Skogs bruket Stormen ger. arbete. Skogsägare på distans Avtal för snöskoterleder Dags att deklarera

Transkript

1 Skogs bruket Stormen ger arbete Skogsägare på distans Avtal för snöskoterleder Dags att deklarera

2 Skogs bruket Stormen ger arbete i detta nummer Skogsägare på distans Avtal för snöskoterleder Dags att deklarera 6 STORMEN GER ARBETE OCH EKONOMISKA FÖRlUSTER Stormen på annandag jul förde med sig mycket skador i skogarna. Kimitoöns skogsägare drabbades hårt då tusentals hektar skog skadades. 10 SKOGSÄGARE PÅ DISTANS Nio timmar från hemmet nära London till skogen och huset i Vörå. Längre tid tar det inte för Christina Skott (55) att komma till sin skog. 13 MaRKÄGARAVTAL FÖR SNÖSKOTERSPÅR Det finns tre olika typer av snöskoterleder och spår, officiella snöskoterleder, snöskoterspår och rätten att köra snöskoter på istäckta vattendrag ENERGIVEDSAVVERKNING GER BÅDE NYTTA OCH NÖJE Jari Nirvi oroar sig inte för forskningsrönen att energivedsuttag med helträdsmetoden minskar på skogens framtida tillväxt. 20 Deklarationsråd 27 SKOGSMARK ÄR EN BRA PLACERING Företaget Dasos Capital i Esbo är en av pionjärerna i Europa när det gäller att placera i skog. Skogsmark är ett bra komplement till andra placeringsformer i en stor portfölj MARIJUANA HOT I AMERIKANSKA SKOGAR Den illegala odlingen av marijuana i de statsägda skogarna är en fara för allmänheten och miljön. Det säger David Ferrell på U.S. Forest Service. PÅ omslaget: BO EK foto: CHRISTOFFER THOMASFOLK 2 Skogsbruket 1/2012

3 Skogs bruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 1/2012. JANUARI. ÅRGÅNG 82 LEDAREN Utgivare FÖRENINGEN FÖR SKOGSKULTUR RF orrspelsgränden HELSINGFORS tfn fax fornamn.efternamn@tapio.fi Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekr. Redaktör Medarbetare Johnny Sved tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén tfn Helena Forsgård tfn helena@vikhan.aland.net Nina Jungell tfn nina.jungell@gmail.com marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn Siv Vesterlund tfn siv.vesterlund@gmail.com Bertel Widjeskog tfn bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab mats Almqvist tfn mats.almqvist@nordinfo.fi Adressförsärndringar och prenumerationer margita Törnroth tfn skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser (inkl. moms 9 %) Helårsprenumeration (11 nr) 49 euro i Finland 49 euro i Sverige 53 euro i övriga länder (moms 0 %) Halvårsprenumeration (6 nr) 30 euro i Finland 30 euro i Sverige 33 euro i övriga länder (moms 0 %) ISSN Layout och ombrytning Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos Tryckeri Papper Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper NYTT ÅR NY TIDNING VI INLEDER ÅR 2012 med förnyat utseende och format på vår tidning. Den såg länge lika ut och och vi tyckte det var hög tid för lite förnyelse. Det kan säkert ta lite tid att vänja sig vid den nya tidningen, men vi är övertygade om att förändringen är till det bättre. Tidningen har blivit ljusare och luftigare och inbjuder nu i högre grad till läsning. Vi fortsätter naturligtvis att skriva om det som sker i det finlandssvenska skogsbruket och med artiklar som går lite mer på djupet. För att öka variationen tar vi in flera notiser om vad som är på gång inom skogsbruket både i Finland och i omvärlden. Vi hoppas att ni ska trivas med Skogsbrukets nya format och att ni får många goda lässtunder med tidningen i framtiden. Vi tar gärna emot era synpunkter för att fortsätta utveckla tidningen. Många kommer länge att minnas julhelgen Stormen på annandag jul gick hårt åt skogarna i Åboland, Västnyland och Sydösterbotten. I nyligen gallrade skogar och i fröträdsställningar hade träden svårt att hålla emot. Att marken är genomblöt och att vi inte hade tjäle gjorde skogarna extra sårbara den här gången. Eftersom det är kallt far virket inte illa och det finns gott om tid att ta tillvara de cirka 3,5 miljoner kubikmeter virke som föll för stormen i Finland. Även om det finns tid kan det vara en utmaning att få ut allt virke till farbara vägar innan sommaren kommer. Marken är mättad med vatten och bärigheten är på många håll ytterst dålig. Visst kommer det att frysa till i år också förr eller senare och då gäller det att ge förtur åt den stormskadade skogen. Planeringen av verksamheten är nu A och O för dem som jobbar i skogen. Virkeshandeln har gått på sparlåga och det finns plats för stormvirket. Om träden knäckts har säkert en del stock förstörts och klassas ner till massaved, vilket resulterar i sämre betalning. De som har tecknat en försäkring kan få ersättning för värdeförsämringen. Trots stormar och menföre önskar vi en god fortsättning på det nya året! JOHNNY SVED johnny.sved@tapio.fi P.S. Det är snart dags att deklarera och då kommer du väl ihåg att du kan dra av prenumerationsavgiften. Från och med i år är tidningen momsbelagd så nästa år ska du också komma ihåg tidningen i din momsdeklaration. D.S. Skogsbruket 1/2012 3

4 Rapsdiesel i skogsmaskiner edan i somras har fyra skogsmaskiner Si Västeråstrakten i Sverige haft rapsdiesel i tanken i stället för vanlig diesel. Försöket med rapsdiesel är ett samarbete mellan den finska maskintillverkaren Ponsse, Sveaskog och bensinbolaget OKQ8. Sedan i somras och fram till slutet av november har två skogstraktorer och två avverkningsmaskiner drivits med förädlad rapsdiesel, kallad RME. RME betyder rapsmetylester och tillverkas av rapsolja, metanol och kaliumhydroxid. RME minskar växthuseffekten genom att nästan all koldioxid tas upp av rapsplantan. Detta är ett led i vårt arbete att minska koldioxidutsläppen och användningen av fossila bränslen. Under projektets gång lär vi oss vad som krävs för att undvika driftstörningar, säger Lennart Hult, teknikansvarig på Sveaskog. En faktor att ta hänsyn till är nämligen köldgrader. När temperaturen sjunker under tio minusgrader kan rapsdieseln bli trögflytande och orsaka driftstörningar. Enligt Hult har bränsleförbrukningen bara ökat marginellt. Det enda problemet har varit motorvärmarfunktionen. Det kommer vi att lösa med en liten extratank med vanlig diesel. Under vintern kommer vi att utvärdera projektet. Cirka liter rapsdiesel har förbrukats under testperioden. Kartor och flygbilder snart gratis ord- och skogsbruksministeriet har Jbeslutat om Lantmäteriverkets avgifter för år Enligt förordningen ska användningen av fixpunkts- och flygbildsmaterial, laserskannat material och terrängkartor vara gratis i fortsättningen. Det här ska avsevärt öka användningen av kartmaterialet. Den nya förordningen träder i kraft Den viktigaste databasen som öppnas för fri användning är terrängdatabasen samt flygbilder och digitala höjdmodeller. Terrängdatabasen innehåller uppgifter om terrängen över hela Finland. Där finns bland annat uppgifter om trafikleder, byggnader, administrativa gränser, namn, vattendrag och höjdförhållanden. Databasen används som underlag för kartor. Den fria tillgången gäller också allt det kartmaterial som bygger på terrängdatabasen. Källa: Jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande. Rekordlånga toppskott ommaren var otroligt bra för träden. SDet var varmt och nederbörden var tillräcklig. Speciellt granen drog nytta av de gynnsamma förhållandena. Många granar på bördiga växtplatser har över en meter långa toppskott. De längsta toppskotten hittas på granar som är år gamla, då tillväxten är som störst. En meter långa toppskott förekommer alltid, men inte i så stor omfattning som i somras. Toppskottet utvecklas från en knopp anlagd på det föregående årets toppskott. I våras var knopparna kraftiga efter de gynnsamma förhållandena sommaren Granens längdtillväxt startar i maj och upphör i början av juli. Under drygt sex veckor ska toppskottet skjuta i höjden. 4 Skogsbruket 1/2012

5 Fossila bränslen får mest stöd e globala bidragen till användning av Dfossila bränslen är betydligt större än de till förnybara bränslen. Det visar statistik från IEA, International Energy Agency. Under 2009 gick 220 miljarder euro till bidrag för användning av fossila bränslen medan de globala bidragen till förnybara bränslen var 44 miljarder euro. Det innebär att världens länder spenderar fem gånger mera pengar på bidrag till fossila bränslen. De ursprungliga syftena till bidrag till användning av fossila bränslen kan vara goda. Bakgrunden är ofta att lindra fattigdom och att främja ekonomisk utveckling genom att tillhandahålla billigare energi i form av fossila bränslen. Men dessa bid- rag leder inte bara till ökande koldioxidutsläpp. De misslyckas även ofta med att uppnå sina ursprungliga syften genom att de i stället bland annat leder till överkonsumtion av energi, ökar importen av energi och skapar trösklar för investeringar i förnybar energi. Stöden till förnybara bränslen har många fördelar. Förnybara energikällor är inte bara fördelaktiga ut klimatperspektiv. Ofta produceras och skördas de lokalt, vilket leder till arbetstillfällen och inkomster på landsbygden. Dessutom ger de bl.a. minskat beroende av importerad energi, leveranssäkerhet och långsiktig beredskap för energikriser. Jounin Kauppa satsade på förnybar energi en som har varit i Äkäslompolo har Dinte kunnat undgå Jounin Kauppa, det stora affärskomplexet mitt i byn. När affärskomplexet utvidgades för några år sedan, tog Sampo Kaulanen, som är vd för affären, reda på vilka möjligheter det fanns att frångå oljeeldning och elvärme och satsa på något miljövänligare. Det blev jordvärme och dessutom tas spillvärmen från kyl- och frysmaskiner tillvara. På sommaren leds kondensvärmen från dem till värmebrunnar och på vintern kan jordvärmesystemet använda värmen. Om värmen inte räcker till under den kallaste årstiden, tas elvärme till hjälp. Investeringen i jordvärme och användningen av spillvärme blev dyrare än de traditionella lösningarna, men återbetalningstiden är kortare. När vi 2008 öppnade det nya affärskomplexet var antalet kvadratmetrar tre gånger större än tidigare, men kostnaderna för uppvärmningen halverades, säger Sampo Kaulanen. Jounin kauppa har också fått pris för sin satsning på förnybar energi. Visste du att.. Nästan finländare äger skog antingen ensam, tillsammans med makan eller maken, som delägare i en fastighetssammanslutning eller i ett dödsbo. Över 70 procent av Finlands landareal är skogbevuxen. Därmed är Finland procentuellt sett det skogrikaste landet i Europa. För att göra det papper som ett sidigt nummer av Helsingin Sanomat innehåller, behövs det 0,85 liter massaved, dvs. knappt en mjölkförpackning. Skogsbruket 1/2012 5

6 Gunnar Ölander försäkrade sin skog mot bland annat stormskador för femton år sedan. Stormen ger arbete och ekonomiska förluster Stormen på annandag jul förde med sig mycket skador i skogarna. Kimitoöns skogsägare drabbades hårt då tusentals hektar skog skadades. Det kommer att räcka länge för skogsägare och maskinentreprenörer att städa upp det som stormen förorsakade. Att arbeta med vindfällen är dessutom både farligt och tungt och en oerfaren skogsägare ska inte börja motorsågskarriären med att arbeta i stormskadad skog. 6 Skogsbruket 1/2012 VAR FÖRSIKTIG Skadornas omfattning blev extra stor eftersom rötterna förankrade träden dåligt i marken, då den inte var frusen. Detta innebar att de flesta träd föll med rotvältan med sig istället för att brista. Brustna träd innebär en större ekonomisk förlust eftersom stockprocenten minskar. De flesta vindfällena finns i kanter av förnyelseytor och fröträdsställningar samt i nyligen gallrade bestånd. Risken för olyckor är stor i stormskadad skog eftersom lutande träd och rotvältor när som helst kan falla ner. Träd som fallit på elledningar ska aldrig tas ned på skogsägarens eget initiativ utan detta jobb ska utföras av eller i samarbete med elbolagen. Skogsvårdsföreningen koordinerar För att bärgningen av vindfällena ska gå så smärtfritt som möjligt försöker Kimitonejdens skogsvårdsförening samla ihop fler skogsägare på samma område. Alla parter, både skogsägare och virkesköpare, vinner på att samarbeta då platserna som är drabbade är många, säger verksamhetsledare Pontus Enestam. Upparbetningen kommer att ta lång tid, men som tur är tar virket inte skada förrän i vår då det blir varmare. Många gånger underlättar det enormt för maskinföraren om träden är kapade i förväg. Tyvärr måste skogsägarna räkna med att få ett lägre rotnetto än vid normala avverkningar. De svåra drivningsförhållandena innebär högre kostnader, kvaliteten på virket är sämre och om träden brustit kan andelen lump vara stor, fortsätter Enestam.

7 Anmälningar och försäkringar Även för de stormskadade områdena måste en anmälan om användning av skog uppgöras. Normalt är anmälan i kraft först 14 dagar efter inlämnandet, men skogscentralen har fattat ett principbeslut om att anmälningar som gäller stormskadad skog vinner laga kraft så snart de lämnats in. Undantagsförfarandet är i kraft till utgången av februari. Om vindfällena finns på eller i närheten av något specialområde, t.ex. en livsmiljö gäller de normala tidsramarna och det kan också behövas ett undantagslov. Om det rör sig om något enstaka vindfälle behövs ingen anmälan, förtydligar Martin Sjölind, föredragande på skogscentralen. Om skogsägaren har en täckande skogsförsäkring ska skadan också anmälas till försäkringsbolaget. Enligt Enestam har cirka 40 procent av Kimitoöns skogsägare en försäkring som täcker stormskador. En skogsförsäkring har visat sig vara bra i många situationer och gör förstås att den ekonomiska förlusten blir mindre. Gunnar Ölander i Västanfjärd tecknade en skogsförsäkring för cirka 15 år sedan. Rågrannen avverkade då skog och jag ansåg att risken för vindfällen i min egen skog var stor. Jag behövde inte försäkringen den gången, men nu är jag glad för att den finns, säger Gunnar och blickar ut över en figur som drabbats hårt av stormen. STOR Risk för insektskador På grund av risken för insektskador är skogsägarna enligt skogslagen skyldiga att avlägsna vindfällena om mängden uppgår till över tio procent av antalet stammar eller om det förekommer grupper på minst 20 träd per hektar. Tallvirket ska vara bärgat senast den 1 juli, medan man har en månad längre tid på sig att avlägsna granvirket. Datumen gäller också för virke som lagras vid väg. Om kostnaderna för drivning eller övriga bekämpningsåtgärder kan anses bli orimliga behöver plikten att vidta åtgärder inte följas. Risken för skador av granbarkborre och märgborre är nu stora. Vi har haft två varma somrar efter varandra och kommer det en till i kombination med stora mängder vindfällen kan det innebära en massförekomst av insekter, säger Anders Wikberg, vice beredskapschef på skogscentralen. Text och foto: Siv Vesterlund Yrkesakademin i Österbotten utexaminerade följande skogsägare den 16 december 2011: Yrkesexamen för företagare inom skogsbruk: Kenneth Brännkärr Steve Ekström Jan Lindfors Kim Lindvall Mårten Kjellman Krister Nyman Jan-Fredrik Nyström Andreas Sandvik Börje Sundqvist Roy Torrkulla Nedervetil Jakobstad Ytteresse Kronoby Jakobstad Lillby Karleby Munsala Kronoby Nykarleby I den tvååriga förberedande utbildningen deltog också Johan Biskop (Karleby), Jarl Haga (Kronoby), Jan Sundqvist (Esse) och Stefan Wik (Sundby). Spillet blir stort på träd som har knäckts och har spjälkskador. Den del av stammen som är spjälkskadad duger varken som timmer eller massaved. Skogsbruket 1/2012 7

8 Jag har inga planer på att sluta Han började arbeta i skogen som fjortonåring. Över femtio år senare har Bo Ek inga planer på att lägga motorsågen på hyllan. Han trivs med jobbet som skogsarbetare och det är tur med tanke på att yrkesgruppen håller på att försvinna. 8 Skogsbruket 1/2012 Direkt när det börjar ljusna är han redo att hoppa in i den lilla traktorn för att bege sig ut i skogen. Bo Ek packar en liten väska, matsäck och nödvändig utrustning i form av en motorsåg. Hur länge jag kommer att arbeta i dag? Jag är här tills det blir mörkt, säger han. Så här ser vardagen och en stor del av fritiden ut för skogsarbetare Bo Ek i Yttermark. I skogen trivs han bäst och det är en anledning till att han fortfarande som 69-åring utför skogsvårdsarbeten för Skogsvårdsföreningen Österbottens räkning. Jag blev skogsarbetare redan som fjortonåring och om jag inte minns fel var året Därefter har jag arbetat för Närpes församling och Rauma Repola som sedan fusionerades och uppgick i UPM Kymmene.

9 eltal fem dagar i veckan, men om det behövs hoppar han också in under helger. Och det är tur för skogsvårdsföreningen som har stora problem att hitta kunniga skogsarbetare. Vi är ett släkte som håller på att dö ut. Vi är inte många kvar Vi är ett släkte som håller på att dö ut. jämfört med tidigare. För tjugo år sedan fanns det långt över trettio skogsarbetare bara i det här området, men när den maskinella avverkningen började ta över så har behovet minskat, säger han. Inte tillräckligt lockande Arbetet som skogsarbetare lockar inte unga i dag. Det verkar som att unga i stället vill sitta och arbeta i en maskin där de kan lyssna på musik. De vill inte anstränga sig så mycket. Orsaken till varför Bo Ek har klarat sig så här länge i den tuffa branschen är att han alltid har varit eftertänksam. Trots att han i många år arbetade på ackord när han utförde röjningar och mindre gallringar strävade han efter att inte ha ett för högt tempo. Jag har alltid tagit det varsamt och prioriterat hälsan framför lönen. Det gör att jag orkar längre och man får inte heller glömma att fysiskt arbete håller en i form. Jag tänker lägga av först när det börjar kännas att det blir för tungt att arbeta i skogen, säger han. Skogsbruket har förändrats mycket sedan mitten av 1950-talet. När Bo inledde karriären använde han i några år en yxa och körde ut virket med häst och släde. Den första motorsågen vägde nästan femton kilo och den var oerhört tung att hantera. Det är att jämföra med dagens motorsågar som väger cirka fem kilo. Min första röjsåg vägde cirka tretton kilo. tillbaka är det röjningar och mindre gallringsarbeten samt plantering som jag utför. Enligt Bo innebär yrket som skogsarbetare också en annorlunda frihet jämfört med till exempel ett kontors- eller verkstadsjobb. En skogsarbetare kan planera arbetsdagen själv och han menar också att det är en frihet som människa att få vara i skogen. Jag äger själv över sjuttio hektar skog och har alltid varit en aktiv skogsägare. Jag utför alla jobb i min skog själv. Ved tar jag ut för att värma huset. På fritiden brukar jag jaga med mina två stövare så skogen betyder också annat än jobb för mig. Som bäst håller han på att reda upp vindfällen som det finns mycket av efter stormen under julhelgen. Senast stormar orsakade så här stora skogsskador var i mitten och i slutet av 1970-talet. Nu verkar det vara främst yngre skogar som har drabbats hårdast. Text och foto: Christoffer Thomasfolk Kjell Huldén, skogsvårdsinstruktör vid Skogsvårdsföreningen Österbottens kontor i Närpes. Kommer det att finnas tillräckligt med skogsarbetare i framtiden? Nej, inte som det ser ut i dag. På mitt område har vi endast fem skogsarbetare, vars medelålder är långt över femtio år. Jag vill hävda att situationen blir katastrofal inom tio år i och med att återväxten är dålig. Efter 1996 när UPM slutade med manuell avverkning började jag arbeta för skogsvårdsföreningen och det gör jag fortfarande, berättar han. Få skogsarbetare finns kvar Inte ens pensioneringen för flera år sedan hindrade honom från att lägga motorsågen på hyllan. I dagens läge arbetar han i med- Arbetet har blivit säkrare Förutom att arbetsredskapen har blivit smidigare har arbetet också blivit säkrare. I dag finns kastskydd och kedjebroms på motorsågen som ökar säkerheten. Ek tillägger också att skyddskläderna har utvecklats, men trots det är det försiktighet som gör att skador undviks. Jag har skadat mig ordentligt endast en gång. Då sågade jag mig i handleden och det tvingade mig på sjukledigt i drygt två veckor. Men det är så vitt jag minns den enda gången jag har varit sjukledig. En annan orsak till att skadorna har minskat är att skogsarbetare inte längre utför förnyelseavverkningar. Sedan flera år Har skogsarbetarna full sysselsättning? Vi har behov av röjningar och planteringar och det finns hur mycket jobb som helst om vädret tillåter. Blir det för mycket snö, som i fjol, går det inte att arbeta som skogsarbetare under vintermånaderna. Vilket avlöningssystem har skogsvårdsföreningen? Skogsarbetare utför plantering på ackord medan röjning och bottenröjning inför avverkningar görs med tidslön. Skogsbruket 1/2012 9

10 Skogsägare på distans Nio timmar från hemmet nära London till skogen och huset i Vörå. Längre tid tar det inte för Christina Skott (55) att komma till sin skog. För mig har det alltid varit viktigt att hålla ett hemman intakt. När jag för drygt ett år sedan blev erbjuden att köpa släktens skog av min pappa, behövde jag ingen betänketid för att svara ja. Christina Skott är född i Vörå, men växte upp i Kronoby och Vasa. Hon studerade till historiker i Helsingfors, där hon även bodde en längre tid. Sedan blev det Singapore och Filippinerna och sedan tretton år bor hon i Cambridge, strax norr om London, och undervisar vid universitet i Cambridge. Till familjen hör maken Nigel, som också är historiker, och tre vuxna döttrar. NÄRA till Vörå Den skog som jag nu äger är 48 hektar. Skogen var en del av en jordbrukslägenhet i Vörå som tillhörde släktingar som dog utan några direkta arvingar. Jag hade för femton år sedan övertagit en del odlad mark och för fem år sedan renoverade jag huset som hörde till. Nu blev jag skogsägare. Trots jobbet i England tillbringar jag jämförelsevis mycket tid i Vörå. Det är möjligt eftersom terminerna i Cambridge är korta. Jag är tvungen att vara fysiskt när- varande endast under terminerna. Det betyder tre stycken 8-veckors perioder per år. Jag kan göra mycket av mitt akademiska jobb via internet från Vörå. Vi reser mellan England och Vörå minst fem gånger per år. Somrarna tillbringar vi alltid i Vörå. Resan på nio timmar räcker ju inte mycket längre än om vi bodde i Helsingfors. Vi flyger från Stansted, som bara är en halv timmes körtid från Cambridge, direkt till Tammerfors. Därifrån tar vi tåg till Storkyro station, som inte ligger långt från huset i Vörå. Skogen finns bakom husknuten. Tänk att vi får röra oss fritt i skogarna Christina har bott i länder där man inte fritt kan röra sig i annans skog eller avvika från märkta vandringsleder. Det är en viktig och unik angelägenhet för Christina och hennes familj att kunna vistas och gå omkring inte bara i den egna skogen utan också i andra skogar i Vörå. Under det dryga år som jag varit skogsägare har jag koncentrerat mig på att hitta information och lära mig mera om skog och modernt skogsbruk. Jag har tur som blev skogsägare vid en tid då mycket information finns tillgänglig på webben. Tidningen Skogsbruket prenumererade jag på så snart jag blev skogsägare. Christina (nere t.h.) är en av de s.k. Proctors, som administrerar disciplin och rättvisa inom universitetet vid Cambridge. När Proctors utför sina uppdrag och går i procession har de Constables som medhjälpare. Dessa är beväpnade med medeltida vapen och i gamla tider handgripligen disciplinerade de studenterna på order av Proctors. Numera är vapnen ceremoniella. Energiveden blir kvar i skogen För skogens del har Christina just påbörjat en förnyelseavverkning. Det finns mycket att göra i skogen, då den inte har blivit skött under en lång tid. För mig är det otänkbart att låta ta ut grenar och toppar efter en avverkning. De behövs som näring. Det beror säkert till en del på att jag inte är helt beroende av inkomster från mitt skogsbruk. Men jag accepterar att det finns olika slags skogsägare med olika prioriteringar. Klimatfrågor och miljöförstöring är aktuella teman för mig nu. Jag har på senare tid skrivit en hel del om hur européers förstörelse av tropiska skogar i Asien under början av 1800-talet ledde till globala 10 Skogsbruket 1/2012

11 insikter om att miljöförstöring inverkar på klimatet. Christina undervisar och forskar vid universitet i Cambridge. Hon har också nu en post som kallas Proctor (red.anm. direkt översatt betyder det examensvakt). Det innebär att hon bl.a. övervakar ceremonier och examina och bevakar yttrandefriheten och disciplinen inom universitet. Jag hoppas och tror att mina tre döttrar också blir intresserade och kunniga i skogsvård och skogsbruk. Äldsta dottern är zoolog och jobbar inom ekologi. Kontakten med grannar är viktig Enligt Christina har det varit jobbigast att sätta sig in i skattefrågor. Systemen för hur olika bidrag från staten fungerar, särskilt när det gäller skogsförbättring, är också invecklade. Skogsvårdsföreningen har varit ovärderlig. Utan att kunna vända mig till dess personal hade jag varit hjälplös när det gäller avverkningar och virkesförsäljningar. Stor hjälp och många råd har jag också fått av grannar. Det är betydelsefullt för mig att få information och kunskap från olika källor, inte bara från webben. Det är viktigt att lära av människor som levt av och för sin skog hela livet. Som skogsägare utan permanent boende nära min skog är det av stor vikt att hålla kontakt med grannar, att hålla sig uppdaterad om vad som händer och ta andras kunskaper och åsikter i beaktande. Sunt förnuft gäller ännu idag Jag har kommit till att det vi även i denna högteknologiserade skogsvärld ännu tycks ha stor nytta av vanligt sunt förnuft. Jag har därför använt en hel del tid till att bara gå omkring i min skog för att lära känna den. Text: Gerd Mattsson-Turku Foto: Christina Skotts hemalbum Skogsbruket 1/

12 Vintervägen viktig Foto: Pentti Pieski Vintervägar var tidigare vanliga, men helt ute ur bilden är de inte. Johnny Granvik, skogsmaskinföretagare i Pedersöre, har många års erfarenhet av att göra vintervägar. På senhösten går jag tillsammans med virkesanskaffaren, som är UPM, igenom de avverkningsytor som kan kräva en vinterväg för att vi ska få virket utkört. Sedan är det upp till mig att fatta det slutliga beslutet. De senaste åren har det rört sig om ett tjugotal kilometer, säger Johnny Granvik. Vattnet ska upp till ytan De flesta vintervägar går över en torvmark till en avverkningsyta som ligger bakom den. Arbetet med att skapa vintervägen börjar vi så snart det blir några minusgrader. Då kör jag med en lätt skogstraktor 12 Skogsbruket 1/2012 med breda band och naturligtvis utan last över torvmarken så att ytan has sönder och vatten tränger upp till ytan. Då börjar tillfrysningen. Vi säger att vi trampar vägen. Efter varje snöfall trampas vägen på nytt. Snön packas ihop och det blir ett hårt underlag som inte ger efter i första tövädret. Granvik berättar vidare att han har en förare som är specialist på att trampa vintervägar. Han är idag över 60 år och har hela sitt liv sysslat med att trampa vägar. Det här arbetet kräver fingerkänsla. Jag har några vintervägar som jag absolut måste få till stånd i vinter. Virket avverkade jag i somras och nu väntar det på att bli utkört. Det finnas ingen möjlighet att köra bort virket utan vinterväg, då det inte finns någon skogsbilväg att tillgå. En snöskoter och ett gammalt lastbilsdäck kan användas för att trampa kortare vintervägar. Mycket hjortron på vintervägar Forststyrelsen gör årligen hundratals kilometer vintervägar i norra Finland. Många används år efter år, då de går över vidsträckta torvmarker. Ibland används också snöskotrar vid trampningen. Ett lastbilsdäck efter snöskotern är bra utrustning för den första trampningen. Pertti Heikkuri på Forststyrelsen uppger att vintervägarnas botten är bra hjortronställen. På de platser där ytvegetationen has sönder brukar det komma mycket hjortron. Hjortron är en pionjärväxt och tar snabbt en växtplats i besittning. Text: Gerd Mattsson-Turku

13 Markägaravtal för snöskoterspår Det finns tre olika typer av snöskoterleder och spår; officiella snöskoterleder, snöskoterspår och rätten att köra snöskoter på istäckta vattendrag. Officiella snöskoterleder grundas genom en förrättning medan enskilda snöskoterklubbar upprätthåller snöskoterspår som bildas genom avtal med markägaren. Snöskoterklubben Kelkkatouring Loviisa verkar i östra Nyland och har gjort upp avtal om snöskoterspår med över tvåhundra markägare för att åstadkomma ett fungerande nät av snöskoterspår för sina drygt 130 medlemmar. Knappt hälften av medlemmarna är själva markägare och avtalen som föreningen gör är i huvudsak muntliga och gäller tillsvidare. Ett fåtal skriftliga avtal har klubben också. Få avtal mot ersättning Skriftliga avtal om snöskoterspår har klubben med Forststyrelsen och Tornator Ab. Avtalet med Tornator är tioårigt och har fungerat som modell om privatpersoner vill ha ett skriftligt avtal, berättar Janine Henriksson som är sekreterare i klubben. Forststyrelsens avtal med klubben är 5-årigt och gäller en sträcka på 800 meter som klubben erlägger en årlig hyra på 20 euro för. I regel är avtalen med privatpersoner uppgjorda utan ersättning. Föreningen är ideell och har inget vinstsyfte. Det finns inte heller resurser att betala för spåravtalen säger Henriksson. Hon tycker att den största nyttan markägarna får är att snöskoterspåren samlar åkarna till ett och samma ställe samtidigt som det finns någon att kontakta om markägaren vill nå snöskoterförarna för att diskutera åkandet. Lovisaklubben får stå till svars både för sina egna medlemmars göranden på spåren och tar förstås också emot responsen som gäller utomstående snöskoterförare som råkar köra på deras verksamhetsområde och spår, såväl lovligt som olovligt. Klubbens spår är avsett främst för medlemmar- na. Utomstående snöskoterförare får köra på spåret om de avlägger en avgift åt klubben. Samtidigt får de information om rutterna och reglerna som gäller i Lovisaklubben. Bra avtal klargör reglerna I ett bra markägaravtal ingår exakta uppgifter om fastigheten, tiden för avtalet och ändamålet för avtalet. I Kelkkatourings avtal finns det också antecknat vilket snödjupet ska vara före spåret dras och att servicekörning med fyrhjuling endast är tillåten för föreningens funktionärer. På skogsägarens ansvar ligger det att minst fem dagar före en avverkning på spåret meddela snöskoterklubben. I Lovisa skickar man då ut ett mail till medlemmarna för att varna för skogsmaskiner och eventuella ändringar i rutten. Inom kontraktstiden förbinder sig skogsägaren att anvisa en ny rutt om den ursprungliga rutten tas ur bruk t.ex. på grund av avverkningar. Ersättningen till de få markägare som avtalat om det betalar klubben ut i förskott och i uppsägningsvillkoren står att den inte återbetalas. Det här är en risk för snöskoterklubben som lägger ned ett stort arbete på att bygga broar och hålla terrängen på spårsträckan i körskick. Lovisaföreningen har också satsat på att bygga vindskydd för sina medlemmar och hoppas därför att avtalen med markägarna ska vara bestående. Vid ägoskiften brukar den gamla markägaren informera klubben och då förnyas det muntliga avtalet med den nya ägaren. Det här har löpt bra i vår förening, berättar Märket förbjuder snöskoterkörning. På vägar är snöskoterkörning i regel inte tillåten. Henriksson. Om inte den nya ägaren hinner kontakta oss först så gör vi det. De muntliga avtalen finns samlade på en lista hos föreningen, någon belastning i fastighetsregistret utgör de inte. Skador ersätts alltid Snöskoterklubben ersätter alltid markägaren för skador som uppstår på spåret. Det kan vara frågan om skadade plantor eller dylikt. Enligt avtalet får föreningen avlägsna mindre naturliga hinder som finns på det fyra meter breda spåret. Det är också på klubbens ansvar att sätta upp informationsskyltar, ruttmärken och trafikmärken. Broar, portar och trummor bygger klubben med markägarens lov antingen på eget initiativ eller på initiativ av markägaren. I vissa fall har ersättningen till markägaren bestått just av mindre byggprojekt som gynnat både markägaren och klubben. Vårt syfte är att hålla kälkåkarna på ett utmärkt spår och att också i övrigt hålla hobbyåkarna på rätt spår, säger Kelkkatouring Loviisas sekreterare Janine Henriksson. Text: Maria Lindén Bilder: Trafikverket Trafiken på snöskoterleder styrs med ruttmärken. Körstråket med högertrafik går invid märket. Skogsbruket 1/

14 Miljövänlig virkesbehandl skydd mot mögel Det är bråda tider för WSJ Sanitation. Sågarna är intresserade av deras nya metod för behandling av trä. I år kommer det miljövänligt skyddade virket som står sig mot mögel, röta, blånad, termiter och brand, till försäljning i trävaruhusen. De senaste två åren har WSJ Sanitation satsat hårt på utveckling och marknadsföring av sin behandlingsmetod för träbaserade produkter. Vi har förfrågningar från sågar och hyvlerier runtom i Norden samt Tyskland, USA och Kanada. Vartefter de får våra behandlingsenheter kommer kunderna att kunna köpa det miljövänligt skyddade virket i trävaruhusen, säger vd Håkan Wiklund. WSJ Sanitation anser sig inte ha några egentliga konkurrenter vad gäller skydd av träprodukter. Någon direkt jämförbar produkt finns inte på marknaden, säger Håkan Wiklund. UNIK PRODUKT WSJ Sanitation har funnits i ungefär tio år. Håkan Wiklund har sitt kontor i Karleby liksom yngsta sonen Jonas Wiklund, teknisk chef. Äldsta sonen och produktchefen Simon Wiklund är stationerad på Åland. Hittills har företaget främst jobbat med mögelsanering och brandskydd av byggnader. De senaste åren har fokus skiftat till förebyggande arbete och framtagning av en behandlingsmetod för träbaserade produkter. Slutprodukten kallar vi environmentally friendly wood eller EFW. Det är en produkt som med miljövänliga medel är skyddad mot mögel, blånad, röta samt insekter, främst termiter. Med vissa tillsatser kan vi få en slutprodukt som därtill är brandskyddad, säger Jonas Wiklund. Mögelskydd, rötskydd och brandskydd är i sig inga nyheter, men kombinationen av dessa i samma slutprodukt och dessutom utan gifter är unikt för EFW. Det behandlade virket är luktfritt och kan användas både inomhus och utomhus. Behandlingen orsakar ingen färgförändring hos virket, varför kunden kan kontrollera virkets kvalitet och färgbehandla enligt egen smak. Behandling med borsalt Medlet virket behandlas med uppfanns av en finländare för 20 år sedan och tillverkas i dag vid Sabado Group Ltd. i Karleby. Virket behandlas med borsalt. Lösningen kapslar in möglet och dödar det, alternativt gör träet till en miljö som inte lämpar sig för mögel. Medlet hindrar också träet från att avge energi varför det inte kan antändas, säger Anders Fredriksson, vd på Sabado Group. Vanligt och obehandlat trä antänds vid temperaturer runt C. EFW antänds aldrig utan förkolnar. Denna egenskap har gett produkten högsta möjliga brandklass för organiska material. Produkten har också godkänts som material för båtinredning. Själva behandlingsmetoden kan WSJ Sanitation anpassa till kundens behov. Vid hyvlar och sågar kommer EFW-behandling Virket ändrar inte färg vid behandlingen. Det kan målas eller lämnas som sådant och då får virket efter ett par år en patina som påminner om gammalt obehandlat virke. Nybehandlat virke. Behandlat virke efter två år utomhus. 14 Skogsbruket 1/2012

15 ing och brand in som sista moment. Just nu har vi efterfrågan på en behandlingsenhet som klarar 1200 meter virke per minut och då gör vi en sådan, säger Håkan Wiklund. Alla träslag kan behandlas. Med metoden kan man även behandla hela stockar med barken kvar, till exempel i utomhuslager. SÄLJS främst på Åland AB Skogen på Åland är ett av sågverken i Finland som behandlar och säljer EFW. Vi har sålt EFW i mindre skala under två år men efter senaste sommar har vi märkt att kunderna fått upp ögonen för produkten. Prismässigt ligger EFW ungefär mellan grönt och brunt tryckimpregnerat trä, säger vd Joakim Blom. På AB Skogen har EFW främst sålts för terassbyggen, men Joakim Blom är säker på att kunderna snart upptäcker att produkten även är ett mycket gott alternativ för panel och innertak. Text: Nina Jungell Forskare vid Tulane University har sökt patent på en metod som gör det möjligt att utvinna butanol direkt ur cellulosa. Butanol kan användas som bränsle i bilar. Forskningen leddes av David Mullin (t.h). Det går att köra bil på gamla tidningar FOTO: Paula Burch-Celentano Foto: WSJ Sanitation Forskare vid Tulane University i New Orleans har hittat en bakterie som förvandlar cellulosan i tidningspappret till butanol. Bakterien hittade de i avföringen hos djur. Bakteriestammen har de gett namnet TU Det är hittills den enda kända clostridiumstammen, som kan producera butanol i vanlig luft, dvs. i syrerik miljö. Alla andra kräver en syrefri miljö, vilket gör produktionen betydligt dyrare. Bakteriestammen har en förmåga att bryta ner de långa cellulosamolekylerna i exempelvis tidningspapper till butanol, som kan användas som bränsle i bilar. Det viktigaste är att TU-103 kan producera butanol direkt från cellulosa. Cellulosa finns inte enbart i gamla tidningar utan i alla gröna växter och träd. I sina försök använde forskarna på universitet ortstidningen Times Picayune. David Mullin som har lett forskningen är helt överväldigad över resultaten. Bio-butanol framställd av cellulosa skulle också sänka koldioxidutsläppen, säger David Mullin på universitetet i New Orleans. Butanol kan användas som bränsle i bensindrivna bilar utan motormässiga modifikationer. Dessutom har butanol ett större energiinnehåll än etanol och ger mindre förslitningar på motorn. När det pratas om förnybara bränslen så är det ofta etanol eller gas som det handlar om. Butanol är mera okänt. Medan etanolmolekylen är ett kolvätebaserat på två kolatomer per molekyl, är butanol baserat på fyra kolatomer. Text: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 1/

16 BIO energi Energivedsavverkning ger både nytta och nöje Jari Nirvi oroar sig inte för forskningsrönen att energivedsuttag med helträdsmetoden minskar på skogens framtida tillväxt. Han lämnar kvar mer kvistar och stammar än tidigare, så att näringsämnen inte försvinner. För fyra år sedan axlade Jari och hans fru Teija Nirvi ansvaret för hemgården i Askola. Båda jobbar i skogen. Teija röjer, planterar och kör ut virket medan Jari avverkar. Vi har trivts bra som skogsägare. Mest utmaning ger ungskogsvården, berättar Jari. Han förvärvsarbetar på heltid så skogsarbetet fungerar som en avkoppling från ett hetsigt arbetsliv. Helt en dans på rosor har de första åren inte varit. Sorkarna skadade sex hektar och älgarna förstörde för sin del fem hektar skog. Askola hör dessutom till en av de kommuner där granbarkborren farit hårdast fram under de senaste åren. I vinter är vi tvungna att tvångsavverka 6,3 hektar avverkningsmogen skog som granbarkborrarna totalförstört. Men vi har Jari Nirvi avverkar drygt 150 kubikmeter energived per år. en utvidgad skogsförsäkring som ersätter skogsskador. Tar offert av alla virkesköpare Beslutet att avverka fattar Jari i främsta hand på skogens skötselbehov. Till en viss del spelar också virkespriserna in. Jag tar alltid offertanbud av alla virkesuppköpare samt av skogsvårdsföreningen. I vinter säljer han ungefär 50 kubikmeter Foto: Tapio Nirvi stock och 100 kubikmeter massaved på leverans samt 150 kubikmeter energived som han själv avverkar. I vissa fall har kvalitetskraven för massaved varit så höga att jag har fått betydligt bättre betalt genom att sälja massaveden som energived istället. Jag avverkar energived enligt helträdsmetoden och har nu i tre års tid avverkat dryga 150 kubikmeter per år. Helträdsmetoden är kostnadseffektiv Hur har skogsägare reagerat efter att forskningsresultaten om helträdsmetoden kom ut i fjol somras? Resultaten har oroat dem och jag har kontaktats i frågan, berättar Juha Hyvärinen, bioenergiförman på Koskitukki. Jag brukar rekommendera att helträdsmetoden brukas i ett ovårdat bestånd på extra bördig mark. Ingen annan drivningsmetod är då möjlig. 16 Skogsbruket 1/2012 Drivningskostnader är matematik Hyvärinen tillägger att helträdsmetodenhöjer kostnadseffektiviteten när stamtätheten är stor och stamdiametern liten i jämförelse med avverkning av kvistat virke. Alltså ju mindre träd desto större blir enhetskostnaderna per fastkubikmeter. Om man jämför med att skogsägaren går igenom det övertäta beståndet med traditionella metoder blir avverkningen lätt hundratals euro dyrare än en energivedsavverkning. Han uppfattar energivedsavverkning främst som en investering som skogsägaren gör i början av omloppstiden. Efter avverkningen är skogen vårdad och växer så det knakar. Framtida virkesintäkter ger tillbaka de tillväxtförluster som kan uppkomma i samband med helträdsmetoden.

17 Energigrip underlättar arbetet Jari avverkar en del av energiveden med motorsåg. För två år sedan investerade han i en Naarva energigrip. Jag är nöjd. Den är lättskött och jag har inte haft mer bekymmer med gripen än att byta olja. Traktorn, en Valtra 6650, köpte han med skogsutrustning. Traktorn har ett förprogrammerat elektroniskt hydrauliksystem som är lätt att koppla bort. Skogsvagnen är utrustad med hydraulisk drift så att man klarar att köra under svåra förhållanden. Jari rekommenderar en energigrip åt skogsägare som är intresserade av att själv sköta sin skog. Det är helt annat när man själv är bakom spakarna och fattar besluten i skogen. Slutresultatet blir bättre. Gripen är fäst vid traktorn med det inhemska företaget Jakes montagesats och han går direkt in i beståndet och börjar avverka. På samma gång som han avverkar i beståndet gör han körstråken. När ungskogsvården skötts i tid behöver beståndet inte röjas på förhand. Vid avverkningen ger jag växtutrymme Inte på näringsfattiga marker På torra marker finns det mer sällan ett behov av energivedsavverkning, skogen växer långsamt och är glesare i jämförelse med skog på bördig mark. Vi gör en del energivedsavverkningar på torra och näringsfattiga marker men då rekommenderar jag att kvista virket. Då blir näringsämnena kvar i skogen. Text: Marianne Palmgren åt björkarna och ser till att det finns ett livskraftigt granbestånd under björkstammarna. När björkarna nått fanermått har jag ett snyggt granbestånd och väntar. Efter att energiveden är avverkad byter Jari aggregatet mot en vanlig skogsgrip och Teija kör därefter ut virkeshögarna. Lämnar tätare skog I sommar gav forskningsrön vid handen att energivedsuttag med helträdsmetoden minskar på skogens framtida tillväxt. Jag läste undersökningen och har löst frågan genom att lämna beståndet aningen tätare, och lämnar kvar mer kvistar och smala stammar i skogen än tidigare. Jag följer alltså Tapios rekommendationer gällande energivedsavverkning och har inte mer bekymrat mig över frågan. Text: Marianne Palmgren Foto: Tapio Nirvi Naarvas energigrip har varit lätt att underhålla. Visste du att... Aspens darrande löv har många förklaringar. Några är att de darrar för att Jesus kors är tillverkat av asp, att den är rädd för Jesus då han blev arg när han skulle luta sig emot den eller att den är skvallersjuk då den tisslar och tasslar hela tiden. Aspen var förr ett mycket pålitligt kalendermärke. När aspbladen är som musöron nappade abborren och fjällsjöfisken. När bladen är som en tvåöring släppte man kreaturen på bete. Varje vattendroppe från en skogstjärn myllrar av liv. Holländaren Leewenhoek, som uppfann mikroskopet, fann i slutet av 1600-talet nästan 10 miljoner mikroskopiska organismer i en enda droppe. De encelliga livsformerna är helt eller nästan osynliga för ögat, till exempel amöbor och alger. Förr i tiden visste man inte varifrån bäckens vatten kom. Man trodde inte att regnet räckte till för att förse bäckar och floder med vattenmassor som strömmar fram. Man spekulerade kring underjordiska floder och att luften omvandlades till vatten i bergens kalla innandömen. Källor användes förr som mötesplatser, skafferier eller offerplatser och man trodde att ett dopp i källan kunde bota diverse krämpor. Uppskattningsvis har det i vårt land funnits hundratusentals källor. På Finlands grundkarta finns ungefär källor inritade. En källa betecknas på grundkartan med U. Varje kvadratmeter skog i Finland nås i medeltal av liter vatten per år i form av regn och snö. Nederbörden är störst i södra Finland omkring Salpausselkäåsen och minst i västra Finland i trakterna kring Vasa. När istiden upphörde för år sedan, spred sig björken som första trädslag till Finland. Den följdes av andra lövträd och tall. Granen anlände sist av alla. I dag har vi mer än tjugo naturligt förekommande trädslag i Finland, fyra av dem är barrträd och resten lövträd. Källa: Skogen är full av liv. Skogsbruket 1/

18 BIO energi Energiveden ska inte skräpa Det har skett en klar förbättring gällande städning av lagerplatser efter att energiveden är flisad och bortkörd. En orsak är den stora konkurrensen mellan flisningsentreprenörerna. Den som inte gör ett gott arbete sätter vi bort, säger virkesförman Kaj Lindén på Nyved Ab. Kaj Lindéns anskaffningsområde sträcker sig från Pyttis till Sibbo. På årsnivå ska jag få ihop energived som ger kubikmeter flis. Det motsvarar lastbilekipage med fliscontainer både på dragbilen och på släpvagnen. Energiveden består av överrötskadat gran- virke som inte duger åt skogsindustrin, grot och stubbar. Nyved levererar flis till flera värmeverk och storleken på anläggningen spelar en stor roll i hurdant råmaterial det ska vara. Lovisa värmeverk ska ha flis av jämn kvalitet och dit levererar vi enbart flis gjord av överrötskadat granvirke. Värmeverket i Tolkis är större och det sväljer all slags flis. En energivedshög som består av överrötskadad gran, dvs. grovt virke, lämnar mycket lite skräp efter. Egentligen ingenting, kanske lite bark som lossnat. I vårt fall flisar vi det här virket först vid värmeverket. Flishuggen kommer dit en gång i veckan och flisar det virke som vi kört dit under veckan. Inga flishopar på vägen Högar med grenar och toppar, dvs. grot, skräpar lite mera. Det blir alltid lite material kvar närmast markytan. Enligt Lindén beror det på att gripen som tar upp virket inte får gå ner i marken för då följer jordmaterial och kanske någon sten med i griphögen och det kan bli dyrt för flisentreprenören. En sten som når huggbetten kan ge skador som det kostar tusentals euro att reparera och dessutom blir det inga inkomster under reparationstiden. Lagringen av grothögar är därför mycket viktig. Entreprenörerna och deras förare är upplysta om att det ska se snyggt ut efter avslutat arbete. Det har blivit mycket bättre. Men jag har haft förare som struntat i våra direktiv och då hjälper inget annat än att 18 Skogsbruket 1/2012

19 tvinga dem tillbaka till flisningsplatsen för att städa upp den. Vid hård vind ökar också risken för att lite flis går förbi containern när flishuggen spottar ut den flisade energiveden. Men det får aldrig bli kvar små högar med flis på vägen när föraren kör iväg. Ingen grot att ta ut våta höstar Enligt Lindén blir det ingen brist på energived den här vintern. Den energived som flisas och bränns i vinter är från avverkningar utförda 2009 och Energived ska torka minst över en sommar innan den flisas. Grot från slutavverkningar som gjordes vintern 2010/2011 körde vi ut från skogen i våras. Under sommaren torkade vältorna och nu är de färdiga att flisas. Den rikliga nederbörden denna höst har gjort att en stor del av groten inte kan tas utan används som markförstärkning under skogstraktorerna. Den här groten är oanvändbar som energived, då den skulle innehålla alltför mycket orenheter. De senaste fyra månaderna har vi på mitt område inte fått någon grot utan allt har blivit kvar på avverkningsytorna som markförstärkning. Flisåtgången vid olika temperaturer Hur mycket flis behöver ett värmeverk och hur mycket ökar åtgången när temperaturen sjunker? Enligt Lindén spelar utetemperaturen en ganska liten roll. Jag kan ta värmeverket i Lovisa som ägs av Borgå energi som exempel. Det har en effekt på 7,5 MW. Det går åt lika mycket flis vid +5 grader som vid -10 grader. Det behöver 250 kubikmeter flis per dygn, vilket motsvarar 2,5 lastbilsekipage. När temperaturen sjunker under -15 grader räcker inte fastbränslepannan till utan då startas oljepannan. En panna på 7,5 MW räcker till för att värma upp närmare egnahemshus med fjärrvärme. Nytt sortiment som kräver längre lagring Energived i alla dess former är i dagens läge ett virkessortiment jämförbart med stock och massaved. Travar med massaved och stock är skogsägarna vana med medan vältor med grot och annan energived är nya och inte heller så prydliga. Skogsägare ringer och frågar när vi ska köra bort energiveden. Vi kan inte göra det förrän virket torkat över en sommar och sedan kan det ännu gå fram till mars april nästa vår. Vältorna ska täckas. Gör vi inte det, har vi inget ärende dit på åtta månader. Regn och snö som tränger in i vältan fryser snabbt och det tar otroligt länge innan det smälter på våren. Det går inte att med våld ta grot från en frusen trave. Senhösten och fram till årsskiftet var det problem på grund av den rikliga nederbörden. Många skogsbilvägar blev så mjuka att det var otänkbart att köra på dem med tunga lastbilar. Vi blev tvungna att köra ut grus på flera vägar som normalt inte brukar bli mjuka på hösten. Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 1/

20 Nu är det dags att deklarera Deklarationsblanketten ser i år igen lite annorlunda ut. Det har också blivit lättare att fylla i den. Det finns nu bara två kolumner för inkomster av virkesförsäljning, när det i fjol fanns tre. En del skogsägare har ännu inkomster av virkesförsäljningar där bara 75 procent av inomsten är skattepliktig. De här inkomsterna ska du skilja åt från övriga inkomster. Du ska se till att du skriver in inkomsterna i rätt kolumn. En skogsägare har vanligtvis inkomster från 1 2 virkesförsäljningar så det här ska inte vara något problem. Ett rätt stort antal skogsägare har inga virkesförsäljningsinkomster alls och då har skattelättnaderna ingen betydelse. Med eller utan moms Det lönar sig att samla verifikaten och numrera dem i löpande ordning innan du börjar fylla i deklarationsblanketten. Om du är mervärdeskatteskyldig antecknar du utgifterna utan moms på deklarationsblanketten och mervärdesskatten på momsredovisningsblanketten. Om du inte har anmält dig som mervärdesskatteskyldig, avdras utgifterna inkl. mervärdesskatt. Du ska inte foga några verifikat eller förklaringar till deklarationen, men du ska spara dem, för skattemyndigheterna kan begära tilläggsutredningar. Du behöver inte returnera deklarationsblankett 2C om du inte har något att deklarera. De allra flesta har dock betalt skogsvårdsavgift och den kan du avdra. Du kan göra deklarationen och även momsredovisningen elektroniskt. Det är relativt enkelt om du är van att betala dina räkningar via nätbanken. Gifta eller sambor Uppe till höger på deklarationsblanketten finns personuppgifter om den skattskyldiga. Som skattskyldig anges den av makarna som är äldre. I punkt 601 och 602 finns makarnas andelar av skogsegendomen om de äger den gemensamt eller var för sig. Skogsbrukets 20 Skogsbruket 1/2012 resultat delas mellan makarna i förhållande till deras andel av skogsegendomen på samma sätt som i en sammanslutning. Skogar som ägs av sambor slås inte ihop utan vardera gör en egen deklaration för sin skogsegendom. Om de äger skog tillsammans är det fråga om en sammanslutning. Om de har ett gemensamt barn jämställs de med makar. 1. Inkomster av virkesförsäljning I punkt 1 på deklarationsblanketten skriver du in inkomster från rot- och leveransförsäljningar. Det finns två kolumner, specificerade enligt virkesförsäljningstidpunkten. Det avgörande för beskattningen av virkesförsäljningsinkomster är virkesförsäljningstidpunkten. I den första kolumnen antecknar du inkomster av virkesförsäljningar före och virkesförsäljningar under perioden , då du fått inkomsterna i fjol. Dessa inkomster är skattepliktiga. I kolumnen till höger antecknar du inkomster av virkesförsäljningar under perioden Av inkomsten är 75 procent skattepliktig, dvs. skattelättnaden är 25 procent. Vid rotförsäljning antecknar du först den sammanlagda försäljningsinkomsten utan moms och på nästa rad det skattepliktiga beloppet, som är 100 eller 75 procent av den sammanlagda försäljningsinkomsten. Inkomster från leveransförsäljningar antecknas också enligt virkesförsäljningstidpunkt. Om du avverkar och kör ut virket själv, skriver du in leveransarbetes värde på nästa rad. Från den sammanlagda virkesförsäljningsinkomsten avdras leveransarbetes värde och av det belopp som blir kvar antecknar du 100 eller 75 procent som skattepliktig inkomst enligt virkesförsäljningstidpunkten. Inkomster från försäljning av ved betraktas också som leveransförsäljning. Om en entreprenör har avverkat och kört ut det virke som du säljer på leverans, t.ex. som avverkningsuppdrag som skogsvårdsföreningen eller skogsreviret utför, ska leveransarbetets värde inte avdras eftersom det inte är fråga om arbete som du själv utfört. Den skattepliktiga inkomsten är 100 eller 75 procent av den sammanlagda virkesförsäljningsinkomsten. Kostnaderna för avverkningen och skogstransporten avdrar du som utgifter som hänför sig till skogsbruket. Inkomster av virkesförsäljning antecknas alltid utan moms. Den skatteinnehållning som virkesköparen gjort ska du inte dra av. Den kommer dig till godo när skattemyndigheterna räknar ut din slutliga skatt. 2. Ersättningar och understöd Försäkringsersättningar och ersättningar för älgskador är också skattepliktig inkomst. De skriver du in i punkt 2.1 och 2.2. Försäkringsersättningarna anger du till sitt fulla belopp. Du ska inte beakta skatteinnehållningen. Den kommer dig till godo när skattemyndigheterna räknar ut din slutliga skatt. Punkt 2.3 är avsedda för understöd som är skattepliktiga. De har varit mycket få de senaste åren. (red.anm. Här kan du skriva in Kemera-stöden fastän de är skattefria. Fördelen är att du då kan dra av alla utgifter som hör ihop med det arbete du fått stöd för. I annat fall kan du bara dra av utgifter som överstiger själva stödet). 3. Virke som tagits från egen skog Virke som tagits från egen skog och används för jordbruk, näringsverksamhet eller privatbruk är skattepliktig inkomst. I jordbruk och näringsverksamhet berättigar det å andra sidan till avdrag. Användning i jordbruk är bl.a. värdet för den ved som används för uppvärmning av produktionsbyggnader. Gängse leveranspris används som värde för virke som tagits för näringsverksamhet. Värde för virke som tagits för jordbruk eller privatbruk beräknas utgående från rotpriser. Användning av ved för uppvärmning av egen bostad och sommarstuga är inte skattepliktigt. Däremot är värdet av virke som du använder för att bygga en sommarstuga skattepliktig inkomst.