Profylax- och vårdprogram

Transkript

1 Profylax- och vårdprogram Landstinget Gävleborg 1

2 Profylax- och vårdprogrammet är framtaget av Folktandvården Gävleborg AB på uppdrag av beställarenheten Landstinget Gävleborg. Innehåll: 2

3 VÅR MÅLSÄTTNING 5 MÖDRAVÅRDSCENTRALEN 7 BARNAVÅRDSCENTRALEN 0-2 år 8 RUTINER VID REVISIONSUNDERSÖKNING 10 BASPROGRAM 3-5 år år år 15 INFORMATION I SKOLOR 17 VUXNA 21 RIKTLINJER FÖR VÅRDPROGRAM Protetik 22 Parodontologi 23 Karies 24 VÅRDPROGRAM FÖR IMPLANTATBEHANDLING 26 BILAGA 1 29 Tobak och operation Råd när du ska sluta 3

4 4

5 Vår målsättning Ett viktigt mål för tandvården är att de boende inom vårt län får en positiv attityd till förebyggande tandvård och kunskap om möjligheten att själva påverka sin tandhälsa. Förebyggande tandvård Grundlägga goda vanor. Effektiv tandrengöring. Förståelse för vikten av att använda fluor. Förståelse för sockrets roll i kariesprocessen. Förståelse för hur dålig kost inte bara ger karies utan också får andra följder för hälsan. Ge kunskap Hur förändringar i munnen kan spegla sjukdom. Salivhämning vid medicinering och sjukdomar. Påverkan av rökning, snusning och narkotika. Ständig utveckling Vi utvecklar vårt pedagogiska kunnande. Att arbeta med hälsobudskap innebär att vi ofta måste hjälpa patienten att få förutsättningar för att ändra sitt beteende. Vi utvecklar samarbetet med andra verksamheter inom framför allt hälso- och sjukvården, men också med kommunerna och andra verksamheter/organisationer. Vi följer tandhälsan med hjälp av epidemiologi. Riktade insatser kan vid behov bli aktuella. 5

6 6

7 Mödravårdscentralen Information i grupp till blivande föräldrar Genom att erbjuda information till båda föräldrarna i samverkan med MVC eftersträvas ökade kunskaper om hur de kan hålla sig och sin familj friska i munnen. Regelbundna tandhälsokontroller rekommenderas. Informationens innehåll Vad kost, dryck och munhygien har för betydelse för uppkomsten av karies, gingivit/parodontit och erosionsskador. Risker med småätande under graviditet och amning. Följder vid eventuell kräkning. Samband graviditet gingivit. Fluorens verkningsmekanismer. Tandutveckling. Tobak. Vatten vid törst rekommenderas! Tandborstning efter frukost och före sänggåendet rekommenderas enligt sila-skum-metoden. Folktandvården erbjuder kostnadsfri analys av fluorhalten i dricksvatten i enskilda brunnar och ansvarar för att föräldrarna får adekvat tolkning av provresultatet. 7

8 Åldersgruppen 0-2 år Barnavårdscentralen De minsta barnen och deras familjer Genom att möta familjen och barnet vid BVC skapas förutsättningar för ett gemensamt stöd från barnhälsovård och folktandvård. Rådgivning i föräldragrupper och tandhälsokontroller ska ske på BVC under barnets första och andra levnadsår och innehålla information om kost, tandborstning och fluor samt om risker vid tobaksbruk. Folktandvården erbjuder kostnadsfri analys av fluorhalten i dricksvatten i enskilda brunnar och ansvarar för att föräldrarna får adekvat tolkning av provresultatet. Vid dessa tillfällen bör tandvårdspersonalen: Göra en tandhälsokontroll. Kartlägga sjukdomar och mediciner. Göra en kariesriskbedömning och registrera en undersökningsåtgärd i T4. Informera om tandutvecklingen. Informera om sugvanor. Rekommendera tandborstning med fluortandkräm efter frukost och före nattvilan fr.o.m. första tandens eruption. Mängden fluortandkräm ska vara lika stor som barnets lillfingernagel. Skölj inte med vatten! Informera om hur man handlar vid trauma mot munnen. Dela ut Tandhälsa för små barn vid första besöket och Bettans tandskola vid andra besöket. Dela ut en tandborste vid båda besöken. Berätta om kostens betydelse Måltidsfrekvensen. Småätande, kex, saft etc. Förtäring på natten. Söta drycker i nappflaska. Vatten vid törst! 8

9 Riskbedömning småbarnsålder Individuell riskbedömning sker på grundval av anamnes, status och diagnoser som t.ex. sjukdomar, handikapp, medicinering, sociala förhållanden, kost- och munhygienvanor, fluoranvändning och tandvårdsrädsla hos föräldrar. Riskbarn Barn med karies eller som bedöms ha stora risker för karies, ska få stöd och hjälp vid kliniken. Behandling och information anpassas utifrån den aktuella situationen. Om barnet inte kan använda fluortandkräm kan tandborsten i stället doppas i 0,025 %-ig NaF-lösning. Möjlighet finns att konsultera specialist eller resurstandläkare för terapiplanering vid omfattande kariesskador. Samtal ska alltid föras med föräldrarna angående eventuell kontakt med övrig hälso- och sjukvård. Rekommendationer för dricksvatten i enskilda brunnar (SOSFS 2005:20) FLUORHALT 1,3 1,5 mg F/liter: Försiktighet med vatten till 0,5 års ålder. 1,6 4,0 mg F/liter: Försiktighet med vatten till 1,5 års ålder. 4,1 5,9 mg F/liter: Försiktighet med vatten under hela förskoleåldern. 6 mg F/liter eller mer: Otjänligt till föda. 9

10 Rutiner vid revisionsundersökning Registrering av undersökningsåtgärd i journalen. Kontroll av att uppgifterna i administration-allmän-fliken i datasystem, typ T4, är korrekta: adress, status ( revisionspatient ), ansvarig tandläkare, tandhygienist och tandsköterska. Ifyllande av hälsodeklaration inklusive tobaksvanor. När besvär från ansikte/käkar/huvud eller vid gapning/tuggning föreligger är fortsatt utredning motiverad. Extraoral undersökning. Undersökning av munhålans slemhinnor. Registrering av eventuell plackförekomst. Undersökning avseende gingivit/parodontit. Screening efter djupa fickor > 4 mm från tonåren (13-15 år). Fickmätningen sker då approximalt och man mäter endast lingualt/palatinalt ifrån. Om man finner flera fickor > 4 mm bör en fullständig fickmätning genomföras. Registrera fickdjup 5 mm och djupare i journalen. Var särskilt uppmärksam på unga individer med fast apparatur och gingivit samt individer med gingivit + piercing i underläpp eller tunga. Kontrollera barn/ungdomar med syskon som har tidig debut av parodontit. Känsliga individer har uppvisat snabbt progredierande benförlust vid dessa förhållanden. Registering av eventuella furkationsinvolverade och mobila tänder. 10

11 Kariesregistrering. Registrering av mekaniskt och/eller kemiskt tandslitage. Röntgenundersökning efter individuella indikationer. Bitewing granskas alltid bl.a. efter marginal benförlust vid 6:or om benförlust: alltid fickdjupsmätning. Fickor vid incisiver är indikation för kompletterande röntgen. Gör riskbedömning och gå till epikrisfliken. Redigera vid behov den föreslagna risken. Signera och skapa kallelse. Registrera ev. F-åtgärd. Terapiplanering. 11

12 12

13 Åldersgruppen 3-5 år Basprogram Förebyggande vård på kliniken Goda vanor när det gäller kost och dryck betonas, diskussion kring lördagsgodis. Vatten vid törst! Bakteriebeläggningar påvisas för föräldrarna, som instrueras i tandborstning vid behov. Barnet får en tandborste. Fluortandkräm rekommenderas efter frukost och före sänggåendet. Mängden fluortandkräm ska vara lika stor som barnets lillfingernagel. Skölj inte med vatten utan sila om möjligt skummet i en minut innan det spottas ut. Riskfaktorer grund för tilläggsbehandling Manifest karies, initiala angrepp med eller utan progression. Gingivit. Dålig munhygien. Dåliga kostvanor. Problematiska sociala förhållanden. Sjukdom, medicinering, funktionsnedsättning. Varje patient ska riskbedömas. Tilläggsbehandling Behandlingen anpassas utifrån den aktuella situationen och barnets ålder. Tilläggsbehandlingen planerar vi och genomför utifrån riskbedömning. 13

14 Åldersgruppen 6-12 år Förebyggande vård på kliniken Individuell information ges till föräldrar och barn. Vatten vid törst! Riskytor påvisas. Betona för föräldrarna att 6-årstanden är permanent. Påtala vikten av noggrann hygien på nyerupterade permanenta tänder. Vid behov borstar föräldrarna under ledning barnets tänder. Vid tandhälsokontrollen i 9-10 års ålder kontrolleras att barnet själv behärskar korrekt tandborstningsteknik. Fluortandkräm rekommenderas efter frukost och före sänggåendet. Rekommendera sila-skum-metoden. Barnet får en tandborste. Information om tobak till 12-åringen utifrån tobaksanamnes. Riskfaktorer grund för tilläggsbehandling Manifest karies, initiala angrepp med eller utan progression. Gingivit. Dålig munhygien. Dåliga kostvanor. Problematiska sociala förhållanden. Sjukdom, medicinering, funktionsnedsättning. Varje patient ska riskbedömas. Tilläggsbehandling Behandlingen anpassas utifrån den aktuella situationen och barnets ålder. 14

15 Åldersgruppen år Förebyggande vård på kliniken Vid behov infärgning och tandborstinstruktion. Tandtrådsinstruktion. Betonas med stigande ålder. Rådgivning avseende kost och dryck. Vatten vid törst! Uppmärksamma eventuella kemiska eller mekaniska skador på tandytorna. Fluortandkräm rekommenderas enligt sila-skum-metoden efter frukost och före sänggåendet. Information om tobak utifrån tobaksanamnes. Riskfaktorer grund för tilläggsbehandling Manifest karies, initiala angrepp med eller utan progression. I denna åldersgrupp uppmärksammas särskilt approximalkaries. Gingivit, tandsten och benförlust. Dålig munhygien. Dåliga kostvanor. Problematiska sociala faktorer. Sjukdom, medicinering och funktionsnedsättning. Varje patient ska riskbedömas. Tilläggsbehandling Behandlingen anpassas utifrån den aktuella situationen och barnets ålder. 15

16 16

17 Information i skolor Förskoleklass Lära barnen förstå sambandet kost (sockerintag) bakterier karies. Ge barnen kunskap om vikten av tandborstning. Förstå vikten av att använda fluortandkräm. Kost och dryck, med särskild inriktning på frukost, lunch och middag. Vatten vid törst! Fluorsköljning var 14:e dag. Tobaksinformation. Årskurs 1-3 Lära barnen förstå sambandet kost (sockerintag) bakterier karies. Instruera och träna tandborstning med sila-skum-metoden. Förstå vikten av att använda fluortandkräm. Kost och dryck, med särskild uppmärksamhet på frukost, lunch och middag. Vatten vid törst! Tobaksinformation. Årskurs 4-6 Barnen ska i stort känna till tändernas anatomi och innebörden av begreppet plack samt vad man själv kan göra för att undvika karies, erosionsskador och gingivit. Betydelsen av vad och hur man äter och dricker. Vatten vid törst! Fluorens betydelse. Tobaksinformation. Fluorsköljning var 14:e dag i 6:e klass. 17

18 Årskurs 7-9 Eleven får kunskap om orsakerna till karies, gingivit och erosionsskador. Eleven förstår munhygienens betydelse för att förhindra uppkomsten av karies och gingivit, samt vikten av att använda tandtråd. Kost och dryck, med särskild inriktning på frukost och skollunch. Vatten vid törst! Fluorens betydelse. Tobaksinformation. Fluorsköljning var 14:e dag i 7:e 9:e klass. Arbete mot tobaksbruk Målet är att förhindra tobaksdebuten och att avbryta tobaksvanor. Det mest effektiva sättet att minska rökningen i ett långt tidsperspektiv är att förhindra rökdebuten. Att åtgärda detta i god tid bör därför ha hög prioritet. Eftersom vi i tandvården träffar så gott som samtliga barn och ungdomar, har vi stor möjlighet att med våra återkommande frågor bidra i arbetet mot tobaksbruk. Kontinuerlig kartläggning av tobaksvanorna är även en förutsättning för att kunna avläsa effekten av samhällets insatser mot tobaksbruk. I vårt arbete är det viktigt att: Informera oss om patientens tobaksvanor och ge en kort information. Informera barn och ungdomar. Arbeta med tobaksavvänjning. Att finnas med och informera föräldrar vid föräldramöten i skolan. Kartlägga tobaksvanor via epidemiologin. Ha en aktiv roll i Tobaksfri Duo. 18

19 19

20 20

21 Vuxna Den som har genomgått en undersökning ska informeras om sitt munhälsotillstånd och de behandlingsmetoder som kan vara aktuella utifrån ett individuellt anpassat förhållningssätt och med en motiverande samtalsteknik som kommunikationsmetod. Glöm inte att ta upp en ordentlig anamnes. Den är viktig för att få reda på munhygienbeteende, kostvanor, sjukdomar, mediciner, tobaksvanor m.m. som kan påverka munförhållanden. Upprepa denna anamnestagning vid varje behandlingsomgång. Muntorrhet är det vanligaste problemet för tandvårdens del vid sjukdomar och medicinering. Det är relevant att fråga om t.ex. olika typer av mellanmål, tuggummituggande, tablettätande etc. Oregelbundna arbetstider med nattskift kan göra att patienten har svårt att leva upp till en bestämd måltidsordning. Alla bör erbjudas en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling med syfte att öka individens delaktighet till god munhälsa. Karies Genom att göra individuella riskbedömningar och/eller orsaksutredningar tydliggörs vilka faktorer som har betydelse när det gäller karies. Parodontit Genom att tidigt ställa diagnos och behandla sjukdom i vävnaderna kring tänder och implantat kan framtida behandlingsbehov minskas. Grundprofylax för vuxna Tandborstning med fluortandkräm två gånger per dag enligt sila-skum-metoden. Approximal rengöring. Det lilla samtalet om tobak utifrån tobaksanamnesen. 21

22 Riktlinjer för vårdprogram Protetik Gäller fr.o.m. 20 år Diagnos PR 0 Def: Ingen protetik - upp t.o.m. 2 led. Diagnos PR 1 Def: > 2 led av fast protetik, partiell protes eller kombinationsprotetik. Diagnos PR 2 Def: HP (helprotes ök+uk samtidigt). Diagnos PR 3 Def: Implantat. 22

23 Parodontologi Gäller för alla Diagnos P 0 Def: Klinisk frisk gingiva, bleeding on probing (BoP) < 10 %, GI < 20 %. Terapi: Information om lämplig egenvård. Diagnos P 1 Def: Gingivit > 20 % och/eller bleeding on probing. > 10 %, inga fickor > 4 mm. Subgingival tandsten. Terapi: 1. MID* samt ett utgångsfickstatus och BoP, därefter en OH-kontroll efter cirka 3 veckor. 2. Uppföljning efter 6 månader. 3. Vid utläkning återgå till normal revision. 4. Vid behov utföres en förnyad MID*. 5. Utvärdering vid us. Diagnos P 2 Def: Benförlust motsvarande P. levis, fickor 5-6 mm, en vertikal benficka eller en furkationsinvolvering får finnas. Terapi: 1. MID*, PLI, fickstatus som utgångsvärde. 2. OH-ktr efter 3 veckor. 3. Utvärdering efter 6-8 veckor med fickstatus vid behov ReMID. 4. Utvärdering hos th med tdl vid us efter 1 år, med stående bw, fickstatus och BoP. 5. Vid persisterande fickor med tecken på inflammation (blödning/ pus) görs ställningstagande till op/konsult/remiss. Diagnos P 3 Def: Benförlust mer generellt, motsvarande P. gravis/p. complicata, med fickor 5 mm. Terapi: 1. MID*, PLI, fickstatus som utgångsvärde. 2. Utvärdering, se P 2, terapi Specialistkonsult/remiss. Tillägg: Lokal eller generell aggressiv parodontit hos unga och vuxna direktremiss. MID* = Motivation Instruktion Depuration. 23

24 Karies Terapi Stor risk för karies, barn/ungdomar Tandborstning 2 ggr dagligen. Från första tanden -2 år: 1000 ppm ytterst lite tandkräm på borsten. 2 år 6 år: ppm mängd tandkräm som barnets lillfingernagel. > 6 år: 1500 ppm 2 cm. Barn under 6 år ska övervakas så att inte onödiga mängder tandkräm sväljs ned. Tandvården kan göra: Orsaksutredning, orsaksbehandling. Recidivprofylax var 6:e månad. Vid riskåldrarna 1-3, 5-6, år var 3-4:e månad. PTR med RDA 170, 120. Fluorlackning 2-4 ggr/år. Sköljning dagligen 0,2 % NaF alt gelskena 0,42 %. Fissurförsegling nyerupterade tänder. Vid höga mutanstal kan gelskena med klorhexidin 1 % eller fluorklorhexidin 0,2 + 0,5 % APL användas. Reparativ behandling v b. Stor risk för karies, vuxen Tandborstning minst 2 ggr dagligen. Fluortandkräm med minst 1500 ppm. Sköljning dagligen 0,2 % NaF. Approximal rengöring. Tandvården kan göra: Orsaksutredning, orsaksbehandling. Recidivprofylax var 3-4:e månad. PTR med RDA 170, 120. Fluorlackning. Sköljning dagligen 0,2 % NaF alt gelskena 0,42 %. Vid höga mutanstal kan gelskena med klorhexidin 1 % eller fluorklorhexidin 0,2 + 0,5 % APL användas. Reparativ behandling v b.

25 25

26 Vårdprogram för implantatbehandling Utformad av Specialisttandvården; käkkirurgi, protetik och parodontologi. Identifiera riskpatienten Anamnes: Klinisk undersökning: Röntgen: Sjukdomar och aktuell medicinering. Inklusive fullständig fickstatus, PI, BoP och preprotetisk analys. Inkluderande hela käkar t.ex. OPG och intraoral röntgen i aktuellt område. Kontraindikationer av medicinska skäl kan föreligga t.ex. vid okontrollerad diabetes, blödarsjuka, pågående cytostatikabehandling eller strålbehandling i käkregion. Kontraindikation kan föreligga vid bristande benunderlag samtidigt som bentransplantation av olika skäl anses omöjligt att genomföra eller bedöms ha dålig prognos. Ökad komplikationsrisk finns hos patienter med parodontit och hos rökare. Förbehandling Infektionssanering t.ex. rotbehandling av periapikala ostiter, vid extraktion avlägsnas noggrant granulationsvävnad ur alveolen. Varsam extraktion! Parodontitbehandling; målsättningen är fickreduktion, optimal hygien, pus- och inflammationsfritt kring egna tänder. Informera om rökningens negativa effekter på läkning och risk för komplikationer, enligt landstingets rekommendation Tobak och operation (se bilaga). 26

27 Utförande av implantatterapi Terapiplanera med kirurg/parodontolog/protetiker angående extraktioner/ temporära ersättningar. Planera i tidboken för suturborttagning, temporära ersättningar, eventuell mjukbasning, avtryckstagning och tandtekniker till färdig konstruktion. Proteskontroll var 4:e vecka under inläkningstiden och vid behov byte av mjukbasning. Avlasta protesen noga. Hygienisk utformning av den implantatstödda protetiska ersättningen ska medge rengöring med flaskborstar. Uppföljning av implantat Vid utlämning: Röntgenunderlag för kontroll av implantatstödd konstruktion och initial bennivå. Hygieninformation och instruktion hos tandhygienist adekvata hjälpmedel. Kontrollbesök efter ca 4 veckor: Uppföljning av hygien och vid behov reinstruktion, kontroll av ocklusion/artikulation/fonetik. Fortsatta kontroller och stödbehandlingar efter individuell bedömning, för bibehållande av god tand-/implantathälsa. Riskbedömning: Se riskfaktorer, jämför parodontitpatienten. Tobaksinformation. Högriskpatienten ska ha stödbehandling var 3:e månad. Långtidsuppföljning Uppföljning för alla patienter med röntgen och fickmätning, kontroll av protetisk konstruktion/ocklusion/artikulation efter 1 år, 3, 5, 7, 10 år osv. Tobaksinformation. 27

28 Vid infektion Peri-implantär mucosit Definition: Behandling: Inflammerad peri-implantär mucosa, ficka > 4 mm, blödning vid sondering och/eller pus, eventuell implantatsten. Ingen benförlust som överstiger 1,5 mm enligt röntgen, jämfört med 1-årsuppföljningen. Infektionsbehandling; professionell implantat-/tandrengöring, avlägsna implantatsten, optimera hygien, sätt in klorhexidin lösning eller gel. Kontrollera att konstruktionen sitter fast lösa distansskruvar? Lösa broskruvar? Cementöverskott? Om konstruktionen ej tillåter hygienisk åtkomlighet korrigera konstruktionen. Följ upp utläkning. Peri-implantit Definition: Ficka > 4 mm + blödning och/eller pus vid sondering + progredierande marginal benförlust i förhållande till 1-års kontrollen. Remiss till Specialisttandvården; avd för parodontologi. Acceptabel benförlust vid implantat Definition: < 1,5 mm vid 1-årsuppföljningen, därefter < 0,2 mm/år. För ytterligare information se: Socialstyrelsens kunskapsöversikt: Indikationer för dentala implantat

29 Bilaga 1 Tobak och operation Så minskar du risken för komplikationer Rökning påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet blir bra. Rökning är en sådan faktor som kan medföra allvarliga komplikationer. Detta gäller oavsett var ingreppet sker eftersom rökningens skadeeffekter drabbar hela kroppen. Forskning har visat att rökare mycket oftare får komplikationer jämfört med dem som inte röker eller har slutat i god tid före operation. Komplikationer är av olika slag oftast gäller det sårinfektioner, långsam sårläkning och ökad ärrbildning men det kan också röra sig om livshotande skador i hjärta, blodkärl eller lungor. Alla komplikationer kan naturligtvis påverka längden på sjukhusvistelse och sjukskrivning. Men snusning då? Snusningens effekter på hälsan är rent allmänt sämre utforskade än när det gäller rökning. Man vet dock att nikotinet i snus försämrar cirkulationen genom att dra ihop blodkärlen, vilket inte gagnar läkningen. ökade slembesvär i luftrören de första veckorna efter rökstopp därför lönar det sig att sluta i god tid....men det lönar sig också att inte röka EFTER operation När det gäller blodkärlen har man kunnat konstatera att de positiva effekterna av rökstopp, bl.a. minskad risk för blodpropp, börjar komma redan det första dygnet. Så oavsett om du slutat före operationen eller inte är det bra att du håller upp efteråt. Det gynnar läkningen. Och snusningen då? Ta chansen att sluta snusa några veckor före operation. Det minskar stressen på hjärtat och risken för abstinensbesvär i samband med operationen blir mindre. Du kan förbereda dig INFÖR operation... Om du ska opereras är det viktigt att du förbereder dig. Ju bättre din kropp mår innan operationen desto större är chansen att resultatet blir bra. Att sluta röka sex åtta veckor före operation minskar komplikationsrisken. Då hinner hjärtats och lungornas funktion bättras och infektionsförsvaret stärkas. Storrökare får ofta 29

30 Råd när du ska sluta: Förbered dig Tänk igenom varför du vill sluta det ökar motivationen. Bestäm ett datum när du ska sluta. Anteckna när och var du röker eller snusar. Det hjälper dig att se över vilka rutiner du kan behöva ändra på. Städa bort allt som har med tobak att göra. Mindre än tio cigaretter per dag eller en snusdosa i veckan kräver ingen ned trappning sluta tvärt. Skaffa gärna nikotinläkemedel men de ersätter inte viljan och beslutet. De första veckorna Du kan bli trött, okoncentrerad, deppig, irriterad och yr. Dessa abstinenssymptom är vanliga och ofarliga och går snart över. Om och när suget kommer gör något aktivt. Ät regelbundet lågt blodsocker kan kännas som nikotinsug. Drick mycket vatten. Ät frukt och grönsaker. Rör på dig du märker förbättring varje dag. Ta små steg i början. Nu ska jag klara mig fram till förmiddagsfikat. Undvik återfall De flesta återfallen kommer inom de första tre månaderna. Klarar du dem är chansen stor att du förblir tobaksfri! Ändra rutinerna så att du lurar dig bort från de situationer som du förknippar med rökning eller snusning. Tänk över din strategi. Hur gör du när de förrädiska tankarna dyker upp i huvudet: Jag måste testa hur det smakar. Bara en prilla. Jag klarar av att bara feströka Nu är jag värd en cigarett. Var särskilt på din vakt när du umgås med andra som röker eller snusar och inte minst om du dricker alkohol då är det lätt att de stolta föresatserna bleknar. Repetera ständigt dina skäl för att sluta. Det hjälper dig också att möta argument från kompisar som vill ha in dig i gänget igen. Sammanfattningsvis Se operationen som ett bra tillfälle att sluta röka eller snusa helt det ökar chansen till ett friskare och längre liv. I denna information finner du också bra råd när du ska sluta. Behöver du stöd kan du kontakta din hälsocentral och få hjälp av tobaksavvänjare. På Sluta-Röka-Linjen, telefon , kan du dagtid få kvalificerad hjälp utan kostnad. På: finner du en Sluta röka/sluta snusa-skola. Lycka till! Läkemedel kan hjälpa dig Att ta hjälp av nikotinläkemedel när du slutar är bättre än att röka eller snusa i samband med operation. Berätta för personalen om du använder nikotinpreparat. Utbudet av nikotonläkemedel är idag mycket stort. Fråga efter råd på Apoteket. Det är viktigt att ta tillräckligt stor dos under tillräckligt lång tid för att få bra effekt. Ibland kan man behöva kombinera olika former, t.ex. plåster och sugtablett. Det finns även ett receptbelagt läkemedel som inte innehåller nikotin. Rådgör med din läkare om det kan vara något för dig. Men kom ihåg inget läkemedel kan ersätta din motivation, ditt beslut och dina förberedelser!

31 Landstinget Gävleborg 31