SJÖBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Vård- och omsorgsnämnden

Transkript

1 Plats och tid Kommunhuset, Sessionsalen, kl Beslutande ordinarie Berit Lundström (M) Iréne Norrman (M) Bodil Czernyson (C) Yvonne Roos (S) Liz-Beth Persson (S) Beslutande ersättare Ann-Christine Kullgren (M) Ingegerd Ottosson (c) Jenny Gärdsell (V) Bengt-Ola Rydberg (KD) Övriga ersättare Tjänstemän Kjell-Åke Nilsson, vård- och omsorgschef Gunilla Lynghed, sekreterare Utses att justera Bodil Czernyson (C) Yvonne Roos (S) Kommunhuset Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare... Paragrafer Gunilla Lynghed Ordförande... Berit Lundström Organ Justerande... Bodil Czernyson Yvonne Roos Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Vård- och Omsorgsnämnden Kommunhuset i Sjöbo Datum för anslags nedtagande Underskrift... Kerstin Andersson

2 SJÖBO KOMMUN Vård- och omsorgsnämnden Föredragningslista Lokala värdighetsgarantier, andra ansökningstillfället Bilaga 2. Budget IKT-strategi för Sjöbo kommun Bilaga 4. Ansökan om bidrag till konferensen Säg ifrån Bilaga 5. Skrivelser Bilaga 6. Arbetsutskottets protokoll Sekretesslista 7. Anmälan om delegationsbeslut Sekretesslista 8. Urvalsärende LSS Sekretesslista 9. Urvalsärende SoL Sekretesslista 10. Urvalsärende bostadsanpassningsbidrag Sekretesslista 11. Information

3 Von 101 Dnr 151/ Lokala värdighetsgarantier, andra ansökningstillfället Ärendebeskrivning Den 1 januari 2011 infördes en bestämmelse i socialtjänstlagen om en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Den nya bestämmelsen innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. För att höja kvaliteten i äldreomsorgen och tydliggöra för målgruppen vad de kan förvänta sig av kommunernas äldreomsorg kan kommunerna införa lokala värdighetsgarantier. För att stimulera kommunerna att införa sådana har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att besluta om och utbetala prestationsersättning till de kommuner som förbereder och utvecklar lokala värdighetsgarantier. Vård- och omsorgsnämnden beslutade ansöka om prestationsersättning för införande av lokala värdighetsgarantier, kr, 2011 och detta har beviljats av Socialstyrelsen. Vid det andra ansökningstillfället kan kommunerna ansöka om ett fast bidrag som är fördelat efter befolkningen 75 år och äldre. För att ta del av medlen ska kommunen skicka in en plan för hur kommunen utifrån socialtjänstlagens (2001:453) bestämmelse om en nationell värdegrund för äldreomsorgen och Socialstyrelsens vägledning kommer att arbeta med sina lokala värdighetsgarantier och hur dessa ska införas. Ansökan kommer att bedömas av Socialstyrelsen. Vid sammanträdet informerar förvaltningschef Kjell-Åke Nilsson om verksamhetens arbete med att ta fram förslag till lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Sjöbo kommun. Beslutsunderlag Socialstyrelsens skrivelse om prestationsersättning till kommuner för införande av lokala värdighetsgarantier år 2011, andra ansökningstillfället. Ansökningsblankett redovisas vid sammanträdet. Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Vård och omsorgsnämnden ställer sig bakom presenterat arbetsmaterial avseende framtagande av lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Sjöbo kommun. 2. Vård- och omsorgsnämnden beslutar ansöka om prestationsersättning för införande av lokala värdighetsgarantier, andra ansökningstillfället. Beslutet expedieras till Socialstyrelsen (bilaga till ansökan)

4 Von 102 Dnr 152/ Budget 2012 Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har vid sammanträde den 15 juni beslutat om budget 2012 och ekonomisk plan , innebärande bl a att driftbudget för år 2012 fastställs till kommunbidrag för respektive verksamhet och nämnd. Kommunbidrag till vård- och omsorgsnämnden uppgår till 226,8 mkr, vilket innefattar en ramökning avseende volymökningar med 1,0 Mkr avseende personer med funktionsnedsättning och 1,0 mkr avseende förstärkning av verksamheten till följd av en åldrande befolkning. Vård- och omsorgsnämnden äskade 3,4 Mkr för volymökning avseende personer med funktionsnedsättning och 4,4 Mkr för volymökningar/förstärkningar inom äldreomsorgen i budgetskrivelsen. Enligt central tidplan skall nämndernas internbudgetar vara inlämnade till ekonomiavdelningen den 20/12. Vård och omsorgsnämnden behandlade ärende den 18 augusti och beslutade då att arbetsutskottet skulle träffa förvaltningens ledningsgrupp för att diskutera åtgärder med anledning av att ramtillskottet inte kommer att täcka beräknade kostnader för volymökningar Därefter tas ärendet åter upp och diskuteras i vård- och omsorgsnämnden innan internbudget fastställs i december. Vid sammanträdet redovisas, utöver förslag till ändrade taxor, förslag på andra åtgärder för att få budget 2012 i balans. Arbetsutskottet har beslutat föreslå vård- och omsorgsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta om taxeändringar inom vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde fr o m enligt förslag samt att övriga åtgärder för att få budget i balans 2012 beslutas vid nämndens sammanträde den 17 november Beslutsunderlag Förslag till ändrade taxor/avgifter Yrkanden Yvonne Roos (S) yrkar på att avgiften för trygghetslarm förblir oförändrad, 4,95% av basbeloppet per månad. Irene Norrman (M) yrkar på att vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att höja taxan för trygghetslarm till 6,14% av basbeloppet (225 kr) per månad, enligt arbetsutskottets förslag.

5 Propositionsordning Efter ställda propositioner finner ordförande att vård- och omsorgsnämnden bifallit Irene Norrmans yrkande och avslagit Yvonne Roos yrkande. Votering begärs. Vård- och omsorgsnämnden godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till Irene Norrmans yrkande. Nej-röst för bifall till Yvonne Roos yrkande. Voteringsresultat Med 6 ja-röster för Irene Norrmans yrkande mot 3 nej-röster för Yvonne Roos yrkande beslutar vård och omsorgsnämnden i enlighet med Irene Norrmans yrkande. Voteringsresultat i bilaga till protokollet. Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om taxeändringar avseende avgifter i ordinärt boende fr o m enligt bilaga till protokollet, innebärande bl a att - Taxa för hemtjänst/hemsjukvård fr o m 2012 indelas i 2 nivåer, där maxtaxa ( kr 2012) uppnås vid beviljade insatser motsvarande en schablontid på 10 timmar. Vid schablontid på 3-9 timmar uppgår avgiften till halva maxtaxan (880 kr 2012). Under 3 timmar debiteras timtaxa på 300 kr. - Avgift för trygghetslarm höjs till 6,14% av prisbasbeloppet/12. (225 kr per månad 2012) - Avgift för matdistribution höjs till 45,00% av prisbasbeloppet/12. (55 kr per portion 2012). 2. Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om middagspriser vid dagcentraler m m fr o m enligt bilaga till protokollet, innebärande bl a ett middagspris vardagar (exkl dryck) på 40,91% av prisbasbeloppet/12/30, (50 kr 2012). 3. Övriga åtgärder för att få budget i balans 2012 beslutas vid nämndens sammanträde den 17 november. Reservationer Yvonne Roos (S), Liz-Beth Persson (S) och Jenny Gärdsell (V) reserverar sig mot beslutet att höja taxan för trygghetslarm till 6,14% av prisbasbeloppet/12 (225 kr per månad 2012) Beslutet expedieras till Kommunfullmäktige avseende taxeändringar

6 Von 103 Dnr 153/ IKT (informations- och kommunikationsteknik)- strategi för Sjöbo kommun Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har vid sammanträde den 17 augusti beslutat anta IKT-strategi för Sjöbo kommun Med den övergripande strategin som grund ska varje förvaltning och bolag upprätta egna strategier och handlingsplaner för verksamhetsutveckling med stöd av informations- och kommunikationsteknik. Handlingsplanerna ska innehålla aktiviteter med tidplaner och uppgifter om vem som ansvarar för aktiviteterna. Varje nämnd och bolag ska följa upp sina handlingsplaner varje år och återrapportera till kommunstyrelsen på sätt som styrelsen bestämmer. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut IKT-strategi för Sjöbo kommun Vård- och omsorgsnämndens beslut Vård och omsorgsnämnden uppdrar åt förvaltningen att upprätta förslag till strategi och handlingsplan för verksamhetsutveckling med stöd av informations- och kommunikationsteknik för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde. Redovisas till vård- och omsorgsnämnden senast 1 feb Beslutet expedieras till Förvaltningschef

7 Von 104 Dnr 154/ Ansökan om bidrag till konferensen Säg ifrån Ärendebeskrivning Från ABF Österlen har inkommit ansökan om kr för anordnande av konferensen Säg ifrån - Det händer för lite i äldreomsorgen på Österlen. Konferensen anordnas av ABF, SV, gruppen Livslångt boende på Österlen i samarbete med PRO Skåne och SPF Skåne och planeras äga rum den 23 november på Österlens Folkhögskola i Tomelilla. Beslutsunderlag Ansökan om stöd till konferensen Säg ifrån från ABF Österlen. Preliminärt program för konferensen den 23 november. Vård- och omsorgsnämndens beslut Vård- och omsorgsnämnden ser positivt på att konferens i ämnet anordnas, dock avslås ansökan om ekonomiskt stöd, utifrån nämndens ansvarsområde och rådande ekonomiskt läge. Beslutet expedieras till ABF Österlen

8 FÖRSLAG MÅLTIDSPRISER 2012 Middag Pris 2012 Pensionär Dagens rätt, sallad och efterrätt Vardag (40,91% av prisbasbelopp/12/30) 50:- inkl. dryck* 1 glas mjölk eller svagdricka (42,55% av prisbasbelopp/12/30) 52:- söndag, helgafton och helgdag (45,00% av prisbasbelopp/12/30) 55:- inkl. dryck* 1 glas mjölk eller svagdricka Barnportion, 1-12 år vardag (27,00% av prisbasbelopp/12/30) 33:- söndag, helgafton och helgdag (30,00% av prisbasbelopp/12/30) 37:- Personal och andra vuxna - ej pensionär Enligt skatteverkets prisram ej förmånsbeskattning Dagens rätt, sallad, efterrätt, valfri dryck och kaffe, alla dagar

9 AVGIFTER OCH TILLÄMPNINGSREGLER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN I SJÖBO KOMMUN 1. Allmänt 1.1 Lagrum Kommunens avgiftssystem och dess tillämpningsregler för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen styrs av flera olika lagar och förordningar. Till dessa hör följande: SoL Socialtjänstlagen (2001:453) HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) BTPL Lag om bostadstillägg för pensionärer (2001:761) IL Inkomstskattelagen (1999:1229) KL Kommunallagen (1991:900) 1.2 Huvudprinciper i avgiftssystemet Utgångspunkten för avgiftssystemet är att de samlade avgifterna för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård samt sådan bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen inte får uppgå till så stort belopp att servicemottagaren inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader. Detta kallas förbehållsbelopp. Kommunen skall beräkna detta förbehållsbelopp utifrån ett minimibelopp som fastställts av riksdagen. Till minimibeloppet skall även läggas servicemottagarens bostadskostnader. De avgifter som skall räknas samman finns redovisade under kapitel Högkostnadsskydd Ett lagstadgat (SoL, 5, 8 kap.) högkostnadsskydd har införts i form av ett avgiftstak för de sammanlagda avgifterna för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Avgifterna per månad får högst uppgå till en tolftedel av 48% av prisbasbeloppet. Avgiftstaket gäller för varje servicemottagare för sig, således även för makar och sammanboende oavsett om båda eller en av parterna har en biståndsbedömd insats Avgiftsutrymme För att beräkna avgiftsutrymmet skall från bruttoinkomsterna avräknas skatter, bostadskostnad samt förbehållsbelopp. Avgiftsutrymmet utgör ett högkostnadsskydd för servicemottagaren och de sammanlagda avgifterna får således inte överstiga detta belopp och

10 ej heller avgiftstaket enligt föregående punkt. I de fall de sammanlagda avgifterna är högre än avgiftsutrymmet måste därför korrigering av avgifterna ske ned till detta belopp. Beräkningen av servicemottagarens avgiftsutrymme går till på följande sätt: bruttoinkomster inkl ev bostadstillägg el. motsvarande minus skatter som ingår i inkomstbegreppet minus bostadskostnad minus generellt förbehållsbelopp 1 minus individuellt förbehållsbelopp 2 = disponibelt avgiftsutrymme Negativt avgiftsutrymme Om det totala förbehållsbeloppet överstiger servicemottagarens nettoinkomst uppstår ett s k negativt avgiftsutrymme. I dessa fall sätts avgift för omvårdnad, hemsjukvård och trygghetslarm ner till noll i såväl ordinärt som särskilt boende. Hyra och avgift för måltider tas alltid ut i särskilt boende. Avgift för matdistribution tas alltid ut i ordinärt boende 2 I förekommande fall för förhöjda levnadskostnader t ex för måltidsersättningen i särskilt boende.

11 2. Avgifter och ersättningar som ingår i avgiftssystemet 2.1 Insatser som är avgiftsbelagda och skall räknas samman De olika avgifter som skall räknas samman och jämföras med servicemottagarens avgiftsutrymme är följande: Avgift för omvårdnad Avgift för trygghetstelefon Avgift för omvårdnad i dagverksamhet Avgift för dagvård/rehabilitering Avgift för nattvård Avgift för hemsjukvård Avgift för omvårdnad i korttidsboende 2.2 Kostnadsersättningar m m Följande kostnadsersättningar ligger utanför maxtaket för avgifter: Kostnadsersättning för förbrukningsartiklar och vissa möbler och husgeråd Måltidsersättning i särskilt boende och korttidsvistelse Måltidsersättning i dagverksamhet Måltidsersättning för matdistribution av färdiglagad mat i ordinärt boende Måltidsersättningar i LSS-verksamheter Ersättning för telefon/tv vid gruppboende för yngre personer med funktionshinder Reseavgifter till daglig verksamhet Avgift för färdtjänstresor och arbetsresor 2.3 Avgiftsfri service och vård Följande insatser och stöd är helt avgiftsfria: Ej biståndsbedömd öppen dagverksamhet Insatser beslutade enligt LSS Biståndsbedömt boendestöd inom psykiatrin Dagvård/rehabilitering Rådgivning/stöd av hemsintruktörer

12 3. Inkomstbegrepp 3.1 Inkomster och skatter Allmänna principer Huvudtillämpningen av avgiftssystemets nettoinkomstbegrepp är att servicemottagarens olika aktuella bruttoinkomster läggs samman på årsbasis varefter olika skatter avräknas. Därefter divideras beloppet med tolv för att komma fram till en månadsinkomst efter skatt. Inkomstberäkningen skall följa samma principer som gäller i den nya lagen om bostadstillägg för pensionärer m fl enligt proposition 2000/01:140 med undantag för regler om s k förmögenhetstillägg som gäller enbart för bostadstilläggen. Beräkningen skall ske med utgångspunkt från sådana inkomster som är skattepliktiga enligt Inkomstskattelagen med tillägg av vissa typer av ersättningar som är undantagna från beskattning i Sverige. S k allmänna avdrag 3 medges inte vid inkomstberäkningen Inkomstslag Förvärvsinkomster skall beräknas med utgångspunkt från de bestämmelser som gäller för inkomstslagen tjänst respektive näringsverksamhet enligt 10 kap, 16 samt 14 kap. 21 i Inkomstskattelagen. Lagparagraferna ovan anger att intäktsposterna skall minskas med kostnadsposterna Inkomst av tjänst Till inkomstslaget tjänst (se 11 kap, inkomstskattelagen) räknas exempelvis följande: -inkomst och utgift 4 av tjänst (t ex lön, arvoden, sjukpenning, vissa förmåner och andra skattepliktiga ersättningar) -pension -livränta (vanligen del därav) -vårdbidrag (till den del bidraget utgör skattepliktig inkomst av tjänst; den del som utgör ersättning för merutgifter räknas inte som inkomst) Se Allmänna avdrag, 62 kap, Inkomstskattelagen. Utgift för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnader (om inte annat anges i kap 9, 12 eller 60 i inkomstskattelagen).

13 Vissa skattefria ersättningar Tillägg skall göras för vissa skattefria 5 ersättningar och inkomster, t ex -stipendier till den del de överstiger 3000 kr -studiemedel i form av studiebidrag -avtalsgruppsjukförsäkringar (AGS-ersättningar) som inträffat före år alla utländska inkomster, pensioner och andra ersättningar som beskattas i Sverige eller i utlandet eller skattefria sådana. -barnbidrag -underhållsbidrag/bidragsförskott Inkomst av näringsverksamhet Inkomst av näringsverksamhet skall beräknas enligt 14 kap. 21 i inkomstskattelagen, dock endast begränsat till uppkomna överskott. Inkomsten skall korrigeras på så sätt att avdrag för tidigare års underskott, och avdrag för kostnader för egen pension till den del det inte överstiger ett halvt prisbasbelopp skall öka den beräknade näringsinkomsten Inkomst av kapital Beräkning av överskottet i inkomstslaget kapital skall beräknas på den faktiska inkomsten per den 31 december året innan hjälpåret, dvs på de kontrolluppgifter som servicemottagaren i regel erhåller i januari. Det är endast uppkomna nettoöverskott i inkomstslaget kapital som ingår. Som inkomst av kapital räknas ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av privatbostad. Från inkomster av kapital får endast minskas med uppskovsavdrag och avdrag för negativ räntefördelning. Avdrag får inte göras för räntekostnader och förvaltningskostnader. Kapitalvinster-/förluster skall inte ingå i kommunens inkomstbegrepp. Här bör observeras att andra skattefria ersättningar och bidrag som ej är skattepliktiga, t ex handikappersättning, hemsjukvårdsbidrag, assistansersättning, socialbidrag samt flera andra ersättningar i inkomstskattelagen inte ingår i inkomstbegreppet eftersom de inte heller ingår i inkomstberäkningarna för bostadstillägget.

14 Bostadsstöd Bostadsbidrag, bostadstillägg 6 och särskilt bostadstillägg skall ingå i inkomstbegreppet enligt följande: BTP - Statligt bostadstillägg till pensionärer SBTP - Särskilt bostadstillägg till pensionärer (med låg inkomst) Bostadsbidrag till barnfamiljer Beräkning av fiktivt bostadsstöd Vad gäller hantering av s k fiktiva bostadstillägg ska kommunen i första hand årligen informera och uppmana alla brukare att söka de bostadsbidrag och bostadstillägg, som de är berättigade till. I andra hand ska bostadstillägg påföras inkomsterna vid avgiftsberäkningen i de fall där det är uppenbart att den enskilde har rätt till bostadstillägg, men vägrar eller av andra skäl avstår från att söka bostadstillägg Skatter och avgifter En skatteberäkning görs med statlig och kommunal inkomstskatt, skatt på kapitalinkomster enligt gällande regler för slutlig skatteberäkning. Fastighetsskatt för permanentbostad enligt senaste taxering räknas som en bostadskostnad (se Bostadskostnadsbegrepp, kap 4). Fastighetsskatt för annan fastighet avräknas inte generellt från inkomstunderlaget. Förmögenhet skall inte påverka inkomstberäkningen annat än genom den eventuella avkastning som uppstår. Förmögenhetsskatten skall inte tas med som en generell faktor vid inkomst- och skatteberäkningen. För den som har flyttat till särskilt boende utgår bostadstillägg för den ursprungliga permanentbostaden högst sex månader från det att försäkringskassan bedömt vistelsen i den särskilda boendeformen som stadigvarande.

15 3.2 Inkomstberäkning för makar, registrerade partners och andra sammanboende som inte är gifta Inkomster hos makar 7 och registrerade partner läggs samman och fördelas med hälften på vardera personen. Var och en debiteras avgift efter det bistånd som har beviljats. Specialregler (kvarboendeskydd) gäller för makar och sammanboende när en av dem flyttat till särskilt boende (se avsnitt 6.3.1). 3.3 Barns inkomster Barns inkomster skall inte påverka avgifterna. 3.4 Inkomstinsamling Avgiftsunderlaget skall i möjligaste mån grundas på aktuella inkomst- och bostadskostnadsuppgifter. För att underlätta uppgiftsinsamlingen inhämtas olika uppgifter så långt det är möjligt via datamedia från Riksförsäkringsverket och olika pensionsinstitut där så är möjligt och lämpligt. Uppgifter som inte kan eller får inhämtas via datamedia insamlas direkt hos servicemottagaren genom en särskild uppgiftsblankett. Uppgifter till avgiftssystemet kan inhämtas enligt nedan RFV (Riksförsäkringsverket) -Folkpension, inkl ATP och STP -Livränta (statlig) -Vårdbidrag Pensionsmyndigheten -Bostadskostnad (för de som har BTP) -BTP och SBTP KPA (Kommunernas pensionsanstalt) -Kommunala pensioner SPV (Statens pensionsverk) -Statliga pensioner SCB (Statistiska centralbyrån) Observera att makar som stadigvarande vistas i olika boendeformer likställs med ogifta pensionsberättigade av försäkringskassan och får då ålderspension utbetalad med belopp som motsvarar beloppet för ogift dvs ett högre pensionsbelopp.

16 Uppgifter om skatter och avgifter på församlingsnivå: Kommunalskatt (lika för alla församlingar i en kommun) Landstingsskatt (lika för alla församlingar i länet) Kyrkoavgift (olika för olika församlingar) Begravningsavgift (olika för olika församlingar) RSV (Riksskatteverket) OBS! Endast taxerade uppgifter 8 -Taxerad förvärvsinkomst -Beskattningsbar förvärvsinkomst -Överskott och underskott av kapitalinkomster -Skattepliktig förmögenhet -Skatter (alla olika skatteslag är offentliga) Uppgifter genom servicemottagaren -privata pensioner -utländska inkomster, pensioner och ersättningar -lön, skattepliktiga traktamenten -utgifter för inkomstens förvärvande -inkomst av näringsverksamhet jämte vissa avdrag -stipendier och studiebidrag -inkomst av kapital; räntor, utdelningar m m -bostadskostnad och andra uppgifter om bostaden -uppgift om förmögenhet (-skatt) -uppgift om förhöjda levnadskostnader En särskild uppgiftsblankett jämte information om kommunens avgiftssystem tillställs servicemottagaren eller dennes företrädare (god man, närstående). OBS. RSV:s uppgifter är i princip oanvändbara vad gäller avgiftsberäkningarna eftersom beräkningarna skall bygga på aktuella inkomstuppgifter. Dels är RSV:s uppgifter 1-2 år gamla i snitt, dels är inga delkomponenter offentliga uppgifter annat än vad gäller skatterna. För övriga uppgifter finns bara sammanräknade poster, inga detaljer. Uppgifterna kan i vissa särfall användas i kontrollsyfte för att jämföra inrapporterade uppgifter (eller frånvaro av sådana) med nivå på t ex taxerad förvärvsinkomst eller skattepliktig förmögenhet.

17 4. Bostadskostnader 4.1 Förbehåll för bostadskostnad Vid avgiftsberäkningen skall servicemottagarens bostadskostnad ingå i det totala förbehållsbeloppet och avräknas från nettoinkomsten. 4.2 Beräkning av bostadskostnad Den faktiska bostadskostnaden för olika bostadstyper beräknas enligt samma regler som tillämpas av Pensionsmyndigheten vid beräkning av bostadstillägg för pensionärer, BTP.

18 5. Förbehållsbelopp 5.1 Kostnadsposter i förbehållsbeloppet Med förbehållsbelopp avses de medel servicemottagaren behöver för att klara utgifter för sitt personliga behov utöver bostadskostnader. Förbehållsbeloppet skall (tillsammans med bostadskostnaderna) avräknas mot servicemottagarens aktuella nettoinkomster innan avgiften bestäms. Förbehållsbeloppen är anpassade till att täcka normala levnadskostnader 9 enligt följande poster: Kostnader för mat Kläder, skor Fritid, böcker mm Hygien Förbrukningsvaror Möbler, husgeråd Dagstidning, telefon, TV-licens, Hemförsäkring Hushållsel Läkarvård Mediciner Tandvård Resor 5.2 Förbehållsbelopp - minimibelopp Riksdagen har fastställt förbehållsbelopp dels för ensamstående, dels gifta/sammanboende, som utgör minimibelopp och är inskrivna i Socialtjänstlagen, 7, 8 kap. Nivån på minimibeloppen per månad är bestämda till följande: Ensamstående 135,46 % av prisbasbeloppet/12 Gifta/sambor 114,46 % av prisbasbeloppet/12 Enligt propositionen 2000/01:149 (s. 41) bör levnadskostnader för yngre personer med funktionsnedsättning, efter en individuell prövning, beräknas till en nivå som överstiger minimibeloppet upp till 10 procent. Socialstyrelsen meddelar årligen vilka belopp som gäller. Följer de belopp som årligen redovisas i Konsumentverkets hushållsbudget.

19 5.3 Tillägg för hushåll med barn eller ungdom 0-17 år För hushåll med hemmavarande barn eller ungdomar utgår tillägg till förbehållsbeloppen med de belopp som beräknats för olika åldrar enligt Konsumentverkets hushållsbudget för olika åldrar och med uppräkning för hushållsstorleken. För ungdomar under 18 år i eget boende med egna inkomster och som är servicemottagare gäller samma förbehållsbelopp som vuxna. 5.4 Individuella tillägg till minimibeloppet Kommunen kan i vissa situationer bestämma minimibeloppet till en högre nivå genom individuell prövning. Detta kan gälla om servicemottagaren har ett varaktigt behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som omfattas av minimibeloppet. Med varaktigt behov avses minst sex sammanhängande månader och beloppet måste minst uppgå till 200 kr per månad. Följande poster är exempel på levnadskostnader som kan föranleda beslut om individuellt tillägg till det generella förbehållsbeloppet: -fördyrad kost, t ex på grund av att maten erhålls via hemtjänsten i ordinärt eller särskilt boende eller i dagverksamhet eller på grund av att omsorgstagaren är yngre och av det skälet har en högre kostnad för sin matkonsumtion, -familje- och arbetssituationen, t ex underhållskostnad för minderåriga barn, arbetsresor samt andra kostnader som behövs för en familjs underhåll, -kostnader till följd av funktionshinder, bl a för rehabilitering/habilitering inkl resor, -yngre funktionshindrade personers rätt till fritidsaktiviteter som är naturliga för yngre personer, -yngre funktionshindrades personers behov av medel för bosättning, familjebildning etc, -kostnader för god man. Kostnader som täcks av annat bidrag eller ersättning t ex handikappersättning kan inte föranleda tillägg till förbehållsbeloppet.

20 5.5 Generella tillägg/avdrag i förbehållsbelopp Generellt tillägg till förbehållsbeloppet För servicemottagare i kommunens särskilda boendeformer med boende enligt helinackorderingsprincipen skall ett generellt tillägg till förbehållsbeloppet göras med mellanskillnaden mellan kommunens måltidsersättning och det belopp som ingår i livsmedelsposten i förbehållsbeloppet. Detta utgör en fördyrad levnadskostnad enligt punkt 5.4 ovan. För servicemottagare i korttidsboende ska motsvarande tillägg göras per vistelsedag. För servicemottagare i ordinärt boende, som har en varaktig insats av matdistribution (minst 25 portioner/månad), ska förbehållsbeloppet höjas med mellanskillnaden mellan priset för matdistribution och 40 % av den livsmedelspost som redan finns i det fastställda generella förbehållsbeloppet. Detta utgör en fördyrad levnadskostnad enligt punkt 5.4 ovan Generell minskning av förbehållsbeloppet För servicemottagare i kommunens särskilda boendeformer med boende enligt helinackorderingsprincipen skall en generell minskning av förbehållsbeloppet göras med sådan kostnadsposter som ingår i hyran och avgifterna. Till dessa hör Elkostnad 10 TV-avgift 5.6 Beslut om förbehållsbelopp Kommunen fastställer vid årets slut, när nytt prisbasbelopp är känt, vilka förbehållsbelopp som skall gälla för nästkommande år. Förbehållsbelopp och övriga belopp för innevarande år redovisas i bilaga Observera att bostadskostnadsuppgifter som hämtas via RFV:s register är rensade från elkostnader och avdrag för elkostnad skall då inte göras från förbehållsbeloppet i dessa fall.

21 6. Nedsättning av avgift och avgiftsbefrielse 6.1 Allmän inriktning Servicemottagaren har alltid rätt att få en individuell prövning och eventuell nedsättning av avgiften alternativt avgiftsbefrielse då speciella skäl åberopas. Till dessa speciella skäl räknas exempelvis dubbla bostadskostnader och hänsyn till kvarboende makes ekonomi. För alla sådana prövningssituationer gäller att, det är endast i de fall där förbehållsbeloppet inte uppnås, som nedsättning eller befrielse av avgifter kan förekomma. Vid prövning av avgiftsnedsättning för dubbelt boende gäller att båda bostadskostnaderna ska medräknas i förbehållsbeloppet. 6.2 Nedsättning av avgifter m m för dubbla bostadskostnader i samband med flyttning till särskild boendeform Uppsägningsregler m m Vid ensamståendes stadigvarande flyttning till bostad i särskild boendeform skall denne ha ekonomisk möjlighet att avveckla sin tidigare bostad. Denna avvecklingstid får uppgå till högst en månad. Nedsättning för dubbla bostadskostnader skall ske utifrån följande förutsättningar: Uppsägning/försäljning av bostaden skall ske senast en månad efter inflyttning till särskilt boende. Vid försäljning av bostadsrätt räknas tre månader som motsvarar uppsägningstiden på en hyresrätt. För att nedsättning skall kunna medges måste handlingar lämnas, som visar att bostaden är uppsagd eller under försäljning och där sista hyres-/besittningsmånad framgår. Vid enbart överlåtelse av bostaden medges ingen nedsättning eller befrielse av avgift eftersom bostaden inte sägs upp eller lämnas till försäljning. Nedsättning eller befrielse av avgift kan i vissa fall - av sociala skäl medges även om den ordinära bostaden inte sägs upp i tid Avräkningsregler Under den tid som servicemottagaren har dubbla bostadskostnader kan bostadskostnaderna för båda bostäderna komma att avräknas mot nettoinkomsterna i sådan omfattning att servicemottagaren uppnår fastställt förbehållsbelopp. Hyran för den gamla bostaden läggs således till som ett individuellt förbehållsbelopp. Vid behov sker först minskning av

22 omvårdnadsavgiften, och därefter av måltidsersättningen så att servicemottagaren i möjligaste mån kan klara sina dubbla bostadskostnader under övergångsperioden 6.3 Nedsättning av avgifter m m när en av två makar/sammanboende flyttar till en särskild boendeform Kvarboendeskydd för hemmavarande make/sammanboende Om hemmavarande make (make 1) är beroende för sitt uppehälle av den andre maken (make 2) som flyttar till särskild boendeform, skall kommunen enligt lag (8 kap, 6, SoL) försäkra sig om att make 1 inte drabbas av en oskäligt försämrad situation när avgifterna bestäms. Följande beräkningsregler skall då gälla: 1) Makarnas inkomster räknas samman och tudelas därefter, varvid förbehållet för make 1 kontrolleras. 2) Vid behov skall ytterligare medel från beräknat avgiftsutrymme för make 2 föras över på make 1 så att förbehållsbeloppet för ensamstående plus dennes bostadskostnader garanteras. 3) Vid särskilda skäl kan även inkomstberäkningen göras var för sig om detta är det mest gynnsamma alternativet. 4) Om hela avgiftsutrymmet för make 2 inte räcker till för att säkerställa förbehållsbeloppet för make 1 så skall måltidsersättningen för make 2 reduceras så att nollställning sker i beräkningen för make 1. 5) Därefter sker debitering av måltidsersättning och omvårdnadsavgift för make 2 utifrån resterande medel och med beaktande av dennes förbehållsbelopp och bostadskostnader. Dessa beräkningsregler skall tillämpas utan att servicemottagaren påkallar behov om detta Omprövning vid ändrad pensionsstatus När Försäkringskassan beslutat om ändrad pensionsstatus för makar som lever med skild hushållsgemenskap skall ny avgiftsberäkning ske i och med att makarna då får ändrade inkomster och i förekommande fall även ändrade bostadstillägg. 6.4 Privata underhållsavtal Privata avtal om underhåll mellan servicemottagaren och annan person, t ex make/sammanboende skall inte medföra någon förändring av avgiftsberäkningen eller jämkning av avgifterna för servicemottagaren. S k civilrättsliga avtal har ingen rättsverkan på kommunens lagbundna avgiftsregler. 6.5 Sammanboende Vad som sägs om makar i detta kapitel gäller även för de som är sammanboende som lever under äktenskapsliknande förhållanden.

23 . 7. Avgifter i ordinärt boende *Ändringar Aktuella belopp under innevarande år redovisas i bilaga Omvårdnadsavgift Beräkning av avgift för hemvård (hemtjänst och hemsjukvård) Avgift för personlig omvårdnad, serviceinsatser och hemsjukvård debiteras enligt följande: * Vårdnivå Vårdnivå 1 % av prisbasbelopp * Beskrivning av vårdnivån 24 %/12 Beviljade insatser motsvarande en schablontid på 3-9 timmar Vårdnivå 2 48 %/12 Beviljade insatser motsvarande en schablontid på 10 timmar och mer. För den som enbart har punktinsats på högst 3,0 tim/månad debiteras kommunens timtaxa, 300 kr/timme (debitering hela och halva timmar). För insatser som påbörjas eller avslutas under kalendermånaden betalar brukaren fr o m verkställighetsdatum (det datum brukaren faktiskt erhåller berörd insats för första gången efter att biståndsbeslut fattats) och t o m faktisk avslutningsdatum eller datum för uppsägning. Utgångspunkt för beräkning av avgiften vid del av månad, 1/30 per kalenderdag Debitering i samband med korttidsboende Vid uppehåll med personlig omvårdnad i hemmet i samband med korttidsboende görs avdrag med 1/30 av omvårdnadsavgiften för varje dag som servicemottagaren vistas i korttidsboendet.

24 7.1.3 Debitering vid annat uppehåll med serviceinsatser och personlig omvårdnad Vid frånvaro som omfattar minst sju kalenderdagar i följd (även över månadsskiften) görs avdrag från omvårdnadsavgiften med 1/30 för varje frånvarodag. Vid kortare frånvaro än en vecka görs inget avdrag alls från omvårdnadsavgiften Debitering vid uppehåll med serviceinsatser och personlig omvårdnad p g a sjukhusvistelse Vid uppehåll på grund av sjukhusvistelse ska frånvaroavdrag för omvårdnadsavgiften göras från och med den första frånvarodagen Debitering vid annat uppehåll med serviceinsatser och personlig omvårdnad Vid frånvaro som omfattar minst sju kalenderdagar i följd (även över månadsskiften) görs avdrag från omvårdnadsavgiften med 1/30 för varje frånvarodag. Vid kortare frånvaro än en vecka görs inget avdrag alls från omvårdnadsavgiften. *7.2 Avgift för trygghetstelefon Avgift för innehav av trygghetstelefon debiteras med 6,14% av prisbasbelopppet/12 per kalendermånad. För två makar debiteras halv avgift för vardera maken. Insats som påbörjas eller avslutas under kalendermånaden betalar brukaren fr o m verkställighetsdatum (det datum brukaren faktiskt erhåller berörd insats för första gången efter att biståndsbeslut fattats) och t o m faktisk avslutningsdatum dvs när hela anläggningen är återlämnad. Utgångspunkt för beräkning av avgiften vid del av månad, 1/30 per kalenderdag. 7.3 Avgift för dagverksamhet/dagvård/rehabilitering Medverkan i dagverksamhet, dagvård och rehabilitering (inkl hemrehab) är avgiftsfri dock erläggs avgift för ev färdtjänst. 7.4 Avgift för nattvård Servicemottagare som beviljats nattvård som bistånd, enligt SoL, debiteras en fast avgift per tillfälle på 50% av prisbasbeloppet/365.

25 7.6 Avgift för hemsjukvård Fr o m 2010 ingår hemsjukvården i samma taxa som hemtjänsten (hemvårdsavgift) 7.7 Måltidsersättning för matdistribution Servicemottagare i ordinärt boende kan genom biståndsbeslut erhålla färdiglagad mat genom matdistribution. *För brukare som har ett behov av dagliga måltidsportioner debiteras avgift för helt måltidsabonnemang med 45,0 % av prisbasbeloppet/12. För den som önskar portioner varannan dag debiteras ett halvt måltidabonnemang. Enstaka portioner debiteras med aktuellt portionspris (1/30 av priset för måltidsabonnemang). Näringsberikad halv portion debiteras som hel portion. I debiteringshänseende betraktas alla månader som lika långa (30 dgr). Frånvaroavdrag görs med 1/30 när antalet distribuerade måltider understiger 30 dagar (för februari 28/29 dagar). För servicemottagare som har ett varaktigt (minst 25 portioner/månad) behov av matdistribution skall förbehållsbeloppet höjas med mellanskillnaden mellan abonnemangspriset och 40 % av den livsmedelspost som redan finns i det fastställda generella förbehållsbeloppet (se p 5.5.1). Vid halvt måltidsabonnemang görs ingen uppräkning av förbehållsbeloppet. Sondnäring och specialdestinerade livsmedel debiteras enligt särskilt fastställd taxa. 7.8 Kostnadsersättningar inom LSS Personer som erhållit personlig assistans För personer som omfattas av lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och har beviljats personlig assistans utgår ingen egenavgift för de insatser som utförs av den personliga assistenten. I de fall normal hemtjänstinsats (enligt SoL) ges utöver det som ingår i den personliga assistansen sker debitering enligt punkt Resor till och från daglig verksamhet Resor till och från daglig verksamhet debiteras med en fast avgift per månad (motsvarande busskort) Avgift för måltider i olika vistelseformer för funktionshindrade

26 Servicemottagaren debiteras för kosten i samtliga verksamheter med ett fast belopp per dag enligt särskilt fastställd taxa. De vistelseformer som avses är följande: daglig verksamhet korttidshem fritidshem Kostnader för fritids- och kulturaktiviteter Servicemottagaren svarar själv för egna kostnader i samband med fritids- och kulturaktiviteter. I samband med ledsagning gäller särskilt fastställda

27 8 Hyra, avgifter och kostnadsersättningar i särskilda boendeformer Rubricerade boendeformer avser kommunens särskilda boendeformer som bedrivs med heldygnsomsorg och full kost för de boende. Aktuella belopp för olika avgifter under innevarande år redovisas i bilaga Hyra Fastställande av hyra Den boende skall betala fastställd hyra per månad för den bostad som tillhandahålls i den särskilda boendeformen Debiteringsregler för hyra Vid in- och utflyttning som inte sker vid ett månadsskifte debiteras hyran per dag inklusive in- och utflyttningsdag. Som inflyttningsdag räknas den dag vårdtagaren har fått tillträde till rummet oavsett när faktisk inflyttning har skett. Vid uträkning av hyresbeloppet per dag anses varje månad omfatta 30 dagar oberoende av vilken månad in- och utflyttning sker. Hyra debiteras under innevarande månad som förskottshyra. Vid frånvaro från bostaden görs inga avdrag från hyran Städning vid utflyttning Den boende alternativt dödsboet efter den boende ansvarar för att bostaden är urstädad och rengjord på normalt sätt. 8.2 Generell kostnadsersättning I äldreboenden med helinackordering tillhandahålls följande produkter för de boende: Förbrukningsartiklar (pappersvaror, engångsartiklar, glödlampor, rengöringsmedel, städmaterial m m för daglig skötsel av bostaden samt för personlig omvårdnad av den boende) Möbler, sängar, husgeråd m m Kostnader för förbrukningsartiklar och möbler, sängar m m ingår i förbehållsbeloppet och servicemottagaren debiteras för motsvarande kostnader för kommunens utlägg med ett fast belopp per påbörjad kalendermånad. Inga avdrag från kostnadsersättningen görs vid frånvaro från bostaden.

28 8.3 Avgift för måltider Innehåll och ersättning I äldreboenden med helinackordering ingår heldagskost bestående av frukost, lunch, kvällsmål och mellanmål. Måltidsersättning debiteras enligt kommunens måltidsprislista för heldagskost och kan inte delas upp per måltid. Måltidsersättningen tas ut för samtliga närvarodagar som en dygnskostnad eller ett månadsabonnemang Näringslösning och specialkoster Boende som erhåller näringslösning via sond debiteras normal måltidsersättning. Specialkoster ingår i måltidsersättningen Tillägg till förbehållsbeloppet för matkostnader Se punkt Debitering av måltidsabonnemang vid frånvaro Vid frånvaro på grund av sjukhusvistelse ska frånvaroavdrag för måltidsersättningen göras från och med den första frånvarodagen. Vid annan frånvaro gäller att ingen måltidsersättning tas ut vid avfärd före lunch och att hel måltidsersättning tas ut vid avfärd efter lunch. I övrigt görs avdrag för varje hel frånvarodag. Samma regel gäller vid återkomst, dvs hel måltidsersättning vid återkomst före lunch och ingen avgift vid återkomst efter lunch. Motsvarande regler gäller även vid in- och utflyttning.

29 8.4 Omvårdnadsavgift Beräkning av omvårdnadsavgiften Avgift för omvårdnad i särskilt boende debiteras med en enhetsavgift lika för alla på 48% av basbeloppet /12 (maxtaket enligt riksdagens beslut). Omvårdnadsavgift debiteras fr o m den dag vårdtagaren faktiskt flyttat in på boendet Debitering vid frånvaro på grund av sjukhusvistelse Vid frånvaro på grund av sjukhusvistelse ska frånvaroavdrag för omvårdnadsavgiften göras från och med den första frånvarodagen Debitering vid annan frånvaro Vid annan frånvaro än sjukhusvistelse som omfattar minst sju kalenderdagar i följd (även över månadsskiften) görs avdrag från omvårdnadsavgiften med 1/30 för varje frånvarodag. Vid kortare frånvaro än en vecka görs inget avdrag alls från omvårdnadsavgiften Debitering vid frånvaro på grund av korttidsboende Vid frånvaro på grund av korttidsboende debiteras ingen avgift för korttidsboendet och inget frånvaroavdrag görs därmed i det särskilda boendet. 8.5 Avgift för korttidsboende Definition Korttidsboende avser rehabilitering, växelvård, avlastning eller annan tillfällig vistelse i särskild boendeform eller vid sjukvårdsinrättning för person som är medicinskt färdigbehandlad Omvårdnadsavgift En omvårdnadsavgift debiteras med ett fast belopp per vistelsedag, inklusive in- och utflyttningsdag. (48% av basbeloppet/365) Avgift för måltider Vid korttidsvistelse i kommunens särskilda boenden ingår heldagskost bestående av frukost, lunch, kvällsmål och mellanmål. Måltidsersättning debiteras för heldagskost och kan inte delas upp per måltid. Måltidsersättningen tas ut för samtliga närvarodagar som en heldygnskostnad med samma belopp som gäller för permanent vistelse i omvårdnadsboende.

30 Måltidsersättningen uppgår till 1/30 av priset för måltidsabonnemang i särskilt boende. Samma debiteringsregler för måltidsersättningen vid in- och utflyttning gäller som vid permanentboende i särskild boendeform, se punkt Tillägg till förbehållsbeloppet för matkostnader Tillägg till förbehållsbeloppet skall göras per vistelsedag enligt punkt Person från särskild boendeform med korttidsboende För person som kommer till korttidsboende från särskild boendeform i kommunen gäller särskild debitering se punkt ovan. 8.6 Avgift för vårdplats hos annan vårdgivare Om en person, för vilken kommunen har betalningsansvaret för vården, vistas i särskild boendeform hos annan vårdgivare skall fastställd hyra/bostadsavgift för den aktuella bostaden och avgifter och ersättningar enligt Sjöbo kommuns avgiftssystem användas. Den boende har också rätt till samma förbehållsbelopp och högkostnadsskydd som gäller i kommunens avgiftssystem. Dock ska beaktas SoL kap 8 5 p2 som reglerar maximal boendeavgift för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen. Maximal avgift för sådant boende är 50 % av prisbasbeloppet/12 per månad.

31 9. Allmänna bestämmelser 9.1 Debiteringsrutiner Debitering av avgifter och ersättningar för tjänster, service, måltider och omvårdnad sker månadsvis i efterskott. För särskilt boende sker debitering för innevarande månad. Betalning skall ske den sista dagen i nästkommande månad efter den månad som avgiften eller ersättningen gäller. Kommunen beslutar årligen om vilket lägsta belopp som faktureras per månad. Aktuellt belopp för innevarande år framgår av bilaga 2. Vid små avgiftsbelopp per månad kan kommunen besluta om att fakturering skall ske för en längre period. 9.2 Försäkringsfall I de fall biståndsinsatserna skall bekostas av annan än den som får biståndet, på grund av skadeståndsrättsliga skäl eller försäkring, debiteras kommunens faktiska kostnader för insatserna. Omfattning, ersättning och typ av insatser som försäkringen täcker måste avgöras från fall till fall varvid kommunen måste förhandla med berört försäkringsbolag. 9.3 Anmälningsskyldighet Servicemottagare är skyldig att anmäla sådana förändrade inkomst-, förmögenhets- och bostadsförhållanden eller andra förändringar som kan medföra ändring av avgift. 9.4 Retroaktiv debitering eller återbetalning av avgift Retroaktiv debitering Om uppgifter framkommer som visar att för låg avgift debiterats under en period, kan kommunen komma att besluta om att retroaktiv debitering skall ske, dock ej längre tillbaka än för de tre senaste debiteringsmånaderna Återbetalning av avgift Om uppgifter framkommer som senare visar att för hög avgift debiterats under en period och ej har överklagats, kan kommunen komma att besluta att retroaktiv återbetalning skall ske, dock ej längre tillbaka än för de sex senaste debiteringsmånaderna. 9.5 Försenade uppgifter eller uppgiftsvägran

32 9.5.1 Försenade uppgifter I de fall servicemottagare eller dennes ombud väntar med att lämna erforderliga uppgifter som behövs för avgiftsunderlaget skall en retroaktiv debitering ske, dock längst för tre månader Uppgiftsvägran I de fall servicemottagare vägrar att lämna erforderliga uppgifter eller lämnar uppenbart felaktiga uppgifter för att avgiftsprövningen skall kunna göras på ett korrekt sätt, utgår högsta avgift. 9.6 Omprövning och ändring av avgifter Årlig omprövning En allmän omprövning av avgifterna skall normalt ske en gång per år med tillämpning av ändrade basbelopp, skattebestämmelser, inkomstuppgifter, bostadskostnader m m vid lämplig tidpunkt som kommunen bestämmer Ändring av beslut om avgift Beslut om avgift skall ändras om något förhållande som påverkar avgiftens storlek ändras. Detta kan gälla t ex: -ändrade inkomstförhållanden -ändrat civilstånd -behov av högre förbehållsbelopp -beviljande, ändring eller upphörande av bostadstillägg/-bidrag -ändring av prisbasbelopp -ändring av bostadskostnad Ändring av avgift på grund av ändrat prisbasbelopp får göras utan föregående underrättelse till servicemottagaren. Huvudregeln är att ändring av avgift skall gälla från och med månaden efter det att anledningen till ändringen inträffade. Ändringen av avgiften skall dock gälla från och med samma månad som anledning till ändringen uppkom, om ändringen avser hela månaden. Kommunen skall försäkra sig om att servicemottagaren får information på ett sådant sätt att det tydligt framgår vad ändringen beror på. Det ankommer dock på servicemottagaren att själv medverka till omräkning av avgiftsunderlaget och lämna nytt underlag för sådan omräkning. 9.7 Delegering av olika beslut om avgifter

33 Beslut om avgifter, individuella tillägg till förbehållsbeloppet, nedsättning av avgift samt avgiftsbefrielse sker enligt vård- och omsorgsnämndens årligen fastställda delegationsordning. 9.8 Utformning av avgiftsbeslut Servicemottagaren skall erhålla ett skriftligt avgiftsbeslut där det framgår vilka uppgifter som använts i avgiftsunderlaget och beloppen för de slutliga avgifterna och ersättningarna. Vidare skall avgiftsbeslutet innehålla uppgift om vilken eller vilka lagparagrafer som ligger till grund för avgiftsbeslutet och uppgift om hur och inom vilken tid servicemottagaren kan besvära sig över beslutet. Besluten skall normalt ges en giltighetstid på högst ett år d v s till nästa generella omprövning av avgifterna. Om det är känt att vissa uppgifter kommer att ändras i avgiftsunderlaget som kan komma att påverka avgifterna bör kortare giltighetstid sättas. Varje avgiftsbeslut skall personligen undertecknas av utsedd delegat. 9.9 Överklagande Överklagande av kommunens avgiftssystem Beslut om avgiftssystemet fattas av kommunfullmäktige. Sådana beslut överklagas genom laglighetsprövning enligt kap 10 (laglighetsprövning), Kommunallagen hos länsrätten Överklagande av enskilt avgiftsbeslut Beslut om avgifter i ett enskilt fall enligt 8 kap, 4-9, SoL överklagas genom förvaltningsbesvär, enligt 16 kap, 3, SoL hos allmän förvaltningsdomstol. Det kan gälla beslut om avgiftens storlek, avgiftsändring, beräkning av avgiftsunderlag, boendekostnad och förbehållsbelopp. Vid bifall till den överklagande kan domstolen ersätta det överklagade beslutet med ett nytt beslut Besvärstid Överklagande skall inkomma till behörig domstol inom tre veckor från det att beslutet tillkännagivits eller att protokoll över beslutet har justerats. Kommunens handläggare skall vid behov vara behjälpliga med överklagande om servicemottagaren begär detta.