DAGENS INFORMATION OM IT INOM BYGGNADSINDUSTRIN

Transkript

1 ArchiMAG DAGENS INFORMATION OM IT INOM BYGGNADSINDUSTRIN 10 EUR / 75 DKK / 85 NOK / 90 SEK BIM-renovering av Svenska Teatern 6 BIMx ArchiCAD-modellen på arbetsbordet i ipaden och i IPhonen 8 ArchiCAD Start Edition Samarbete och engagemang - framtidens arkitektur 13 Klar tenkning, dristig design prosjektert i BIM 14 Tverrfaglig prosjektering med ArchiCAD 16 Att befinna sig i början, slutet eller där emellan 18 Hållbar yrkesskola i Sra Pou 21 Sandnes Politistasjon 22 ArchiPad mobilt CAD efter PC-eran 26 Share Your Design en BIM-baserad samarbetsportal 28 Arkitekter, BIM och Föreställning 31 Objekt med ArchiCADs basverktyg 32 Tips & Tricks 33 Nyheter SCANDINAVIAN

2 ArchiMAG ArchiMAG är en nordisk tidskrift för byggbranchen. Utgivare M.A.D. Paciusgatan Helsingfors Finland Tel: Huvudredaktör Severi Virolainen Redaktion M.A.D., Finland Graphisoft Sverige Graphisoft Norge Lay-out Jonna Nylander Tryckeri Rannikon Laatupaino Oy Vihanti, Finland Pärmbild Regionalt kulturhus Stjørdal Arkitekter: Reiulf Ramstad Arkitekter AS, Lusparken Arkitekter AS og JST Arkitekter AS Landskapsarkitekter: Schønherr Norge AS Nedgangstider i Europa, oppgang i Norden? Trusselen om nedgangstider i euroområdet gjør at man ikke forventer noen vekst i bygging av bolig- og næringsbygg i Norge i Jeg antar at en lignende trend gjelder i resten av Norden også. Markedet for ROT (Renovering Ombygging Tilbygg) fortsetter imidlertid å vokse. Lav arbeidsledighet og høy befolkningsvekst bidrar til at etterspørselen etter ROT-tjenester vil stige jevnt. Dette forutsetter imidlertid at husholdningenes realdisponible inntekter fortsetter å vokse med minimum 2-3 % årlig. Backegruppen er en av de største norske entreprenørene. De har sett utviklingen i ROT-markedet og etablert et eget selskap Forny som kun skal jobbe i dette markedet. Kurt Opseth, administrerende direktør i Backe Entreprenør, sier at han ser energisparing og miljø som et kommende fokus og vil spisse det nye selskapet inn mot det. Han viser også til beregninger gjort av Arnstadutvalget som viser at det bør spares 8 TWh i eksisterende bygg de neste åtte årene. Framtidens leietakere vil ikke lenger være fornøyd med å ha nymalte lokaler, de må også være energivennlige og miljøriktige. Også arkitektene vil ha gode muligheter til å spisse seg inn mot dette markedet og det er grunn til å tro at selv i økonomiske nedgangstider vil ROT-markedet holde seg mer stabilt enn resten av byggebransjen. ArchiCAD har i dag et renoveringsverktøy som strukturerer og systematiserer renoveringsprosjekter på en måte som gjør prosjekteringen raskere, mer oversiktlig og mindre utsatt for feil. Likeledes kan arkitekten med EcoDesigner i ArchiCAD simulere energiforbruket raskt ved alternative byggetekniske løsninger. ArchiCAD er således et naturlig valg for alle som vil satse mot ROT-markedet. ISSN ArchiMAG är M.A.D.:s oregistrerat varumärke. I texterna används därtill flera registrerade och oregistrerade varumärken av olika företag. Halvor Sandbu Graphisoft Norge Arktis AS

3 Jonna Nylander Översättning från finska: Henrik Nederström BIM-renovering av Svenska Teatern Arkitekturkontoret Mika Woll har varit verksam som samordnare vid renoveringen av Helsingfors Svenska Teater. Modellering av denna gammal och komplicerad byggnad har mellan varven varit invecklad, med tanke på byggnadens oregelbundna former. Projektet påvisade att modelleringen borde ha förberetts innan byggprojektet började med tydliga modelleringsregler för alla parter satta. År 1860 byggdes Helsingfors nya teaterhus vid Esplanadparkens västra ände. Teatern var ritad av den svenskfödde arkitekten Georg Theodor von Chiewitz. Redan år 1863 förstördes denna byggnad i en brand, och Nikolaj Benois från Sankt Petersburg ritade en ny teater för att ersätta den förstörda. Nikolajs nya teaterbyggnad invigdes år Dagens teateretablissemang finns fortfarande i samma byggnad, på samma plats, men har förbättrats och expanderat under årens lopp. Teatern byggdes till efter arkitekterna Eero Saarinens och Jarl Eklunds ritningar på 1930-talet, då byggnaden utökades i en halvcirkulär form mot Mannerheimvägen. Samtidigt fick huset större fönster mot Esplanadparken. Teaterbyggnaden har dessutom renoverats på 1940-, och 1980-talen. År 1980 fick restaurang Teatern en täckt takterrass till exempel. Den senaste saneringen påbörjades 2009, då Svenska Teatern ville uppgradera teaterns VVS-system och teknik. Dessutom fick byggnadens fundament stolpar för framtida planeringar. Tack vare det nya utrymmesarrangemanget fick teatern även en ny teatersal, Amos. Projektets utgångspunkt Projektets beställare var Nya Teaterhus-Aktiebolaget, som ägs av Stiftelsen för Svenska Teatern i Helsingfors. BIM-konsult (samordnare) har varit arkitekturkontoret Mika Woll. Kontorets uppgift har varit att se till att datamodellen använts konsekvent i projektets alla faser. Mika ansvarade också för att modelleringen för alla parter var så problemfri som möjligt. Det var ett stort och komplicerat projekt, där BIM-konsulten tog hand om och följde upp ursprungsmodellen, kollisionsgranskningarna och att modelleringsdirektiven följdes. Woll betonar idag att det är bra om BIM lyfts fram redan i projektets allra första avtal för att optimera resurser för modelleringen. Han betonar att beställaren i idealfallet bör vara medveten om datamodellens möjligheter och begränsningar så att man redan i rekryteringsskedet ska kunna kräva korrekta åtgärder av medarbetarna och att man då ska kunna tolka anbud ur modellens perspektiv. På så sätt skulle projektets avancemang vara effektivare och man skulle få maximal behållning av datamodellen. Grundmodellen i projektbanken Woll påbörjade sitt jobb genom att modellera den existerande byggnaden, som fungerade som template för planerarna. Denna modell gjordes enligt planritningar och DWG-filer ArchiMAG Scandinavian

4 Stora scenens nya konstruktioner. Ovan: modellen i ArchiCAD. Nedan: samma modell i Solibri Model Checker. som Woll fick av mätmännen. Nästan all mätning gjordes för hand med undantag för det gamla maskinrummet, där det fanns gamla takstolar i trä. Alla takstolarna var olika i form och storlek. Det skulle ha varit nästan omöjligt att för hand mäta utrymmet, och på mätmannens rekommendation prövade man på laserskanning i detta utrymme. Den snåla tidsmarginalen gjorde dessutom att valet föll på laserskanning: man hade helt enkelt inte tid att manuellt mäta ett sådant komplext utrymme. Grundmodellen behöll en simpel detaljeringsnivå då det handlade om en gammal byggnad, där måtten och väggarnas liering i lodräta nivåer var allt annat än exakta. Den faktiska huvudsalens ytor är dekorerade i verkligheten men det var inte meningsfullt att lägga tid på att modellera dessa dekorativa element, eftersom det skulle ha ökat filstorleken dramatiskt. Inte heller skulle det ha varit förnuftigt att modellera dekorationslister och övriga krumelurer, då dessa inte var väsentliga för projektets förverkligande. Det viktigaste var att inse behovet av utrymme. Man modellerade till exempel elskåpen, teatertekniken och rören för att det skulle finnas en lämplig utrymmesreservation för dem. Grundmodellen var inte statisk, utan den förändrades med projektet. Utifrån information från Svenska Teatern måste man flera gånger under projektets gång uppdatera grundmodellen när man under rivningsarbeten fick tilläggsinformation om byggnadens riktiga mått. Därför färgkodades modellen: ett säkerställt mått modellerades enligt standardpennor, medan en osäker, i ett senare skede bekräftad, måttinformation markerades med rött. Denna grundmodell sparades i projektbanken, där den senaste versionen alltid var tillgänglig för projektörerna. I datautbytet prioriterades IFC-formatet då detta format var programvaruoberoende och skulle medföra ett bättre flöde åtminstone principiellt. I praktiken orsakade filutbytena emellertid lite irritation mellan varven. I projektbanken fanns flera olika faser av grundplanen sparade men ingen egentlig as built-modell existerade, därför att man i projektavtalet inte kommit överens om att en sådan modell borde ha gjorts: Här kommer ännu en gång nyttan av att man vid en projektstart bör diskutera datamodelleringen för att kunna utvinna all nödvändig information och för att modellen då kan sparas för framtida bruk. Datamodelleringsdirektiv för att stödja arbete Svenska Teatern är en privat teater och således är byggnaden inte i statens ägo. Trots det användes statliga Senatfastigheters modelleringsdirektiv som bas där de kunde appliceras. Dessa direktiv var dessutom välkända för alla inblandade parter sedan tidigare. För detta projekt var Senatfastigheters något passé direktiv i behov av uppdatering och ytterligare specificering. Man framställde exaktare BIM-direktiv för att ritningarna och arbetsmetoderna skulle vara samstämda genom hela projektet. BIM-direktiven innehöll bland annat vägledning för mycket grundläggande områden, såsom namngivning och mappstruktur av filer. Även lagersystemet befästes i regelverket: 4 ArchiMAG Scandinavian

5 Ovan: scenen före renoveringen. Ovan: restaurering av läktarens takmålning utfördes baserad på grundliga undersökningar. Nedan: Huvudfoajéns nya färgsättning baserar sig enligt färgundersökningen på 1936 års färger. På bilden grundmålas området. för de delar som skulle rivas fanns det specifika lager; på så sätt blev ingen ursprunglig information raderad utan endast förflyttad till ett annat lager. Olika discipliners delmodeller importerades som referenser till ursprungsmodellen vilket innebar att man inte behövde sammanfoga de olika delmodellerna då dessa var inlagda som referenser. Denna enkla arbetsmetod passade alla projektörer ypperligt. IFC-överföring Kollisionsgranskningar och förening av delplanerna var samordnaren Wolls uppdrag. I praktiken gjordes detta genom att sammanföra olika discipliners modeller via IFC-filer till Solibri Model Checker, med vilken också kollisionsgranskningen utfördes. Under projektets gång visade det sig att IFC-kompatibilitet hos vissa programvaror hade en del svagheter. Till exempel hade VVSplanerarna problem med att öppna IFC-filerna i programmet MagiCAD, och kunde således inte använda sig av ursprungsmodellen som bas. Också planerarna av scentekniken stötte på svårigheter med SolidEdge-programmet. Man var tvungen att spara SolidEdge-filerna via Revit för att få dem i IFC-formatet och in i den gemensamma modellen. Det fanns även problem med Revits IFC-export. De olika disciplinernas modeller blev efter några mödosamma tester och justeringar till sist användbara och sparades in i den gemensamma projektmodellen. För projektets genomförande är det ändå viktigast att olika discipliners planer implementeras i den gemensamma modellen, och inte vice versa. Också här betonas att det lönar sig att redan vid anbudsförfrågan avhandla datamodellering och IFC-kompatibilitet. Grundrenovering av Svenska Teatern i Helsingfors Renoveringsprojektet på 50 miljoner euro var slutfört i november Beställare: Nya Teaterhus-Aktiebolaget Projektör: Haahtela-rakennuttaminen Oy Arkitekt: Arkkitehtitoimisto Stefan Ahlman Arkitektbyrå Oy BIM-konsult (samordnare): Arkkitehtuuritoimisto Mika Woll (fortsätter sin verksamhet under namnet M 5 Arkkitehdit Oy) Konstruktion: Aaro Kohonen Oy VVS: Insinööritoimisto Niemi & Co (Finnish Consulting Group Oy) Geo: Finnish Consulting Group Oy Akustisk: Insinööritoimisto Akukon Oy Datamodellen på byggplatsen När projektören Haahtelas modelleringskonsult Johan Appelqvist började med projektet införskaffades, på hans initiativ, datorer och Solibri Viewer-program till byggplatsen för att på plats kunna granska modellen. Modellen uppdaterades dessutom med två veckors mellanrum så att aktuell information alltid var tillgänglig på byggplatsen. Med hjälp av datamodellen illustrerades bygginstruktioner och visades därmed i praktiken vad som förväntades av byggarna och var förändringarna skulle utföras. Tack vare datamodellens förtydligande innebar utnyttjandet därav på byggplatsen också minimalt med fel orsakade av oklarheter. Datamodellen togs i bruk på byggplatsen primärt av praktiska skäl. Det var frågan om ett gammalt hus, där det fanns knappt med utrymme för byggnadens teknik. I en teaterbyggnad finns det ett synnerligen stort teknikbehov: utöver de standardiserade VVSinstallationerna måste man ge utrymme för scentekniken och belysningen. Modellerna användes för att checka att all byggnadsteknik skulle få plats redan innan bygglovsskedet. I synnerhet har snittvyerna varit till stor nytta. Med dem kunde man enkelt illustrera vilka tekniska utrustningar som måste inrymmas i byggnaden. MAG ArchiMAG Scandinavian

6 Vesa Putkonen Översättning från finska: Henrik Nederström BIMx ArchiCAD-modellen på arbetsbordet i ipaden och i IPhonen Graphisoft har utvecklat sitt program Virtual Building Explorer (VBE) för mobila apparater, samtidigt har programmet döpts till BIMx (BIM Explorer). Det går nu att dela ut modeller via länkar där Facebook och en molnserver fungerar som plattformar. För tillfället försöker tillverkarna av CAD-program överträffa varandra i smarta lösningar om hur CAD-modellerna görs tillgängliga och användbara i mobila apparater. Smartphones och surfplattor lämpar sig naturligt som presentationsredskap i förhandlingar, där modellen kan betraktas tredimensionellt. På denna front har Graphisoft avancerat genom att välja Apple ios som plattform. Det går numera att studera ArchiCAD-modeller i både ipads och iphones. I synnerhet ipad lämpar sig bra till ovannämnda situationer då dess skärm är tillräckligt stor. Dessutom kan den kopplas till en videoprojektor och framför allt är den betydligt mer lätthanterlig än en traditionell bärbar dator. Tack vare den mindre storleken och pekskärmen är användarvänligheten optimal. Modellen i olika apparater Bakom BIMx ligger en gammal bekant, nämligen VBEn (Virtual Building Explorer), som fans tillgänglig i ett och ett halvt år innan egen- skaperna optimerades till att inkludera mobilt bruk. Att studera datamodeller via en dator fungerar fortfarande på samma sätt som i gamla VBEn; licensinnehavarna flyttas direkt från ArchiCADs 3D-fönster till BIMx-programmet. Där går det att spara modellen för eget bruk eller dela ut den via molnet. Mottagaren behöver alltså inte ha ArchiCAD för att betrakta BIMx-modellen, utan både modellen och visningsprogrammet är inkluderade i den sparade filen. Om modellen hämtas från molnservern till datorn eller till den mobila apparaten bör man vid första användandet installera visningsprogrammet (gratis) BIMx viewer eller BIMx.app för ipad och iphone från Apples App Store. I ipad och iphone sker navigeringen med hjälp av pekskärmen, vilket är tydligt och lätt att styra. Programmet är beröringskänsligt och reagerar snabbt. Det känner också om man är interiört eller exteriört i modellen, vilket gör det enkelt att vända sig i och rotera modellen. Det finns korta anvisningar med bilder i BIMx s hjälpmenu om hur man går tillväga. I dag stöder mobilversionerna inte alla funktioner som samma programm för datorer gör. Dessa funktioner är: tända och släcka lager, använda måttfunktionen samt visa elementens data. Graphisoft har redan en lång önskemålslista över funktioner som förhoppningsvis ser dagens ljus i kommande versioner. Nu när det i BIMx går att spara modellen utan Viewer-programmet är den (via nätverket) överförda filens storlek väsentligt mindre och laddas därmed ner snabbare. En fil som innehåller Viewer-programmet komprimeras så att den blir 40 procent av den ursprungliga filen. Mobilens operativsystemsversion påverkar BIMx funktionaliteten. I ipad och iphone 4 är det möjligt att också visa större modeller, men i iphone 3 är modellens maximistorlek endast 10 megabytes. Själva Viewerns storlek är 7,8 megabytes i Macen, 29,3 i Windows och 9 i de mobila apparaterna. När man använder BIMx i ipad eller i iphone sker navigeringen enligt pekskärmens användargränssnitt. På bildens nedre kant finns en liten cirkel som fungerar som joystick och styr rörelsen framåt och bakåt. Vyriktning bestäms med fingret. 6 ArchiMAG Scandinavian

7 Delning av modellen via socialt nätverk I BIMx delas modellen ut direkt via internetmolnet. I sin service använder Graphisoft sig av Facebook-plattformen och Microsoft Azuremolnteknologi. Servrarna är inte under Facebooks domän och således förutsätter delning och nerladdning av filerna inte ett Facebookkonto. En BIMx-fil kan fortfarande levereras via e-post eller exempelvis via DropBox. Nästan inget kontor delar ut modeller av ett pågående projekt på offentliga platser. Delningen av dessa filer via internet sker främst för att testa den nya teknikens möjligheter och för att presentera föreslagna lösningar i projekt till involverade parter. Att projektmodeller delas ut via molnet förutsätter naturligtvis projektspecifika användarkonton med skyddade behörigheter. Hur gör man om man vill prova? Vid installationen av ArchiCAD version 15 installeras per automatik även BIMx då denna är integrerad i ArchiCAD. Man kan då använda en 30 dagars testversion av BIMx för att få möjligheten att använda BIMx och publicera modeller i BIMx-formatet. Dessa filer fungerar dock endast på datorn man gjort dem i, då det är en testversion. Utöver den kommersiella licensen finns det en studentversion. Båda finns tillgängliga på MyArchiCAD.com. De VIP-kunder som har en VBEG-licens har fått sin uppdatering till BIMx. I ArchiCAD SE kan man inte använda BIMx (version 15), men VBEG (version 14 och bakåt) fungerar med den. MAG BIMx-publiceringsprincipen: ArchiCAD-modellen öppnas i BIMx-programmet där den sparas som fil och delas ut via Facebook för att bli nerladdad tilli andra datorer eller öppnad i en mobil apparat. BIMx-communitysidan använder sig av Facebook-plattformen och Microsoft Azure-molnservern. Utdelning och visning förutsätter inte Facebook-medlemsskap. BIMx BIMx-communitys webbplats: Test- och studentversionerna: BIMx-communitysidan och de senaste modellerna. Via länkarna kan man ladda ner modellen och Viewern samt dela ut länken. Tilläggsuppgifter: ArchiMAG Scandinavian

8 Ville Pietilä Översättning från finska: Henrik Nederström ArchiCAD Start Edition 2012 Nya Start Edition baserar sig på ArchiCAD version 15. Dess egenskaper räcker mer än väl till en grundlig modellering. Med andra ord kan man konstatera att SE-versionens begränsningar inte hindrar modellerandet av komplexa byggnader. nativen har flyttats till den fulla versionens Shell-verktyget visas det i exempelbilderna hur dessa begränsningar kan kringgås i Start Edition. Takobjektet har ritats som en bågformad vägg, och sedan sparats som objekt med toppvy-projicering. Objektet trimmar taket med en boolesk operation. Den fulla ArchiCAD-versionens målgrupp är emellertid klart specificerad: BIM-kompatibilitet, som är den största särskiljande egenskapen mellan de två versionerna, är dock inte lika väsentlig för alla användare. Komplexa tak Den största reformen är absolut den nya taktypen och elementens intelligenta samhörighet med det. Komplexa tak justeras inte ihop med det traditionella Trim to roof-kommandot utan med den nya Designmenyns kommando Connect. Nu är det lättare att modellera komplexa tak. Taket förblir ett editerbart element och accepterar även udda lösningar. Med tidigare versioner var det svårt att snabbt skissa upp komplexa tak. Editeringen sker nu med Pet-palette. Ett komplext tak kan när som helst beskäras till mindre delar. Behovet för en sådan beskärning kan uppstå när man exempelvis vill att takets olika delar har olika tjocklekar; ett komplext tak är nämligen alltid jämntjockt. Eftersom kupol- och tunneltaksalter- 8 ArchiMAG Scandinavian

9 Lågenergihuset av arkitektkontor Kombi har gjorts med ArchiCAD SE 2008 och importerats till SE 2012 för illustrering inför denna artikel. Som bibliotek användes det nya biblioteket 2012 samt den versionens optimerade importbibliotek. Kupolen har gjorts med Mesh-verktyget, som trimmats av ett annat Mesh (i ett gömt lager). Lämplig indelning har gjorts med Magic Wand settings-inställningarna (Options-menyn). En konstruktionstyp kan modelleras genom att stapla fler av dessa ovanpå varandra. Den lutande pelarens form har modellerats som bjälklag, som först utifrån 3D-fönstrets sidovy har sparats som objekt. Objektet har placerats i planvy, lutats och avgränsats med markeringsramen. Därefter har det på nytt sparats som objekt. 3D-hjälplinjer och arbetsplan De nya egenskaperna infördes för att i synnerhet underlätta arbetet i perspektivvyer. Graphisoft anser att perspektivet är arkitektens naturliga arbetsmiljö, och de nya funktionerna hjälper till att gestalta utrymmet. Arbetsplanet möjliggör snäppning till ritrastret och placerar sig dynamiskt enligt det inställda och aktiva verktygets höjdposition. Planets storlek ändras automatiskt under modellering, och dess position eller riktning kan ändras genom att klicka på den blå rutan och välja nytt referensplan. Hjälplinjerna, som i den nya versionen styrs med hjälp av orange bollar både i planvy och i 3D-fönstret, visar automatiskt huvudaxlarnas riktningar. I SE-versionen finns det ändå inte lika mycket behov för hjälplinjer som i den fulla versionen, vars mer komplexa formgivning och fria rotation av Shell-element i 3D-fönstret motiverar och utnyttjar dessa egenskaper bättre. 64 bitar i Macintosh-operativsystemet Eftersom Apple har gått över till ett 64 bitars system var man tvungen att göra ArchiCAD SE (såväl som ArchiCAD 15) till ett 64 bitars program. Windows-användarna kan tröstas sig med att de 64 bitarnas fördelar Jämförelsetabell för ArchiCAD-versioner som är inkluderade kommer med de egenskaper som i alla fall har gallrats bort från SE-versionen. Dessa tillhör bland annat sparande av tunga IFC-filer och Publishing (PDF, DWG ), Teamwork och referensfiler. Med hantering och modellering av stora projekt tjänas priset snabbt in vid ett val av den fulla versionen. Stöd för ArchiCAD 15-biblioteken ArchiCAD SE stöder de senaste biblioteken. Vid programinstallationen kan man även installera importbiblioteken, med vilkas hjälp modeller av äldre versioner lättare kan uppgraderas till den nya AC-versionen. Importbiblioteken ersätter fullt ut de ursprungliga ArchiCAD SE biblioteken samt ArchiCAD 10s undermappsbiblioteket och minskar således hanteringen av bibliotek i ett senare skede. Ny DWG/DXF-översättare SE stöder DWG 2010-formatet. DWG-datan är filtrerbar enligt översättarens (translatorns) inställningar och kan förvandlas till objekt Auto- CAD-lagren kommer alltså inte med i projektet. Vid behov kan objekten sprängas för vidare bearbetning. Vart tog den vägen? En tidigare stödd egenskap har tagits bort! Graphisoft och M.A.D. fick en del förfrågningar om IFC-dataöverföring hos de tidigare SE-versionerna. De innovativa användarna hade med hjälp av IFC-format flyttat modeller från den fulla ArchiCAD-versionen till SE:n, vilket inte officiellt var accepterat. Eftersom speciella element, såsom lutande väggar, balkar och pelare, i SE-versionen blev objekt som saknade normalelementens egenskaper var deras vidarehantering krångligt. Detta gällde även importen från övriga IFC-stödda program. Dessa skäl ledde till att egenskapen gallrades bort. Hur ser framtiden ut? Den enkla prissättningen möjliggör antingen aktivt val av förnyande av Start Edition-licensen eller vid behov utbyte mot den fulla versionen. Detta säkrar att enmansföretagarens kostnad för nödvändiga redskap inte skjuter i höjden och det finns ingen risk för felinvestering. Köpet av SE kan i själva verket jämföras med ett långt avbetalningskontrakt. Själv skulle jag till och med överväga SE-versionen under studietiden. SE-filerna öppnas normalt i den fulla versionen, vilket möjliggör att man vid behov kan samarbeta med användare av den fulla versionen. MAG Funktion/egenskap Typ AC 14 & tidigare AC 15 SE 2011 SE 2012 Stöd för Edu/Trial-versionens filformat Samarbete Externa ritningar Samarbete Moduler och referenser Samarbete Publisher Samarbete PLN, PLA, TPL, och MOD-importering från den fulla versionen Samarbete Stöd för PMK-filformatet Samarbete Projektinspektören Samarbete Teamwork Samarbete IFC-dataöverföring Samarbete Sortering av XREF-lager i lagerlistan Samarbete Stöd för XREF Samarbete Curtain wall Modellering Hantering av genomsnitt Modellering Genomsnitt: raka och böjda väggar, pelare och balkar Modellering Lutande (raka och böjda) väggar, pelare och balkar Modellering Windows 64 bitar Prestationsförmåga Licensutlånande Projektorganisering LightWorks-rendering Visualisering Skissrendering Visualisering Komplexa tak Modellering D-hjälplinjer och bearbetningsplan Modellering Macintosh 64 bitar Prestationsförmåga Stöd för ArchiCAD 15-bibliotek Bibliotek Ny DWG/DXF-översättare Samarbete Intelligenta sammanfogningar mellan tak och övriga element Modellering ArchiCAD 15:s nya objekt Bibliotek Shell-verktyget Modellering Arbetsflöde av ombyggnad Ombyggnadsplanering ArchiMAG Scandinavian

10 Emelie Ask Samarbete och engagemang - framtidens arkitektur Carolina Wikström och Frida Öster har siktet inställt på att förändra världen till det bättre. Tillsammans har de två nyblivna arkitekterna planerat och ritat utbyggnaden av ett barnhem i Tanzania. Deras ledord har varit hållbarhet, enkla material och att använda sig av traditionella byggmetoder. Från idé Carolina och Frida började läsa arkitektur samtidigt, de gick under utbildningens gång skilda vägar för att sedan sammanstråla under det sista året och göra sitt examensarbete tillsammans. - Jag och Carolina är ett bra team, vi visste från början att vi ville göra arbetet som ett grupparbete och att det skulle handla om att påverka med arkitektur, säger Frida. Det var Carolina som först fick upp ögonen för Tanzania när hon genom SIDA gjorde en Minor Field Study. I Tanzania reste hon runt och besökte barnhem. Det finns runt två miljoner gatubarn i Tanzania enligt Unicef, främst p.g.a AIDS. Många barn föds in i föräldralöshet och tvingas bo på gatan. Barnens fundamentala behov - som mat, boende och sjukvård - blir inte tillgodosedda. Eftersom det kostar mycket pengar att gå i skolan står de också ofta helt utanför skolsystemet. Idag finns väldigt få barnhem i Tanzania och behovet av att skapa fler är enormt. - Examensarbetet var en möjlighet att uppmärksamma detta och i samarbete med Arkitekter utan gränser tog vi chansen att utforma ett verkligt projekt, säger Carolina. Barnhemmet som blev föremål för deras arbete drivs idag av en mycket engagerad kvinna, Caroline Nicholas, som på eget initiativ tagit hand om föräldralösa barn. - Caroline Nicholas är vår beställare, en fantastisk tanzanisk kvinna med ett stort hjärta. Hennes visioner och enorma energi har gett oss mycket inspiration, inflikar både Frida och Carolina. olika åldrar, de minsta fyra år och den äldsta tretton. Genom Econef; en organisation som med privata donationer håller barnen med mat, kläder och sjukvård, har barnhemmet kunnat anskaffa en bit mark. Där hoppas man inom fem år kunna förverkliga Caroline Nicholas och barnens dröm om ett nytt barncenter. För att de i framtiden ska slippa vara beroende av privata donatorer blev målet att skapa en självförsörjande enhet bestående av både boende, skola och omkringliggande odlings- ECONEF Sverige En stiftelse som arbetar för att förverkliga barnhemsprojektet. Stiftelsens ändamål är att bidra till en positiv utveckling för kvinnors och barns levnadsförhållanden i utsatta länder. Läs mer om barnhemsprojektet på deras hemsida och besök deras webbshop. till handling Barnhemmet som ligger nära Arusha vid foten av Kilimanjaro är i dagsläget alldeles för litet och behöver upprustning. Där bor tretton barn i 10 ArchiMAG Scandinavian

11 Överflödigt vatten kommer ledas ner till slambäddar och odlingsmark. mitt i huset ska en vattenreservoar samla upp regnvatten, den ska också fungera kylande. - Vattentankar mitt i huset, det är ju lite knäppt! Fast smart. Det känns bra att vi fått positiva reaktioner och stöd för våra lite galna idéer från professionella ingenjörer, säger Frida och ler. Allt vatten är värdefullt och det som blir över kommer ledas vidare till olika slambäddar och odlingsmark. Självförsörjning ska uppnås genom solceller, växelbruk av jorden och egen djurhållning. Barncentrets lokaler ska inrymma både boende och skola mark. På plats i Tanzania började Carolina med förstudien och efter två månader anslöt Frida. - Att gå in och bygga något avancerat som den lokala befolkningen inte har medel eller kunskap till att upprätthålla är i längden bortslösade pengar. Vi lade ner mycket tid på att hitta enkla lösningar och att studera traditionella byggmetoder. De båda tjejerna fick rita igenom alla detaljer, ibland på så stor skala som 1:10 för att få grepp om ifall deras idéer skulle vara genomförbara eller inte. - Finns det möjlighet att använda sig av borrmaskiner? Denna typ av basala frågor fick vi ställa oss, inget var självklart. Till skillnad från det konceptuella tänkandet i skolan fick vi här fokusera på det rent praktiska. Vi träffade många hjälpsamma, kunniga människor och under arbetets gång har vi samarbetat med flera yrkeskategorier, berättar Frida. Barncentret kommer byggas av soltorkade lerblock och bambu, material som kan hämtas och produceras på plats. Som en ryggrad Verktyg Frida har arbetat i ArchiCAD sedan början av studietiden, hon fick tipset av en lärare när hon undrade om det fanns ett program i vilket man kunde arbeta mer visuellt. Hon spenderade en sommar med att läsa tutorials och lära sig programmet från grunden, sedan var hon fast: - Det är ett så logiskt program, under hela arbetets gång har vi haft en översikt av vårt projekt. Det är lätt att generera sektioner och renderingar som skapar en värdefull förståelse i dialogen med beställare och andra inblandade. Det har märkts tydligt när vi i sådan detalj varit tvungna rita oss igenom alla lösningar, menar Frida. Hon fortsätter: - Man kan få fram väldigt verklighetstrogna och lättförståeliga bilder. Det ger enormt mycket när man visar upp modellerna för människor som inte är insatta i projektet, men det är också lite av en fara. Vissa har trott att barncentret redan är färdigbyggt. Vi får hela tiden påpeka att projektet är pågående, de första ritningarna är klara nu ska vi få ihop medlen att göra dem till verklighet. ArchiCAD används av arkitekter och arkitektskolor i Tanzania, något som har varit väldigt praktiskt i deras arbete. Tjejerna har, som en del av utbytet i projektet, haft kontakt med lokala arkitekter och det har varit lätt att överföra information. - Vi har fått intrycket av att ArchiCAD är ett väldigt internationellt program, säger Carolina. Jag kom först i kontakt med det när jag arbetade i Berlin. Där gick jag en kurs och insåg att oj, det här programmet har alla funktioner jag behöver. ArchiMAG Scandinavian

12 Enkla material som går att finna på plats - soltorkade lerblock och bambu Båda betonar att de har fått ut väldigt mycket av de svenska utbildningarna i ArchiCAD: - De är utvecklande och bjuder på flera aha-upplevelser. Vi har gått därifrån med nya verktyg! Examensarbetet är avklarat, tjejerna är färdiga arkitekter och har tillsammans startat företaget Asante. De återkommer till hur mycket det gett dem att arbeta gemensamt som ett team: - I arkitektbranschen ser man ofta till bilden av det ensamma geniet, vi tror att det är mycket viktigare att åstadkomma saker tillsammans. Asante betyder tack - vi vill kombinera arbete som ger inkomst med arbete där man ger av sin kompetens till människor som behöver det. Arkitektbranschen är redan drillad till obetalt arbete via arkitekttävlingar - tänk om man lade en del av den energin på stödjande projekt! - Det är fantastiskt att genom organisationer som Arkitekter utan gränser kunna komma ut i världen, träffa otroligt mycket engagerade människor och ge av sina kunskaper, säger Carolina. I Sverige håller de nu på med renoveringen av Lövsta bruk, en ganska stor kontrast till projektet i Tanzania. Inte minst då det är större krav med svensk byggstandard och ett helt annat klimat. Det är ett stort projekt och de jobbar som handläggare för olika hus tillsammans med slottsarkitekt Dick Sandberg. - Teamwork i ArchiCAD har varit guld värt. Flera personer är inblandade och alla kan arbeta i samma fil. Även renoveringsverktyget - en ny funktion för ArchiCAD 15 - har tagits emot med stor entusiasm. - När man ska restaurera en gammal byggnad kan man klassificera väggarna utifrån de som är befintliga, de som ska rivas och de som ska byggas till. Ett lätt sätt att få översikt. Projektet i Tanzania är bara påbörjat. Econef och tjejerna i Asante har lyckats samla in nästan och alla är ivriga att se ritningarna bli verklighet. Tack vare ett resestipendium ska de snart åka tillbaka. De hoppas kunna påbörja byggandet av det första prototyphuset. För att hela barncentret ska bli en realitet krävs dock fortfarande lite drygt två miljoner kronor. -Det är fantastiskt att se hur folk går tillsammans för att förverkliga barncentret, vi ser fram emot vad framtiden har att erbjuda, avslutar Frida och Carolina. MAG Arkitekter utan gränser Sverige Genom nätverk hoppas organisationen skapa bättre förutsättningar bland människor som bor i slum eller drabbats av katastrofer; och att överbrygga ekonomiska eller kunskapsmässiga hinder för utvecklingen av en säker och hållbar miljö. Asante Carolina Wikström och Frida Östers nystartade företag, på deras hemsida finns mer att läsa om deras pågående projekt. Fem snabba frågor till arkitekterna: FRIDA ÖSTER blyertspenna / bläckpenna sten / trä morgon / kväll konstnär / tekniker översikt / detalj CAROLINA WIKSTRÖM blyertspenna / bläckpenna sten / trä morgon / kväll konstnär / tekniker översikt / detalj Fotograf Kristina Lefvander 12 ArchiMAG Scandinavian

13 Cecilie Remøy Klar tenkning, dristig design Reiulf Ramstad Arkitekter AS (RRA) sin filosofi er å skape moderne arkitektur preget av klarhet i tanken. Klarhet i tanken avler dristig design. Kontoret ønsker å fremheve spenningen mellom det lokale og det globale, det naturlige og det kunstige, mellom virtuelle og virkelige rom og mellom immobilitet og endring. De tror at det er fra besluttsomhet om spenninger og overganger stor arkitektur blir født. RRA er engasjert innen landskapsforming, interiør- og møbeldesign. Kontoret er sammensatt av kompetanse sentrert om arkitektur, preget av innovativ tenking som tolker den romlige kontinuiteten mellom eksteriør, interiør og landskap på nye måter. Dette er understreket av materialvalg og strukturelle løsninger som uttrykker muligheter og naturlige kvaliteter av spesifikke materialer. Regionalt kulturhus Stjørdal Våren 2010 vant RRA en begrenset prosjektkonkurranse om nytt regionalt kulturhus i Stjørdal i samarbeid med Lusparken Arkitekter AS og JST Arkitekter AS. Det var viktig at kontorene fikk en felles arbeidsplattform og tegnefil for prosjektet. RRA gikk derfor over fra Autocad til ArchiCAD på dette prosjektet. Det gikk raskt å komme i gang med tegningen etter å ha vært på grunnkurs hos Graphisoft. Samarbeidet med de to andre arkitektkontorene har fungert bra. Det har vært til stor hjelp at de andre kontorene har brukt Archi- CAD som tegneverktøy i mange år og kunnet bistå oss i startfasen, sier Anja Hole Strandskogen, Sivilarkitekt hos Reiulf Ramstad Arkitekter AS. Stjørdal Kulturhus skal være et viktig møtested både lokalt i Stjørdal og regionalt for Midt Norge. En plass hvor alle kulturinteresserte har lyst til å komme, og folk av alle slag prosjektert i BIM skal kunne utvikle sine skapende og utøvende evner. Kulturhuset med kirken skal fungere som en verdig møteplass for byens og regionens innbyggere. I tillegg vil det planlagte hotellet huse tilreisende og bidra til å vitalisere anlegget og stedet ytterligere. Arkitekturen skal utstråle byggets moderne funksjon og samtidspuls til en hver tid. Samtidig er prosjektet forankret og inspirert i stedets historie og kultur. Stjørdal Kulturhus blir en mangfoldig plattform for et bredt kulturbegrep; kunst, dans, media og musikk og bygningen skal være inviterende og inkluderende for alle. Prosjektet i seg selv skal bli en stedegen attraksjon. Kulturhuset skal være et inspirerende sted som tilbyr opplevelser og gir mulighet for egen utfoldelse og utvikling. De som besøker og bruker stedet skal få en rik steds-, kultur- og arkitekturopplevelse. Prosjekterer i BIM Arkitektteamet benytter BIM i prosjekteringen. De har benyttet IFC-filer fra konsulentene slik at de kan kjøre kollisjonstester for å oppdage avvik på et tidlig stadium. De har også en egen BIM-koordinator i prosjektet som organiserer dette arbeidet. Regionalt kulturhus Stjørdal Filutveksling funger godt fra ArchiCAD til andre filformater. Vi har hatt godt utbytte av IFC-filer for å samarbeide med de andre rådgiverne. Vi har benyttet oss av utveksling til formater som har vært brukt til presentasjonsperspektiver. I tillegg utveksler vi ukentlig dwg-filer med de andre rådgiverne, sier Strandskogen. Det er et stort team med arkitekter fra flere kontorer som sitter på ulike steder i landet, derfor har det vært en stor fordel med Teamwork-funksjonen i ArchiCAD. Det gjør at alle har tilgang til den oppdaterte tegningsmodellen, og man unngår mye filutveksling mellom kontorene. Alle i prosjektet er oppdatert på alle endringer som blir gjort til enhver tid. Det var i begynnelsen veldig tungt og tidkrevende å jobbe med modellen fra kontoret i Oslo og det gikk med en del tid på nedlasting av modellen. Nettlinjene måtte derfor oppjusteres og hastigheten på nedlastningen ble dermed betydelig bedre. Det var uvant å være nødt til å reservere elementer for å kunne gjøre endringer, men nå som de har blitt en vanesak og hastigheten er oppjustert fungerer det godt. MAG Sted: Stjørdal Oppdragsgiver: Stjørdal kulturutvikling as Program: Regionalt kulturhus med kirke, hotell og parkeringsanlegg Oppdrag: 1. premie Reiulf Ramstad Arkitekter AS, Lusparken Arkitekter, JST Arkitekter AS og Schønherr Norge AS Status: Konkurranseforslag Areal: m 2 ArchiMAG Scandinavian

14 Cecilie Remøy Tverrfaglig prosjektering med ArchiCAD Arkitektkontoret BBW AS har siden 1998 stort sett brukt ArchiCAD i alle sine prosjekter. Kontoret holder til i Molde og har vært engasjert i en lang rekke ulike byggeprosjekt, fra eneboliger og konsentrert boligbebyggelse til større offentlige bygg som skoler, alders-/ sykehjem og andre private byggeprosjekt. De har gjennomført flere reguleringsoppdrag i offentlig og privat regi, i forbindelse med rehabiliteringsarbeider har de også lang samarbeidserfaring med antikvariske myndigheter. Firmaet har arbeidet spesielt med miljøriktig planlegging i forbindelse med konkrete byggeprosjekt. De har spesiell ekspertise i visualisering av prosjekter, både gjennom 3D og manuell perspektivtegning. For tiden jobber BBW med det nye administrasjonsbygget på Vestbase i Kristiansund, der både Statoil og Aker skal inn. Nybygget vil ha en samlet gulvflate på ca kvadratmeter fordelt på åtte etasjer. På grunnplan vil det bli bygd en subsea/lagerhall på kvadratmeter, mens det i toppetasjen vil bli felles kantine på cirka 500 kvadratmeter. Totalt vil det bli mellom 350 og 400 arbeidsplasser i bygget som skal være ferdigstilt januar Det nye administrasjonsbygget er det første og største bygget BBW til nå har arbeidet med der hele prosjekteringsgruppen arbeider i full 3D og utveksler IFC-filer. Ved oppstart av Vestbase prosjektet var det få som hadde erfaring med IFC-filer og 3D-prosjektering, forteller Steinar Øyen, teknisk tegner hos BBW. Arkitektene både hos BBW og Rambøll, som prosjekterer en del av betongelementleveransen, var de som hadde mest erfaring med utveksling av IFC-filer. Erfaringene med prosjektet så langt er at det har vært en del utfordringer med å få alle filene til å snakke samme språk med flere forskjellige tegneprogrammer i bruk. Det er også utfordringer med å redusere størrelsene på filene. Detaljprosjekteringen for tekniske fag er ikke kommet så langt enda, men utveksling av filer er i gang. Kollisjoner har blitt oppdaget og det skal bli spennende å følge med på fortsettelsen. Øyen mener begrensningene ved bruk av ArchiCAD først og fremst ligger i å utnytte programmets muligheter. Avgjørende å prosjektere i 3D Øyen sier at 3D-modelleringer er helt avgjørende i deres prosjektering. Utveksling av IFC-filer har ført til en tidligere og enklere koordinering mot rådgivende ingeniører. En felles forståelse av prosjektene er blitt mye bedre og prosjekteringsavvik mellom fagene reduseres og oppdages tidligere. Filutveksling med ArchiCAD fungerer bra, men i vårt distrikt er det ikke så mange som er fortrolig med BIM, IFC-format og utveksling av IFC-filer. Tiltakshavere og entreprenører ønsker at flere og flere prosjekter gjennomføres i 3D med utveksling av IFC-filer, men det blir ikke stilt krav til BIM og levering eller utveksling av all informasjonen som man lett kan få ut av en BIM-modell. Tiltakshavere er vel ikke helt klar over hva dette er, hva de får, hva det kan brukes til og hva det koster, sier Øyen. Øyen mener at rådgivende ingeniører for bygg kanskje er de som benytter arkitektenes IFC-filer flittigst, mens tekniske fag kommer etter. Det kan virke som det er litt tungt å legge bort blyanten og papiret for noen. Utfordringen for mindre entreprenører ligger også i å skaffe seg kompetanse til 3D-prosjektering. Arkitektene hos BBW bruker tid på opplæring for å ligge fremst og opparbeide seg best mulig kompetanse innen BIM og IFC. Stemningen i byggebransjen er for øvrig meget positiv og viljen til å prøve er upåklagelig, mener Øyen. Det er generelt mye prat og erfaringsutveksling rundt emnet når bransjefolk treffes. BBW var tidlig ute med å ta i bruk ArchiCAD og var det første kontoret som tegnet VIP-avtale (vedlikeholdsavtale) i MAG 14 ArchiMAG Scandinavian

15 BIMx FOR ARchIcAD 15 GRAPHISOFT BIMx is an innovative, interactive, BIM communication tool for architects setting new standards for design communication and presentation in the AEC industry. Create interactive, 3D presentation packages at any stage of the design and share with stakeholders. Explore the BIM model fully without having to install the BIM authoring tool or any other application on clients computers, ipads and iphones. BIMx TRIAL is now part of the ArchiCAD 15 installation don t hesitate to give it a try soon! FOR MORe DetAIls, contact YOuR local ARchIcAD ReselleR FINLAND M.A.D. Phone: mad@mad.fi Web: NORWAY Graphisoft norge Phone: post@graphisoft.no Web: SWEDEN Graphisoft sverige Phone: info@graphisoft.se Web: GRAPhIsOFt and ArchicAD are registered trademarks of GRAPhIsOFt. All other trademarks are property of their respective owners. Image: GRAPHISOFT, Architect: Tibor Szolnoki

16 Saidi Mozad Att befinna sig i början, slutet eller där emellan Om luften man andas i Jonas Dahlbergs rumsligheter vore vatten skulle man tyngdlöst simma runt i sin egen existens. Konstnären Jonas Dahlberg bor i Stockholm, men syns ofta på biennaler och gallerier internationellt. Han använder byggnaders förmåga att berätta för att väcka tankar och reflektion hos andra människor. Han har utvecklat begrepp som berättande arkitektur och psykologiska rum för att beskriva vad han jobbar med. Dahlberg tycker det intressanta med arkitektur är möjligheten att blanda funktion med kommunikation vilket syns i hans konstnärskap genom samspelet färd och berättelse. För honom fungerar arkitektur som film, det gäller att få betraktaren att färdas för att uppleva helheten, rum för rum eller scen för scen. Dahlberg har framförallt gjort videokonst, där betraktaren sakta reser genom tysta och ödsliga rumsligheter. Han skapar stämning utan att handlingen presenteras, historien som byggs upp utspelar sig i våra egna huvuden. Det intressanta med Dahlbergs filmer är att han jobbar utifrån betraktarens inre värld som måltavla för projektioner från den yttre. Han skapar sina arkitektoniska miljöer med hjälp av ArchiCAD, modeller och sekvenser ur verkligheten, vilket resulterar i en flerdimensionell rumslighet. Det är trots denna komplexitet, tomhet som definierar Dahlbergs rum. Arkitektur och dess möjlighet att berätta Dahlberg började utbilda sig på arkitekthögskolan i Lund, men slutade på grund av hans upplevelse av tröghet i arkitekturvärlden. Man diskuterade aldrig verkningarna av studenternas projekt och han kände att det inte fanns plats för psykologiska rum eller arkitektur som poesi. Därför passade Konsthögskolan och filmmediet hans idéer bättre, där var också diskussionerna annorlunda. Uttrycket att ett material åldras vackert, är ett annat skäl till att Jonas Dahlberg avbröt arkitektur-utbildningen. När diskussionen kring en byggnad slutar med det estetiska och att man väljer ett vackert material, går man inte vidare in i koncept eller större skeenden, vilket är ett stort misstag enligt Dahlberg. Han tror att det hade varit annorlunda om skolorna utgått från att det i varje hus finns en möjlighet att tillföra en diskussion i det offentliga rummet. Då hade unga arkitekter kunnat experimentera mer med sina byggnader och kommunicera på ett mer lekfullt sätt. Dahlberg har svårt att förstå att det dagligen sitter arkitekter som får lov att uttrycka sig på stora offentliga ytor, men inte gör det. Förväntningen på arkitektur är inte att den ska berätta. Dess uppgift är att skydda mot väder och vind och inte att vara psykologisk arkitektur, säger han. Dahlberg fortsätter förklara skillnaden mellan hans och arkitekters syn på en byggnad. Arkitekter tänker inte på färden, resan eller förändringen. De ser byggnaden från ett håll eller en vinkel som också är den perfekta rent bildligt. Klassiskt arkitekturfotografi till exempel, är som modernism, som en Mondrian-målning, och det kan man tycka olika om. Att lockas in i sig själv Dahlberg berättar att de flesta av hans filmer handlar om att komma in i en känsla. Han försöker guida betraktaren in i sitt egna huvud, för att se sig själv, snarare än filmen. En typ av aktivt seende. I hans film Three Rooms måste man projicera sig själv på interiören som långsamt smälter bort i rummen, för att få en berättelse. Det ska kännas som att aktivt se sig själv dö, enligt Dahlberg. Jag såg mig 16 ArchiMAG Scandinavian

17 själv dock befrias för varje möbel som försvann och kände framtid i de tomma rummen. I dag gör Jonas Dahlberg även större installationer i det offentliga rummet som närmar sig arkitektur från hans uppfattning om färd och berättande. I hans minimalistiska studio står en modell över posthusbyggnaden på Nybrogatan i Stockholm som han har byggt upp för att känna in och testa den historia han vill skapa. Han pratar om att utgå från människors rörelser på gatan, utan att för den skull styra. Med ljus och skugga vill han dramatisera ett skeende där posthuset försvinner. Poängen är att man som betraktare på gatan går in i scenen som utspelar sig. Det ska inte finnas någon annan historia eller berättelse, förutom den där man själv bär huvudrollen, vilket är typiskt för Dahlbergs projekt. Video som verklighet. Oförutsägbarheten i Dahlbergs rum Jonas Dahlbergs verk kräver reflektion från betraktaren för att få handling. När man som betraktare måste projicera tomhet på sig själv för att få en historia, skapas oförutsägbara berättelser. Handlingens början, slut eller allt där emellan blir olika för alla. Därför kunde t.ex. jag känna liv och inte död i filmen Three Rooms. Därtill känns Dahlbergs rum som odefinierade ögonblick. Det speciella med Dahlbergs ögonblick är att de pågår länge och blir en plats att vistas i, istället för en snabb tanke. Identiteten är oklar, vem tillhör ögonblicket? Man frågar sig som åskådare: Ser jag mig själv utifrån, eller ser jag någon annan? Vad är jag i detta ögonblick och när uppstod det? Virtuella och fysiska modeller Dahlberg använder ArchiCAD främst för att göra filmåkningar i enkla animerade miljöer. Han gör sina filmer först i 3D, för att testa flöden och ljussättningar så nära verkligheten som möjligt för att sedan konstruera och filma fysiska modeller. Anledningen till att han jobbar på flera olika nivåer och inte bara virtuellt beror på att han vill få med sig misstagen och spåren som uppkommer under bygget av verkliga modeller. I datorn händer ingenting med misstagen, de får ingen materialitet på samma sätt som i en fysisk modell. Om jag bygger en modell och klantar mig och sedan fotar eller filmar så blir det direkt ett spår, förklarar han. De mänskliga spåren intresserar Dahlberg, det är sällan han gör ett projekt där inte misstaget tar över. När Dahlberg gjorde filmen Weight less space användes en snöande glaskula som skiss för att visa projektidén. Modellen som sedan skulle filmas var en större variant av glaskulan. I tre veckor jobbade han med att få bort luftbubblor ur vattnet inuti, men resultatet blev livlöst och tråkigt. Så han släppte in bubblorna igen. Att min konstruktion av akvariet var så dålig att det läckte in syre, räddade projektet. Det gäller att vara öppen och kunna ändra sig och tänka: det här är min dåliga idés räddning. Att kunna se vad som pågår runt omkring en, se sig själv, och sen förhålla sig till det, är ett viktigt livsförhållningssätt enligt Jonas Dahlberg. Berättande arkitektur i verkligheten Dahlbergs narrativa bildspråk kan liknas vid en övergiven byggnads berättande, en långsam färd i tiden, pausad men inte avslutad. Om man dessutom som Dahlberg, ser misstag som spår av mänskligt liv, berättar en lämnad och ofullständig byggnad mycket om sig självt och den plats den står på. Byggnadens inre är blottat, med en historia vi kan förundras över och leva oss in i. För oss förbipasserande och intresserade betraktare finns möjligheten att delta i den övergivna byggnadens liv så länge den står där med sina öppna och tomma rum. Detta skiljer sig från ett avslutat och helgjutet byggnadsverk, som välter över oss när vi kommer för nära. Byggnadskroppen visar att vi är människorna utanför, genom att låta våra ansikten endast speglas i dess entré. Icke berättande arkitektur får våra fantasier att avstanna när vi ser och begrundar, medan husets liv pågår innanför väggarna, inkapslat och skyddat från oss betraktare. I Indien, där jag för tillfället befinner mig, ser jag i städer och på landsbygd övergivna betong-skelett. Jag ser dessa berättande byggnader på samma sätt som jag ser Dahlbergs filmer. Som evigt långa ögonblick av mänsklig förgänglighet. Eller å andra sidan, spår av tro på framtiden. MAG Where CAD goes mobile!.. Building Survey Software for ipad ArchiMAG Scandinavian