Tema: Dryck & glass. Butikstest test. Serie. Största medlemmen blir ännu större. Ingen mackdöd i Lofsdalen! Preem rustar för framtiden.

Transkript

1 Serie Butikstest test Största medlemmen blir ännu större Ingen mackdöd i Lofsdalen! Nr B R A N S C H T I D N I N G F Ö R T R A F I K B U T I K E R O C H S E R V I C E H A N D E L Preem rustar för framtiden Tema: Dryck & glass Kom på höstmötet Frågor och svar om A-kassa och arbetsrätt

2 B&B INNEHÅLL Sid 38 Nr 3 Årgång 74 Maj 2008 Omslagsbild: Några exempel på dryck och glass som säljer bra hos 7-Eleven. Om inget annat anges svarar redaktören för text och bild. Redaktion Rolf Karlsson, redaktör I nästa nummer: Redaktionskommitté Ingvar Persson Lennart Olson Leif Ericsson Susanne Forslund Lennart Nilsson Susan Fritz Sveriges yngste bensinhandlare? Sveriges minsta oljebolag? Uppfräschartestet avslutas Tema Fast food samt förstås mycket mer intressant läsning! 5 Statoilhandlare valde EMAB PDF 6 Preems syn på framtiden PDF 8 De byggde en egen mack! PDF 10 Största medlemmen blev ännu större PDF 12 Ryko nu också på svenska marknaden 14 MyWays första butik öppnad 16 Bensin&Butiks frågepanel PDF 17 Bilistiska sidan från auto motor & sport 18 Nu Svanenmärks drivmedel 19 Statoilhandlare vann tvist mot annonsskojare 20 Butikstest med uppfräschare 21 Möt SSLFs nye VD Pär Bygdeson 22 Har vi nått optimerad prissättning? PDF 24 Aktuella notiser 26 Från Euroshop-mässan i Düsseldorf Sid 29 Tema: Dryck & glass 28 Saturnus blir dryckesleverantör 29 Hauffes och SIA-glass blir spännande glassbar 30 Red Bull störst bland energidrycker Sid 8 32 Carlsbergs nye VD om dryckesmarknaden 34 Bensin&Butik tar pulsen på GB 36 Så här ser 7-Eleven på dryck och glass Sid 12 Auto motor & sport förser oss med sidan 17. Svensk Bensinhandels sidor 37 Vi svarar på frågor om arbetsrätt och A-kassaPDF 38 Nya medlemmar 39 Leverantörsregister Sid 14 Sid 20 Svensk Bensinhandel vi gör branschen starkare! Svensk Bensinhandel är organisationen för dig som driver bensinstation som egen företagare. Med vår erfarenhet och kunskap kan vi ge dig stöd och hjälp vid förhandlingar med facken och oljebolagen samt i kontakter med andra företag och myndigheter. Förhandlingarna med oljebolagen kan t ex röra hyror, kontraktsvillkor, reparationer och underhåll. Förhandlingarna med fackföreningarna kan t ex handla om anställningar, löneuträkningar och uppsägningar. Branschinformation ges via tidningen Bensin&Butik, nyhetsbrev, informationsmöten samt hemsidan Förbundet erbjuder omfattande och varierande utbildning för medlemmarna och deras anställda samt också olika typer av försäkringar för företaget, företagaren och de anställda. Förbundets organisation består av fyra regioner med egna styrelser. Förbundsstyrelsen består av sju ledamöter.

3 B&B LEDAREN Klart att vi också vill ha FRI KONKURRENS Iden pågående debatten om mackdöden är det väldigt lätt att känslorna tar över och debatten spårar ur. Till att börja med måste politikerna bestämma sig för vad man vill göra med servicen i ett land där förutsättningarna varierar från den ena ytterligheten till den andra. Man kan inte säga att å ena sidan skall alla delar av landet ha en god tillgång till kommersiell service och å andra sidan bestämma sig för att marknadskrafterna skall vara helt styrande. Problemet är därför att finna den rimliga balansen. Svensk Bensinhandel har i många år kämpat för att få till en strukturrationaliseringsfond. Vi har nu omarbetat vårt förslag så att det även skall medverka till denna, som vi anser, rimliga balans. Det känns glädjande att i detta nummer läsa att det finns oljebolag som fortfarande tycker att vårt ursprungliga förslag var bra (se sidan 7), trots att deras branschorganisation Svenska Petroleuminstitutet nobbade det. Men som man säger Man skall inte gråta över spilld mjölk. Nu är det bara att gå vidare med det som vi kallar politikerspåret. Nu har debatten om mackdöden blossat upp och vi har haft många kontakter med politiker som liksom vi vill ta tag i problemen. Det gäller att försöka få till stånd en samsyn och sedan arbeta för den. Först måste alla förstå att det inte går att rädda varje serviceställe i landet oavsett om det handlar om drivmedel, kommunal service, post eller annat. De som har det som mål kommer bara att hindra positiva lösningar. Strukturrationalisering ökar naturligtvis möjligheterna för de kvarvarande enheterna att vara effektiva och i vårt fall, när det handlar om kommersiell service, leder den i det långa loppet till lägre priser för konsumenterna. Jag tror tyvärr att det blir svårt att få en kundlojalitet om man i längden måste hålla ett pris som ligger en krona högre per liter (se sidan 8), för att man befinner sig på en mindre ort. Bilarna går ju faktiskt mil på en full tank. Nästan alla bilister passerar då en billigare mack många gånger innan tanken är tom. Med den prisfokusering vi haft på drivmedel tvivlar jag därför på en långsiktig lojalitet om prisskillnaderna blir så stora. Jag är också övertygad om att all glesbygd kommer att dö om enbart den fria konkurrensen och marknadskrafterna skall styra. Som sagt låt oss finna den rimliga balansen. Häromveckan hade Näringsdepartementet inbjudit till så kallat dialogmöte om just tillgängligheten till drivmedel. Maud Olofsson var själv med och vi skulle diskutera förutsättningslöst hur problemet med mackdöden skall lösas. De allra flesta av oss tyckte faktiskt att vi har ett problem och att politikerna borde engagera sig i frågan. Med mig hade jag vårt utkast till helhetslösning, som ju kräver politikernas hjälp eftersom oljebolagen inte vill ställa upp. Läs gärna utkastet på vår hemsida under rubriken: Brev till näringsministern. Debatten på mötet kändes konstruktiv, och statssekreterare Jöran Hägglund avslutade med att meddela att man kommer att kalla en del av oss till fortsatta diskussioner. Lite förvånad blev man när han sex timmar senare gjorde ett uttalande att man inte var beredd att omfördela pengar för att underlätta kommersiell service. Men detta får vi väl diskutera med honom vid nästa möte. Jag hoppas att inte departementet kom till mötet med låsta positioner. I så fall tycker jag att det är meningslöst att bjuda in 30 personer till dialog. Vi ser i vart fall fram emot nästa möte. Man får aldrig ge upp. Vårt förslag, som säkert måste putsas ytterligare, syftar långsiktigt till den rimliga balansen, som skall vara bra för konsumenterna oavsett var i landet de befinner sig. Klimatfrågan har också en viktig plats i vårt förslag. Glöm inte att vårt stora höstmöte går av stapeln oktober. Hoppas att vi ses då. Hoppas också att vi kommer att kunna berätta att vi kommit en bit längre i den här frågan. Ingvar Persson, VD redaktionen@bensinochbutik.se TS kontrollerad fackpressupplaga Ansvarig utgivare Ingvar Persson, tel Redaktör Rolf Karlsson, tel E-post: rolf.karlsson@svenskbensinhandel.se Annonsbokning och material Ad4you, Nils-Erik Wickman Krukmakargatan 35C, Stockholm Tel , Fax E-post: n.wickman@ad4you.se Register och prenumeration Susanne Forslund, tel Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter ISSN Art & Design TapeNet Reklam AB Tfn: Tryckning Grafiska Punkten Box Växjö Verkställande direktör: Ingvar Persson Box 1763, Birger Jarlsgatan 37 3 tr Stockholm Tel: , Fax: Hemsida: E-post: info@svenskbensinhandel.se Bankgiro Nummer 4 kommer den 16 juni. Manus till redaktionen senast den 19 maj. Prenumerationspris för 2008 helår 500:, lösnummer 80: Eftertryck av text och bild förbjuden utan överenskommelse med redaktionen.

4 Statoilhandlare i Bankeryd GÅR VIDARE MED EMAB Bensin&Butik har beskrivit den strukturrationalisering som för närvarande pågår i landet, och en av dem som drabbats är Statoil i Bankeryd. Men där ser man inte övergången till automatstation som ett problem, snarare som en nystart till något nytt och förhoppningsvis bättre John Borgedahl eller Jocke som alla säger och hans kollega Rainer Wikström har alltid drivit sin station efter eget huvud, och eftersom de äger fastigheten och har en bra rörelse var det aldrig något alternativ för dem att slå igen butiken. - Vi ser det snarare som en fördel att planen automatiseras, säger Jocke. Vi ser fram emot vecka 24 då automaterna skall vara på plats och pumpplanen blir istället. Då går vi över och blir EMAB-medlemmar och får sköta butiken precis som vi vill. Vi har inte alltid jublat åt de centrala koncept som kommer från Statoil, så jag tror att denna lösning är den bästa för båda parter. Våra förhandlingar med Statoil har också gått lätt och smidigt. Inte bara butik Stationen har en ordentlig butiksyta på drygt 120 kvadrat och i direkt anslutning finns också bilverkstaden, en verksamhet som inte direkt platsar i Statoils planer om hur en konceptstation skall se ut. En del av fastigheten hyrs ut till en loppmarknad, och i undervåningen finns däckhotell och uthyrda platser för veteranbilar och annat. Butiken viktig Så snart beskedet om automatisering kom började Jocke och Rainer att undersöka vilka möjligheter som fanns att driva butiken vidare. - Vi insåg snart att butiken måste vara kvar, och dessutom att vi ville tillhöra någon kedja, berättar Jocke. Vi undersökte olika alternativ, och TIME låg nära till hands innan EMAB kom och presenterade sitt upplägg. Då föll TIME direkt EMAB passade oss som hand i handske. Det som tilltalade oss var att vi blev medlemmar i EMAB inte att vi hyrde in oss på ett koncept. EMAB finns ju bara till för sina medlemmar och har inget eget vinstintresse. Vi uppskattade också indelningen i A, B och C-butik och vi har i princip valt att bli A-butik. Visserligen vill vi driva butiken efter eget huvud och som A-butik måste man följa ett koncept, men de delar som är bindande är så självklara att man knappast kan vara utan dem. Och de kampanjer som ingår ser vi enbart som en fördel. Vi får snygga material som det bara är att sätta upp, och då ser man också att det händer något i butiken. Slutligen ser vi hjälpen med Butikslyftet som en stor tillgång. Vi ser fram emot att få möjlighet att diskutera butiken med hjälp av en expert helt utan kostnad, dessutom. För vi inser också att man lätt blir hemmablind och gör likadant som förra gången. Det skall bli spännande att höra vad Axfood Närlivs tycker om vår butik! Slutligen vill jag ge en eloge åt EMABs Göran Sandahl som var här och presenterade EMAB-konceptet. Han har själv varit bensinhandlare och vet precis vad det handlar om. Det kändes skönt att få diskutera med en gammal kollega som talar samma språk som vi själva Nackdel för kunderna? Men kunderna, kommer de inte att tycka att det blir en försämring mot tidigare? Statoilkortet kan ju inte längre användas i butiken, exempelvis. - Våra kunder kommer knappast att märka någon skillnad, menar både Jocke och Rainer. Nu kommer vi att slå ett slag för Statoils nya kort med Mastercard utan avgift! Med det kan kunden både tanka i automaten och handla i butiken. Den enda skillnaden blir att man inte kan betala för bensinen i butiken utan måste göra det i samband med att man tankar. Å andra sidan elimineras alla smitningar så vi slipper den stenkoll på plattan som vi brukar ha. Och så har vi tillsynsavtalet på automaten, så vi kommer att ha lika snyggt och fint på plattan som vi har idag. Att kunderna får samma service som idag är också en självklarhet. Vi kommer även fortsättningsvis att byta glödlampor och torkarblad så jag tror knappast att kunderna märker att det blivit automat Jag lämnar Bankeryd med en varm känsla inombords. Förändringar kan betyda både fördelar och nackdelar, och det är bara att gratulera parhästarna Jocke och Rainer till en så framsynt och positiv inställning. Du som är intresserad av EMABs upplägg kan ta kontakt med Göran Sandahl på Sandahl@emab.org, eller Lennart Nilsson på lennart@emab.org eller Jocke (i mitten) och Rainer ser fram emot att få bli fria handlare - och samarbetet med EMAB. Vad den stelnade medarbetaren längst till vänster heter är dessvärre okänt... 5

5 B&B Oljebolagen Andreas Viefhaus berättar om PREEM OCH FRAMTIDEN I vår serie om oljebolagen och bensinstationerna har hittills Statoil och OKQ8 gett sin syn på framtiden för branschen. Nu är det Preems tur att göra sammalunda. Det är marknadsdirektör Andreas Viefhaus som svarar på frågorna, och han kom in som en frisk fläkt till bolaget för tre år sedan och mycket har hänt på Preems stationsfront på den tiden. B&B: Nu har du varit på Preem i tre år. Har det varit som du förväntat dig? Andreas: Jag trivs mycket bra på Preem och råkade komma under en tid då hela branschen förändrades. Priskrigen på marknaden har skruvat till marginalerna för alla bolag, och jag vågar påstå att det har varit kärva tider för alla bolag. Sverige har de lägsta marginalerna av alla länder i Europa, och det har skapat en osäker grund för framtiden. Helt klart är att vi inte kan fortsätta så här, något som också märks. Priskrigens nivåer har stabiliserats betydligt den senaste tiden. B&B: Preem har satsat stora pengar på att fräscha upp stationskonceptet. Har det gått enligt planerna? Andreas: Vårt nya stationskoncept har varit oerhört framgångsrikt, och för första gången någonsin har en bensinstation fått pris som Bästa Snabbmålsbutik, något vi är mycket stolta över. Därför måste svaret bli att det gått bättre än väntat, och våra försäljningsökningar har varit exceptionella. Vi har lyckats med konststycket att få kunderna att tanka när de ändå har annat ärende till butiken förr passade kunden på att handla när han ändå skulle tanka. För oss har butiken fått en mycket stark ställning i vår relation till kunden. B&B: Men det är lätt att satsa när koncernen går så bra eller står stationsverksamheten på egna ekonomiska ben? Andreas: Självklart är det lättare att göra en sådan satsning när hela koncernen går bra, men vår målsättning är att min enhet skall klara sin egen finansiering. I dagsläget har vi inte gjort det ännu, men vi räknar med att göra det inom en inte alltför avlägsen framtid. B&B: Hur ser du på driftsformen? Det var inte så länge sedan Preem Partner infördes. Andreas: Preem Partner har blivit en succé, och jag tror stenhårt på en winwin-situation. Jag har inga problem med att en duktig handlare tjänar bra med pengar, för det spiller över på oss som bolag också. Det är ju faktiskt handlaren och hans personal som sköter jobbet ute på stationerna, och vi som bolag skall ge honom så mycket stöd och hjälp som vi bara kan. Vi har i dagsläget inga planer på att ta över stationer och driva dem i Preems egen regi. B&B: Hur ser Preem på den rådande strukturrationaliseringen? Andreas: Vi inom Preem har vår egen plan över hur vårt stationsnät skall se ut, och den planen följer vi alldeles oavsett den debatt om mackdöd som florerar i pressen för närvarande. Vi som bolag måste se till lönsamheten. Vi kan inte driva stationer med förlust även om den råkar vara den sista på en ort. Ett bra sådant exempel är sträckningen av E4 norr om Uppsala där vi tvingats lägga ner stationer längs den gamla vägen eftersom trafikunderlaget minskat så drastiskt. B&B: Det förstår säkert alla, men att lägga ner en mindre orts sista station? Andreas: Som sagt, det kan inte vara Preems sak eller något annat bolags heller för den delen att ta förluster för att de som bor på en mindre ort skall ha sin mack kvar. Jag har heller ingen förståelse för dem som kräver sin mack eller butik på orten, men som inte handlar där. Vi har sett alltför många exempel på människor som hellre åker två-tre mil till den större orten för att handla på stormarknaden där och tanka billigare samtidigt. Ett sådant beteende underlättar inte den egna ortens faciliteter! Det går inte att överleva på att sälja den liter mjölk som fattas efter stormarknadshandeln, eller de tre liter bensin som behövs till gräsklipparen. B&B: Vilken nedläggningstakt ser ni framför er på Preem? Andreas: Vi lade ner tio stationer förra året och kommer troligen att hamna på ungefär samma antal i år. Men jag vill hellre tala om att utveckla än att avveckla! Vi går mot större och effektivare enheter, något som vi har gemensamt med många andra branscher. Trots att vår förändring går mycket långsammare än andra branscher är det mycket mer fokus när vi gör det jämför med antalet mindre livsmedelsbutiker. Jag vill också betona att vi tar fullständigt miljöansvar för de enheter vi lägger ner. B&B: Vilken storlek på stationer talar vi om när det gäller nedläggning? Andreas: Jag tror att stationer som säljer i storleksordning kubik får det svårt i framtiden. Låt oss göra ett litet räkneexempel. Om en station säljer 45 liter i snitt per kund och har fem kunder i timmen blir det runt en miljon liter om året om stationen är öppen mellan 8 och 20. De flesta inser säkert att dessa siffror inte håller. Men variationerna kommer troligen att vara stora. Sanningen är sällan svart eller vit, och här är det viktigt att se helheten. Vi kollar noga upp situationen på varje station och lägger många faktorer i vågskålen innan vi tar beslut. Några dramatiska förändringar kommer det inte att bli för vår del, utan vi jobbar på oavsett hur andra gör. Till sist vill jag beklaga att den strukturrationaliseringsfond som Svensk Bensinhandel ville införa inte blev av. Vi stödde den till 100%. Två glada Preem-representanter, Andreas Viefhaus (vänster) och presschef Thomas Ögren. B&B: Men om inte bolagen skall ta ansvar för landets bränsleförsörjning, vem skall då göra det? Andreas: Det är samhällets sak, precis som all annan infrastruktur. Jag tror stenhårt på att marknaden klarar det mesta av detta, men det finns situationer där samhället måste gå in. Jag repeterar än en 6

6 gång att vi måste se marknadsmässigt på vår verksamhet, något som inte är så lätt eftersom staten redan gått in och via lagen tvingat oss att erbjuda en viss produkt, något unikt i svensk lagstiftning. Jag tänker förstås på de investeringar vi tvingas göra för att erbjuda ett förnybart alternativ - oftast E85 eftersom det är billigast att installera -, en situation som knappast hjälper stationer på mindre orter. Här blir Return On Investment fullständigt absurd, och vi hoppas innerligen att staten inte går in med lagändringar för att stötta vissa orter när det gäller tillgång till bensinstationer. I så fall snedvrids hela konkurrenssituationen, och man står inför mycket svåra - för att inte säga omöjliga - gränsdragningar. B&B: Vad tror du om bensinpriset i framtiden? Kommer det att åka jojo ungefär som idag, eller kommer det att stabiliseras? Andreas: Trenden är att bolagen i allt större utsträckning äger bränslelagret och kan därmed sätta priset på alla stationer via en dator. Det tror jag kommer att innebära större prisvariationer i framtiden, att priset möter efterfrågan över tid. Det kan betyda att det blir dyrare att tanka under rusningstider och billigare när trafiken är mindre. Eller att de som köper en tvätt får rabatt när de tankar samtidigt. Möjligheterna med dagens teknik är många! B&B: Till sist, hur ser Preems stationsnät ut om fem år? Kommer butikerna att se ut som idag, eller finns andra planer? Andreas: Den yngre generationen tänker annorlunda än vi gamlingar, och så har det nog alltid varit. Det är inte länge sedan det var en utopi att äta en god, hälsosam wokad lunch på en bensinstation! Jag är övertygad om att stationerna om fem år erbjuder tjänster som inte finns idag, men några konkreta exempel kan jag inte ge. Jag tycker också att vårt stationsnät spretar för mycket idag, och jag hoppas att vi har rättat till det om fem år. Jag tror inte att alla blir ombyggda, men de kommer att bli enhetligare. Panini, pizza, hamburgare, wraps eller pommes frites? ALLT UNDER 95 SEKUNDER! B&B: Då säger jag tack för samtalet och grattis till att du nyligen blivit pappa! Andreas: Tack för det, och båda jag och Preem går en spännande framtid till mötes! Servicehandlarföreningens kommentar Jo, nog har det hänt en del under de senaste åren i branschen, inte minst i Preemleden där vi står inför ett systemskifte vad gäller driftsform och hyressättning när de gamla återförsäljaravtalen går i graven. Nu är det Partners, koncept och Win Win som gäller. Bolagets beslut att gå ifrån egen regidrift har drivit fram ett modernt koncept med nya, ombyggda stationer. Men utvecklingen och anpassningen av det nya stationskonceptet för hela kedjan är oerhört betydelsefullt för hur vi tillsammans kommer att klara framtiden, inte minst för den enskilde handlaren. Som en följd av det har vår Servicehandlarförening inbjudits att inleda samtal om partneravtal generation 2. De första partnerstationerna har snart varit verksamma ett år nu, och det blir spännande att få facit på verkligt utfall och faktiska resultat. Jag tycker att Preemledningen har en nykter hållning till strukturrationaliseringen i branschen, arbetar i lugn takt efter sin egen plan vilket borde borga för att man hinner hantera varje enskilt fall på ett betryggande och ansvarsfullt sätt. Att bolaget än en gång betonar att man tar fullständigt miljöansvar för de enheter man lägger ner känns oerhört tryggt. Leif Alexandersson, styrelseledamot Svensk Bensinhandel - Det finns bara en original highspeedugn och det är Merrychef - Det finns bara ett företag som säljer den och det är Primulator* Ta kontakt för en demonstration Tel *Samt våra auktoriserade återförsäljare

7 B&B Mackdöden I Lofsdalen tog man saken i egna händer och BYGGDE SIN EGEN MACK När Uno-X lade ner sin station i Lofsdalen, sju mil från Sveg, tog det hus i helsike i den lilla orten med 140 hushåll men med ett stort turistutbud, särskilt på vintern. Men istället för att protestera och gnälla byggde man helt enkelt en egen mack! Bensin&Butik träffar ordförande i ortens företagarförening Johan Karlsson vid stationen veckan efter påsk samtidigt som bränsleleveransen är där och skotrar kommer och tankar. Stationen är byggd på föreningens egen mark och är köpt från Finland. Det är en likadan anläggning som de flesta St1 i landet men med egen, elegant design. Den gamla macken gapar tom på andra sidan vägen. Hydro har plockat bort pumpar och profilmaterial, men saneringen har inte utförts ännu. Igång sedan december När ryktet gick om att Hydro skulle lägga ner macken började ett intensivt arbete, och resultatet blev en alldeles egen mack på egen mark, alltså. Men det gick många turer innan man var framme vid den lösningen. - Först undersökte vi om det inte gick att driva den gamla macken vidare, men där stötte vi på patrull, berättar Johan. Det har varit ICA-butiken intill som svarat för driften av macken, men efter ägarbyte har intresset att fortsätta med macken minskat. Vi undersökte förstås om andra aktörer var villiga att bygga en ny mack här i Lofsdalen, men intresset var minst sagt ljumt. Då tog vi saken i egna händer, och från beslut till färdig mack tog det lite drygt två månader. Den dag Hydro lade ner sin mack kunde vi öppna vår egen, en härlig känsla! Ingen sanering ännu Intervjun görs på ortens café där ICAhandlaren äter lunch samtidigt som Johan och jag talas vid. Då får jag chansen att fråga om statusen på den gamla stationen, och jag undrar nyfiket hur det bli med saneringen. - Någon sanering har inte påbörjats ännu, säger byns ICA-handlare Robert Stark. Vi anar att ansvarsfrågan kan bli komplicerad. Vi driver butiken, Uno-X har haft stationen och det finns också en tredje part fastighetsägaren, som vi hyr av. Jag blir inte förvånad om detta blir en tvist som rättssystemet får avgöra (eftersom de inte är medlemmar i Svensk Bensinhandel måste de driva ärendet själva utan förbundets experthjälp - något att tänka på för andra i samma situation, red anm). Företagarföreningens ordförande Johan Karlsson vid Lofsdalens stolthet, den alldeles egna macken med egen logotyp - och med hänförande utsikt över fjällvärlden... 8

8 En vanlig syn på macken i Lofsdalen - en skoter som tankar - och John övervakar... Ligger avsides Vi har ofta hört om protester när byns mack skall läggas ner, men i det här fallet har jag full förståelse när Johan berättar om förutsättningarna för Lofsdalen. Byn ligger drygt tre mil från närmaste ort som också den är på väg att förlora sin mack. I så fall innebär det att nästa tankningsmöjlighet blir Sveg, 7 mil enkel resa. Alltså 14 mil fram och tillbaka för att tanka. - Om vi hade två-tre mil till nästa mack skulle jag inte protestera, men 7 blir i längsta laget, tycker Johan. Och alla bygdens företagare är med i företagarföreningen, och sällan har föreningen varit så eniga som när vi beslöt att bygga en egen mack. Alla inser att en mack i byn är ett måste. Under högsäsong på vintern finns mellan och turister i byn och det är full fart överallt. Här finns också landets största skoteruthyrare, så för dem finns inget alternativ. Det är omöjligt att köra alla skotrar 14 mil för att tanka! Lägg sedan till alla turistskotrar, bandvagnar, pistmaskiner och sist men inte minst våra egna bilar. Dyrare bränsle Den gamla macken låg på cirka liter om året, men de första månaderna som nya macken varit igång indikerar på en årsvolym på uppåt liter. - Ja, det har gått bättre än vi trodde, säger Johan inte helt utan stolthet i rösten. Självklart kan vi inte hålla samma priser som andra aktörer; vi måste ju betala av vår anläggning som gick lös på lite drygt 2 miljoner. Vår prissättning är enkel; vi tar inköpspriset, lägger till de kostnader vi har och så får vi ett utpris som ligger nästan en krona över riktpris. En stor kostnad är kortavgifterna som ligger på nära 50 öre litern, hutlöst! Fördelen är att vår terminal klarar alla typer av kort. Skulle vi gå med vinst går den direkt in i föreningens budget för att investeras vidare i andra anläggningar i Lofsdalen. Det finns inget som helst vinstintresse i macken. De allra flesta som tankar här känner till de förhållande som gäller, och mycket få klagar. Jag hörde en skoterturist som tyckte att han kunde köpa billigare bensin i Sveg, och mitt svar var enkelt åk dit och tanka! Det blev slutet på den diskussionen. Inga bidrag? Det finns bidrag att söka för att behålla sista servicen på en ort, och hittills har Lofsdalen fått bidrag från Länsstyrelsen på kr. - Det gick smidigt, och pengarna kom fort in på vårt konto, berättar Johan. Lägligt nog kom den första fakturan ungefär samtidigt, och den var på nära en miljon och så var det tomt igen. När vintersäsongen nu så sakta avtar får vi tid att undersöka om det finns andra finansieringsmöjligheter. Startsvårigheter? Jag undrar om någon i företagarföreningen har erfarenhet av bränslehantering eller mackarbete tidigare, men Johan skakar på huvudet. - Nej, vi har fått lära oss en helt ny bransch från början, svarar han. Det har dock varit en intressant resa, och vi har lärt oss massor. Jag har också varit på kurs i hur man hanterar brandfarliga varor, mycket lärorikt. Vi visste inte riktigt vad vi gav oss in på, men samtidigt insåg vi att det inte fanns något alternativ. Och efter tre månaders drift har vårt största problem varit att en del bankkort bryter efter 400 kr tankning. Vill man ha mer soppa måste man stoppa i kortet igen och så tanka på nytt. Detta är mycket irriterande när våra bandvagnar skall tankas. De skall ha drygt 600 liter och tanklocket sitter på taket! Vi befarade att det kunde bli svårt att få leveranser, men Hydro har ställt upp. De har ju levererat hit tidigare. Men när jag tänker efter ville miljö och hälsa i kommunen att vi skulle sanera den gamla stationen innan vi fick bygga nytt, men vi hävdade att vi knappast kan hållas ansvariga för något vi inte haft med att göra så det kravet försvann snart. Framtiden Vi kommer in lite på framtiden, och direkt är Johan på hugget och berättar om sina framtidsplaner. - Vi vill erbjuda alkylatbensin från en av våra cisterner, men hittills har inte Aspen varit intresserade att leverera, säger han. Eftersom vi har så många skotrar som tankar är jag övertygad att alkylatbensin skulle sälja bra här. Har man en gång åkt skoter med alkylatbensin vill man inte gå tillbaka till vanlig bensin igen. Jag skulle också vilja kunna erbjuda olja direkt från pump. De flesta skotrar är tvåtaktare, och nära nog alla har separat oljetank, så det skulle vara smutt att kunna fylla på olja samtidigt som bensin. Här kan vi också tjäna lite pengar. Om kunden köper olja i dunk får han ge uppåt 25 kr/liter. Skulle vi ta 20 kr är det billigare och bekvämare för konsumenten, och literpriset vi får ge för olja på fat gör att det blir en bra affär för oss också. Tack för all hjälp! När jag skall avsluta intervjun undrar Johan inte om han får hälsa, utan framföra ett tack via Bensin&Butik. Som ni förstår blir svaret ja. - Jag vill tacka Kjell Andersson Contracting AB som svarat för bygget av vår mack och som varit till ovärderlig hjälp både före, under och efter byggtiden, hälsar Johan. Det är mycket deras förtjänst att allt gått så bra. Jag lämnar lilla Lofsdalen med en positiv känsla i kroppen. Tänk vad härligt med en sådan entreprenörsanda, och den verkar genomsyra hela föreningen. Johan, ordförande, är 32 år ung, och skoteruthyrningen, landets största, drivs av en 26- åring. Om alla drar åt samma håll och ser möjligheter istället för problem kan underverk inträffa som att gå emot den allmänna trenden med mackdöd och bygga en egen när oljebolaget lägger ner. Visst, lite högre priser, men det här dieselpriset avskräcker den mest härdade. Johan ändrade direkt till det mer konsumentvänliga Vid KÖP & FÖRSÄLJNING Hotell Restauranger och Caféer Bensinstationer och Kiosker Livs och Butiker mm. Vänd dig till oss! Vi har kapitalstarka kunder, är specialiserade och har kontor över hela landet. Stockholm vx Malmö vx Göteborg vx Örebro vx Jönköping vx Umeå vx Utbjudes till försäljning 1. Hotell 100 rum i Stockholm Säljs diskret. BP: 14,5 Mkr 2. Frukosthotell 20 rum Med fastighet. Bygglov för 12 rum. Oms: 2,5 Mkr. BP: 7,5 Mkr 3. Bensinstation Närke Egen fastighet. BP: 2,9 Mkr 4. Livsmedel Närke Egen fastigh. Oms: 7 Mkr. BP: Gatukök Närke Hyra: kr. BP: 675

9 B&B Frågepanelen Välkomna till s FRÅGEPANEL Hyresrättsfrågor Fråga: Vad jag har förstått finns det olika former av nyttjanderätter. Vad är det som krävs för att hyreslagen skall gälla? Svar: Din fråga är av stort intresse. Som jag tidigare har framhållit i denna frågespalt är hyreslagen en skyddslagstiftning. Detta innebär att det finns tvingande regler till förmån för hyresgästen som inte kan avtalas bort. Detta gäller bland annat uppsägningsoch hyrestider samt reglerna om indirekt besittningsskydd. Det sistnämnda innebär rätt till skadestånd för hyresgästen om hyresvärden vid uppsägning inte har tillräckliga skäl för att friställa lokalen. Harry Steinmann, hyresrättsadvokat Om hyreslagens regelsystem inte är tilllämpligt på ett avtalsförhållande innebär detta att avtalsfrihet råder i upplåtelseformen och de tvingande reglerna i hyreslagen sätts ur spel. Ibland är det svårt att avgöra till vilken kategori ett avtal skall inordnas hyra, arrende eller annan nyttjanderättsupplåtelse. Det som styr om hyreslagen skall gälla regleras i hyreslagens första paragraf, som stadgar att om hus eller delar av hus upplåts till nyttjande mot ersättning så är avtalet att betrakta som ett hyresavtal. Alltså, om hyresgästen betalar hyra för rätten att utnyttja byggnaden/anläggningen gäller hyreslagens regler. Det är också viktigt att notera att hyran inte behöver utgå i pengar utan också kan utgå i form av arbete som hyresgästen utför för hyresvärdens räkning. Om däremot upplåtelsen avser rätt att Har du frågor inom de områden våra experter behärskar är du välkommen att skriva till oss under adress Frågepanelen, Bensin&Butik, Box 1763, Stockholm. nyttja en fasad för exempelvis uppsättande av en reklamskylt eller en plats på byggnadens tak för exempelvis en antenn, är sådana upplåtelser inte att betrakta som hyresavtal utan som andra nyttjandeupplåtelser. För att det skall föreligga ett hyresavtal krävs att upplåtelsen avser ett utrymme som har väggar och tak. Om markyta ingår i upplåtelsen och denna är av underordnad betydelse i förhållande till upplåtelsen av byggnaden, är avtalet att bedöma som ett hyresavtal. Om markyta däremot upplåts separat är avtalet att bedöma som arrendeavtal. De vanligaste arrendeformerna som förekommer vid bensinstationsanläggningar är anläggningsarrende och lägenhetsarrende. Anläggningsarrende innebär att markytan ägs av jordägaren medan byggnaden, i vilken verksamheten bedrivs, har uppförts och ägs av arrendatorn. Denne kan i sin tur hyra ut anläggningen till den som skall driva verksamheten. När det gäller upplåtelse av markyta för parkering är sådan upplåtelse att bedöma som lägenhetsarrende. Sammanfattningsvis kan framhållas följande. För att ett hyresavtal skall föreligga måste hyresavtalet avse upplåtelse av hus eller del av hus och hyresgästen måste betala hyra. Om marken vid upplåtelsen är det väsentliga är upplåtelsen att bedöma som arrende och om upplåtelsen innebär att det finns en byggnad eller anläggning på marken som inte ägs av jordägaren är det fråga om ett anläggningsarrende. Saknas byggnad/annan anläggning är upplåtelsen ett lägenhetsarrende (det heter faktiskt så i lagen, red anm). Lokalhyresavtal och anläggningsarrende har skyddsregler till förmån för hyresgästen och arrendatorn. Lägenhetsarrende saknar dessa. Om ett avtal inte är att bedöma som ett lokalhyresavtal eller anläggningsarrende har parterna full avtalsfrihet och vad som avtalats mellan parterna gäller. Harry Steinmann, tel harry.steinmann@steinmann.se Arbetsrättsfrågor Fråga: En av mina anställda vill ha ledigt för studier. Hon beräknar att studera i två år. Vilka regler gäller? Svar: Det finns en lag som ger anställda rätt att vara lediga för att studera. De enda kraven är att de ska ha varit anställda de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst 12 månader under de senaste två åren (gäller ej facklig utbildning, då får man vara ledig direkt) och att utbildningen är planmässigt upplagd med huvudsyftet att förmedla kunskaper. Rent hobbybetonade utbildningar undantas, och man har rätt att vara ledig så länge utbildningen pågår. Arbetstagaren avgör själv när ledigheten ska tas ut. Det kan röra sig om en hel period men även enstaka timmar. Studier måste dock bedrivas då man är ledig. Det enda arbetsgivaren kan göra är att skjuta upp ledigheten i 6 månader från det att den anställda ansökt om ledighet. Detta måste dock anmälas till facket som kan begära förhandling. I vissa fall kan man skjuta upp ledigheten mer än 6 månader men då måste facket godkänna detta. Arbetstagaren har rätt att avbryta ledigheten. Vid ledighet som varat minst en vecka och högst ett år skall arbetsgivaren underrättas minst två veckor innan den anställda kan komma tillbaka. Vid ledighet som varat minst ett år gäller en månad. Det är viktigt att man kommer överens om den anställde ska arbeta under ferier. Under sommaren bedrivs ju oftast inte studier och då kan den anställde inte vara studieledig! När ansökan om ledighet kommer in kan det vara lämpligt att bestämma hur ni ska göra mellan terminerna. Antingen arbetar den anställde då eller så ger arbetsgivaren tjänstledigt. Som vanligt är det viktigt att ni skriver ett papper på det ni är överens om. Studieledighet är semesterlönegrundande i högst 180 dagar per intjänandeår om arbetstagaren erhållit korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen, särskilt utbildningsbidrag, ersättning för deltagande i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar eller om utbildningen till väsentlig del avser fackliga frågor. Det vanligaste är att studieledigheten inte är semesterlönegrundande. För att ledigheten ska vara semesterlönegrundande bör arbetstagaren visa att ersättning utgått enligt ovan. Catharina Leijonhielm, tel catharina.leijonhielm@svenskbensinhandel.se 16 Catharina Leijonhielm, arbetsrättsjurist

10 B&B Ekonomi Var går gränsen för en OPTIMERAD PRISSÄTTNING I BUTIK? I en artikelserie skriver jag om marginal och bruttovinst, oftast med inriktning mot svinn och svinnbekämpning. Denna gång vill jag ge oss i branschen en tankeställare när det gäller optimerad prissättning i butik. Detta nummer av Bensin&Butik har tema dryck så jag tar vår halvlitersdryck som exempel på min tes. Vi välkomnar synpunkter till redaktionen@bensinochbutik.se. Lågpriskonkurrens Nu har nästan alla branscher i detaljhandeln utsatts för stenhård prispress av lågprisaktörer. Exempel på lyckade satsningar är radio/tv-handel med On/Off, Siba och El-Giganten som riktigt bra och lyckade lågprisaktörer. Nästan alla gamla radio/tv-handlare är utslagna ur marknaden. Livsmedelshandeln har drabbats av Lidl och Netto som de största lågprisaktörerna. ICAs lågprissatsning MAXI fortsätter sin framgångssaga. I viss mån har även vi blivit drabbade av dessa satsningar. Kartan över livsmedelshandlare ritas om! Byggbranschen är en bransch som fått hård konkurrens av lågpris sista åren med Bauhaus, Byggmax och Silvan som exempel på en stenhård lågprismarknad. Hur och när blir vår bransch drabbad? Vi har redan bevis på att vi är drabbade av lågprisaktörer. Jet startade det största slaget om lågpriskunderna på bensin under 80-talet. Vi vet att deras koncept har varit väldigt framgångsrikt. Marginalerna på drivmedel har de senaste åren tryckts ner till rekordlåga nivåer. Oljebolagen och vi handlare jobbar med väldigt om ens några marginaler alls. Denna låga marginal har kommit för att stanna. Nu kommer nästa smäll. Vi vet redan att de förekommer lågprissatsningar på biltvätt och biluthyrning. Satsningar på nya biltvättanläggningar kan vara förödande för närliggande bensinstationer. De kan bygga moderna enheter med bästa tvätten till nästan halva priset av vad vi i branschen tar. Nu kommer även lågprissatsning på släpvagnsuthyrning. Rykten säger att man startar i stora städer och bygger upp stora enheter där potentialen är störst. Våra butiker tänkbara priskrigsmål? På grund av de låga marginalerna på vår huvudvara drivmedel har vi blivit beroende av höga marginaler på vissa segment i våra butiker. Snabbmat, kaffe och dryck är varugrupper som är livsviktiga för vår verksamhet. Ett exempel är hämtat Svenne Gudmundsson på den plats han trivs bäst - bakom kassan på sin Statoilstation i Halmstad. När kommer den första satsningen på lågprisdryck i servicehandeln? 22

11 från min station som omsätter ca 400 halvliters flaskor dryck i veckan. Marginaler på 55-61% ger oss ca kr i marginal på bara halvlitersdryck! Dessa kr ger mig i framtiden mer marginal än på all drivmedelsförsäljning Kaffe och korv är två andra varugrupper som genererar mycket marginalkronor och är ryggraden i vår verksamhet i framtiden. Jag ser en fara i att vi är sårbara på dessa varugrupper. Varor som har hög omsättningshastighet med höga marginaler har historiskt sett alltid utsatts för stenhård konkurrens! Vem blir först med lågpris på kaffe, korv och dryck? Ve och fasa. Tänk det oljebolag eller annan aktör som har drivmedel och kommer ut med en kostnadseffektiv drift och kan marknadsföra kaffe för 5 kr, grillad korv för 7 kr och en halvliters dricka för 10 kr! Hur kommer våra kunder att agera då? Drivmedelspriserna kommer att vara lika, Aftonbladets pris är fast, toaletterna är rena och personalen lika trevlig. Kan priset på dessa varor med hög omsättningshastighet vara avgörande för val av bensinstation? Jag tror det! Jag vet att våra kategoriavdelningar är lyhörda på vad som händer på marknaden. Enda oron jag har är att den som satsar först alltid har ett försprång som är svårt att komma ikapp. Man blir sällan rik som tvåa! Vi är beroende av marginalkronorna från kaffe, korv och dryck Som avtal och koncept formas är vi beroende av dessa höga marginaler. Ute på stationerna kan vi bara följa de centrala koncepten och göra allt för att hålla svinnet nere och aktivera oss maximalt enligt de centrala aktiviteterna. Aktiviteterna är det som gör oss intressanta ur kundsynpunkt. Som påminnelse lägger jag med min bild över vad som händer med marginalen vid prissänkningar. Mitt exempel på halvliters dricka är bra. Om jag sänker mitt pris på halvliters Pepsi från 17 till 12 kr behöver jag öka min försäljning med 110% för att ha samma kronor och öre i marginal. Låt oss hoppas att min teori om lågprisaktörer på kaffe, korv och dryck inte slår in på många, många år. Svenne Gudmundsson Vice ordförande Svensk Bensinhandel BRUTTOVINSTTABELL VID PRISSÄNKNING Så här mycket måste försäljningen öka för att få oförändrad bruttovinst vid prissänkning. Marginalvinst i % Prissänkning i % Volymökning i procent

12 Svensk Bensinhandel svarar på medlemmars FRÅGOR OM ARBETSRÄTT Fråga: Jag har förstått att avtalsförhandlingarna redan är klara. Hur ser det nya avtalet ut och när börjar det gälla? Svar: Det är alldeles riktigt att det nya Bensin & Garageavtalet är klart. Överenskommelsen skrevs på natten mellan 31 mars och 1 april. Avtalet prolongeras, och med det menar man att det fortsätter att gälla men med de ändringar som man förhandlat fram, för tiden 1 juni maj De nya lönerna och ändringarna är i korthet följande: Avtalet blir ett månadslöneavtal, och lönerna höjs 1 juni varje år enligt följande: 2008 med 900 kronor, 2009 med 800 kronor och 2010 med 800 kronor. Dessa summor läggs på tabellerna enligt ett poängsystem. Det är detta poängsystem som gör att höjningen blir olika. Alla ersättningar i avtalet höjs på motsvarande sätt. Ob-tiden utökas med måndagar Det kommer att bli möjligt att ta ut övertid som komptid. Om en anställd är sjuk i sammanlagt 30 dagar under provtjänstgöringen kan man förlänga provanställningen med motsvarande tid. Tillsvidare- och provanställda som arbetar mellan har idag under denna tid rätt till 0,3 minuters ledighet för varje arbetat timme. Denna rätt uppräknas varje år till 0,6 minuter, 0,8 minuter, och 2010 till motsvarande en minuts ledig tid. Traktaments- och restidsersättning införs. Vi skickar all information till de bensinstationer som är medlemmar i MAF i god tid innan den första juni då avtalet börjar gälla. Catharina Leijonhielm, catharina.leijonhielm@svenskbensinhandel.se Bensinhandlarnas A-kassa svarar på medlemmars FRÅ Fråga: I första numret av i år skrev du att det kommer att ske ändringar i a-kassereglerna vad gäller att jobba deltid och att stämpla samtidigt. Då jag har flera anställda som gör på detta sätt undrar jag vad de nya reglerna innebär och när de börjar gälla? Svar: Enligt ett regeringsbeslut började en ny begränsningsregel för arbetslöshetsersättning i samband med deltidsarbete gälla från och med den 7 april i år. Begränsningsregeln gäller alla anställningsformer, även vid behovsanställningar. Den nya regeln innebär att för de veckor deltidsarbete har utförts kan man maximalt få 75 ersättningsdagar per ersättningsperiod. Resterande 225 dagar i ersättningsperioden får endast användas för veckor då arbete inte utförs. En person anses ha giltig anledning att lämna en anställning efter att ha förbrukat sina 75 dagar om inkomsten av deltidsarbetet understiger dagpenningen som heltidsarbetslös. Motivet bakom den nya regeln är att minska överutnyttjande av försäkringen och minska risken att hamna i permanent inlåsning i deltidsarbete. De gamla reglerna, som upphörde from den 7 april, gjorde det möjligt att under vissa förutsättningar vara deltidsarbetslös upp till närmare sex år. Emma Karlström, emma.karlstrom@svenskbensinhandel.se 37