Ulla Johanson, 74 år. Smärta i ryggen (37p)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ulla Johanson, 74 år. Smärta i ryggen (37p)"

Transkript

1 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 1(34) Fall A Ulla Johanson, 74 år. Smärta i ryggen (37p) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Ulla har tidigare varit frisk, men har nu mycket att göra när maken blivit sämre. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Hon hann inte ta emot sig utan föll direkt mot det hårda källargolvet. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Haft svårt att gå över huvud taget. Fråga A1 (1p) Ange en trolig orsak till Ullas plötsliga smärtor. Svarsförslag: Ulla har sannolikt fått en kotkompression i bröstryggraden. Även andra svar får värderas.

2 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 2(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Ulla har tidigare varit frisk, men har nu mycket att göra när maken blivit sämre. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Hon hann inte ta emot sig utan föll direkt mot det hårda källargolvet. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Haft svårt att gå över huvud taget. Ulla har antagligen fått en (eller flera) kotkompression(er) i bröstryggraden. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Även lungorna auskulteras u.a. och hon är cirkulatoriskt stabil och andas normalt, möjligen tycker du att hennes puls på 90 är lite högre än den borde. Du får reda på att hon inte lider av några kända medicinska sjukdomar. Fråga A2 (5p) Ulla har det besvärligt, och du vill ge något smärtstillande. Du ordinerar en opioid, injektion morfin, 10mg/ml, 1 ml intramuskulärt. a) (3p) Denna beredningsform av Morfin kan dessutom ges subcutant och intravenöst, och finns dessutom som tabletter samt stolpiller. Beskriv för och nackdelar med de olika administrationssätten. b) (2 p) Redogör för hur en opiat utövar sin smärtstillande effekt Svarsförslag: a) Det som skiljer mellan olika beredningar av morfin är tid till effekt (och även tid till maxkoncentration och tid till maxeffekt). Dessa tider är kortare för injektionsberedningar jämfört med suppositorier och tabletter. Det kan ibland också vara väsentliga skillnader mellan olika injektionssätt. Vid chocktillstånd med dålig perifer genomblödning kan morfin givet intravenöst ha snabbare effekt jämfört med om man ger det subkutant eller intramuskulärt. Effektmässigt spelar det ingen roll hur morfin ges om man anpassar dosen efter biotillgängligheten för de olika beredningarna. Vid behandling med tabletter eller suppositorier måste man ge en högre dos av läkemedlet för att nå samma smärtstillande effekt b) Den smärtlindrande effekten av morfin och andra opiater är kopplad till aktivering av specifika opioid-receptorer, vilka vid aktivering hämmar smärtimpulstrafiken. Morfin verkar huvudsakligen genom att aktivera kroppens egna smärthämmande system i hjärna och ryggmärg. Gemensamt för opiatgruppens läkemedel är således att de stimulerar opioidreceptorer, vanligen av μ-opioidtyp.

3 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 3(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Ulla har tidigare varit frisk, men har nu mycket att göra när maken blivit sämre. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Hon hann inte ta emot sig utan föll direkt mot det hårda källargolvet. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Haft svårt att gå över huvud taget. Ulla har antagligen fått en (eller flera) kotkompression(er) i bröstryggraden. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Även lungorna auskulteras u.a. och hon är cirkulatoriskt stabil och andas normalt, möjligen tycker du att hennes puls på 90 är lite högre än den borde. Du får reda på att hon inte lider av några kända medicinska sjukdomar. Det som skiljer mellan olika beredningar av morfin är tid till effekt, samt biotillgänglighet. Effektmässigt spelar det ingen roll hur morfin ges om man anpassar dosen efter biotillgängligheten för de olika beredningarna Den smärtlindrande effekten av morfin och andra opiater är kopplad till aktivering av specifika opioid-receptorer främst av μ-typ, vilka vid aktivering hämmar smärtimpulstrafiken. Orsaken till kotkompressioner vid lindrigt våld i en äldre population är osteoporos. Fråga A3 (5p) Varför får vi osteoporos när vi blir äldre? Redogör för etiologi och bakomliggande mekanismer samt eventuella könsskillnader. Svarsförslag: Osteoporos, senil och postmenopausal, eller sekundär till annan sjukdom. Kvinnor har högre risk än män, och hos både män och kvinnor påskyndar könshormonbrist benförlusten; rökning; kortisonbehandling/överskott; immobilisering; malabsorption/celiaci; tyreotoxikos; undernäring; hyperparatyroidism; vitamin D-brist (osteomalaci eller osteoporos). Mekanismer ökad nettoaktivitet av osteoclaster, normal sammansättning av skelettet men för lite ben.

4 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 4(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Ulla har tidigare varit frisk, men har nu mycket att göra när maken blivit sämre. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Hon hann inte ta emot sig utan föll direkt mot det hårda källargolvet. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Haft svårt att gå över huvud taget. Ulla har antagligen fått en (eller flera) kotkompression(er) i bröstryggraden. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Även lungorna auskulteras u.a. och hon är cirkulatoriskt stabil och andas normalt, möjligen tycker du att hennes puls på 90 är lite högre än den borde. Du får reda på att hon inte lider av några kända medicinska sjukdomar. Det som skiljer mellan olika beredningar av morfin är tid till effekt, samt biotillgänglighet. Effektmässigt spelar det ingen roll hur morfin ges om man anpassar dosen efter biotillgängligheten för de olika beredningarna Den smärtlindrande effekten av morfin och andra opiater är kopplad till aktivering av specifika opioid-receptorer främst av μ-typ, vilka vid aktivering hämmar smärtimpulstrafiken. Orsaken till kotkompressioner vid lindrigt våld i en äldre population är osteoporos. Osteoporos kan vara senil och postmenopausal, eller sekundär till annan sjukdom. Kvinnor har högre risk än män. Hos båda könen påskyndar könshormonbrist benförlusten. Rökning; kortisonbehandling/överskott; immobilisering; malabsorption/celiaci; tyreotoxikos; undernäring; hyperparatyroidism; vitamin D-brist, är alla bidragande orsaker till en ökad nettoaktivitet av osteoklaster. Detta ger en normal sammansättning av skelettet men för lite ben. I den akuta situationen vill du säkerställa din diagnos och remitterar Ulla till röntgen av bröstryggraden. Fråga A4 (3p) a) (1 p) Vilka frågeställningar bör framställas i remissen, d v s vad är möjligt att påvisa vid en sådan undersökning och är dessutom väsentliga att få kännedom om för den vidare handläggningen? b) (2 p) Det kan vara tillräckligt med en konventionell röntgenundersökning, men datortomografi (DT) kan också övervägas. Vad kan DT påvisa i detta fall, som inte vanlig röntgenundersökning klarar? Svarsförslag: a) Frågeställningarna bör vara: Fraktur, kompressionsgrad, destruktion/patologisk fraktur, skada av annan skelettdel än kotkropp(ar) b) DT skulle med större säkerhet kunna påvisa fraktur i övre delen av bröstryggraden, där annars skulderpartierna försvårar tekniskt. DT skulle kunna påvisa destruktion med större säkerhet, och även visa ev mjukdelstutbredning av tumör/metastas. DT skulle kunna påvisa frakturutbredningen säkrare och bättre avgöra om t ex bågfraktur finns. DT skulle också kunna påvisa tillståndet i disker och ryggradsnära mjukdelar (diskbråck, blödningar).

5 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 5(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Ulla har tidigare varit frisk, men har nu mycket att göra när maken blivit sämre. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Hon hann inte ta emot sig utan föll direkt mot det hårda källargolvet. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Haft svårt att gå över huvud taget. Ulla har antagligen fått en (eller flera) kotkompression(er) i bröstryggraden. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Även lungorna auskulteras u.a. och hon är cirkulatoriskt stabil och andas normalt, möjligen tycker du att hennes puls på 90 är lite högre än den borde. Du får reda på att hon inte lider av några kända medicinska sjukdomar. Det som skiljer mellan olika beredningar av morfin är tid till effekt, samt biotillgänglighet. Effektmässigt spelar det ingen roll hur morfin ges om man anpassar dosen efter biotillgängligheten för de olika beredningarna Den smärtlindrande effekten av morfin och andra opiater är kopplad till aktivering av specifika opioid-receptorer främst av μ-typ, vilka vid aktivering hämmar smärtimpulstrafiken. Orsaken till kotkompressioner vid lindrigt våld i en äldre population är osteoporos. Osteoporos kan vara senil och postmenopausal, eller sekundär till annan sjukdom. Kvinnor har högre risk än män. Hos båda könen påskyndar könshormonbrist benförlusten. Rökning; kortisonbehandling/överskott; immobilisering; malabsorption/celiaci; tyreotoxikos; undernäring; hyperparatyroidism; vitamin D-brist, är alla bidragande orsaker till en ökad nettoaktivitet av osteoklaster. Detta ger en normal sammansättning av skelettet men för lite ben. I den akuta situationen vill du säkerställa din diagnos och remitterar Ulla till röntgen av bröstryggraden. Dina frågeställningar blir Fraktur, kompressionsgrad, destruktion/patologisk fraktur? DT skulle med större säkerhet kunna påvisa fraktur i övre delen av bröstryggraden, där annars skulderpartierna försvårar tekniskt. DT skulle kunna påvisa destruktion med större säkerhet, och även visa ev. mjukdelstutbredning av tumör/metastas. DT skulle också kunna påvisa tillståndet i disker och ryggradsnära mjukdelar. Röntgen bekräftade din misstanke om kotkompressioner i bröstryggraden, men du är osäker på om osteoporosen ska behandlas och skulle för framtiden vilja skärpa diagnostiken av osteoporosens magnitud. Fråga A5 (3p) Redogör för tänkbara radiologiska metoder vid bedömning av osteoporos och väg deras respektive för- och nackdelar. Vilken metod har blivit standard? Svarsförslag a) (Konventionell) röntgenundersökning medger endast mycket grov bedömning av osteoporos/-peni och bör inte övervägas som tillämplig metod i detta avseende. DEXA, Dual-Energy X-ray Absorptiometry, bygger på liknande princip som DT, men där separationen mellan olika vävnaders andel av attenueringen åstadkoms genom att mäta attenueringen för röntgenstrålning med två olika energinivåer, vid en och samma passageriktning genom kroppen, t ex distala radius eller korsryggen. Datortomografi, DT; röntgenstrålning som fångas upp av en uppsättning ( stycken) känsliga och stabila jonisationskammare som kontinuerligt kalibreras mot omgivande luft och dessemellan mot destillerat vatten. Mätningarna sker för varje grad av rotationen hos röntgenrör och mätkammare vid undersökningen. Därigenom kan attenueringen med datorns hjälp förläggas till respektive vävnadstyp. Siffermässig information, i Hounsfield-enheter, om medelattenueringen inom valda områden, t ex proximala tibia, trochantermassiv och kotkropp, ger god uppfattning om mineraliseringsgraden i skelettet. Ultraljudsteknik, UL, bygger på mätning av den akustiska impedansen, något som skulle kunna beskrivas som alternationer vid övergång mellan skikt med olika ljudledningshastighet. Olika ljudfrekvenser har olika möjlighet att fortledas, vilket kan utnyttjas som indikator för hårdhet, eller mineraliseringsgrad.

6 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 6(34) b) DEXA är billig, lätt att använda, reproducerbar, ger hög precision och medför ytterst liten strålbelastning men priset för en sådan specialutrustning blir högt om den inte används mycket ofta. Ingen ombyggnad/strålskydd. DT kostar relativt mycket att använda, men om mängden undersökningar är litet, så finns ju apparaturen redan där (på alla röntgenavdelningar på sjukhus i landet). Stor precision och god reproducerbarhet. Kräver specialpersonal (Rtg-sköterska/rtg-ass.). UL är billig, lätt att använda, sämre reproducerbarhet och sämre precision än de övriga metoderna, men är inte förenad med strålbelastning. Ingen ombyggnad/strålskydd. DEXA har på de flesta håll blivit standardmetod.

7 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 7(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Ulla har sannolikt fått kotkompression(er). På grund av intensviv smärta övervägs morfin. Orsaken till kotkompressioner vid lindrigt våld i en äldre population är osteoporos. Osteoporos kan vara senil och postmenopausal, eller sekundär till annan sjukdom. Kvinnor har högre risk än män. Hos båda könen påskyndar könshormonbrist benförlusten. Rökning; kortisonbehandling/överskott; immobilisering; malabsorption/celiaci; tyreotoxikos; undernäring; hyperparatyroidism; vitamin D-brist, är alla bidragande orsaker till en ökad nettoaktivitet av osteoklaster. Detta ger en normal sammansättning av skelettet men för lite ben. Röntgen bekräftade din misstanke om kotkompressioner i bröstryggraden, men du är osäker på om osteoporosen ska behandlas och skulle för framtiden vilja skärpa diagnostiken av osteoporosens magnitud. Tänkbara radiologiska metoder för att kvantifiera ostoeporos är: Dual-Energy X-ray Absorptiometry (DEXA), datortomografi (DT), och ultraljud (UL). DEXA och kvantitativ DT är ungefär lika bra ur diagnostisk synpunkt, men strålbelastningen är större vid DT. Med ultraljud, UL kan man i teorin mäta bentrabekler, men några säkra normer för hur svaren ska tolkas finns inte, dessutom är ultraljud inte dokumentationsvänligt och kan inte eftergranskas speciellt säkert Patienter och anhöriga har ibland frågor om strålbelastning, särskilt vanligt är att man refererar till att det blir, eller redan har blivit, så många undersökningar och tänker sig att det finns risk att något slags tak eller gränsvärde kan komma att passeras. Fråga A6 (3 p) Formulera ett sådant svar till en orolig anhörig t ex vad en konventionell röntgen av ryggen, en DT och en DEXA mätning skulle ha för konsekvenser för en patient särskilt om hon är yngre än Ulla. Svarsförslag: Först och främst skall man betona vikten av att det ställs en bra diagnos framför risken med strålning. En DT ger en något högre stråldos jmfrt. med konventionell röntgen om man tar 2 antero-posteriora projektioner och en lateral projektion. Eftersom strålfälten täcker många av de organ som vi betraktar som strålkänsliga, kolon, magsäck, gonader blir effektiv dos för dessa undersökningar av samma storleksordning som den årliga stråldos vi utsätts för om vi bor någonstans i Sverige där vi också får ett tillskott av radon. Visserligen får man stråldosen på en gång och reparationsmekanismerna kanske inte hinner med i samma utsträckning. Men också att det tar kanske innan en cancer hinner utvecklas. Däremot kan man ibland ifrågasätta varför man börjar med konventionell röntgen om man vet att man får bättre diagnos med DT så spar man den ena belastningen. Vad gäller DEXA så skannar man en volym av ryggen som täcker kotor och utskott med en smal stråle och därför blir det inte så mycket spridd strålning i kroppen, det som vid större fält bidrar till en stor del av patientens stråldos. DT använder sig också av en smal stråle men den går runt patienten som därvid bestrålas från alla håll och stråldosen blir mycket riktigt lite högre än slätröntgen med betoning på lite.patienten kan komprimera sig själv genom att ligga på mage vid bildtagningen. En DEXA undersökning ger en effektiv dos som motsvarar naturlig strålning under 14 dagar. Något tak brukar vi inte behöva ha för annat än interventionell röntgen eftersom man kan få strålskador i huden och det då gäller att förhindra att samma område bestrålas under lång tid

8 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 8(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Ulla har sannolikt fått kotkompression(er). På grund av intensviv smärta övervägs morfin. Orsaken till kotkompressioner vid lindrigt våld i en äldre population är osteoporos. Osteoporos kan vara senil och postmenopausal, eller sekundär till annan sjukdom. Kvinnor har högre risk än män. Hos båda könen påskyndar könshormonbrist benförlusten. Rökning; kortisonbehandling/överskott; immobilisering; malabsorption/celiaci; tyreotoxikos; undernäring; hyperparatyroidism; vitamin D-brist, är alla bidragande orsaker till en ökad nettoaktivitet av osteoklaster. Detta ger en normal sammansättning av skelettet men för lite ben. Röntgen bekräftade din misstanke om kotkompressioner i bröstryggraden, men du är osäker på om osteoporosen ska behandlas och skulle för framtiden vilja skärpa diagnostiken av osteoporosens magnitud. Tänkbara radiologiska metoder för att kvantifiera ostoeporos är: Dual-Energy X-ray Absorptiometry (DEXA), datortomografi (DT), och ultraljud (UL). DEXA och kvantitativ DT är ungefär lika bra ur diagnostisk synpunkt, men strålbelastningen är större vid DT. Patienter och anhöriga har ibland frågor om strålbelastning. Det viktigaste är att det ställs en korrekt diagnos. Du resonerar lite om den naturliga s.k. bakgrundsstrålning vi hela tiden utsätts för. En bröstryggsröntgen motsvar ca 1 års naturlig strålning och en ländryggsröntgen ca 2 års bakgrundsstrålning. Stråldoserna för vanlig röntgen och DT är ungefär lika stora, medan den är betydligt lägre för DEXA, där man också kan skärma av resten av kroppen från strålar på ett effektivt sätt. Ur mutagensynpunkt är det skillnad om strålbelastningen är momentan eller successiv. Osteoporos är vanligt i den här åldersgruppen särskilt hos kvinnor. Fråga A7 (2p) Redogör för, samt beskriv, de olika epidemiologiska mått vi kan använda för att beskriva en sjukdoms förekomst i befolkningen. Svarsförslag: Incidens = nyinsjuknande under en tidsperiod, Incidensrate (IR) = antal nya fall/antal individer vid studiens början eller antal nya fall/personår. Prevalens = sjukdomsförekomst vid en viss tidpunkt, Prevalensrate (PR) = antal fall vid viss tidpunkt/studiepopulationen vid samma tidpunkt.

9 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 9(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Ulla har sannolikt fått kotkompression(er). På grund av intensviv smärta övervägs morfin. Orsaken till kotkompressioner vid lindrigt våld i en äldre population är osteoporos. Osteoporos kan vara senil och postmenopausal, eller sekundär till annan sjukdom. Kvinnor har högre risk än män. Hos båda könen påskyndar könshormonbrist benförlusten. Rökning; kortisonbehandling/överskott; immobilisering; malabsorption/celiaci; tyreotoxikos; undernäring; hyperparatyroidism; vitamin D-brist, är alla bidragande orsaker till en ökad nettoaktivitet av osteoklaster. Detta ger en normal sammansättning av skelettet men för lite ben. Röntgen bekräftade din misstanke om kotkompressioner i bröstryggraden, men du är osäker på om osteoporosen ska behandlas och skulle för framtiden vilja skärpa diagnostiken av osteoporosens magnitud. Tänkbara radiologiska metoder för att kvantifiera ostoeporos är: Dual-Energy X-ray Absorptiometry (DEXA), datortomografi (DT), och ultraljud (UL). DEXA och kvantitativ DT är ungefär lika bra ur diagnostisk synpunkt, men strålbelastningen är större vid DT. Patienter och anhöriga har ibland frågor om strålbelastning. Osteoporos är vanligt i den här åldersgruppen särskilt hos kvinnor. Incidens = nyinsjuknande under en tidsperiod, Incidensrate (IR) = antal nya fall/antal individer vid studiens början eller antal nya fall/personår. Prevalens = sjukdomsförekomst vid en viss tidpunkt, Prevalensrate (PR) = antal fall vid viss tidpunkt/studiepopulationen vid samma tidpunkt. Dessa begrepp kan ibland vara missvisande eller svåra att jämföra över tiden. Fråga A8 (4p) a) (1p) När det gäller osteoporos t ex så talar man ibland om en falsk incidensökning d v s det ser ut som om sjukdomsincidensen ökat fast den egentligen inte har det vad kan detta bero på? b). (3p) Man ska ibland vara försiktig med sina slutsatser om man studerar sjukdomars prevalens vid olika tidpunkter att en sjukdoms prevalens idag är lägre eller högre än samma sjukdoms prevalens för t ex 30 års sedan behöver inte alltid bero på att sjukdomen blivit ovanligare eller vanligare förklara hur detta kan uppstå. Svarsförslag: a) Sjukdomsfallen har kanske inte blivit fler men vi har idag bättre förutsättningar att ställa diagnos (här röntgen, DEXA, ultraljud, datortomografi och ökad kunskap om sjukdomen) så att vissa sjukdomsfall som förr skulle förblivit oupptäckta nu upptäcks och ingår i statistiken b) Prevalensmåttet är beroende både av sjukdomens incidens (insjuknandefrekvens) och duration (hur länge man är sjuk). Man kan tänka sig att en sjukdoms prevalens blivit lägre för att man idag kan behandla sjukdomen så att man tillfrisknar snabbare eller att sjukdomen idag antagit en aggressivare form så att man idag avlider snabbare än tidigare (sjukdomens duration minskar). Man kan tänka sig att sjukdomens prevalens blivit högre för att man idag kan behandla men inte bota sjukdomen så att sjuka, som förr avled snabbt, nu kan leva längre med sin sjukdom eller att sjukdomen idag kan upptäckas och diagnosticeras i ett tidigare skede än tidigare (durationen ökar)

10 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 10(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Ulla har sannolikt fått kotkompression(er). På grund av intensviv smärta övervägs morfin. Orsaken till kotkompressioner vid lindrigt våld i en äldre population är osteoporos. Osteoporos kan vara senil och postmenopausal, eller sekundär till annan sjukdom. Kvinnor har högre risk än män. Hos båda könen påskyndar könshormonbrist benförlusten. Rökning; kortisonbehandling/överskott; immobilisering; malabsorption/celiaci; tyreotoxikos; undernäring; hyperparatyroidism; vitamin D-brist, är alla bidragande orsaker till en ökad nettoaktivitet av osteoklaster. Detta ger en normal sammansättning av skelettet men för lite ben. Röntgen bekräftade din misstanke om kotkompressioner i bröstryggraden, men du är osäker på om osteoporosen ska behandlas och skulle för framtiden vilja skärpa diagnostiken av osteoporosens magnitud. Tänkbara radiologiska metoder för att kvantifiera ostoeporos är: Dual-Energy X-ray Absorptiometry (DEXA), datortomografi (DT), och ultraljud (UL). DEXA och kvantitativ DT är ungefär lika bra ur diagnostisk synpunkt, men strålbelastningen är större vid DT. Patienter och anhöriga har ibland frågor om strålbelastning. Osteoporos är vanligt i den här åldersgruppen särskilt hos kvinnor. Incidens = nyinsjuknande under en tidsperiod, Incidensrate (IR) = antal nya fall/antal individer vid studiens början eller antal nya fall/personår. Prevalens = sjukdomsförekomst vid en viss tidpunkt, Prevalensrate (PR) = antal fall vid viss tidpunkt/studiepopulationen vid samma tidpunkt. Dessa begrepp kan ibland vara missvisande eller svåra att jämföra över tiden. Sjukdomsfallen har kanske inte blivit fler men vi har idag bättre förutsättningar att ställa diagnos, så att vissa sjukdomsfall som förr skulle förblivit oupptäckta nu upptäcks och ingår i statistiken Prevalensmåttet är beroende både av sjukdomens incidens (insjuknandefrekvens) och duration (hur länge man är sjuk). Prevalens kan bli lägre p.g.a. bättre behandling så att man tillfrisknar snabbare eller att sjukdomen idag antagit en aggressivare form så att man idag avlider snabbare än tidigare (sjukdomens duration minskar). Prevalens kan bli högre för att man idag kan behandla men inte bota sjukdomen så att patienter lever längre med sin sjukdom eller att sjukdomen idag diagnosticeras i ett tidigare skede än tidigare (durationen ökar) Ullas smärta kommer att avta efterhand under några veckor p.g.a. av att bentrabeklerna i kotkropparna läker. Fråga A9 (5 p) Redogör för mekanismer vid normal benläkning. Svarsförslag: En fraktur fylls av ett hematom, vilket omvandlas till vaskulariserad bindväv som kallas för callus. Syftet är att snabbt åstadkomma stabilisering. En ossifikation sker antingen direkt (desmal) vilket innebär bentrabekelbildning direkt i den mesenkymala vävnaden, eller indirekt (enchondral). Vid den indirekta ossifikationen bildas först brosk som måste mineraliseras innan det kan ersättas med bentrabekler. Mineraliseringsprocessen kräver; adekvata koncentrationer av calcium och fosfatjoner, Närvaro av kalcifieringsbart matrix, en nucleus/matrixvesicel som avknoppas från chondroblasterna (bara vid indirekt ossifikation), samt regulationsfaktorer, promotors och inhibitorer, t.ex. TGF-beta, BMPs, PDGF, IGF-I, och II, cytokiner, parathormon, calcitonin, östrogen.

11 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 11(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Ulla har sannolikt fått kotkompression(er). På grund av intensviv smärta övervägs morfin. Orsaken till kotkompressioner vid lindrigt våld i en äldre population är osteoporos. Osteoporos kan vara senil och postmenopausal, eller sekundär till annan sjukdom. Kvinnor har högre risk än män. Hos båda könen påskyndar könshormonbrist benförlusten. Rökning; kortisonbehandling/överskott; immobilisering; malabsorption/celiaci; tyreotoxikos; undernäring; hyperparatyroidism; vitamin D-brist, är alla bidragande orsaker till en ökad nettoaktivitet av osteoklaster. Detta ger en normal sammansättning av skelettet men för lite ben. Röntgen bekräftade din misstanke om kotkompressioner i bröstryggraden, men du är osäker på om osteoporosen ska behandlas och skulle för framtiden vilja skärpa diagnostiken av osteoporosens magnitud. Tänkbara radiologiska metoder för att kvantifiera ostoeporos är: Dual-Energy X-ray Absorptiometry (DEXA), datortomografi (DT), och ultraljud (UL). DEXA och kvantitativ DT är ungefär lika bra ur diagnostisk synpunkt, men strålbelastningen är större vid DT. Patienter och anhöriga har ibland frågor om strålbelastning. Osteoporos är vanligt i den här åldersgruppen särskilt hos kvinnor. Sjukdomsfallen har kanske inte blivit fler men vi har idag bättre förutsättningar att ställa diagnos, så att vissa sjukdomsfall som förr skulle förblivit oupptäckta nu upptäcks och ingår i statistiken Ullas smärta kommer att avta efterhand under några veckor p.g.a. av att bentrabeklerna i kotkropparna läker. En fraktur fylls av ett hematom som omvandlas till vaskulariserad bindväv som kallas för callus varefter ossifikation sker antingen direkt eller indirekt.. Mineraliseringsprocessen kräver; adekvata koncentrationer av calcium och fosfatjoner, samt en hel del tillväxtfaktorer och hormoner. Läkningsprocessen kan inte påverkas i någon större utsträckning men däremot osteoporosutvecklingen Fråga A10 (2 p) Vilka huvudgrupper av farmakologiska behandlingsmöjligheter finns vid osteoporos? Svarsförslag: Den farmakologiska behandlingen som används idag kan delas in följande huvudgrupper: kalcium och D-vitamin, östrogen, SERM (östrogenreceptormodulatorer) och bisfosfonater.

12 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 12(34) Ulla, som är 74 år, bor tillsammans med hjärtsjuk make i en villa. Inkommer nu till akutmottagningen efter att ha ramlat i källartrappan. Efteråt öm på olika ställen, men framför allt fick hon kraftig smärta mitt i bröstryggen. Du är mottagande läkare på akuten och undersöker Ulla, som inte uppvisar påverkan på vare sig känsel, motorik eller reflexer i benen. Ulla har sannolikt fått kotkompression(er). På grund av intensviv smärta övervägs morfin. Orsaken till kotkompressioner vid lindrigt våld i en äldre population är osteoporos. Osteoporos kan vara senil och postmenopausal, eller sekundär till annan sjukdom. Kvinnor har högre risk än män. Hos båda könen påskyndar könshormonbrist benförlusten. Rökning; kortisonbehandling/överskott; immobilisering; malabsorption/celiaci; tyreotoxikos; undernäring; hyperparatyroidism; vitamin D-brist, är alla bidragande orsaker till en ökad nettoaktivitet av osteoklaster. Detta ger en normal sammansättning av skelettet men för lite ben. Röntgen bekräftade din misstanke om kotkompressioner i bröstryggraden, men du är osäker på om osteoporosen ska behandlas och skulle för framtiden vilja skärpa diagnostiken av osteoporosens magnitud. Tänkbara radiologiska metoder för att kvantifiera ostoeporos är: Dual-Energy X-ray Absorptiometry (DEXA), datortomografi (DT), och ultraljud (UL). DEXA och kvantitativ DT är ungefär lika bra ur diagnostisk synpunkt, men strålbelastningen är större vid DT. Patienter och anhöriga har ibland frågor om strålbelastning. Osteoporos är vanligt i den här åldersgruppen särskilt hos kvinnor. Sjukdomsfallen har kanske inte blivit fler men vi har idag bättre förutsättningar att ställa diagnos, så att vissa sjukdomsfall som förr skulle förblivit oupptäckta nu upptäcks och ingår i statistiken Ullas smärta kommer att avta efterhand under några veckor p.g.a. av att bentrabeklerna i kotkropparna läker. En fraktur fylls av ett hematom som omvandlas till vaskulariserad bindväv som kallas för callus varefter ossifikation sker antingen direkt eller indirekt. Mineraliseringsprocessen kräver; adekvata koncentrationer av calcium och fosfatjoner, samt en hel del tillväxtfaktorer och hormoner. Läkningsprocessen kan inte påverkas i någon större utsträckning men däremot osteoporosutvecklingen Den farmakologiska behandlingen som används idag kan delas in följande huvudgrupper: kalcium och D-vitamin, östrogen, SERM (östrogenreceptormodulatorer) och bisfosfonater. Fråga A11 (4p) Vilka principiella verkningsmekanismer har dessa preparat i behandling av osteoporos? Slut på fall A.

13 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 13(34) Fall B Jakob Lindström, 27 år, med mörk urin (32p) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Fråga B1 (3p) Vilka laboratorieprover vill du ta genast? Motivera!

14 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 14(34) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Du kontrollerar bland annat nedanstående prover och får följande svar: Analys Resultat Referens Enhet P-CRP 54 <10 mg/l B-Hemoglobin g/l U-Albumin arb enh U-Glukos 0 0 arb enh U-Acetoacetat 0 0 arb enh U-Hb/Erytrocyter 3 0 arb enh Fråga B2 (3p) Vilka principiella orsaker finns det till hematuri? Vilken orsak är mest trolig i Jakob fall?

15 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 15(34) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Du kontrollerar bland annat nedanstående prover och får följande svar: Analys Resultat Referens Enhet P-CRP 54 <10 mg/l B-Hemoglobin g/l U-Albumin arb enh U-Glukos 0 0 arb enh U-Acetoacetat 0 0 arb enh U-Hb/Erytrocyter 3 0 arb enh Anamnesen gör att Du misstänker att Jakob skulle kunna ha en glomerulonefrit. Andra orsaker till hematuri såsom stensjukdom, tumör eller essentiell hematuri förefaller mindre troligt. Du noterade också proteinuri. Fråga B3 (4p) Förklara de mekanismer som leder till proteinuri vid olika former av njurskada!

16 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 16(34) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Du kontrollerar bland annat nedanstående prover och får följande svar: Analys Resultat Referens Enhet P-CRP 54 <10 mg/l B-Hemoglobin g/l U-Albumin arb enh U-Glukos 0 0 arb enh U-Acetoacetat 0 0 arb enh U-Hb/Erytrocyter 3 0 arb enh Anamnesen gör att Du misstänker att Jakob skulle kunna ha en glomerulonefrit. Andra orsaker till hematuri såsom stensjukdom, tumör eller essentiell hematuri förefaller mindre troligt. Du noterade också proteinuri. På grund av misstanken om glomerulonefrit remitteras Jakob akut till medicinjouren på sjukhuset. Det görs en lungröntgen som visar tecken på ödem. Jakob hade också, som du tidigare noterat, ödem i benen och runt ögonen. Du tolkar bilden som att det föreligger generella ödem. Fråga B4 (4p) Definiera begreppet ödem och beskriv de mekanismer som generellt kan ge upphov till ödem hos en patient. Diskutera slutligen vilka mekanismerna kan vara bakom ödemen hos Jakob!

17 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 17(34) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Du kontrollerar bland annat nedanstående prover och får följande svar: Analys Resultat Referens Enhet P-CRP 54 <10 mg/l B-Hemoglobin g/l U-Albumin arb enh U-Glukos 0 0 arb enh U-Acetoacetat 0 0 arb enh U-Hb/Erytrocyter 3 0 arb enh Anamnesen gör att Du misstänker att Jakob skulle kunna ha en glomerulonefrit. Andra orsaker till hematuri såsom stensjukdom, tumör eller essentiell hematuri förefaller mindre troligt. Du noterade också proteinuri. På grund av misstanken om glomerulonefrit remitteras Jakob akut till medicinjouren på sjukhuset. Det görs en lungröntgen som visar tecken på ödem. Jakob hade också, som du tidigare noterat, ödem i benen och runt ögonen. Du tolkar bilden som att det föreligger generella ödem. Ödem kan uppstå på grund av proteinförluster via urinen som leder till minskat osmotiskt tryck och extravasering av vätska eller genom retention av salt och vatten genom påverkan på glomerulusfunktionen. Medicinjouren på akutmottagningen verifierar dina undersökningsfynd. Det beslutas om inläggning på Njurmedicinska kliniken. Medicinering påbörjas med Tabl Tenormin (atenenolol) och injektion Furix (furosemid). Vidare får han penicillin (Kåvepenin 1g x2) för sin halsinfektion Dagen därpå lämnar Jakob prov för urinanalys, bl a U-sediment vilket visar: Analys Resultat Referens Enhet Erytrocyter /sf 400 ggr Leukocyter /sf 400 ggr Agglutinat /sf 400 ggr Erytrocytcylindrar /10sf 100 ggr Grovgranulerande cyl /10sf 100 ggr Anmärkning: Förekomst av glitterceller Fråga B5 (3p) Hur skall man tolka detta svar? Förklara innebörden av fynden och redogör för mekanismerna bakom!

18 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 18(34) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Anamnesen gör att Du misstänker att Jakob skulle kunna ha en glomerulonefrit. Du noterade också proteinuri. På grund av misstanken om glomerulonefrit remitteras Jakob akut till medicinjouren på sjukhuset. Det görs en lungröntgen som visar tecken på ödem. Medicinjouren på akutmottagningen verifierar dina undersökningsfynd. Det beslutas om inläggning på Njurmedicinska kliniken. Medicinering påbörjas med Tabl Tenormin (atenenolol) och injektion Furix (furosemid). Vidare får han penicillin (Kåvepenin 1g x2) för sin halsinfektion Dagen därpå lämnar Jakob prov för urinanalys, bl a U-sediment vilket visar: Analys Resultat Referens Enhet Erytrocyter /sf 400 ggr Leukocyter /sf 400 ggr Agglutinat /sf 400 ggr Erytrocytcylindrar /10sf 100 ggr Grovgranulerande cyl /10sf 100 ggr Anmärkning: Förekomst av glitterceller Svaret på sedimentundersökningen talar för glomerulär skada. Man tar ytterligare blodprover, bl a serumkreatininn vilket är förhöjt, 163 µmol/l. Man kontrollerade också kreatininclearance vilket likaså var påverkat, 59 ml/min. Fråga B6 (3p) Vad innebär en undersökning av kreatininclearance? Hur går undersökningen till? Hur skall svar tolkas?

19 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 19(34) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Anamnesen gör att Du misstänker att Jakob skulle kunna ha en glomerulonefrit. Du noterade också proteinuri. På grund av misstanken om glomerulonefrit remitteras Jakob akut till medicinjouren på sjukhuset. Det görs en lungröntgen som visar tecken på ödem. Medicinjouren på akutmottagningen verifierar dina undersökningsfynd. Det beslutas om inläggning på Njurmedicinska kliniken. Medicinering påbörjas med Tabl Tenormin (atenenolol) och injektion Furix (furosemid). Vidare får han penicillin (Kåvepenin 1g x2) för sin halsinfektion. Svar på sedimentundersökning talar för glomerulär skada. Man tar ytterligare blodprover, bl a serumkreatininn vilket är förhöjt, 163 µmol/l. Man kontrollerade också kreatininclearance vilket likaså var påverkat, 59 ml/min. För att verifiera arbetsdiagnosen glomerulonefrit genomförs en njurbiopsi. Fråga B7 (2p) Med vilka metoder undersöks regelmässigt njurbiopsimaterial?

20 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 20(34) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Anamnesen gör att Du misstänker att Jakob skulle kunna ha en glomerulonefrit. Du noterade också proteinuri. På grund av misstanken om glomerulonefrit remitteras Jakob akut till medicinjouren på sjukhuset. Det görs en lungröntgen som visar tecken på ödem. Medicinjouren på akutmottagningen verifierar dina undersökningsfynd. Det beslutas om inläggning på Njurmedicinska kliniken. Medicinering påbörjas med Tabl Tenormin (atenenolol) och injektion Furix (furosemid). Vidare får han penicillin (Kåvepenin 1g x2) för sin halsinfektion. Svar på sedimentundersökning talar för glomerulär skada. Man tar ytterligare blodprover, bl a serumkreatininn vilket är förhöjt, 163 µmol/l. Man kontrollerade också kreatininclearance vilket likaså var påverkat, 59 ml/min. För att verifiera arbetsdiagnosen glomerulonefrit genomförs en njurbiopsi. Ljusmikroskopi, immunfluorescens/immunhistokemi och elektronmikroskopi utförs. Utlåtandet på den ljusmikroskopiska undersökningen sammanfattas med..fynd tydande på en diffus, global, endokapillär, exsudativ proliferativ glomerulonefrit Fråga B8 (4p) Förklara med egna ord utförligt de vävnadsförändringar som beskrivs i biopsiutlåtandet

21 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 21(34) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Anamnesen gör att Du misstänker att Jakob skulle kunna ha en glomerulonefrit. Du noterade också proteinuri. På grund av misstanken om glomerulonefrit remitteras Jakob akut till medicinjouren på sjukhuset. Det görs en lungröntgen som visar tecken på ödem. Medicinjouren på akutmottagningen verifierar dina undersökningsfynd. Det beslutas om inläggning på Njurmedicinska kliniken. Medicinering påbörjas med Tabl Tenormin (atenenolol) och injektion Furix (furosemid). Vidare får han penicillin (Kåvepenin 1g x2) för sin halsinfektion. Svar på sedimentundersökning talar för glomerulär skada. Man tar ytterligare blodprover, bl a serumkreatininn vilket är förhöjt, 163 µmol/l. Man kontrollerade också kreatininclearance vilket likaså var påverkat, 59 ml/min. För att verifiera arbetsdiagnosen glomerulonefrit genomförs en njurbiopsi. Utlåtandet på den ljusmikroskopiska undersökningen sammanfattas med..fynd tydande på en diffus, global, endokapillär, exsudativ proliferativ glomerulonefrit Svar på en svalgodling, som togs vid inkomsten, visar växt av betahemolytiska streptokocker. Fråga B9 (5p) Redogör för sambandet mellan halsinfektionen och glomerulonefriten! Redogörelsen skall innehålla en detaljerad beskrivning av de ingående mekanismerna. Vilka fynd som förekommer vid undersökning av njurbiopsimaterialet kan stödja ett möjligt samband mellan infektionen och glomerulonefriten?

22 Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 22(34) Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen akut då han för två veckor sedan insjuknade med halsont, sväljningsbesvär, Jakob Lindström söker dig på vårdcentralen på grund av svullnader. Han insjuknade för 2 veckor sedan med halsont, sväljningsbesvär, frossa och tempstegring till 39 grader. Han hade svårt att svälja och hade ont i hela kroppen. Han förbättrades efter någon vecka och kunde återgå till sina studier. Sedan ett par dagar har Jakob märkt att hans urin började bli mörkare. Han har också börjat att bli svullen i ben, fingrar och runt ögonen. Sedan igår känner han sig också allt mer andfådd varför han idag söker akut. Jakob har tidigare varit frisk. Han är ensamstående och studerar till civilekonom. Han röker inte. Vid undersökning finner du ett uttalat ödem på framför allt anklar och underben, men även upp på låren och buken. Vid inspektion av munhåla och svalg finner Du förstorade tonsiller med smetiga beläggningar. Lungorna auskulteras med bilaterala lösa rassel. Blodtrycket är 180/110. Anamnesen gör att Du misstänker att Jakob skulle kunna ha en glomerulonefrit. Du noterade också proteinuri. På grund av misstanken om glomerulonefrit remitteras Jakob akut till medicinjouren på sjukhuset. Det görs en lungröntgen som visar tecken på ödem. Medicinjouren på akutmottagningen verifierar dina undersökningsfynd. Det beslutas om inläggning på Njurmedicinska kliniken. Medicinering påbörjas med Tabl Tenormin (atenenolol) och injektion Furix (furosemid). Vidare får han penicillin (Kåvepenin 1g x2) för sin halsinfektion. Svar på sedimentundersökning talar för glomerulär skada. Man tar ytterligare blodprover, bl a serumkreatininn vilket är förhöjt, 163 µmol/l. Man kontrollerade också kreatininclearance vilket likaså var påverkat, 59 ml/min. För att verifiera arbetsdiagnosen glomerulonefrit genomförs en njurbiopsi. Utlåtandet på den ljusmikroskopiska undersökningen sammanfattas med..fynd tydande på en diffus, global, endokapillär, exsudativ proliferativ glomerulonefrit. Svar på en svalgodling, som togs vid inkomsten, visar växt av betahemolytiska streptokocker. Efter behandling med penicillin, betablockare och diuretika förbättras Jakob och redan efter en vecka har alla tecken till vätskeretention försvunnit och han kan skrivas ut i gott skick. Fråga B10 (1p) Hur är prognosen för överlevnad och njurfunktion vid postinfektiös glomerulonefrit?

Gun-Britt Svensson, 51 år. Söker för ledvärk.

Gun-Britt Svensson, 51 år. Söker för ledvärk. Tentamen T5 HT04 Kod nr 1(37) Fall A Gun-Britt Svensson, 51 år. Söker för ledvärk. Gun-Britt är en 51-årig sekreterare som bor tillsammans med make och ett hemmavarande barn. Röker 10 cigaretter/dag sedan

Läs mer

Birgitta Stensson, 59 år. Söker för urinträngningar.

Birgitta Stensson, 59 år. Söker för urinträngningar. Tentamen T5 HT04 Kod nr 1(43) Fall A Birgitta Stensson, 59 år. Söker för urinträngningar. Birgitta Stensson, en 59-årig tidigare väsentligen frisk kvinna, söker vårdcentralen där du är vikarierande distriktsläkare.

Läs mer

Röntgen och nuklearmedicin

Röntgen och nuklearmedicin Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp

Läs mer

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning.

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning. 4. UROLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 211) Urologifall nr 1 Du är AT-jour på lasarettet i Motala, där en 15 årig kille söker på akutmottagningen kl 18. Han klagar över smärtor i pungen efter karateträning.

Läs mer

Varför kan det ta så lång tid på röntgen?

Varför kan det ta så lång tid på röntgen? Varför kan det ta så lång tid på röntgen? Röntgenremissens gång Röntgenremissens gång En del patienter tycker att väntetiden kan bli lång vid röntgenavdelningen. Vi vill därför förklara vad som händer

Läs mer

Detta frågehäfte är märkt med ditt namn samt ett studentnummer, med vars hjälp du senare kan hitta ditt resultat på kurswebben på Anslagstavlan.

Detta frågehäfte är märkt med ditt namn samt ett studentnummer, med vars hjälp du senare kan hitta ditt resultat på kurswebben på Anslagstavlan. 1 ANVISNINGAR Detta frågehäfte är märkt med ditt namn samt ett studentnummer, med vars hjälp du senare kan hitta ditt resultat på kurswebben på Anslagstavlan. Skrivningspasset omfattar två temauppgifter

Läs mer

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Sammanfattning Osteoporos kännetecknas av att skelettet blir skört och att skador i form av sprickor och brott (frakturer) lättare uppkommer.

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab)

PATIENTINFORMATION. Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab) PATIENTINFORMATION Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab) Den här broschyren vänder sig till dig som får behandling med Prolia mot

Läs mer

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen. Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Ibandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter. 3.11.2014, Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Ibandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter. 3.11.2014, Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Ibandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter 3.11.2014, Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1b Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS

OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS Definition av Osteoporos Minskad mängd benmassa Förändrad mikroarkitektur i benet Detta leder till minskad hållfasthet och ökad risk för fraktur.

Läs mer

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt?

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt? Kliniken för 201-0-05 2015-0-05 Vad är osteoporos? Osteoporos eller benskörhet är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för benbrott (fraktur).

Läs mer

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3 Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10)

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10) Fråga 1 (4p) 1(10) Bilden ska föreställa en cell bestyckad med molekyler för interaktion med cellens närmiljö. A Om cellen är en mast cell, vilken molekyl representeras på ytan? (1p) B På vilket sätt bidrar

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2 Reumatologi 2 Patientfall nr 1: 34-årig kvinna Patientfall nr 2: 82-årig kvinna Patientfall nr 3: 47-årig kvinna Patientfall nr 4: 69-årig kvinna Patientfall nr 5: 61-årig kvinna Patientfall nr 6: 30-årig

Läs mer

1. Vilken akut bukåkomma kan Pelle ha drabbats av? (Motivera ditt svar relaterat till de. 2. Vilka blodprover vill du ta och varför?

1. Vilken akut bukåkomma kan Pelle ha drabbats av? (Motivera ditt svar relaterat till de. 2. Vilka blodprover vill du ta och varför? Del 3_5 sidor_17 poäng Pelle 38 år söker på akutmottagningen p.g.a. akut insättande smärtor i övre delen av buken sedan 5 timmar tillbaka. Han har kräkts gallfärgat maginnehåll upprepade gånger. Tidigare

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Fall A: Gulli Svensson, 68 år, med ikterus

Fall A: Gulli Svensson, 68 år, med ikterus Tentamen T5 VT05 Kod nr 1(38) Fall A: Gulli Svensson, 68 år, med ikterus Gulli Svensson, 68 år, kommer till distriktsläkare på grund av trötthet och illamående. Besvären har kommit gradvis senaste månaden.

Läs mer

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning. Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT

Läs mer

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab).

Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab). Den här broschyren vänder sig till dig som får behandling med Prolia mot postmenopausal osteoporos

Läs mer

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT 1. Husläkarmottagning Bruten 71-åring Epikris kommer från Ortopedkliniken på en av dina patienter. Det rör sig om en 71-årig kvinna med välkontrollerad

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom.

Livsviktig information om Addisons sjukdom. Livsviktig information om Addisons sjukdom. Innehållsförteckning Om Addisonkris 5 Krisschema 6 Orsaken till binjurebarksvikt 8 Behandling av binjurebarksvikt 10 Akutvård 12 Viktigt att känna till 14 2

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD: 0250

Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD: 0250 Kurs: Medicin, Klinisk medicin II, 7, 5 hp Datum: 2017-11-17 Antal frågor: Lärare: Rolf Pettersson (RP), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN I KLINISK MEDICIN A, 3 hp PROVKOD:

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Vid ytterligare penetration av anamnesen framkommer att han använder alkohol sparsamt men röker ett paket cigaretter dagligen sedan 17 års ålder.

Vid ytterligare penetration av anamnesen framkommer att han använder alkohol sparsamt men röker ett paket cigaretter dagligen sedan 17 års ålder. MEQ 6 (15,5 poäng) Martin Svensson, 45-årig rökande industriarbetare, söker dig på din vårdcentral där du arbetar som distriktsläkare och har akuttider nu på förmiddagen (15 minuters besök). Han är tidigare

Läs mer

Patientbroschyr. Jinarc (tolvaptan)

Patientbroschyr. Jinarc (tolvaptan) Jinarc (tolvaptan) Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgenstrålning används för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna

Läs mer

View this in your browser. Helst av allt vill vi att din häst ska vara frisk. Hela tiden.

View this  in your browser. Helst av allt vill vi att din häst ska vara frisk. Hela tiden. View this email in your browser Helst av allt vill vi att din häst ska vara frisk. Hela tiden. Men om skadan ändå dyker upp är det viktigt att få snabb vård och rätt vård. Vi är specialister på hästen

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2. Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning Totalt 21 poäng

Integrerad MEQ fråga 2. Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning Totalt 21 poäng Delexamination 2 restskrivning 2011-04-26 1(8) Integrerad MEQ fråga 2 Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning 2011 04 26 Totalt 21 poäng skrivningsnummer:. Anvisning: Frågan är uppdelad på åtta

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Patientbroschyr. Jinarc (tolvaptan)

Patientbroschyr. Jinarc (tolvaptan) Jinarc (tolvaptan) Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper Sjuksköterskeprogrammet VT 2015 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2015-11-27 Tid 08.15-12.15 Lärare: Siv Rosén (SRN), Anita Ross (AR), Inger James(IR) INDIVIDUELL

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Rift Valley Tanzania Lena Caval in 26 november

Rift Valley Tanzania Lena Caval in 26 november Skelett radiologi Lena Cavallin, MD, PhD Neuroradiolog Skelettradiolog Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge CLINTEC, Karolinska Institutet Rift Valley Tanzania Lena Cavallin 26 november

Läs mer

REGISTER för SÄRSKILDA LÄKEMEDEL vid OSTEOPOROS START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA

REGISTER för SÄRSKILDA LÄKEMEDEL vid OSTEOPOROS START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA Följande formuläret utgör underlag för inmatning i den webbaserade databasen. 1) Formulär 1 - Start av behandling 2)

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen I ditt arbete som klinisk genetiker studerar du en dag kromosomer från en cancerpatient med hjälp av så kallad SKY teknik. Du ser då att en del av kromosom 13 nu istället ligger på kromosom 10. Fråga 1

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

hittills inhämtade anamnesen

hittills inhämtade anamnesen Du jobbar som AT-läkare på vårdcentralen i Vivalla när Ferenc, 55 år, kommer till dig på öppna mottagningen. Han söker för återkommande smärtor i vänster fot, på stortåns ovansida och fotsulan, sedan cirka

Läs mer

Delexamination 2 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 2 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två

Läs mer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer Du vikarierar på vårdcentral i Töreboda. En 23-årig kvinna söker med en knapp veckas anamnes på miktionssveda, urinträngningar och flytning utan feber. Hon har tidigare inte haft några urinvägsbesvär och

Läs mer

Björn Beermann SPF Idun. Osteoporos,(benskörhet) en försummad folksjukdom

Björn Beermann SPF Idun. Osteoporos,(benskörhet) en försummad folksjukdom Björn Beermann SPF Idun Osteoporos,(benskörhet) en försummad folksjukdom Två typer av benvävnad Vad är osteoporos? Skelettet är en levande vävnad som hela tiden omformas och hela skelettet byts ut under

Läs mer

Faktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken

Faktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Giltig fr.o.m: 2018-03-28 Faktaägare: Gunilla Lindström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar Invärtesmedicin för fysioterapeuter 2017 Njursjukdomar Njursjukdomar översikt Uppbyggnad och funktion Undersökningar av njure och urinvägar Njursvikt Vanligaste orsaker Symtom Dialys Njurarnas lokalisation

Läs mer

Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)

Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2) Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Fråga: Vilka initiala behandlingsåtgärder utför du omedelbart på akuten i detta läge? 1p

Fråga: Vilka initiala behandlingsåtgärder utför du omedelbart på akuten i detta läge? 1p MEQ2 DEX 3 VT 14 Du arbetar som medicinjour på medicinakuten. Din nästa patient heter Erik och är 65 år gammal. Dottern larmade ambulansen för att hon hittade pappan liggandes på golvet i sin egen lägenhet.

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2

DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2 DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Lärarinstruktion Ortopedi

Lärarinstruktion Ortopedi Lärarinstruktion Ortopedi Gå igenom scenariot med SP och visa L5 dermatomets utbredning. Förklara/visa positivt Lasegue s test + korsat positivt Se till att det finns reflexhammare Efter utförd ortopedistation

Läs mer

5. ORTOPEDI max 14 poäng Skrivning VT 2016

5. ORTOPEDI max 14 poäng Skrivning VT 2016 5. ORTOPEDI max 14 poäng Skrivning VT 2016 5:1 Du börjar ditt pass på akuten. Din avgående kollega har misstänkt septisk artrit hos en medelålders kvinna, odlat och tagit följande prover som nu är klara:

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk

Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-03-28 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 71,5 poäng Poängfördelning: Krzysztof Musial Wafa Sabir I Wolfgang

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe [Skriv text] rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Totalt 25poäng löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz

Läs mer

Tentavakten ombedes ringa om studenter har frågor:

Tentavakten ombedes ringa om studenter har frågor: Ämne: Läkemedelsberäkning, Tentamen Kurs: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik,7.5 Hp, BL1015 Datum: 2015-01-31 Tid: 2 timmar, kl 08.15-10.15 Provkod: 0400 Hjälpmedel: Miniräknare Lärare: Annika Hickisch

Läs mer

Röntgenundersökningens roll i primärvården

Röntgenundersökningens roll i primärvården Röntgenundersökningens roll i primärvården MR, CT/DT o ultraljud När, hur, varför? Köst é nått? Kostar det något att röntga? Ja alltid! För remitterande klinik För landstinget För samhället För patienten

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, bildtentamen 2012-05-28

Hälsouniversitetet i Linköping, bildtentamen 2012-05-28 Elsa Svensson, 67 år, inkommer till akutmottagningen efter att plötsligt fått mycket ont i ryggen. Hon är magerlagd och rökare och hennes menstruationer upphörde tidigt vid 40-års ålder. En uppföljande

Läs mer

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p)

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. a) Vilken är den vanligaste orsaken/patogenesen till gastropares? (1 p) b) Vad kännetecknar och vilken symtomatologi

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Tentamensskrivning Pediatrik. Del I - MEQ-frågor

Tentamensskrivning Pediatrik. Del I - MEQ-frågor Tentamensskrivning 2007-10-23 Pediatrik Del I - MEQ-frågor! När skrivningen börjar tar Du det första (översta bladet) och vänder det rätt.! Fyll i Din kod högst upp.! Besvara frågan och lägg bladet i kuvertet.

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar 1/7 Integrerad MEQ-fråga 1 DX5 111116 Maxpoäng 23 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT

Delexamen 4 Infektion FACIT MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar

Läs mer

Examination. Diagnostiska metoder (2 hp, provkod 0300) Örebro universitet/hv MC069A. Datum:

Examination. Diagnostiska metoder (2 hp, provkod 0300) Örebro universitet/hv MC069A. Datum: Examination Diagnostiska metoder (2 hp, provkod 0300) Datum: 2017 01 11 Tid: 1,5 timmar (summa 3 tim för farmakologi (0200) samt diagnostiska metoder (0300)) Tentamens form: Salstentamen Kursansvarig:

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014

Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 STUDENT Fall 1. Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer