Effekter av energisparåtgärder. Dnr KS (2010-KS0015)

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg giii 4 FALKENBERG Effekter av energisparåtgärder. Dnr KS (21-KS15) KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Anteckna att tekniska nämnden genomfört uppdraget Effekter av energisparåtgärder genom den överlämnade rapporten 2 Materialet och förslagen i rapporten byggs in i kommande arbete med energieffektiviseringsplan Beslutsunderlag Rapport Effekter av energisparåtgärder. Beslut tekniska nämndens arbetsutskott 11/1. Sammanfattning av ärendet Tekniska nämnden fick i anslutning till budget år 21 i uppdrag att redovisa effekter av energisparåtgärder. Uppdraget preciserades i en uppdragshandling som kommunstyrelsens arbetsutskott godkände enligt 44/1. Ekonomi Rapporten i sig påverkar inte kommunens ekonomi, men genomförandet av de förslag och åtgärder som skisseras förutsätts innebära energibesparingar och därmed även ekonomiska besparingar. Övervägande Uppdraget innebar att tekniska nämnden skulle göra en samlad redovisning av genomförda energisparåtgärder inom de verksamheter, inklusive fastigheter, som nämnden ansvarar för. Redovisningen skulle bl a omfatta vilka effekter dessa åtgärder fått på kostnader och energiförbrukning och hur detta påverkat nämndens budget. I uppdragets genomförande skulle samverkan ske med hållbarhetsberedningen. Den rapport som tekniska nämnden nu överlämnar, utan eget ställningstagande, omfattar delar av detta uppdrag och kan ses som en förstudie till fortsatt arbete. Eftersom kommunen nu kommer att göra en omfattande energieffektiviseringsplan med bidrag från Energimyndigheten anser kommunledningskontoret att den framtagna rapporten kan användas som ett arbetsmaterial i arbetet med energieffektiviseringsplanen. Detta arbete kommer i sin tur att ha samband med uppdateringen av hållbarhetsplanen/energiplanen. De slutsatser och förslag som läggs fram i rapporten som tekniska nämnden överlämnat får alltså bearbetas vidare på detta sätt. Vid protokollet Frida I3ergman Protokollet justerat och anslaget samma dag. Utdragsbestyrkande Falkenbergs kommun Falkenberg. "telefon växel: Fax: e-post: konmnyd,falkenberg.se WWW. tå kenberg.se

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med tekniska nämndens arbetsutskott i Falkenberg Falket-hera : kr)trn.,un FALKENBERG 11 Effekter av energisparåtgärder. Dnr TKN 21/177 Arbetsutskottet beslutar 1. Anteckna informationen om energisparåtgärder »j' 3.7_ 2. Sända informationen vidare till kommunstyrelsen. 3. Notera även att en fullständig redovisning av Concertoprojektet kommer att redovisas i fullmäktige i början av 211. Beslutsunderlag Rapport Effekter av energisparåtgärder. Sammanfattning Tekniska nämndens uppdrag att redovisa till kommunstyrelsen effekterna av olika former av energisparåtgärder togs upp på tekniska nämndens sammanträde den 13 oktober 21. Nämnden beslutade om justeringar i rapporten och gav tekniska nämndens arbetsutskott delegation att besluta om utförda justeringar. (Bilaga TKN au 11/1) Utdragsbestyrkande i/66 civ(a,1 Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommunwalkenberg.se wvv. falkenberg.se

3 Bilaga TKN au 11/1 Effekter av energisparåtgärder Energiförbrukning för infrastruktur och kommunägda fastigheter, samt energieffektiviseringar och energiprisutveckling.

4 1 INLEDNING Uppdraget Antagna mål o åtgärder i våra hållbarhetsplaner Plan för den ekologiska hållbarheten Plan för hållbar energiomvandling 3 I.2.3 Miljöplan för byggande 3 2 ENERGIPRISUTVECKLINGEN OM EFFEKTIVISERINGSPROCESSEN 4 4 OMRÅDEN FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING Infrastruktur 6 4. I. 1 Gatubelysning Kommunägda byggnader Exempel på åtgärdade lokaler Exempel på icke åtgärdade lokaler: Exempel på uppföljning av nybyggen: Ekonomiska effekter av energisparåtgärder 5 SLUTSATS Förslag till uppföljning 12 Bilaga 1 Energieffektiviseringsinvesteringskostandssammanställning 2

5 1 Inledning 1.1 Uppdraget "1 samverkan med bl a kommunstyrelsens Miljö- och resursberedning och kommunledningskontorets strategienhet ska Tekniska nämnden till Kommunstyrelsen redovisa effekter av olika former av energisparåtgärder. Uppdraget innefattar både ekonomiska och miljömässiga effekter. Beträffande de ekonomiska effekterna skall bl a redovisas hur dessa synliggörs i budget." 1.2 Antagna mål o åtgärder i våra hållbarhetsplaner Plan för den ekologiska hållbarheten Begränsad klimatpåverkan Åtgärd la (Samma som God Bebyggd Miljö ld.5) - Byta ut olja som råvara för uppvärmning till bränsle med koldioxidneutrala utsläpp Åtgärd 6b - Ta fram en plan för utfasning av fossila energiråvaror Åtgärd 7a (Samma som God Bebyggd Miljö 6a) - Ta fram Energieffektiviseringsplan God bebyggd miljö Åtgärd 6h - Energiförbrukningen ska uppnå en optimal lågenergiprofil vid all ombyggnad Plan för hållbar energiomvandling Effektivisering Mål 1: Minska den totala energianvändningen i bostäder och lokaler med 1 % till år 21 jämfört med 24. Mål 2: Den totala energianvändningen i nya bostadshus och lokaler skall till 21 var högst 9 kwh/m 2 och år. Omställning Mål 1: Minska beroendet av elenergi till uppvärmning av bostäder och lokaler Mål 2: Ersätta eldningsolja med förnybart bränsle. Transporter Även under denna rubrik i planen anges som mål att effektivisera energiomvandlingen i våra transporter. Dock ej relevant i denna redovisning Miljöplan för byggande Även detta dokument, som är en bilaga till energiplanen, innehåller målformuleringar om effektivisering vid nybyggnation och vid ombyggnation och renovering av befintligt bestånd. 3

6 2 Energiprisutvecklingen 2-29 El Fjärrvärme Olja Naturoas Pellets Solenergi 2,71,57,47,42,3, 21,72,58,53,45,35, 22,82,59,65,58,4, 23 1,,6,72,67,43, 24 1,5,6,73,69,5, 25 1,2,62,9,7,5, 26 1,12,65,92,72,48, 27 1,17,68,95,79,55, 28 1,24,7 1,15,77,53, 29 1,3,75 1,5,76,6, Samtliga priser är per kwh Priserna inkluderar kapitalkostnad för produktion av energi, men inte kapitalkostnad för mottagning av energi. Energiprisutveckling 1,4 1,2 1,.c,8,6,4,2, X-----X X )( El -i- Fjärrvärme Olja --x-- Naturgas -x- Pe I I ets -x-solenergi Observera att diaglammet innehåller exempel på energiråvarupriser - vind, vatten, flis, kol, m.fl. är ej redovisade. Dessa råvaror kan sedan omvandlas till cl, fjärrvärme, drivmedel (redovisas ej). Fjärrvärmepriset är från Falkenberg Energi 3 Om effektiviseringsprocessen Effektiviseringsåtgärderna sker oftast vid om- eller tillbyggnad samt vid underhåll. Det handlar om bättre klimatskal, energieffektivare teknik, effektivare utnyttjande av utrymmen, beteendeförändringar, m.m. 4

7 Satsning på effektiviseringsåtgärder på befintligt byggnadsbestånd kommer ofta i skuggan av nybyggnation. Investeringar i energieffektivisering frigör resurser för ytterligare ekonomiskt hållbara investeringar, ekologiska såväl som sociala. Varför vidtas åtgärderna? Lägre energiförbrukning Lägre kostnad Mindre miljöbelastning (CO, NOx, partiklar, VOC) Lägre arbetskostn för drift o underhåll Godwill för kommunen/verksamheten. Det är fördelaktigt att kunna påvisa högre effekt med lägre insats, faktor 1 osv. Att man t.cx. för samma resursinsats får ut 1 ggr högre effekt eller att man får samma effekt vid en tiondel av resursinsatsen kallas faktor 1) Man passar på att skapa trivsammare ute- och innemiljöer, som blir både billigare och bättre. Strategi som används: Planeringsåtgärder Fysiska ingrepp/åtgärder Beteendeförändring hos brukare/kunder Exempel: - Åtgärder som ger bäst resultat. - Åtgärda de objekt, som har de jämförbart högsta energiomsättningarna - Plockar de "lägst hängande frukterna", dvs en enkel åtgärd som med snåla resurser ger (hög) effekt. - Med brukaren kommunicera hur beteende kan påverka kostnaden för energi - Se över tillsyns- internrevisionsrutinerna beträffande energieffektivisering 4 Områden för energieffektivisering - Infrastruktur - Byggnader - Resor och transporter 5

8 4.1 Infrastruktur Gatubelysning Energiförbrukning samt antal stolpar antal stolpar (st) a Elförbrukning/år (MWh) å utan armaturbyte (MWh)1 Diagrammet visar bl.a. att kommunen med genomförd investering gjort en driftbesparing på 125 MWh för 29. Den ackumulerade besparingen sedan 27 blir ca 285 Mwh. (Ett schablonvärde på elen av 1 Skr ger 2,85 Kkr 1 driftsbudgetbesparing för perioden. S.k. frigjorda resurser, som man bör diskutera var de ska hamna) Energiförbrukning per stolpe L 5 4.c n år --8 kwhistolpe o 28 var gatubelysningens elförbrukning 4 14 MWh vilket gav en elkostnad på tkr. Om varje belysningspunkt 28 hade förbrukat lika mycket el som den gjorde 25 skulle förbrukningen istället varit 5 16 MWh och elkostnaden skulle därmed ha hamnat på tkr. Elkostnaden skulle alltså ha varit ca 1 Mkr högre 28 utan armaturbytet. Mellan 25 och 28 har anläggningen byggts ut med 476 stolpar vilket innebär en elkostnad på ca 2 tkr/år för 28. Om anläggningen inte byggts ut, och armaturbytet inte genomförts skulle elkostnaden 28 ha hamnat på tkr. Utbyte av kvicksilverarmaturer till högtrycksnatrium har skett successivt i Falkenbergs kommun under ett antal år. Under 21 ska samtliga gatubelysningsarmaturer för kvicksilverlampor vara utbytta. Utbytet har gjorts och görs till armaturer för Högtrycksnatriumlampor. Armaturbyten innebär en besparing på ca 1 5 MWh. Med ett elpris på 1 kr/kwh (inkl skatt, nätavgift etc) innebär det en besparing på 1,5 Mkr/år. 6

9 Från 215 kommer det att vara förbjudet att sälja kvicksilverlampor inom EU. Investeringskostnad återbetalning år Högtrycksnatrium LED] Diagrammet ovan visar utbyteskostnaden för en armatur och den besparing man får i form av sänkt energikostnad under förutsättning att dagens elpris är konstant. Siffrorna bygger på vår nuvarande upphandling av armaturer för högtrycksnatrium och en LED'-armatur vi studerat. Teknikutvecklingen på LED-området går snabbt och kostnaderna kommer sannolikt att sjunka allteftersom större kvantiteter börjar tas fram. I framtiden kommer LED säkert att vara ett lönsamt alternativ för Falkenbergs kommun. Om elpriset ligger fast är således investeringen återbetald efter fyra år. Med oförändrad budget för investering i effektivisering av armaturer kan vi på sikt: Sänka elförbrukningen (lägre kwh-omvandling) Sänka koldioxidutsläppen och andra miljöpåverkande gaser, partiklar, m.m. Sänka elkostnaden för kommunen Öka trivseln med ökad belysning i kommunen Sänka de relativa kostnaderna för drift o underhåll 4.2 Kommunägda byggnader Kategorier inom respektive förvaltning: Barn- och Utbildningsnämnd: Förskolor Grundskolor Gymnasium Socialnämnd: Äldreboende Gruppboende Övrigt Kommunstyrelse: Brandstationer Stadshuset Rådhuset FAMI Kristineslätt Kultur- och Fritidsnämnd: Idrottshallar Museet "Smedjan" Inom Socialförvaltningen är energianvändningen högre beroende på större behov av värme för sjuka och gamla samt verksamhet hela dygnet. i Light Emission Diodes (dioder med låga emissioner) 7

10 Inom Barn- och Utbildningsförvaltningen har skolorna sina lågenergiperioder under nätter, helger och lov, med undantag för förskolor. Kommunstyrelsens lokaler, Brandstation, m.fl. kräver individuella energiinventeringar. För Kultur- och Fritidsförvaltningens del är idrottshallar med belysning och varmvatten de stora energislukarna. De flesta har genomfört den obligatoriska energideklarationen. Dessa deklarationer visar tydligt var "energibovarna" finns och ger tips om kostnadseffektiva energiåtgärder. Detta dokument är viktigt att använda vid kommande budget för underhåll och investering Exempel på åtgärdade lokaler Furubackens förskola, Ullared Förbrukning (kwh/m9 CO2 (kg) *o Värme e El Värme e-8 Närfjärrvänne Tröingebergs förskola Förbrukning (kwh/m2) CO2 (kg) Ho Värme G 8 4 Värme e-8 Direktverkande el, övergår till gas oktober 21 8

11 Fajansskolan Förbrukning (kwh/m2) CO2 (kg) 25 T Värme 111 I O--Värme ro B Fjärrvärme (fd gas) Exempel på icke åtgärdade lokaler: Fredens förskola Förbrukning (kwh/m2) CO2 (kg) a Ho Värme 11I 8 O Värme Dircktvcrkande el Umgåsskolan 1426 m2 (inkl. samlingssal) Förbrukning (kwh /m2) CO2 (kg) zz 26 O Värme e 81 [ * Värme --e BI Dircktvcrkandc el 9

12 4.2.3 Exempel på uppföljning av nybyggen: Hällinge förskola Förbrukning (kwh/m2) CO2 (kg) , Värme e 81 4 Värme a 81 Gas Ängens förskola Förbrukning (kwh/m2) CO2 (kg) _ 8569 ecos Värme e Elj 8 Värme e-8 Gas Solhagens förskola Förbrukning (kwh/m2) CO2 (kg) V är me --e 81 Värme.-8 fjärrvärme lo

13 4.2.4 Ekonomiska effekter av energisparåtgärder Den del av underhållsbudgeten, som består av energianknutna delar, såsom kostnader för el, värme, m.m. stimuleras ibland av de investeringar i energieffektivisering som görs. Efter att investeringen har betalat sig ställer man sig frågan: Hur hållbart är det system vi investerat i? Om denna energianknutna driftskostnad blir ca 1 kr lägre per år på Furubackens förskola blir den totala besparingen på fem år,5 mkr och på 15 år 1,5 mkr. För tio jämförbara förskolor skulle det handla om mellan 5 och 15 mkr totalt beroende på vilken kvalitédet är på gjord investering. Därav kan det vara viktigt att också titta på Livscykelkostnader2. Furubackens förskola, Ullared Energikostnad beräknad Värme.värrreuå må - - El u5 Förklaring: w5= utan åtgärd; må= med åtgärd Ett "normalfall" som Furubackens förskola visar t.ex. att den investering som gjordes 27 har betalat sig efter 4-5 år, dvs. det är 4-5 års payoff-tid. Om man räknar bruttokostnad, dvs. även bidragsdelen, blir payoff-tiden istället ca 6 år. Se bilaga I. För 28 var besparingen ca 6 kr jämt fördelat på el och värme. För 29 blev den ca 8 kr där värmebesparingen blev dubbelt så stor som elbesparingen. Vid en schablonberäkning för kommer den gjorda investeringen att vara nollställd någon gång , beroende på brukarnas beteende, verksamhetens förändring, priser på levererad el och värme samt på oförutsedda utgifter för skador på el- och värmeutrustning, m.m. Energieffektiviseringen Furubackens förskola har genererat en sänkning av den energianknutna driftskostnaden med ca 38 / år (schablonmässig beräkning), Fajansskolans investering i energieffektivisering innebar en sänkning av driftskostnad för energi med ca 23 % per år (schablonmässig beräkning). Vid en kvalitetssäkrad investering i energieffektivisering år 1 på 1 miljoner Skr skulle man med en kvalificerad gissning kunna sänka den energianknutna driftsbudgeten år 2 med 2 % under förutsättning att priser på levererad el och värme ligger fast. 2 Livscykelkostnaden år totalkostnaden för en utrustning under hela dess livslängd. Livscykelkostnaden inkluderar således även drift- och underhållskostnader. Ofta är energikostnaderna för utrustningen betydligt högre än själva investeringskostnaden. De viktigaste komponenterna vid beräkning av livseykelkostnader dr: Energikostnaderna under utrustningens livslängd Investeringskostnaderna för utrustningen Underhållskostnaderna för utrustningen, inklusive exempelvis stilleståndskostnader eller dylikt 11

14 Fajansskolan Energikostnad beräknad , G E----IN Värme Må Värme uå E: må - Et uå rörklaring:uå= utan åtgärd; må= med åtgärd För Fajansskolan, som fått bidrag både från Länsstyrelsen och från Concerto (Energy in Minds), har investeringen under 26 betalat sig efter ca 5 år, dvs. beräknat på den del som kommunen bekostat. Vid en bruttoberäkning, dvs. inklusive bidrag, blir det först efter 1-12 år som investeringen betalar sig. Ju längre payoff-tid desto viktigare att man ser på hur hållbar investeringen är och beräknar livscykelkostnaderna. Se bilagal. 5 Slutsats Varje energieffektiviseringsobjekt är unikt och måste bedömas och redovisas enskilt. Vi ska visa var den sparade kostnaden hamnar. Dvs en motiverad investeringskostnad genererar en lägre driftskostnad vilket redovisas i separata budgetberäkningar. Däremot kan driftskostnaden ändå bli lika hög eller högre beroende på respektive energipris (Se utveckling i redovisat diagram, sid 2) För varje enhet redovisas: - Elförbrukning i kwh före och efter åtgärd - Värmeförbrukning i kwh före o efter åtgärd - Kostnaden per kwh idag med respektive utan vidtagen åtgärd - Koldioxidutsläpp per enhet före och efter åtgärd - Andra viktiga miljöpåverkande effekter (Kväveoxider, buller, m.m.) Redovisning av payoff tid bör i vissa fall kompletteras med LCC-beräkning Använd Energideklarationer som underlag 5.1 Förslag till uppföljning Pilotprojekt utses där kommunens referensgrupp av "energi/ekonomi/miljö-experter" och politiker följer utvecklingen: Gymnasiets nya byggnadsobjekt, NTC (NaturTekniskt Centrum) 12

15 Ledprojektet i Glommen, Gatubelysning De s.k. "syskonen", dvs förskolorna Hällinge, Ängen, Solhagen med både fysiska och beteendeförändringsprojekt i syfte att energieffektivisera Nya Tallgläntan Energieffektiviseringsgruppen Angelica ForKeus Anette Lomarker Krister Svensson Hans-Erik Wortmann Lars-Erik Lundin Jan-Olof Andersson 13

16 Sida 1 av 3 Bilaga 1 FALKENBERGS KOMMUN ENERGIEFFEKTIVISERINGSINVESTERINGSKOSTNADSSAMMANSTÄLLNING Med anledning av det energibidrag som Länsstyrelsen fördelar för energibesparande ätgärder under 26 har byggavdelningen tillsammans med FaBo:s tekniker samt kommunens Energirådgivare sammanställt en lista med förslag pä ätgärder som grundar sig pä de i gällande Underhållsplanen angivna arbeten. Ätgärderna är utförda under 26 och 27 Plats 'Åtgärd Ansl.avg: Kalkyl Preliminärt LCC Slutligt bidrag Utfall bidrag Länsstyrelsen Apelskolan Ullared När-Fjärrvärmeinstallation Styr och reglercentral ,48 Vessigebroskolan När-Fjärrvärmeinstallation Styr och reglercentral ,27 Gruppbostad Laxvägen När-Fjärrvärmeinstallation 118 Styr och reglercentral , Tänga IH (lilla) Nytt ventaggregat med återvinning 25 Ja Ny styrning till Vent , Tröingebergs Förskola Nytt ventaggregat med ätervinning 22 Ja Ny styrning till Vent ,68

17 Sida 2 av 3 Bilaga 1 Plats Atqärd AnsLavq: Kostnad: Preliminärt LCC Slutligt bidrag Utfall bidrag Länsstyrelsen Vessige IH Nytt ventaggregat med återvinning 7 Ja Ny styrning till Vent 15 Solluftvärme 2 m2 (Concerto) 2 Ja Tilläggsisolering av väggar ,76 Furubackens Förskola Nytt ventaggregat med återvinning 28 Ja Ny styrning till Vent ,15 Björkhaga Nytt ventaggregat med återvinning 22 Ja Byggarbete för åtkomlighet 35 Stativ 25 Uppgradering av styr Arstad Skola Ny panna för rapseldning. 13 Uppgradering styr ,31 Valhall Bergvärme ersätter gammal dålig kulvert 3 Schubergstorpskolan Fjärrvärmeinstallation (gas) 55 2 Styr och reglercentral , Gymnasiet "Gula Villan" Internanslutning med kulvert 13 Uppgradering av styr ,82

18 Sida 3 av 3 Bilaga 1 Plats Atgärd Ansl.avq: Kostnad: Preliminärt LCC Slutligt bidrag Utfall bidrag Länsstyrelsen Falkenbergs IH Fjärrvärmeinstallation (gas) Uppgradering av styr ,52 Fajansskolan Fjärrvärmeinstallation (gas) 7 22 Styr och reglercentral 8 Solluftvärme 24m2 (Concerto) 2 Ja Ny ventilationsaggregat + div. ombyggnad 12 Ja Ny styrning till Vent ,77 Älvseredsskolan Ny pelletspanna + uppbyggnad av förrad 35 Uppgradering av styr ,87 Hindströmska gärden Byte av elradiatorer till termostatreglering 5 15 Stadshuset Rengöring av fiärrvärmeväxlare 4 Belysningsprojekt - Apoteksgärden ,2 Summa ,83 Bidrag länsstyrelsen: , Bidrag concerto: , Total Investering: ,83