TEMAN SHK. Samhälls- och hälsoinformation

Transkript

1 TEMAN SHK Samhälls- och hälsoinformation

2 Projekt Partnerskap Skåne Samhälls- och hälsokommunikatörer Sammanfattning Syftet med temana är att tillgodose nyanlända flyktingars behov av grundläggande samhällsoch hälsoinformation respektive berörda aktörers, kommuners och myndigheters, behov att nå brukare med kvalitetssäkrad och aktuell information. Frågorna som behandlas inom respektive område är intimt förbundna och kopplade till varandra. Informationen synliggör och förklarar hur det svenska samhället och svenska systemet fungerar samt tydliggör exempelvis vilka effekter livsstil och livsval får för människors hälsa. Metoden säkrar att nyanlända känner till och förstår sina rättigheter och skyldigheter inom områden såsom arbetsliv, utbildning och hälsa. Informationen underlättar även för den nyanlände att klara sig språkligt, socialt och kulturellt i olika sammanhang. Samhälls- och hälsokommunikatörer förmedlar informationen på modersmålet till nyanlända i början av introduktionsperioden. Kommunikatörerna arbetar på språken albanska, arabiska, kurdiska (sorani och kurmanji), pashto, dari, persiska, serbokroatiska, engelska, somaliska samt (lätt) svenska. Vissa teman såsom, bostad och barnuppfostran, förstärks och fördjupas genom visuella hjälpmedel såsom exempelvis ett antal dramatiseringar producerade av BRIS (Barnens rätt i samhället).

3 Innehållsförteckning Sammanställning 1. Hälsoinformation Sjukvårdssystemet i Sverige Egenvård Motion och hälsa Migration och hälsa Stress Kost Tandhälsa Hälsofrämjande faktorer Alkohol Rökning Narkotika 3 2. Samhällsinformation Hur styrs Sverige 1: Demokrati, politik och förvaltningssystem Hur styrs Sverige 2: Skatter och pension Hur styrs Sverige 3: Statliga myndigheter Mänskliga rättigheter Socialförsäkringar i Sverige Skola och utbildning i Sverige Kommunal omsorg Arbete och försörjning Att söka jobb i Sverige Bostäder Familjerätt Barnuppfostran i Sverige Sociala koder i Sverige Hushållsekonomi och konsumentfrågor Svenska traditioner (under utveckling) Sex och samlevnad (under utveckling) 8

4 1. Hälsoinformation 1.1 Hälso- och sjukvårdssystemet i Sverige Under temat sjukvårdssystemet i Sverige diskuteras omhändertagandet av sjuka och skadade via vårdcentraler och akuten, avgifter vid läkarbesök och sjukhusvård, akutmottagning, högkostnadsskydd, BVC, MVC med mera. När det gäller lindriga krämpor, skador och sjukdomar hänvisas både vuxna och barn till olika metoder för egenvård. 1 Aktuella frågor såsom exempelvis hälsoval Skåne och svininfluensan tas upp och innebörder och aktuella situationer förklaras. Diskussionen avslutas med förklaringar om rättigheter och skyldigheter inom sjukvården. 1.2 Egenvård Egenvård har funnits i Sverige i alla tider. Många åkommor kan man själv åtgärda. Tema Egenvård är uppdelad i tre delar: 1. Feber och diarré 2. Ögon, öron och näsa 3. Blodtryck Ohälsa kan förebyggas genom egenvård. 2 Skillnaden mellan virus och bakterier och spridning av desamma förklaras noga liksom influensasymptom eller orsaker till högt blodtryck. Vi diskuterar skälen till varför läkare i Sverige inte föreskriver antibiotika så ofta som i många andra länder, samt hur kroppen reagerar på bakterier och virus. 1.3 Motion och hälsa Under motion och hälsa påpekas vikten av att äta rätt och att fysisk aktivitet inte bara förebygger övervikt utan även många olika besvär och sjukdomar. Genom diskussion motiveras deltagarna till glädjen i att motionera och budskapet tydliggör kopplingen mellan regelbunden fysisk aktivitet och fysisk och psykisk hälsa. Vi diskuterar det faktum att även måttlig motion ger stor utdelning och främjar hälsan. Färre stresshormoner avlastar hjärtat och förbättrar både humör och sömn. Teman Motion och hälsa är direkt kopplat till tema 1.6 Kost. Temana kompletterar varandra. 1. Se egenvård På varje vårdcentral, apotek och sjukhus runt om i landet finns Egenvårdsbroschyrer som är landstingets egenvårdböcker både för vuxna och barn. Landstingets egenvårdsböcker är kostnadsfria och innehåller råd om igenkännandet och behandlingen av lindriga besvär eller i vilka fall skall man vända sig till sjukvården. 1

5 1.4 Migration och hälsa Nyanlända i Sverige har i många fall tvingats lämna sina hemländer. Vägen till Sverige har ofta varit kantad av svårigheter. Främlingskap, rotlöshet och förändringar av familjestruktur kan orsaka existentiell kriser som i förlängningen kan leda till kronisk stress. Diskussioner om hur migrationsprocessen i kombination med fysisk inaktivitet ofta orsakar bland annat hjärtsjukdomar, diabetes, högt blodtryck är bara några av de frågor som hanteras. 1.5 Stress Intresset för tema stress ökar ständigt eftersom ord stress nämns i många vardagliga sammanhang. Stress är en instinktiv kroppslig reaktion som utlöses av fysiska och psykiska påfrestningar. Förebyggande åtgärder tas upp under diskussionen och här ges goda råd om förebyggande åtgärder. Temat stress är kopplat till teman 1.3 Motion och hälsa och 1.4 Migration och hälsa. Varje tema hanteras dock separat. I temat förklaras varför man kan uppleva stress, fenomenen långvarig stress, akut stress och kronisk stress, hur kroppen reagerar samt tydliga tecken och varningssignaler. 1.6 Kost Kost har stor betydelse för människans hälsa. Livsmedelsverkets kostråd såsom att undvika mättat fett och socker därför att produkter som innehåller dessa ämnen ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, övervikt och fetma diskuteras. Vitaminers, mineralers och andra nyttiga livsmedels betydelse för god hälsa poängteras. Lukt och smak är starkt sammankopplade. Lukter kan väcka minnen och få oss i en helt annan sinnesstämning. Att känna doften av god mat betyder mycket för matlusten. Näringsrik mat är viktig för alla åldersgrupper. Teman kost är kopplas till tema 1.3 Motion och hälsa. 1.7 Tandhälsa Genom god munhygien och regelbundna kontroller hos tandläkaren och tandhygienist får man en bättre tandhälsa. Tandskötsel och tips och råd om tänderna samt hur man skall ta bort beläggningar och tandsten från tänder är frågor som diskuteras. Att tandhälsa är viktig och att den påverkas av våra dagliga matvanor påpekas under diskussionen liksom kostens påverkan på tänderna och hur de kan ta skada av olika livsmedel med högt sockerinnehåll. Varför skall man undvika söta drycker eller godis? Detta är endast några frågor som tas upp under diskussionen under teman tandhälsa. 1.8 Hälsofrämjande faktorer Under teman hälsofrämjande faktorer förklaras hur kost, motion, stress och den psykiska hälsan hänger samman och bildar en kedjereaktion. Bra kost och fysisk aktivitet resulterar i en 2

6 bra psykisk och fysisk hälsa. Med fysisk aktivitet förebygger man sjukdomar såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt, dålig sömn, depression och många andra sjukdomar som förekommer på grund av fysisk inaktivitet. Hur fysisk aktivitet påverkar den psykiska hälsan och varför fysisk aktivitet motverkar depression är aktuella frågor som används för att föra diskussion närmare till lyssnaren och väcka hans/hennes intresse för hälsofrämjande faktorer och frågor, samt uppmuntra till en hälsofrämjande livsstil. 1.9 Alkohol Alkoholkonsumtion påverkar alla individer och kan leda till fysiska och psykiska problem. Alkoholism är ett missbruk och en sjukdom och på grund av detta ges information vart de som är i behov av hjälp kan vända sig till samt hur man kan bryta dåliga vanor. Man berör också olika behandlingsformer, samt vart man kan vända sig för dessa Rökning Rökning kan leda till olika skador och sjukdomar och påverkar inte bara den som röker utan även omgivningen på olika sätt. Rökare drabbas av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt olika typer av cancer. Ungefär varannan person som röker dör tidigare än vad han eller hon skulle gjort utan rökning. Rökare har sämre kondition, mindre sexlust och dålig hud. När man slutar röka kan man få abstinensbesvär men samtidigt uppnår man flera hälsovinster. Rökavvänjning är en process och man kan få hjälp av läkare, apotek eller sluta röka linjen. Trots detta väljer många att börja röka. I Sverige har vi en lag sedan januari 1997 som förbjuder personer under 18 år att köpa tobak. Det är även förbjudet att sälja eller lämna ut tobaksvaror till den som är under 18 år. Begreppet tobaksvara innefattar dels cigaretter, cigarrer, piptobak, tuggtobak och delvis snus. Andra produkter som innehåller nikotin, till exempel tuggummi och plåster, och som är tänkt att användas vid rökavvänjning faller utanför tobakslagen Narkotika I temat narkotika förklaras olika typer av narkotikamedel. Begreppet narkotika kan betraktas som ett samlingsnamn för illegala rusmedel och smärtstillande medel av olika art. Narkotikabegreppet skiljet sig oftast från land till land och därför är det viktigt att förklara olika begrepp såsom anabola steroider, hasch, valium, opium. Eftersom tonåringar tillhör den utsatta gruppen ges råd till föräldrarna hur missbruk kan upptäckas, hur barn och ungdomar kan undvika missbruk och vart man kan vända sig om man behöver hjälp. 3

7 2. Samhällsinformation 2.1 Hur styrs Sverige 1: Demokrati, politik och förvaltningssystem Under detta tema demokratiska värderingar i det svenska samhället lyfts fram. Vi diskuterar hur det demokratiska systemet är uppbyggt och hur de demokratiska idéerna är vägledande i samhället. Regeringsformen anger att all offentlig makt i Sverige utgår från folket och att riksdagen skall vara folkets främsta företrädare. Under föreläsningen presenteras bland annat hur riksdags-, landstings- och kommunalval går till samt hur ansvaret fördelas mellan stat, landsting och kommun. Vi diskuterar landstingsfullmäktiges och kommunalfullmäktiges roller i relation till det politiska styrsystemet samt går igenom hur statens och kommunernas förvaltningssystem är uppbyggda och vilka principer som styr. Vi ger exempel på hur demokrati fungerar i vardagen och kopplar detta till det politiska systemet med förvaltningssystem. Temat övergripande syfte är att deltagaren skall förstå och kunna förhålla sig till medborgerligt ansvar, rättigheter och skyldigheter. 2.2 Hur styrs Sverige 2: Skatter och pension Temats grundtanke är att skildra hur det svenska välfärdssystemet finansieras genom skatteintäkter och hur detta påverkar oss både privat och i samhällsliv. Olika typer av skatter beskrivs, exempelvis inkomstskatt, kapitalskatt, moms och olika punktskatter. Här ser man också skillnaden mellan skatter och avgifter. Den första modulen avslutas med en kort sammanfattning av inkomstdeklarationen och vad preliminär och slutlig skatt innebär. Temats andra modul behandlar pensionssystemet och en överblick över hur pensionssystemet är uppbyggt. Vi berättar om garantipension, allmän pension och avtalspension. Vi diskuterar vikten av privat sparande och hur vi själva kan påverka vår pension. Slutligen ges en bild över vilka rättigheter och skyldigheter man har inom välfärdens område samt vilka förutsättningar som gäller vid kontakt med olika myndigheter. 2.3 Hur styrs Sverige 3: Statliga myndigheter Under temat Statliga myndigheter sammanfattas de principer som styr statliga myndigheter; hur riksdagens och regeringens beslut förverkligas av statliga myndigheter samt hur regeringen beslutar om myndigheters befogenheter, skyldigheter, budgetar. Kontrollmekanismer kring myndigheternas arbete belyses. Viktiga myndigheter och deras arbetsområden presenteras såsom: Länsstyrelserna, Domstolar, Migrationsverket, Skatteverket, Kronofogdmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten Rikspolisstyrelsen, CSN, HSV, VHS osv. Slutligen förklaras vilka rätigheter och skyldigheter man har vid kontakt med statliga myndigheter. 4

8 2. 4 Mänskliga rättigheter FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna utgör grunden för temat. De mänskliga rättigheterna förklaras i ett historiskt perspektiv; varför och hur uppkommit och vad de uttrycker. Mänskliga rättigheter reglerar förhållandet mellan statsmakten och enskilda människor. Rättigheterna ska begränsa den statliga makten inflytande över individen och slår fast skyldigheter för staten gentemot individen. Kvinnors och barns rättigheter diskuteras, liksom rättigheter för andra grupper. I Sverige skyddas de mänskliga rättigheterna genom olika lagar och vi ger exempel på olika rättigheter och skyldigheter i samhället. Vi för också en diskussion om att ansvaret för mänskliga rättigheter inte bara ligger hos staten/myndigheter utan också hos alla samhällsmedborgare. 2.5 Socialförsäkringar i Sverige Det statliga försäkringssystem som regleras av staten i Sverige är ett relativt unikt system. Socialförsäkringssystem ordnas och regleras av den svenska staten. Vi går inom innebörden av socialförsäkringar och varför det i Sverige finns ett utvecklat socialförsäkringssystem samt diskuterar Försäkringskassans roll i förhållande till detta. Utgångspunkten i diskussionen är solidaritet mellan alla samhällsmedlemmar. Vi diskuterar vad det innebär om man inte kan arbeta, blir sjuk eller av annan anledning behöver få stöd av samhället. Vi ger information om olika typer av försäkringar såsom arbetslöshetsförsäkringar, sjukförsäkringar, arbetsskadeförsäkringar, familjeförsäkringar, bostadsbidrag och stöd för människor med funktionshinder. Det sista avsnittet ägnas åt samtal om de rättigheter och skyldigheter man har vid kontakt med socialförsäkringssystemet i Sverige. 2.6 Skola och utbildning i Sverige I temat ges en beskrivning av skolformer och dess innehåll: förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, eftergymnasiala utbildningar och arbetsmarknadsutbildningar. Gällande förskoleverksamheten klargörs förskolan, familjedaghem och öppen förskola och när det gäller grundskoleverksamhet informerar vi om förskoleklass, grundskola, särskola och specialskola. Därpå kommer skolbarnomsorg och information om friskolor och gymnasieskola och gymnasiesärskola. Vuxenutbildning pratar vi om grundläggande och gymnasial utbildning samt yrkesvux, särvux, svenska för invandrare och påbyggnadsutbildningar. Under eftergymnasiala utbildningar informerar vi om kvalificerade yrkesutbildningar, högskola och universitetsutbildningar samt Folkhögskolekurser. 5

9 Vi ger en kort information om arbetsmarknadsutbildningar. Därefter följer information om bedömning av utländska betyg och om studiestöd. 2.7 Kommunal omsorg Under temat Kommunal omsorg diskuteras den kommunala omsorgen i Sverige och vem som sköter den. Vi pratar om förskola, familjedaghem, öppna förskola, skolbarnomsorg och öppen fritidsverksamhet. Vi berättar om de hjälpmöjligheter inom finns inom omsorg till funktionshindrade barn och vuxna. I nästa del ger vi information om äldreomsorg, hur en ansökan går till, vad det kostar samt avgifter. Den sista delen ägnar vi till att förklara vilka rättigheter och skyldigheter klienter inom kommunal omsorg har. 2.8 Arbete och försörjning Vad innebär arbete? Hur kan man skaffa arbete i Sverige? Vi pratar om arbetsmarknaden, organisationer, begrepp och lagar inom den svenska arbetsmarknaden. Vi presenterar den roll som fackliga organisationer, A-kassan, Arbetsförmedlingen samt bemanningsföretag har. Dessutom ges information om viktiga lagar i arbetsmarkanden: MBL, LAS, AML, Jämställdhetslagen. Vi går genom grundbegrepp, som olika anställningsformer, och hur ser ut ett anställningskontrakt. Vi lägger vikt för att visa kopplingen mellan rättigheter och skyldigheter inom arbete och försörjning. Vi pratar om normer som gäller i arbete och egen försörjning. Sista delen ger vi en kortfattad information om sjukanmälan, sjuklön, vård av barn samt aktivitetsstöd. Diskussionen avslutas med att välfärden är uppbyggt på arbete och vilka negativa effekter har svart arbete för samhället/individen. 2.9 Att söka jobb i Sverige Vi ställer och besvarar frågor om arbetssökandet. Vi börjar med funderingar om personliga förväntningar och förutsättningar. Efteråt vi ger tips om var kan man hitta arbete och hur man kan vara kreativ i sitt eget sökande. Nästa del handlar om hur man söker jobb; ansökan, CV, meritförtäckning, personligt brev, anställningsintervju, kontakter genom telefon eller e-post. Vi visar konkreta exempel på meritförteckningar och CV:n. Vi pratar om vilka rättigheter och skyldigheter har man som arbetssökande. Slutligen kompletteras informationen med tips inför telefonsamtal och anställningsintervjuer och kontakter. Informationen avslutas med information om förbud mot diskriminering och möjlighet till att klaga hos JO eller DO. 6

10 2.10 Bostäder Vi talar om olika boendeformer, var och hur kan man hitta ett bra boende och krav för att få boende, hyreskontrakt, hyreslagen och annan praktisk information. Hyresgästers rättigheter och skyldigheter diskuteras. Vi sammanfattar trivselregler i ett flerfamiljshus, regler i tvättstugan och hur sopsorteringen går till. I sista delen pratar vi om vad ett bra boende innebär, vilka konsekvenser det kan bli av trångboddhet och vilka fördelar det kan finnas med att bo i ett mindre städer eller samhällen Familjerätten Tema familjerätt är uppdelat i fyra delar. I första delen ger vi information om lagar och frågor gällande äktenskap, partnerskap och sammanboende. Vad händer om förhållandet inte fungerar och de möjligheter till hjälp som finns genom familjerådgivning. Egendoms- och underhållsfrågor i olika samlevnadsformer diskuteras. Andra delen behandlar frågor om förälder och barn. Vi pratar om faderskap, moderskap, adoption samt förmynderskap. Vi informerar om vårdnad, boende och umgänge, föräldrabalken, familjerätten samt underhåll till barnen. Tredje delen har en kort genomgång av socialtjänstlagen samt lagen om vård av unga; hur och när utredningar inleds och påföljande processer, frivilliga insatser samt samarbete mellan hem och socialtjänst. Vi diskuterar LVU och lyfter fram att det är ovanligt inom socialtjänsten och jämför med SOL, som är på frivillig bas. Fjärde delen ger information om arv och testamente. Vi ger information om hur bodelning och arvskifte går till, vilka regler gäller vid testamente samt arv i Sverige. Vi kopplar rättighetsoch skyldighetsdimension till familjelivet för att förtydliga lagarnas påverkan även i familjelivet Barnuppfostran i Sverige Tillsammans med deltagarna diskuterar vi FN:s konvention om barns rättigheter och FN:s definition av vad ett barn är. Detta följs av ett samtal om hur barn uppfostras, vems ansvar det är att uppfostra barn och vad man kan göra som förälder. Vi ger information om barnens utvecklingsfaser i olika åldrar:0-3 år, 3-7 år, 7-10 år och tonåren. Det blir också konkret information om barnuppfostran i Sverige med ledord som barnets bästa, barnet som individ, samt diskussioner kring det faktum att barn i Sverige tidigt uppmuntras till självständighet. Vi ser vilka rättigheter barn har i Sverige och vilka rättigheter och skyldigheter man har som förälder och vad man behöver tänka på i det nya samhället. Om man som förälder känner att man vill diskutera barnuppfostran eller behöver stöd och råd kan man vända sig till många olika 7

11 organisationer eller myndigheter, adresser och telefonnummer till dessa ges mot slutet av informationen. Den tänkvärda texten Ett barn och ett samtal kring denna avslutar temat Sociala koder i Sverige Sociala koder är kulturens och relationers grammatik. För att kunna förstå och agera bekvämt och korrekt i en annan kultur måste man lära sig den kulturella grammatiken. Svårigheter med det är att det inte nedtecknad på samma sätt som språkets grammatik. Man lär sig sin kultur genom uppfostran på en naturlig sätt. Vi tolkar sociala koder efter vår egen kulturs uppfattning och därför kan mötet mellan olika kulturer skapa både spänningar och missförstånd. Vi ger en inblick till svenska kulturens oskrivna men fungerande sociala koder. Vi går genom olika område som hälsningar, kommunikation, umgängesvanor, barnuppfostran, syn till arbete, laganda och viktiga samhällsregler. Vi behandlar sociala koder inom sjukvården, arbetsplatsen, kontakten med tjänsteman och myndigheter samt i privatlivet Hushållsekonomi och konsumentfrågor Vi börjar med hushållsekonomi: vi pratar om inkomster, planerade och oplanerade utgifter. Efter det följer hur och var kan man betala sina räkningar samt information om vad händer om man inte betalar sina räkningar. Vi ger information om vad man kan göra och att man kan få hjälp från ekonomi rådgivande som finns i kommunerna. Nästa block handlar om konsumenträtt. Vi informerar om viktigaste delar av konsument och avtalsrätt som gäller när man köper varor på butik, på distans eller från privatpersoner. Vi pratar kort om vad man kan tänka på vid olika betalningsformer. Sista stora blocket ger information om hur man sköter bankärendet. Vi går genom olika typ av bankärende särskilt lån från banken och vad som är bra att tänka på. Efter det ger vi information om konsumentvägledningen. I sista avsnittet informerar vi om nya regler för att skaffa identitetshandlingar i Sverige Svenska traditioner (temat är under utveckling) 2.16 Sex och samlevnad (temat är under utveckling) Temat kommer att delas upp i tre delar: Del 1: Sexualitet, samhälle och genus, sexualitet är en social konstruktion. Del 2: Preventivmedel, abort, sexuellt överförbara sjukdomar. Del 3: Kvinnlig och manlig hälsa. 8

12 Lista på förkortningar AML BRIS BVC CSN CV DO FN HSV LVU JO LAS MBL MVC SOL VHS Arbetsmiljölagen Barnens rätt i samhälle Barnavårdcentralen Centrala studie nämnden Curriculum Vitae Diskrimineringsombudsmannen Förenta Nationerna Högskoleverket Lagen om vård av unga Justitieombudsmännen Lagen om anställningsskydd Medbestämmande i arbetslivet Mödravårdcentralen Socialtjänstlagen Verket för högskoleservice