Strategisk samverkan. svensk gruvnäring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategisk samverkan. svensk gruvnäring"

Transkript

1 Strategisk samverkan för svensk gruvnäring

2 FÖRORD 3 RAPPORTENS INNEHÅLL I KORTHET 4 ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG 7 INLEDNING 12 UTBLICK 14 Gruvnäringen i världen 14 Gruvnäringen i EU och Europa 15 Gruvnäringen i Norden 16 Gruvnäringen i Sverige 17 SVENSK GRUVNÄRING I SIFFROR 19 VISIONER, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR GRUVNÄRINGEN 23 Behovet av strategisk samverkan 23 Utmaning 1: Snabbt växande gruvsamhällen 24 Utmaning 2: Behovet av fungerande infrastruktur och hållbar energi 28 Utmaning 3: Klimat, miljö, arbetsmiljö och miljötillstånd 31 Utmaning 4: Utbildning och kompetensförsörjning 36 Utmaning 5: Forskning och innovationer 38 2

3 Förord Sverige är ett exportberoende land som är beroende av att det finns ett fungerande och väl utvecklat samarbete mellan alla de aktörer som kan bidra till att vi blir fortsatt framgångsrika i den internationella konkurrensen. I regeringsställning utformade Socialdemokraterna strategiska program för flera nyckelbranscher i syfte att stärka Sveriges konkurrenskraft. Ett sådant exempel är Metallurgi en del av det innovativa Sverige. 1 Sverige behöver nu mer av sådan samverkan för att utveckla strategiskt viktiga framtidsbranscher. En sådan bransch är gruvnäringen som är på stark frammarsch i Sverige och som har ytterligare stor utvecklingspotential. Under hösten 2011 tillsatte den Socialdemokratiska partistyrelsen (PS) en arbetsgrupp med uppgift att ta fram ett strategiprogram för den svenska gruvnäringen med utgångspunkt från följande frågeställningar: - Hur kan vi stimulera till en ökad förädlingsgrad i gruvnäringen? - Hur gör vi för att vinster från utvinningen av svenska råvaror i största möjliga utsträckning återinvesteras i landet? - Hur effektiviserar vi tillståndsgivningen utan att tappa fokus på miljökraven? - Hur bemöter vi arbetskrafts- och utbildningsbehoven samt hur ökar vi samverkan för att stimulera forskning, utveckling och innovationer? I arbetsgruppen var Bo Bylund ordförande till och med februari I arbetsgruppen har Karin Åström 2, Lars Johansson 3, Tomas Nilsson 4, Maria Strömkvist 5, Marita Ulvskog 6 och Wille Birksten 7 ingått. Arbetet har från och med mars 2012 letts av Jan Nygren. Sekretariatet har bestått av Erik Gutierrez Aranda, och från och med mars 2012 också av Marie Martinsson, Partistyrelsens kansli. När arbetsgruppen analyserat de utmaningar som den svenska gruvnäringen står inför har den speciellt studerat tre dokument: Dels Finlands mineralstrategi 8, dels det av Norrbottens och Västerbottens länsstyrelser framtagna arbetsmaterialet Regional 1 Metallurgi En del av det innovativa Sverige, producerad av Näringsdepartementet Riksdagsledamot och ansvarig för mineralfrågorna i riksdagens näringsutskott (S) 3 Riksdagsledamot, Riksdagens trafikutskott (S) 4 Ordförande för Gruv 4:an IF Metall, tidigare vikarierande riksdagsledamot (S) 5 Kommunalråd i Ludvika (S) 6 Gruppledare för Socialdemokraterna i Europaparlamentet och ansvarig för industri- och mineralfrågor 7 Dåvarande ansvarig tjänsteman för frågor som rör gruvnäringen på IF Metall 8 ISBN

4 mineralstrategi för Norrbotten och Västerbotten 9, dels den av Sveriges geologiska undersökningar (SGU) framtagna promemorian En kraftfull svensk mineralstrategi från mars Ovan nämnda dokument förtjänar definitivt en egen läsning. Arbetsgruppen har i varierande utsträckning ställt sig bakom flera av förslagen i dessa olika dokument. Ibland har vi i fotnot, eller på annat sätt angivit detta i texten. Ibland finns de i den löpande texten med annan formulering och då anges det inte särskilt. Rapportens innehåll i korthet Under en period har vi upplevt en högkonjunktur inom gruvnäringen som är exceptionell och som lett till ökade investeringar och öppnandet av både nya och gamla gruvor. Under det senaste året har dock världsmarknadspriserna sjunkit och konjunkturen mattats. Men det sker från en mycket hög nivå och den allmänna uppfattningen både i och utanför branschen, är att expansionen globalt - och därmed också i Sverige - kommer att fortsätta och under överblickbar tid ge Sverige goda möjligheter till ökad export, ökade intäkter och ökad sysselsättning. Det sistnämnda i områden som traditionellt har haft problem med sysselsättningsgraden. Detta i en tid då konjunkturen också i övrigt synes svikta. Gruvbranschens expansion är därför dubbelt glädjande. För att möjliggöra fortsatt expansion krävs en rad åtgärder. Utbyggnad av infrastruktur, kortare ledtider för prövning av tillstånd, mer utbildning och förbättrade forskningsresurser för att nämna några av de områden där insatser behöver göras. Men det räcker inte med att enbart ägna uppmärksamhet åt enskilda områden. För att Sverige ska kunna tillgodogöra sig utvecklingen i gruvnäringen, krävs ett helhetsgrepp, som också innefattar berörda kommuners förutsättningar att hantera de väldiga möjligheter, men också tuffa utmaningar som detta innebär. Många av de berörda kommunerna är förhållandevis små om man ser till invånarantal och skatteunderlag. Ansvaret för att hantera expansionen ligger på dessa kommuner, men eftersom gruvnäringens utveckling är en nationell angelägenhet, krävs insatser från regering, Riksdag och berörda myndigheter. Det krävs en samlad nationell strategi för gruvnäringens fortsatta expansion som också innefattar detta sistnämnda. Den borgerliga regeringen har i budgetarbetet presenterat några förslag i ämnet. Dels en utbyggnad av malmbanan för cirka 850 miljoner, dels en förstärkning av vägen mellan Pajala och Svappavaara för cirka 1,3 miljarder, samt cirka 50 miljoner per år under fyra års tid till Vinnova för forskningsinsatser på området. Ytterligare, i skrivande stund opreciserade, infrastruktursatsningar på en dryg miljard aviseras också. Arbetsgruppen noterar denna förändrade principiella inställning till dylika satsningar 9 Regional mineralstrategi för Norrbotten och Västerbotten, Länsstyrelsen i Västerbotten, april Dnr (SGU) 4

5 med tillfredställelse, men kan inte annat än konstatera att det behövs mer för att hantera de möjligheter som gruvnäringen ger oss. Gruvbrytning har genom historien varit viktig för Sveriges ekonomiska utveckling. Idag förekommer gruvbryning främst i malmfälten i Norrbotten, Västerbotten och Bergslagen men prospektering pågår i rekordstor omfattning över stora delar av landet. Över 100 bolag letar malm i Sverige. Sverige är det land i Västeuropa som har störst mineraltillgångar och det är därför viktigt att gruvnäringen ges möjlighet att utvecklas. Omkring personer är anställda inom gruvnäringen och ytterligare personer inom dess kringnäringar och fler nyanställningar planeras. Enligt en studie som basindustrin gjort för Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) inom ramen för projektet "Innovation för tillväxt", står malm, skog, stål och kemi tillsammans för cirka 100 miljarder i nettoexport. Med tanke på expansionstakten och näringens betydelse är behovet av insatser stort alltifrån investeringar i infrastruktur till utbildning och bostäder i de områden som berörs. För att människor ska kunna ta de jobb som nu växer fram krävs en väl fungerande infrastruktur och logistik. Bostäder är grundläggande, liksom el- och vattennät, barnomsorg, skolor, vårdcentraler, fritidsaktiviteter och kulturutbud. Mångfald och jämlika levnadsförhållanden är andra kännetecken på attraktiva samhällen. Fler, inte minst kvinnor och ungdomar, måste attraheras att vilja arbeta inom gruvnäringen och bosätta sig i gruvnära samhällen. Fungerande vägar och järnvägar är en grundförutsättning för att gruvindustrin ska kunna utvecklas vidare. Viktigt är också att förutsättningarna för de dagliga persontransporterna förbättras när och där näringen expanderar. Det finns starka skäl för att infrastrukturen i norra Sverige bör planeras i ett nordiskt och europeiskt perspektiv och byggas ut, framför allt i samarbete med Norge och Finland. Infrastrukturen måste klara av en ökad mineralutvinning i de delar av landet där sådan utvinning nu pågår eller planeras. Gruvindustrin är energiintensiv i många av sina processer. Det krävs tillgång till energi som både är ekologiskt hållbar och säker på lång sikt. Sveriges rika mineraltillgångar gör vårt land strategiskt relevant för andra EU-länder som söker vägar för att säkra tillgången till råmaterial. Det intresse som finns i EU för norra Europas mineraltillgångar gör att användande av olika stöd och hjälp från EU bör undersökas. Lika viktigt är att Sverige driver på i EU-sammanhang. Ett centrum för gruvhanteringen i EU, bör kunna förläggas till Sverige. 5

6 Gruvbrytning är alltid ett ingrepp i miljön och ställer därför höga krav på miljöarbetet. Samhället måste föra en aktiv dialog med gruvföretagen så att alla känner till spelreglerna och gemensamt ansvarar för att utveckla miljöarbetet. De metaller som tas upp ska tas tillvara. En viktig fråga är effektiviteten i de tillståndsprocesser som kringgärdar nya gruvetableringar eller återstarter av nedlagda gruvor. Det är grundläggande att rådande miljörestriktioner tillämpas men det är bekymmersamt att tillståndshandläggningen tenderar att dra ut under mycket lång tid. Sverige är ett modernt gruvland med moderna gruvor, spetsforskning och ett miljöarbete i världsklass. Här finns en av världens mest avancerade tekniker för brytning under jord. 11 Men utbildning, know-how och kompetens är alltid en färskvara. Under de närmaste åren behöver gruvnäringen rekrytera minst nya medarbetare, enligt Arbetsförmedlingen. Samma behov finns inom många olika delar av industrin så konkurrensen om arbetskraften kommer att vara stor. Alla utmaningar som gruvnäringen möter både klimatpåverkan, kompetensutvecklingen, växande samhällen, infrastrukturen och energibehov är beroende av innovationer. Den höga energiåtgången gör till exempel att energieffektivisering alltid är på agendan. Utvinningsmetoder, som kemisk och biologisk lakning skapar möjligheter att bryta mineraler som inte kan utvinnas idag och med lägre energibehov. Svensk gruvindustri har med initiativet Bergforsk skapat ett svenskt strategiskt gruvforskningsprogram tillsammans med Vinnova, vars första utvärderingar visar på ett bra resultat. De enskilda företagen gör också egna insatser. LKAB deltar i flera projekt för att minska klimatpåverkan, och Boliden deltar i EU-projektet BioMine, för utvecklingen av moderna lakningsmetoder. Mineraler av olika slag kommer även fortsättningsvis att exporteras i en mindre förädlad form, men det ligger ofta ett värde i att öka vidareförädlingsgraden av det som tas upp ur marken. Gruvverksamheten i Sverige öppnar för en rad nya affärsverksamheter kopplade till hela värdekedjan. Sverige har också ett ansvar för att bidra till hela EU:s tillväxt genom den dynamik och de innovativa möjligheter som den samlade kompetensen erbjuder. Åtgärder måste vidtas för att stimulera marknadsföring och kompetensutveckling byggd på samverkan mellan svenska och utländska aktörer med intresse att etablera verksamhet i Sverige. Det huvudsakliga ansvaret för detta 11 Förklaring: Underjordsbrytning väljs då malmkroppen ligger vertikalt i förhållande till marken och eller djupt under jord. Metaller och mineraler i människans tjänst 6

7 ligger hos branschen själv, men här kan universitet och högskolor också spela en viktig roll. Gruvbrytning ger utvecklingsländerna stora möjligheter till inkomster och sysselsättning. Men, det är ofta hårda villkor för dem som arbetar i gruvorna. Föråldrad teknik och gammaldags ledarskap bidrar bland annat till detta. SIDA, som har kunskap om hur man arbetar i utvecklingsländer bör ges i uppdrag att tillsammans med SGU påtagligt öka sina ansträngningar och sitt engagemang på detta område. Det måste vara tydligt vilka regler som ska gälla för alla intressenters verksamhet svenska som utländska. Snabbare processer för att genomföra tillståndsprövningar är en nödvändighet. Det förutsätter ett nationellt ansvarstagande för att ge berörda myndigheter de resurser som behövs för att säkerställa en effektiv myndighetsutövning med bibehållna krav på högsta möjliga kvalitet. Arbetsgruppen menar också att det industriella perspektivet på gruvnäringen tydligare måste tas till vara, lämpligast genom ett ökat engagemang och ansvarstagande i Näringsdepartementet från regeringens sida. Gruvnäringens villkor, som exempelvis tillgång till god infrastruktur, FoU, geologisk kunskapsuppbyggnad och fungerande regelverk, både etiska och andra, är naturligtvis avgörande för gruvnäringens möjligheter att utvecklas. Men, det är också viktigt att ha en helhetsbild, där förutsättningarna för ett gott liv för de människor som verkar i de samhällen där gruvorna finns och expansionen sker, lyfts fram och hanteras. Skola, omsorg, kulturutbud, fritid och allt det som hör till bra livsbetingelser för de enskilda människorna måste finnas med i en diskussion om gruvnäringens förutsättningar och utveckling. Förmågan att hantera helheten bygger också på att det finns kunskap, engagemang och aktivt deltagande från politiskt ansvariga, myndigheter och branschens företrädare i näringens globala utveckling. Arbetsgruppens förslag Arbetsgruppen rapport är ingen slutlig kravlista över vad som konkret och i exempelvis i budgettermer behöver göras för att åstadkomma en sammanhållen satsning på att snabbt skapa bättre förutsättningar för gruväringens expansion. Rapporten är däremot ett underlag för ett fortsatt arbete i den socialdemokratiska partistyrelsen och i de socialdemokratiska utskottsgrupperna i Riksdagen. Där måste 7

8 sammanvägningen av förslag och möjligheter ske utifrån budgetutrymme och övriga prioriteringar. Arbetsgruppen är, efter arbetet med detta program, om möjligt än mer övertygad än innan arbetets start, om behovet ett sammanhållet strategiprogram för gruvnäringens utveckling och att det också skapas resurser för att det ska kunna genomföras. Nedan följer en sammanfattning på arbetsgruppens konkreta förslag ordnade efter rapportens avsnitt utan inbördes prioritering: Utblick EU har växlat upp och ökat sitt engagemang för råvarupolitiken och Sverige ska vara en drivkraft för gruvnäringens utveckling också i EUsammanhanget. Sverige bör använda sig av EU:s olika policyinstrument för att utveckla den svenska gruvnäringen, till exempel innovationspartnerskapet på råvaruområdet. Sverige måste också inför slutförhandlingarna om EU:s forskningspolitik arbeta för att maximera den svenska utväxlingen och säkerställa att forskning inom gruv- och råvarusektorerna finns med bland prioriteringarna. Sverige bör driva kravet att ett EU-organ för forskning och utveckling inom gruvnärigen placeras i Sverige. Luleå och Malmfälten bör inom ramen för EU-samarbetet ges status som gruvstrategiskt område för utveckling av mineralisering och ny teknik. Inom EU finns de så kallade Erasmus- och Leonardprogrammen för samverkan och utbyte inom både högre utbildning och yrkesutbildning. Den svenska gruvnäringen bör i samverkan med övriga aktörer stimulera ett ökat svenskt deltagande i EU:s utbytesprogram. Gruvbrytning ger utvecklingsländerna stora möjligheter till inkomster och sysselsättning. Men arbetsvillkoren är ofta svåra för dem som arbetar i gruvorna. SIDA bör tillsammans med SGU påtagligt öka sina ansträngningar och inom ramen för utvecklingssamarbetet stärka utvecklingsländerna i detta avseende. Utmaning 1: Snabbt växande gruvsamhällen Tillväxtverket och SGU bör tillsammans få uppdraget att föreslå åtgärder för att skapa långsiktigt hållbara och attraktiva gruvsamhällen. Detta uppdrag bör också åtföljas av ekonomiska resurser. För att utveckla levande gruvsamhällen måste det vara möjligt att leva ett gott liv. Skola, omsorg, kulturutbud, fritid och allt det som hör till bra livsbetingelser för de enskilda människorna måste finnas med i en diskussion om gruvnäringens förutsättningar och utveckling. 8

9 Staten måste öka sitt ansvar för att bygga bostäder i gruvsamhällena. En åtgärd kan vara att utveckla kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder eller att införa ett statligt investeringsstöd. (Kreditgarantier kan bidra till att det blir enklare att bygga hus även på landsbygden. Problemet är att marknadsvärdet på många ställen är lägre än byggkostnaderna och då är det svårt att få stora lån på banken.) De boende som till följd av ny exploatering på orten tvingas att byta från en äldre hyresbostad till en nyproducerad med högre hyra bör kompensera för detta. De boende drabbas ofta av högre boendekostnader som de inte kompenseras för. Handläggningstiderna för nya detaljplaner måste kortas till exempelvis tio veckor, för att nybyggnation inte i onödan ska fördröjas. Utmaning 2: Fungerande infrastruktur och hållbar energi Partistyrelsen och de berörda utskottsgrupperna i riksdagen bör snarast skapa förutsättningar för att genomföra de infrastrukturprioriteringar som identifierats i Trafikverkets kapacitetsutredning och som är viktiga för gruvnäringens expansion. Investeringar i energisystemet bidrar till stärkt konkurrenskraft och jobbskapande. Precis som basindustrin i övrigt behöver gruvindustrin en långsiktig blocköverskridande uppgörelse som tryggar energitillgången och ger ett överskott på energi. Vi måste undvika att hamna i ett läge där industrin måste avstå från investeringar på grund av osäkerhet om den framtida energitillgången. EU:s energipolitik innebär att Europas energisystem ska sammanlänkas och det är inte längre möjligt att ensidigt prioritera svenska intressen. Det kan komma att få konsekvenser för vår elintensiva industri som traditionellt har kunna räkna med lägre elpriser än konkurrenter i övriga europeiska länder. Regeringen bör uppdra åt Energimyndigheten att undersöka vilka konsekvenser EU:s energipolitik kan komma att få för den svenska industrins konkurrenskraft. En sådan utredning bör också lämna förslag som kan motverka eventuella försämringar i konkurrenskraften. Utmaning 3: Klimat, miljö, arbetstillstånd och miljötillstånd Sverige måste ligga i framkant både när det gäller gruvbrytning och miljöhänsyn. Samhällets olika institutioner måste föra en nära dialog med gruvföretagen så att de känner spelreglerna och kan samverka för att utveckla miljöarbetet. Allt kan inte regleras i lagstiftning och branschen har ett stort ansvar för självreglering. Företagens agerande inom bl.a. miljö och säkerhet är avgöran- 9

10 de för att en framtida utvinningsverksamhet kan ske på ett hållbart sätt som skapar acceptans och förtroende hos allmänheten. Generella styrmedel såsom miljöskatter, certifikat och handel med utsläppsrätter spelar en stor roll och ska fortsätta att utvecklas så att en hållbar omställning stimuleras. När vi i Sverige utvecklar gruvor är det viktigt att det blir rätt från början så att utsläpp av mineraler och läckage från deponeringar undviks. Snabbare processer behövs för tillståndsprövningarna för att korta ledtiderna för öppnandet av nya gruvor. Berörda kommuner måste vara med tidigt i processen. Just nu ses minerallagen över i en utredning med syfte att utveckla regelverket så att alla inblandade ska få tydlig information tidigt. Partistyrelsen och berörda utskottsgrupper bör noga följa utredarens arbete då det kan komma att leda till förbättrad informationshantering. Att behöva miljöpröva befintliga verksamheter flera gånger ökar krånglet och minskar förutsägbarheten. Under 2012 valde HD att inte pröva principfrågan om en samlad prövning, vilket innebär att en tidigare dom från Miljödomstolen står fast. I sin tur innebar detta att LKAB:s dagbrottsgruva i Svappavaara fått stängas. Det är nödvändigt med ett klargörande om denna nya praxis ligger i linje med lagstiftningens intentioner. Arbetsgruppen föreslår också att Naturvårdsverkets roll utökas, inte minst som rådgivare i tidiga skeden. Detta måste ske i samverkan med SGU. Arbetsmiljöverket ska stärkas och dess inspektörer ges resurser som ger möjlighet till förebyggande arbete. Detta är ett förslag som tidigare presenterats i socialdemokraternas arbetsmiljöprogram - och det gäller likaväl också gruvnäringen där det fortfarande är nödvändigt att motverka olycksfall, arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar Svenska kollektivavtal ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Den svenska modellen bygger på att det finns starka parter på arbetsmarknaden som sluter kollektivavtal. Avtalen skapar goda förutsättningar för flexibilitet och utveckling, skapar trygghet och ser till att konkurrensen inte sker genom lönedumpning och dåliga arbetsvillkor. Utmaning 4: Utbildning och kompetensförsörjning Fler regionala och lokala utbildningar med inriktning på gruvnäringen bör startas, till exempel som teknikcollege. Förutsättningarna för att skapa regionala branschråd, eller en kompetenskommission, som kan inventera bristyrken och beställa skräddarsydda utbildningar bör undersökas. Dessa åtgärder kan vara viktiga steg framåt för att matcha arbetsutbud med efterfrågan i gruvsektorn. 10

11 Utbildningsprogrammen för exempelvis yrkeshögskolorna måste dimensioneras och profileras så att de möter upp det framtida arbetskraftsbehovet. Rekrytering till de geovetenskapliga utbildningarna har länge varit på tillbakagång. SGU:s bedömning är att nuvarande omfattning är otillräcklig. Införandet av geologi som ämne vid det teknikcollege som startats i Uppland är en åtgärd som kan mana till efterföljd. Rekryteringsbasen kan och bör utökas genom att i större utsträckning inkorporera jämställdhetsdimensionen och utbilda och anställa kvinnor. Samverkansprojektet Kvinnor i basen där Norsjö, Malå och Vindelns kommuner samarbetar är ett bra exempel att arbeta vidare med. Kraftfulla informationsinsatser behövs för att lyfta fram och marknadsföra branschens villkor. Här måste berörda kommuner, branschen, enskilda företag och också länsstyrelserna i samverkan ta ett ökat ansvar. Förslag ska tas fram på hur Sverige kan stödja utbildningssamarbete inom mineralområdet på nordisk nivå. Inom ramen för fördjupat nordiskt samarbete kring mineralfrågorna har LTU uppdraget att utreda förutsättningarna för en nordisk geomaster. Utmaning 5: Forskning och innovationer Det innovationspolitiska forskningsråd som Stefan Löfven och socialdemokraterna föreslagit är ett utmärkt forum för analyser prioriteringar och resurstillskottsdiskussioner Poängen är att frågan om prioriteringar kan diskuteras med de som också berörs, inte bara med forskarvärldens företrädare. En viktig uppgift för ett sådant råd blir att visa hur en långsiktig finansiering av den nationella gruv- och mineralforskningen kan säkerställas. I en kraftfull svensk mineralstrategi lyfter SGU upp problemet med att FoU inom prospekteringsrelaterade ämnen haft en svag utveckling i Sverige. Förslag på hur Sveriges stöd till forskning på detta område kan stödjas och öka måste tas fram. Utmaning 6: Ökad förädlingsgrad och återinvesteringar Frågan om att koppla tillståndsgivning till krav på framtida återinvesteringar bör prövas av partistyrelse och berörda utskottsgrupper i Riksdagen. Diskussionen kring återinvesteringar är i hög grad en fråga om marknadens utveckling, regelverks förutsägbarhet och det allmänna företagsklimatet i landet. Även om man bör vara försiktig med sådana krav är frågan är om man kan hitta ytterligare stimulans genom att koppla tillståndsgivning till diskussion om framtida återinvesteringar. 11

12 Tillväxtverket och SGU bör få uppdraget från Regering och Riksdag att ta fram en sammanhållen nationell strategi för gruvnäringen. När en sådan strategi förankrats i riksdagen bör Tillväxtverket och SGU också svara för strategins genomförande. En sådan strategi måste tas fram i samverkan med alla involverade parter - enskilda företag, branschen, kommunerna och berörda myndigheter. Inledning I globaliseringens spår växer det fram en ny tillväxtpolitisk spelplan. Den snabba industriella utvecklingen i befolkningsmässiga giganter som Kina och Indien, i delar av Sydamerika, Östeuropa och Afrika skapar stora utmaningar och möjligheter. Enligt IMF:s prognoser så kommer den kinesiska ekonomin storleksmässigt att vara ikapp USA:s och EU:s redan år I en världsekonomi utan gränser och med en stenhård konkurrens är samverkan och ett gemensamt ansvarstagande viktiga framgångsfaktorer. Detta är två grundläggande beståndsdelar i den svenska samverkansmodellen som starkt bidragit till att Sverige kan hävda sig väl internationellt. Sverige har år efter år varit ett av västvärldens mest konkurrenskraftiga länder. Vi har uppvisat tillväxtsiffror och ökningar av produktiviteten som många andra länder bara kan drömma om. 13 Vårt överskott i utrikeshandeln under de senaste 20 åren är över miljarder kronor. Sverige ska fortsätta att konkurrera med kunskap, nya affärsidéer, produkter och tjänster. Men för att svenska företag också i framtiden ska vara starka på världsmarknaden krävs att de kan öka sina marknadsandelar. 14 Historiskt sett har tillgången till mineraler alltid varit betydelsefull för den ekonomiska utvecklingen och utgjort en viktig grund i teknikutvecklingen. Den explosion som vi sett i produkter för att öka effektiviseringen på jobbet och bekvämligheten i hemmet hade inte varit möjlig utan tillgång till mineraler. Det krävs till exempel cirka 40 olika råmaterial för att tillverka en mobiltelefon. 15 I takt med industrialiseringen i omvärlden har efterfrågan på metaller och mineraler ökat lavinartad. Tillväxtländer som exempelvis Indien och Kina efterfrågar råvaror som en naturlig del av den ekonomiska utvecklingen. Befolkningen i dessa länder ställer krav på ökad och bättre levnadsstandard i takt med att den globala ekonomin 12 Andel av världsekonomin , IMF:s prognos för åren Socialdemokraternas budgetmotion 2012, Kunskap och arbete bygger Sverige starkt 14 Metaller och gruvor.se, april 2012 och Hållbar gruvdrift internationell efterfrågan, regionvasterbotten.se 15 Metaller och mineraler ett nyhetsbrev från Sveriges geografiska undersökning (SGU)

13 växer. Även om världsmarknadspriserna nu sjunker på mineraler, förändras inte denna bild långsiktigt. Intresset för att prospektera efter nya fyndigheter är fortsatt mycket stort och kommer med stor sannolikhet att vara så i det långa tidsperspektivet. Det kommer fortsatt att vara järn, koppar, kalium och fosfat, alltså de traditionella mineralerna, som kommer att driva fram de stora investeringarna. Men, jakten har också startat på nya, strategiskt viktiga kritiska mineral. Man letar efter grundämnen som yttrium, lantan och dysprosium som nu behövs i nya tekniska och andra applikationer. Stora gruvföretag med LKAB och Boliden i framkant, producerar med full kapacitet och med hög lönsamhet. Investeringar i mångmiljardbelopp görs runt om i landet för att utöka verksamheten samtidigt som nya gruvor är på väg att öppnas eller starta på nytt. Ett exempel på det senare är nystarten av Dannemora järnmalmsgruva i Uppland som återinvigdes i juni Utländska bolag spelar också en allt större roll för projektering och investeringar i nya gruvor. Northland Recources fick exempelvis brytningskoncession för Tapuli 2008 och för Sahavaara 2010 i Pajala kommun. Det är den enskilt största nya gruvbrytning i EU som startar vid årsskiftet 2012/13. De svenska gruvföretagen uppskattar själva att investeringarna under de kommande fem åren kan uppgå till 50 miljarder kronor i vad som för närvarande anses vara Sveriges mest expansiva bransch med stor betydelse för export och svensk ekonomi. 17 Exporten av mineraler ökar mest, 17 procent enligt SCB under 2011 och står för tolv procent av den totala varuexporten. Samtidigt är de utmaningar som gruvnäringen möter många och skiftande över hela landet. Många tidigare utflyttningskommuner växer nu snabbt och det är brist på bostäder och lokaler. I oktober 2008 beslutade LKAB:s styrelse om en ny huvudnivå för järnmalmsgruvan i Kiruna. Året dessförinnan hade Bergsstaten gett LKAB tillstånd för bearbetning av en ny malmkropp i Malmberget och för en ny huvudnivå. Utvinningen innebär att fastigheter i Malmberget påverkas av deformationer och sättningar i marken. Tillståndsgivningen tar lång tid och riskerar att hindra nyinvesteringar. Rekryteringsbehoven är stora och det råder konkurrens om arbetskraften. Sverige har nu chansen att spela en avgörande roll i jakten på nya fyndigheter av metall och mineral. Men det kräver ett offensivt agerande med en rad olika insatser lade SSAB ned driften men 2012 återupptog Dannemora Mineral driften 17 Metallerochgruvor.se, 2012, Svemin: Svensk gruvindustri 2011 och SGU

14 Ansvaret för att ta fram ett heltäckande strategiprogram ligger naturligtvis hos regeringen. Men, dess genomförande måste hanteras av en rad parter inom ramen för en strategisk samverkan alltifrån enskilda företag, branschen, kommunerna och berörda myndigheter. Myndigheten SGU har, med utgångspunkt från sitt uppdrag, tagit fram promemorian En kraftfull svensk mineralstrategi. Som arbetsgruppen skriver inledningsvis är den värd att läsas i sin helhet. Tillväxtverket har ett bredare uppdrag i tillväxtfrågor, bland annat att stötta regioner för att skapa miljöer som är attraktiva för näringslivet. Tillväxtverket och SGU skulle kunna bli de myndigheter som gemensamt och tillsammans med övriga berörda parter - framför allt kommuner och län får ansvaret för att driva en av regering och Riksdag beslutad samlad strategi för att utveckla gruvnäringen. Utblick Gruvnäringen i världen Globalt har intresset för gruvnäringen varierat stort över tid. Den kraftiga ekonomiska uppgång som skedde efter andra världskriget sammanföll med många länders frigörelse i tredje världen. I Algeriet utvecklades till exempel de första tankarna på mineralråvaror som den hävstång för ekonomisk och social utveckling som de nygrundade nationerna behövde. Mineraltillgångarna skulle kontrolleras av staten och användas för något mer än att bara berika de stora gruvbolagen i de forna kolonialmakterna. Nationaliseringar genomfördes i stor skala både i industriländer som England, Frankrike och i länder som Chile, Venezuela, Zambia, Kongo och andra länder. Trettio år senare, under slutet av 1990-talet, i metallpriscykelns absoluta bottenläge, privatiserades det mesta av dessa industrier igen. 18 Vid millennieskiftet (1999/2000) var det politiska intresset för gruvindustrin mycket lågt globalt sett. Men i takt med att priserna började stiga växte intresset, inte minst politiskt. Många länder och regioner ser idag stora möjligheter att skapa allt större vinster och ekonomiska fördelar genom gruvnäringen. Det statliga inflytandet över världens gruvindustri har ökat kraftigt i och med Kinas entré på banan. 19 Brytningen av många viktiga metaller är begränsad till ett fåtal länder och ett fåtal företag. Tre stora företag står till exempel för 2/3 av all järnmalmsexport i världen. Kina producerar 95 procent av sällsynta jordartsmetaller, Brasilien producerar 90 procent av all niob och Sydafrika producerar 70 procent av allt rodium. 18 Finlands mineralstrategi ISBN och Regional mineralstrategi för Västerbotten och Norrbotten, version 1, april Regional mineralstrategi för Västerbotten och Norrbotten, version 1, april

15 Gruvnäringen i EU och Europa Under mycket lång tid var Europas försörjning av metaller en lågt prioriterad fråga både i Europas gruvländer och i Bryssel. Men när priserna pressades upp och det blev brist på strategiskt viktiga mineraler ökade det politiska intresset för råvarusituationen. Tillgången på mineralhaltiga råvaror är numera av yttersta vikt för EU och Europa. EU:s medlemsländer använder procent av den globala produktionen av metaller. Bygg-, bil- och flygplansindustrierna samt den kemiska industrin och tillverkningen av maskiner och utrustning omsätter sammanlagt cirka miljarder euro och sysselsätter 30 miljoner personer. Den egna produktionen är enbart cirka tre procent av världsproduktionen och många viktiga metaller utvinns inte alls i Europa. 20 EU-länderna är bland annat helt beroende av import av tenn, kobolt, molybden och har ett stort underskott av nickel, järn, bly och koppar. 21 EU:s arbete med råvarufrågan tog sin början 2008 när EU-kommissionen i ett meddelande lanserade ett Europeiskt råvaruinitiativ. EU:s råvaruinitiativ vilar på tre pelare: förbättrad tillgång till råvaror genom internationell handel, ökad prospektering och utvinning av råvaror inom EU och slutligen åtgärder för förbättrad resurseffektivitet och återvinning. EU:s råvarustrategi har framförallt kommit att handla om att säkra tillgången på kritiska råmaterial - dvs. i praktiken de sällsynta jordartsmetaller som är nödvändiga för högteknologiska produkter som exempelvis datorer, mobiltelefoner och vindkraftverk. Även om sällsynta jordartsmetaller - trots namnet - är vanligt förekommande runt om i världen bryts de nästan uteslutande i Kina som därigenom har kontroll över världsmarknaden. När handeln med de sällsynta jordartsmetallerna belades med exportrestriktioner skapades stor oro, vilket ledde till en tvist i WTO i ett mål som drevs av USA, EU och Mexiko mot Kina. Sammanfattningsvis har de tidigare prisökningarna, den ökade efterfrågan på mineraler, de globalt förändrade förutsättningarna för råvarusektorn och tillgången på kritiska råmaterial fått EU att skärpa sitt engagemang inom mineral- och råvarupolitiken. Lanseringen av råvaruinitiativet 2008, och det uppföljande meddelandet har resulterat i ett antal konkreta initiativ. EU-kommissionen har genomfört en systematisk analys av utbudet av råvaror och som en följd av arbetet presenterades 2010 en lista på stra- 20 SGU: verksamhetsberättelse och årsredovisning Betänkande 2011/12: NU 14 Mineralpolitiska frågor 15

16 tegiska mineralråvaror för vilka EU har ett stort importberoende. 22 Även inom industri, FoU och innovation ser EU behov av en europeisk samverkan. Det har bland annat resulterat i initiativ som ETP-SMR - en teknikplattform för europeisk gruvindustri som startades 2005 och där svensk gruvindustri och LTU varit drivande. I februari 2012 lanserade EU-kommissionen dessutom ett innovationspartnerskap för råvarusektorn. Vidare efterfrågar EU-kommissionen nationella strategier för medlemsstaternas gruv- och mineralnäringar. EU:s ökade engagemang i råvarufrågan öppnar upp möjligheter för Sverige att använda sig av EU:s olika policyinstrument för att utveckla den svenska gruvnäringen. Sveriges ställning som en av Europas ledande gruvländer gör att den svenska gruvnäringens intressen och vårt lands mineraltillgångar möter de behov som övriga Europeiska länder har vad gäller säkrade råvaruleveranser. Det är också viktigt att Sverige är pådrivande avseende gruvnäringens utveckling i EU-sammanhang. Sverige, men också Finland och Norge har kunskap och erfarenheter som bör användas i EUarbetet. Exempelvis bör Sverige driva kravet på att ett EU-organ för gruvhanteringen i EU placeras i Sverige. Gruvnäringen i Norden De globala förutsättningarna för gruvbranschen anses vara mycket goda. Även om priserna på mineraler nu går ner, sker det från en mycket hög nivå och behovet av mineraler lär knappast minska. Tvärtom ökar behovet långsiktigt. Det skapar fortsatt goda villkor för nordisk och svensk gruvindustri. I konkreta termer beräknas gruvindustrin i Sverige öka sin produktion av metallmalmer med 150 procent fram till år Det är en mycket stark tillväxt jämfört med ökningstakten mellan 1990 till 2010 som låg på cirka 25 procent. En liknande trend finns i Finland och Norge, även om utvecklingen i Norge sker från lägre utgångsnivåer. År 2010 presenterade Finland en mineralstrategi som sträcker sig fram till I den föreslås en rad investeringar för att utveckla den inhemska gruvindustrin bland annat att näringen ska stärkas generellt, tillgång till metallråvaror ska prioriteras, miljöpåverkan av gruvindustrin ska minimeras, produktiviteten ökas, FoU-kapaciteten ska öka och tillgången på expertis stärkas. Resurser har avsatts för forskningsinsatserna och arbetet har startat med programmet Green Mining som har en budget på 60 miljoner euro för perioden SGU: Bergverksstatistik 2010 Statistics of the Swedish Mining Industry 2010, periodiska publikationer 2011:2 23 SGU: SGU: Bergverksstatistik 2010 Statistics of the Swedish Mining Industry 2010, periodiska publikationer 2011: /12: NU14 Mineralpolitiska frågor 16

17 I Norge utarbetas en ny mineralstrategi som ska bli klar år Norge ska inte längre enbart fokusera på olja utan nu också på mineralråvaror som varit lågt prioriterade. I Nordnorge investeras inom geologisk kartering och man planerar för ett nationellt forskningsprogram (MINFORSK) liknande det finska Green Mining. 25 Malmproduktion i Norden Gruvnäringen i Sverige I tusen år har malmen och gruvorna i Bergslagen, Västerbotten och Norrbotten varit en grund för Sveriges utveckling. Järnmalm har brutits i Kiruna, Pellivuoma, Grängesberg och Dannemora, koppar i Aitik och Falun, zink i Askersund, bly i Laisvall, guld i Vindelgransele och Svartliden och silver i Sala. Gruvbrytningen har utgjort en väsentlig del av de svenska statsfinanserna. Malmen har gett stora exportinkomster och starkt bidragit till Sveriges välfärd. Kring gruvorna har en metallurgisk industri byggts upp sida vid sida med en verkstadsindustri. Den senare har både tagit fram produkter som behövs inom industrin och i hemmen och utvecklat utrustning för att underlätta mineralutvinning. 25 Finlands mineralstrategi 26 Raw Materials Group,

18 Produkterna från malmindustrin förädlas i smältverk och raffinaderier till metall som legeras till lämpliga egenskaper och sedan formas i valsverk och liknande till metallprodukter. En allt större tjänsteproduktion har skapats som utgår ifrån gruvnäringen och industriell verksamhet. Tjänstesektorn har skapat många nya arbetsplatser på de gamla industriorterna. Det är en utveckling som vi bejakar. Det innebär nya utmaningar för samhället, framförallt när det gäller att skapa förutsättningar för utbildning och kompetensutveckling. Internationellt sett är gruvbranschen i Sverige liten och även de större svenska gruvföretagen är relativt små och verkar företrädesvis inom landet. Trots sin relativa litenhet har de svenska företagen genom forskning och utveckling blivit mer konkurrenskraftiga och är i många fall teknik- och miljöledande. Det har starkt bidragit till att vi idag har en omfattande och internationellt konkurrenskraftig gruvnäring. 27 Expansionen av svensk gruvindustri har inneburit en utveckling av både tung verkstadsindustri och små och medelstora företag som utvecklar produkter och tjänster nationellt och internationellt. Gruv- och mineralindustrin med dess anknytande näringar är en mycket viktig utvecklingskraft för nationell, regional och lokal ekonomi, för exportinkomster och för regional utveckling. Inom industrin och i samarbete med olika forskningsorganisationer finns ett forsknings- och utvecklingsarbete, vilket resulterat i att de på många områden ligger i fronten av utvecklingen. En stor del av tungt bergarbete har exempelvis kunnat automatiseras i LKAB: s gruvor. 28 Metallurgin förser hela det svenska näringslivet med råvaror, teknologi och miljökunnande. Järn- och stålindustri, gruvor och smältverk och vidareförädlingen inom verkstadsindustrin är sammantaget av stor betydelse för det svenska industrisystemet, den ekonomiska tillväxten och exportnettot. Exportberoendet kommer att öka och samspelet med omvärlden blir än mer betydelsefullt. 29 Sverige är idag ledande malmproducent inom EU och står för närmare 90 procent av järnmalmsproduktionen inom unionen. Gruvnäringen har ett nuvarande produk- 27 Betänkande 2011/12: NU 14 Mineralpolitiska frågor 28 LKAB:s årsredovisningar , betänkande : NU 14 Mineralpolitiska frågor 29 Regeringens innovationsstrategi från

19 tionsvärde om cirka 19 miljarder kronor om året och exporterar drygt hälften av detta. Som tidigare nämnts har järnmalmspriset sjunkit med procent från oktober men från en mycket hög nivå. Indexpriset för 62-procentig järnmalm har sjunkit från dollar per ton under 2011 till dollar Kina köper över 60 procent av den järnmalm som exporteras i hela världen och lägger därmed också grunden för järnmalmspriset. Nu ser vi en viss inbromsning av efterfrågan i Kina och det påverkar naturligtvis prisnivån. Vi ser också hur fler aktörer etablerar sig på marknaden och det leder också till att priserna sjunker efter ett tag. 30 Dock är bedömningen från näringslivet att svensk gruvnäring fortsatt kommer att expandera och vara internationellt konkurrenskraftig under lång tid framöver. Svensk gruvnäring i siffror - Gruvnäringen är Sveriges mest expansiva bransch och investeringarna kommer troligen att uppgå till 50 miljarder kronor under de kommande fem åren Den svenska gruv- och stenindustrin tillsammans med stål- och metallverken omsätter 220 miljarder kronor och sysselsätter nästan personer 32. Andelen anställda i gruvnäringen är idag den största på 20 år Exporten av metaller och mineralprodukter ökade kraftigt, med 17 procent under 2011 enligt SCB. Det innebär stora intäkter, investeringar i forskning och teknikutveckling och nya jobb. - Vid utgången av 2011 fanns 17 gruvor med koncession i drift i Sverige. Av dessa var 15 metallgruvor. - Cirka 90 procent av den svenska gruvproduktionen sker i Kiruna, Malmberget och Aitik (dagbrottsgruva utanför Gällivare). 34 Sammantaget svarar Norrbotten och Västerbotten tillsammans för 95 procent av svensk gruvnäring Under 2010 öppnade LKAB ett dagbrott 36 för järnmalmsbrytning i Gruvberget (Svappavara i Norrbottens län). Verksamheten där har nu tills vidare avstannat pga. av en tidigare dom i Miljödomstolen som HD beslutat att inte pröva. 30 NSD, juni 2012, TV4 Norrbotten, juni SGU:s årsredovisning Arbetsförmedlingens statistikdatabas SGU:s årsredovisning SGU: Bergverksstatistik 2010 Statistics of the Swedish Mining Industry 2010, periodiska publikationer 2011:2 35 Regionvasterbotten/pressrum, april Förklaring: Dagbrott bedrivs huvudsakligen där malmkroppen ligger ytligt och horisontellt med marken samt om kringliggande bergarter har dålig stabilitet. Några exempel är stenbrott och grustag. Metaller och mineraler i människans tjänst 19

20 - De nya prospekteringstillstånden är, liksom under senare år, koncentrerade till de tre malmregionerna i landet: Malmfälten i Norrbottens län, Skellefteåfältet och guldlinjen i Västerbottens län samt Bergslagen. Under 2011 har två bearbetningskoncessioner för järn beviljats (Håksberg och Blötberget i Dalarnas län). - Enligt SGU 37 väntas ett femtontal nya eller nygamla gruvor öppna inom en tioårsperiod. 37 SGU: Bergverksstatistik 2010 Statistics of the Swedish Mining Industry 2010, periodiska publikationer 2011:2 20

21 Län Antal ar- a betsställen S:a arbetare 2009 S:a arbetare 2010 Järnmalmsgruvor Icke järn- malmsgruvor Örebro Dalarna Västerbotten Norrbotten Hela riket Hela riket

22 Samtliga illustrationer är från Svensk gruvindustri 2011 SweMin och SGU 22

Strategisk samverkan för svensk gruvnäring

Strategisk samverkan för svensk gruvnäring Strategisk samverkan för svensk gruvnäring Innehållsförteckning Förord... 3 Rapportens innehåll i korthet... 4 Arbetsgruppens förslag... 8 Inledning... 12 Utblick... 14 Gruvnäringen i världen... 14 Gruvnäringen

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess?

Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess? Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess? 28.1.2014 Riikka Aaltonen 1 Finlands mineralstrategi 2010 Implementering Utmaningar från omvärlden Handlingsprogram 2013 2 Finsk mineralstrategi

Läs mer

Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl

Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl Sveriges mineralstrategi Fem strategiska områden och 19 identifierade åtgärder idag pågår arbete med 14 av dem 1 En gruv- och mineralnäring

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet 2010 fyllde LKAB 120 år. Det är i sig fantastiskt. Nästan svårt att förstå... 120 år. Man måste stanna upp lite

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

GEORANGE. Ideell förening. Ca 70 medlemmar. Verksam i 15 år. www.georange.se

GEORANGE. Ideell förening. Ca 70 medlemmar. Verksam i 15 år. www.georange.se GEORANGE Ideell förening Ca 70 medlemmar Verksam i 15 år GEORANGE SYFTE.skapa förutsättningar för utveckling av nya och befintliga företag utifrån regionens malm- och mineraltillgångar GEORANGE MÅL Stärka

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 GRUVNÄRINGEN Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014-12-09 Oförändrad

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 GRUVNÄRINGEN Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014-06-23

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Gruvverksamhetens beslutsprocess. Anders Forsgren Projektledare Affärsutveckling Boliden Mines 1

Gruvverksamhetens beslutsprocess. Anders Forsgren Projektledare Affärsutveckling Boliden Mines 1 Gruvverksamhetens beslutsprocess Anders Forsgren Projektledare Affärsutveckling Boliden Mines Boliden Mines 1 2014-01-29 Boliden 2014 Nordiskt metallföretag med fokus på hållbar utveckling. Kärnkompetens

Läs mer

LOKALA SAMHÄLLSEFFEKTER AV GRUVVERKSAMHET

LOKALA SAMHÄLLSEFFEKTER AV GRUVVERKSAMHET LOKALA SAMHÄLLSEFFEKTER AV GRUVVERKSAMHET Presentation i Skellefteå 23 oktober 2012 av Ulf Wiberg Professor i ekonomisk geografi Umeå universitet Styrkefaktorer på den norrländska arenan Stark industriell

Läs mer

EUROPEISKT INNOVATIONSPARTNERSKAP EIP FÖR RÅVAROR. Lars-Eric Aaro, Vd och koncernchef LKAB Bergforsk, 27 maj 2013, Luleå

EUROPEISKT INNOVATIONSPARTNERSKAP EIP FÖR RÅVAROR. Lars-Eric Aaro, Vd och koncernchef LKAB Bergforsk, 27 maj 2013, Luleå EUROPEISKT INNOVATIONSPARTNERSKAP EIP FÖR RÅVAROR Lars-Eric Aaro, Vd och koncernchef LKAB Bergforsk, 27 maj 2013, Luleå 3 MILJARDER NYA KONSUMENTER GÅR FRÅN FATTIGDOM TILL MEDELKLASS 1 FRAM TILL 2030.

Läs mer

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Vår väg framåt 2013-10-04 LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef Boden, 17 oktober 2014 HÅLLBARHET FINNS I VÅRT DNA 1 LKAB HAR GOD TILLGÅNG TILL JÄRNMALM I NORRBOTTEN, MEN KÄLLORNA

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

endast 238 kg för att rekordet från 1999 skulle Ickejärnmalm Järnmalm för anrikning

endast 238 kg för att rekordet från 1999 skulle Ickejärnmalm Järnmalm för anrikning metaller och mineral Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning april 214 Nästa nummer kommer 14 maj nytt rekord för svensk malmproduktion under 213 213 blev ytterligare ett rekordår för malmproduktionen

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska

Läs mer

Naturen Människorna Tekniken BERGSSTATEN 2012

Naturen Människorna Tekniken BERGSSTATEN 2012 Naturen Människorna Tekniken BERGSSTATEN 2012 Utdrag ur SGUs verksamhetsberättelse och årsredovisning 2012 Bergsstaten - en del av tillståndsprocessen Nu råder det något av en gruvboom i Sverige och det

Läs mer

Människans behov av metaller och och regionens roll och möjligheter

Människans behov av metaller och och regionens roll och möjligheter Människans behov av metaller och och regionens roll och möjligheter Pär Weihed Regional mineralstrategi för Norrbotten och Västerbotten, Skellefteå 20121023 Metaller och mineral Metaller och mineral har

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken

Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken Stefan Attefall, bostadsminister Kommunal Teknik 2014 3 september 201 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Nu vänder det

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

Konkurrenskraftiga gruvor och smältverk Boliden koncernpresentation

Konkurrenskraftiga gruvor och smältverk Boliden koncernpresentation Konkurrenskraftiga gruvor och smältverk Boliden koncernpresentation Boliden levererar metaller till det moderna samhället Ledande metallföretag med fokus på hållbar utveckling Kärnkompetens inom prospektering,

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB

REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB Skicka svaren till remissvar@ framtidsjobb.nu eller Remissvar Socialdemokraterna, Slottsgatan 154, 602 20 Norrköping senast den 15 november Förord till

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

ARBETSMARKNAD I GRUVORTER MED SKELLEFTEÅ SOM EXEMPEL

ARBETSMARKNAD I GRUVORTER MED SKELLEFTEÅ SOM EXEMPEL BILAGA 4 ARBETSMARKNAD I GRUVORTER MED SKELLEFTEÅ SOM EXEMPEL BILAGA TILL RAPPORTEN GRUVDRIFT I NORRA KÄRR - EFFEKTER PÅ ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIV 2012-09-04 Uppdrag: Sysselsättningseffekter av gruvdrift

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare

Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare www.bergsstaten.se... Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare janolof.hedstrom@gmail.com REE = Rare Earth Elements Prospekteringskostnader i Sverige 1982-2011 (löpande priser) Malmtillgångarna i Skelleftefältet

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 VÅR AMBITION LKAB skapar välstånd genom att vara ett av de mest innovativa och resurseffektiva gruvföretagen i världen. 2 AMBITIONEN INNEBÄR ATT: LKAB

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Sveriges andel av Europas produktion 1. Tre huvudregioner i Sverige producerar idag ett flertal mineraler. Järn. Bly. Norra Norrland ~30% 80- ~90%

Sveriges andel av Europas produktion 1. Tre huvudregioner i Sverige producerar idag ett flertal mineraler. Järn. Bly. Norra Norrland ~30% 80- ~90% Tre huvudregioner i Sverige producerar idag ett flertal mineraler Sveriges andel av Europas produktion 1 Norra Norrland Produktion Tillstånd erhållet eller under process Järn Bly Järnmalm ~30% Sulfidmalm

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

Männen, malmen och jakten på kvinnorna

Männen, malmen och jakten på kvinnorna Foto Boliden Männen, malmen och jakten på kvinnorna Ett kritiskt genusperspektiv på gruvnäringens utveckling för framtida konkurrenskraft Eira Andersson, bit. Lektor Arbetsvetenskap, Genus och teknik Luleå

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft 1 Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Utgångspunkter Inspel till en modern och ansvarsfull klimatpolitik Klimatfrågan - en av vår tids stora utmaningar

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Undersökningstillstånd karttjänst Vad är Bergsstaten? - Regeringens uppdrag - Organisation & personal - Årsredovisningar - Historik

Undersökningstillstånd karttjänst Vad är Bergsstaten? - Regeringens uppdrag - Organisation & personal - Årsredovisningar - Historik Aktuella kungörelser Aktuellt diarium Bra att veta - För företag & prospektörer - För kommuner & myndigheter - För markägare - Om gamla gruvhål Undersökningstillstånd karttjänst Vad är Bergsstaten? - Regeringens

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Arbetskraftsförsörjning med grön kompetens. Lars Roth

Arbetskraftsförsörjning med grön kompetens. Lars Roth Arbetskraftsförsörjning med grön kompetens Lars Roth Innehåll Arbetsmarknadsläget Aktuell arbetslöshet Arbetsförmedlingens arbete med Grön kompetens Totalt 16-64 år Totalt 16-64 år Prognos BD län

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Lena Abrahamsson, professor Arbetsvetenskap Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet Kvinnorna söker ju inte arbete

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

SAMARBETE I PRAKTIKEN I ÖVER 100 ÅR

SAMARBETE I PRAKTIKEN I ÖVER 100 ÅR SAMARBETE I PRAKTIKEN I ÖVER 100 ÅR Bo Krogvig Direktör Kommunikation och Samhällskontakter 18 oktober 2016 Tekniskt ledande leverantör av klimatsmarta järnmalmsprodukter till den globala stålindustrin

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014

En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014 En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014 Patrik Söderholm Nationalekonomiska enheten Luleå tekniska universitet Pågående förstudie om gruvor och hållbar

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016! 1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för

Läs mer

Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018

Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Innehållsförteckning 1 Vision för näringsliv och arbetsmarknad... 3 1.1 Övergripande mål från kommunens vision... 3 1.2 Syfte... 3

Läs mer