Regional GIS-analys för vindkraft i Gävleborg. En multikriterieanalys

Transkript

1 Regional GIS-analys för vindkraft i Gävleborg En multikriterieanalys

2 Innehåll Introduktion... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsning... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Motstående intressen... 6 Positiva intressen... 8 Positiva minus negativa intressen... 8 Positiva intressen, inklusive kraftnät Positiva minus negativa intressen, inklusive kraftnät Stoppområden Diskussion Slutsatser Källor Geografiska data Använd mjukvara Titel: Regional GIS-analys för vindkraft i Gävleborg En multikriterieanalys Text: Daniel Andersson Arbetsgrupp: Roger Björk, Hans-Erik Hansson, Anders Holmstedt, Ulrika Nilsson och Hans Sandblom För samtliga kartor gäller: Lantmäteriet, Ur GSD-produkter ärende /188-X 2

3 Introduktion Vindkraften är på de flesta platser i länet ett nytt inslag i landskapet. En vindkraftsetablering påverkar inte bara den plats där själva vindkraftverken är placerade utan även omgivningen omkring dem. Vindkraftverkens storlek och rörelse gör att de kan inverka både på närmiljön och på miljöer inom ett större område. Delvis p.g.a. den infrastruktur exploateringen medför. För att diskutera och utreda vilka områden som kan vara känsliga respektive tåliga för en vindkraftutbyggnad samt minimera en eventuell negativ påverkan på miljön och andra intressen är multikriterieanalys ett bra verktyg för att skapa sig en översiktlig bild över länets möjligheter för vindkraftsetablering. I arbetet används uttryck som positiva och negativa intressen/faktorer/kriterier, med dessa menas motstående intressen respektive främjande intressen för vindkraft. Bakgrund GIS-analysen är framtagen inom ramen för Länsstyrelsen i Gävleborgs projekt Vindbruk i samspel. Projektet är finansierat av Boverket i form av stöd till planeringsinsatser för vindkraft. Samhällsutvecklingsenheten har drivit projektet och i länsstyrelsens arbetsgrupp har medarbetare från enheten för kulturmiljö och folkhälsa, naturvårdsenheten samt miljöskyddsenheten medverkat. Utöver detta arbete har även en landskapsanalys - Landskapet i Gävleborg regional landskapsanalys ur ett vindkraftsperspektiv tagits fram. Syfte Det övergripande syftet med detta arbete är att skapa planeringsunderlag och underlätta för arbetet med en god planering av vindkraftsutbyggnaden i länet. Målet är att visa områden som kan vara intressanta att studera vidare för eventuell vindkraftsexploatering. Det går också att identifiera områden med motstående intressen som bör undvikas. Resultatet kan också ha ett värde i att ge en regional bild över länets vindkraftspotential. Denna översiktliga analys över länets motstående och främjande intressen i förhållande till vindkraft utgår från en regional skala utifrån länsstyrelsens perspektiv och bör således användas som underlag vid en fortsatt planering på kommunal eller lokal nivå. Eftersom GIS-resultatet som tas fram i detta arbete kan utnyttjas vidare i digital form med lämplig GIS-applikation, kommer materialet som tagits fram distribueras till kommunerna digitalt, vilket ger möjlighet för kommunerna att själva arbeta vidare med analyser av resultaten. Avgränsning Den geografiska avgränsningen som gjorts omfattar Gävleborgs län fram till kusten, d.v.s. omfattar vindkraftverk på land och inte till havs. Analysen är på en regional skala och ska först och främst omfatta de motstående regionala intressena för vindkraft. Eftersom att analysen är på regional nivå ligger kommunala intressen utanför avgränsningen. Det beror på att länsstyrelsen ansett att det ligger på en för detaljerad nivå i förhållande till den regionala skalan för att det ska vara lämpligt att göra bedömningar. Analysen är gjord med vinddata för 103m höjd, d.v.s. 103m ovan nollplansförskjutningen. Med nollplansförskjutning menas att vindarna inte är uträknade för höjden ovan mark utan för höjden ovan den höjd som upplevs som marknivån för vindens gränsskikt. Analysen tar inte hänsyn till terrängskillnader som kan påverka möjligheten att bygga vindkraftverk. Den behandlar heller inte intressen och värden kopplade till landskapsbilden. 3

4 Metod Denna analys har framarbetats genom att använda en beprövad metod kallad multikriterieanalys. Arbetet med multikriterieanalysen kan delas in i tre olika faser; val av kriterier, viktning av kriterier samt analys. Arbetet utfördes av den interna vindkraftsgruppen på länsstyrelsen som bestod utav representanter från enheten för kulturmiljö och folkhälsa, naturvårdsenheten, miljöskyddsenheten och samhällsutvecklingsenheten. Målet var att göra en sammanvägd bedömning för de på regional nivå motstående intressena för vindkraft. En mer genomförlig beskrivning finns som bilaga till rapporten medan en kortare beskrivning finns nedan. Arbetsgruppen tog fram kriterier och diskuterade dessa vid ett flertal mötestillfällen. Först framställdes ett brett urval av tänkbara kriterier, både negativa och positiva för vindkraftsutbyggnad. Av dessa gallrades en del kriterier bort och de kriterier som ansågs kunna motsvara ett motstående(negativt) intresse eller fördelaktigt(positivt) intresse i den regionala skalan behölls, se tabell 1. För varje kriterium som togs fram utarbetades regler för på vilket sätt kriteriet kan påverkas av, eller påverkar, vindkraftutbyggnad, se figur 1. Samtidigt bestämdes ett värde för i vilken grad kriteriet påverkar vindkraftutbyggnad, se viktningsvärde i tabell 1. Resultatet togs därefter fram genom att sammanställa motstående intressen för sig och fördelaktiga intressen för sig, och sedan lägga samman resultaten av dessa. Det slutliga resultatet blir då en sammanställning av negativa(motstående) och positiva intressen. Figur 2 visar på ett schematiskt sätt hur analysen är strukturerad. En mer detaljerad beskrivning av analysen finns i bilaga 1. Figur 1. Exempel på skikt utformat efter regler för riksintresse natur + myrskyddsplan. Ett påverkansområde på 1000m har lagtstill med en fallande påverkansgrad ut från området. 4

5 Tabell 1. Tabellen visar hur viktningsvärdena har fördelats. I kolumnen stoppområde markeras ifall kriteriet på något sätt är ett stoppområde. Faktorkolumnen visar värdet mellan 1-10 som kriteriet har viktats till. Viktvärdet visar hur pass mycket kriteriet påverkar analysen. Kolumnen högsta värde visar det högsta värdet det enskilda kriteriet kan tillföra resultatet. Kolumnen kommentar visar regler för kriteriet. 5

6 Resultat Vid en presentation av resultatet är det viktigt att fundera över hur det kan uppfattas. Hur symbologin är strukturerad påverkar hur läsaren upplever resultatet i högsta grad. De framräknade resultatskikten kan presenteras olika beroende på vilken information som ska visas. Följande skikt har räknats fram i analysen; negativa faktorer (motstående intressen), positiva faktorer, positiva minus negativa intressen samt stoppområden. För alla faktorskikt har ytterligare en analys gjorts där kraftnätet i form av stam- och regionnät finns med som kriterium. Samtliga kartor bör läsas med tabell 1 som underlag. För att få en uppfattning av vad de olika värdena i analysen representerar kan man använda sig av högsta värdet på de olika kriterierna. Exempelvis kan då utläsas att för att nå upp i röd nivå i figur 3, måste flera motstående intressen överlappa varandra, med undantagsfall för stoppområden som också är inkluderat, se figur 6 och 7. Motstående intressen Figur 3 visar områden med motstående intressen för vindkraft. De områden som har högst värden, och således högsta graden motstående intressen utifrån analysens kriterier, är följande områden: Ljusnans dalgång, Voxnans dalgång, Dellensjöarna, kusten i Hudiksvalls kommun och Dalälven samt ytterligare områden. I övrigt finns en spridning av områden som har lägre värden. Viktigt att notera är att alla kriterier som lagts in under motstående intressen anses på något sätt komma i konflikt med vindkraften. Vilket betyder att även områden med de lägsta värdena kan vara olämpliga för vindkraften. Samtidigt är det viktigt att belysa att påverkan på landskapsbilden och kommunala intressen inte ingår i analysen. Värden för landskapet belyses mer i rapporten Landskapet i Gävleborg regional landskapsanalys ur ett vindkraftsperspektiv, framtagen av Länsstyrelsen Gävleborg. Kartan ska tolkas på så sätt att färgerna motsvarar en nivå av motstående intressen utifrån ett regionalt perspektiv baserat på analysens kriterier. Tabell 1 ska användas för att kunna koppla värden i resultatet till de olika kriterierna. Kolumnen högsta värde visar det högsta värdet ett kriterium kan påverka analysen. Exempelvis kan nämnas att kriteriet boende/fritidshus har ett högsta värde på 18,8. Sammanfattningsvis bör kartan tolkas på så sätt att en varningsflagg ska höjas vid färglagda områden. 6

7 Figur 3. Kartan visar resultatet av analysen för motstående intressen för vindkraft. 7

8 Positiva intressen Analysen av positiva intressen (figur 4) är i stor utsträckning beroende av vinddata som är det kriterium som viktats högst. Därför skiljer sig inte resultatet speciellt mycket från det ursprungliga vinddatat på 103m. Notera att endast vinddata över 6,0 m/s är inräknade i kriteriet för vind p.g.a. att lägre värden anses i analysen vara för lågt för vindkraftetablering. Det kan diskuteras ifall gränsen ska vara lagd högre, men med tanke på att tekniken hela tiden utvecklas så beslutades en gräns på 6,0 m/s. Det finns också ett väl utbyggt vägnät i Gävleborg p.g.a. det omfattande skogsbruket. Det medför att större delen av länet på något sätt gynnas av kriteriet närhet till vägar. Det går däremot att se viss skillnad på mer detaljerad skala, samt att stora områden som saknar vägutbyggnad resulterar i lägre värden. Som tidigare nämnts så gjordes två analyser, en med kraftnät medräknat och en utan kraftnät. Anledningen till att två analyser gjordes är att det ansågs oklart hur kraftnätet påverkar lokaliseringen av vindkraft. Den kraftnätsanalys som gjordes utgick från det linjära avståndet till närmaste stam- eller regionnät. Eftersom lokala nät ofta kan användas för att koppla på vindkraftverken på elnätet vid mindre etableringar är inte bilden helt korrekt. Däremot vid större etableringar där uppkoppling på stam- eller regionnät är enda alternativet så anses avståndet till vindkraftverken ha viss betydelse för vilken påverkan på miljön, samt vilka ekonomiska kostnader etableringen medför. Det finns även fall där den närmaste kraftledningen inte används, vilket också gör det mer komplicerat att ta med i en analys. Positiva minus negativa intressen I figuren som visar positiva intressen ihop med motstående intressen (figur 5) är resultatet av värdena från analysen med positiva intressen tagna minus värdena från analysen med motstående intressen. Resultatet ger högst värden (grönt/mörkgrönt) där det är få eller inga motstående intressen och där det finns goda förutsättningar för vindkraft. Områdena med de lägsta värdena (röd/orange) motsvarar områden med hög andel motstående intressen, samt dåliga vindförhållanden, vilka således har dåliga förutsättningar för vindkraft. Områden som inte är färgade befinner sig i en osäkerhetszon där det kan både vara goda vindförhållanden samtidigt som det finns motstående intressen, då dessa tar ut varandra. Ofärgat område kan även innebära låga värden av både motstående intressen och främjande intressen. I figur 3, 5 och 9 är även stoppområden inlagda som områden som anses ha dåliga förutsättningar för vindkraft. Man kan tydligt se Gävle flygplats inflygningszon, järnväg och vägnät samt väderradarn i Hudiksvalls kommun. Däremot är inte bostäder/fritidshus inlagda i dessa kartor. Dessa kan manuellt läggas till vid hantering av det digitala GIS-materialet. 8

9 Figur 4. Kartan visar resultatet av analysen för positiva intressen för vindkraft. 9

10 Figur 5. Kartan visar positiva minus negativa intressen för vindkraft. 10

11 Positiva intressen, inklusive kraftnät I figur 8 visas samma typ av värden som i figur 4 förutom att i figur 8 är även kraftledningar med som en faktor. Jämförs resultatet i de båda positiva intressen analyserna, med och utan kraftnät, har de 10 högsta procenten flyttat sig närmare kraftledningarna i stor utsträckning. Som tidigare beskrivits så gjordes två analyser p.g.a. osäkerheten i att använda kraftledningar som ett kriterium. Däremot kan konstateras att några av områdena har höga värden i båda analyserna. Detta kan ses som en positiv indikation i jämförelse med de övriga områdena. Positiva minus negativa intressen, inklusive kraftnät I figur 9 kan man tydligt se skillnaden på områden som ligger längre ifrån länets stam- och regionnät. Dessa områden i figur 5 har inte erhållit samma höga värden i jämförelse med de högsta värdena i figur 9. För att närmare undersöka skillnader så bör resultatet undersökas i en GIS-applikation, exempelvis ArcMap. Stoppområden Vilka kriterier som angetts som stoppområden syns i tabell 1. I figurerna 6 och 7 presenteras dessa områden. I figur 6 visas stoppområden i länet enligt tabell 1 utan kriteriet för bostäder. I figur 7 visas samma sak fast med bostäder inkluderat. Båda redovisningarna togs med för att kunna skilja dessa åt p.g.a. att en bostad/fritidshus inte nödvändigtvis behöver innebära stoppområde. Figur 6. Stoppområden exklusive bostäder. Figur 7. Stoppområden inklusive bostäder. 11

12 Figur 8. Kartan visar positiva intressen för vindkraft. I resultatet har även stam- och regionnätet använts som en faktor. 12

13 Figur 9. Kartan visar positiva intressen för vindkraft. I resultatet har även stam- och regionnätet använts som en faktor. 13

14 Diskussion Vindkraftsanalysen är tänkt som ett underlag till vindkraftsplanering i Gävleborg. Därför är det viktigt att förstå hur resultatet har tagits fram och vilken metod som använts. Underlaget kan inte användas för att dra direkta slutsatser huruvida platsen är lämpad för vindkraftetablering eller inte, däremot kan det gott och väl användas som underlag för en sådan slutsats. En GIS-analys är aldrig eller sällan direkta sanningar. Däremot kan en GIS-analys vara väl underbyggda gissningar som kan användas för att hjälpa beslutsfattaren. Att undersöka områden med geografiska data kan ge planeraren ett verktyg för att ta väl avvägda beslut. Att även analysera geografiska data, genom exempelvis en multikriterieanalys, kan ge ytterligare information om hur lämpligt eller hur olämpligt ett område är för en viss verksamhet. Arbetet har utgått ifrån vetenskapligt erkända metoder för multikriterieanalys. Länsstyrelsen har anpassat metoden under arbetets gång för att passa just detta arbete. Varje del av metoden har anpassats för att bättre visa en verklighetstrogen bild. Detaljeringsgraden av valda kriterier är gjord på en regional skala och utelämnar således viss lokal information. Däremot är upplösningen på analysen 50x50m och kan därför tolkas även på kommunal nivå. Förslag till förbättringar eller påbyggnad på analysen: Mer detaljerade regler för vissa kriterier utformas, exempelvis byta ut de linjära avstånden mot mer avancerade lösningar. Förslagsvis kan detta göras till kriterium för kraftledningar och vägar. Detta bör då ske på en mer lokal/detaljerad skala. Fler kriterier kan tas med, vilket dock försvårar viktandet ytterligare. Analys inriktad på vindkraft till havs kan göras parallellt. Kommunala intressen kan läggas till för anpassning till mer detaljerad skala. Eventuellt kan intressen relaterade till landskapsbilden läggas till. Mer avancerad analys för dragning av infrastruktur (vägar/kraftnät) Komplettering med vinddata för 72m höjd eller annan önskvärd höjd för vinddata. Samtidigt bör nämnas att det förmodligen inte är relevant på den regionala skalan att fördjupa sig mer än vad som gjorts. Dock bör materialet kompletteras genom fortsatt planarbete i den kommunala/lokala skalan, framförallt genom komplettering med kommunala/lokala intressen. Samtidigt kräver vissa förbättringar mer avancerat eller detaljerat underlag som idag inte är tillgängligt, exempelvis noggrannare höjddata, utredning för kraftnät m.m.. Slutsatser Resultatet visar att Gävleborg på många platser har goda förutsättningar för vindkraft. Som slutsats ska poängteras att den analys som gjorts visar områden som kan vara intressanta att studera vidare för eventuell vindkraftsexploatering. Analysen ger också planeringsunderlag till områden som bör undvikas genom att analysera regionala motstående intressen för vindkraft. Resultatet kan också ha ett värde i att ge en regional bild över länets vindkraftläge. Underlaget bör användas som planeringsunderlag till kommunala eller övriga planeringsarbeten. Det digitala resultatet kan med fördel användas för vidare analys i framtida planarbete. Kommuner och andra aktörer kan med det digitala materialet göra egna analyser och bedömningar. 14

15 Källor Geografiska data Länsstyrelsens GIS-tjänster, Energimyndigheten, MIUU-modellen, Flygplatsdata, Luftfartsverket Kartmaterial från Lantmäteriverket Använd mjukvara ArcMap 9.2 För frågor kring arbetet med den regionala GIS-analysen för vindkraft i Gävleborg, kontakta Daniel Andersson, , daniel.andersson@lansstyrelsen.se. 15