REMISSVAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REMISSVAR"

Transkript

1 REMISSVAR Socialdepartementet Remissvar avseende slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) Diarienummer S2015/04694/FST Autism- och Aspergerförbundet överlämnar härmed sitt remissvar avseende rubricerade betänkande. Förbundet arbetar för att förbättra villkoren för personer med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Förbundet har drygt medlemmar över hela landet. Bland dessa finns personer med egen funktionsnedsättning, närstående och personer som är professionellt verksamma inom området. Sammanfattning av synpunkterna Autism- och Aspergerförbundet anser att det är mycket angeläget att förslaget om en ny LVU blir verklighet i de delar som gäller krav på vården, förbättrad kvalitet och ökad rättsäkerhet. LVU-vården idag har stora brister och det behövs en förbättring snarast, både vad gäller tillämpning av lagen och kvalitet på vården. LVU bör innehålla en paragraf som stadgar att tvångsvård inte får förekomma om socialnämnden inte först prövat om stödinsatser på frivillig väg kan avhjälpa risken för att barnets hälsa och utveckling skadas. När tvångsvård är nödvändig anser förbundet att öppna tvångsvårdsinsatser ska användas i första hand, innan placering utanför hemmet kan bli aktuell. Kriterierna för miljöfallen måste skärpas för att undvika de fall där barn tvångsvårdas för att svårigheter till följd av autism 1 felaktigt tolkas som brister i omsorgen. Autism- och Aspergerförbundet motsätter sig den föreslagna ändringen som innebär att ett socialt nedbrytande beteende i sig kan utgöra grund för tvångsvård, även när beteendet beror på en funktionsnedsättning. Ett barn med autism kan inte själv komma till rätta med sitt beteende, utan är beroende av adekvata stöd- och anpassningsåtgärder från omgivningen. Barnet ska därför alltid få omfattande stödinsatser på frivillig väg. Det kan finnas ett fåtal fall där barnet inte ens kan få hjälp genom sådana insatser. Det problemet måste lagstiftaren dock lösas på något annat sätt, som inte riskerar att få konsekvenser för en mycket stor grupp barn med funktionsnedsättning. Förbundet tillstyrker samtliga förslag som gäller kunskapsstöd, utbildning, kompetensökning och samverkan. Kunskap om autism måste öka hos handläggare, domare och personal i LVUverksamheter. Det måste vara en skyldighet för socialnämnden att alltid ta in expertkunskap tidigt när man har vetskap om att barnet som ska utredas har en funktionsnedsättning. Förbundet ser mycket 1 Med autism avses i detta yttrande samtliga autismspektrumtillstånd (autism, Aspergers syndrom, atypisk autism m.fl.). 1

2 positivt på förslaget att förvaltningsrätten ska höra lämplig sakkunnig vid muntlig förhandling och anser att det bör vara obligatoriskt när barnet har en funktionsnedsättning. Eftersom barn med autism kan fara mycket illa av ett omedelbart omhändertagande måste särskild hänsyn tas och ett oförberett omhändertagande så långt som möjligt undvikas. Förbundet välkomnar förslaget om stärkt stöd till föräldrar och anser att sådant stöd även måste ges för att förebygga användandet av tvångsvård. Utveckling av specialiserad vård vid HVB för barn med autism måste ha en specifik autisminriktning, med fokus på habilitering snarare än psykiatrisk vård. Förbundet tillstyrker de förslag som läggs angående skyddsåtgärder, bland annat kortare tillåten tid för avskiljning. Vid all typ av utvecklingsarbete och uppföljning kring barn som placeras utanför hemmet enligt LVU måste skillnader mellan effekter för barn med och utan funktionsnedsättning uppmärksammas. Förbundet anser att en särskild utredning behöver titta på hur man kan förebygga tvångsvård och därigenom i största möjliga mån begränsa antalet barn som utsätts för tvångsvård Det behövs en ny LVU Autism- och Aspergerförbundet är positivt till att det införs en ny LVU och anser att det är en viktig aspekt för rättsäkerheten att lagen blir mer pedagogisk och överskådlig. Förbundet anser att det av pedagogiska skäl bör framgå av namnet på lagen att det rör sig om tvångsvårdslagstiftning Lagen ska syfta till skydd och en god vård Autism- och Aspergerförbundet välkomnar att syftet med vården enligt LVU förtydligas och att det betonas att vården ska vara god. Förbundet skulle gärna se att syftet formuleras så att barn också ska tillförsäkras god omsorg Tydligare krav på tvångsvården Autism- och Aspergerförbundet är mycket positivt till att utredningen föreslår tydliga krav på vården. Det är av stor vikt att dessa krav uttrycks i lagtext. Förbundet anser att lagtexten bör kompletteras så att vården även ska stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det finns ett behov av att förtydliga det, eftersom många metoder och arbetssätt inom LVU-vården används trots att effekterna av dem inte undersökts. 2 Kapitlet om krav på tvångsvården behöver också kompletteras med en bestämmelse som stadgar att barn med funktionsnedsättning har rätt till stöd och vård som är anpassad till deras särskilda behov Barnets eller den unges rätt till information och delaktighet ska förtydligas Autism- och Aspergerförbundet ser positivt på att rätten till information och delaktighet regleras. Utredningen anger funktionsnedsättning som exempel på andra individuella förutsättningar. Förbundet anser att det bör skrivas in i lagtexten, för att uppmärksamma behovet av anpassad information vid t.ex. autism. Vi anser också att de barn som har behov av kommunikationsstöd för att kunna framföra sina åsikter och bli delaktiga ska ha rätt till det. 2 Socialstyrelsens rapport Teckenekonomi för barn och unga på hem för vård eller boende s

3 5.8.6 Oberoende barnombud kan behövas för att tillgodose barns och ungas rättigheter Autism- och Aspergerförbundet tillstyrker förslaget om att inrätta en regional operativ barnombudsfunktion, då det finns behov av en särskild instans till vilken barnen själva kan vända sig. 6 Öppna insatser utan samtycke Autism- och Aspergerförbundet efterfrågar förslag som ger fler möjligheter till öppen tvångsvård, där barnet får bo kvar hemma. Förbundet håller med Mattsson (s. 190) om att rätten till skydd inte nödvändigtvis behöver föranleda placering utanför hemmet utan också bör kunna innebära andra mindre ingripande insatser. För barn med autism innebär en placering utanför hemmet ett särskilt stort ingrepp på grund av de speciella svårigheter funktionsnedsättningen medför. Mindre ingripande insatser än placering utanför hemmet är därför att föredra om tvångsvård ändå beslutas. Möjligheten till s.k. mellantvång används sällan enligt utredningen (s. 244). Detta trots att Socialstyrelsen har pekat på flera skäl att använda öppna tvångsvårdsinsatser istället för placering utanför hemmet, exempelvis att institutionsvård innebär risker för negativa konsekvenser för barnet. Förbundet anser att skarpare reglering behövs även på detta område. Innan placering utanför hemmet kan bli aktuell måste socialnämnden kunna redovisa varför öppna tvångsvårdsinsatser inte räckt till. 7 Förutsättningar för tvångsvård utanför det egna hemmet Autism- och Aspergerförbundet uppskattar att utredningen med kraft understryker kommunernas ansvar att tillgodose barnens behov på frivillig väg (s. 343). Vi anser dock att detta måste uttryckas i lagtexten, eftersom det idag inte är ett uttryckligt krav för tvångsvård att frivilliga insatser prövats. Förbundets erfarenhet är att barn med autism tvångsplaceras utanför hemmet utan att socialnämnden först prövat autismspecifika stödinsatser i hemmet och i skolan. LVU måste innehålla en paragraf som stadgar att tvångsvård inte får förekomma om socialnämnden inte först prövat om stödinsatser på frivillig väg kan avhjälpa risken för att barnets hälsa och utveckling skadas. Det behövs också en tydlig bestämmelse som ger socialnämnden skyldighet att samverka med skola och andra relevanta instanser innan tvångsvård får beslutas. Ett fungerande stöd i skolan kan medverka till att förebygga de situationer som föranleder tvångsvård Miljörekvisiten ska vara oförändrade Autism- och Aspergerförbundet har flera gånger uppmärksammat såväl regeringen som utredarna på de många fall där barn med autism felaktigt omhändertas på grund av förmodade brister i omsorgen. Det kan röra sig om barn som har problemskapande beteenden, sömnsvårigheter, inåtvändhet eller skolfrånvaro, vilket är typiska svårigheter vid autism. I socialtjänstens utredning utpekas dessa beteenden istället som tecken på brister i omsorgen och utgör sedan grund för en ansökan om vård enligt LVU. Det finns även fall där barnets svårigheter med socialt samspel och kommunikation anses bero på anknytningsproblem, trots att sådana svårigheter ingår i själva diagnoskriterierna för autism. Förbundet anser att kriterierna för miljöfallen måste skärpas, så att hänsyn till funktionsnedsättningen alltid ska tas när man gör utredningar av grunder för tvångsvård av barn med autism eller andra funktionsnedsättningar. Beteenden som beror på en funktionsnedsättning får aldrig utgöra grund för tvångsvård. Däremot ska tvångsvård naturligtvis kunna beslutas även för barn med autism när det finns reella brister i omsorgen från föräldrarnas sida. I det avseendet behöver barn med autism särskilt starkt skydd, eftersom de kan ha svårt att själva be om hjälp och uppmärksamma missförhållanden. 3

4 Rekvisitet annat socialt nedbrytande beteende ska modifieras Autism- och Aspergerförbundet är starkt kritiskt till den föreslagna ändringen som innebär att ett socialt nedbrytande beteende i sig kan utgöra grund för tvångsvård, även om beteendet beror på en funktionsnedsättning. De beteenden som avses i utredningen uppstår hos barn med autism på grund av funktionsnedsättningen och går inte att behandla. Det kan röra sig om att barnet inte kan göra sig förstått, att barnet utsatts för ohanterliga kravsituationer eller att omvärlden blivit obegriplig för barnet på grund av barnets svårigheter med kommunikation och med att förstå sammanhang. För att hjälpa barnet undvika beteendet måste man därför arbeta habiliterande exempelvis genom att ge kommunikationsstöd, visuellt tydliggörande stöd samt hjälpmedel och anpassningar. Ett barn med autism kan alltså inte själv komma till rätta med sitt beteende, utan är beroende av adekvata stöd- och anpassningsåtgärder från omgivningen. Det är därför orimligt och oacceptabelt att med tvång placera barnet utanför hemmet för att barnet ska komma till rätta med beteendet. Autism- och Aspergerförbundet håller med utredningen om att det finns barn med omfattande problematik som är svår för omgivningen att hantera och att dessa barn idag far illa på grund av att de inte får rätt hjälp. Dock anser vi att dessa barn kan och ska få hjälp på frivillig väg och att detta är kommunernas ansvar. Att det finns brister i det stödet idag, både från socialtjänstens sida och i skolan, får inte under några omständigheter utgöra skäl att införa större möjligheter till tvångsvård av barn med funktionsnedsättning. Förbundet ser liksom utredningen att det kan finnas extrema fall där barn med autism har mycket svåra självskadande, destruktiva eller på annat sätt svåra problemskapande beteende, där tvångsvård kan bli nödvändig som sista utväg. Förbundet anser dock med bestämdhet att förekomsten av dessa extremfall inte får föranleda en sådan omfattande utvidgning av lagens tillämpningsområde som utredningen föreslår. Utredningens förslag riskerar att öppna upp för tvångsvård av hundratals barn som har svårigheter med skolfrånvaro, problemskapande beteenden eller andra beteenden som beror på funktionsnedsättningen. Nackdelarna och riskerna med förslaget är därmed så stora att de väger tyngre än fördelen med att förslaget fångar upp de få extremfall som finns. Problemet med de mycket svåra fallen måste lösas på något annat sätt, som inte riskerar att få konsekvenser för en mycket stor grupp barn. Vi vill också uppmärksamma det faktum att barn med autism, precis som alla individer, kan drabbas av allvarlig psykiatrisk sjukdom. Beteenden som är farliga för barnets liv och hälsa får inte med automatik skyllas på funktionsnedsättningen autism, eftersom det då finns risk för att nödvändig psykiatrisk vård och behandling inte ges. Psykiatrisk sjuklighet vid samtidig autism är ofta komplicerad och kräver mycket specifik kompetens hos den personal som ska vårda barnet. Utredningens utgångspunkt är att det inte finns några alternativ till förslaget, eftersom barnen enligt utredningen inte kan få hjälp på annat sätt. Förbundet anser att ett alternativ är att det istället blir tvingande för socialnämnden att ge stöd i frivilliga former, i samverkan med skola och andra relevanta aktörer. Vi anser att det precis som idag bör vara otillåtet att tvångsvårda barn på grund av beteenden som beror på en funktionsnedsättning, men kommunens ansvar för att hjälpa barnen behöver förtydligas. På det sättet tvingas kommunen ta fram adekvata frivilliga insatser. Som Bo Hejlskov Elvén påpekat för utredningen så är det kommunernas ansvar att erbjuda relevanta pedagogiska verksamheter för barn och ungdomar med funktionsnedsättning (s. 329). Det ansvaret ska socialnämnden inte kunna komma undan genom att ansöka om tvångsvård av barnet, anser förbundet. 4

5 Utredningens förslag strider mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där det står att förekomst av funktionsnedsättning inte i något fall ska rättfärdiga frihetsberövande (artikel 14). Om förslaget blir lag kommer det innebära att lagstiftaren låter funktionsnedsättning rättfärdiga frihetsberövande av barn med autism. Tvångsvård är att jämställa med frihetsberövande, eftersom barnet tas ifrån sitt hem, kan placeras på låsbara enheter, inte får komma hem till sina föräldrar och även riskerar att avskiljas inom ramen för vården. Förbundet vill erinra om att frågan om tvångsvård av barn med funktionsnedsättning har varit föremål för utredning flera gånger tidigare och att man då dragit slutsatsen att tvångsvård inte är lämplig för denna grupp och att det heller inte är lösningen på de problem som finns. Redan på 80-talet konstaterade man att barn och unga med funktionsnedsättning så långt som möjligt ska få sina stödbehov tillgodosedda inom ramen för familjen och med samtycke (prop. 1984/85:176 s. 49 ff). I propositionen Stärkt stöd och skydd för barn och unga skrev man angående begreppet barn som far illa att Psykisk ohälsa eller störning hos barn och unga, exempelvis depression, självskadebeteende eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning faller däremot utanför socialtjänstens kompetensområde, om det inte därtill finns en social problematik (Prop. 2012/13:10 s. 47). I LVU-utredningens betänkande och följande proposition konstaterade man att varken LVU eller LPT skulle utvidgas till att gälla barn med psykiska problem. Man konstaterade att det handlar om kvalitativa brister inom vården och socialtjänsten och att detta inte kan lösas genom att utvidga tvånget mot unga människor. Förbundet anser att paralleller från detta kan dras när det gäller barn med autism, där det finns stora brister i samverkan och kvalitet i de stödinsatser som ges inom socialtjänst, skola och andra instanser som ska ge barnen stöd. Dessa brister kan och ska inte lösas genom att barnen tvångsvårdas, utan genom att öka kompetensen och skapa adekvata frivilliga insatser. Det är inte acceptabelt att brister i samverkan mellan myndigheter, och brister i kunskaperna om hur man bemöter och ger stöd till dessa barn, ska resultera i ökat tvång mot barnen. Förbundet anser att det resonemang som förs i RÅ 2010 ref. 24 är rimligt och även fortsättningsvis bör gälla som praxis. Det ska understrykas att Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att en funktionsnedsättning inte utgör hinder mot att tillämpa LVU. Om det exempelvis finns ett missbruk eller kriminellt beteende så kan det alltså utgöra grund för vård enligt LVU, även om barnet har en funktionsnedsättning. För det fall det förekommer ett missbruk hos ett barn med autism ska barnet förstås kunna få hjälp med det anser förbundet. Adekvata stödinsatser till barn med autism ska ges inom skola, i barnets eget hem, inom habiliteringen och genom LSS-insatser. Det finns inga förutsättningar att ge detta stöd inom LVU-vården idag. Utredningen har lagt förslag som på sikt kan möjliggöra förbättringar inom LVU-vården, men det kommer att ta många år innan dessa eventuella förbättringar kunnat genomföras och under den tiden kommer många barn med autism att fara illa om de tvångsvårdas utanför hemmet. Förbundet granskade år 2013 samtliga 87 HVB som uppgav sig ta emot barn med autism och fann då att bara 15 procent av dessa arbetade med autismspecifika metoder. 3 Övriga HVB arbetade enligt metoder som inte är anpassade till de speciella svårigheter som finns vid autism och som ofta inte ens är begripliga för barnet, t.ex. olika belöningssystem där man försöker få barnet att ändra beteende. Det kan få katastrofala följder för ett barn med autism att placeras utanför hemmet på ett HVB som på grund av bristande kompetens om barnets funktionsnedsättning inte ger barnet adekvat stöd och bemötande. Det bör även erinras om det som utredningen själv konstaterar på s. 804, att barn och ungdomar som inte varit placerade 3 5

6 har en tydligare kontakt med specialiserade verksamheter och läkare med kompetens i specialiteter som är relevanta för barnets funktionsnedsättning. Det visar att vården inom HVB resulterar i mindre adekvata insatser än om barnet får bo kvar hemma. Utredningen skriver på sidan 344 att De behandlingar som kan vara aktuella ska givetvis inte avse funktionsnedsättningen, men de kan möjliggöra för barnet eller den unge att ta emot stöd i frivilliga former genom att få hjälp med att hantera t.ex. aggressivitet eller bristande impulskontroll. Enligt en redogörelse för barnens egen uppfattning (s. 795) uppger barnen att de under vårdtiden på HVB förväntas fokusera på att komma tillrätta med sitt beteende. Förbundet vill återigen understryka att ett barn med autism inte själv kan hantera aggressivitet eller komma till rätta med sitt beteende, utan det är omgivningen som ska ge rätt stöd och anpassningar. Insatser till barnet måste ha en habiliterande snarare än en behandlande strategi. Förbundet anser att det är anmärkningsvärt att utredningen föreslår denna lagändring trots att inga signaler om behov av en sådan ändring kommit från barn med funktionsnedsättning, deras föräldrar eller de intresseorganisationer som representerar dem. Barn och unga med autism är starkt överrepresenterade inom tvångsvården redan idag. Enligt den undersökning utredningen hänvisar till på sid har 17 procent av ungdomarna inom SiS särskilda ungdomshem autismspektrumtillstånd. Över 40 procent av alla HVB uppger sig ta emot barn med autismspektrumtillstånd. Det innebär att frågan om tvångsvård av barn med autism måste tas på största allvar och att man måste lyssna på de organisationer som representerar barnen. Enligt utredningen är ett skäl till den föreslagna lagändringen att socialtjänsten idag försöker dölja att ett socialt nedbrytande beteende beror på barnets funktionsnedsättning eller skyller beteendet på brister i omsorgen för att komma runt rådande praxis och ändå kunna tvångsvårda barnet. Förbundet håller med om att detta problem finns, men anser inte att det utgör skäl för att utöka möjligheten till tvångsvård av barn med funktionsnedsättning. Att socialtjänsten använder sig av sådana förfaranden, istället för att göra sitt yttersta för att barnet med hjälp av frivilliga stödinsatser ska kunna bo kvar i hemmet, är inte acceptabelt. Det måste lagstiftaren komma åt på annat sätt än att utvidga de lagliga möjligheterna till tvång mot barn med funktionsnedsättning. När utredningen räknar upp sådana beteenden som barn med funktionsnedsättningar kan tänkas uppvisa som kan föranleda tvångsvård nämns barn och unga med mycket omfattande skolfrånvaro (s. 342). Förbundet har genomfört en enkät om skolfrånvaro hos barn med autism, som visar att orsakerna bakom frånvaron framförallt är att barnet inte fått adekvat stöd, att skolpersonalen har bristande kompetens samt bristande anpassningar i miljön. 4 Skolfrånvaro är alltså inte heller ett beteende som barnet kan komma tillrätta med själv. Det är skolan som måste ge adekvat autismspecifikt och individanpassat stöd för att barnet ska kunna komma tillbaka till skolan. Förbundet anser därför att hög skolfrånvaro aldrig får vara grund får tvångsvård av barn med autism. Förbundet ifrågasätter om det finns evidens för att barn med autism blir bättre vad gäller det socialt nedbrytande beteendet under och efter tvångsvård. Vad man däremot vet är att barn blir hjälpta av autismspecifikt, frivilligt stöd. När det gäller barn med svåra självskadande eller på annat sätt omfattande problemskapande beteenden så vet vi av erfarenhet att det som kan fungera är helt individanpassade verksamheter, t.ex. enligt LSS, som byggs upp kring barnet. Det stöds också av utredningens inhämtade synpunkter från kommuner och landsting (s. 806), av vilka framgår att individuellt utfor

7 made och frivilliga insatser med stöd av LSS lokalt har visat sig vara alternativ till vård med stöd av LPT med bältesläggning av ungdomar med mycket svåra självskadebeteenden. Autism- och Aspergerförbundet anser att det är olyckligt att utredningen blandar ihop begreppen psykisk ohälsa och funktionsnedsättning, bland annat i avsnitt Autism är inte psykisk ohälsa, utan en kognitiv funktionsnedsättning, som inte går att behandla. Det är därför mycket viktigt att skilja på begreppen. Däremot kan psykisk ohälsa förekomma som en sekundär effekt av att ett barn med autism inte fått rätt stöd och anpassningar. Likaså bör man undvika att använda samlingsbegrepp som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Man måste vara tydlig med vilka specifika funktionsnedsättningar man menar, särskilt i lagstiftningssammanhang. Autism och ADHD är två helt olika funktionsnedsättningar. Autism är enligt ICD en genomgripande störning i utvecklingen medan ADHD tillhör gruppen beteendestörningar. Det resonemang som utredningen för kring funktionsnedsättning som riskfaktor för utveckling av normbrytande beteenden (exempelvis på s. 342) gäller ADHD, men inte autism. För att undvika felaktig tillämpning av lagen måste funktionsnedsättningarna i förarbeten benämnas specifikt istället för som en del av ett samlingsbegrepp. 8 Omedelbart omhändertagande Autism- och Aspergerförbundet anser att det vid ett omedelbart omhändertagande måste tas särskild hänsyn när barnet har en funktionsnedsättning. En plötslig och oförberedd placering utanför hemmet innebär ett stort trauma för ett barn med autism, eftersom barnet har svårt att förstå sammanhang, svårt att kommunicera och samspela med andra, är stresskänsligt och har svårt att klara oförberedda förändringar. Eftersom barnet kan fara mycket illa av ett omedelbart omhändertagande måste särskild hänsyn tas och ett oförberett omhändertagande så långt som möjligt undvikas. 9 Socialnämndens utredning och planering av vården Förbundets erfarenheter bekräftar att läget inom socialtjänsten är krisartad och vi anser liksom utredningen att det är oacceptabelt. Socialsekreterare som ska handlägga ett ärende som rör barn med autism måste ha kunskap om autism eller ha insikt nog att inhämta kunskap från sakkunnig. Det krävs en rejäl kompetenshöjning jämfört med idag för att säkerställa att barn med autism inte tvångsvårdas på felaktiga grunder Det tvärprofessionella arbetet vid utredning och placering ska stärkas Autism- och Aspergerförbundet ser positivt på förslaget att det tvärprofessionella arbetet vid utredning och placering ska stärkas. Förbundet anser dock att Sverige måste införa liknande regler som övriga nordiska länder, där man på olika nivåer i bedömnings- och beslutsprocessen har infört krav på att andra kompetenser ska vara representerade. En ordning motsvarande den finska, där kommunerna har skyldighet att inrätta en expertgrupp med tvärprofessionell kompetens som ska bistå socialsekreterarna i barnutredningar och placeringsfrågor, skulle kunna förhindra att barn med autism omhändertogs på felaktiga grunder på grund av okunskap hos handläggaren. Det måste vara en skyldighet för kommunerna att alltid ta in expertkunskap tidigt när man har vetskap om att barnet som ska utredas har en funktionsnedsättning. 7

8 Offentligt biträde Autism- och Aspergerförbundet tillstyrker förslagen om att offentligt biträde ska förordnas vid beslut om begränsning av umgänge, att särskilda krav ska ställas på biträden som förordnas för barn och att det offentliga biträdets uppdrag tydliggörs Domarnas kunskaper om barn behöver stärkas Autism- och Aspergerförbundet anser att utbildning för domare om olika funktionsnedsättningar borde vara obligatorisk, för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning får en rättsäker bedömning av sina behov och av vad som är barnets bästa. Kunskapen om autism är idag i regel mycket låg inom domstolarna Domstolen ska vid behov höra sakkunnig Autism- och Aspergerförbundet ser mycket positivt på förslaget att förvaltningsrätten, vid behov, ska höra lämplig sakkunnig vid muntlig förhandling. Om en sakkunnig med autismspecifik kompetens yttrar sig i mål om LVU så kan det kompensera en del av kunskapsbristen hos socialtjänst och domstolar. Dock anser förbundet att det bör vara obligatoriskt att höra sakkunnig när barnet har en funktionsnedsättning, för att säkerställa att förvaltningsdomstolarna inte försöker tillämpa den nya regeln alltför restriktivt. 12 Föräldrars rättsliga ställning och behov av stöd Autism- och Aspergerförbundet välkomnar samtliga utredningens förslag om stärkt stöd till föräldrar under vårdtiden och i den rättsliga processen. Sådant stöd saknas idag, trots att behovet är stort. Föräldrar vars barn tvångsvårdas måste få kontinuerligt stöd under vårdtiden för att komma till rätta med eventuella omsorgsbrister eller för att få verktyg att hantera och bemöta barnets socialt nedbrytande beteende. Förbundet saknar dock förslag som rör förebyggande frivilligt stöd till föräldrar. Adekvat stöd till föräldrarna kan hjälpa till att förebygga att tvångsvård blir nödvändig, varför det borde vara en skyldighet för socialnämnden att först pröva omfattande frivilliga stödinsatser till föräldrar innan man placerar barnet utanför hemmet. Stöd i hemmet är något som föräldrar ofta efterfrågar när situationen hemma blir svår. Enligt förbundets erfarenhet är det dock svårt att få beviljat det fungerande samordnade stöd som behövs och Umgänge Utredningen föreslår en bestämmelse som förtydligar barnets rätt till samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. Autism- och Aspergerförbundet ser positivt på det, men vill samtidigt understryka att rätten till umgänge i sig inte stärks med förslaget. Man bör titta närmare på hur behovet av umgänge och samhörighet med familjen tillgodoses i praktiken. Förbundets erfarenhet är att umgänge mellan ett tvångsvårdat barn och föräldrarna ofta begränsas på godtyckliga grunder, exempelvis för att barnet blivit ledset av att träffa föräldern. Istället för att begränsa umgänget bör barnet få stöd att hantera sorg och andra känslor kring umgänget och placeringen. Förbundet tillstyrker att Socialstyrelsen föreslås ta fram stöd för bedömningar av omfattning och utformning av umgänge. 8

9 Rätt till information och delaktighet Autism- och Aspergerförbundet välkomnar förslaget om vårdnadshavares rätt till information och delaktighet. I det ligger också, anser förbundet, att föräldern ska få möjlighet att delge sina kunskaper om vilket stöd och vilka anpassningar, kommunikationssätt med mera som barnet enligt förälderns erfarenhet behöver Stärkt stöd till vårdnadshavare i samband med omhändertagande Autism- och Aspergerförbundet tillstyrker förslaget att socialnämnden aktivt ska erbjuda vårdnadshavare till barn som vårdas enligt nuvarande 2 LVU stöd som kan bidra till att de blir delaktiga i vården av barnet och utvecklas i sitt föräldraskap. Vi anser att regeln bör utvidgas till att gälla även barn som vårdas enligt nuvarande 3 LVU. Det är viktigt att föräldern får hjälp med att hantera barnets svårigheter och hur föräldern kan ge barnet stöd vid en återplacering hemma Vårdplan Autism- och Aspergerförbundet tillstyrker förslaget angående vad som ska ingå i en vårdplan. Vårdplanen måste i 2-fallen vara tydlig angående vilka brister föräldrarna måste åtgärda för att barnet ska kunna flytta hem igen. Vi anser att vårdplanen i 3-fallen måste ange på vilket sätt barnet ska ändra sitt beteende för att tvångsvården ska upphöra. Förbundet anser vidare att det måste vara obligatoriskt att i vårdplanen ange om barnet har en funktionsnedsättning samt vilka åtgärder, anpassningar och stöd som ska ges barnet med anledning av funktionsnedsättningen Hemtagningsbegäran behöver regleras Autism- och Aspergerförbundet anser att den bestämmelse som föreslås ger alltför långa intervall mellan de tillfällen som vårdnadshavaren kan göra en hemtagningsbegäran. Mycket kan hända i ett barns liv på ett år, likaså kan föräldrarnas förhållanden ändras. Intervall på sex månader är mer rimligt Kunskapsstöd och utbildning om gränssättande åtgärder Autism- och Aspergerförbundet tillstyrker att Socialstyrelsen får uppdraget och vill understryka att ett sådant uppdrag måste ta hänsyn till att barn med funktionsnedsättning är starkt överrepresenterade inom HVB och institutioner. Det är mycket viktigt att man tittar på vilket resultat gränssättningsåtgärder har för barn med respektive utan funktionsnedsättning, eftersom det kan variera kraftigt Överenskommelser och samarbetsavtal i fråga om placerade barn och unga Autism- och Aspergerförbundet ställer sig positivt till förslaget att samarbetsavtal mellan kommun och landsting ska ingås. Det kan, liksom utredningen påpekar, tillförsäkra att socialnämnden får större tillgång till konsultation i frågor som kräver tvärprofessionell kompetens Ansvarsfördelning och tvärprofessionell samverkan vid psykisk ohälsa Autism- och Aspergerförbundet håller med utredningen om att det finns oklarheter om vad som avses med psykisk ohälsa. Man behöver skilja mellan psykisk ohälsa och funktionsnedsättning (se resone- 9

10 manget ovan). Det behövs särskilda medel som avsätts för utveckling av samverkan mellan huvudmän i fråga om verksamheter som möter barn med funktionsnedsättning. De huvudmän som kommer ifråga är andra än de som möter barn med psykisk ohälsa. Barn med autism behöver främst stöd och hjälp från skola, habilitering och LSS-verksamheter Kompetens hos föreståndare och personal vid HVB Inför en utredning av vad som är relevant utbildning för personal vid HVB vill Autism- och Aspergerförbundet understryka vikten av att personal vid ett HVB som tar emot en viss målgrupp ska ha specifik kompetens om just den målgruppen och vilka arbetssätt som är adekvata för att bemöta denna målgrupp. Idag används i de flesta fall icke adekvata metoder när barn med autism vistas på HVB, vilket kan medföra att barn med autism far illa under vistelsen i HVB Tillgång till medicinsk och psykologisk kompetens vid HVB Autism- och Aspergerförbundet ser positivt på att IVO får i uppdrag att utifrån sin tillsyn bedöma tillgången till medicinsk och psykologisk kompetens vid HVB. Förbundet anser dock att detta inte kan vänta utan måste påbörjas omgående. Man måste också säkerställa att IVO har tillgång till den kunskap som behövs för att granska vilken specifik kompetens som finns inom HVB som tar emot barn med autism och om den är tillräcklig Integrerad vårdform och utveckling av specialiserad och differentierad vård vid HVB Utredningen framhåller behovet av en integrerad vårdform för en grupp barn med omfattande psykiatriska vårdbehov. Utredningen inkluderar även barn med autism i denna grupp. Autism- och Aspergerförbundet vill understryka att barn med enbart autism inte främst behöver psykiatrisk vård, utan i första hand habiliterande, pedagogiskt autismanpassat stöd. Det finns ett behov av specialiserad vård även för barn med autism, men vården bör då ha en specialisering med specifik autisminriktning Förslag angående skyddsåtgärder Autism- och Aspergerförbundet uppskattar att utredningen betonar vikten av att arbeta med lågaffektiva förhållningssätt för att förebygga konfliktskapande situationer och undvika eller åtminstone minska behovet av tvångsåtgärder. Förbundet anser att det ska vara obligatoriskt för personalen att alltid först pröva sådana metoder innan man vidtar en skyddsåtgärd Proportionalitetsprincipen förtydligas Autism- och Aspergerförbundet välkomnar att proportionalitetsprincipen förtydligas och får en mer framtydande placering. Särskilt viktigt är klargörandet att skyddsåtgärder inte får användas som någon form av bestraffning. Enligt förbundets erfarenhet används skydds-, tvångs- och begränsningsåtgärder ofta som bestraffningar inom HVB och institutioner, vilket inte är acceptabelt. 5 Se Autism- och Aspergerförbundets granskning av HVB som tar emot barn med autism: 10

11 Avskiljning Autism- och Aspergerförbundet är mycket positivt till förslaget om kortare tider för avskiljning. En timme är tillräckligt för att eventuell affekt ska lägga sig och avskiljning ska därför aldrig pågå längre än så. Liksom utredningen anser förbundet att avskiljning inte bör avskaffas helt. I första hand ska ett barn i affekt alltid bemötas lågaffektivt, men om det inte fungerar finns stor risk för att personal använder sig av fasthållning av barnet om avskiljning inte finns att tillgå som skyddsåtgärd. Fasthållning bör så långt som möjligt undvikas Uppföljande samtal efter en vidtagen skyddsåtgärd Autism- och Aspergerförbundet håller med om vikten av uppföljande samtal, men vill understryka att det kan vara mycket svårt för barn med autism att redogöra för hur en tvångsåtgärd kunnat undvikas. Där kan man ta hjälp av anhöriga eller andra som känner barnet. Personalen måste också ha autismspecifik kunskap för att kunna arbeta strategiskt med att undvika tvångsåtgärder Rätt att överklaga skyddsåtgärderna och rätt till offentligt biträde Autism- och Aspergerförbundet välkomnar såväl den utvidgade rätten att överklaga skyddsåtgärder som rättigheten till offentligt biträde. Förslagen är mycket viktiga för att stärka rättsäkerheten Utslussning och stöd efter avslutad placering Autism- och Aspergerförbundet instämmer i utredningens bedömning att stöd efter avslutad placering måste utvecklas och bli en tydligare skyldighet för kommunerna. När det gäller eftervård ligger Sverige långt efter övriga nordiska länder Tydligare inriktning på stöd och hjälp efter avslutad placering Statistiken tyder på att en relativt stor andel av de barn som tvångsvårdas enligt LVU har någon form av funktionsnedsättning som berättigar till personkretstillhörighet i LSS. 6 Därför bör den föreslagna bestämmelsen även hänvisa till kommunens skyldighet att ge stöd enligt LSS till de som behöver det. Exempelvis kan en övergång till boende enligt 9 8 eller 9 9 LSS vara aktuell efter avslutad LVUplacering Statlig styrning med kunskap Utredningen poängterar vikten av att alla aktörer som möter barn och unga i samhällsvård behöver kunskap om olika former av psykiska funktionsnedsättningar (s. 965). Autism- och Aspergerförbundet ställer sig naturligtvis positivt till det och vill understryka att det är en stor kunskapslucka som ska fyllas, eftersom kunskaperna oftast saknas såväl hos handläggare som hos personal i verksamheterna. Om utredningens förslag i avsnitt blir verklighet så riskerar en mycket stor grupp barn att tvångsvårdas, eftersom många barn uppvisar sådana beteenden som kan leda till tvångsvård. Kunskapen måste finnas på plats om denna grupp ska tvångsvårdas i ännu större utsträckning än idag. Effekterna av lagändringen måste följas noga och en utvärdering av vårdens effekt på olika gruppers beteenden måste ligga till grund för en uppföljning av tillämpningen. 6 Se den statistik som redovisar i utredningen på s

12 System för uppföljning Autism- och Aspergerförbundet välkomnar förslaget att ett system för uppföljning av LVU-vård ska tas fram. Vid all typ av utvecklingsarbete och uppföljning kring barn som placeras utanför hemmet enligt LVU måste skillnader mellan olika grupper av barn uppmärksammas. Effekterna av vården kan skilja mycket mellan barn med och utan funktionsnedsättning. Förebyggande åtgärder för att minska antalet tvångsvårdade barn Autism- och Aspergerförbundet håller med utredningen om att en osäkerhet om kvalitet på de insatser som ges med stöd av LVU och resultatet av dessa är oacceptabel (s. 178). I utredningen redogörs för flera skrämmande fakta som enligt förbundet borde föranleda en strävan efter att i möjligaste mån undvika att barn tvångsvårdas. Några exempel är att barn som tvångsvårdas får sämre förutsättningar för ett fungerande liv än de syskon som var kvar i hemmet, att institutionsvård riskerar att få olika negativa konsekvenser för barnet, att resultatet av de metoder som används inom LVU-vården inte undersökts och att problem med övergrepp och allvarlig försummelse fortfarande finns i dagens samhällsvård. Utredningen innehåller inga förslag som kan leda till en minskning av antalet tvångsvårdade barn, istället föreslår utredningen ändringar som riskerar att leda till en stor ökning av antalet barn som tvångsvårdas. Förbundet anser att en särskild utredning behöver titta på hur man kan förebygga tvångsvård och därigenom i största möjliga mån begränsa antalet barn som utsätts för tvångsvård. Datum som ovan, Autism- och Aspergerförbundet Anne Lönnermark Ordförande genom Hanna Jarvad Förbundsjurist hanna.jarvad@autism.se

HANDIKAPP. FöRBUNDEN. ? i. Vårreferens:StefanEklundÅkerberg Dnr:52015/04694/FST. Remissvar: Slutbetänkandet Barns och ungas

HANDIKAPP. FöRBUNDEN. ? i. Vårreferens:StefanEklundÅkerberg Dnr:52015/04694/FST. Remissvar: Slutbetänkandet Barns och ungas HANDIKAPP FöRBUNDEN? i Sundbyberg 2015-11-24 Vårreferens:StefanEklundÅkerberg Dnr:52015/04694/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag

Läs mer

REMISSVAR

REMISSVAR REMISSVAR 2016-03-30 s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande avseende betänkandet Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80)

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU

Läs mer

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer

Läs mer

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Kerstin Aldstedt 2015-10-14 Dnr: RS 2015-607 Regionstyrelsen Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU Region Östergötland har beretts möjlighet

Läs mer

/2018 1(5) Socialdepartementet

/2018 1(5) Socialdepartementet 2018-10-10 3.1.19015/2018 1(5) Rättsavdelningen Katrin Westlund Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.jam@regeringskansliet.se Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Att bryta ett

Läs mer

Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71).

Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71). Regeringen 103 33 Stockholm Dnr: S2015/04694/FST Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71). Allmänt RFF anser att

Läs mer

Stockholms läns landsting 1 (3)

Stockholms läns landsting 1 (3) Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-10-22 LS 1408-0956 Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Socialdepartementet: Remissvar till slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71)

Socialdepartementet: Remissvar till slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Remes Jenni Datum 2015-11-09 Diarienummer SCN-2015-0260 Socialnämnden Socialdepartementet: Remissvar till slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2019-03-15 Närvarande: F.d. justitieråden Eskil Nord och Lena Moore samt justitierådet Dag Mattsson Omedelbart omhändertagande av barn i vissa internationella

Läs mer

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller R 7021/2000 2001-01-22 Till Socialdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 oktober 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över LVU-utredningens betänkande Omhändertagen - Samhällets

Läs mer

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 09:65 Diarienr: 09/4938 Handläggare: Avdelning: Pernilla Krusberg Datum: 2009-11-03 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Landstingsstyrelsen Kommunstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnder

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0100/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende (Dnr 1953/2016) Inledning Förslaget behandlar föreskrifter

Läs mer

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18) SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIAL A FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-05-19 Handläggare: Pia Ludvigsen Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialtjänst-

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

Uppdrag om förutsättningar för omedelbart omhändertagande av barn och unga som saknar hemvist i Sverige

Uppdrag om förutsättningar för omedelbart omhändertagande av barn och unga som saknar hemvist i Sverige 2017-04-05 S2017/02154/FST Bilaga till protokoll 2017-04-05 206 Socialdepartementet Uppdrag om förutsättningar för omedelbart omhändertagande av barn och unga som saknar hemvist i Sverige Behov av utredning

Läs mer

Ärende Beteckning Förslag

Ärende Beteckning Förslag KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-11-12 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträde 17 november 2015 klockan 10 i Kungsbacka rummet Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare Eva Borg (S) 2. Barn

Läs mer

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Läs mer

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll

Läs mer

Barns och ungas rätt vid tvångsvård Förslag till ny LVU (SOU 2015:71)

Barns och ungas rätt vid tvångsvård Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) Barns och ungas rätt vid tvångsvård Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) Sammanfattning Bris välkomnar den nya LVU och är övervägande positiv till utredningens omfattande arbete. Barn och unga som befinner

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17

Läs mer

BARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER

BARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER BARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER BARNS RÄTTIGHETER Barns bästa ska vara avgörande Barnkonventionen artikel 3 och 1 kap 2 SoL Barns rätt att göra sin röst hörd/ till information Barnkonventionen artikel

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Löner och yrkesvillkor Kungsgatan 28A Box 7825 103 97 Stockholm Vision Direkt 0771 44 00 00 vision@vision.se www.vision.se Fax Datum Sida 1 Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård,

Läs mer

Demensförbundet. Bakgrund 2009-02-06. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Demensförbundet. Bakgrund 2009-02-06. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 Demensförbundet 2009-02-06 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

NR PLUSGIRO HEMSIDA E POST

NR PLUSGIRO HEMSIDA E POST 1 2016-10-14 Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster S2016/01918/FST Ansvarig handläggare på RSMH - Anna Quarnström Riksförbundet för Social och Mental hälsa, RSMH, lämnar härmed remissvar

Läs mer

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST inspektionen för vård och omsorg 2015-11-24 Dnr 10.1-23692/2015 1(8) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Monica Jacobson monica.jacobson@ivo.se Socialdepartementet Yttrande gällande slutbetänkande

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

Att bryta ett våldsamt beteende återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld. (SOU 2018:37)

Att bryta ett våldsamt beteende återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld. (SOU 2018:37) REMISSVAR 2018-10-12 Dnr 3.9:0473/18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Att bryta ett våldsamt beteende återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld. (SOU 2018:37) (dnr S2018/03375/JÄM)

Läs mer

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111) Remissvar 1 (5) Datum Vår beteckning 2018-04-23 SBU2018/53 Regeringskansliet Socialdepartementet Er beteckning S2018/00232/FS Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn

Läs mer

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Stockholm den 29 mars 2018 Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Attentions remissvar över remissversionen Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård; SFS 2000:354 Utkom från trycket den 7 juni 2000 utfärdad den 25 maj 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Socionomer måste kunna sociallagstiftningen socionomernas signum

Socionomer måste kunna sociallagstiftningen socionomernas signum Socionomer måste kunna sociallagstiftningen socionomernas signum Ingen annan yrkesgrupp kan sociallagstiftningen Att kunna sociallagstiftningen är framförallt att tillämpa den inte rabbla lagtext -03-17

Läs mer

Betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet, SOU 2018:69

Betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet, SOU 2018:69 R2B REMISSYTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet Betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet, SOU 2018:69 (Ju2018/04195/L5) Kammarrätten begränsar yttrandet till att avse förslaget om utreseförbud

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Kerstin Lindell Medicinsk rådgivare 040-6753025 Kerstin.H.Lindell@skane.se YTTRANDE Datum 2018-04-04 Dnr 1800326 1 (5) Remiss. För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)

Yttrande över slutbetänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) 1 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över slutbetänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) Inledningsvis vill Patientnämnden poängtera att nämnden endast kommer att

Läs mer

Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS

Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS Förvaltningsnamn Avsändare Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS Utfärdat av Hälso- och sjukvården och kommunernas socialtjänst

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Fråga om inhibition av ett beslut om beredande av vård enligt LVU när den unge inte är föremål för omedelbart omhändertagande.

Fråga om inhibition av ett beslut om beredande av vård enligt LVU när den unge inte är föremål för omedelbart omhändertagande. HFD 2016 ref. 12 Fråga om inhibition av ett beslut om beredande av vård enligt LVU när den unge inte är föremål för omedelbart omhändertagande. 28 förvaltningsprocesslagen (1971:291), 40 tredje stycket

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

I l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM

I l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM I l) ~ landstinget DALARNA 237 Datum BeleckningJdiarienr 1(6) Ert datum Er beteckning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet "Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2011-10-15 AdmD-277-2011 Ert datum Ert diarienr 2011-05-27 S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

Angående remissen om remiss av Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (SOU 2009:68) - betänkande av barnskyddsutredningen

Angående remissen om remiss av Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (SOU 2009:68) - betänkande av barnskyddsutredningen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2009-08-26 Handläggare: Barbro Kregert Telefon: 08 508 33 004 Till Utbildningsnämnden 2009-09-17 Angående remissen om remiss av Lag om stöd och

Läs mer

KS /2012 Remiss av Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

KS /2012 Remiss av Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.6-0379/2012 SID 1 (6) 2012-06-11 Handläggare: Anna Lindskog Telefon: 08-508 25 156 Till Socialnämnden KS 001-833/2012

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Barn som misstänks för brott Svar på remiss av SOU 2008:111

Barn som misstänks för brott Svar på remiss av SOU 2008:111 -- SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN AVD FÖR STADSÖVERGRI PANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-03-19 SID 1 (6) 2009-02-18 Handläggare: Pia Modin Telefon: 08-508 25618 Till Socialtjänst-

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

Yttrande Länsstyrelsen vill som tillsynsmyndighet i övrigt lämna följande synpunkter.

Yttrande Länsstyrelsen vill som tillsynsmyndighet i övrigt lämna följande synpunkter. Sociala enheten Yttrande 2009-01-30 sid 1 (5) 700-28404-2008 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU

Läs mer

Omedelbart omhändertagande av barn i vissa internationella situationer

Omedelbart omhändertagande av barn i vissa internationella situationer Socialutskottets betänkande Omedelbart omhändertagande av barn i vissa internationella situationer Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar,

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Förslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remissyttrande

Förslag till reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remissyttrande HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-11-15 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

3 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2017 följande dom (mål nr ).

3 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2017 följande dom (mål nr ). HFD 2017 ref. 61 En person som bereds sluten psykiatrisk tvångsvård har under lång tid haft permission från sjukvårdsinrättningen och får behandling i hemmet i form av depåinjektioner av medicin. Den omständigheten

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden YTTRANDE Datum 2018-03-14 Dnr 1800326 1 (5) Remiss. För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn i psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111) har beretts möjlighet att

Läs mer

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering YTTRANDE 2017-09-18 Dnr 3.9:0458/17 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering (dnr Ku2016/02814/DISK) Inledning Barnombudsmannens synpunkter på utredningens

Läs mer

Vem ansvarar för att ge bistånd i form av hemtjänst till asylsökande?

Vem ansvarar för att ge bistånd i form av hemtjänst till asylsökande? PM 2017-08-30 Vårt dnr: 1 (6) Avdelningen för juridik Mia Hemmestad Vem ansvarar för att ge bistånd i form av hemtjänst till asylsökande? Allmänt om ansvaret för sociala insatser Migrationsverket ansvarar

Läs mer

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2017-05-23 Dnr R 10-2017 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Sid 1 (5) Yttrande

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2010:38 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:7 av Anna Kettner (S) om inrättande av familjemottagningar för neuropsykiatriska diagnoser Föredragande landstingsråd: Birgitta

Läs mer

Stockholm den 14 maj 2018

Stockholm den 14 maj 2018 R-2018/0238 Stockholm den 14 maj 2018 Till Socialdepartementet S2018/00682/FST Sveriges advokatsamfund har genom remiss inkommen den 7 februari 2018 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

LAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA

LAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGE N HANDLÄGGARE: AGNETA LUNDBERG LINDROTH OCH YLVA HEDÉN SID 1 (6) 2012-04-05 pm LAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA

Läs mer

På lika villkor! delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsutredningen (SOU 2017:43)

På lika villkor! delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsutredningen (SOU 2017:43) _ Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning Beskyddare: Hennes Majestät Drottningen Örebro 2017-10-05 YTTRANDE Dnr 2017-06/AG/LF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33

Läs mer

Sektionen för Socialtjänst, skydd och säkerhet

Sektionen för Socialtjänst, skydd och säkerhet Cirkulärnr: 2001:70 Diarienr: 2001/1226 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 2001-06-21 Mottagare: Rubrik: Sektionen för Socialtjänst, skydd och säkerhet Individ- och familjeomsorg Familjerätt Äldreomsorg

Läs mer

Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination?

Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination? Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination? Ulla Thorslund och Maria Bühler Vem är vi? Maria Bühler, leg psykolog www.kogita.se Ulla Thorslund www.ullathorslund.se Vilka är ni?

Läs mer

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Datum 2012-11-12 Socialdepartementet Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Region Halland har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Psykiatrin

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 november 2010 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Peter Olsson Advokatfirman Peter Olsson AB Box 53116 400 15 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Stockholm den 29 maj 2017

Stockholm den 29 maj 2017 R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!

Läs mer

Gränsdragningsproblem

Gränsdragningsproblem Gränsdragningsproblem Ellinor Englund ellinor.englund@skl.se 1 Kommunernas och landstingens allmänna kompetens 2 kap. 1 kommunallagen Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 juni 2015 KLAGANDE 1. AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Tommy Lindell Advokatbyrån Allemans i Malmö AB Rörsjögatan 26 B 211 37

Läs mer

POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan e.lst.

POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan e.lst. Tvångsomhändertaganden enligt LVU år 2007 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND 701-17828-2008 FÖRORD Länsstyrelsen har enligt 13 kapitlet 2 socialtjänstlagen tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet

Läs mer

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Stockholms stad program för stöd till anhöriga 159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande

Läs mer

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon REMISSVAR 2017-10-04 Dnr 10.1-22558/2017 1 (5) Socialdepartementet Kunskapsstödsutredningens betänkande (SOU 2017:48) Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård

Läs mer

Ändringar i LVM och LVU m.m.

Ändringar i LVM och LVU m.m. Cirkulärnr: 2005:68 Diarienr: 2005/1570 Handläggare: Ellinor Englund Sektion/Enhet: Juridiska enheten Datum: 2005-07-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Socialnämnd eller motsvarande Rubrik: Ändringar i LVM

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Bakgrund. Stockholm Ju2016/09295/L7. Justitiedepartementet Stockholm.

Bakgrund. Stockholm Ju2016/09295/L7. Justitiedepartementet Stockholm. 1 Stockholm 2017-02-01 Ju2016/09295/L7 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm ju.l7@regeringskansliet.se. Svenska Röda Korsets yttrande över utkast till lagrådsremiss Tydligare befogenheter för Polismyndigheten

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112)

Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112) YTTRANDE Justitieombudsmannen Thomas Norling Datum 2018-05-15 Regeringskansliet, Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 18-2018 Sid 1 (5) Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt

Läs mer

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) 1 (5) Socialförvaltningen 2014-10-21 Dnr KS 2014-684 Anna Widéen SN 2014-230 Justitiedepartementet Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) SAMMANFATTNING Linköpings kommun

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Värna demokratin mot våldsbejakande extremism Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92)

Värna demokratin mot våldsbejakande extremism Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92) REMISSVAR 2017-03-24 Dnr 3.9:0120/17 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Värna demokratin mot våldsbejakande extremism Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92) (Ku2017/00232/D) Inledning

Läs mer

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar 2. Vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa 3. Utbildningsmaterial

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård

Psykiatrisk tvångsvård Psykiatrisk tvångsvård Margareta Lagerkvist Överläkare Rättspsykiatriska vårdkedjan Sahlgrenska Universitetssjukhuset margareta.lagerkvist@vgregion.se LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)

Läs mer