Strategisk samverkan. svensk gruvnäring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategisk samverkan. svensk gruvnäring"

Transkript

1 Strategisk samverkan för svensk gruvnäring

2 FÖRORD 3 RAPPORTENS INNEHÅLL I KORTHET 4 ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG 7 INLEDNING 12 UTBLICK 14 Gruvnäringen i världen 14 Gruvnäringen i EU och Europa 15 Gruvnäringen i Norden 16 Gruvnäringen i Sverige 17 SVENSK GRUVNÄRING I SIFFROR 19 VISIONER, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR GRUVNÄRINGEN 23 Behovet av strategisk samverkan 23 Utmaning 1: Snabbt växande gruvsamhällen 24 Utmaning 2: Behovet av fungerande infrastruktur och hållbar energi 28 Utmaning 3: Klimat, miljö, arbetsmiljö och miljötillstånd 31 Utmaning 4: Utbildning och kompetensförsörjning 36 Utmaning 5: Forskning och innovationer 38 2

3 Förord Sverige är ett exportberoende land som är beroende av att det finns ett fungerande och väl utvecklat samarbete mellan alla de aktörer som kan bidra till att vi blir fortsatt framgångsrika i den internationella konkurrensen. I regeringsställning utformade Socialdemokraterna strategiska program för flera nyckelbranscher i syfte att stärka Sveriges konkurrenskraft. Ett sådant exempel är Metallurgi en del av det innovativa Sverige. 1 Sverige behöver nu mer av sådan samverkan för att utveckla strategiskt viktiga framtidsbranscher. En sådan bransch är gruvnäringen som är på stark frammarsch i Sverige och som har ytterligare stor utvecklingspotential. Under hösten 2011 tillsatte den Socialdemokratiska partistyrelsen (PS) en arbetsgrupp med uppgift att ta fram ett strategiprogram för den svenska gruvnäringen med utgångspunkt från följande frågeställningar: - Hur kan vi stimulera till en ökad förädlingsgrad i gruvnäringen? - Hur gör vi för att vinster från utvinningen av svenska råvaror i största möjliga utsträckning återinvesteras i landet? - Hur effektiviserar vi tillståndsgivningen utan att tappa fokus på miljökraven? - Hur bemöter vi arbetskrafts- och utbildningsbehoven samt hur ökar vi samverkan för att stimulera forskning, utveckling och innovationer? I arbetsgruppen var Bo Bylund ordförande till och med februari I arbetsgruppen har Karin Åström 2, Lars Johansson 3, Tomas Nilsson 4, Maria Strömkvist 5, Marita Ulvskog 6 och Wille Birksten 7 ingått. Arbetet har från och med mars 2012 letts av Jan Nygren. Sekretariatet har bestått av Erik Gutierrez Aranda, och från och med mars 2012 också av Marie Martinsson, Partistyrelsens kansli. När arbetsgruppen analyserat de utmaningar som den svenska gruvnäringen står inför har den speciellt studerat tre dokument: Dels Finlands mineralstrategi 8, dels det av Norrbottens och Västerbottens länsstyrelser framtagna arbetsmaterialet Regional 1 Metallurgi En del av det innovativa Sverige, producerad av Näringsdepartementet Riksdagsledamot och ansvarig för mineralfrågorna i riksdagens näringsutskott (S) 3 Riksdagsledamot, Riksdagens trafikutskott (S) 4 Ordförande för Gruv 4:an IF Metall, tidigare vikarierande riksdagsledamot (S) 5 Kommunalråd i Ludvika (S) 6 Gruppledare för Socialdemokraterna i Europaparlamentet och ansvarig för industri- och mineralfrågor 7 Dåvarande ansvarig tjänsteman för frågor som rör gruvnäringen på IF Metall 8 ISBN

4 mineralstrategi för Norrbotten och Västerbotten 9, dels den av Sveriges geologiska undersökningar (SGU) framtagna promemorian En kraftfull svensk mineralstrategi från mars Ovan nämnda dokument förtjänar definitivt en egen läsning. Arbetsgruppen har i varierande utsträckning ställt sig bakom flera av förslagen i dessa olika dokument. Ibland har vi i fotnot, eller på annat sätt angivit detta i texten. Ibland finns de i den löpande texten med annan formulering och då anges det inte särskilt. Rapportens innehåll i korthet Under en period har vi upplevt en högkonjunktur inom gruvnäringen som är exceptionell och som lett till ökade investeringar och öppnandet av både nya och gamla gruvor. Under det senaste året har dock världsmarknadspriserna sjunkit och konjunkturen mattats. Men det sker från en mycket hög nivå och den allmänna uppfattningen både i och utanför branschen, är att expansionen globalt - och därmed också i Sverige - kommer att fortsätta och under överblickbar tid ge Sverige goda möjligheter till ökad export, ökade intäkter och ökad sysselsättning. Det sistnämnda i områden som traditionellt har haft problem med sysselsättningsgraden. Detta i en tid då konjunkturen också i övrigt synes svikta. Gruvbranschens expansion är därför dubbelt glädjande. För att möjliggöra fortsatt expansion krävs en rad åtgärder. Utbyggnad av infrastruktur, kortare ledtider för prövning av tillstånd, mer utbildning och förbättrade forskningsresurser för att nämna några av de områden där insatser behöver göras. Men det räcker inte med att enbart ägna uppmärksamhet åt enskilda områden. För att Sverige ska kunna tillgodogöra sig utvecklingen i gruvnäringen, krävs ett helhetsgrepp, som också innefattar berörda kommuners förutsättningar att hantera de väldiga möjligheter, men också tuffa utmaningar som detta innebär. Många av de berörda kommunerna är förhållandevis små om man ser till invånarantal och skatteunderlag. Ansvaret för att hantera expansionen ligger på dessa kommuner, men eftersom gruvnäringens utveckling är en nationell angelägenhet, krävs insatser från regering, Riksdag och berörda myndigheter. Det krävs en samlad nationell strategi för gruvnäringens fortsatta expansion som också innefattar detta sistnämnda. Den borgerliga regeringen har i budgetarbetet presenterat några förslag i ämnet. Dels en utbyggnad av malmbanan för cirka 850 miljoner, dels en förstärkning av vägen mellan Pajala och Svappavaara för cirka 1,3 miljarder, samt cirka 50 miljoner per år under fyra års tid till Vinnova för forskningsinsatser på området. Ytterligare, i skrivande stund opreciserade, infrastruktursatsningar på en dryg miljard aviseras också. Arbetsgruppen noterar denna förändrade principiella inställning till dylika satsningar 9 Regional mineralstrategi för Norrbotten och Västerbotten, Länsstyrelsen i Västerbotten, april Dnr (SGU) 4

5 med tillfredställelse, men kan inte annat än konstatera att det behövs mer för att hantera de möjligheter som gruvnäringen ger oss. Gruvbrytning har genom historien varit viktig för Sveriges ekonomiska utveckling. Idag förekommer gruvbryning främst i malmfälten i Norrbotten, Västerbotten och Bergslagen men prospektering pågår i rekordstor omfattning över stora delar av landet. Över 100 bolag letar malm i Sverige. Sverige är det land i Västeuropa som har störst mineraltillgångar och det är därför viktigt att gruvnäringen ges möjlighet att utvecklas. Omkring personer är anställda inom gruvnäringen och ytterligare personer inom dess kringnäringar och fler nyanställningar planeras. Enligt en studie som basindustrin gjort för Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) inom ramen för projektet "Innovation för tillväxt", står malm, skog, stål och kemi tillsammans för cirka 100 miljarder i nettoexport. Med tanke på expansionstakten och näringens betydelse är behovet av insatser stort alltifrån investeringar i infrastruktur till utbildning och bostäder i de områden som berörs. För att människor ska kunna ta de jobb som nu växer fram krävs en väl fungerande infrastruktur och logistik. Bostäder är grundläggande, liksom el- och vattennät, barnomsorg, skolor, vårdcentraler, fritidsaktiviteter och kulturutbud. Mångfald och jämlika levnadsförhållanden är andra kännetecken på attraktiva samhällen. Fler, inte minst kvinnor och ungdomar, måste attraheras att vilja arbeta inom gruvnäringen och bosätta sig i gruvnära samhällen. Fungerande vägar och järnvägar är en grundförutsättning för att gruvindustrin ska kunna utvecklas vidare. Viktigt är också att förutsättningarna för de dagliga persontransporterna förbättras när och där näringen expanderar. Det finns starka skäl för att infrastrukturen i norra Sverige bör planeras i ett nordiskt och europeiskt perspektiv och byggas ut, framför allt i samarbete med Norge och Finland. Infrastrukturen måste klara av en ökad mineralutvinning i de delar av landet där sådan utvinning nu pågår eller planeras. Gruvindustrin är energiintensiv i många av sina processer. Det krävs tillgång till energi som både är ekologiskt hållbar och säker på lång sikt. Sveriges rika mineraltillgångar gör vårt land strategiskt relevant för andra EU-länder som söker vägar för att säkra tillgången till råmaterial. Det intresse som finns i EU för norra Europas mineraltillgångar gör att användande av olika stöd och hjälp från EU bör undersökas. Lika viktigt är att Sverige driver på i EU-sammanhang. Ett centrum för gruvhanteringen i EU, bör kunna förläggas till Sverige. 5

6 Gruvbrytning är alltid ett ingrepp i miljön och ställer därför höga krav på miljöarbetet. Samhället måste föra en aktiv dialog med gruvföretagen så att alla känner till spelreglerna och gemensamt ansvarar för att utveckla miljöarbetet. De metaller som tas upp ska tas tillvara. En viktig fråga är effektiviteten i de tillståndsprocesser som kringgärdar nya gruvetableringar eller återstarter av nedlagda gruvor. Det är grundläggande att rådande miljörestriktioner tillämpas men det är bekymmersamt att tillståndshandläggningen tenderar att dra ut under mycket lång tid. Sverige är ett modernt gruvland med moderna gruvor, spetsforskning och ett miljöarbete i världsklass. Här finns en av världens mest avancerade tekniker för brytning under jord. 11 Men utbildning, know-how och kompetens är alltid en färskvara. Under de närmaste åren behöver gruvnäringen rekrytera minst nya medarbetare, enligt Arbetsförmedlingen. Samma behov finns inom många olika delar av industrin så konkurrensen om arbetskraften kommer att vara stor. Alla utmaningar som gruvnäringen möter både klimatpåverkan, kompetensutvecklingen, växande samhällen, infrastrukturen och energibehov är beroende av innovationer. Den höga energiåtgången gör till exempel att energieffektivisering alltid är på agendan. Utvinningsmetoder, som kemisk och biologisk lakning skapar möjligheter att bryta mineraler som inte kan utvinnas idag och med lägre energibehov. Svensk gruvindustri har med initiativet Bergforsk skapat ett svenskt strategiskt gruvforskningsprogram tillsammans med Vinnova, vars första utvärderingar visar på ett bra resultat. De enskilda företagen gör också egna insatser. LKAB deltar i flera projekt för att minska klimatpåverkan, och Boliden deltar i EU-projektet BioMine, för utvecklingen av moderna lakningsmetoder. Mineraler av olika slag kommer även fortsättningsvis att exporteras i en mindre förädlad form, men det ligger ofta ett värde i att öka vidareförädlingsgraden av det som tas upp ur marken. Gruvverksamheten i Sverige öppnar för en rad nya affärsverksamheter kopplade till hela värdekedjan. Sverige har också ett ansvar för att bidra till hela EU:s tillväxt genom den dynamik och de innovativa möjligheter som den samlade kompetensen erbjuder. Åtgärder måste vidtas för att stimulera marknadsföring och kompetensutveckling byggd på samverkan mellan svenska och utländska aktörer med intresse att etablera verksamhet i Sverige. Det huvudsakliga ansvaret för detta 11 Förklaring: Underjordsbrytning väljs då malmkroppen ligger vertikalt i förhållande till marken och eller djupt under jord. Metaller och mineraler i människans tjänst 6

7 ligger hos branschen själv, men här kan universitet och högskolor också spela en viktig roll. Gruvbrytning ger utvecklingsländerna stora möjligheter till inkomster och sysselsättning. Men, det är ofta hårda villkor för dem som arbetar i gruvorna. Föråldrad teknik och gammaldags ledarskap bidrar bland annat till detta. SIDA, som har kunskap om hur man arbetar i utvecklingsländer bör ges i uppdrag att tillsammans med SGU påtagligt öka sina ansträngningar och sitt engagemang på detta område. Det måste vara tydligt vilka regler som ska gälla för alla intressenters verksamhet svenska som utländska. Snabbare processer för att genomföra tillståndsprövningar är en nödvändighet. Det förutsätter ett nationellt ansvarstagande för att ge berörda myndigheter de resurser som behövs för att säkerställa en effektiv myndighetsutövning med bibehållna krav på högsta möjliga kvalitet. Arbetsgruppen menar också att det industriella perspektivet på gruvnäringen tydligare måste tas till vara, lämpligast genom ett ökat engagemang och ansvarstagande i Näringsdepartementet från regeringens sida. Gruvnäringens villkor, som exempelvis tillgång till god infrastruktur, FoU, geologisk kunskapsuppbyggnad och fungerande regelverk, både etiska och andra, är naturligtvis avgörande för gruvnäringens möjligheter att utvecklas. Men, det är också viktigt att ha en helhetsbild, där förutsättningarna för ett gott liv för de människor som verkar i de samhällen där gruvorna finns och expansionen sker, lyfts fram och hanteras. Skola, omsorg, kulturutbud, fritid och allt det som hör till bra livsbetingelser för de enskilda människorna måste finnas med i en diskussion om gruvnäringens förutsättningar och utveckling. Förmågan att hantera helheten bygger också på att det finns kunskap, engagemang och aktivt deltagande från politiskt ansvariga, myndigheter och branschens företrädare i näringens globala utveckling. Arbetsgruppens förslag Arbetsgruppen rapport är ingen slutlig kravlista över vad som konkret och i exempelvis i budgettermer behöver göras för att åstadkomma en sammanhållen satsning på att snabbt skapa bättre förutsättningar för gruväringens expansion. Rapporten är däremot ett underlag för ett fortsatt arbete i den socialdemokratiska partistyrelsen och i de socialdemokratiska utskottsgrupperna i Riksdagen. Där måste 7

8 sammanvägningen av förslag och möjligheter ske utifrån budgetutrymme och övriga prioriteringar. Arbetsgruppen är, efter arbetet med detta program, om möjligt än mer övertygad än innan arbetets start, om behovet ett sammanhållet strategiprogram för gruvnäringens utveckling och att det också skapas resurser för att det ska kunna genomföras. Nedan följer en sammanfattning på arbetsgruppens konkreta förslag ordnade efter rapportens avsnitt utan inbördes prioritering: Utblick EU har växlat upp och ökat sitt engagemang för råvarupolitiken och Sverige ska vara en drivkraft för gruvnäringens utveckling också i EUsammanhanget. Sverige bör använda sig av EU:s olika policyinstrument för att utveckla den svenska gruvnäringen, till exempel innovationspartnerskapet på råvaruområdet. Sverige måste också inför slutförhandlingarna om EU:s forskningspolitik arbeta för att maximera den svenska utväxlingen och säkerställa att forskning inom gruv- och råvarusektorerna finns med bland prioriteringarna. Sverige bör driva kravet att ett EU-organ för forskning och utveckling inom gruvnärigen placeras i Sverige. Luleå och Malmfälten bör inom ramen för EU-samarbetet ges status som gruvstrategiskt område för utveckling av mineralisering och ny teknik. Inom EU finns de så kallade Erasmus- och Leonardprogrammen för samverkan och utbyte inom både högre utbildning och yrkesutbildning. Den svenska gruvnäringen bör i samverkan med övriga aktörer stimulera ett ökat svenskt deltagande i EU:s utbytesprogram. Gruvbrytning ger utvecklingsländerna stora möjligheter till inkomster och sysselsättning. Men arbetsvillkoren är ofta svåra för dem som arbetar i gruvorna. SIDA bör tillsammans med SGU påtagligt öka sina ansträngningar och inom ramen för utvecklingssamarbetet stärka utvecklingsländerna i detta avseende. Utmaning 1: Snabbt växande gruvsamhällen Tillväxtverket och SGU bör tillsammans få uppdraget att föreslå åtgärder för att skapa långsiktigt hållbara och attraktiva gruvsamhällen. Detta uppdrag bör också åtföljas av ekonomiska resurser. För att utveckla levande gruvsamhällen måste det vara möjligt att leva ett gott liv. Skola, omsorg, kulturutbud, fritid och allt det som hör till bra livsbetingelser för de enskilda människorna måste finnas med i en diskussion om gruvnäringens förutsättningar och utveckling. 8

9 Staten måste öka sitt ansvar för att bygga bostäder i gruvsamhällena. En åtgärd kan vara att utveckla kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder eller att införa ett statligt investeringsstöd. (Kreditgarantier kan bidra till att det blir enklare att bygga hus även på landsbygden. Problemet är att marknadsvärdet på många ställen är lägre än byggkostnaderna och då är det svårt att få stora lån på banken.) De boende som till följd av ny exploatering på orten tvingas att byta från en äldre hyresbostad till en nyproducerad med högre hyra bör kompensera för detta. De boende drabbas ofta av högre boendekostnader som de inte kompenseras för. Handläggningstiderna för nya detaljplaner måste kortas till exempelvis tio veckor, för att nybyggnation inte i onödan ska fördröjas. Utmaning 2: Fungerande infrastruktur och hållbar energi Partistyrelsen och de berörda utskottsgrupperna i riksdagen bör snarast skapa förutsättningar för att genomföra de infrastrukturprioriteringar som identifierats i Trafikverkets kapacitetsutredning och som är viktiga för gruvnäringens expansion. Investeringar i energisystemet bidrar till stärkt konkurrenskraft och jobbskapande. Precis som basindustrin i övrigt behöver gruvindustrin en långsiktig blocköverskridande uppgörelse som tryggar energitillgången och ger ett överskott på energi. Vi måste undvika att hamna i ett läge där industrin måste avstå från investeringar på grund av osäkerhet om den framtida energitillgången. EU:s energipolitik innebär att Europas energisystem ska sammanlänkas och det är inte längre möjligt att ensidigt prioritera svenska intressen. Det kan komma att få konsekvenser för vår elintensiva industri som traditionellt har kunna räkna med lägre elpriser än konkurrenter i övriga europeiska länder. Regeringen bör uppdra åt Energimyndigheten att undersöka vilka konsekvenser EU:s energipolitik kan komma att få för den svenska industrins konkurrenskraft. En sådan utredning bör också lämna förslag som kan motverka eventuella försämringar i konkurrenskraften. Utmaning 3: Klimat, miljö, arbetstillstånd och miljötillstånd Sverige måste ligga i framkant både när det gäller gruvbrytning och miljöhänsyn. Samhällets olika institutioner måste föra en nära dialog med gruvföretagen så att de känner spelreglerna och kan samverka för att utveckla miljöarbetet. Allt kan inte regleras i lagstiftning och branschen har ett stort ansvar för självreglering. Företagens agerande inom bl.a. miljö och säkerhet är avgöran- 9

10 de för att en framtida utvinningsverksamhet kan ske på ett hållbart sätt som skapar acceptans och förtroende hos allmänheten. Generella styrmedel såsom miljöskatter, certifikat och handel med utsläppsrätter spelar en stor roll och ska fortsätta att utvecklas så att en hållbar omställning stimuleras. När vi i Sverige utvecklar gruvor är det viktigt att det blir rätt från början så att utsläpp av mineraler och läckage från deponeringar undviks. Snabbare processer behövs för tillståndsprövningarna för att korta ledtiderna för öppnandet av nya gruvor. Berörda kommuner måste vara med tidigt i processen. Just nu ses minerallagen över i en utredning med syfte att utveckla regelverket så att alla inblandade ska få tydlig information tidigt. Partistyrelsen och berörda utskottsgrupper bör noga följa utredarens arbete då det kan komma att leda till förbättrad informationshantering. Att behöva miljöpröva befintliga verksamheter flera gånger ökar krånglet och minskar förutsägbarheten. Under 2012 valde HD att inte pröva principfrågan om en samlad prövning, vilket innebär att en tidigare dom från Miljödomstolen står fast. I sin tur innebar detta att LKAB:s dagbrottsgruva i Svappavaara fått stängas. Det är nödvändigt med ett klargörande om denna nya praxis ligger i linje med lagstiftningens intentioner. Arbetsgruppen föreslår också att Naturvårdsverkets roll utökas, inte minst som rådgivare i tidiga skeden. Detta måste ske i samverkan med SGU. Arbetsmiljöverket ska stärkas och dess inspektörer ges resurser som ger möjlighet till förebyggande arbete. Detta är ett förslag som tidigare presenterats i socialdemokraternas arbetsmiljöprogram - och det gäller likaväl också gruvnäringen där det fortfarande är nödvändigt att motverka olycksfall, arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar Svenska kollektivavtal ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Den svenska modellen bygger på att det finns starka parter på arbetsmarknaden som sluter kollektivavtal. Avtalen skapar goda förutsättningar för flexibilitet och utveckling, skapar trygghet och ser till att konkurrensen inte sker genom lönedumpning och dåliga arbetsvillkor. Utmaning 4: Utbildning och kompetensförsörjning Fler regionala och lokala utbildningar med inriktning på gruvnäringen bör startas, till exempel som teknikcollege. Förutsättningarna för att skapa regionala branschråd, eller en kompetenskommission, som kan inventera bristyrken och beställa skräddarsydda utbildningar bör undersökas. Dessa åtgärder kan vara viktiga steg framåt för att matcha arbetsutbud med efterfrågan i gruvsektorn. 10

11 Utbildningsprogrammen för exempelvis yrkeshögskolorna måste dimensioneras och profileras så att de möter upp det framtida arbetskraftsbehovet. Rekrytering till de geovetenskapliga utbildningarna har länge varit på tillbakagång. SGU:s bedömning är att nuvarande omfattning är otillräcklig. Införandet av geologi som ämne vid det teknikcollege som startats i Uppland är en åtgärd som kan mana till efterföljd. Rekryteringsbasen kan och bör utökas genom att i större utsträckning inkorporera jämställdhetsdimensionen och utbilda och anställa kvinnor. Samverkansprojektet Kvinnor i basen där Norsjö, Malå och Vindelns kommuner samarbetar är ett bra exempel att arbeta vidare med. Kraftfulla informationsinsatser behövs för att lyfta fram och marknadsföra branschens villkor. Här måste berörda kommuner, branschen, enskilda företag och också länsstyrelserna i samverkan ta ett ökat ansvar. Förslag ska tas fram på hur Sverige kan stödja utbildningssamarbete inom mineralområdet på nordisk nivå. Inom ramen för fördjupat nordiskt samarbete kring mineralfrågorna har LTU uppdraget att utreda förutsättningarna för en nordisk geomaster. Utmaning 5: Forskning och innovationer Det innovationspolitiska forskningsråd som Stefan Löfven och socialdemokraterna föreslagit är ett utmärkt forum för analyser prioriteringar och resurstillskottsdiskussioner Poängen är att frågan om prioriteringar kan diskuteras med de som också berörs, inte bara med forskarvärldens företrädare. En viktig uppgift för ett sådant råd blir att visa hur en långsiktig finansiering av den nationella gruv- och mineralforskningen kan säkerställas. I en kraftfull svensk mineralstrategi lyfter SGU upp problemet med att FoU inom prospekteringsrelaterade ämnen haft en svag utveckling i Sverige. Förslag på hur Sveriges stöd till forskning på detta område kan stödjas och öka måste tas fram. Utmaning 6: Ökad förädlingsgrad och återinvesteringar Frågan om att koppla tillståndsgivning till krav på framtida återinvesteringar bör prövas av partistyrelse och berörda utskottsgrupper i Riksdagen. Diskussionen kring återinvesteringar är i hög grad en fråga om marknadens utveckling, regelverks förutsägbarhet och det allmänna företagsklimatet i landet. Även om man bör vara försiktig med sådana krav är frågan är om man kan hitta ytterligare stimulans genom att koppla tillståndsgivning till diskussion om framtida återinvesteringar. 11

12 Tillväxtverket och SGU bör få uppdraget från Regering och Riksdag att ta fram en sammanhållen nationell strategi för gruvnäringen. När en sådan strategi förankrats i riksdagen bör Tillväxtverket och SGU också svara för strategins genomförande. En sådan strategi måste tas fram i samverkan med alla involverade parter - enskilda företag, branschen, kommunerna och berörda myndigheter. Inledning I globaliseringens spår växer det fram en ny tillväxtpolitisk spelplan. Den snabba industriella utvecklingen i befolkningsmässiga giganter som Kina och Indien, i delar av Sydamerika, Östeuropa och Afrika skapar stora utmaningar och möjligheter. Enligt IMF:s prognoser så kommer den kinesiska ekonomin storleksmässigt att vara ikapp USA:s och EU:s redan år I en världsekonomi utan gränser och med en stenhård konkurrens är samverkan och ett gemensamt ansvarstagande viktiga framgångsfaktorer. Detta är två grundläggande beståndsdelar i den svenska samverkansmodellen som starkt bidragit till att Sverige kan hävda sig väl internationellt. Sverige har år efter år varit ett av västvärldens mest konkurrenskraftiga länder. Vi har uppvisat tillväxtsiffror och ökningar av produktiviteten som många andra länder bara kan drömma om. 13 Vårt överskott i utrikeshandeln under de senaste 20 åren är över miljarder kronor. Sverige ska fortsätta att konkurrera med kunskap, nya affärsidéer, produkter och tjänster. Men för att svenska företag också i framtiden ska vara starka på världsmarknaden krävs att de kan öka sina marknadsandelar. 14 Historiskt sett har tillgången till mineraler alltid varit betydelsefull för den ekonomiska utvecklingen och utgjort en viktig grund i teknikutvecklingen. Den explosion som vi sett i produkter för att öka effektiviseringen på jobbet och bekvämligheten i hemmet hade inte varit möjlig utan tillgång till mineraler. Det krävs till exempel cirka 40 olika råmaterial för att tillverka en mobiltelefon. 15 I takt med industrialiseringen i omvärlden har efterfrågan på metaller och mineraler ökat lavinartad. Tillväxtländer som exempelvis Indien och Kina efterfrågar råvaror som en naturlig del av den ekonomiska utvecklingen. Befolkningen i dessa länder ställer krav på ökad och bättre levnadsstandard i takt med att den globala ekonomin 12 Andel av världsekonomin , IMF:s prognos för åren Socialdemokraternas budgetmotion 2012, Kunskap och arbete bygger Sverige starkt 14 Metaller och gruvor.se, april 2012 och Hållbar gruvdrift internationell efterfrågan, regionvasterbotten.se 15 Metaller och mineraler ett nyhetsbrev från Sveriges geografiska undersökning (SGU)

13 växer. Även om världsmarknadspriserna nu sjunker på mineraler, förändras inte denna bild långsiktigt. Intresset för att prospektera efter nya fyndigheter är fortsatt mycket stort och kommer med stor sannolikhet att vara så i det långa tidsperspektivet. Det kommer fortsatt att vara järn, koppar, kalium och fosfat, alltså de traditionella mineralerna, som kommer att driva fram de stora investeringarna. Men, jakten har också startat på nya, strategiskt viktiga kritiska mineral. Man letar efter grundämnen som yttrium, lantan och dysprosium som nu behövs i nya tekniska och andra applikationer. Stora gruvföretag med LKAB och Boliden i framkant, producerar med full kapacitet och med hög lönsamhet. Investeringar i mångmiljardbelopp görs runt om i landet för att utöka verksamheten samtidigt som nya gruvor är på väg att öppnas eller starta på nytt. Ett exempel på det senare är nystarten av Dannemora järnmalmsgruva i Uppland som återinvigdes i juni Utländska bolag spelar också en allt större roll för projektering och investeringar i nya gruvor. Northland Recources fick exempelvis brytningskoncession för Tapuli 2008 och för Sahavaara 2010 i Pajala kommun. Det är den enskilt största nya gruvbrytning i EU som startar vid årsskiftet 2012/13. De svenska gruvföretagen uppskattar själva att investeringarna under de kommande fem åren kan uppgå till 50 miljarder kronor i vad som för närvarande anses vara Sveriges mest expansiva bransch med stor betydelse för export och svensk ekonomi. 17 Exporten av mineraler ökar mest, 17 procent enligt SCB under 2011 och står för tolv procent av den totala varuexporten. Samtidigt är de utmaningar som gruvnäringen möter många och skiftande över hela landet. Många tidigare utflyttningskommuner växer nu snabbt och det är brist på bostäder och lokaler. I oktober 2008 beslutade LKAB:s styrelse om en ny huvudnivå för järnmalmsgruvan i Kiruna. Året dessförinnan hade Bergsstaten gett LKAB tillstånd för bearbetning av en ny malmkropp i Malmberget och för en ny huvudnivå. Utvinningen innebär att fastigheter i Malmberget påverkas av deformationer och sättningar i marken. Tillståndsgivningen tar lång tid och riskerar att hindra nyinvesteringar. Rekryteringsbehoven är stora och det råder konkurrens om arbetskraften. Sverige har nu chansen att spela en avgörande roll i jakten på nya fyndigheter av metall och mineral. Men det kräver ett offensivt agerande med en rad olika insatser lade SSAB ned driften men 2012 återupptog Dannemora Mineral driften 17 Metallerochgruvor.se, 2012, Svemin: Svensk gruvindustri 2011 och SGU

14 Ansvaret för att ta fram ett heltäckande strategiprogram ligger naturligtvis hos regeringen. Men, dess genomförande måste hanteras av en rad parter inom ramen för en strategisk samverkan alltifrån enskilda företag, branschen, kommunerna och berörda myndigheter. Myndigheten SGU har, med utgångspunkt från sitt uppdrag, tagit fram promemorian En kraftfull svensk mineralstrategi. Som arbetsgruppen skriver inledningsvis är den värd att läsas i sin helhet. Tillväxtverket har ett bredare uppdrag i tillväxtfrågor, bland annat att stötta regioner för att skapa miljöer som är attraktiva för näringslivet. Tillväxtverket och SGU skulle kunna bli de myndigheter som gemensamt och tillsammans med övriga berörda parter - framför allt kommuner och län får ansvaret för att driva en av regering och Riksdag beslutad samlad strategi för att utveckla gruvnäringen. Utblick Gruvnäringen i världen Globalt har intresset för gruvnäringen varierat stort över tid. Den kraftiga ekonomiska uppgång som skedde efter andra världskriget sammanföll med många länders frigörelse i tredje världen. I Algeriet utvecklades till exempel de första tankarna på mineralråvaror som den hävstång för ekonomisk och social utveckling som de nygrundade nationerna behövde. Mineraltillgångarna skulle kontrolleras av staten och användas för något mer än att bara berika de stora gruvbolagen i de forna kolonialmakterna. Nationaliseringar genomfördes i stor skala både i industriländer som England, Frankrike och i länder som Chile, Venezuela, Zambia, Kongo och andra länder. Trettio år senare, under slutet av 1990-talet, i metallpriscykelns absoluta bottenläge, privatiserades det mesta av dessa industrier igen. 18 Vid millennieskiftet (1999/2000) var det politiska intresset för gruvindustrin mycket lågt globalt sett. Men i takt med att priserna började stiga växte intresset, inte minst politiskt. Många länder och regioner ser idag stora möjligheter att skapa allt större vinster och ekonomiska fördelar genom gruvnäringen. Det statliga inflytandet över världens gruvindustri har ökat kraftigt i och med Kinas entré på banan. 19 Brytningen av många viktiga metaller är begränsad till ett fåtal länder och ett fåtal företag. Tre stora företag står till exempel för 2/3 av all järnmalmsexport i världen. Kina producerar 95 procent av sällsynta jordartsmetaller, Brasilien producerar 90 procent av all niob och Sydafrika producerar 70 procent av allt rodium. 18 Finlands mineralstrategi ISBN och Regional mineralstrategi för Västerbotten och Norrbotten, version 1, april Regional mineralstrategi för Västerbotten och Norrbotten, version 1, april

15 Gruvnäringen i EU och Europa Under mycket lång tid var Europas försörjning av metaller en lågt prioriterad fråga både i Europas gruvländer och i Bryssel. Men när priserna pressades upp och det blev brist på strategiskt viktiga mineraler ökade det politiska intresset för råvarusituationen. Tillgången på mineralhaltiga råvaror är numera av yttersta vikt för EU och Europa. EU:s medlemsländer använder procent av den globala produktionen av metaller. Bygg-, bil- och flygplansindustrierna samt den kemiska industrin och tillverkningen av maskiner och utrustning omsätter sammanlagt cirka miljarder euro och sysselsätter 30 miljoner personer. Den egna produktionen är enbart cirka tre procent av världsproduktionen och många viktiga metaller utvinns inte alls i Europa. 20 EU-länderna är bland annat helt beroende av import av tenn, kobolt, molybden och har ett stort underskott av nickel, järn, bly och koppar. 21 EU:s arbete med råvarufrågan tog sin början 2008 när EU-kommissionen i ett meddelande lanserade ett Europeiskt råvaruinitiativ. EU:s råvaruinitiativ vilar på tre pelare: förbättrad tillgång till råvaror genom internationell handel, ökad prospektering och utvinning av råvaror inom EU och slutligen åtgärder för förbättrad resurseffektivitet och återvinning. EU:s råvarustrategi har framförallt kommit att handla om att säkra tillgången på kritiska råmaterial - dvs. i praktiken de sällsynta jordartsmetaller som är nödvändiga för högteknologiska produkter som exempelvis datorer, mobiltelefoner och vindkraftverk. Även om sällsynta jordartsmetaller - trots namnet - är vanligt förekommande runt om i världen bryts de nästan uteslutande i Kina som därigenom har kontroll över världsmarknaden. När handeln med de sällsynta jordartsmetallerna belades med exportrestriktioner skapades stor oro, vilket ledde till en tvist i WTO i ett mål som drevs av USA, EU och Mexiko mot Kina. Sammanfattningsvis har de tidigare prisökningarna, den ökade efterfrågan på mineraler, de globalt förändrade förutsättningarna för råvarusektorn och tillgången på kritiska råmaterial fått EU att skärpa sitt engagemang inom mineral- och råvarupolitiken. Lanseringen av råvaruinitiativet 2008, och det uppföljande meddelandet har resulterat i ett antal konkreta initiativ. EU-kommissionen har genomfört en systematisk analys av utbudet av råvaror och som en följd av arbetet presenterades 2010 en lista på stra- 20 SGU: verksamhetsberättelse och årsredovisning Betänkande 2011/12: NU 14 Mineralpolitiska frågor 15

16 tegiska mineralråvaror för vilka EU har ett stort importberoende. 22 Även inom industri, FoU och innovation ser EU behov av en europeisk samverkan. Det har bland annat resulterat i initiativ som ETP-SMR - en teknikplattform för europeisk gruvindustri som startades 2005 och där svensk gruvindustri och LTU varit drivande. I februari 2012 lanserade EU-kommissionen dessutom ett innovationspartnerskap för råvarusektorn. Vidare efterfrågar EU-kommissionen nationella strategier för medlemsstaternas gruv- och mineralnäringar. EU:s ökade engagemang i råvarufrågan öppnar upp möjligheter för Sverige att använda sig av EU:s olika policyinstrument för att utveckla den svenska gruvnäringen. Sveriges ställning som en av Europas ledande gruvländer gör att den svenska gruvnäringens intressen och vårt lands mineraltillgångar möter de behov som övriga Europeiska länder har vad gäller säkrade råvaruleveranser. Det är också viktigt att Sverige är pådrivande avseende gruvnäringens utveckling i EU-sammanhang. Sverige, men också Finland och Norge har kunskap och erfarenheter som bör användas i EUarbetet. Exempelvis bör Sverige driva kravet på att ett EU-organ för gruvhanteringen i EU placeras i Sverige. Gruvnäringen i Norden De globala förutsättningarna för gruvbranschen anses vara mycket goda. Även om priserna på mineraler nu går ner, sker det från en mycket hög nivå och behovet av mineraler lär knappast minska. Tvärtom ökar behovet långsiktigt. Det skapar fortsatt goda villkor för nordisk och svensk gruvindustri. I konkreta termer beräknas gruvindustrin i Sverige öka sin produktion av metallmalmer med 150 procent fram till år Det är en mycket stark tillväxt jämfört med ökningstakten mellan 1990 till 2010 som låg på cirka 25 procent. En liknande trend finns i Finland och Norge, även om utvecklingen i Norge sker från lägre utgångsnivåer. År 2010 presenterade Finland en mineralstrategi som sträcker sig fram till I den föreslås en rad investeringar för att utveckla den inhemska gruvindustrin bland annat att näringen ska stärkas generellt, tillgång till metallråvaror ska prioriteras, miljöpåverkan av gruvindustrin ska minimeras, produktiviteten ökas, FoU-kapaciteten ska öka och tillgången på expertis stärkas. Resurser har avsatts för forskningsinsatserna och arbetet har startat med programmet Green Mining som har en budget på 60 miljoner euro för perioden SGU: Bergverksstatistik 2010 Statistics of the Swedish Mining Industry 2010, periodiska publikationer 2011:2 23 SGU: SGU: Bergverksstatistik 2010 Statistics of the Swedish Mining Industry 2010, periodiska publikationer 2011: /12: NU14 Mineralpolitiska frågor 16

17 I Norge utarbetas en ny mineralstrategi som ska bli klar år Norge ska inte längre enbart fokusera på olja utan nu också på mineralråvaror som varit lågt prioriterade. I Nordnorge investeras inom geologisk kartering och man planerar för ett nationellt forskningsprogram (MINFORSK) liknande det finska Green Mining. 25 Malmproduktion i Norden Gruvnäringen i Sverige I tusen år har malmen och gruvorna i Bergslagen, Västerbotten och Norrbotten varit en grund för Sveriges utveckling. Järnmalm har brutits i Kiruna, Pellivuoma, Grängesberg och Dannemora, koppar i Aitik och Falun, zink i Askersund, bly i Laisvall, guld i Vindelgransele och Svartliden och silver i Sala. Gruvbrytningen har utgjort en väsentlig del av de svenska statsfinanserna. Malmen har gett stora exportinkomster och starkt bidragit till Sveriges välfärd. Kring gruvorna har en metallurgisk industri byggts upp sida vid sida med en verkstadsindustri. Den senare har både tagit fram produkter som behövs inom industrin och i hemmen och utvecklat utrustning för att underlätta mineralutvinning. 25 Finlands mineralstrategi 26 Raw Materials Group,

18 Produkterna från malmindustrin förädlas i smältverk och raffinaderier till metall som legeras till lämpliga egenskaper och sedan formas i valsverk och liknande till metallprodukter. En allt större tjänsteproduktion har skapats som utgår ifrån gruvnäringen och industriell verksamhet. Tjänstesektorn har skapat många nya arbetsplatser på de gamla industriorterna. Det är en utveckling som vi bejakar. Det innebär nya utmaningar för samhället, framförallt när det gäller att skapa förutsättningar för utbildning och kompetensutveckling. Internationellt sett är gruvbranschen i Sverige liten och även de större svenska gruvföretagen är relativt små och verkar företrädesvis inom landet. Trots sin relativa litenhet har de svenska företagen genom forskning och utveckling blivit mer konkurrenskraftiga och är i många fall teknik- och miljöledande. Det har starkt bidragit till att vi idag har en omfattande och internationellt konkurrenskraftig gruvnäring. 27 Expansionen av svensk gruvindustri har inneburit en utveckling av både tung verkstadsindustri och små och medelstora företag som utvecklar produkter och tjänster nationellt och internationellt. Gruv- och mineralindustrin med dess anknytande näringar är en mycket viktig utvecklingskraft för nationell, regional och lokal ekonomi, för exportinkomster och för regional utveckling. Inom industrin och i samarbete med olika forskningsorganisationer finns ett forsknings- och utvecklingsarbete, vilket resulterat i att de på många områden ligger i fronten av utvecklingen. En stor del av tungt bergarbete har exempelvis kunnat automatiseras i LKAB: s gruvor. 28 Metallurgin förser hela det svenska näringslivet med råvaror, teknologi och miljökunnande. Järn- och stålindustri, gruvor och smältverk och vidareförädlingen inom verkstadsindustrin är sammantaget av stor betydelse för det svenska industrisystemet, den ekonomiska tillväxten och exportnettot. Exportberoendet kommer att öka och samspelet med omvärlden blir än mer betydelsefullt. 29 Sverige är idag ledande malmproducent inom EU och står för närmare 90 procent av järnmalmsproduktionen inom unionen. Gruvnäringen har ett nuvarande produk- 27 Betänkande 2011/12: NU 14 Mineralpolitiska frågor 28 LKAB:s årsredovisningar , betänkande : NU 14 Mineralpolitiska frågor 29 Regeringens innovationsstrategi från

19 tionsvärde om cirka 19 miljarder kronor om året och exporterar drygt hälften av detta. Som tidigare nämnts har järnmalmspriset sjunkit med procent från oktober men från en mycket hög nivå. Indexpriset för 62-procentig järnmalm har sjunkit från dollar per ton under 2011 till dollar Kina köper över 60 procent av den järnmalm som exporteras i hela världen och lägger därmed också grunden för järnmalmspriset. Nu ser vi en viss inbromsning av efterfrågan i Kina och det påverkar naturligtvis prisnivån. Vi ser också hur fler aktörer etablerar sig på marknaden och det leder också till att priserna sjunker efter ett tag. 30 Dock är bedömningen från näringslivet att svensk gruvnäring fortsatt kommer att expandera och vara internationellt konkurrenskraftig under lång tid framöver. Svensk gruvnäring i siffror - Gruvnäringen är Sveriges mest expansiva bransch och investeringarna kommer troligen att uppgå till 50 miljarder kronor under de kommande fem åren Den svenska gruv- och stenindustrin tillsammans med stål- och metallverken omsätter 220 miljarder kronor och sysselsätter nästan personer 32. Andelen anställda i gruvnäringen är idag den största på 20 år Exporten av metaller och mineralprodukter ökade kraftigt, med 17 procent under 2011 enligt SCB. Det innebär stora intäkter, investeringar i forskning och teknikutveckling och nya jobb. - Vid utgången av 2011 fanns 17 gruvor med koncession i drift i Sverige. Av dessa var 15 metallgruvor. - Cirka 90 procent av den svenska gruvproduktionen sker i Kiruna, Malmberget och Aitik (dagbrottsgruva utanför Gällivare). 34 Sammantaget svarar Norrbotten och Västerbotten tillsammans för 95 procent av svensk gruvnäring Under 2010 öppnade LKAB ett dagbrott 36 för järnmalmsbrytning i Gruvberget (Svappavara i Norrbottens län). Verksamheten där har nu tills vidare avstannat pga. av en tidigare dom i Miljödomstolen som HD beslutat att inte pröva. 30 NSD, juni 2012, TV4 Norrbotten, juni SGU:s årsredovisning Arbetsförmedlingens statistikdatabas SGU:s årsredovisning SGU: Bergverksstatistik 2010 Statistics of the Swedish Mining Industry 2010, periodiska publikationer 2011:2 35 Regionvasterbotten/pressrum, april Förklaring: Dagbrott bedrivs huvudsakligen där malmkroppen ligger ytligt och horisontellt med marken samt om kringliggande bergarter har dålig stabilitet. Några exempel är stenbrott och grustag. Metaller och mineraler i människans tjänst 19

20 - De nya prospekteringstillstånden är, liksom under senare år, koncentrerade till de tre malmregionerna i landet: Malmfälten i Norrbottens län, Skellefteåfältet och guldlinjen i Västerbottens län samt Bergslagen. Under 2011 har två bearbetningskoncessioner för järn beviljats (Håksberg och Blötberget i Dalarnas län). - Enligt SGU 37 väntas ett femtontal nya eller nygamla gruvor öppna inom en tioårsperiod. 37 SGU: Bergverksstatistik 2010 Statistics of the Swedish Mining Industry 2010, periodiska publikationer 2011:2 20

21 Län Antal ar- a betsställen S:a arbetare 2009 S:a arbetare 2010 Järnmalmsgruvor Icke järn- malmsgruvor Örebro Dalarna Västerbotten Norrbotten Hela riket Hela riket

22 Samtliga illustrationer är från Svensk gruvindustri 2011 SweMin och SGU 22

GEORANGE. Ideell förening. Ca 70 medlemmar. Verksam i 15 år. www.georange.se

GEORANGE. Ideell förening. Ca 70 medlemmar. Verksam i 15 år. www.georange.se GEORANGE Ideell förening Ca 70 medlemmar Verksam i 15 år GEORANGE SYFTE.skapa förutsättningar för utveckling av nya och befintliga företag utifrån regionens malm- och mineraltillgångar GEORANGE MÅL Stärka

Läs mer

endast 238 kg för att rekordet från 1999 skulle Ickejärnmalm Järnmalm för anrikning

endast 238 kg för att rekordet från 1999 skulle Ickejärnmalm Järnmalm för anrikning metaller och mineral Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning april 214 Nästa nummer kommer 14 maj nytt rekord för svensk malmproduktion under 213 213 blev ytterligare ett rekordår för malmproduktionen

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 VÅR AMBITION LKAB skapar välstånd genom att vara ett av de mest innovativa och resurseffektiva gruvföretagen i världen. 2 AMBITIONEN INNEBÄR ATT: LKAB

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Vår väg framåt 2013-10-04 LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef Boden, 17 oktober 2014 HÅLLBARHET FINNS I VÅRT DNA 1 LKAB HAR GOD TILLGÅNG TILL JÄRNMALM I NORRBOTTEN, MEN KÄLLORNA

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Gruvnäringen Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Timo Mulk-Pesonen, Analysavdelningen Fler svenska gruvor och fler jobb SVENSK GRUVNÄRING Sverige har en mer än

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

GEORANGE MÖTESPLATS Framtidens Gruv- och Mineralindustri Georange ideella förening Tel. 0953 211 10

GEORANGE MÖTESPLATS Framtidens Gruv- och Mineralindustri Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 GEORANGE MÖTESPLATS Framtidens Gruv- och Mineralindustri Den 31 januari genomförde Georange seminariet Framtidens Gruv- och Mineralindustri. Seminariet ägde rum på Grand Hôtel i samband med 21:a upplagan

Läs mer

Sammanfattning och slutsatser 1

Sammanfattning och slutsatser 1 1 Syftet med denna rapport är att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur Sverige bäst utnyttjar sina mineraltillgångar. Fokus ligger på fördelningen av vinsterna mellan staten och privata företag,

Läs mer

Metaller och mineral en förutsättning för det moderna samhället

Metaller och mineral en förutsättning för det moderna samhället Källa USGS Källa USGS Källa USGS Källa USGS Metaller och mineral en förutsättning för det moderna samhället Pär Weihed Professor Malmgeologi Luleå tekniska universitet KVA Inspirationsdagar - Jordens resurser

Läs mer

GRUV- OCH STÅLINDUSTRIN

GRUV- OCH STÅLINDUSTRIN GRUV- OCH STÅLINDUSTRIN NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT Johan Holmberg Managing Director, Invest in Dalarna Agency 736 RÅSTÅLSPRODUKTION 176 Källa: WSA, McKinsey 2009 2015 PRODUCTON PROGNOSIS (Source: SGU

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Lena Abrahamsson, professor Arbetsvetenskap Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet Kvinnorna söker ju inte arbete

Läs mer

En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014

En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014 En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014 Patrik Söderholm Nationalekonomiska enheten Luleå tekniska universitet Pågående förstudie om gruvor och hållbar

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Gruvnäringen. Gränslöst näringsliv i norr 26/9 2013

Gruvnäringen. Gränslöst näringsliv i norr 26/9 2013 Gruvnäringen Gränslöst näringsliv i norr 26/9 2013 I produktion Ansökt eller beviljad Källa: SGU, maj 2010 2020: 31 gruvor 2030:47 gruvor F R A M T I D Källa: Regeringskansliet Nya gruvor LKAB - Svappavaara

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015

Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015 Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015 Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för som Sverige

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Centrala framtidstrender och innovationsutmaningar i gruv- och mineralindustrin

Centrala framtidstrender och innovationsutmaningar i gruv- och mineralindustrin 2014-05-22, 08:30 - Bergforskdagarna 2014, Luleå........................................ Centrala framtidstrender och innovationsutmaningar i gruv- och mineralindustrin JOHAN FRISHAMMAR Ph.D., Professor

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.4.2015 ARBETSDOKUMENT om utveckling av en hållbar europeisk industri för oädla metaller Utskottet för industrifrågor, forskning

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Aktuella frågor. Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten. Utbildningsdepartementet. viktoria.mattsson@regeringskansliet.se

Aktuella frågor. Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten. Utbildningsdepartementet. viktoria.mattsson@regeringskansliet.se Aktuella frågor 150602 Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten viktoria.mattsson@regeringskansliet.se Utbildningsminister Gustav Fridolin Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark

Läs mer

Inbjudan till teckning av aktier i kvittningsemissionen i WIKING MINERAL AB (PUBL) Sammanfattning av prospekt

Inbjudan till teckning av aktier i kvittningsemissionen i WIKING MINERAL AB (PUBL) Sammanfattning av prospekt Inbjudan till teckning av aktier i kvittningsemissionen i WIKING MINERAL AB (PUBL) Februari/Mars 2013 Sammanfattning av prospekt WIKING MINERAL AB PROSPEKT 2013 1 Välpositionerat prospekteringsoch gruvutvecklingsföretag

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange.

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange. Seminariet inleddes med en registrering och ett drop-in-fika för de c:a 60 deltagarna som hade anmält sig. Lennart Gustavsson hälsade alla välkomna och informerade om dagens agenda. Lennart informerade

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Storumans kommun. Socioekonomi. Sammanställd av Ralph Johansson 2011-09-27

Storumans kommun. Socioekonomi. Sammanställd av Ralph Johansson 2011-09-27 Storumans kommun Socioekonomi Sammanställd av Ralph Johansson 2011-09-27 1 Socioekonomisk analys Rönnbäcken Geografisk avgränsning Storumans kommun är en utpräglad glesbygdskommun i Västerbottens inland.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Fler skattebetalare i Malmö

Fler skattebetalare i Malmö Rapport Fler skattebetalare i Malmö jobb istället för bidrag En granskningsrapport från Moderaterna i Malmö 1 Introduktion Bidragspolitiken måste bytas ut mot en politik för jobb och företagande. Malmö

Läs mer

Hot och möjligheter för svensk gruvnäring PwC:s Gruvbarometer

Hot och möjligheter för svensk gruvnäring PwC:s Gruvbarometer Hot och möjligheter för svensk gruvnäring PwC:s Gruvbarometer Januari 2015 En undersökning om utmaningar och möjligheter för den svenska gruvbranschen. www.pwc.se/metal-mining Innehåll Förord... 3 Sammanfattning...

Läs mer

NÄR ÄR DET DAGS ATT SÄLJA OCH FLYTTA? Tillsammans tar vi nästa steg i Kirunas utveckling

NÄR ÄR DET DAGS ATT SÄLJA OCH FLYTTA? Tillsammans tar vi nästa steg i Kirunas utveckling NÄ Ä DET DAGS ATT SÄLJA CH FLYTTA? Tillsammans tar vi nästa steg i Kirunas utveckling Tillsammans kan vi, invånarna, näringslivet, kommunen och LKAB, genomföra samhällsomvandlingen på ett ansvarsfullt

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

REDEYE - ICM. Industrials, Cleantech and Mining. Börsdagarna, November 2011

REDEYE - ICM. Industrials, Cleantech and Mining. Börsdagarna, November 2011 REDEYE - ICM Industrials, Cleantech and Mining Börsdagarna, November 2011 1 Innehållsförteckning Introduktion till Redeye ICM Översikt sektorn Makro och drivkrafter Värdering Redeyes favoriter 2 Introduktion

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

metaller och mineral Årets fältarbete i Prospekteringstakten lägre under 2013 Barentsområdet Nästa nummer kommer i november!

metaller och mineral Årets fältarbete i Prospekteringstakten lägre under 2013 Barentsområdet Nästa nummer kommer i november! metaller och mineral Nästa nummer kommer i november! Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning oktober 213 Prospekteringstakten lägre under 213 Prognoserna för helåret 213 pekar på att investeringsnivån

Läs mer

Boliden 2011 - Koncernpresentation

Boliden 2011 - Koncernpresentation Boliden - Koncernpresentation Detta är Boliden Ett ledande europeiskt metallföretag med kärnkompetens inom prospektering, gruvdrift, smältverk och återvinning. Huvudmetallerna är zink och koppar. Andra

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Elektronik i var mans hand

Elektronik i var mans hand Elektronik i var mans hand I vår vardag använder vi allt fler elektriska och elektroniska apparater. Många länder inför också lagstiftning om att kasserad elektronik ska samlas in. Det ger en ökad marknad

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa LKAB

Arbetsmiljö och hälsa LKAB Arbetsmiljö och hälsa LKAB Kärnan i LKAB LKAB grundades 1890 och ägs av svenska staten. Detta gör oss unika: Långsiktiga kundrelationer Medarbetarnas kunskap och kompetens Magnetit LKAB Green Pellets

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer