektor får

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Vad är flexpension? Varför flexpension? Vem får flexpension? Flexpension en del i pensionssystemet... 6

Vad är flexpension? Varför flexpension? Vem får flexpension? Flexpension en del i pensionssystemet... 6 1 Vad är flexpension?.... 3 Varför flexpension?... 4 Vem får flexpension?... 5 Flexpension en del i pensionssystemet... 6 Möjlighet att gå ned i arbetstid... 8 Kontakta oss gärna... 9 Bilaga 1... 10 2

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare Du tjänar på kollektivavtal för dig som är arbetsgivare 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION.

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION. K A P-KL D IT T NYA PE N SI O N SAVTA L VI KTI G I N F O R M ATI O N F Ö R D I G SO M Ä R A N STÄ L L D I KO M MUN, L A N D STI N G E L L E R R E G I O N. Din framtida pension Anställda i kommun, landsting

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Välkommen till STs Trygghetsutbildning

Välkommen till STs Trygghetsutbildning Välkommen till STs Trygghetsutbildning 7 LAS (Lagen om anställningsskydd) Uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. - arbetsbrist - personliga skäl Begreppet arbetsbrist i LAS Uppsägning

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

FLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG. Översiktlig information

FLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG. Översiktlig information FLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG Översiktlig information SEPTEMBER 2017 1 Innehåll Inledning...3 Varför införs Flexpension i Tjänsteföretag?...4 Vad är den kompletterande flexpensionspremien?...5 Vårt pensionssystem...6

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1 X 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 X 2 12 13 14 10 11 12 13 14 Fråga 1: Du börjar känna att du kan arbetsuppgifterna och är sugen på nåt nytt. Men du vet inte om du vill utvecklas i den

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Flexpension i Tjänsteföretag. Sveriges Ingenjörer

Flexpension i Tjänsteföretag. Sveriges Ingenjörer Flexpension i Tjänsteföretag Sveriges Ingenjörer INNEHÅLL Nu har du flexpension 3 Syftet med flexpension 4 Om arbetsgivaren tillåter och du väljer att avstå från 5 Flexpension i Tjänsteföretag Möjlighet

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Kollektivavtal det tjänar du på

Kollektivavtal det tjänar du på Kollektivavtal det tjänar du på för dig som är arbetsgivare 1 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

Att vara anställd i Vi Unga. - en guide till personalen

Att vara anställd i Vi Unga. - en guide till personalen Att vara anställd i Vi Unga - en guide till personalen Fastställd av förbundsstyrelsen den 1 juni 2008 Innehållsförteckning ROLLEN SOM PERSONAL I VI UNGA... 3 ANSTÄLLNINGSAVTAL... 4 LAGAR OCH FÖRSÄKRINGAR...

Läs mer

Frågor? Kontakta Rådgivningen: forhandling@sverigesingenjorer.se 08-613 80 00. FAQ om Flexpension

Frågor? Kontakta Rådgivningen: forhandling@sverigesingenjorer.se 08-613 80 00. FAQ om Flexpension FAQ om Flexpension 1. Vad är flexpension? 2 2. Varför driver Sveriges Ingenjörer krav på flexpension? 2 3. Vad tjänar jag på flexpension? 2 4. Varför är det viktigt med liknande pensionsvillkor för olika

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Gemenskap ger styrka

Gemenskap ger styrka Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

På grund av övertalighet 4. Erbjudandet ska vara skriftligt 5. Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6

På grund av övertalighet 4. Erbjudandet ska vara skriftligt 5. Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6 AVGÅNGSPENSION Innehåll Avgångspension 3 På grund av övertalighet 4 Erbjudandet ska vara skriftligt 5 Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6 Kompensation - lagstadgad ålderspension 8 Kompensation

Läs mer

RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL

RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL AVTALSBEVAKNING KONFLIKTERSÄTTNING VID STREJK RÅDGIVNING UTBILDNING GEMENSAM STYRKA Ditt skydd på arbetsmarknaden

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd

Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd Din framtida pension Statligt anställda har fått ett nytt pensionsavtal! Den 1 februari 2002 blev ett nytt pensionsavtal för statligt

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension. Den allmänna

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme.

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Frågor och svar Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Påstående: Veolia vill sänka lönerna. Påstående: Veolia tvingar personalen till otrygga deltidsanställningar med

Läs mer

Bra att veta när du närmar dig pensionen. Vad gör vi på Collectum för dig? ITP 2

Bra att veta när du närmar dig pensionen. Vad gör vi på Collectum för dig? ITP 2 Vad gör vi på Collectum för dig? 1,8 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett avtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan eget

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 1

Din tjänstepension heter ITP 1 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 1 Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos Alecta. Alecta har blivit utvalt att hantera vissa

Läs mer

Arbetslivskonto 2010-2013

Arbetslivskonto 2010-2013 Arbetslivskonto 2010-2013 Fastigo och SKTF, Unionen, AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, Jusek och Sv. Arkitekter) samt Ledarna

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

2009-04. Välj din pension själv

2009-04. Välj din pension själv 6 2009-04 Välj din pension själv Välj din pension själv När du så småningom går i pension kommer den ålderspension som betalas ut till dig att komma från två håll: Allmän pension och avtals-/tjänstepension.

Läs mer

hälsa, vård och omsorg

hälsa, vård och omsorg Jag stöttar arbetsgivare inom hälsa, vård och omsorg Hej! Jag heter Susanne Lavemark och jag är en av flera rådgivare för området hälsa, vård och omsorg på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation

Läs mer

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG?

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? 2 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2011 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Kommittédirektiv. Tjänstepensioner vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner. Dir. 2008:34

Kommittédirektiv. Tjänstepensioner vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner. Dir. 2008:34 Kommittédirektiv Tjänstepensioner vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner Dir. 2008:34 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

Till dig som jobbar inom Försvaret

Till dig som jobbar inom Försvaret Till dig som jobbar inom Försvaret Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Bra villkor När Sverige ställer

Läs mer

Almega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017

Almega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Allmänt om förhandlingar Ha rätt attityd Respektera motparten, dess företrädare och de intressen de företräder Uppträd korrekt och proffsigt Håll dig till

Läs mer

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Innehåll Förord 1 Pensionsförmåner 2 Två typer av ålderspension 2 Avgiftsbestämd ålderspension 3 Förmånsbestämd ålderspension 4 Beräkning av förmånsbestämd

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Thyssenavtalet fr.o.m. 1 maj 2017

Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Thyssenavtalet fr.o.m. 1 maj 2017 Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Thyssenavtalet fr.o.m. 1 maj 2017 Bakgrund Svenska Elektrikerförbundet kan konstatera att till skillnad från förra avtalsrörelsen har förbunden inom LO enats

Läs mer

*Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg. Centrala förhandlingarna. Insändare från Västtrafik

*Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg. Centrala förhandlingarna. Insändare från Västtrafik *Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg Centrala förhandlingarna Insändare från Västtrafik Enkäten om våra grupper Information inför konflikten Vad

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Arbetstids- förkortning. Studiehandledning

Arbetstids- förkortning. Studiehandledning Arbetstids- förkortning Studiehandledning Vänsterpartiet 2016 Inledning Denna studiehandledning utgör Vänsterpartiets fördjupningsstudier om arbetstidsförkortning. Studiehandledningen baseras på rapporten

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

När du som konsument köper en bil från en bilhandlare

När du som konsument köper en bil från en bilhandlare När du som konsument köper en bil från en bilhandlare Denna information innehåller de viktigaste regler som gäller för dig som konsument när du köper en bil från en bilhandlare. Den lag som reglerar köpet

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Övergångsregler om pensioner, semester samt trygghetsfrågor

Övergångsregler om pensioner, semester samt trygghetsfrågor Klass Dokumenttitel A Övergångsregler om pensioner, semester Dokumentnummer Dokumentkategori Giltig från Utgåva Sida A 78-17 Policydokument 2004-04-22 1 1 (10) Utgivande funktion Sakredaktör Ansvarig utgivare

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2015 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter, med Internet aktiviteter menas övervakning av mail och vilka webbsidor

Läs mer

Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering. Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012

Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering. Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012 Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012 Varför är äldres lönekostnader intressanta att studera? I litteraturen anges

Läs mer

Jag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans

Jag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans Jag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans Hej! Jag heter Björn Jidéus och jag är en av flera rådgivare för området personlig assistans på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 1

Din tjänstepension heter ITP 1 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 1 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Dina pengar. med och utan kollektivavtal

Dina pengar. med och utan kollektivavtal Dina pengar med och utan kollektivavtal Kollektivavtal din försäkring genom hela karriären Den här skriften är för dig som är akademiker och som vill veta mer om vad ett kollektivavtal är och vad det kan

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer