Gemensam vårdnad mot en förälders vilja

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gemensam vårdnad mot en förälders vilja"

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Gemensam vårdnad mot en förälders vilja - beslutanderätt inom ramen för den gemensamma vårdnaden i Sverige mot bakgrund av den polska tvistlösningsmodellen Anna Szczycinski Examensarbete i Familjerätt, 30 hp Examinator: Theddo Rother- Schirren Stockholm, Vårterminen 2015

2 Sammanfattning Gemensam vårdnad är den allmänt accepterade vårdnadsformen i Sverige. Gemensamt föräldraansvar gäller såväl de föräldrar som lever tillsammans i äktenskap eller samboförhållande samt de som bestämt sig att skilja sig eller separera. Även föräldrar som aldrig har bott tillsammans kan gemensamt ansvara för barnet. Genom 1998 års vårdnadsreform har det införts möjlighet för domstol att förordna om gemensam vårdnad mot en förälders vilja förutsatt att det är förenlig med barnets bästa. Det betyder att rätten kan vägra upplösa gemensam vårdnad eller bestämma om en sådan vårdnadsform trots att en av föräldrarna motsätter sig denna ordning. En av de faktorer som rätten ska fästa särskilt avseende vid bedömningen av om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros en av dem är föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Har föräldrarna gemensam vårdnad om barnet ska de i princip gemensamt fatta beslut i frågor av ingripande betydelse för barnets person. Kan vårdnadshavarna inte nå samförstånd i vårdnadsfrågor erbjuds det i den svenska rättsordningen konfliktlösningar endast beträffande barnets boende, umgänge samt barnets tillgång till vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården samt till sociala insatser. I övrig måste föräldrarna vara överens. Det finns nämligen ingen tvistlösningsmodell rörande andra frågor som faller inom ramen för den gemensamma vårdnaden. Med hänsyn till det ovan anförda presenteras det i denna uppsats hur den polska lagstiftaren har hanterat föräldrarnas oenighet vid vårdnadens utövande. I det polska familjerättssystemet finns det nämligen möjlighet för föräldrarna att i samband med äktenskapsskillnad eller separation upprätta en utvecklingsplan i vilken vårdnadshavarna själva bestämmer hur de vill utforma den framtida vårdnaden om barnet. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Förkortningar Inledning Problemformulering Syfte Avgränsning och terminologi Metod och material Disposition Historisk utveckling av vårdnadslagstiftning Föräldraansvar enligt internationell reglering Principen om barnets bästa Barnkonventionen Reglering i svensk familjerätt Gemensam vårdnad Vårdnadens innebörd Gemensam vårdnad som huvudregel Allmänna synpunkter När gemensam vårdnad kommer till stånd Mot en förälders vilja Samarbetssvårigheter som omständighet mot gemensam vårdnad Tolkningen av bestämmelsen om gemensam vårdnad mot en förälders vilja Särskilt avseende vid föräldrarnas samarbetsförmåga Kommentarer till reglering Beslutanderätt inom ramen för den gemensamma vårdnaden Konfliktlösningar enligt gällande rätt Barnets boende Barnets umgänge

4 6.1.3 Barnets tillgång till hälso- och sjukvård samt sociala insatser Den dagliga omsorgen Barnomsorg och skolgång Andra frågor av betydelse för barnet Kommentarer till reglering Tvistlösningsmodeller Tvistlösningsmodell enligt SOU 2007: Tvistlösningsmodell enligt polsk rätt Analys av den polska tvistlösningsmodellen med anknytning till den svenska rättsordningen Slutsatser Källförteckning Rättsfallsförteckning

5 Förkortningar Bet. Betänkande BrB Brottsbalk (1962:700) Dir. Kommittédirektiv Ds Departementsserien Dz.U. Dziennik Ustaw Polsk författningssamling EKMR Konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, undertecknad den 4 november 1950 FB Föräldrabalk (1949:381, omtryck 1995:974) FBL Folkbokföringslag (1991:481) HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen HovR Hovrätt HSL Hälso- och sjukvårdslag (1982:763, omtryck 1992:567) JO Justitieombudsman JT Juridisk Tidskrift k.r.o. Kodeks rodzinny i opiekunczy (Dz.U. 2015, poz. 583) Familje- och vårdnadsbalk LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga NamnL Namnlag (1982:670, omtryck 1982:1134) NJA Nytt juridiskt arkiv avdelning I NJA II Nytt juridiskt arkiv avdelning II Prop. Proposition RH Rättsfall från hovrätterna RÅ Regeringsrättens årsbok (ersatt av HFD) SCB Statistiska centralbyrån SkL Skadeståndslag (1972:207, omtryck 2001:732) SkolL Skollag (2010:800) SN Sad Najwyzszy Den polska Högsta domstolen 5

6 SoL Socialtjänstlag (2001:453) SOU Statens offentliga utredningar SvJT Svensk Juristtidning TR Tingsrätt 6

7 1 Inledning Idag finns det runt två miljoner barn i Sverige. 1 Varje år berörs ungefär av dem av föräldrars separation. Under 2000-talet har andelen barn vilkas särlevande föräldrar haft gemensam vårdnad ökat. I början av sekelskiftet var andelen föräldrar som hade fortsatt gemensam vårdnad om sina barn efter separation runt 65 procent, för att år 2011 öka till 72 procent. 2 Sedan början av 1970-talet har familjerätten genomgått omfattande förändringar som har präglats av en strävan att tillgodose barnets behov av nära och goda förhållanden med båda sina föräldrar. Ett viktigt verktyg för att uppnå detta mål är institutet gemensam vårdnad som förutsätter att båda föräldrarna är delaktiga i barnets liv och gemensamt ansvarar för sitt barn. 3 Har föräldrar gemensam vårdnad om barnet, ska de tillsammans bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. 4 Sedan 1998 års vårdnadsreform finns det möjlighet för domstolen att besluta om gemensam vårdnad även om en av föräldrarna motsätter sig detta under förutsättning att det är förenligt med barnets bästa. Trots detta har lagstiftaren avstått från att ändra omfattning eller precisering av bestämmanderätten inom ramen för gemensam vårdnad med motivering att den gällande formuleringen av beslutanderätten inte har vållat sådana konflikter mellan vårdnadshavarna att det skulle kräva en lagändring. 5 I de flesta fall kan föräldrarna även efter en separation samarbeta och lösa problem gällande barnets angelägenheter. Det finns dock föräldrar vilkas svårigheter att nå samförstånd i frågor som gäller barnets person är större i nutida förhållanden 6 och den enda utvägen att lösa tvisten mellan föräldrarna blir att driva konflikten i domstol. Lagstiftaren har dock ansett att domstolens behörighet att lösa konflikter mellan vårdnadshavarna ska begränsas enbart till frågor om barnets boende och umgänge. Råder det oenighet mellan föräldrarna i andra aspekter finns det inget tvistlösningsalternativ att använda. Trots att vårdnadsreformers övergripande syfte har varit att bl.a. minska antalet vårdnadstvister, visar statistiken att detta antal har istället succesivt ökat. År 2005 noterade 1 Statistiska centralbyrån, Antalet barn väntas öka i Sverige, nr 2013:19, Hämtad den Statistiska centralbyrån, barn är med om en separation varje år, nr 2013:1, Hämtad den Dir. 2014:84 s. 4 f. 6 kap. 13 FB. 5 Vängby, S., Walin, G., Föräldrabalken: en kommentar. Del 1, 1-13 kap., Nordstedts Juridik AB, 5 u., Stockholm 2010, 6:56. 6 Vängby, Walin, i not 5 a.a., 6:55. 7

8 Domstolsverket att talan om vårdnad av barn avgjordes i fall, medan år 2013 ökades siffran till mål. 7 Även om det kan finnas olika förklaringar till den mer än 100 procentuella ökningen av antalet vårdnadstvister kan man inte undgå intrycket av att de genomförda reformerna inte har nått det avsedda målet. Tvärtom, konflikterna fördjupas och oklarheterna kvarstår. År 2012 har lagstiftaren luckrat upp kravet på enighet vid bestämmanderätt inom ramen för gemensam vårdnad och infört en ny bestämmelse i 6 kap. FB som ger socialnämnden rätt att besluta om vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården samt om sociala insatser även om en av vårdnadshavarna motsätter sig detta. 8 Det finns dock en del frågor, exempelvis omfattning av den dagliga omsorgen som kan leda till oklarheter och vara konfliktdrivande mellan vårdnadshavarna. 1.1 Problemformulering I dagens läge kan särlevande föräldrar ha gemensam vårdnad om barnet. 9 Gemensam vårdnad betecknas som huvudregel och utgör den eftersträvade vårdnadsformen. 10 Domstolen har även möjlighet att besluta om gemensam vårdnad mot en förälders vilja. 11 Har föräldrarna gemensam vårdnad ska de i princip fatta alla beslut som rör barnet tillsammans. 12 Förutsättning för gemensam vårdnad är därmed en långtgående samverkan mellan föräldrarna. Råder det konflikt mellan vårdnadshavarna om hur de ska utöva vårdnaden om barnet finns det mycket begränsade möjligheter att på rättslig väg lösa tvisten mellan oeniga föräldrar. Vänder de sig till domstolen kan den endast avgöra frågor som rör hos vem av dem barnet ska bo och hur umgänget mellan barnet och den andra föräldern ska utformas. Dessutom har lagstiftaren tilldelat socialnämnden kompetens att bestämma om vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården samt om sociala insatser även om endast en av vårdnadshavarna samtycker till åtgärden. 13 I övrigt förväntas det att föräldrarna kommer överens. Kan föräldrarna inte nå samförstånd i andra frågor kan rätten i sista hand upplösa den gemensamma vårdnaden och tilldela vårdnaden en av föräldrarna och därmed rätt att ensam 7 Domstolsverket, Domstolsstatistik 2009, tabell 1.5; Domstolsstatistik 2013, tabell Se prop. 2011/12:53; 6 kap. 13a FB. 9 6 kap. 3 st. 2 FB. 10 Schiratzki, J., Barnrättens grunder, 5 u., Studentlitteratur AB, Lund 2014, s Det framgår av 6 kap. 5 st. 1 FB i motsatt till 6 kap. 5 st. 2 FB kap. 13 st. 1 FB kap. 13a FB. 8

9 bestämma i barnets angelägenheter. 14 Det är dock inte givet att föräldrarnas konflikt kommer att bedömas som så allvarlig att den kommer att utgöra tillräckligt skäl för domstolen att upplösa den gemensamma vårdnaden. 15 Konsekvensen av en sådan situation blir att föräldrarnas oenighet går ut över barnet om vissa åtgärder inte kan vidtas för barnets skull. 1.2 Syfte Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att utreda om det finns behov av lagändring vad gäller bestämmanderätten inom ramen för gemensam vårdnad och presentera en eventuell tvistlösningsmodell som ska kunna underlätta utövande av gemensamt vårdnadsansvar, med inspiration inhämtad från den polska familjerätten. I detta syfte ligger att redogöra för de svenska reglerna om gemensam vårdnad och bestämmanderätten inom ramen för den gemensamma vårdnaden samt identifiera och analysera de problem som uppkommer i rättstillämpning och praktiken. För att uppnå detta ändamål klargörs gränsdragningsproblem vid tillämpning av gemensam vårdnad med beaktande av förekomsten av samarbetssvårigheter mellan vårdnadshavarna. Dessutom utreds vilka frågor tillhör en vårdnadshavares beslutanderätt och vilka kräver båda föräldrarnas godkännande. Den presenterade problematiken kommer att vara grunden för analys och diskussion av föreslagna tvistlösningsmodeller, både den svenska och den polska. 1.3 Avgränsning och terminologi Föräldrars ansvar för barnet inbegriper vårdnad om barnet, förmyndarskap samt underhållsskyldighet. I det följande behandlas endast vårdnadsansvar med fokus på gemensam vårdnad. Därmed utelämnas problematiken rörande ensam vårdnad. För tydlighetens skull är det viktigt att urskilja mellan ensam vårdnad och ensam beslutanderätt inom ramen för gemensam vårdnad som är av stort intresse för denna framställning. Vidare utelämnas också barnets med- och självbestämmanderätt samt problematiken kring barnets rätt att komma tills tals. I överensstämmelse med uppsatsens syftesförmulering diskuteras inte frågeställningar rörande samförståndslösningar och verkställighet av vårdnaden. 14 Singer, A., Föräldraskap i rättslig belysning, Iustus förlag, Uppsala 2000, s Singer, i not 14 a.a., s

10 Uppsatsen inrymmer endast redogörelse för det familjerättsliga regelverket, med uteslutande av den straffrättsliga regleringen som är förknippad till den berörda problematiken. 16 Det socialrättsliga regelsystemet kommer att nämnas i den utsträckning det krävs för att belysa problematiken förknippad med barnets tillgång till hälso- och sjukvård samt reglering gällande skolgång, barnomsorg, folkbokföring och utfärdande av pass. Betänkande SOU 2007:52 Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. behandlar en rad olika frågor men i denna uppsats begränsas diskussionen till den utvalda tvistlösning som har presenterats av utredningen. Analys och diskussion av den polska rätten begränsas till den föreslagna tvistlösningsmodellen och därmed relevanta lagrum. När det i det följande talas om gemensam vårdnad avses enbart de fall där det är särlevande föräldrar som har gemensam vårdnad om barn. Med särlevande föräldrar menas de föräldrar som lever åtskilda både på grund av äktenskapsskillnad eller separation och också de som aldrig har bott tillsammans. När det talas om en förälder, används begreppet synonymt med benämningen vårdnadshavare. Synonymt används också i denna uppsats termer beslutanderätt och bestämmanderätt. 1.4 Metod och material Uppsatsen bygger på den sedvanliga rättsdogmatiska metoden. Rättsdogmatikens uppgift är att tolka och systematisera gällande rätt, att skildra rättsordningen som ett sammanhängande nätverk av huvudregler och undantag. 17 För att uppnå detta mål beskrivs och analyseras i denna framställning lagtexter, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Fast den sistnämnda inte tillmäts betydelse som en bindande rättskälla, har doktrinen en vägledande roll för identifiering av problem på området. I arbetet studeras även Justitieombudsmannens beslut, som är av betydelse för bestämmanderätten. I det polska rättssystemet saknas det förarbeten som en rättskälla. För att fastställa lagens rätta mening tillämpar man olika slags lagtolkningsmetoder. I denna uppsats hänvisas det till polska lagtexter, doktrin och rättspraxis. Endast lagtexter utgör en bindande rättskälla i den polska rättsordningen men både doktrin och praxis är av betydelse för djupare granskning av det aktuella ämnet. 16 Här menas först och främst egenmäktighet med barn enligt 7 kap. 4 BrB. 17 Peczenik, A., Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, häfte 3, s

11 Rättsdogmatiken handlar dock inte enbart om de lege lata perspektiv. Som Nils Jareborg uttrycker det: Rättsdogmatik förknippas primärt med rekonstruktion av gällande rätt och därmed också med begränsningar som uppställs genom maktutövning och beslutsfattande av lagstiftare och domstolar. Detta hindrar dock på intet sätt att man vid rättsdogmatisk argumentation vidgar perspektivet och går utanför gällande rätt. All vetenskaplig verksamhet går ut på att finna nya svar och bättre lösningar. Det är helt legitimt för rättsdogmatiker att söka efter ideala lösningar. 18 Utifrån de lege ferenda perspektiv diskuteras således i uppsatsen reformarbetet presenterat i betänkande SOU 2007:52 Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. med inriktning på den tvistlösningsmodell som har lagts fram av utredning som ett förslag till lagändring. Analysen utgör en utgångspunkt för en vidare presentation och diskussion av en tvistlösningsmodell inhämtad från polsk familjerätt. 1.5 Disposition Denna uppsats inleds med en inblick i en historisk utveckling av vårdnadsreglering i den mån det behövs för bättre förståelse av nuvarande lagstiftning. Vårdnadsregleringen i föräldrabalken genomsyras av principen om barnets bästa. Av denna anledning är det relevant att i kapitel 4 närmare belysa innebörden av principen med hänvisning till internationellt regelverk och förankring av principen i den svenska rätten. Därefter följer redovisning av den rättsliga regleringen. Kapitel 5 inleds med presentation av begreppet vårdnad som utgör grund för bättre förståelse av institutet gemensam vårdnad. I detta sammanhang tas också upp förekomsten av den faktor som kan vara avgörande för upplösande av den gemensamma vårdnaden men som även har betydelse för vårdnadens utövande, nämligen föräldrarnas samarbetsförmåga. I kapitel 6 behandlas således beslutanderätten inom ramen för den gemensamma vårdnaden med beaktande av de frågor som lyfts fram i doktrinen. De två nämnda kapitlen avslutas med kommentarer till reglering med identifiering av de problem som lyfts fram i rättstillämpning och i doktrin. Dessa sammanfattningar utgör en utgångspunkt för en vidare presentation och analys av föreslagna tvistlösningsmodeller. 18 Jareborg, N., Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004, häfte 1, s. 1, på s

12 I det följande kapitel 7 redogörs således för den tvistlösningsmodell som har presenterats i betänkande SOU 2007:52, för att därefter ta upp ett försök att introducera och diskutera tvistlösningsmodell enligt polsk rätt och förankra den modellen i det svenska rättssystemet. Uppsatsens resonemang avslutas till sist med några sammanfattande reflektioner i kapitel 8. 12

13 2 Historisk utveckling av vårdnadslagstiftning Bestämmelserna om förhållandet mellan barn och föräldrar kodifierades redan i 1734 års lag som huvudsakligen reglerade de ekonomiska förhållandena men också vårdnaden om barnet. Föräldrarna var nämligen förpliktade att ta hand om och sörja för barnet. Ifall föräldrarna skulle skiljas hade modern rätt att ha hand om barnet om fadern var vållande till äktenskapsskillnad. Var föräldrarna lika skyldiga till söndring av äktenskapet skulle den av dem som var mest lämpad ta hand om barnet. Var de emellertid lika lämpliga tillföll vårdnaden fadern. När det gällde vårdnadens utövande tillkom fadern även bestämmanderätten vid föräldrarnas oenigheter. 19 Den första egentliga barnlagstiftningen tillkom genom lag om barn utom äktenskap (1917) och lag om barn i äktenskap (1920). Syftet med dessa regleringar var att förstärka mödrars och utomäktenskapliga barns ställning i vårdnadsfrågor samt utmönstra den uppfattningen att barn fick lida för sina föräldrars utomäktenskapliga förbindelser. Medelst dessa lagar infördes också begreppet vårdnad för att understryka föräldrarnas skyldighet att tillgodose sina barn den omsorg och omvårdnad de behövde. Dessutom formulerades lagarna så att barnets bästa skulle vara styrande vid avgörande av vårdnadsfrågor. Denna syn på vårdnad motsvarar den uppfattning som har kommit till utryck i dagens vårdnadslagstiftning. Gentemot barn födda i äktenskap tillkom vårdnaden båda föräldrarna i förening 20 medan modern var ensam vårdnadshavare till barn utom äktenskap. 21 Vid äktenskapsskillnad skulle domstolen besluta i vårdnadsfrågor med hänsyn till vad som var skäligt utifrån barnets bästa om föräldrarna var oense. Var föräldrarna däremot eniga angående vårdnaden kunde rätten besluta i överensstämmelse med deras vilja om det inte uppenbart stred mot barnets bästa. 22 I samband med att gemensam vårdnad infördes för gifta föräldrar, tillkom också bestämmelserna om vårdnadens utövande i 1920 års lag om barn i äktenskap. Regleringen förutsatte båda föräldrarnas delaktighet för ett besluts giltighet. 23 En av föräldrarna ägde emellertid rätten att ensam utöva bestämmanderätten om den andra föräldern till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak var hindrad att delta i beslutet. Var dock beslutet av 19 Angående detta stycke, se Sjösten, M., Vårdnad, boende, umgänge samt verkställigheten av sådana avgöranden och överenskommelser, Nordstedts Juridik AB, 4 u., Polska 2014, s. 26 ff. 20 NJA II 1921 s NJA II 1917 s NJA II 1921 s. 233 f. 23 NJA II 1921 s

14 ingripande betydelse för barnets framtid kunde inte den andra föräldern uteslutas i beslutets deltagande, om inte barnets bästa uppenbarligen krävde det. 24 I detta sammanhang vill jag påpeka att den nämnda regleringen inte har förutsatt att den gemensamma vårdnaden skulle ha utövats av frånskilda föräldrar eller föräldrar som aldrig har levt tillsammans, som det är möjligt i dagens läge. 25 De två nämnda lagarna överfördes därefter till den nu gällande FB som trädde i kraft den 1 januari Alltsedan 1970-talet har familjerätten varit föremål för en fortlöpande reformering som har präglats av strävanden att förstärka barns rättsliga ställning. 27 Genom 1973 års reform av vårdnadsregler tillmättes inte längre betydelse vid avgörandet av vårdnadsfrågor vem av makarna som bar skulden för söndring av äktenskapet. 28 Samtidigt likställdes föräldrar i vårdnadsfrågan genom att fadern fick större möjlighet att efter en särskild prövning få vårdnaden om barn i de fall föräldrarna inte var gifta. 29 Gemensam vårdnad tillkom fortfarande endast gifta föräldrar. I samband med en ökad separationsfrekvens under 1970-talet och för att betona båda föräldrarnas rätt till sina barn genomfördes år 1976 en reform som möjliggjorde för särlevande föräldrar att efter en domstolsprövning få gemensam vårdnad om sina barn, under förutsättning att det rådde en total enighet mellan dem i vårdnadsfrågan. 30 Samtidigt avskaffades ur lagstiftningen termerna barn i äktenskap och barn utom äktenskap för att utmönstra den särreglering som gällde för barn till föräldrar som inte var gifta med varandra. 31 I samband med reformen uppmärksammades också problem som kunde uppkomma vid vårdnadens utövande, nämligen att gemensamt beslutfattande förutsatte överenskommelse i alla frågor inom ramen för den gemensamma vårdnaden samt en nära kontakt mellan föräldrarna, trots ett avbrutet samliv mellan dem. Departementschefen anförde dock att kravet på samråd inte var absolut. Endast i mera ingripande beslut krävdes samförstånd mellan föräldrarna, såvida den andra föräldern inte var förhindrad att delta i beslutet enligt undantagsbestämmelsen, medan beslut i vardagliga angelägenheter skulle avgöras av den förälder som var nära till hands. Föräldrarnas gemensamma beslut att dela vårdnaden om 24 NJA II 1921 s Schiratzki, J., Föräldraansvar i välfärdsrätten. Om vårdnad, vårdnadstvister och barnskydd, 1 u., Nordstedts Juridik AB, Finland 2013, s. 97; Vängby, Walin, i not 5 a.a., 6: Se SOU 1946:49 och prop. 1949: Saldeen, Å., Barn- och föräldrarätt, 6 u., Iustus Förlag, Uppsala 2009, s Bet. 1973:LU20 s Sjösten, i not 19 a.a., s. 33; bet. 1973:LU20 s Singer, A., Gemensam vårdnad för alla föräldrar Barnets bästa eller social ingenjörskonst?, SvJT 2014, häfte 4, s. 348, på s. 350; Sjösten, i not 19 a.a., s Prop. 1975/76:170 s

15 barnet efter skilsmässan skulle innebära att de var inställda på ett fungerande samarbete i vårdnadsfrågor. I avsaknad av samverkan mellan föräldrarna skulle upplösandet av den gemensamma vårdnaden bli aktuellt, 32 i synnerhet att rätten inte kunde, till skillnad från idag, bestämma i frågor om barnets boende och umgänge. Nästföljande reform av vårdnadsregler år 1983 syftade på att stärka barnens rättsliga ställning genom införandet av en presumtion för gemensam legal vårdnad efter en skilsmässa. 33 Det blev nämligen möjligt för skiljande föräldrar att få ett gemensamt ansvar om barnet utan särskilt domstolsbeslut genom att rätten endast skulle erinra i domen att den gemensamma vårdnaden skulle kvarstå, om ingen av dem framställde ett yrkande om ensam vårdnad. Lagstiftaren förenklade även förfarandet i fall då sammanboende föräldrar, som inte var gifta, ville få gemensam vårdnad genom att det räckte att anmäla en sådan önskan till pastorsämbetet. 34 Vidare slogs det också fast att det ankom på vårdnadshavare att tillgodose barnets behov av umgänge med den andre föräldern, till skillnad från en tidigare reglering som tillerkände en förälder som var skild från vårdnaden absolut rätt till umgänge med barnet års reform, som angav föräldrarna en möjlighet att få underhållsbidrag även vid gemensam vårdnad efter särskiljande, under förutsättning att barnet huvudsakligen bodde hos en av dem, resulterade i att allt fler föräldrar var benägna att få fortsatt gemensam vårdnad. 36 Den ökade användning av gemensam vårdnad ledde till att det år 1991 infördes en möjlighet att bestämma om gemensam vårdnad även om en av föräldrarna eller båda hellre ville erhålla ensam vårdnad, under förutsättning att inte någon av dem motsatte sig detta. 37 Detta hittills rådande krav på enighet i vårdnadsfrågan ersattes sålunda med kravet på tolerans, 38 nämligen om ingen av föräldrarna uteslöt denna vårdnadsform. Reformen syftade särskilt till att föräldrarna skulle i större utsträckning ta ett gemensamt ansvar för sina barn samt själva skulle kunna lösa frågor om vårdnad och umgänge. 39 I detta syfte betonades betydelsen av ett s.k. samarbetssamtal som en modell av lösandet av vårdnads- och umgängesfrågor under sakkunnig ledning inom kommunen. I samband med reformen förpliktades kommunerna att 32 Prop. 1975/76:170 s. 142 ff. 33 Ryrstedt, E., Konsensus förutsättning eller belastning för gemensamt föräldraansvar?, Juristförlaget, Lund 2002, s Ryrstedt, i not 33 a.st. 35 Sjösten, i not 19 a.a., s Ewerlöf, G., Sverne, T., Singer, A., Barnets bästa. Om föräldrars och samhällets ansvar, 5 u., Nordstedts Juridik, Stockholm 2004, s Prop. 1990/91:8 s. 31 ff. 38 Singer, i not 30 a.st. 39 Prop. 1990/91:8 s. 27 ff., bet. 1990/91:LU13. 15

16 bereda alla föräldrar samarbetssamtalet. Domstolen fick möjlighet att initiera sådana samtal i ett pågående mål om vårdnad eller umgänge. 40 Den 1 oktober 1998 genomfördes genomgripande ändringar i FB angående vårdnaden. För att understryka betydelsen av principen om barnets bästa infördes uttryckligen i lagtexten att barnets bästa skulle komma i främsta rummet vid avgörande av alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. 41 Genom reformen utvidgades möjlighet att reglera barnets boende genom ett avtal som godkändes av socialnämnden. 42 Ett sådant avtal hade samma rättskraft som ett lagakraftvunnet domstolsavgörande. 43 Syftet med reformen var även att utvidga användning av gemensam vårdnad. Det blev nämligen möjligt för domstolen att förordna om gemensam vårdnad även mot en förälders uttryckliga vilja om det ansågs vara bäst för barnet. 44 Av den anledningen blev det nödvändigt att modifiera kravet på enighet i alla frågor som rör barnet inom ramen för gemensam vårdnad. Sålunda infördes en möjlighet för domstolen att bestämma om barnets boende och umgänge. 45 I samband med reformen diskuterades även behovet av införandet av en uttrycklig bestämmelse att en boendeförälder skulle kunna ensam besluta i frågor om den dagliga omsorgen. Regeringen ansåg att det inte fanns tillräckligt stort behov av en sådan bestämmelse. 46 Lagutskottet bedömde dock att det borde finnas att reellt behov av en sådan reglering samt att den borde utformas på ett tydligt och klart sätt för att undvika gränsdragningsproblem. 47 Utskottet underströk vidare att frågan skulle följas av regeringen och tas upp på nytt om det fanns anledning. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad diskuterades även ett år senare i departementspromemorian Gemensam vårdnad för ogifta föräldrar med det resultatet att regleringen borde lämnas oförändrad. Det ansågs att en utförlig reglering av samarbete mellan föräldrarna inte var lämpad för detaljreglering och skulle missgynna ett sådant samarbete års reform innebar i praktiken en presumtion för gemensam vårdnad. Detta ledde till att domstolen bestämde om ensam vårdnad endast i fall då det förelåg särskilda omständigheter, såsom våld i familjen eller en svår och djup konflikt som omöjliggjorde 40 Samarbetssamtalet introducerades redan på 1970-talet. Genom reformen år 1991 blev förfarandet mer effektivt och skyndsamt. Närmare om detta, se Ewerlöf, Sverne, Singer, i not 36 a.a., s. 68 ff. 41 Prop. 1997/98:7 s Prop. 1997/98:7 s. 57 f. Fr.o.m. den 1 juli 2014 blev det möjligt att även reglera frågor om barnets försörjning inom ramen för samarbetssamtal. 43 Prop. 1997/98:7 s Prop. 1997/98:7 s Prop. 1997/98:7 s Prop. 1997/98:7 s. 55 f. 47 Bet. 1997/98:LU12 s Ds. 1999:57 s. 73 ff. 16

17 samarbete mellan föräldrarna. 49 För att ändra på rättspraxis och skärpa tillämpning av gemensam vårdnad ändrades reglerna år 2006 genom att uttryckligt betona att rätten vid bedömning av vårdnadsfrågan skulle fästa avseende särskilt vid föräldrarnas samarbetsförmåga i frågor som gällde barnet. 50 Reformen syftade vidare till att betona en möjlighet till samförståndslösningar genom införandet av medling som kunde uppdras av domstolen. 51 Vidare förstärktes barnperspektivet genom att betydelsen av principen om barnets bästa kom till klarare uttryck i lagen. Det infördes att både domstolen och socialnämnden skulle vid bedömningen av vad som var bäst för barnet fästa avseende särskilt vid risken att barnet eller någon annan i familjen utsattes för övergrepp. 52 År 2006 tillkallades utredning beträffande beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Utredningens uppgift var att analysera de nackdelar som kunde uppkomma för ett barn vid gemensam vårdnad om föräldrarna var oense i frågor som rörde barnet, samt lämna förslag till eventuella lagändringar. Utredningens slutsatser presenterades i betänkandet Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m., 53 i vilket föreslogs det att domstolen skulle kunna tillerkänna en av vårdnadshavarna självständig bestämmanderätt inom vissa områden. Regeringen kom dock till slutsatsen att det presenterade förslaget inte på ett tillfredställande sätt behandlade problemet. 54 Den berörda problematiken redogörs för närmare i kapitel 7. Vid diskussioner om beslutanderätten vid gemensam vårdnad uppmärksammades vid några tillfällen särskilt frågan om barns tillgång till hälso- och sjukvård samt till sociala insatser. 55 Det betonades att brist på enighet mellan vårdnadshavarna i dessa frågor kunde leda till negativa konsekvenser för barnet, i synnerhet vad gällde möjlighet att få psykiatrisk behandling i samband med övergrepp i familjen. 56 Trots att regeringen avslog förslaget om att låta domstolen tillerkänna en av föräldrarna självständig beslutanderätt i vissa frågor, återkom man till denna fråga i propositionen 2011/12:53. Detta ledde till införandet av en ny bestämmelse i 6 kap. FB som trädde i kraft den 1 maj 2012 och som gav socialnämnden beslutanderätt att vidta vissa åtgärder utan den andra vårdnadshavarens samtycke om det krävdes med hänsyn till barnets bästa Prop. 2005/06:99 s Prop. 2005/06:99 s. 51; 6 kap. 5 st. 2 FB. 51 Prop. 2005/06:99 s. 62 ff. 52 Prop. 2005/06:99 s. 41 ff. 53 SOU 2007: Prop. 2009/10:192 s. 23 f. 55 Prop. 2009/10:192 s Se SOU 2001: Prop. 2011/12:53 s. 11 ff. 17

18 Kraftig ökning av antalet vårdnadstvister efter 2006 års reform blev anledningen till att regeringen den 12 juni 2014 tillsatte en särskild utredare som fick i uppdrag att vidareutveckla och undersöka vårdnadsreglernas tillämpning i praktiken samt om syftet med reformen att förstärka barnrättsperspektivet uppnåddes. Utredaren skulle ta ställning till bl.a. behovet av ändring av reglerna om gemensam vårdnad, med den utgångspunkten att en återgång till den ordning som gällde före 1998 års reform som innebar föräldrarnas enighet i vårdnadsfrågan, inte skulle ske. Det skulle heller inte ske en tillbakagång till det som gällde före 2006 års reform, dvs. till en presumtion för gemensam vårdnad. Utredaren skulle även undersöka hur föräldrarnas möjligheter att nå samförståndslösningar skulle kunna utvecklas och förbättras, i synnerhet huruvida det finns ett behov att införa obligatoriska samarbetssamtal eller medling före en domstolsprocess. Utredarens redovisning förväntas vara klar senast i oktober Angående detta stycke, se Dir. 2014:84. 18

19 3 Föräldraansvar enligt internationell reglering Den globalisering som vi bevittnar i dagens samhälle har lett till att barnrätten regleras inte endast på en nationell nivå utan även internationellt. Den mest centrala författningen på en global nivå är den år 1898 av Förenta Nationerna antagna konventionen om barnets rättigheter, den s.k. barnkonventionen. Genom ratificering av konventionen den 21 juni 1990 har Sverige åtagit sig att följa dess bestämmelser som tillerkänner barn omfattande grundläggande rättigheter i förhållande till konventionsstaterna. 59 Det innebär att konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. 60 Konventionens bestämmelser utgör dock inte svensk lag och svenska domstolar och andra myndigheter är inte formellt bundna av dess reglering. 61 Däremot ska dess bestämmelser tolkas och tillämpas i överrensstämmelse med konventionens anda och lagstiftaren ska se till att den svenska lagen är förenlig med barnkonventionen. 62 Konventionen genomsyras av barnperspektivet som uttrycks i barnets rätt att få sina grundläggande behov och rättigheter tillgodosedda. 63 I konventionsstaternas ansträngningar att stärka barnets ställning är det vårdnadshavare som har de flesta rättigheter och skyldigheter gentemot sina barn. Föräldrarnas rättigheter i förhållandet till barnet motiveras av deras ansvar för barnet, vilket ligger till grund för den svenska familjepolitiken. 64 Föräldrabalkens regler om vårdnad bygger på den princip som inryms i art barnkonventionen, dvs. att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling och att barnets bästa ska för dem komma i främsta rummet. 65 Det tillhör till konventionsstaternas uppgifter att ge lämpligt bistånd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran och ska säkerställa utvecklingen av institutioner, inrättningar och tjänster för vård av barn. 66 I synnerhet uppmärksammas barnets situation vid 59 Prop. 1989/90: Art. 4 barnkonventionen. 61 Ewerlöf, Sverne, Singer, i not 36 a.a., s. 23; se även NJA 2007 s. 168 där HD har betonat att barnkonventionen inte gäller som lag här i landet och det saknas därför anledning att pröva i målet hur ett överlämnande förhåller sig till den konventionen. 62 Ewerlöf, Sverne, Singer, i not 36 a.a., s Ewerlöf, Sverne, Singer, i not 36 a.a., s Prop. 1989/90:107 s Prop. 1989/90:107 s Art barnkonventionen. 19

20 separation. 67 I syfte att minska negativa konsekvenser av föräldrarnas särskiljande betonas vikten av att det är bäst för barnet när föräldrarna kan enas i frågor om vårdnad. I propositionen 1989/90:107 om godkännande av FN-konventionen om barnets rättigheter understryks bl.a. betydelsen av samförståndslösningar samt utvidgning av användning av gemensam vårdnad som exempel på målsättningar som ska tillförsäkra barnkonventionens efterlevnad. 68 Dessa riktlinjer har förverkligats i efterföljande reformer av den svenska vårdnadslagstiftningen. Problematiken om föräldraansvaret har också blivit föremål för behandling i Europarådet. Ministerkommitté antog i februari 1984 en rekommendation om föräldraansvar. 69 I rekommendationens inledning framhålls att det är möjligt att åstadkomma förbättringar i rättssystemen som främjar barns personliga utveckling samt skyddar barnen, deras intellektuella och materiella intressen medan föräldrarnas rättsliga jämställdhet säkerställs. Mot denna bakgrund rekommenderas det att medlemsstaternas regeringar anpassar sina lagstiftningar beträffande föräldraansvaret med beaktande av principer fastställda i rekommendationen. 70 Först och främst framhålls att barnets bästa ska vara grunden för alla beslut som tas av en myndighet vid fördelningen av befogenheter inom ramen för föräldraansvaret eller vid utnyttjandet av sådana befogenheter, samtidigt som jämställdhet mellan föräldrarna respekteras. 71 Är föräldrarna gifta, ska de gemensamt utöva föräldraansvaret om barn födda i äktenskapet. 72 Vidare anges det att vid föräldrarnas äktenskapsskillnad eller separation ska den behöriga myndigheten ta ställning i frågan om föräldraansvaret, som antingen kan splittras eller utövas gemensamt om föräldrarna samtycker till detta. Vid beslutfattandet ska hänsyn tas till föräldrarnas eventuella avtal, under förutsättning att de inte strider mot barnets intressen Om detta, se Barnrättskommittés allmänna kommentar nr 7, Genomförandet av barnets rättigheter under tidig barndom, 2005, s. 10, %20av%20barnets%20rättigheter%20under%20tidig%20barndom.pdf; Hämtad den 10 mars Prop. 1989/90:107 s Council of Europe, Committee of Ministers, Recommendation No. R [84] 4 of the Committee of Ministers to Member States on Parental Responsobilities. 70 Översättning av Europarådets rekommendation om föräldraansvar finns i SOU 2007:52 s. 57 f. 71 Europarådets rekommendation om föräldraansvar, princip Europarådets rekommendation om föräldraansvar, princip Europarådets rekommendation om föräldraansvar, princip 6. 20

21 I fall när föräldraansvaret utövas gemensamt bör alla beslut som berör barnets intressen fattas av föräldrarna i samförstånd. Om oenighet mellan föräldrarna leder till att frågan om föräldraansvaret underställs en behörig myndighet till bedömning bör myndigheten, så långt det är möjligt med hänsyn till barnets intressen, försöka få föräldrarna att nå enighet. Först om det inte fungerar bör myndigheten fatta ett lämpligt beslut. 74 I förhållande till tredje man bör föräldrarnas samtycke presumeras med undantag av de fall när den nationella lagstiftningen kräver ett uttryckligt samtycke från båda föräldrarna Europarådets rekommendation om föräldraansvar, princip 10 p Europarådets rekommendation om föräldraansvar, princip 10 p

22 4 Principen om barnets bästa Begreppet barnets bästa är ingen ny företeelse. Termen har länge förekommit såväl i internationella dokument som i nationella lagstiftningar. I själva 6 kap. FB hänvisas till barnets bästa åtskilliga gånger och på grund därav anses det oundvikligt att närmare klargöra betydelsen av principen. 4.1 Barnkonventionen Barnkonventionen tar sin utgångspunkt i att alla barn är utsatta och sårbara och erkänner att varje barn har rätt att få sina grundläggande behov och rättigheter tillgodosedda. Till de rättigheterna räknas såväl sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter som medborgerliga och politiska rättigheter. 76 Konventionen baserar på fyra grundprinciper. Principen om barnets bästa utgör en av dem. I art. 3 stadgas det att vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga organ eller av privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ ska barnets bästa komma i främsta rummet. 77 Det speciella med barnkonventionen är att principen ska gälla vid alla åtgärder som rör barn. Det innebär att barnets bästa ska komma i främsta rummet inte bara i familjerättsliga frågor, utan ska omfatta alla samhällsområden. I detta ligger att man för första gången ser barnet som ett subjekt med rättigheter och art. 3 värnar att barnperspektivet finns med vid beslutfattandet. Artikelns vaga och breda formulering, som inte är lätt att utläsa av den svenska översättningen av originaltexten, indikerar att barnets bästa är ett av flera intressen att ta hänsyn till. Detta innebär således att barnets bästa inte utgör det enda överordnade målet och är heller inte ensamt avgörande i alla situationer. Formuleringen av bestämmelsen förutsätter flexibilitet, som möjliggör att väga barnets intresse mot andra intressen. Däremot ska barnets bästa alltid beaktas i alla situationer som rör barnet. Det innebär att i de fall då andra intressen väger tyngre, krävs det att beslutande organ kan visa att sammanvägning av olika intressen har gjorts med hänsyn till barnets bästa. Förutom att barnets bästa är en rättighet i sig, används principen som en vägledande faktor vid tillämpning av barnkonventionen. FN-kommittén använder art. 3 i sina kommenterade slutsatser huvudsakligen på två sätt, nämligen som en allmän princip som ska 76 Ewerlöf, Sverne, Singer, i not 36 a.a., s Angående den följande diskussionen, se SOU 1997:116 s. 125 ff. 22

23 genomsyra lagstiftning, administrativa beslut och andra vidtagna åtgärder. Dessutom används principen för att tolka konventionens övriga artiklar. De sakartiklarna ska ses i ljuset av barnets bästa som ger artiklarna en tydligare innebörd och ytterligare en dimension, i synnerhet när konventionens sakartiklar inte ger en tillräcklig vägledning. Principen om barnets bästa är ett dynamiskt begrepp. Dess innebörd varierar över tid i takt med att samhällets sociala och kulturella värderingar ändras. Det varierar också beroende på de individuella omständigheterna i det enskilda fallet med hänsynstagande till barnets individuella situation. 78 Oavsett hur bedömningen av barnets bästa utfaller, innehåller dock konventionen en rad grundläggande rättigheter av universell karaktär, som bör gälla alla barn i alla samhällen oavsett vedertagna värderingar. Att fastställa vad som är barnets bästa kan göras på två sätt. För det första kan bedömningen av barnets bästa basera på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det innebär att man skaffar sig kunskap om barn eller att man grundar sin bedömning på experters kunskap. För det andra låter man barnet att komma till tals, att uttrycka sin egen uppfattning om situationen. Det anses att det mest fördelaktiga underlaget för bedömning av vad som är barnets bästa kan man uppnå genom sammanställning av båda aspekterna. 79 Dessutom måste man vid bedömningen av barnets bästa anta ett barnperspektiv, med utgångspunkten i respekten för barnets fulla människovärde och integritet. Att ha barnperspektivet betyder att se barnet som expert på den situation barnet befinner sig i. Barnperspektivet förutsätter således att barnet sätts i fokus. Det är dock i slutändan den vuxne som utifrån sin egen kunskap och erfarenhet måste fatta ett beslut och ansvara för detta Reglering i svensk familjerätt Principen om barnets bästa inryms som en portalparagraf i 6 kap. FB 81 för att understryka dess betydelse för lagens mera konkreta regler. Varken principen om barnets bästa eller de rekvisit som omfattas av bestämmelsen är nya företeelser men de sammanställs i ett lagrum för att 78 Sjösten, i not 19 a.a., s SOU 1997:116 s. 134 efter Eekelaar, J., Interests of the Child and the Child s Wishes, I: Alston, P., The best Interests of the Child, Clarendon Press 1994, s Den 27 mars 2013 har en särskild utredare utsetts vars uppgift är att kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnkonventionen samt att analysera vilka för- och nackdelar en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt skulle medföra (Dir. 2013:35). I samband med att regeringen nu har påbörjat arbetet med att göra barnkonventionen till svensk lag har regeringen förlängt och utvidgat uppdraget. Det ska redovisas senast 28 februari 2016 (Dir. 2015:17) kap. 2a FB. 23

24 betona att barnets bästa ska vara avgörande vid alla beslut om vårdnad, boende och umgänge och att de omständigheterna aldrig får förbigås vid bedömningen. 82 Till skillnad från barnkonventionen, som förutsätter applicering av barnets bästa på alla områden med hänsynstagande till andra relevanta intressen, innebär bestämmelsens utformning att det inte finns några andra intressen som ska gå före barnets bästa, exempelvis rättvisa mellan föräldrarna eller en förälders kontaktbehov med barnet. Visserligen kan det finnas andra hänsyn med i övervägandena, men slutligen är det barnets bästa som ska vara utslagsgivande för beslutet. Dessa krav gäller såväl domstolens avgöranden som socialnämndens beslut om godkännande av föräldrarnas avtal. 83 Även i svenska förarbeten har det slagits igenom att vid bedömningen av vad som är barnets bästa ska man anta barnperspektivet vid beslutsfattande. I detta ingår att lyssna på och försöka förstå barnet och dess uppfattning om eventuella förändringar samt analysera vilka följder olika beslutsalternativ kan få för barnet. 84 Det antas att det som är bra för föräldrarna är jämväl bra för barnet. För att tillvaron ska fungera bäst för barnet måste den också fungera tämligen bra för föräldrarna. I annat fall kan det leda till konflikter mellan dem som kan drabba barnet. 85 I bedömningen av barnets bästa måste ingå alla faktorer som har med barnets fysiska och psykiska välbefinnande och utveckling att göra, med beaktande av både kortsiktiga och långsiktiga effekter av beslutet. För att förvissa sig att alla aspekter av barnets bästa har beaktats i bedömningen är såväl domstolar som socialnämnder förpliktade att tydligt redovisa sitt resonemang i det enskilda fallet. Därvid får inte begreppet barnets bästa användas schablonmässigt. 86 Trots att principen inte lämpar sig för att utförligt ange i lagtexten vad som ska anses vara bäst för barnet, har det i andra och tredje styckena specificerats omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av barnets bästa, nämligen risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnet olovligen förs bort, hålls kvar eller annars far illa och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Vid bedömningen ska också hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Den uppräkningen är dock inte uttömmande. Det anges att hänsynstagandet till 82 Hänsyn till barnets bästa har redan understrukits i 1920 års lag om barn i äktenskap och de omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen har införts i början av 1990-talet. Ett rekvisit om barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrarna har hittills gällt endast frågor om vårdnad (prop. 1990/91:8 s. 60 ff.), och risken för att barnet far illa har däremot gällt bara umgängesfrågor (prop. 1992/93:139 s. 37 f.). 83 Vängby, Walin, i not 5 a.a., 6: Prop. 2005/06:99 s Karnov lagkommentarer av Boel Oldenstedt, 6 kap. 2a FB. 86 Prop. 2005/06:99 s

25 barnets grundläggande rättigheter i 6 kap. 1 FB kan vara till gagn vid bedömningen, nämligen barnets rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran och rätt till behandling med aktning för sin person och egenart. Kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling får inte förekomma. 87 Den ovannämnda uppräkningen är dock inte heltäckande och liktydig med barnets bästa. Principen om barnets bästa har en allmän och övergripande karaktär med den innebörden att dess exakta innehåll fastställs i rättstillämpningen och måste betraktas som ett värdeöppet rättsfaktum i tillämpningen. 88 Även om det sägs i förarbeten att domstol ska göra en helhetsbedömning av barnets situation, 89 använder sig rätten av vissa presumtioner som stöd för bedömningen, exempelvis att den förälder som på bästa sätt kan tillgodose barnets behov av kontakt med den andre ska ges företräde i en vårdnadstvist såvida risk för att barnet far illa inte föreligger. 90 Det kan leda till att vissa aspekter av barnets bästa prioriteras framför andra. 91 Att tolkningen av barnets bästa i det enskilda fallet kan medföra problem visas tydligt i NJA 1998 s Målet gäller vårdnad om en treårig pojke vars mor, som har haft ensam vårdnad om barnet, har saboterat umgänge mellan sonen och hans far. HovR har tillerkänt vårdnaden fadern, men HD har förordnat, med tre röster mot två, modern som ensam vårdnadshavare. Minoriteten har velat fastställa HovR:s dom. Att HD:s ledamöter har kommit till skilda slutsatser beror på olika uppfattningar i vilken omfattning FB:s definition av barnets bästa ska ligga till grund för domstolens tolkning av principen. 92 Majoriteten har gjort en helhetsbedömning av barnets situation med beaktande av andra aspekter av barnets bästa än de fastställda i FB. Den tolkningen av barnets bästa har, som nämnts ovan, tydligt stöd i lagförarbeten. Minoriteten har däremot grundad sin prövning av barnets bästa endast på omständigheter som är lagfästa i lagen. De meningsskiljaktigheter som kan förekomma vid tolkningen av barnets bästa i enskilda fall leder till slutsatsen att det möjligen finns behov av att tydliggöra bestämmelsen om barnets bästa i lagtexten. 87 Prop. 2005/06:99 s Rejmer, A., Barnperspektiv och barnets bästa i tingsrätts handläggning av vårdnadstvister, SvJT 2002, häfte 2, s. 138, på s Prop. 1997/98:7 s Schiratzki, i not 10 a.a., s. 38 f. 91 Schiratzki, i not 10 a.a., s Angående detta stycke, se Schiratzki, J., Barnets bästa i portalparagraf och praxis, JT 1998/99, nr 4, s. 973, på s

26 5 Gemensam vårdnad I svensk familjerätt kan man urskilja två vårdnadsformer, nämligen ensam och gemensam vårdnad. I det följande kommer problematiken förknippad med gemensam vårdnad presenteras. Innan dess är det värt att förklara vad som menas med begreppet vårdnad och redogöra för dess omfattning. 5.1 Vårdnadens innebörd Inom ramen för vårdnadsbegreppet kan man urskilja mellan den rättsliga och den faktiska vårdnaden. Att ha vårdnaden om barnet innebär i allmänhet att ha det rättsliga ansvaret för barnets person. Samspelet mellan den faktiska och den legala vårdnaden kan dock se olika ut. Lever föräldrarna tillsammans med barnet och har de båda del i den legala vårdnaden, sammanfaller den legala vårdnaden med den faktiska. Om föräldrarna lever isär, överensstämmer oftast inte den legala och den faktiska vårdnaden. Har nämligen särlevande föräldrar gemensam legal vårdnad överensstämmer den legala vårdnaden med den faktiska endast i de fall då barnet vistas hos den ena eller den andra föräldern. Bor barnet permanent med en av föräldrarna har den föräldern både den faktiska och den legala vårdnaden. Den andre föräldern har då endast del i den legala vårdnaden, förutom de fall när barnet har umgängeskontakter med denne. 93 Den legala vårdnaden betyder att vårdnadshavaren har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och god fostran blir tillgodosett. 94 Med omvårdnad menas både barnets fysiska och psykiska behov. Den fysiska omsorgen avser att barnet får sina materiella behov tillfredsställda, medan i den psykiska omsorgen ligger att barnet får omtanke, trygghet, och förståelse samt en god fostran med bestämmandet av gränser för barnets handlande men även att barnet själv får lära sig att sätta gränser för sina handlingar och ansvara för dessa. Med barnets rätt till trygghet menas att barnet får leva i ett stabilt förhållande och att ha någon att lita på. God vård och fostran innebär också att barnet får känna att det behövs och får utveckla sina förmågor och resurser för att så småningom göra sig oberoende från sina föräldrar. 95 Att sörja för barnets personliga 93 Schiratzki, J., Vårdnad och vårdnadstvister, Norstedts Juridik, Stockholm 1997, s kap. 2 st. 2 FB i samband med 6 kap. 1 FB. 95 Angående detta stycke, se prop. 1981/82:168 s. 59 ff. 26

Gemensam vårdnad en allt för stark huvudregel i svensk rätt?

Gemensam vårdnad en allt för stark huvudregel i svensk rätt? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Cecilia Brattberg Gemensam vårdnad en allt för stark huvudregel i svensk rätt? Examensarbete 20 poäng Handledare Eva Ryrstedt Ämne Familjerätt Höstterminen 2005

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Kommittédirektiv En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform Dir. 2014:84 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera 2006 års vårdnadsreform. Utredaren

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Barnrätt. Professor Anna Singer Uppsala universitet. Torsdag den 5 mars 2015

Barnrätt. Professor Anna Singer Uppsala universitet. Torsdag den 5 mars 2015 Barnrätt Professor Anna Singer Uppsala universitet Torsdag den 5 mars 2015 Den ojuridiska familjerätten Nära koppling till livet Starkt individualiserade avgöranden Inga strikta prejudikatlinjer Internationaliserad

Läs mer

Att flytta med barnet

Att flytta med barnet Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Att flytta med barnet Boendeförälderns möjligheter att flytta med barnet utan den andra vårdnadshavarens

Läs mer

Stockholm den 29 maj 2017

Stockholm den 29 maj 2017 R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!

Läs mer

JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet

JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet FÖRHÅLLANDET MELLAN PRINCIPERNA BARNETS BÄSTA OCH BARNETS RÄTT ATT KOMMA TILL TALS - en jämförelse mellan familjerättslig och socialrättslig lagstiftning

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Vårdnad, boende och umgänge ur ett barnrättsperspektiv

Vårdnad, boende och umgänge ur ett barnrättsperspektiv JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anita Ipsen Vårdnad, boende och umgänge ur ett barnrättsperspektiv Examensarbete 20 poäng Handledare Universitetslektor Eva Ryrstedt Ämnesområde Familjerätt/Barnrätt

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Principen om barnets bästa och dess innebörd i vårdnadstvister enligt FB samt i mål där barn bereds vård enligt SoL och LVU.

Principen om barnets bästa och dess innebörd i vårdnadstvister enligt FB samt i mål där barn bereds vård enligt SoL och LVU. Elena Stridsberg och Johanna Norbäck Principen om barnets bästa och dess innebörd i vårdnadstvister enligt FB samt i mål där barn bereds vård enligt SoL och LVU. The meaning of the principle of the childs

Läs mer

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister Familjerätten och barnet i vårdnadstvister uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete Susanna Dellans Gunilla Cederström Eva Elfver-Lindström Dagens presentation

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2017-05-23 Dnr R 10-2017 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Sid 1 (5) Yttrande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Vem har rätt att bestämma över familjehemsplacerade barn?

Vem har rätt att bestämma över familjehemsplacerade barn? Juridiska institutionen Höstterminen 2016 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Vem har rätt att bestämma över familjehemsplacerade barn? En analys ur ett barnrättsligt perspektiv

Läs mer

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics Barns med- och självbestämmanderätt i psykiatrisk vård Jur. dr Moa Kindström Dahlin 1 Patienter har rättigheter - självbestämmande och integritet Rättighetsdokument (av olika dignitet) Regeringsformen

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

C-UPPSATS. Beslutanderätt vid gemensam vårdnad

C-UPPSATS. Beslutanderätt vid gemensam vårdnad C-UPPSATS 2010:167 Beslutanderätt vid gemensam vårdnad - definition av barnets bästa, krav på konsensus vid gemensam vårdnad samt föreslagen tvistelösningsmodell Sophie Christodolu Maria Käck Luleå tekniska

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Remissvar gällande Betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Sammanfattning

Remissvar gällande Betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Sammanfattning 2017-04-11 2017/891 1(5) Vår adress Arbetsmarknads- och socialnämnden Borlänge kommun Adress Regeringskansliet Justitiedepartementet Dnr Ju2017/01226/L2 Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt

Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Katarina Eriksson Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt Examensarbete 20 poäng Handledare: Eva Ryrstedt Ämnesområde: Familjerätt HT 2003 Innehåll

Läs mer

Barnets rätt i familjetvister

Barnets rätt i familjetvister JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Hanna Gustafson Barnets rätt i familjetvister Examensarbete 20 poäng Eva Ryrstedt Familjerätt VT 2006 Innehåll INNEHÅLL 2 SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 3 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

En granskning av bestämmelsen i 6 kap. 13 a föräldrabalken

En granskning av bestämmelsen i 6 kap. 13 a föräldrabalken Juridiska institutionen Höstterminen 2013 Examensarbete i familjerätt, särskilt barnrätt 30 högskolepoäng En granskning av bestämmelsen i 6 kap. 13 a föräldrabalken Barnets möjlighet att få psykiatrisk

Läs mer

Barnets bästa vid vårdnadstvister

Barnets bästa vid vårdnadstvister Josefin Holmberg & Johanna Lorentsson Barnets bästa vid vårdnadstvister En undersökning av presumtionen om gemensam vårdnad och dess förhållande till barnets bästa Custody disputes with the good of the

Läs mer

MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt arbete. ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs. HANDLEDARE: Masoud Kamali SAMMANFATTNING:

MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt arbete. ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs. HANDLEDARE: Masoud Kamali SAMMANFATTNING: MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Masoud Kamali SAMMANFATTNING: Enligt Barnkonventionen skall barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Barnets rättsliga ställning - särskilt vid vårdnadsfrågor

Barnets rättsliga ställning - särskilt vid vårdnadsfrågor Barnets rättsliga ställning - särskilt vid vårdnadsfrågor Filosofie magisteruppsats inom familjerätt Författare: Andreas Paulie Handledare: Lars-Göran Sund Framläggningsdatum 2009-12-15 Jönköping December

Läs mer

Bestämmanderätt vid gemensam vårdnad

Bestämmanderätt vid gemensam vårdnad JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Bestämmanderätt vid gemensam vårdnad Jérémie Johansson Examensarbete i familjerätt, 30 hp Examinator: För- och efternamn Stockholm, Vårterminen 2014 1 Sammanfattning

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Rätten till umgänge - en rätt för vem?

Rätten till umgänge - en rätt för vem? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Linda Ohlsson Rätten till umgänge - en rätt för vem? Förhållandet mellan barn och föräldrar efter skilsmässa och separation. Examensarbete 20 poäng Handledare

Läs mer

Samarbetssvårigheter i vårdnadstvister

Samarbetssvårigheter i vårdnadstvister Samarbetssvårigheter i vårdnadstvister Står samarbetssvårigheter mellan föräldrar i vägen för barnets bästa? Kathryn Jonsson HT 2015 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet, 270 hp Handledare: Anna Wärme

Läs mer

Barnets bästa vid föräldrarnas samarbetssvårigheter - Blir Du lycklig, lille vän?

Barnets bästa vid föräldrarnas samarbetssvårigheter - Blir Du lycklig, lille vän? JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Barnets bästa vid föräldrarnas samarbetssvårigheter - Blir Du lycklig, lille vän? Mimmi Romanus Examensarbete i Familjerätt, 30 hp Examinator: Kent Källström

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare:

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Kommunstyrelsen Kommunledning Barn- och utbildningsförv.

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Gift eller ogift- en utgångspunkt för automatisk gemensam vårdnad?

Gift eller ogift- en utgångspunkt för automatisk gemensam vårdnad? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anna Ersmark Gift eller ogift- en utgångspunkt för automatisk gemensam vårdnad? Examensarbete 20 poäng Handledare Universitetslektor Eva Ryrstedt Ämnesområde

Läs mer

EXAMENSARBETE. Föräldraskap och gemensam vårdnad. Innebörden och de olika vägarna dit. Helene Nyberg Sara Rönnkvist

EXAMENSARBETE. Föräldraskap och gemensam vårdnad. Innebörden och de olika vägarna dit. Helene Nyberg Sara Rönnkvist EXAMENSARBETE Föräldraskap och gemensam vårdnad Innebörden och de olika vägarna dit Helene Nyberg Sara Rönnkvist Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi,

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Remissvar på "Remiss av Se barnet! (SOU 2017:6)" - KS dnr: /2017

Remissvar på Remiss av Se barnet! (SOU 2017:6) - KS dnr: /2017 Bromma stadsdelsförvaltning Socialtjänst och fritid Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2017-03-13 Handläggare Staffan Wallier Telefon: 08-50806126 Till Bromma stadsdelsnämnd (SOU 2017:6)" - KS dnr: 110-365/2017

Läs mer

Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn

Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Civilutskottets betänkande 2009/10:CU20 Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:192 samt en motion

Läs mer

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6)

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) YTTRANDE 1 (6) Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (dnr Ju2017/01226/L2) Inledning

Läs mer

Barnets bästa, barnets vilja, barnets rätt att komma till tals - En jämförelse mellan socialrättslig och familjerättslig lagstiftning

Barnets bästa, barnets vilja, barnets rätt att komma till tals - En jämförelse mellan socialrättslig och familjerättslig lagstiftning JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Maria Jacobsson Barnets bästa, barnets vilja, barnets rätt att komma till tals - En jämförelse mellan socialrättslig och familjerättslig lagstiftning Examensarbete

Läs mer

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs R-2005/1014 Stockholm den 5 september 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/5191/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 juni 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Vårdnad,

Läs mer

Barnets bästa i vårdnadstvister

Barnets bästa i vårdnadstvister 2004:138 SHU EXAMENSARBETE Barnets bästa i vårdnadstvister JENNY HEGSTAM Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen för Industriell ekonomi och

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (17/SN 0101)

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (17/SN 0101) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum 2017-06-14 SN 117 Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (17/SN 0101) Sammanfattning Motala kommun har inbjudits att lämna synpunkter på

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

Vårdnad om barn - ny lagstiftning i Sverige sedan 1 oktober 1998

Vårdnad om barn - ny lagstiftning i Sverige sedan 1 oktober 1998 LUNDS UNIVERSITET Juridiska Fakulteten Examensuppsats Handledare: universitetslektor Eva Ryrstedt Författare: Lena Palm Vårdnad om barn - ny lagstiftning i Sverige sedan 1 oktober 1998 1999-02-08 4.7.1

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Vårdnad och umgänge hur den nya vårdnadsutredningens förslag kan påverka gällande rätt

Vårdnad och umgänge hur den nya vårdnadsutredningens förslag kan påverka gällande rätt JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Magnus Nilsson Vårdnad och umgänge hur den nya vårdnadsutredningens förslag kan påverka gällande rätt Examensarbete 20 poäng Handledare Eva Ryrstedt Ämnesområde

Läs mer

Gemensam vårdnad lika med barnets bästa?

Gemensam vårdnad lika med barnets bästa? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Ingrid Ljunggren Gemensam vårdnad lika med barnets bästa? LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Kandidatuppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng Handledare: Uta

Läs mer

Gemensam vårdnad De rättliga ramarna vid gemensam vårdnad av barn

Gemensam vårdnad De rättliga ramarna vid gemensam vårdnad av barn JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Margareta Eberson Thulin Gemensam vårdnad De rättliga ramarna vid gemensam vårdnad av barn Examensarbete 20 poäng Handledare Eva Ryrstedt Ämnesområde Civilrätt

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Barnets rätt till psykiatrisk OCH psykologisk vård när vårdnadshavare inte når konsensus

Barnets rätt till psykiatrisk OCH psykologisk vård när vårdnadshavare inte når konsensus JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Isabelle von Gertten Stenberg Barnets rätt till psykiatrisk OCH psykologisk vård när vårdnadshavare inte når konsensus LAGM01 Examensarbete Examensarbete på juristprogrammet

Läs mer

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Goran Ewerlof och Tor Sverne Barnets basta Om foraldrars och samhallets ansvar Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Fran aldre tider till vara dagar 13 Inledning 13 1734 ars lag 15 Barnlagstiftningen

Läs mer

Vems är umgängesrätten - barnets eller förälderns?

Vems är umgängesrätten - barnets eller förälderns? Juridiska Institutionen Juris kandidatprogrammet Handelshögskolan Tillämpade studier, 20 poäng vid Göteborgs Universitet Ht 2001 Vems är umgängesrätten - barnets eller förälderns? Erica Bergman Caroline

Läs mer

Sanktioner vid umgängessabotage

Sanktioner vid umgängessabotage JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Karolina Persson Sanktioner vid umgängessabotage Examensarbete 20 poäng Handledare: Titti Mattsson Familjerätt ht 2002 Innehåll SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 4 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Umgänge för barnets bästa

Umgänge för barnets bästa Umgänge för barnets bästa En undersökning av umgängesreglerna och deras tillämpning Sandra Åsten Termin 9, HT 2016 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet, 270 hp Handledare: Viola Boström Innehållsförteckning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 december 2012 Ö 4613-11 KLAGANDE MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat C-GE MOTPART LR Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs: Rättsvetenskaplig inriktning. HANDLEDARE: Anette Robertsson

ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs: Rättsvetenskaplig inriktning. HANDLEDARE: Anette Robertsson MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs: Rättsvetenskaplig inriktning HANDLEDARE: Anette Robertsson SAMMANFATTNING: Syftet har varit att undersöka hur barnets bästa

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Ensam vårdnad - när den gemensamma vårdnaden fallerar

Ensam vårdnad - när den gemensamma vårdnaden fallerar JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Hala Zeidan Ensam vårdnad - när den gemensamma vårdnaden fallerar Examensarbete 30 högskolepoäng Professor Eva Ryrstedt Familjerätt Termin 9 Innehåll SUMMARY

Läs mer

Medling i vårdnadstvister

Medling i vårdnadstvister Karin Nordenmalm Tove Phalm Medling i vårdnadstvister Med fokus på Värmlands tingsrätts arbete med medlingsinstitutet Mediation in custody disputes With a focus on how Värmlands district court works with

Läs mer

Reglerna om vårdnad - fokus på barnet vid påstående om våld i vårdnads- och umgängestvister

Reglerna om vårdnad - fokus på barnet vid påstående om våld i vårdnads- och umgängestvister JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Martina Svensson Reglerna om vårdnad - fokus på barnet vid påstående om våld i vårdnads- och umgängestvister Examensarbete 20 poäng Handledare: Universitetslektor

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19)

Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19) Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2016-06-15 Handläggare Anahitta Shaghoie Telefon: 0850833664 Till Utbildningsnämnden 2016-08-18 Barnkonventionen blir svensk lag

Läs mer

RÄDDA BARNEN. Ombud och talerätt för barn i vårdnadstvister

RÄDDA BARNEN. Ombud och talerätt för barn i vårdnadstvister RÄDDA BARNEN Ombud och talerätt för barn i vårdnadstvister Författare: docent Anna Kaldal Den officiella hållningen i svensk lagstiftning och samhällsdebatt är att barn ska vara delaktiga och ha inflytande

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. (SOU 2007:52)

Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. (SOU 2007:52) Stockholm 2013-05-22 Vår referens: Ingela Stade 08-508 866 44 Dnr: Ju2007/6836/L2 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Jenny Wulker Roos 103 33 Stockholm Yttrande Beslutanderätt

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barnets bästa i vårdnadstvister. - och vid lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Evelina Hansson

EXAMENSARBETE. Barnets bästa i vårdnadstvister. - och vid lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Evelina Hansson EXAMENSARBETE Barnets bästa i vårdnadstvister - och vid lag med särskilda bestämmelser om vård av unga Evelina Hansson Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för

Läs mer

Juridiska fakultetsnämnden YTTRANDE Dnr SU 302-1311-05 2005-07-18. Remiss: Vårdnad, boende, umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar (SOU 2005:43)

Juridiska fakultetsnämnden YTTRANDE Dnr SU 302-1311-05 2005-07-18. Remiss: Vårdnad, boende, umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar (SOU 2005:43) Juridiska fakultetsnämnden YTTRANDE Dnr SU 302-1311-05 2005-07-18 Justitiedepartementet Remiss: Vårdnad, boende, umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar (SOU 2005:43) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms

Läs mer

Barnets bästa i vårdnadstvister

Barnets bästa i vårdnadstvister Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt barnrätt 30 högskolepoäng Barnets bästa i vårdnadstvister - är vetenskap och beprövad erfarenhet lämpliga kriterier för bedömningen?

Läs mer

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken HFD 2014 ref 60 För utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid gemensam vårdnad av ett barn krävs att den ena föräldern haft rätt till samtliga föräldrapenningdagar. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Automatisk gemensam vårdnad ett steg närmare ett barns rätt till båda sina föräldrar och ett gemensamt föräldraansvar?

Automatisk gemensam vårdnad ett steg närmare ett barns rätt till båda sina föräldrar och ett gemensamt föräldraansvar? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jennie Berngarn Automatisk gemensam vårdnad ett steg närmare ett barns rätt till båda sina föräldrar och ett gemensamt föräldraansvar? Examensarbete 30 ECTS Handledare

Läs mer

Olovliga bortföranden av barn i internationella förhållanden

Olovliga bortföranden av barn i internationella förhållanden JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Maria Anderson Olovliga bortföranden av barn i internationella förhållanden Examensarbete 20 poäng Handledare: Titti Mattsson Familjerätt Ht 2004 Innehåll SAMMANFATTNING

Läs mer

Umgänge för barnets bästa - en teoretisk och praktisk undersökning av barnets bästa i förhållande till umgänge Jenny Grass

Umgänge för barnets bästa - en teoretisk och praktisk undersökning av barnets bästa i förhållande till umgänge Jenny Grass JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Umgänge för barnets bästa - en teoretisk och praktisk undersökning av barnets bästa i förhållande till umgänge Jenny Grass Examensarbete i Civilrätt, 30 hp

Läs mer

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge En studie av hur ett påstående om att ett barn far illa tas till vara och bedöms i domar från tingsrätten. Maria Hamberg Maria Hamberg

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2003 T 2176-03 KLAGANDE A. W. Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten P. F. MOTPART R. H. Ombud, tillika

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barnets bästa. Vad är meningen bakom orden, och kan rätt svar nås i det enskilda fallet innan. beslut? Lotta Smedetun 2014

EXAMENSARBETE. Barnets bästa. Vad är meningen bakom orden, och kan rätt svar nås i det enskilda fallet innan. beslut? Lotta Smedetun 2014 EXAMENSARBETE Barnets bästa Vad är meningen bakom orden, och kan rätt svar nås i det enskilda fallet innan beslut? Lotta Smedetun 2014 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 december 2013 Ö 4071-13 KLAGANDE HU Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IA MOTPART SS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 april 2012 Ö 939-12 KLAGANDE SH Ombud: Advokat FR MOTPART TH Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat KS SAKEN Överflyttning

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Vårdnadsöverflyttningar i svensk rätt

Vårdnadsöverflyttningar i svensk rätt Vårdnadsöverflyttningar i svensk rätt En utredning om barnets bästa vid mål om vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrar Melinda Okou HT 2016 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet, 270 hp Handledare:

Läs mer

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller R 7021/2000 2001-01-22 Till Socialdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 oktober 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över LVU-utredningens betänkande Omhändertagen - Samhällets

Läs mer

R 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002

R 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002 R 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 augusti 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Barnperspektivet

Läs mer

Bedömningen av föräldrarnas förmåga att samarbeta i 6 kap. 5 FB

Bedömningen av föräldrarnas förmåga att samarbeta i 6 kap. 5 FB JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Bedömningen av föräldrarnas förmåga att samarbeta i 6 kap. 5 FB Kristina Hedberg Examensarbete i Familjerätt, 30 hp Examinator: Anna Kaldal Stockholm, Höstterminen

Läs mer

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet !!! Annelie Blomquist. Kontinuitetsprincipen, en princip under utveckling.

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet !!! Annelie Blomquist. Kontinuitetsprincipen, en princip under utveckling. JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Annelie Blomquist Kontinuitetsprincipen, en princip under utveckling. En utredning av utvecklingen av kontinuitetsprincipen i vårdadsvister. LAGF03 Rättsvetenskaplig

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Medling vid familjerättsliga tvister En analys av institutet

Medling vid familjerättsliga tvister En analys av institutet Medling vid familjerättsliga tvister En analys av institutet Juridiska Institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Våren 2011 Thelma Fredin Handledare: Torbjörn Odlöw Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt Dir. 2013:35 Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en kartläggning inom särskilt angelägna

Läs mer

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 oktober 2008 Ö 3484-08 KLAGANDE JV Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat JR MOTPART SV Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS

Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS Förvaltningsnamn Avsändare Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS Utfärdat av Hälso- och sjukvården och kommunernas socialtjänst

Läs mer