Växt PRESSEN. OptiCrop med kadmiumgaranti Sidorna 3, 5-6. Ny förbättrad ProBeta NPK Sidorna Magnesium, avgörande för potatis Sidorna 14-15

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växt PRESSEN. OptiCrop med kadmiumgaranti Sidorna 3, 5-6. Ny förbättrad ProBeta NPK Sidorna Magnesium, avgörande för potatis Sidorna 14-15"

Transkript

1 med kadmiumgaranti Sidorna 3, 5-6 Ny förbättrad ProBeta NPK Sidorna Magnesium, avgörande för potatis Sidorna Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2000, ÅRGÅNG 29

2 Ledaren BÖRJAN PÅ SLUTET ELLER SLUTET PÅ BÖRJAN? Foto: Anders Roland Nr 2 Aug Årgång 29 INNEHÅLL Början på slutet eller slutet på början?... 2 OptiCrop - NPK-produkter med kadmiumgaranti... 3 Äntligen finns det en spridbar koppargödsel... 4 Norge avskaffar miljöavgifter... 4 NPK istället för N + PK ger många fördelar... 5 OptiCrop-matriserna underlättar gödselvalet... 6 Kadmium - ett ämne att ta på allvar!... 8 ProBeta - ett fullgödselmedel som ger ökad odlingssäkerhet Ny förbättrad ProBeta NPK Mattias gödslar fram kvalitetsvirke Kasta inte 4,5 milj kr på soptippen Magnesiumtillgången är avgörande för potatisen VäxtPRESSEN Hydro Agri AB Box 516, Landskrona Tel: Fax: E-post: hydroagri.sverige@hydro.com Internet: Ansvarig utgivare: Leif Chr. Salomonsen Redaktör: Inger Hyltén-Cavallius Redaktionskommitté: Mogens Erlingson, Gunilla Frostgård, Ulf Gudmundsson, Inger Hyltén-Cavallius och Torben Kudsk Grafisk form: KjellGraph, Ramlösa Tryck: Elanders Skogs, Helsingborg Tryckt på Scan matt som uppfyller miljökraven för ISO När det i vintras blev känt att Hydro Agri planerade att under året avveckla tillverkning av växtnäringsprodukter i Landskrona, fick jag flera förfrågningar om Hydro Agri nu skulle dra sig ur Sverige och om en 116-årig industriepok därmed var över. Svaret på denna fråga är nej. Hydro Agri fortsätter att satsa i Sverige. Vår målsättning för den svenska marknaden ligger kvar med fokus på rationell logistik och utveckling av miljöriktiga koncept och produkter specialanpassade för det svenska jordbruket. Att vi avvecklar produktionen i Landskrona i november i år kommer inte att påverka vår service till dig som använder våra produkter. Avvecklingen av produktionen i Landskrona är en del av den pågående restruktureringen av den europeiska gödselindustrin, där målet är att återinföra en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan. Därmed säkras en framtida leveranssäkerhet genom fortsatt tillverkning i Europa. Växtnäring i form av mineralgödsel är en volymkrävande produkt (ca 1 milj ton i Sverige). Frakt- och hanteringskostnader utgör därför en väsentlig del av den totala kostnaden, men genom forbättrad logistik kan dessa kostnader reduceras ytterligare. Därför fortsätter vi med effektiviseringen av vår distributionsstruktur i samarbete med våra återförsäljare. De fyra terminalerna i Landskrona, Norrköping, Lidköping och Köping förses med produkter från Hydros effektiva och miljöriktiga produktionsenheter i Europa, till vilka Köpingfabriken ingår. Hydro Agris bidrag till ett ökat värdeskapande i det svenska jordbruket kommer att fortsätta genom vidare satsning på miljöanpassade koncept och grödspecifika produkter för svenska behov. Exempel på detta är ProBeta för sockerbetor, ProMagna för potatis, Hydro Precise - vårt precisionsodlingskoncept där Kalksalpetermätaren och Hydro N-Sensor ingår - samt vår garanti för kadmiumfria produkter, för att nämna några. I ljuset av ovanstående kan vi väl enas om att det som nu sker inte är början på slutet! Leif Chr. Salomonsen VD leif.salomonsen@hydro.com ISSN

3 , NPK-PRODUKTER MED KADMIUMGARANTI OptiCrop är namnet på våra NP- och NPK-produkter som framförallt är avsedda för spannmål och vall. Gemensamt för produkterna är att Hydro Agris kadmiumgaranti gäller samt att de alla innehåller en balanserad svavelhalt. OptiCrop introduceras samtidigt med en matris som hjälper dig att välja rätt gödselmedel för dina grödor på dina jordar. Dessutom hjälper matrisen dig att gödsla kadmiumfritt. Hydro Agri introducerade för ett år sedan sin målsättning Bättre skördar för uthållig odling. Med bättre skördar tänker vi naturligtvis på skördens storlek, men också på skördens kvalitet, för uthållig odling tänker vi på de långsiktiga miljöfrågorna, men också på lönsamheten. Om odlingen inte är lönsam så är den inte uthållig. Bättre skördar för uthållig odling är något som vi hela tiden har som en ledstjärna i vår verksamhet. Andra nyckelord som vi använder oss av är effektiv, anpassad och testad. För oss innebär detta att de produkter vi säljer skall vara testade i svenska fältförsök, de skall vara anpassade för att ge bättre skördar i svenska grödor, på svenska jordar, under svenska väderleksförhållanden och de skall vara effektiva. Vårt sortiment av NP- och NPK-produkter har tagits fram för att uppfylla dessa krav och kommer framöver att utvecklas för att hela tiden hänga med i odlarnas krav. hjälper dig att gödsla rätt Att koppla ihop rätt produkt med din grödas behov, på ditt fält, är inte alltid så lätt. Det kräver en hel del räknande och pusslande innan man kommer fram till den för grödan, miljön och plånboken bästa lösningen. Vi har nu utvecklat, i samarbete med Odal och Skånska Lantmännen, en enkel matris som presenteras på sidan 6. I denna utgår vi från ersättningsprincipen, det vill säga vi skall tillföra lika mycket växtnäring som grödan för bort. Detta gäller när vi har ett optimalt näringsinnehåll i jorden. På jordar med mycket god näringsstatus, där markkartan är blå eller mörkgrön, kan vi dra ned på, eller helt avstå från att tillföra fosfor och kalium. På dessa jordar är det ekonomiskt och miljömässigt bra att utnyttja den växtnäringsbank som under årens lopp byggts upp i matjorden. Om markkartan däremot går i rött eller orange så bör man, åtminstone för fosfor, sträva efter att bygga upp markens växtnäringsstatus till en optimal nivå. Detta innebär att man under ett antal år bör tillföra mer växtnäring än vad grödan för bort. Vi kommer under hösten att för olika grödor och behov ta fram matriser med förslag på lämpliga produkter för dina grödor och dina jordar. Vår förhoppning är att detta skall underlätta för dig när du skall välja gödselmedel. Gödsla kadmiumfritt med Alla NP- och NPK-produkter som ingår i matrisen omfattas av Hydro Agris kadmiumgaranti. Detta innebär att vi garanterar att de innehåller mindre än Kadmium är ett hett ämne i livsmedelsdebatten. OptiCrop ger dig en möjlighet att minimera tillförseln av kadmium till dina grödor. Det ger ett ökat förtroende hos allmänheten. 5 mg kadmium per kg fosfor. Mindre än 5 mg betraktas sedan gammalt som kadmiumfritt. Kadmium kan du läsa mer om på sidorna 8-9. Måste det vara namn på gödsel? Nej, det måste det inte. Men vi har valt att börja sätta namn på våra produkter. Vi utvecklar produkter för svenska jordar, grödor och förhållanden. Samtidigt försöker vi göra våra råd och rekommendationer så lättillgängliga som möjligt. Vi tror att det är lättare att komma ihåg ett namn än en bokstavs- och sifferkombination. Du har väl aldrig glömt koden till bensinkortet? Och naturligtvis är det så att vi vill att du skall komma ihåg Hydro Agris produkter och att du skall välja dessa till dina grödor. Inte för att det är Hydro som tillverkat dem, utan för att de förhoppningsvis gör ett bättre jobb åt dig och din gröda. Därför har vi bestämt oss för att döpa våra icke grödspecifika NPoch NPK-produkter till OptiCrop. Mogens Erlingson mogens.erlingson@hydro.com 3

4 NU ÄNTLIGEN FINNS DET EN SPRIDBAR KOPPARGÖDSEL Nu kan du använda en kornad och därmed lätthanterlig kopparprodukt för att höja markens kopparstatus. Tack vare att den är kornad kan den spridas med gödselspridare. Man slipper besväret med att lösa kopparsulfat i lantbrukssprutan. VäxtPRESSEN augusti 2000 Produkten, Koppargödsel som funnits i begränsad Näringsinnehåll: omfattning de senaste Koppar (Cu) 6,0% åren, kommer nu att Magnesium (Mg), ej vattenlöslig 2,8% finnas som Svavel (S) 15,0% en ordinarie produkt i vårt sortiment. Kop- Kornstorlek: ca 2-4 mm pargödseln Volymvikt: 1,1 kg/liter bredsprids med vanlig Förpackning: 600 kg storsäck gödselspridare och brukas ner i jorden, gärna på hösten. Produkten är framtagen för att höja markens kopparstatus på kopparfattiga jordar och ska inte användas för att avhjälpa akut kopparbrist. Kopparbrist i växande gröda måste, liksom tidigare, avhjälpas genom sprutning med kopparhaltiga bladgödslingsmedel. Genom att produkten är kornad kan den alltså spridas med vanlig gödselspridare. Detta ger möjlighet till variabel spridning över fältet med hjälp av GPS-styrning baserad på markkartan. Mullhalten av betydelse Försök visar att en del av den koppar som tillförs jorden med gödselprodukter på sikt inaktiveras innan grödan hinner ta upp den. Hur fort detta går och hur mycket som inaktiveras beror främst på mullhalten. Ju högre mullhalt desto snabbare inaktivering. Rekommendationerna för att gödsla upp kopparhalten gäller därför i första hand fastmarksjordar. Målet vid uppgödsling är att kopparhalten skall vara minst 7 mg Cu/kg jord (Cu-HCl). Vid lägre halter i marken rekommenderas givorna i tabellen här intill. Jordanalysvärde Cu-HCl mg/kg jord Rekommenderad giva kg/ha Koppargödsel < Rekommenderade givor av Koppargödsel på fastmarksjordar med uppgödslingsbehov, dvs mindre än 7 mg Cu/kg jord. Gödslingen bör följas upp med en jordanalys efter några år. På mulljordar kan man lägga mindre givor oftare eller kombinera med bladgödsling. Regelbunden jorprovtagning är här en god hjälp. Anders Anderson anders.anderson@hydro.com NORGE AVSKAFFAR MILJÖAV- GIFTER Miljöavgifterna på kväve och fosfor har tagits bort på mineralgödsel i Norge. Norska regeringen anser att miljöavgifter som styrinstrument för en bättre miljö inte behövs. De norska avgifterna på kväve och fosfor i mineralgödsel infördes Då uppgick de till 0,05 kronor per kilo kväve och 0,25 för fosfor. Avgifterna har sedan stigit och innan de togs bort var de 1,21 kronor per kilo kväve och 2,30 per kilo fosfor. Vid diskussionerna i norska jordbruksdepartementet, kring avgifternas vara eller inte vara, har utgångspunkten varit dels miljö och dels jordbrukets lönsamhet. Avskaffandet av avgifterna ger norskt jordbruk 170 miljoner norska kronor i sänkta kostnader, vilket är ett viktigt bidrag för att öka lönsamheten. Kritikerna till avskaffandet hävdar naturligtvis att efter avgifternas avskaffande kommer en del lant- brukare att vara frestade att använda mer mineralgödsel. Norska regeringen har kommit till slutsatsen att en agronomiskt bra växtnäringsplan tar hänsyn såväl till miljön som till ekonomin. Med andra ord, om gödslingen är ekonomiskt korrekt så är den också miljömässigt bra. Ansvaret för att norska lantbrukare gödslar korrekt placeras hos jordbruket. Jordbrukarna blir skyldiga att ha gödslingsplaner för sina gårdar och de norska myndigheterna kommer att följa upp dessa genom stickprovskontroll. Mogens Erlingson mogens.erlingson@hydro.com 4

5 NPK ISTÄLLET FÖR N + PK GER MÅNGA FÖRDELAR Hösten har för många lantbrukare blivit en mycket hektisk tid. Ett traditionellt arbetsmoment under denna brådskande tid har varit att hinna med att sprida PK. Nya försöksresultat visar att det även i höstsäd går bra att tillföra fosfor och kalium med en NPK-giva på våren. Dessutom ger en årlig NPK-giva en rad andra fördelar både för ekonomin och miljön. Planerar du att tillföra en kvävegiva tidigt på våren i höstsäd, så gör det med en NPK! Fosfor och kalium är båda livsviktiga näringsämnen för alla växter och ett underskott på någon av dessa påverkar både skörd och kvalitet i stor utsträckning. Men fosfor och kalium är inte lika varandra utan uppför sig olika i både mark och växt. Som exempel kan nämnas deras känslighet för phtillståndet i marken. Fosforns växttillgänglighet påverkas i mycket hög grad av om marken har ett högt eller lågt ph-värde medan växttillgängligheten av kalium påverkas mycket lite. För att fosforn skall ge maximal växttillgänglighet bör ph-värdet i marken ligga omkring 6,5. Det finns även många andra skillnader dem emellan så som känslighet för utlakning, deras påverkan på andra näringsämnen osv. Årlig gödsling av fosfor och kalium ger större flexibilitet Hur tillför man då dessa båda näringsämnen på bästa sätt? Faktum är att det finns en hel del att vinna på en årlig tillförsel av både fosfor och kalium jämfört med en större giva PK då och då i växtföljden. En årlig gödsling innebär större möjligheter att justera tillförseln från år till år. Givan kanske behöver justeras beroende på att grödvalet ändrats eller på att nya jordanalyser gjorts. En justering kan också behöva göras om en stor skörd erhölls under det föregående året. Markens förråd har då i större utsträckning tömts på näringsämnen jämfört med en mer normal skörd. Detta kan man således justera för redan till nästkommande odlingssäsong. Med en förrådsgödsling någon gång i växtföljden har man mindre möjligheter att följa med åren och göra aktuella anpassningar. Lite varje år ger bättre näringsupptag och mindre förluster För näringsämnet kalium innebär dessutom grödanpassad årlig gödsling mindre risker för utlakningsförluster på lättare fastmarksjordar. En annan aspekt är att det också minskar risken för växtnäringsobalanser och vissa näringsbrister, såsom magnesiumbrist. Vid lågt magnesiuminnehåll i marken kan en kraftig förrådsgödsling med kalium leda till att bristen förvärras. En mer måttlig och för året anpassad kaliumgiva innebär mindre obalans mellan de båda näringsämnena och därigenom också ett högre upptag av magnesium i grödan. Ett plus ett är större än två! Det finns fler agronomiska aspekter att diskutera och ta hänsyn till ifråga om årlig kontra förrådsgödsling av fosfor och kalium. En av dessa som bör nämnas är samspelseffekten av mer sammansatta gödselmedel. Samspelseffekten blir extra tydlig vid kombisådd. Detta gäller inte minst för fosfor, där man klart har kunnat visa ett bättre växtnäringsutnyttjande då fosforn kombisås till varje vårsädesgröda jämfört med om gödseln bredsprids någon gång i växtföljden. Generellt gäller dock att de ovan nämnda effekterna ökar i betydelse ju större variationerna är inom fältet. Variationen kan handla om jordart, växtnärings- och kalktillstånd m m. Även om t ex phvärdet i medeltal visar på bra värden, kan man myc- Forts. sid 6 LÅG KADMIUMHALT GARANTI Innehåller max 5 mg kadmium per kg fosfor Figur 1. Total mängd gödsel samt antal körningar i en fyraårig växtföljd gödslad med (A) årlig N-giva i kombination med förrådsgödsling med PK; (B) årlig NPK-giva (kadmiumfria gödselmedel). Produkterna i exemplet är anpassade för en jord med P-AL-klass på gränsen mellan III och IV samt K-AL-klass III. 5

6 ket väl ha delar av fältet där värdet är betydligt under - eller för den delen - över det optimala. Här får ju aspekten om färsk årlig fosfor än större betydelse. Mindre mängd gödsel, färre körningar, lägre markpackning Om vi jämför två olika gödslingssystem; det ena där man tillför all växtnäring genom årlig N-giva + förrådsgödsling med PK med ett annat där man tillför samma mängd näring via NPK-gödselmedel, finner vi att både gödselmängden och antalet körningar skiljer sig åt. Jämför A med B i figur 1 (för övrigt samma exempel som i artikeln på sid 8-9). OptiCrop-matrisen underlättar för dig att välja rätt NPK-produkt för att säkerställa en god skörd. Samtliga produkter har en balanserad svavelhalt vilket medför att kväveutnyttjandet blir optimalt. MATRISERNA UNDERLÄTTAR GÖDSELVALET Vilket NPK-gödselmedel ska jag då välja till spannmålen när jag övergår från N+PK till årlig NPK-gödsling? Alla vet vilket pussel det är att göra en optimal gödselplan. Man ska ta hänsyn till grödans behov, skördenivå, markkarteringsuppgifter m m. Dessutom ska produkten innehålla så lite kadmium som möjligt. Vi har nu utvecklat ett hjälpmedel, en matris, som gör det lättare att välja rätt gödelmedel. I matrisen kan du enkelt se vilket Opti- Crop-gödselmedel du ska välja. Alla Opti- Crop-produkter omfattas av Hydro Agris kadmiumgaranti. De innehåller också en för spannmål och vall balanserad svavelhalt. Figur 1 visar hur matrisen fungerar. Om du har ett optimalt växtnäringstillstånd i marken, dvs en svag fosforklass IV och kaliumklass III, ska du välja OptiCrop-produkten i mitten av matrisen. Då tillför du ungefär lika mycket växtnäring som förs bort med skörden. Det ger en bibehållen bördighet på kort och lång sikt. Är fosforinnehållet i mar- K-AL I II III IV V P-AL I I exemplet ger NPK-alternativet 8 % mindre mängd gödsel. Dessutom minskar antalet körningar över fältet med nästan 20 %. Om vi antar att spridningskostnaden är 80 kr/ha, skulle minskningen av antalet spridningar (från 12 till 10 överfarter) resultera i en minskad kostnad på totalt 160 kr/ha över de fyra åren. Till denna summa får man lägga värdet av avsevärt mindre markpackning p g a färre överfarter! Förstaårseffekt av P och K Om P- och K-tillståndet i marken är någorlunda gott, visar resultaten från försök i höstsäd under senare delen av 90-talet, att det inte är någon skillnad mellan att sprida fosfor och kalium på hösten jämfört med på våren. I medeltal (28 svenska försök i höstvete ) har dock förstaårseffekten av en giva på våren varit i storleksordningen +100 kg/ha för en P- och K- giva på 20 kg/ha av respektive näringsämne. Denna extra skördeökning är ju något man varje år får på köpet då man årligen gödslar med en grödanpassad NPK jämfört med förrådsgödsling av PK. Beakta dock det generellt lägre kväveutnyttjandet som man erhåller av stora och tidiga kvävegivor i höstsäd, vilket uppmärksammats framför allt i försök under 90-talet och som omnämnts i tidigare nummer av VäxtPressen. Förlusterna är som störst under kalla och nederbördsrika vårar. Tomas Kjellquist tomas.kjellquist@hydro.com II III IV V Mål: På sikt höja P-AL samt förbättra K-tillståndet K-tillförsel = bortförsel med skörden Mål: På sikt höja P-AL samt dra nytta av det goda K-tillståndet P-tillförsel = bortförsel med skörden P- och K-tillförsel = bortförsel med skörden P-tillförsel = bortförsel med skörden Mål: På sikt sänka P-AL samt förbättra K-tillståndet K-tillförsel = bortförsel med skörden Mål: På sikt sänka P-AL samt förbättra K-tillståndet Endast N och S behöver tillföras Figur 1. Bilden visar hur matrisen är uppbyggd. Matrisen underlättar valet av produkt vid olika näringsinnehåll. Den är framtagen i samarbete med Odal och Skånska Lantmännen. Foto: Christer Pålsson Mål: På sikt sänka P-AL samt dra nytta av det goda K-tillståndet Endast N och S behöver tillföras 6

7 ken högre, kan du tära på markförrådet i några år och gödsla mindre än vad som bortförs med skörden. Du väljer då produkterna till höger i matrisen. Motsvarande gäller kaliuminnehållet. Produkterna nederst i matrisen tillför mindre kalium än vad som bortförs. Omvänt gäller om näringsinnehållet är lågt. Då bör du tillföra något mer för att kompensera för den sämre tillgången i marken. Med de föreslagna produkterna tillför man inte bara en balanserad fosfor- och kaliumgiva, utan dessutom en för spannmål balanserad svavelgiva. Detta gagnar inte minst kväveutnyttjandet. Gödsla kadmiumfritt! Samtliga OptiCrop-gödselmedel är kadmiumfria, dvs de innehåller garanterat mindre än 5 mg kadmium per kilo fosfor. Mindre än 5 mg betraktas sedan gammalt som gränsen för kadmiumfritt. Som framgår av artikeln på sidorna 8-9 så medför en användning av OptiCrop, samt våra andra NP- och NPKprodukter som alla omfattas av Hydro Agris kadmiumgaranti, att tillförseln av kadmium till åkermarken via gödselmedlen klart understiger bortförseln med skörden! Vårsäd Det är ett känt faktum att myllade NPK-produkter i vårspannmål ger ett bättre resultat än myllad kväve i kombination med förrådsgödslad PK på hösten. Kombinationseffekterna blir extra tydliga vid kombisådd. I figur 2 framgår vilka Opti- Crop-produkter som rekommenderas som grundgiva vid olika näringsinnehåll i marken. Höstsäd Om man planerar att tillföra en tidig giva i början av april i höstsäd har man således möjlighet att byta ut N-gödselmedlet till ett NPK-gödselmedel. I figur 3 visas en sammanställning över vilka NPK-gödselmedel som passar bäst beroende på fosfor- och kaliumtillstånd i marken. Tomas Kjellquist tomas.kjellquist@hydro.com K-AL I II III IV V P-AL I II III IV V ) ) ) ) 2) Hydro NK )4) Kalksalpeter Svavel 3) Axan 4) Kalksalpeter Svavel 3) Axan 4) Kalksalpeter Svavel 3) Axan 4) Samtliga -produkter samt Hydro NK omfattas av Hydro Agris kadmiumgaranti (högst 5 mg Cd/kg fosfor). Samtliga -produkter innehåller svavel (S) och ger, oavsett givans storlek, en god N/S-balans för bästa möjliga upptag av kväve (N). 1) Innebär en viss förrådsgödsling av P som kan tillgodoräknas efterföljande grödor. 2) Om K/Mg-kvoten är mindre än 0,8 i K-AL-klass IV, gödsla då som i K-AL III, dvs med det gödselmedel som nämnts i rutan ovanför. 3) 4) Vid bredspridning. Vid kombisådd. Beräkningsgrund: Bortförsel per ton skördad vårsäd N=18 kg, P=3,5 kg, K=5 kg, S=1,2 kg. Figur 2. Lämpliga NPK-gödselmedel till vårsäd. Exempel: Till ett fält med lagom mängd fosfor (hög klass III - låg klass IV) och kaliumklass III passar OptiCrop allra bäst in. Den tillför en lagom mängd fosfor och kalium samt en balanserad mängd svavel utifrån kvävetillförseln. Dessutom omfattas den av kadmiumgarantin! K-AL I II III IV V P-AL I II III IV V ) ) ) Hydro NK Kalksalpeter Svavel Axan Kalksalpeter Svavel Axan Kalksalpeter Svavel Axan Samtliga -produkter samt Hydro NK omfattas av Hydro Agris kadmiumgaranti (högst 5 mg Cd/kg fosfor). Samtliga -produkter innehåller svavel (S) och ger, oavsett givans storlek, en god N/S-balans för bästa möjliga upptag av kväve (N). 1) Man bör vid något tillfälle i växtföljden tillföra extra P och K genom att lägga ett NPK-gödsel med högre andel PK. Alternativt kan man komplettera med ett PK-gödsel någon gång i växtföljden. 2) Man bör vid något tillfälle i växtföljden tillföra extra P genom att lägga ett NPK- eller NP-gödsel med högre andel P. Alternativt kan man komplettera med ett P-gödsel någon gång i växtföljden. Beräkningsgrund: Bortförsel per ton skördad höstsäd N=18 kg, P=3,5 kg, K=5 kg, S=1,2 kg. Figur 3. Lämpliga NPK-gödselmedel på våren till höstsäd. Givan, kg N/ha, läggs som en tidig giva i april. Exempel: Till ett fält med relativt gott fosfortillstånd (hög klass IV-V) och en moderat K-AL klass omkring III, är det OptiCrop som passar bäst in. Den tillför en lagom mängd kalium och samtidigt en liten giva fosfor på ca 10 kg/ha. Detta innebär att man tär något på markens fosforförråd och P-AL-talet kommer successivt att sjunka (jämför med grödans bortförsel av kg P/ha vid en skörd på 6-7 ton skörd/ha). 7

8 KADMIUM - ETT ÄMNE ATT TA PÅ ALLVAR! Kadmium har rönt allt större intresse under senare år. Fler och fler forskare pekar på vikten av att hålla nere kadmiumintaget via födan för att minska hälsoriskerna som är förknippade med denna tungmetall. Eftersom det finns ett visst samband mellan mängden kadmium i matjorden och den mängd som tas upp av grödan är det viktigt att försöka minska mängden kadmium som tillförs åkermarken. Och här har du som odlare en möjlighet att påverka tillförseln! Valet av gödselmedel har stor betydelse. Kadmium är ett grundämne och bryts därför aldrig ner. Dess kemiska beteckning är Cd. Kadmium finns naturligt i berggrunden där halterna varierar beroende på ursprung och sammansättning. Då kadmium tillförs åkermarken, till exempel via nedfall, slam, stallgödsel eller mineralgödsel, ackumuleras detta till stor del. Därför är det extra viktigt att beakta hur mycket som tillförs åkermarken i jämförelse med hur mycket som bortförs med skörden. Som motexempel kan nämnas kväve; ett överskott av kväve försvinner till stor del från marken från ett år till nästa. Enligt gjorda beräkningar har kadmiuminnehållet i våra åkerjordar ökat med ca 30 % under 1900-talet. Den främsta orsaken har varit atmosfäriskt nedfall (luftföroreningar) och tillförsel via fosforhaltiga växtnäringsprodukter. Du har ett val! Historiskt sett har således tillförseln av kadmium via fosforhaltig mineralgödsel varit förhållandevis stor, se figur 1. Sedan flera år tillbaka har Hydro Agri, målmedvetet arbetat för att sänka kadmiumhalterna i svenska gödselmedel. Aktivt val av råvara samt en patenterad processteknik för att rena kadmiumhaltig fosfor, har inneburit drastiska förändringar. Idag kan man därför aktivt välja gödselmedel som innehåller extremt låga halter. Innehållet i Hydro Agris gödselmedel med kadmiumgaranti - där Hydro Agri lämnar en garanti att kadmiuminnehållet alltid är lägre än 5 mg/kg fosfor - är att betrakta som kadmiumfritt. 5 mg är den gräns man tidigare, innan analysmetoderna blev extremt känsliga, hade som kadmiumfri gräns. De faktiska kadmiumhalter- na i produkterna ligger i praktiken ännu lägre, oftast kring 2-3 mg. Som jämförelse kan nämnas att de flesta organiska gödselmedel, såsom stallgödsel och slam, innehåller mer än 10 gånger så mycket kadmium. Genom att välja gödsel med kadmiumgaranti har du som odlare idag en möjlighet att kraftigt minimera tillförseln av kadmium till din åkermark och således inte belasta den med ytterligare kadmium än vad som tillförs via olika organiska gödselmedel, till exempel stallgödsel. Kadmiumfria NPKprodukter i stället för N+PK i växtföljden Att valet av gödselmedel har en mycket stor inverkan på tillförseln Figur 1. Tillförsel av kadmium per hektar och år via mineralgödsel till svensk åkermark årsmedeltal , därefter årsmedeltal för 1999*. Tillförseln ökade fram till mitten av 1970-talet, varefter den successivt har minskat: inledningsvis till följd av minskad användning av fosforgödselmedel, senare beroende på en medveten sänkning av kadmiuminnehållet i produkterna. (Källa: SOU DS 1989:49 för 5-årsmedeltalen, Jordbruksverket för aktuellt värde för 1999) 8

9 LÅG KADMIUMHALT GARANTI Innehåller max 5 mg kadmium Figur 2. Ett exempel på en 4-årig växtföljd där fosfor- och kaliumtillförseln sker med olika kadmiumhaltiga P- och PK-gödselmedel jämfört med ett NPK-system med kadmiumgaranti. I exemplet har räknats med en genomsnittlig kadmiumhalt på 25 mg Cd/kg P för PK-produkterna respektive 3 mg Cd/kg P för NPK-produkterna med kadmiumgaranti (Hydro Agris tillverkade gödselmedel i Sverige 1999 låg i de flesta fall mellan 2 och 3). Maximalt tillåtet innehåll i mineralgödsel är i Sverige 100 mg Cd/kg P. Växtnäringsbehovet i exemplet har beräknats med utgångspunkt från en jord med P-AL klass hög III - låg IV samt K-AL klass III. visar det 4-åriga växtföljdsexemplet i figur 2. Balansen mellan tillförsel via mineralgödsel och bortförsel med skördeprodukterna är mycket olika i de två exemplen. I den 4-åriga växtföljden där PK-produkter utan kadmiumgaranti ingår, tillförs nästan dubbelt så mycket kadmium som bortförs med skörden, en ackumulering alltså. I det andra exemplet, där NPKprodukter med kadmiumgaranti används, får vi istället en negativ kadmiumbalans. Åkermarken tillförs nästan fem gånger mindre kadmium än vad grödan för bort med skörden. I det första exemplet tillför vi nästan 10 gånger mer kadmium än i det andra (jämför 2,27 med 0,26)! Tomas Kjellquist tomas.kjellquist@hydro.com 9

10 ProBeta - ETT FULLGÖDSELMEDEL SOM GER ÖKAD ODLINGSSÄKERHET Balanserad gödsling med fullgödselmedel innebär att grödan får lättillgänglig växtnäring i rätt mängd. Framförallt i fält med varierande jordmån och växtnäringstillgång ger fullgödselmedel ökad odlingssäkerhet. I sockerbetor visade odlingsåret 1999 att det kan bli dyrt att inte välja kompletta fullgödselmedel. Vi lär oss mer och mer om växtnäring, om grödornas behov och om hur vi ska gödsla. Vi börjar förstå varje enskild grödas specifika växtnäringsbehov och växtnäringsämnenas samspelseffekter. Detta gör att vi lyckas allt bättre med att utveckla fullgödselmedel som är anpassade för en viss gröda. ProBeta för sockerbetor är ett framgångsrikt exempel på fullgödselkonceptet.. Fältvariationerna har stor betydelse Variationerna i ett fält är betydande, bland annat har precisionsodling lärt oss detta. Men ofta räcker det att du tittar på en bra markkarta för att se variationerna. Har man stor variation i fält kommer detta naturligtvis att ha stor inverkan på den totala skörden. Har du sett en GPS skördekarta vet du också hur skörden kan variera. Ett exempel är ett höstvetefält där vi uppnådde 20 % skördeökning bara genom att variera kompletteringsgivan med hjälp av Hydro N-Sensor (jämfört med ej varierad kompletteringsgiva)! Funktionen av de olika näringsämnena i ett fullgödselmedel som ProBeta. Brist på ett enda växtnäringsämne sänker grödans förmåga att tillgodogöra sig övriga näringsämnen. För att nå maximal effekt av gödslingen måste alltså balansen mellan de olika växtnäringsämnena vara riktig. ProBeta ger ökad odlingssäkerhet Sockerbetsodlingen 1999 gav oss många nya erfarenheter. Ett stallgödslat fält i Skurup gav 18 % (!) högre skörd i de delar som var gödslade med ProBeta N jämfört med de delar som var gödslat med N34 + Besal (läs mer om detta i förra numret av VäxtPressen). Orsaken till att ProBeta-gödslade fält ofta är välutvecklade är troligen en kombinationseffekt som uppstår genom att alla näringsämnen betan behöver samtidigt finns lättillgängliga för plantan. Andra sockerbetsfält uppvisade under fjolåret stor variation i ph och fosforinnehåll, vilket medförde skördeskillnader på mellan 3 och 10 % i de olika delarna av fälten (läs mera i Betodlaren nr 2, april 2000). Några få procent är mycket pengar i en sockerbetsodling. ProBeta är ett exempel på ett äkta fullgödselmedel ProBeta är ett av de få gödselmedel som verkligen kan kallas ett fullgödselmedel. ProBeta innehåller 8 viktiga växtnäringsämnen och tillfredsställer betans behov av lättillgänglig växtnäring. Det breda och väl sammansatta näringsinnehållet överbrygger de naturliga fältvariationerna i åkern års odling och försök visade att ProBeta ger en högre och säkrare skörd jämfört med mindre kompletta gödslingsalternativ. Torben Kudsk torben.kudsk@hydro.com 10

11 Bortförsel av näring Kväve Fosfor Kalium Natrium Magnesium Svavel Bor Koppar Mangan 100 kg/ha 20 kg/ha 100 kg/ha kg/ha 20 kg/ha 10 kg/ha 200 gram/ha 50 gram/ha 310 gram/ha Vi bortför många fler växtnäringsämnen än N, P och K med skörden. Så här mycket växtnäring bortförs i en sockerbetsodling (skörd 50 ton). Dessutom bortförs växtnäring med den jord som följer med betorna samt med blasten om denna används. Rel. sockerskörd Placering av natrium 21 försök i Danmark NY FÖRBÄTTRAD ProBeta NPK Nu har natriumhalten höjts i ProBeta NPK. Därmed är produkten ännu mer anpassad till den moderna sockerbetsodlingen med placerade givor mellan 80 och 120 kg kväve. Vid bredspridning, där givorna ofta ligger uppåt 120 kg per hektar, fungerar den nya produkten lika bra som den tidigare. Många års försök i hela Europa har visat vikten av natrium till sockerbetor. Och natrium har använts i praktisk odling under snart 25 år. Nytt är att man i svenska och danska försök ser positiva skördeeffekter av natriumgödsling även vid höga natriumgivor, speciellt när gödseln placeras, se figur 1. Höjd natriumhalt Natriumhalten i ProBeta NPK har därför höjts för att bli mer anpassad till den moderna sockerbetsodlingen med placerade givor mellan 80 och 120 kg N/ha. Vid en kvävegiva på 100 kg N/ha höjs natriumgivan från 50 till 60 kg Na/ha jämfört med den gamla produkten, se tabell 1. Placering av natrium 4 försök i Sverige kg Na 40 kg Na 70 kg Na 40 kg Na 70 kg Na Bredspritt Placerat Placerat Placerat Placerat Figur 1. Man har i danska och svenska försök uppnått mycket positiva effekter på sockerskörden vid höga natriumgivor. Speciellt uppnås positiv effekt av natrium vid placering. Antalet försök i Sverige är få, varför de svenska resultaten ej är statistiskt säkra. Rel. sockerskörd Näringsinnehåll Kg växtnäring vid % 100 kg N Nya Gamla Nya Gamla ProBeta ProBeta ProBeta ProBeta NPK NPK NPK NPK Giva, kg produkt/ha Kväve (N) 15,0 16, varav nitratkväve 6,6 7, och ammoniumkväve 8,4 8, Fosfor (P) 3,8 3, varav vattenlöslig 3,5 3, Kalium (K) vattenlöslig 6,8 6, Magnesium (Mg) 1,2 1,2 8 7,5 varav vattenlöslig 1,2 1,2 8 7,5 Natrium (Na) 9,0 8, Svavel (S) 2,2 2, Bor (B) 0,10 0,12 0,67 0,75 Mangan (Mn) 0,60 0,55 4,02 3,43 Tabell 1. Näringsinnehåll i den nya förbättrade ProBeta NPK jämfört med den gamla produkten. Inga förändringar av ProBeta N Eftersom man inte i samma utsträckning använder ProBeta N vid placering (radmyllning) är denna produkt inte förändrad. Fortsatt utveckling Givetvis sker en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av ProBeta-produkterna. Utvecklingsarbetet och försöksverksamheten sker i nära samarbete med sockernäringen och odlarna. Förutom produktutveckling, vad gäller sammansättning av växtnäringsämnen, arbetas mycket med den tekniska och fysikaliska kvaliteten och spridbarheten. ProBeta är för närvarande det klart bästa alternativet på marknaden, men vi tror vi kan nå ännu längre. Torben Kudsk torben.kudsk@hydro.com 11

12 MATTIAS GÖDSLAR FRAM KVALITETSVIRKE VäxtPRESSEN augusti 2000 Mattias Borgström i Boda, Svärdsjö i Dalarna, kombinerar kvalitetsfrämjande åtgärder i sin skog med gödsling, som ger god volymtillväxt. Inriktningen på produktion av kvalitetsvirke i skogen är därmed mycket påtaglig, vilket syns tydligt under vår rundvandring i de stamkvistade och gödslade bestånden. Skogsgödsling för den självverksamme Huvuddelen av skogsgödslingen i Sverige görs inom bolagsskogsbruket och då med syftet att skapa goda råvarutillgångar för skogsindustrin i framtiden. Enskilda skogsägare har dock ännu bättre möjligheter att utnyttja gödslingen för att skapa virke av hög kvalitet. Mattias Borgström, 28-årig skogsmästare och till vardags transportledare i ett skogsåkeriföretag, driver en skogsfastighet på ca 150 hektar produktiv mark. Det mesta av innehavet är tallskog. Allt arbete, utom slutavverkning, gör Mattias och hans far Stig, som tidigare drev gården, själva. Flera olika spridningssätt 1995 använde man SG-systemet för gödsling av ca 12 hektar med 7 ton Skog-CAN. SG-systemet innebär att man köper ett komplett paket där bl a gödselmedel och spridning ingår. Dessutom gödslade man själva ytterligare ca 10 ha jämnare mark med jordbrukstraktor och centrifugalspridare. Fyra år senare anlitades SG-systemet till ytterligare 12 hektar, mest 1:a-gallrad och stamkvistad tall. Som kom- Alla stamkvistade träd markeras med röda ringar. Mattias Borgström gödslar skogen för värdeproduktion. plement där traktorn inte kom åt spred Mattias också 1,5 ton Skog- CAN för hand. Denna sommar har han spridit 4,5 ton gödselmedel för hand på ca 8 ha som är svåra att nå med traktor. Stamkvistning och gödsling - ägarens pensionsförsäkring Mattias Borgström är övertygad om att virke av god kvalitet även i framtiden kommer att efterfrågas och betalas bra. Därför är kombinationen stamkvistning och gödsling särskilt intressant. Dessutom är de lämpliga åtgärder att själv utföra i den egna skogen. Mattias ser dessa åtgärder som sin pensionsförsäkring, det vill säga det arbete som han nu lägger ner kommer att ge honom värdefulla bestånd att avverka på äldre dagar. Kvalitetskonceptet I korthet kan Mattias koncept för produktion av värdefullt tallvirke beskrivas så här: efter 1:a gallring stamkvistning av stammar per hektar. Kvistas vid cm i brösthöjd upp till 5,5 meters höjd. Göds- ling med 550 kg Skog-CAN per hektar efter 2:a gallring gödsling med 550 kg Skog-CAN per hektar timmerställning av de kvistade stammarna och en sista gödselgiva om ca 500 kg Skog- CAN per hektar slutavverkning av välvuxna stammar per hektar, garanterat kvistfria in till 12 cm Vid besök i Mattias Borgströms skog blir man snabbt övertygad om den värdetillväxt som kan skapas i tall genom kombinationen stamkvistning och gödsling. Dan Malm dan.malm@hydro.com Skog-CAN Växtnäring % Kväve (N) 27,2 Magnesium (Mg) 2,2 Bor (B) 0,2 Emballage Grovgranulerad (4-8 mm) 1000 kg säck Normalgranulerad (2-4 mm) 50 kg säck Bulk SG-systemet Utvecklas och drivs av Skogens Gödslings AB. Beställs genom skogsägarförening eller dylikt. SG-systemet omfattar: rådgivning, ekonomiska kalkyler, spridning, produkt m m. Omfattande information om gödsling av skog finns på vår hemsida: Där finns också en möjlighet att få en egen ekonomisk kalkyl. 12

13 KASTA INTE 4,5 MILJONER KRONOR PÅ SOPTIPPEN......när det finns bra alternativ att tillvarata värdet av det växtnäringsemballage som Hydro Agri avsätter på den svenska lantbruksmarknaden. Energivärdet i Hydro Agris emballageplast motsvarar ca 4,5 miljoner kr, omräknat till eldningsolja. OPTIMAL ÅTERANVÄNDNING AV HYDRO AGRIS VÄXTNÄRINGSEMBALLAGE Motsvarar 500 ton olja eller 2,25 miljoner kr* 1000 ton plastemballage *motsvarande eldningsolja inkl moms Exempelvis 2,5 miljoner bärkassar till ICA Hydro Agri avsätter ca 1000 ton plastemballage på den svenska lantbruksmarknaden. Vid optimal återanvändning enligt lagkraven bör storsäckarnas yttersäckar, 500 ton, gå till förbränning. Det motsvarar ca 2,25 miljoner kr omräknat till värdet av eldningsolja. Småsäckar, pallhättor och storsäckarnas innersäckar passar bra till materialutnyttjande. Exempelvis kan man göra 2,5 miljoner bärkassar till ICA av dessa 500 ton säckplast. Hydro Agri samarbetar med sina återförsäljare och tar ett gemensamt ansvar för insamling av försålt plastemballage. Men, för att få en effektiv insamling behöver vi även din hjälp. Ett väl fungerande samarbete med dig som lantbrukare ger den mest kostnadseffektiva insamlingen för alla parter. Om vi inte klarar det lagstadgade insamlingsmålet blir alternativet ett dyrare insamlingssystem, vilket naturligtvis påverkar priset på växtnäringen. 60% insamlingsmål i år 1999 lyckades vi samla in 39 % av försålt gödselemballage i Sverige. Det är ett mycket bra resultat som väl uppfyller minimikravet på 30 %. Men nu måste vi bli ännu bättre. Från och med 2001 är det lagstadgade insamlingskravet 70 %. För att nå detta mål krävs ett gemensamt krafttag. Målet för innevarande säsong är 60 %, en rejäl utmaning för både lantbrukare och gödselleverantörer. Det målet måste vi uppnå. Hamnar vi långt under 70 % nästa år blir alternativet ett dyrare insamlingssystem som naturligtvis påverkar prisbilden på växtnäringen negativt. Viktigt att källsortera 1. Skilj storsäckarnas ytter- och innersäck hemma på gården. Packa innersäckar, småsäckar och pallhättor i en innersäck. Ungefär 15 innersäckar får plats i en innersäck. Förslut med buntband av plast. 2. Packa yttersäckar i en yttersäck. En yttersäck rymmer cirka 10 yttersäckar. Förslut med bunt band av plast. 3. Returnera enligt återförsäljarnas instruktioner, via gårdshämtning eller insamlingsplatser. Insamlingsresultaten kommer vi att redovisa på vår hemsida, när årets insamling summerats. Katarina Birgerson katarina.birgerson@hydro.com 13

14 MAGNESIUMTILLGÅNGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR POTATISEN Potatisskördens kvalitet påverkas av många näringsämnen. Magnesiumbrist sänker skörden samtidigt som knölarnas fasthet försämras. Därmed försämras också lagringsegenskaperna. Andelen vattenlösligt, och därmed växttillgängligt magnesium, är en viktig parameter då man väljer gödselmedel. Ökande intresse för magnesium till potatis Att balansen mellan kväve, fosfor och kalium påverkar både skörd och kvalitet är självklart. På senare tid har kalcium och magnesium blivit allt mer aktuella näringsämnen, se t ex artikel i VäxtPressen nr 4/98. En brist på kalcium eller magnesium ger oftast inga dramatiska skördesänkningar, däremot kan de ha en klar inverkan på knölarnas kvalitet. Fig 1. Potatisgrödans upptag av N, P, K och Mg. (Efter Müller, 1986) I händelsernas centrum Magnesium behövs för många funktioner i växten. Den mest framträdande rollen är dock som centrum i klorofyllmolekylen, där den bidrar till att fånga in solljuset. En brist märks just på att klorofyllmängden minskar och bladen ljusnar på ett karaktäristiskt sätt. I bladen är magnesium dessutom involverat i bildningen av proteiner och socker liksom i energitransporten från blad till knölar. Kraftig magnesiumbrist kan sänka skörden upp till 15%. Magnesiumupptag från marken Magnesiumupptaget är viktigast under knöltillväxten (se fig. 1), då det byggs in i knölarnas cellväggar och liksom kalcium binder ihop pektinet i väggarna. Detta stadgar cellerna och ger därmed fastare knölar. I markvattnet runt rötterna konkurrerar magnesium med bland annat kalcium och kalium. Därför bör man inte bara vara observant på mängden magnesium, utan även på förhållandet mellan olika näringsämnen, t ex K/Mgkvoten. Även om det mesta magnesiumet tas upp sent under potatisens tillväxt, kan stora mängder kalium i markvätskan bli en svår konkurrent till magnesium också under plantans tidiga utveckling. För att undvika detta kan man 1. se till att det magnesium som tillförs är så lättlösligt som möjligt. Växter kan endast ta upp magnesium som är löst i markvätskan, det vill säga vattenlösligt. 2. minska på kaliumtillförseln vid sättning och istället tillföra kalium genom en senare komplettering. Det finns nu två olika NKgödselmedel för potatis som möjliggör samtidig komplettering av kväve och kalium; ProMagna NK 1) och UniKa 2) (se VäxtPressen nr 3, 1999). 14

15 Olika tillgängligt magnesium Olika magnesiumkällor kan användas beroende på när tillförseln sker i förhållande till behovet: Om kalkning är möjlig och man eftersträvar en generell höjning av magnesiumhalten, kan dolomitkalk användas. Detta magnesium löses ut på lång sikt. I samband med sättning och för kompletteringsgödsling bör man välja gödselmedel med lättlösligt magnesium. De gödselmedel som är anpassade för potatis skiljer sig avsevärt ifråga om mängden lättlösligt magnesium. I produktinformationen anges det allra mest lättlösliga magnesiumet som vattenlösligt. I totalhalten ingår även mera svårlösligt dolomitmagnesium, eftersom dolomit används för att förbättra gödselkornens fysiska egenskaper. Exempel på produkter med hög halt vattelösligt magnesium är ProMagna ) (2,5%), ProMagna ) (1,6%) och ProMagna NK 1) (3,0%). Vid akut brist kan bladgödsling bli aktuellt. På marknaden finns dels färdigformulerade bladgödselmedel, dels kan vissa former av magnesiumsulfat lösas i lantbrukssprutan och sprutas ut. klass III anser man att K/Mg-kvoten ej bör överstiga 2, medan man i klass I-II kan tillåta en kvot på 2,5. Så länge markens magnesiuminnehåll inte är extremt stort finns det all anledning att tillföra vattenlösligt magnesium i en mängd motsvarande bortförseln, det vill säga kg/ha. Detta kan uppnås genom att använda ProMagnaprodukterna. Anders Anderson anders.anderson@hydro.com Stabilare cellväggar - bättre motståndskraft Som tidigare nämnts är magnesiumets roll i knölarna att tillsammans med pektinet stabilisera cellväggarna. En effekt bland flera är fastare knölar. I figur 2 visas resultatet från ett försök där färska knölars motståndskraft mot deformation har förbättrats signifikant genom tillförsel av vattenlösligt magnesium. Stabilare cellväggar medför även bättre motståndskraft mot lagringssjukdomar. Detta har bland annat visat sig i ett arbete där Fig 2. Effekt av magnesiumgödsling på potatisens deformationskänslighet. (Efter Klein et al 1982) Kerstin Olsson, Svalöf Weibull, tittat på sambandet mellan magnesium- och kalciumgödsling och mottagligheten för Phoma exigua respektive Fusarium solani. Undersökningen gjordes med hjälp av ett test där skalet skrapades på ett enhetligt sätt och sedan infekterades med svampen Phoma exigua. Figur 3 visar hur knölarnas mottaglighet för infektionen påverkades av magnesiumhalten i skalet. Den känsligaste sorten påverkades mest positivt av höjd magnesiumhalt. Andra kvalitetseffekter Magnesiumets roll vid bildningen av protein medför att en brist minskar proteinhalten i knölen och därmed kan smaken i vissa fall påverkas. En låg magnesiumhalt påstås dessutom kunna öka känsligheten för enzymatisk missfärgning. När uppstår magnesiumbrist? Allmänt anser man att gränsvärdet för magnesiumbrist ligger på Mg-AL 4-10 mg/100 g jord. I K-AL Fig 3. Effekt av skalets magnesiuminnehåll på potatisens mottaglighet vid sjukdomstest. (Efter Olsson, K. 1988) 1) ProMagna NK innehåller 18 % N, 12 % K, 3,5 % Mg varav 3,0 % vattenlösligt Mg och 9 % S. 2) UniKa innehåller 14,2 % N varav 13,7 % nitratkväve samt 18,7 % lättlösligt K och 9,5 % Ca. 3) ProMagna innehåller 8 % N, 5 % P, 19 % K, 2,5 % vattenlösligt Mg, 11 % S, 0,3 % Mn, 0,03 % B samt Mo, Cu, Zn. 4) ProMagna innehåller 11 % N, 4,6 % P, 17,6 % K, 1,6 % vattenlösligt Mg, 9,6 % S, 0,3 % Mn, 0,03 % B samt Mo, Cu, Zn. 15

16 Skräddarsy din potatisgödsling! ProMagna För grundgödsling av potatis Kväve 8,0% varav ammoniumkväve 5,5% varav nitratkväve 2,5% Fosfor, totalt 5,0% varav vattenlöslig 4,0% Kalium 19,0% Magnesium, vattenl. 2,5% Svavel 11,0% Mangan 0,3% Bor 0,03% Dessutom molybden, kobolt, koppar, zink. Klorfri. Förpackning 50, 600 kg ProMagna För grundgödsling av potatis Kväve 11,0% varav ammoniumkväve 6,6% varav nitratkväve 4,4% Fosfor, totalt 4,6% varav vattenlöslig 3,5% Kalium 17,6% Magnesium, vattenl. 1,6% Svavel 9,6% Mangan 0,3% Bor 0,03% Dessutom molybden, kobolt, koppar, zink. Klorfri. Förpackning 50, 600, 1000 kg ProMagna NK För tilläggsgödsling av potatis Kväve 18,0% varav ammoniumkväve 9,0% varav nitratkväve 9,0% Kalium 12,0% Magnesium, totalt 3,5% varav vattenlöslig 3,0% Svavel 9,0% Klorfri. Förpackning 600 kg UniKa För tilläggsgödsling av potatis Kväve 14,2% varav ammoniumkväve 0,5% varav nitratkväve 13,7% Kalium 18,7% Kalcium 9,5% Klorfri. Förpackning 600 kg Jordarna, sorterna, klimatet, odlingsmålen. Varje potatisodling är unik. Med de nya gödselmedlen i ProMagna-serien kan du skräddarsy gödslingen till behovet i just din potatisodling. KOMPLETT MAKRO- OCH MIKRO Med ProMagna och ProMagna tillförs alla de makrooch mikronäringsämnen som grödan behöver för en god start. Till skillnad från andra gödselmedel innehåller de en hög halt mangan som minskar risken för brist under grödans etablering. Med ProMagna säkerställs också magnesiumtillförseln för hela säsongen, tack vare en hög halt vatttenlöslig magnesium. TIDSBESPARING OCH FÄRRE KÖRNINGAR VID SÄTTNING Genom att ProMagna NK och UniKa innehåller både kalium och kväve kan gödsling med kalimagnesia uteslutas vid sättningen. Med dessa produkter kompletteringsgödslar man samtidigt med både kväve och kalium. UNIKA, EN UNIK PRODUKT UniKa är unik så tillvida att den innehåller nästan enbart snabbverkande nitratkväve samt en hög halt kalcium. Dessutom ger den höga kaliumhalten i UniKa, tillsammans med Kalksalpeter, en möjlighet att anpassa den totala kaliumgivan till den totala kvävegivan. GARANTERAT LÅG KADMIUMHALT ProMagna och ProMagna omfattas av vår kadmiumgaranti vilket är extra viktigt eftersom potatis är ett baslivsmedel. ProMagna NK och UniKa innehåller inte fosfor och kan därför betraktas som kadmiumfria. Mer information kan du få på Internet i VäxtPressen nr , eller genom att beställa vår broschyr på telefon eller fax Nyhet! ProMagna Hydro Agri, tel

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:

Läs mer

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Sammanfattning. Inledning

Sammanfattning. Inledning Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se

Läs mer

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Skriv in försökets rubrik här 2000-1-2-301 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling

Läs mer

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001 Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Gödslingsrekommendationer. säsongen 2003

Gödslingsrekommendationer. säsongen 2003 Gödslingsrekommendationer säsongen 2003 1 Innehåll NPK till alla grödor i växtföljden... 3 OptiCrop -matriserna hjälper dig välja rätt NPK... 4 Foderkorn och Havre... 5 Vårvete... 7 Maltkorn... 8 Höstsäd...

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7 Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?

Läs mer

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara, Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga

Läs mer

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,

Läs mer

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby 2019-01-15 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 70,0

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 213 på konventionella gårdar Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika

Läs mer

TourTurf Liquid Feed Special (FS)

TourTurf Liquid Feed Special (FS) TourTurf Liquid Feed Special (FS) DK: NK 7-0-9 EU: NK 7-0-11 TourTurf Liquid Feed Special (FS) NK 7-0-9 är en flytande NK-gödsel för alla gräsytor på golfbanor och fotbollsplaner. Appliceras med markspruta.

Läs mer

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning

Läs mer

Ecolan Agra ORGANIC

Ecolan Agra ORGANIC Ecolan Agra ORGANIC 13-0-0 För kompletteringsgödsling med organiskt kväve. Lämpar sig som startkväve under våren eller som kompletteringsgödsling i början av växtperioden. GÖDSELMÄNGD: Kompletteringsgödsling

Läs mer

TEMANUMMER POTATIS Läs mer på sidorna Växt PRESSEN NUMMER 3, SEPTEMBER 1999, ÅRGÅNG 28

TEMANUMMER POTATIS Läs mer på sidorna Växt PRESSEN NUMMER 3, SEPTEMBER 1999, ÅRGÅNG 28 TEMANUMMER POTATIS Läs mer på sidorna 3 10 Växt PRESSEN NUMMER 3, SEPTEMBER 1999, ÅRGÅNG 28 Ledaren Foto: Staffan Erlandsson Nr 3 Sep 1999. Årgång 28 INNEHÅLL Bättre skördar för uthållig odling... 2 Kadmium

Läs mer

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2017

Gödslingsrekommendationer 2017 2017-02-27 Gödslingsrekommendationer 2017 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,

Läs mer

kadmium i avloppsslam

kadmium i avloppsslam Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Förbrukning av handelsgödselmedel 1999/00

Förbrukning av handelsgödselmedel 1999/00 Förbrukning av handelsgödselmedel 1999/00 Inledning Uppgifter avseende förbrukningen av handelsgödselmedel sammanställs årligen vid Statens jordbruksverk, liksom beräkningar av jordbrukets och trädgårdsnäringens

Läs mer

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän

Läs mer

Information från Yara. Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård. Yara internationellt

Information från Yara. Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård. Yara internationellt Information från Yara Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård Yara internationellt 1 Våra produkter har en gemensam plattform Varumärken och användningsområden Ammoniak Växtnäringsprodukter Salpetersyra

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,

Läs mer

Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002. Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30

Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002. Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30 Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002 Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30 Ledaren MILJÖ OCH SÄKERHET - FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÖNSAMHET Foto: Svalöf Weibull Nr 2 augusti 2001. Årgång

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Västerås NPK-stege i vårkorn

Västerås NPK-stege i vårkorn Västerås 28-1-15 NPK-stege i vårkorn 1 NPK-stege i vårkorn 25 försök under 3 år (25 27) Date: 23-11-18 - Page: 3 NPK-stege i kombisått maltkorn Går det att kortsiktigt spara pengar genom att dra ner på

Läs mer

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Slutsatsen från 25 under 3 år blir att vi till vårkorn bör använda NPKS istället för NPS även på lerjordar. Vi

Läs mer

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Kväveform och strategi i höstvete

Kväveform och strategi i höstvete ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne Kväveform och strategi i höstvete Ju högre andel av tillfört kväve som utgjordes av nitrat, desto högre kväveeffektivitet. Urea

Läs mer

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,

Läs mer

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby). Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Markkartering jordprovtagning analyser

Markkartering jordprovtagning analyser Markkartering jordprovtagning analyser Jordbruksinformation 6 2002 Markkartering Med markkartering menar man provtagning och analys av åkerjord samt upprättande av protokoll och karta, så att man kan hänföra

Läs mer

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker

Läs mer

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden

Läs mer

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 23 2015 Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Det svala och regniga vädret fortsätter och höstvetet utvecklas förhållandevis långsamt. Vi de senaste mätningarna

Läs mer

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.

Läs mer

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2019

Gödslingsrekommendationer 2019 2019-02-25 Gödslingsrekommendationer 2019 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg

Läs mer

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart

Läs mer

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.

Läs mer

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Kväveupptaget har tagit fart

Kväveupptaget har tagit fart Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar

Läs mer

Biogödsel från rötning av musslor

Biogödsel från rötning av musslor Biogödsel från rötning av musslor och dess värde vid användning inom jordbruk En studie genomförd av Biototal 0 Bakgrund och syfte Intresset för att odla musslor har ökat under senare tid. Förutom möjlighet

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen

Läs mer

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt

Läs mer

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson I skarven mellan 30- och 40-talen var frågorna om kalk, fosfor och samspelet dememellan aktuella. Det gav impulser att starta ett antal

Läs mer

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014 Riktlinjer för gödsling och kalkning Jönköpings län 2014 1 2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013 Växtnäringsbalans 4 Markkartering 5 Stallgödsel 6 Riktgivor för kväve (N) 9 Riktgivor för fosfor (P) och

Läs mer

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Ganska högt kväveupptag efter regnen Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

NPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012

NPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012 NPK till korn Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012 Nya försök med NPK till vårkorn 20 försök i Mellansverige 2009-2011 Bakgrund Syfte och plan Sammanfattade resultat

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Varmt väder och högt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor

Läs mer

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.

Läs mer

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd Ingemar Gruvaeus Yara Kväverekommendation höstsäd 2017 5 6 7 8 9 10 11 Höstvete, utan proteinbetalning YaraMila, Axan, Kalksalpeter* 135 155 175 195 215 235 Höstvete

Läs mer

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2017 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Denna vecka visar mätningarna en ökning i kväveupptaget på 6 kg/ha i nollrutorna och 26 kg/ha i

Läs mer

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Gödsling med svavel och kalium till lusern Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland

Läs mer

Gödslingsråd. Säsongen 2015

Gödslingsråd. Säsongen 2015 Gödslingsråd Säsongen 215 Innehåll Gödsla i balans 4 Miljöhänsyn och lönsam odling 6 Markkartering 8 Markanalys 9 Stallgödsel 11 Kväveformer och kvävegödselmedel 12 Kvävegödsling 13 Fosfor och fosforgödsling

Läs mer

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005 Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005 Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Växtnäring Bladgödsling med mangan på hösten kan minska utvintring av höstkorn

Läs mer

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka

Läs mer

Kväve- och fosforgödsling till majs

Kväve- och fosforgödsling till majs Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband

Läs mer

Tillväxthinder och lösningar

Tillväxthinder och lösningar Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Växtnäringssortiment. Säsongen 2019

Växtnäringssortiment. Säsongen 2019 Växtnäringssortiment Säsongen 209 2 Tillsammans lägger vi grunden När du läser denna sortimentlista står du i begrepp att lägga grunden till 209 års gödslingsstrategi. Detaljerna är det för tidigt att

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer