TEMAN SHK. Samhälls- och hälsoinformation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEMAN SHK. Samhälls- och hälsoinformation"

Transkript

1 TEMAN SHK Samhälls- och hälsoinformation

2 Projekt Partnerskap Skåne Samhälls- och hälsokommunikatörer Sammanfattning Syftet med temana är att tillgodose nyanlända flyktingars behov av grundläggande samhällsoch hälsoinformation respektive berörda aktörers, kommuners och myndigheters, behov att nå brukare med kvalitetssäkrad och aktuell information. Frågorna som behandlas inom respektive område är intimt förbundna och kopplade till varandra. Informationen synliggör och förklarar hur det svenska samhället och svenska systemet fungerar samt tydliggör exempelvis vilka effekter livsstil och livsval får för människors hälsa. Metoden säkrar att nyanlända känner till och förstår sina rättigheter och skyldigheter inom områden såsom arbetsliv, utbildning och hälsa. Informationen underlättar även för den nyanlände att klara sig språkligt, socialt och kulturellt i olika sammanhang. Samhälls- och hälsokommunikatörer förmedlar informationen på modersmålet till nyanlända i början av introduktionsperioden. Kommunikatörerna arbetar på språken albanska, arabiska, kurdiska (sorani och kurmanji), pashto, dari, persiska, serbokroatiska, engelska, somaliska samt (lätt) svenska. Vissa teman såsom, bostad och barnuppfostran, förstärks och fördjupas genom visuella hjälpmedel såsom exempelvis ett antal dramatiseringar producerade av BRIS (Barnens rätt i samhället).

3 Innehållsförteckning Sammanställning 1. Hälsoinformation Sjukvårdssystemet i Sverige Egenvård Motion och hälsa Migration och hälsa Stress Kost Tandhälsa Hälsofrämjande faktorer Alkohol Rökning Narkotika 3 2. Samhällsinformation Hur styrs Sverige 1: Demokrati, politik och förvaltningssystem Hur styrs Sverige 2: Skatter och pension Hur styrs Sverige 3: Statliga myndigheter Mänskliga rättigheter Socialförsäkringar i Sverige Skola och utbildning i Sverige Kommunal omsorg Arbete och försörjning Att söka jobb i Sverige Bostäder Familjerätt Barnuppfostran i Sverige Sociala koder i Sverige Hushållsekonomi och konsumentfrågor Svenska traditioner (under utveckling) Sex och samlevnad (under utveckling) 8

4 1. Hälsoinformation 1.1 Hälso- och sjukvårdssystemet i Sverige Under temat sjukvårdssystemet i Sverige diskuteras omhändertagandet av sjuka och skadade via vårdcentraler och akuten, avgifter vid läkarbesök och sjukhusvård, akutmottagning, högkostnadsskydd, BVC, MVC med mera. När det gäller lindriga krämpor, skador och sjukdomar hänvisas både vuxna och barn till olika metoder för egenvård. 1 Aktuella frågor såsom exempelvis hälsoval Skåne och svininfluensan tas upp och innebörder och aktuella situationer förklaras. Diskussionen avslutas med förklaringar om rättigheter och skyldigheter inom sjukvården. 1.2 Egenvård Egenvård har funnits i Sverige i alla tider. Många åkommor kan man själv åtgärda. Tema Egenvård är uppdelad i tre delar: 1. Feber och diarré 2. Ögon, öron och näsa 3. Blodtryck Ohälsa kan förebyggas genom egenvård. 2 Skillnaden mellan virus och bakterier och spridning av desamma förklaras noga liksom influensasymptom eller orsaker till högt blodtryck. Vi diskuterar skälen till varför läkare i Sverige inte föreskriver antibiotika så ofta som i många andra länder, samt hur kroppen reagerar på bakterier och virus. 1.3 Motion och hälsa Under motion och hälsa påpekas vikten av att äta rätt och att fysisk aktivitet inte bara förebygger övervikt utan även många olika besvär och sjukdomar. Genom diskussion motiveras deltagarna till glädjen i att motionera och budskapet tydliggör kopplingen mellan regelbunden fysisk aktivitet och fysisk och psykisk hälsa. Vi diskuterar det faktum att även måttlig motion ger stor utdelning och främjar hälsan. Färre stresshormoner avlastar hjärtat och förbättrar både humör och sömn. Teman Motion och hälsa är direkt kopplat till tema 1.6 Kost. Temana kompletterar varandra. 1. Se egenvård På varje vårdcentral, apotek och sjukhus runt om i landet finns Egenvårdsbroschyrer som är landstingets egenvårdböcker både för vuxna och barn. Landstingets egenvårdsböcker är kostnadsfria och innehåller råd om igenkännandet och behandlingen av lindriga besvär eller i vilka fall skall man vända sig till sjukvården. 1

5 1.4 Migration och hälsa Nyanlända i Sverige har i många fall tvingats lämna sina hemländer. Vägen till Sverige har ofta varit kantad av svårigheter. Främlingskap, rotlöshet och förändringar av familjestruktur kan orsaka existentiell kriser som i förlängningen kan leda till kronisk stress. Diskussioner om hur migrationsprocessen i kombination med fysisk inaktivitet ofta orsakar bland annat hjärtsjukdomar, diabetes, högt blodtryck är bara några av de frågor som hanteras. 1.5 Stress Intresset för tema stress ökar ständigt eftersom ord stress nämns i många vardagliga sammanhang. Stress är en instinktiv kroppslig reaktion som utlöses av fysiska och psykiska påfrestningar. Förebyggande åtgärder tas upp under diskussionen och här ges goda råd om förebyggande åtgärder. Temat stress är kopplat till teman 1.3 Motion och hälsa och 1.4 Migration och hälsa. Varje tema hanteras dock separat. I temat förklaras varför man kan uppleva stress, fenomenen långvarig stress, akut stress och kronisk stress, hur kroppen reagerar samt tydliga tecken och varningssignaler. 1.6 Kost Kost har stor betydelse för människans hälsa. Livsmedelsverkets kostråd såsom att undvika mättat fett och socker därför att produkter som innehåller dessa ämnen ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, övervikt och fetma diskuteras. Vitaminers, mineralers och andra nyttiga livsmedels betydelse för god hälsa poängteras. Lukt och smak är starkt sammankopplade. Lukter kan väcka minnen och få oss i en helt annan sinnesstämning. Att känna doften av god mat betyder mycket för matlusten. Näringsrik mat är viktig för alla åldersgrupper. Teman kost är kopplas till tema 1.3 Motion och hälsa. 1.7 Tandhälsa Genom god munhygien och regelbundna kontroller hos tandläkaren och tandhygienist får man en bättre tandhälsa. Tandskötsel och tips och råd om tänderna samt hur man skall ta bort beläggningar och tandsten från tänder är frågor som diskuteras. Att tandhälsa är viktig och att den påverkas av våra dagliga matvanor påpekas under diskussionen liksom kostens påverkan på tänderna och hur de kan ta skada av olika livsmedel med högt sockerinnehåll. Varför skall man undvika söta drycker eller godis? Detta är endast några frågor som tas upp under diskussionen under teman tandhälsa. 1.8 Hälsofrämjande faktorer Under teman hälsofrämjande faktorer förklaras hur kost, motion, stress och den psykiska hälsan hänger samman och bildar en kedjereaktion. Bra kost och fysisk aktivitet resulterar i en 2

6 bra psykisk och fysisk hälsa. Med fysisk aktivitet förebygger man sjukdomar såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt, dålig sömn, depression och många andra sjukdomar som förekommer på grund av fysisk inaktivitet. Hur fysisk aktivitet påverkar den psykiska hälsan och varför fysisk aktivitet motverkar depression är aktuella frågor som används för att föra diskussion närmare till lyssnaren och väcka hans/hennes intresse för hälsofrämjande faktorer och frågor, samt uppmuntra till en hälsofrämjande livsstil. 1.9 Alkohol Alkoholkonsumtion påverkar alla individer och kan leda till fysiska och psykiska problem. Alkoholism är ett missbruk och en sjukdom och på grund av detta ges information vart de som är i behov av hjälp kan vända sig till samt hur man kan bryta dåliga vanor. Man berör också olika behandlingsformer, samt vart man kan vända sig för dessa Rökning Rökning kan leda till olika skador och sjukdomar och påverkar inte bara den som röker utan även omgivningen på olika sätt. Rökare drabbas av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt olika typer av cancer. Ungefär varannan person som röker dör tidigare än vad han eller hon skulle gjort utan rökning. Rökare har sämre kondition, mindre sexlust och dålig hud. När man slutar röka kan man få abstinensbesvär men samtidigt uppnår man flera hälsovinster. Rökavvänjning är en process och man kan få hjälp av läkare, apotek eller sluta röka linjen. Trots detta väljer många att börja röka. I Sverige har vi en lag sedan januari 1997 som förbjuder personer under 18 år att köpa tobak. Det är även förbjudet att sälja eller lämna ut tobaksvaror till den som är under 18 år. Begreppet tobaksvara innefattar dels cigaretter, cigarrer, piptobak, tuggtobak och delvis snus. Andra produkter som innehåller nikotin, till exempel tuggummi och plåster, och som är tänkt att användas vid rökavvänjning faller utanför tobakslagen Narkotika I temat narkotika förklaras olika typer av narkotikamedel. Begreppet narkotika kan betraktas som ett samlingsnamn för illegala rusmedel och smärtstillande medel av olika art. Narkotikabegreppet skiljet sig oftast från land till land och därför är det viktigt att förklara olika begrepp såsom anabola steroider, hasch, valium, opium. Eftersom tonåringar tillhör den utsatta gruppen ges råd till föräldrarna hur missbruk kan upptäckas, hur barn och ungdomar kan undvika missbruk och vart man kan vända sig om man behöver hjälp. 3

7 2. Samhällsinformation 2.1 Hur styrs Sverige 1: Demokrati, politik och förvaltningssystem Under detta tema demokratiska värderingar i det svenska samhället lyfts fram. Vi diskuterar hur det demokratiska systemet är uppbyggt och hur de demokratiska idéerna är vägledande i samhället. Regeringsformen anger att all offentlig makt i Sverige utgår från folket och att riksdagen skall vara folkets främsta företrädare. Under föreläsningen presenteras bland annat hur riksdags-, landstings- och kommunalval går till samt hur ansvaret fördelas mellan stat, landsting och kommun. Vi diskuterar landstingsfullmäktiges och kommunalfullmäktiges roller i relation till det politiska styrsystemet samt går igenom hur statens och kommunernas förvaltningssystem är uppbyggda och vilka principer som styr. Vi ger exempel på hur demokrati fungerar i vardagen och kopplar detta till det politiska systemet med förvaltningssystem. Temat övergripande syfte är att deltagaren skall förstå och kunna förhålla sig till medborgerligt ansvar, rättigheter och skyldigheter. 2.2 Hur styrs Sverige 2: Skatter och pension Temats grundtanke är att skildra hur det svenska välfärdssystemet finansieras genom skatteintäkter och hur detta påverkar oss både privat och i samhällsliv. Olika typer av skatter beskrivs, exempelvis inkomstskatt, kapitalskatt, moms och olika punktskatter. Här ser man också skillnaden mellan skatter och avgifter. Den första modulen avslutas med en kort sammanfattning av inkomstdeklarationen och vad preliminär och slutlig skatt innebär. Temats andra modul behandlar pensionssystemet och en överblick över hur pensionssystemet är uppbyggt. Vi berättar om garantipension, allmän pension och avtalspension. Vi diskuterar vikten av privat sparande och hur vi själva kan påverka vår pension. Slutligen ges en bild över vilka rättigheter och skyldigheter man har inom välfärdens område samt vilka förutsättningar som gäller vid kontakt med olika myndigheter. 2.3 Hur styrs Sverige 3: Statliga myndigheter Under temat Statliga myndigheter sammanfattas de principer som styr statliga myndigheter; hur riksdagens och regeringens beslut förverkligas av statliga myndigheter samt hur regeringen beslutar om myndigheters befogenheter, skyldigheter, budgetar. Kontrollmekanismer kring myndigheternas arbete belyses. Viktiga myndigheter och deras arbetsområden presenteras såsom: Länsstyrelserna, Domstolar, Migrationsverket, Skatteverket, Kronofogdmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten Rikspolisstyrelsen, CSN, HSV, VHS osv. Slutligen förklaras vilka rätigheter och skyldigheter man har vid kontakt med statliga myndigheter. 4

8 2. 4 Mänskliga rättigheter FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna utgör grunden för temat. De mänskliga rättigheterna förklaras i ett historiskt perspektiv; varför och hur uppkommit och vad de uttrycker. Mänskliga rättigheter reglerar förhållandet mellan statsmakten och enskilda människor. Rättigheterna ska begränsa den statliga makten inflytande över individen och slår fast skyldigheter för staten gentemot individen. Kvinnors och barns rättigheter diskuteras, liksom rättigheter för andra grupper. I Sverige skyddas de mänskliga rättigheterna genom olika lagar och vi ger exempel på olika rättigheter och skyldigheter i samhället. Vi för också en diskussion om att ansvaret för mänskliga rättigheter inte bara ligger hos staten/myndigheter utan också hos alla samhällsmedborgare. 2.5 Socialförsäkringar i Sverige Det statliga försäkringssystem som regleras av staten i Sverige är ett relativt unikt system. Socialförsäkringssystem ordnas och regleras av den svenska staten. Vi går inom innebörden av socialförsäkringar och varför det i Sverige finns ett utvecklat socialförsäkringssystem samt diskuterar Försäkringskassans roll i förhållande till detta. Utgångspunkten i diskussionen är solidaritet mellan alla samhällsmedlemmar. Vi diskuterar vad det innebär om man inte kan arbeta, blir sjuk eller av annan anledning behöver få stöd av samhället. Vi ger information om olika typer av försäkringar såsom arbetslöshetsförsäkringar, sjukförsäkringar, arbetsskadeförsäkringar, familjeförsäkringar, bostadsbidrag och stöd för människor med funktionshinder. Det sista avsnittet ägnas åt samtal om de rättigheter och skyldigheter man har vid kontakt med socialförsäkringssystemet i Sverige. 2.6 Skola och utbildning i Sverige I temat ges en beskrivning av skolformer och dess innehåll: förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, eftergymnasiala utbildningar och arbetsmarknadsutbildningar. Gällande förskoleverksamheten klargörs förskolan, familjedaghem och öppen förskola och när det gäller grundskoleverksamhet informerar vi om förskoleklass, grundskola, särskola och specialskola. Därpå kommer skolbarnomsorg och information om friskolor och gymnasieskola och gymnasiesärskola. Vuxenutbildning pratar vi om grundläggande och gymnasial utbildning samt yrkesvux, särvux, svenska för invandrare och påbyggnadsutbildningar. Under eftergymnasiala utbildningar informerar vi om kvalificerade yrkesutbildningar, högskola och universitetsutbildningar samt Folkhögskolekurser. 5

9 Vi ger en kort information om arbetsmarknadsutbildningar. Därefter följer information om bedömning av utländska betyg och om studiestöd. 2.7 Kommunal omsorg Under temat Kommunal omsorg diskuteras den kommunala omsorgen i Sverige och vem som sköter den. Vi pratar om förskola, familjedaghem, öppna förskola, skolbarnomsorg och öppen fritidsverksamhet. Vi berättar om de hjälpmöjligheter inom finns inom omsorg till funktionshindrade barn och vuxna. I nästa del ger vi information om äldreomsorg, hur en ansökan går till, vad det kostar samt avgifter. Den sista delen ägnar vi till att förklara vilka rättigheter och skyldigheter klienter inom kommunal omsorg har. 2.8 Arbete och försörjning Vad innebär arbete? Hur kan man skaffa arbete i Sverige? Vi pratar om arbetsmarknaden, organisationer, begrepp och lagar inom den svenska arbetsmarknaden. Vi presenterar den roll som fackliga organisationer, A-kassan, Arbetsförmedlingen samt bemanningsföretag har. Dessutom ges information om viktiga lagar i arbetsmarkanden: MBL, LAS, AML, Jämställdhetslagen. Vi går genom grundbegrepp, som olika anställningsformer, och hur ser ut ett anställningskontrakt. Vi lägger vikt för att visa kopplingen mellan rättigheter och skyldigheter inom arbete och försörjning. Vi pratar om normer som gäller i arbete och egen försörjning. Sista delen ger vi en kortfattad information om sjukanmälan, sjuklön, vård av barn samt aktivitetsstöd. Diskussionen avslutas med att välfärden är uppbyggt på arbete och vilka negativa effekter har svart arbete för samhället/individen. 2.9 Att söka jobb i Sverige Vi ställer och besvarar frågor om arbetssökandet. Vi börjar med funderingar om personliga förväntningar och förutsättningar. Efteråt vi ger tips om var kan man hitta arbete och hur man kan vara kreativ i sitt eget sökande. Nästa del handlar om hur man söker jobb; ansökan, CV, meritförtäckning, personligt brev, anställningsintervju, kontakter genom telefon eller e-post. Vi visar konkreta exempel på meritförteckningar och CV:n. Vi pratar om vilka rättigheter och skyldigheter har man som arbetssökande. Slutligen kompletteras informationen med tips inför telefonsamtal och anställningsintervjuer och kontakter. Informationen avslutas med information om förbud mot diskriminering och möjlighet till att klaga hos JO eller DO. 6

10 2.10 Bostäder Vi talar om olika boendeformer, var och hur kan man hitta ett bra boende och krav för att få boende, hyreskontrakt, hyreslagen och annan praktisk information. Hyresgästers rättigheter och skyldigheter diskuteras. Vi sammanfattar trivselregler i ett flerfamiljshus, regler i tvättstugan och hur sopsorteringen går till. I sista delen pratar vi om vad ett bra boende innebär, vilka konsekvenser det kan bli av trångboddhet och vilka fördelar det kan finnas med att bo i ett mindre städer eller samhällen Familjerätten Tema familjerätt är uppdelat i fyra delar. I första delen ger vi information om lagar och frågor gällande äktenskap, partnerskap och sammanboende. Vad händer om förhållandet inte fungerar och de möjligheter till hjälp som finns genom familjerådgivning. Egendoms- och underhållsfrågor i olika samlevnadsformer diskuteras. Andra delen behandlar frågor om förälder och barn. Vi pratar om faderskap, moderskap, adoption samt förmynderskap. Vi informerar om vårdnad, boende och umgänge, föräldrabalken, familjerätten samt underhåll till barnen. Tredje delen har en kort genomgång av socialtjänstlagen samt lagen om vård av unga; hur och när utredningar inleds och påföljande processer, frivilliga insatser samt samarbete mellan hem och socialtjänst. Vi diskuterar LVU och lyfter fram att det är ovanligt inom socialtjänsten och jämför med SOL, som är på frivillig bas. Fjärde delen ger information om arv och testamente. Vi ger information om hur bodelning och arvskifte går till, vilka regler gäller vid testamente samt arv i Sverige. Vi kopplar rättighetsoch skyldighetsdimension till familjelivet för att förtydliga lagarnas påverkan även i familjelivet Barnuppfostran i Sverige Tillsammans med deltagarna diskuterar vi FN:s konvention om barns rättigheter och FN:s definition av vad ett barn är. Detta följs av ett samtal om hur barn uppfostras, vems ansvar det är att uppfostra barn och vad man kan göra som förälder. Vi ger information om barnens utvecklingsfaser i olika åldrar:0-3 år, 3-7 år, 7-10 år och tonåren. Det blir också konkret information om barnuppfostran i Sverige med ledord som barnets bästa, barnet som individ, samt diskussioner kring det faktum att barn i Sverige tidigt uppmuntras till självständighet. Vi ser vilka rättigheter barn har i Sverige och vilka rättigheter och skyldigheter man har som förälder och vad man behöver tänka på i det nya samhället. Om man som förälder känner att man vill diskutera barnuppfostran eller behöver stöd och råd kan man vända sig till många olika 7

11 organisationer eller myndigheter, adresser och telefonnummer till dessa ges mot slutet av informationen. Den tänkvärda texten Ett barn och ett samtal kring denna avslutar temat Sociala koder i Sverige Sociala koder är kulturens och relationers grammatik. För att kunna förstå och agera bekvämt och korrekt i en annan kultur måste man lära sig den kulturella grammatiken. Svårigheter med det är att det inte nedtecknad på samma sätt som språkets grammatik. Man lär sig sin kultur genom uppfostran på en naturlig sätt. Vi tolkar sociala koder efter vår egen kulturs uppfattning och därför kan mötet mellan olika kulturer skapa både spänningar och missförstånd. Vi ger en inblick till svenska kulturens oskrivna men fungerande sociala koder. Vi går genom olika område som hälsningar, kommunikation, umgängesvanor, barnuppfostran, syn till arbete, laganda och viktiga samhällsregler. Vi behandlar sociala koder inom sjukvården, arbetsplatsen, kontakten med tjänsteman och myndigheter samt i privatlivet Hushållsekonomi och konsumentfrågor Vi börjar med hushållsekonomi: vi pratar om inkomster, planerade och oplanerade utgifter. Efter det följer hur och var kan man betala sina räkningar samt information om vad händer om man inte betalar sina räkningar. Vi ger information om vad man kan göra och att man kan få hjälp från ekonomi rådgivande som finns i kommunerna. Nästa block handlar om konsumenträtt. Vi informerar om viktigaste delar av konsument och avtalsrätt som gäller när man köper varor på butik, på distans eller från privatpersoner. Vi pratar kort om vad man kan tänka på vid olika betalningsformer. Sista stora blocket ger information om hur man sköter bankärendet. Vi går genom olika typ av bankärende särskilt lån från banken och vad som är bra att tänka på. Efter det ger vi information om konsumentvägledningen. I sista avsnittet informerar vi om nya regler för att skaffa identitetshandlingar i Sverige Svenska traditioner (temat är under utveckling) 2.16 Sex och samlevnad (temat är under utveckling) Temat kommer att delas upp i tre delar: Del 1: Sexualitet, samhälle och genus, sexualitet är en social konstruktion. Del 2: Preventivmedel, abort, sexuellt överförbara sjukdomar. Del 3: Kvinnlig och manlig hälsa. 8

12 Lista på förkortningar AML BRIS BVC CSN CV DO FN HSV LVU JO LAS MBL MVC SOL VHS Arbetsmiljölagen Barnens rätt i samhälle Barnavårdcentralen Centrala studie nämnden Curriculum Vitae Diskrimineringsombudsmannen Förenta Nationerna Högskoleverket Lagen om vård av unga Justitieombudsmännen Lagen om anställningsskydd Medbestämmande i arbetslivet Mödravårdcentralen Socialtjänstlagen Verket för högskoleservice

Samhällsorientering på modersmål Kursplan

Samhällsorientering på modersmål Kursplan Samhällsorientering på modersmål Kursplan Syfte Det övergripande målet med samhällsorienteringen (SFS 2010:1138) är att deltagarna ska inhämta och utveckla kunskap om: - de mänskliga rättigheterna och

Läs mer

TEMAN SHK. Samhälls- och hälsoinformation. Kontakt: Ziad Jomaa, samordnare Tfn 0768 472596 ziad.jomaa@lansstyrelsen.se

TEMAN SHK. Samhälls- och hälsoinformation. Kontakt: Ziad Jomaa, samordnare Tfn 0768 472596 ziad.jomaa@lansstyrelsen.se TEMAN SHK Samhälls- och hälsoinformation Kontakt: Ziad Jomaa, samordnare Tfn 0768 472596 ziad.jomaa@lansstyrelsen.se Projekt Partnerskap Skåne Samhälls- och hälsokommunikatörer Sammanfattning Syftet med

Läs mer

SAMHÄLLSORIENTERING. Block I NY I SVERIGE 9 timmar

SAMHÄLLSORIENTERING. Block I NY I SVERIGE 9 timmar SAMHÄLLSORIENTERING Block I NY I SVERIGE 9 timmar Syftet är att nyanlända som deltar i samhällsorienteringen ska få de grundläggande kunskaper de behöver för att klara sig den första tiden i Sverige. Målet

Läs mer

Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne. Sammanställning av teman

Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne. Sammanställning av teman Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne Sammanställning av teman Samhälls- och hälsokommunikatörerna i Skåne Samhälls- och hälsokommunikatörerna (SHK) i Skåne förmedlar information om hälsa och samhälle

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Inkluderande mottagande Partnerskap Skåne

Inkluderande mottagande Partnerskap Skåne Inkluderande mottagande Partnerskap Skåne Länsstyrelsernas uppdrag integration 1. Beredskap 2. Överlägga med kommunerna 3. Regional samverkan 4. Uppföljning 7 10 år! Regional överenskommelse Vision Arbete

Läs mer

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA VÄLFÄRD ROS16 VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA Vad är välfärd? Offentlig sektor tryggar vår grundläggande välfärd och finansieras via skattemedel Grundläggande välfärd: (få mat, bostad, sjukvård och omsorg

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

TEMAN SHK. Samhälls- och hälsoinformation

TEMAN SHK. Samhälls- och hälsoinformation TEMAN SHK Samhälls- och hälsoinformation Block 1 Att komma till Sverige I Fakta om Sverige (historia, befolkning, religion, infrastruktur, natur & klimat, naturtillgångar & näringsliv) Svenska högtider

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland Hälsokommunikatörer i Östergötland En regional samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 2008 Permanent verksamhet från

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne SHK

Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne SHK Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne SHK Hälsa en förutsättning för integration och delaktighet Fysisk och psykisk hälsa är viktiga faktorer för våra möjligheter att lära nytt och delta i samhällslivet.

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

På väg Enkät för den unge

På väg Enkät för den unge På väg Enkät för den unge För dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller boende

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald. Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Tina Eriksson-Sjöö, Processledare för Hälsoskola för nyanlända, Univ. adjunkt och doktorand Hälsa och samhälle

Läs mer

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning PM 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark anette.agenmark@socialstyrelsen.se Ensamkommande barn och ungdomars försörjning Detta PM är en

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Titel Integration på lika villkor.

Titel Integration på lika villkor. Titel Integration på lika villkor. Syfte Norrköpings stad har lång erfarenhet av att ta emot ofrivilligt migrerade. Många människor som kommer till Sverige har förväntningar och uppfattningar om demokrati

Läs mer

Plan för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Knivsta kommun SN-2012/289

Plan för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Knivsta kommun SN-2012/289 Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-08-28 SN-2012/289 Socialnämnden Plan för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Knivsta kommun SN-2012/289 Förslag

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR 1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA 1 KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA FORSKNINGSBASERAD STÖDPLATTFORM FÖR MIGRATION OCH HÄLSA Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 3 juni 2015 » "att skapa

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Förordningsmotiv. Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Fm 2010:1

Förordningsmotiv. Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Fm 2010:1 Förordningsmotiv Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Fm 2010:1 Förordningstext Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare; utfärdad den 7 oktober 2010

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Om könsstympning av flickor och kvinnor

Om könsstympning av flickor och kvinnor Om könsstympning av flickor och kvinnor Detta är en handledning som vänder sig till dig som informerar/undervisar nyanlända om kvinnlig könsstympning, i rollen som samhällskommunikatör eller hälsokommunikatör.

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Välkommen till Mimers Hus. en tobaksfri gymnasieskola. Riktlinjer mot tobak

Välkommen till Mimers Hus. en tobaksfri gymnasieskola. Riktlinjer mot tobak Välkommen till Mimers Hus en tobaksfri gymnasieskola Riktlinjer mot tobak http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/ http://www.kungalv.se/kommun-och-politik/planer-och-styrdokument/alla-styrdokument/

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Det behövs tid för att vara ung

Det behövs tid för att vara ung Det behövs tid för att vara ung Till den Öppna Fritidsverksamheten ska de unga känna, att de kan komma bara för att vara och delta på det sätt de önskar. Varje ung människa bär på sina funderingar och

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

Silvia Nörbäk & Sausan Ismail. Ett projekt som drivs av Födelsehuset. Doula/Kulturtolk

Silvia Nörbäk & Sausan Ismail.  Ett projekt som drivs av Födelsehuset. Doula/Kulturtolk www.mammaforum.org Silvia Nörbäk & Sausan Ismail Ett projekt som drivs av Födelsehuset Projektet startade 2008 med utbildning av 10 kvinnor inom språkgrupperna arabiska, somaliska, persiska, turkiska Varför

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd. 19 september 2016

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd. 19 september 2016 Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd 19 september 2016 Välkommen! Utbildning om Kultur- och språkanpassad hälsoinformation och Självhjälp genom hälsostöd Syfte: Presentera

Läs mer

Självhjälp genom hälsostöd

Självhjälp genom hälsostöd Självhjälp genom hälsostöd Material för utbildare steg 2 Datum: 160919 Den här utbildningen kan genomföras med hjälp av en kombination av föreläsningsstöd, filmer och tryckt material. Varje landsting,

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Begreppet folkhälsa blir en allt viktigare del i människors vardag. Förr

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer