KT Kommunarbetsgivarna är kommunsektorns arbetsgivarorganisation. arbetsgivarna i de riksomfattande arbetsmarknadsförhandlingarna

Transkript

1 Årsberättelse

2 KT Kommunarbetsgivarna är kommunsektorns arbetsgivarorganisation och en av de centrala arbetsmarknadsorganisationerna. KT företräder de kommunala arbetsgivarna i de riksomfattande arbetsmarknadsförhandlingarna och i trepartssamarbetet. KT förhandlar fram och ingår kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal med de huvudavtalsorganisationer som representerar de anställda. KT stöder de kommunala arbetsgivarna i utvecklingen av personalledningen, arbetslivskvaliteten och resultaten. KT bevakar de kommunala arbetsgivarnas intressen också i Europeiska unionen. Lagen om Kommunala arbetsmarknadsverket (254/1993) reglerar KT:s verksamhet. År 2011 fanns det i Finland 336 kommuner och 145 samkommuner med sammanlagt arbetstagare och tjänsteinnehavare. Det kommunala avtalssystemet omfattar, med undantag av de 16 åländska kommunerna, alla finländska kommuner, samkommuner och kommunala affärsverk och deras anställda. KT utgör en del av Finlands Kommunförbund. KT Kommunarbetsgivarna Andra linjen 14, Helsingfors tfn fax KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse 2011

3 KT Kommunarbetsgivarna Årsberättelse 2011 KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse

4 Innehåll Förhandlings- och avtalsverksamhet... 6 Service för de kommunala arbetsgivarna Beslutande organ och personal Ekonomi KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse 2011

5 Intressebevakning för arbetsgivarna under 41 år I ntressebevakning för År 2011 var ett exceptionellt år i avtals- och förhandlingsverksamheten eftersom två olika avtalsförhandlingar fördes under året. Året inleddes med förhandlingar om löneförhöjningarna 2011 för de gällande avtalens del. Avtalsförhandlingarna slutfördes den 15 februari, men löneförhöjningarna genomfördes först den 1 maj. Katainens regering som bildades efter vårens riksdagsval hade som målsättning att i hög grad koordinera arbetsmarknadsavtalen och regeringens ekonomiska politik. Detta ledde till att de centrala arbetsmarknadsorganisationerna med regeringens stöd inledde förhandlingar om en ny typ av samordnat ramavtal. De centrala arbetsmarknadsorganisationerna nådde ett förhandlingsresultat om ett ramavtal i oktober och därefter inleddes de förbunds- och branschvisa förhandlingarna. De kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen som baserar sig på ramavtalet undertecknades den 24 november. Ramavtalet omfattade i exceptionellt hög grad hela arbetsmarknaden. Regeringen deltog i genomförandet av ramavtalet genom åtgärder till ett värde av flera hundra miljoner euro. Hösten 2011 inledde KT och de kommunala huvudavtalsorganisationerna en gemensam resultatkampanj för att främja resultaten och arbetslivskvaliteten inom kommunsektorn. Markku Jalonen Kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse

6 Förhandlingar och avtal U nder verksamhetsåret uppgick kommunernas och samkommunernas personaluppgifter till cirka 20,2 miljarder euro, av vilka cirka 15,6 miljarder euro var lönekostnader och cirka 4,6 miljarder euro pensionsavgifter och andra socialförsäkringsavgifter som arbetsgivarna betalar. Personalutgifterna utgör hälften av kommunernas externa utgifter. I oktober 2011 uppgick den genomsnittliga totallönen inom kommunsektorn till uppskattningsvis euro i månaden. Antalet anställda med lön uppgick till cirka (Statistikcentralen). Inkomstnivån steg med i genomsnitt 2,6 % jämfört med föregående år. En del kommuner och samkommuner var tvungna att balansera sin ekonomi och spara i personalutgifterna. På lokal nivå vidtogs åtgärder för att anpassa personalutgifterna. Mest användes omorganiseringar av arbetet, nya verksamhetsformer, naturliga avgångar och förfaranden med rekryteringstillstånd. Endast några hundra personer (0,1 % av personalen) var permitterade under korta tider och uppsägning på ekonomiska grunder gällde ett tiotal personer (0,02 %). Det förekom inga lagliga eller storskaliga olagliga arbetskonflikter. Avtal Kommunsektorns kollektivavtal gällde till I början av året förhandlade och avtalade man om löneförhöjningarna som genomfördes Lönerna höjdes genom en allmän förhöjning , som var 1,2 % inom alla avtalsområden utom inom läkarnas avtalsområde där höjningen var 1,38 %. Vid samma tidpunkt genomfördes också en justeringspott på 0,8 % (0,62 % för läkarna) som i huvudsak var en lokal justeringspott. En del av justeringspotten användes på central nivå för de överenskomna avtalsändringarna inom undervisningssektorn och tekniska sektorn. I maj betalades dessutom en engångspott som varierade beroende på avtalsområde. De avtalsenliga förhöjningarna höjde lönerna med i snitt 2,0 % år Engångspotten utgjorde 0,3 % av lönesumman på årsnivå. Kostnadseffekten varierade beroende på personalstrukturen i kommunen eller samkommunen. Ramavtal Under hösten förde de centrala arbetsmarknadsorganisationerna förhandlingar om ett ramavtal för att trygga konkurrenskraften och sysselsättningen i Finland. I oktober nåddes ett förhandlingsresultat om ramavtalet och därefter inleddes också förhandlingarna om de följande årens kommunala kollektivavtal. KT:s delegation och de kommunala huvudavtalsorganisationerna godkände i november ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för åren i enlighet med ramavtalet. Man kom överens om att de kommunala avtalen gäller perioden I samma tidsplan som ramavtalsförhandlingarna avtalades också om ett nytt sätt att fastställa arbetarskyddsfullmäktiges tidsanvändning från och andra förändringar i arbetarskyddsfullmäktiges verksamhetsförutsättningar samt om en höjning av ersättningen för arbetarskyddsfullmäktige från KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse 2011

7 I anslutning till ramavtalet tillsattes flera olika arbetsgrupper som inledde sin verksamhet under verksamhetsåret. En del av arbetsgrupperna bereder lagar som gäller arbetslivet och en del koncentrerar sig på verksamhet som gäller utredning och utveckling av arbetslivet. I samband med Katainens regeringsprogram kom man också överens om att inrätta flera olika arbetsgrupper för lagstiftning och arbetslivsutveckling. Arbetsgrupperna inledde sin verksamhet under året. Arbets- och näringsministeriet tillsatte också en tvärsektoriell arbetsgrupp för att utreda förändringstrender på arbetsmarknaden och i företagsverksamheten med fokus på hur arbetskraften används och under vilka former arbetet utförs. Med utredningen som grund kommer man att på trepartsbasis besluta om fortsatta nödvändiga åtgärder som kan omfatta också lagstiftningsändringar. Arbetsgrupp för beredning av bestämmelser om likabehandling i arbetslivet I enlighet med regeringsprogrammet har en arbetsgrupp inrättats vid arbets- och näringsministeriet med uppgift att före utarbeta ett förslag till nya bestämmelser om likabehandling i arbetslivet. Gruppen ska bedöma vilket som är det mest ändamålsenliga sättet att lagstifta om likabehandling i arbetslivet; som en del av den allmänna lagen om likabehandling eller i en särskild lag om likabehandling i arbetslivet. Enligt regeringsprogrammet kommer lagen om likabehandling och lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män också framöver att vara separata lagar. Sakkunniggrupp för likalönsprogrammet Målet i regeringsprogrammet är att skillnaden mellan kvinnors och mäns lön ska minskas före 2015 så att den är högst 15 procent. Likalönsprogrammet inleddes år Sakunniggruppen har som mål att stödja den styrgrupp på hög nivå som tillsatts för att uppnå målen i likalönsprogrammet. Arbetsgrupp för reglering av arbetslivet Under verksamhetsåret tillsattes också en arbetsgrupp för att regeringsperioden igenom följa och bedöma ändamålsenligheten och utvecklingsbehoven i arbetslagstiftningen. Arbetstidsgrupp Arbetstidsgruppen inom det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet har fört förhandlingar. Dessutom har KT träffat representanter för Tehy i anknytning till detta. Avtalsparterna har i detta skede inte ansett det vara möjligt att minska antalet arbetstidssystem. Däremot ansåg man det vara möjligt att bearbeta bestämmelserna om periodarbete så att de är tydligare och enklare. Genom åtgärderna främjas arbetshälsan och goda resultat i serviceverksamheten. Arbetsgruppens uppdrag i fråga om avtalsbestämmelserna för periodarbete förlängdes till slutet av mars KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse

8 Social- och hälsovården Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) tillämpas på social- och hälsovårdspersonalen, förutom på läkarna. Familjedagvårdarna började omfattas av arbetstidslagen Därför ändrades bestämmelserna i bilaga 12 i AKTA och på yrkesgruppen tillämpas nu ett arbetstidssystem som påminner om periodarbete. Vid förändringen minskade den ordinarie arbetstiden för familjedagvårdarna till 40 timmar. I AKTA avtalades vidare om ändringar i arbetstiden, bland annat i fråga om timlönedivisorn och övertidsprocenten. Läkaravtalet gäller Löneförhöjningarna för läkarna fastställdes i enlighet med ramavtalet (4,46 %). I läkaravtalet gjordes en strukturell ändring av hälsocentralläkarnas, sjukhusläkarnas och sjukhustandläkarnas lönesättning och justeringar av de nedre lönegränserna. Läkarnas löner under avlönad tjänstledighet förenhetligades med lönebetalningen under semestertid från Lönesystemet uppdaterades också för läkarnas del. De nya bestämmelserna om arbetserfarenhetstillägg (i procent) träder i kraft På Tehy-medlemmar tillämpades fortfarande Tehyprotokollet som godkändes och som gällde med fredsplikt För lönebestämmelsernas del gällde protokollet till I 6 i Tehy-protokollet ingick en lokal justeringspott som baserar sig på personalstyrkans utveckling inom vården och omsorgen. I maj kontrollerades om villkoren för potten hade uppfyllts. KT och Tehy var eniga om att Statistikcentralens uppgifter för visade att personalstyrkan hade ökat så mycket att villkoren för justeringspotten enligt 6 inte uppfyllts och att Tehy-medlemmarna därför inte skulle få någon extra löneförhöjning. Personalen ökade ändå inte så som förutsetts i basserviceprogrammet och därför fick kommunerna i slutet av året extra statsandelar av engångskaraktär till ett belopp av närmare 45 miljoner euro. Dessutom granskades avtalslösningarna 2010 i inkomstutvecklingsnämnden under ledning av riksförlikningsmannen. Enligt Tehy överensstämde de löneförhöjningar som hade avtalats för de övriga kommunanställda 2010 inte med dem som avtalats i Tehy-protokollet och därför krävde Tehy retroaktivt extra kompensation för sina medlemmar. I inkomstutvecklingsnämndens beslut i juni fick Tehy inte några extra förhöjningar. I november godkände KT Kommunarbetsgivarna och Tehy riksförlikningsmannens förslag, enligt vilket Tehymedlemmarna omfattas av det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) som undertecknades av KT och huvudavtalsorganisationerna. Under året erbjöd KT och de kommunala huvudavtalsorganisationerna Tehy flera möjligheter att delta i kommunsektorns kollektivavtalsförhandlingar. Man föreslog för Tehy också modeller för inrättande av en ny förhandlings- och huvudavtalsorganisation. Tehy förkastade emellertid alternativen. Undervisningssektorn KT har två arbetstidsnätverk för undervisningspersonalen: ett för undervisningspersonalen inom yrkesutbildnin- 8 KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse 2011

9 gen och ett för den grundläggande utbildningen. Arbetstidsnätverket för undervisningspersonalen inom den grundläggande utbildningen arbetar i två sammansättningar. Till nätverket hör representanter för lokala arbetsgivare både från substans- och personalförvaltningen samt sakkunniga från KT. Båda nätverken sammanträder varannan månad. Arbetstidsförsöket för undervisningspersonal inom yrkesutbildningen upphörde 31.7 i samkommunen för utbildning i Kajanaland. Under höstens avtalsförhandlingar kom man överens om att ta in två alternativa försök i bilagan om försök inom yrkesutbildningen. På lokal nivå avtalas om tillämpning av avtalsbestämmelserna som är i kraft Under höstens avtalsförhandlingar kom man överens om att inleda omfattande arbetstids- och löneförsök för speciallärare i Vanda och Kuopio i augusti Dessutom kom man överens om att i bilagan om försök i allmänbildande skolor ta in arbetstids- och lönebestämmelser för innehavare av rektorstjänst i allmänbildande skolor och studiehandledare i gymnasiet. Tillämpningen av avtalsbestämmelserna i försöksbilagan avtalas på lokal nivå och bestämmelserna är i kraft Sakkunniga på området har hållit mer än tio kurser för arbetsgivare i anställningsfrågor under året. Under verksamhetsåret ingicks följande tjänste- och arbetskollektivavtal på området: Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal från och (UKTA) Palvelulaitosten työantajayhdistyksen opetusalan työehtosopimus från och Kunnallisten muusikkojen virka- ja työehtosopimukset från och Tjänste- och arbetskollektivavtal om tillämpningen av avtalsbestämmelserna för yrkesläroanstalter och yrkesutbildningscenter för vuxna Tjänste- och arbetskollektivavtal om ändringar i vissa bestämmelser i det kommunala tjänste- och arbets kollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA). I enlighet med UKTA som trädde i kraft i början av maj höjdes lönerna för undervisningspersonalen genom en allmän höjning på 1,2 % och en justeringspott på 0,8 %. Justeringspotten användes i dyrortsklass I på lokal nivå och i dyrortsklass II i huvudsak för att närma dyrortsklass II till dyrortsklass I. Dessutom betalades en engångspott som för de heltidsanställda uppgick till 140 euro. Under verksamhetsåret publicerades en anställningshandbok för undervisningspersonalen och en anställningshandbok för chefer vid yrkeshögskolor (båda på finska). Arbetslivsutveckling Arbetarskyddscheferna har en central ställning som representanter för arbetsgivarna när arbetarskyddet och arbetssäkerheten på de kommunala arbetsplatserna utvecklas och också när arbetslivskvaliteten och resultaten samtidigt förbättras. KT upprätthåller ett nätverk för kommunala arbetarskyddschefer och informerar dem bland annat via e-post. På hösten ordnades en sammankomst om aktuella frågor i Helsingfors. Det kommunala avtalet om skyddskläder hade sagts upp hösten Inga förhandlingar har förts om ett KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse

10 nytt avtal. Våren 2011 utarbetade KT, huvudavtalsorganisationerna och Tehy däremot en promemoria som behandlade skyddskläder och skyddsutrustning enligt arbetarskyddsbestämmelserna. Promemorian riktar sig särskilt till ledningen, personalledningen och personalen för samarbete inom arbetarskyddet i kommunerna. KT:s och KEVA:s utvecklingsprojekt Haku från 2009 som tar fram nyckeltal som beskriver personalens betydelse slutfördes. Projektet finansierades i huvudsak av programmet för arbetslivsutveckling Tykes. Forskningsoch utbildningscentralen Synergos vid Tammerfors universitet ansvarade för projektets genomförande. I projektet deltog 9 pilotkommuner eller samkommuner och cirka 20 nätverkskommuner. Inom projektet ordnades regionala träffar och ett sakkunnigseminarium samt ett avslutande seminarium. Slutrapporten blir klar år KT var med som aktiv aktör och ordförande för Arbetarskyddscentralens kommungrupp för att främja arbetshälsan, arbetarskyddet, säkerheten på arbetsplatsen, företagshälsovården, arbetslivskvaliteten och verksamhetsresultaten i kommunerna. Kommungruppens verksamhet baserar sig på en separat verksamhetsplan och budget. Kommungruppen lät Statistikcentralen göra upp den årliga kommunala arbetsmiljöbarometern. Under verksamhetsåret producerade gruppen grundläggande material och fungerade som samarbetsforum. Under hösten höll kommungruppen åtta regionala sammankomster tillsammans med representanter för regionförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskydd. Sammankomsterna genomfördes i form av en så kallad besöksrunda under temat Työhyvinvointia yhteistyöllä kestäviä työuria ja tuloksellisuutta kuntiin (Arbetshälsa genom samarbete hållbara arbetskarriärer och goda resultat i kommunerna). Över 500 personer deltog i sammankomsterna. Längre arbetskarriärer KT:s och huvudavtalsorganisationernas arbetsgrupp för längre arbetskarriärer fortsatte sin verksamhet. Arbetsgruppen utarbetade cirkulär 13/2011 som fokuserade på de ekonomiska effekterna av investeringarna i arbetshälsa. Dessutom följdes beredningen av utvecklingen av företagshälsovården och verkställandet av regeringsprogrammet. Under hösten finslipades informationsinslaget om sjukdomar i rörelseorganen. KT deltog också i arbetet inom de centrala arbetsmarknadsorganisationernas arbetslivsgrupp. Målet är att ta fram åtgärder som leder till att den genomsnittliga pensionsåldern stiger. Utveckling av personalledningen Nätverket för personalledning (HR) bereddes i samarbete med personaldirektörerna i olika kommuner. Till nätverket som är avsett för representanter för kommunala arbetsgivare hör mer än 250 HR-personer. I november publicerades den första handboken Työhyvinvointia johtamaan! (Styr arbetshälsan!) i serien Henkilöstöjohtamisen hyvät käytännöt (God praxis inom personalledningen). 10 KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse 2011

11 Resultat och produktivitet KT:s och de kommunala huvudavtalsorganisationernas resultatkampanj inleddes. Under verksamhetsåret arrangerades ett seminarium för sakkunniga om produktivitet och ett startseminarium för kampanjen. Under året formulerade man principerna för resultatarbetet, publicerade en resultatutvecklingsbroschyr och planerade också en kommunrunda och en enkät om resultatarbetet. I arbetsgruppen inom Arbetarskyddscentralens kommungrupp producerades material för fi. KT och huvudavtalsorganisationerna deltog också i beredningen av Finansministeriets utvecklingskampanj för produktivitet och goda resultat i kommunerna. Arbetsmarknadens centralorganisationers Runda bord för produktivitet arbetar med en utvecklingsstrategi för arbetslivet, som nämns i regeringsprogrammet, och bereder det nationella utvecklingsprojektet. Tillgång till kompetent kommunal arbetskraft KT satsade på åtgärder inom intressebevakningen och medlemsservicen som stöder tillgången till kompetent arbetskraft. Vikt lades vid mängden utbildning och fördelningen av nybörjarplatser i synnerhet när utvecklingsplanen för utbildning och forskning utarbetades. I intressebevakningen lades dessutom vikt vid samarbetet mellan utbildningen och arbetslivet. Kampanjen Kommunjobb etablerades som en del av samarbetet mellan KT, Keva och Kommunförbundet. KT inledde diskussioner om utvärdering av arbetskraftsbehovet och prognostisering av kompetensbehovet som en del av arbetsgivarnas proaktiva rekrytering. Inom kampanjen Kommunjobb beredde man bland annat den första utredningen av det kommunala rekryteringsbehovet och utökade informationen om kommunsektorn till ungdomar. För att stödja arbetsgivarnas internationella rekrytering bildades ett nätverk för internationell rekrytering. Åtgärderna för att främja utvecklingen av den kommunala personalens kompetens togs upp i delegationen för personalutbildningen inom utbildningssektorn, Utbildningsfonden, Rådet för livslångt lärande och utvecklingsprogrammet Osaava. Vidare utövades inflytande på ramavtalet och regeringsprogrammet. Arbetsmarknadsparterna utarbetade också en handbok för ledning inom social- och hälsovårdssektorn och arbetsgivarorganisationen inom utbildningssektorn EFEE genomförde på initiativ av KT ett projekt till stöd för utveckling av ledningen inom undervisningssektorn. I arbetslivsutskottet inom Utvecklingsföreningen för yrkeskunnande AMKE och under ett flertal seminarier och sammankomster utformades åtgärder för främjande av samarbetet mellan de kommunala arbetsgivarna och utbildningen. Prognostisering av kompetensbehovet i den kommunala servicen, ESF-projekt KT inledde i mars ett treårigt ESF-projekt om prognostisering av kompetensbehovet inom den kommunala servicen. Projektets huvudfinansiär är Utbildningsstyrelsen. Projektet genomförs på organisations- och regionnivå, liksom också på riksnivå. KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse

12 I organisationerna utvecklas och testas en modell för prognostisering av kompetens till stöd för kommunorganisationernas framtida personalledning och personalplanering. Utvecklingsarbetet inleddes i fyra regionala pilotprojekt i huvudstadsregionen, Päijänne-Tavastland, Mellersta Finland och Norra Finland. I pilotprojektet i Päijänne-Tavastland deltar också S:t Karins och Pemars stad som satellitprojekt. I pilotprojekten deltar sammanlagt 15 kommunala organisationer. I de regionala pilotprojekten kopplas kommunsektorns kompetensbehov till den regionala prognostiseringen och utbildningsplaneringen. På nationell nivå utvecklas en verksamhetsmodell med hjälp av vilken kommunsektorns kompetensbehov beaktas i den nationella utbildningsplaneringen. Mer information om projektet finns på Utbildnings- och examenskommissioner De nya utbildningskommissionerna som undervisningsoch kulturministeriet utsett och som Utbildningsstyrelsen bistått inledde sin treårsperiod Deras centrala uppgift är prognostisering av kompetens i enlighet med den förordning som trädde i kraft i början av året. KT arrangerade en halvdagsutbildning i februari för sina egna representanter i utbildningskommissionen. I november arrangerades dessutom ett dagslångt seminarium om framtidstänkande och framtida kompetensbehov. I verksamheten under året var det viktigt att utveckla kontakterna och informationen mellan KT och medlemmarna i utbildningskommissionerna. Under verksamhetsåret hade KT sammanlagt 42 representanter (ordinarie och ersättare) i utbildningskommissionerna för olika sektorer. Också examenskommissionerna är organ som Utbildningsstyrelsen bistått. Till examenskommissionernas centrala uppgifter hör att säkerställa kvaliteten i fristående examina för vuxna och utveckla systemet med fristående examina. De nuvarande examenskommissionernas mandattid löper ut Under verksamhetsåret hade KT 49 representanter i examenskommissionerna för olika sektorer. I oktober arrangerades tillsammans med Utbildningsstyrelsen ett seminarium i Aulanko för KT:s medlemmar i examenskommissionerna. Medlemmarna hade också möjlighet att delta i framtidsseminariet i november tillsammans med medlemmarna i utbildningskommissionerna. Ett viktigt utvecklingsobjekt under året var att i KT:s egen verksamhet närma sig examens- och utbildningskommissionernas arbete. Med i mångt och mycket KT är representerat i många förvaltningsorgan, domstolar, besvärsinstanser och arbetsgrupper på trepartsbasis. Sådana permanenta organ är bland annat arbetsrådet, arbetsdomstolen, försäkringsdomstolen, direktionen för Arbetshälsoinstitutet, rådet för arbets-, utbildnings- och näringsärenden, Utbildningsfondens och Arbetslöshetsförsäkringsfondens förvaltningsråd och styrelser, Arbetarskyddsfondens fullmäktige och styrelse, Arbetarskyddscentralens styrelse samt EU:s nationella beredningssektioner och ILO-delegationen. KT har också representanter i viktiga arbetsgrupper på trepartsbasis, till exempel utredningskommissionen 12 KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse 2011

13 för inkomst- och kostnadsutvecklingen, utredningsgruppen för en totalrevidering av vuxenutbildningen, arbetsgruppen för revidering av balansen mellan flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden och i arbetslivet samt olika arbetsgrupper för likalönsprogrammet. KT är medlem i följande EU-organ: CEEP:s finländska sektion, CEMR:s arbetsgivarforum, HOSPEEM (European Hospital and Healthcare Employers Association) och EFEE (The European Federation of Education Employers). KT deltog i CEEP:s verksamhet genom att representera organisationen i kommittén Advisory Committee of Free Movement of Workers. Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening PTY rf Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening rf (SIAF) erbjuder intressebevakning för arbetsgivarna i kommunala bolag, stiftelser och andra sammanslutningar. SIAF samarbetar med KT Kommunarbetsgivarna, Kommunförbundet och Keva. SIAF köper personal- och kontorstjänster av KT Kommunarbetsgivarna. SIAF:s medlemssammanslutningar är bolag som helt eller delvis är kommunägda eller som är andelslag, stiftelser och föreningar som samarbetar med kommunerna eller sammanslutningar som arbetar på samma områden som de kommunala serviceinrättningarna. I slutet av verksamhetsåret hade SIAF 527 medlemsorganisationer med en sammanlagd personal på ungefär personer. Av medlemsorganisationerna är 13 från undervisnings- och bildningssektorn, 233 från socialoch hälsovårdssektorn, 169 från tekniska sektorn och 112 från specialområden. SIAF ingick kollektivavtal med förhandlingsparterna för privata sektorn i samma arbetstagarorganisationer som KT. På SIAF:s avtalsområden fördes förhandlingar om löneförhöjningar som gällde avtalsperioden inom Kollektivavtalet för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening (SIAFKA). Förhandlingarna ledde till ett förhandlingsresultat i februari Under hösten fördes förhandlingar om ett nytt kollektivavtal, som undertecknades Avtalet gäller Genom kollektivavtalet genomförs inom tillämpningsområdet för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening förhandlingsresultatet i ramavtalet som arbetsmarknadsorganisationerna ingick för att trygga konkurrenskraften och sysselsättningen i Finland. Under verksamhetsåret ingicks inom SIAF:s avtalsområden också andra riksomfattande och enskilda kollektivavtal. KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse

14 Service för de kommunala arbetsgivarna KT Kommunarbetsgivarna är kommunernas och samkommunernas arbetsgivarorganisation och en av de centrala arbetsmarknadsorganisationerna. KT företräder de kommunala arbetsgivarna i de riksomfattande arbetsmarknadsförhandlingarna och i trepartssamarbetet. KT förhandlar fram och ingår kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal med de huvudavtalsorganisationer som representerar de anställda. KT stöder också de kommunala arbetsgivarna i utvecklingen av personalledningen, arbetslivskvaliteten och resultaten. Under verksamhetsåret förde KT:s anställda förhandlingar om avtal och rekommendationer, gav råd i avtalsfrågor, förde centrala förhandlingar, skötte advokatuppgifter vid domstolar och deltog i ett flertal arbetsgrupper. De anställda utbildar chefer och sakkunniga i personalförvaltning samt föreläser om arbetsgivarfrågor vid olika tillställningar. Till KT:s uppgifter hör också internationell intressebevakning, utredningar till stöd för förhandlingarna och information. Råd och utbildning Kommunerna och samkommunerna fick råd om tillämpningen av avtal och lagstiftning. KT:s anställda besvarade många tolkningsfrågor som huvudsakligen kommit in via webbplatsen och per e-post och telefon från kommuner och samkommuner. Kommuner, samkommuner, statliga myndigheter och andra samarbetspartner bad sammanlagt om att få 12 skriftliga utlåtanden av KT. Det gällde utlåtanden och utredningar avsedda för olika rättsinstanser som kommunerna och samkommunerna sedan skickade vidare i eget namn. Dessutom gavs sakkunnigutlåtanden till riksdagen och ministerier. Under verksamhetsåret begärdes centrala förhandlingar i 51 fall. Under året sköttes 13 fall av arbetsdomstols- och fredspliktsfrågor. KT:s anställda skötte också advokatuppgifter vid allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. Förhandlarna utbildade anställda i arbetsgivarställning och även anställda inom löne- och personalförvaltningen i kommunerna och samkommunerna. Forskning och utredningar Under verksamhetsåret utreddes verkställigheten av avtalsbestämmelserna, personalresurserna och lönestrukturen genom enkäter till de kommunala arbetsgivarna. Enkätsvaren används av olika arbetsgrupper och i intressebevakningen. KT har en skyldighet att årligen följa upp fortbildningen för anställda inom den kommunala hälso- och sjukvården och socialvården. Uppgifter om fortbildningens omfattning och kostnader år 2010 samlades in hos verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården och socialvården. Uppföljningsdata rapporterades också till SHM. Användningen av justeringspotten i maj och andra aktuella kommunala frågor (permitteringar, uppsägningar, andra besparingar i personalutgifterna, resultatbonus) utreddes genom en enkät som skickades till löneombuden. En omfattande enkät om lönesystemet inom AKTA genomfördes till stöd för lönearbetsgruppen. Resultaten presenterades bland annat vid arbetsmarknadsseminariet i Raumo i juni och de utnyttjades också i avtalsförhandlingarna under slutet av hösten. 14 KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse 2011

15 Antalet sommarjobb för unga som kommunerna och samkommunerna ordnade utreddes genom en enkät som en del av KT:s, Kommunförbundets och Kevas gemensamma kampanj Kommunjobb. För SHM:s arbetsgruppers och avtalsparternas räkning utreddes i hur stor utsträckning befattningarna för sjukhusläkare och sjukhustandläkare var besatta i oktober. En utredning görs årligen. En utredning om användningen av kommunernas köpta tjänster och hyrda arbetskraft utfördes i anknytning till utredningen av hur 6 i Tehy-protokollet hade uppfyllts. KT upprätthåller också och samlar årligen in uppgifter för SIAF:s löne- och anställningsregister. Uppgifterna används i SIAF:s avtalsförhandlingar och intressebevakning och de skickas också till Statistikcentralen för den allmänna lönestatistiken. Som en del av KT:s och huvudavtalsorganisationernas resultatkampanj genomfördes i slutet av året en enkät om kommunernas resultatarbete. Resultaten analyseras och utnyttjas år Sammandrag av KT:s utredningar finns i regel på webbplatsen och i tidskriften Kuntatyönantaja. Lönestatistik publicerades på bland annat KT:s webbplats och i en statistikfolder. Utöver detta gjorde KT lönejämförelser för kommunerna och samkommunerna på beställning. Statistiken baserar sig på Statistikcentralens uppgifter om kommunala löner i oktober Kommunikation Kommunikationen stöder intressebevakningen och de strategiska målen inom KT. Kommunikationen stärker också den kommunala arbetsgivarprofilen och utvecklar KT:s service till kommunerna. Kanaler var KT:s webbtjänst och tidskriften Kuntatyönantaja och dess webbsidor cirkulär, publikationer, pressmeddelanden, brev till löneombuden, e-post till grupper, extranätet, KT:s nyhetsbrev och KuntaTV som är en ny kanal. KT:s synlighet följs upp genom elektronisk mediebevakning. Sammanlagt 38 cirkulär skickades ut under året. Ett exemplar av de nya cirkulären skickas ut avgiftsfritt till kommunerna och samkommunerna, men för övriga är cirkulären avgiftsbelagda. Cirkulären publiceras på KT:s webbplats. Till medierna skickades 23 pressmeddelanden som gällde bland annat de kommunala avtalsförhandlingarna, lönernas sporrande verkan, lönestatistik, arbetskraftskostnaderna, personalstyrkan och sommarjobb. Dessutom skickades till medierna fem pressmeddelanden som utarbetades tillsammans med intressegrupperna om bland annat resultatkampanjen, målen i regeringsprogrammet och jämställdhet. I informationen till kommunerna var e-postbreven till löneombuden det viktigaste redskapet för information. Sammanlagt skickades 42 brev ut under året. Också KT:s pressmeddelanden skickades till löneombuden. Fyra nyhetsbrev sändes ut enligt en sändlista med över personer. KT:s webbplats och hade i snitt ungefär enskilda besökare och nästan besök per månad. Antalet sidvisningar var 2,4 miljoner under året. Utöver sidorna Avtal var en av de populäraste sidorna Yrken, inkomster och examina i kommunsektorn. I början av verk- KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse

16 samhetsåret infördes ett nytt redskap för besöksstatistiken och därför kan de nya besökssiffrorna inte jämföras med tidigare års siffror. Under verksamhetsåret fortsatte utvecklingen av KT:s nya webbsidor som togs i bruk i början av året. Tidskriften Kuntatyönantaja Kuntatyönantaja är en arbetsmarknads- och facktidskrift för beslutsfattarna, ledningen, cheferna och de anställda inom personalförvaltningen i kommunerna. Tidskriften ger uppgifter och bakgrundsinformation för besluten i arbetsgivarnas och chefernas arbete. Kuntatyönantaja utkom 6 gånger under verksamhetsåret som var tidskriftens 38:e utgivningsår. Tidningens upplaga var cirka exemplar. Kuntatyönantaja skickas i stor utsträckning ut gratis till bland annat kommuner och samkommuner samt intressegrupper. Under verksamhetsåret utgavs tidskriften i ett nytt format, dvs. både layouten och strukturen förnyades. Den nya utformningen följer KT:s visuella profil som förnyades i december 2010 och tidskriftens alla nummer har olika teman. Under verksamhetsåret togs i Kuntatyönantaja upp bland annat följande teman: den kommunala ekonomin, resultatutveckling, produktivitet, kompetens, arbetshälsa och de nya kommunala kollektivavtalen. Ämnena behandlades genom intervjuer och exempel i kommunerna. Tidskriften förmedlade också god arbetslivspraxis. Kuntatyönantaja har en egen webbplats på www. kuntatyonantajalehti.fi. Under verksamhetsåret gjordes cirka besök på webbplatsen. Där finns ett omfattande arkiv med artiklar och en förteckning över artiklar som utkommit sedan år På webbplatsen finns webbversioner av tidskrifterna sedan På webbplatsen kan man också prenumerera på Kuntatyönantaja och göra adressändringar. Från början av året började KT sköta prenumerationsregistret och kundtjänsten i anslutning till prenumerationerna, vilka tidigare hade skötts av KL-Kustannus. En skrivarkurs ordnades för de sakkunniga som skriver artiklar för Kuntatyönantaja. Tidsskriften marknadsfördes under olika kurser och seminarier. På Kommunmarknaden hade tidskriften sitt eget utställningsstånd. Publikationer KT publicerade i januari och i september statistikfoldern Lönerna och personalen i kommunsektorn på finska och på svenska. Statistikfoldern kom ut både i tryckt version och som webbroschyr, liksom också broschyren Tuloksellinen kunta on kaikkien etu (En kommun med goda resultat gagnar alla). Dessa distribueras gratis, liksom också KT:s mål för regeringsprogrammet som finns på webbsidorna. Under året publicerade KT avgiftsbelagda handböcker för cheferna inom yrkeshögskolorna och handböcker om undervisningspersonalens löner samt en utredning om kommunala familjedagvårdare. I samarbete mellan KT och olika organisationer publicerades Osaamista kehittämään! (Kompetensutveckling) och med Arbetarskyddsfonden Työhyvinvointia johtamaan! (Styr arbetshälsan!). Tillsammans med arbetsministeriet, SHM och de centrala arbetsmarknads- 16 KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse 2011

17 organisationerna producerades broschyren Muutosturva (Omställningsskydd) som också finns på webben. Publikationerna marknadsfördes på KT:s webbplats, i tidskriften Kuntatyönantaja, per e-post till grupper och i KT:s och Kommunförbundets nyhetsbrev. Publikationerna finns till försäljning i publikationsförsäljningen i Kommunernas hus och i nätbokhandeln på adressen shop.kommunerna.net. Temat var resultat i det kommunala arbetet. Löneombuden hade möjlighet att träffa KT:s sakkunniga i KT:s lokaler under Kommunmarknaden. Seminarier och evenemang KT arrangerade ett informationsmöte om innehållet i ramavtalet den 15 december i Uleåborg och den 16 december i Helsingfors. Mötet i Helsingfors videofilmades och en länk skickades till löneombuden så att de kunde ta del av informationen. KT träffade de stora städernas personalledning i Uleåborg den 10 november. Man diskuterade aktuella frågor och bland annat avtalsförhandlingarna. Det kommunala arbetsmarknadsseminariet arrangerades i Raumo under temat löner och ekonomi. Under seminariet behandlades utvecklingen av lönesystemet, produktifieringen av kommunal service, stöd för längre arbetsliv och basserviceprogrammet som styrinstrument för förhållandet mellan staten och kommunerna. I seminariet deltog mer än 400 representanter för de kommunala arbetsgivarna, förtroendemän och förhandlare från huvudavtalsorganisationerna. KT deltog också i arrangemangen av Villmanstrand-seminariet den september. KT:s traditionella arbetsmarknadsseminarium hölls den 14 september i samband med Kommunmarknaden. KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse

18 Beslutande organ och personal KT Kommunarbetsgivarnas delegation beslutar om tjänste- och arbetskollektivavtal och centrala arbetsmarknadsfrågor. Delegationen har 11 medlemmar, som förordnas av inrikesministeriet för en fyraårsperiod, som inleds vid ingången av oktober året efter kommunalval (lagen om kommunala arbetsmarknadsverket 254/1993). Medlemmarna representerar de kommunala arbetsgivarna och har en central position som förtroendevalda eller anställda i en kommun eller samkommun eller vid Finlands Kommunförbund. Delegationen sammanträdde 15 gånger under verksamhetsåret. Ordförande för delegationen var verkställande direktör Aki Lindén. Den av delegationen tillsatta kommissionen sammanträdde 8 gånger. Kommissionen fattar beslut om sådana kollektivavtal för enskilda kommuner eller samkommuner som inte har någon större principiell betydelse. Fullmäktige beslutar också om givande av fullmakt till kommuner och samkommuner. KT Kommunarbetsgivarna svarar för bevakningen av kommunala arbetsgivarintressen vid Finlands Kommunförbund där KT utgör enheten för arbetsmarknadsfrågor. Ersättare för direktören var förhandlingschef Jorma Palola. Antalet fast anställda vid KT uppgick i slutet av året till 47 personer. Under verksamhetsåret fortsatte KT med sitt personalutvecklingsarbete. KT:s delegation Ordförande Aki Lindén Förste vice ordförande Pekka Toivonen Andre vice ordförande Minna Karhunen Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Haatainen Tuula, biträdande stadsdirektör (SDP) Helsingfors Esko Riepula, professori Minna Karhunen, utvecklingschef (Saml) Träskända Anu Kinnunen, servicechef (C) Saarijärvi Hannu Kokko, jurist (Gröna) Vanda Maritta Vuorinen, sektordirektör Lahtis Jouko Kantola, personalchef Joensuu Eeva Honkanummi, specialplanerare Esbo 18 KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse 2011

19 Ordinarie ledamöter Tommi Laakso, direktör (Saml) Esbo Kirsi-Marja Lievonen, personaldirektör (SDP) Vanda Aki Lindén, sjukvårdsdistriktsdirektör (SDP) Åbo Markku Lumio, utvecklingschef (Saml) Vasa Sinikka Malin, personaldirektör (C) Heinola Pekka Toivonen, kommundirektör (C) Kangasniemi Aila Virtanen, förvaltningsdirektör (VF) Suomussalmi Personliga ersättare Matti Toivola, verkställande direktör Helsingfors Matti Viialainen, landskapsdirektör S:t Michel Ulla Lauttamus, utbildningschef Jyväskylä Kirsi Koski, kontaktchef Tammerfors Raija Rissanen, kommundirektör Hartola Jyrki Harjula, ekonomi- och strategidirektör Kouvola Sakari Lainamo, verkställande direktör Varkaus Kommissionen Ordförande Markku Jalonen, arbetsmarknadsdirektör Medlemmar Jorma Palola, utvecklingschef Henrika Nybonas-Kangas, förhandlingschef (från ) Sari Ojanen, förhandlingschef Ulla-Riitta Parikka, förhandlingschef (till ) Vuokko Piekkala, förhandlingschef Kirsti Karjalainen, sekreterare, ledningens assistent (till ) Jaana Pirhonen, sekreterare, ledningens assistent (från ) KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse

20 Personal Markku Jalonen, kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör Jaana Pirhonen, ledningens assistent (från ) Kirsti Karjalainen, ledningens assistent (till ) Heidi Hellström, administrativ sekreterare (från ) Katri Mäkelä, ekonomisekreterare (från ) Jorma Palola, utvecklingschef (till ) Terttu Pakarinen, utvecklingschef (till ) Administrativa tjänster (till ) Katriina Nokelainen, administrativ chef (till ) Marko Haakana, kanslist (till ) Heidi Hellström, administrativ sekreterare (till ) Raija Tillgrén, sekreterare för arbetsmarknadsfrågor (till ) Kommunikation och Kuntatyönantajas redaktion Suvi Veramo, kommunikationschef, chefredaktör Kaisa Koskela, informatör, redaktionssekreterare Marjaana Mattila, webbinformatör Marko Haakana, kanslist (från ) Raija Tillgrén, sekreterare för arbetsmarknadsfrågor (från ) Allmänna anställningsfrågor Sari Ojanen, förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas, ledande arbetsmarknadsjurist (till ) Lauri Niittylä, ledande arbetsmarknadsjurist Jouko Hämäläinen, arbetsmarknadsjurist Anne Kiiski, arbetsmarknadsjurist Ritva Liivala, arbetsmarknadsjurist Heikki Saaristo, arbetsmarknadsombudsman Erkki Hintsanen, ledande arbetsmarknadsjurist Suvi Kämäri, ledande arbetsmarknadsombudsman Eija Pyykkinen, sekreterare för arbetsmarknadsfrågor Anställningsfrågor inom undervisningsoch bildningsväsendet Vuokko Piekkala, förhandlingschef Marja Lahtinen, arbetsmarknadsjurist (till ) Teija Metsäranta, arbetsmarknadsjurist (från ) Petra Nieminen, arbetsmarknadsombudsman (från ) Salla Pyymäki, arbetsmarknadsjurist (till ) Tuula Vaskelainen, arbetsmarknadsombudsman (från ) Ann-Mari Kallberg, sekreterare (från ) Marianne Koskinen, sekreterare (till ) Riikka-Maria Yli-Suomu, utvecklingschef (till ) 20 KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse 2011

21 Anställningsfrågor inom social- och hälsovården Ulla Riitta Parikka, förhandlingschef (till ) Jorma Palola, förhandlingschef (till ) Henrika Nybondas-Kangas, förhandlingschef (från ) Riitta Arko, arbetsmarknadsjurist Johanna Karlström, arbetsmarknadsjurist (tjänstledig från ) Laura Lindholm, arbetsmarknadsjurist (till ) Eeva Nypelö, arbetsmarknadsjurist Tarja Tuominen, arbetsmarknadsjurist Virpi Taavitsainen, arbetsmarknadsombudsman Jaana Pirhonen, sekreterare (till ) Utveckling av personalresurserna (från ) Uppgifterna inom det nya specialområdet som inrättades i augusti består bland annat av utveckling av personalledning, resultatfrämjande, längre arbetskarriärer, säkerställande av tillgången till kompetent arbetskraft, det kommunala arbetet och projektet om komptensprognostisering. Verksamheten kring det kommunala arbetet genomförs i samarbete med Kommunförbundet och Kommunernas pensionsförsäkring. Dessa uppgiftsområden omfattar också ansvar för intressebevakningen kring arbets-, utbildnings- och innovationspolitiken. Också KT:s EU-intressebevakning koordineras inom uppgiftsområdet. Jorma Palola, förhandlingschef Raija Keuro, projektchef Leena Lehtinen, projektkoordinator Terttu Pakarinen, utvecklingschef Riikka-Maria Yli-Suomu, utvecklingschef Kaisa Juselius, sekreterare (från ) Utredningar och arbetslivsutveckling Margareta Heiskanen, utredningschef Bjarne Andersson, sakkunnig i arbetslivsutveckling Hannu Freund, arbetsmarknadsutredare Anne Hotti, ledande arbetsmarknadsutredare Mika Juutinen, arbetsmarknadsutredare Satu Lilja, sekreterare för arbetsmarknadsfrågor Raija Keuro, projektchef ( ) Leena Lehtinen, projektkoordinator (till ) Markku Roiha, arbetsmarknadsombudsman Merja Rusanen, sakkunnig i arbetslivsutveckling Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening rf (SIAF) Marja Tast, förhandlingschef Annamaria Mattila, arbetsmarknadsjurist (från ) Leena Rehn, arbetsmarknadsombudsman Mirja-Maija Tossavainen, arbetsmarknadsjurist KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse

22 Ekonomi ÅR 2011 uppgick KT Kommunarbetsgivarnas kostnader till sammanlagt 5,8 miljoner euro. Intäkterna var 1,6 miljoner euro och 4 miljoner euro togs ut som betalningsandelar av kommunerna. Intäkter Inkomsterna av verksamheten uppgick till sammanlagt cirka 1,6 miljoner euro. Ersättningarna för utbildnings- och sakkunnigtjänster inbringade totalt omkring 1 miljon euro. Inkomsterna av publikationsförsäljningen och prenumerationerna på tidskriften Kuntatyönantaja uppgick till sammanlagt cirka euro. Den övriga försäljningen uppgick till euro. Den externa projektfinansieringen utgjorde sammanlagt euro. Kostnader Den största kostnadsposten i KT:s verksamhet utgjordes av löner och lönebikostnader, sammanlagt omkring 4,1 miljoner euro, vilket utgör 71 % av alla kostnader. KT köpte tjänster av utomstående för omkring 0,5 miljoner euro. I ersättning för lokaler och administrativa tjänster betalade KT 0,6 miljoner euro till Finlands Kommunförbund. Övriga kostnader för verksamheten uppgick till sammanlagt cirka 0,6 miljoner euro. Kommunernas betalningsandelar Enligt 6 i lagen om Kommunala arbetsmarknadsverket (254/1993) uppbärs utgifterna för arbetsmarknadsverket hos kommunerna till hälften enligt det antal skatteören som i kommunen har påförts vid kommunalbeskattningen det föregående året och till hälften i proportion till invånarantalet den 1 januari samma år. På kommunernas betalningsandelar kan uppbäras förskott. Finlands Kommunförbund tog under år 2011 ut totalt 3,5 miljoner euro av kommunerna i förskott på betalningsandelarna för arbetsmarknadsverkets utgifter. Enligt bokslutet uppgår kommunernas slutliga betalningsandelar till sammanlagt 4,2 miljoner euro. Enligt den beräkning av de enskilda kommunernas andelar som hänför sig till bokslutet ska totalt euro tas ut av kommunerna i slutliga betalningsandelar. 22 KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse 2011

23 Resultaträkning ORDINARIE VERKSAMHET Intäkter , ,51 Kostnader Personalkostnader , ,93 Avskrivningar , ,00 Övriga kostnader , , , ,97 Underskott , ,46 TILLFÖRDA MEDEL Betalningsandelar , ,46 Räkenskapsperiodens över-/underskott -0,00 0,00 KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse

24 Balansräkning AKTIVA Rörliga aktiva Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,42 Övriga fordringar , ,06 Resultatregleringar , ,94 Rörliga aktiva sammanlagt , ,42 AKTIVA SAMMANLAGT , ,42 PASSIVA Avsättningar Pensionsansvar , ,00 Kortfristigt främmande kapital Leverantörsskulder , ,02 Övriga skulder , ,02 Resultatregleringar , ,38 Främmande kapital sammanlagt , ,42 PASSIVA SAMMANLAGT , ,42 24 KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse 2011

25 Noter till bokslutet 1. BOKSLUTSPRINCIPER KT Kommunarbetsgivarna utgör en del av Finlands Kommunförbund enligt 1 i lagen om kommunala arbetsmarknadsverket (245/1993). KT bokför inte över- och underskott. Om förskotten på kommunernas betalningsandelar är mindre än de slutliga andelarna tas mer pengar ut av kommunerna. Om för stora förskott tagits ut får kommunerna återbäring. Noter till resultaräkningen 2. INTÄKTER AV OCH KOSTNADER FÖR DEN ORDINARIE VERKSAMHETEN Intäkter sammanlagt , ,97 Kostnader sammanlagt , ,97 Specifikation av inkomster och kostnader enligt verksamhet KT:s kansli Serviceersättningar , ,01 Övriga verksamhetsintäkter , , , ,58 Personalkostnader , ,96 Avskrivningar , ,00 Övriga kostnader , , , , , ,59 Delegationen Personalkostnader , ,40 Övriga kostnader , , , ,53 KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse

26 Tidskriften Kuntatyönantaja Intäkter , ,14 Personalkostnader , ,57 Avskrivningar ,00 0,00 Övriga kostnader , , , , , ,56 Publikationsförsäljning Intäkter , ,31 Övriga kostnader , , , , , ,10 Projekt om prognostisering av kompetensbehovet Intäkter ,67 Personalkostnader ,30 Övriga kostnader , ,69 CEEP Intäkter , ,48 Övriga kostnader , ,48 0,00 0,00 3. TILLFÖRDA MEDEL Förskott på betalningsandelar , ,00 Kommunernas betalningsandelar , ,46 Tilläggsuppbörd (+)/återbäring (-) , ,46 4. AVSKRIVNINGAR Anläggningstillgångarna avskrivs i sin helhet under anskaffningsåret på grund av att de kommunvisa betalningsandelarna utjämnas varje räkenskapsår. Maskiner och inventarier , ,00 26 KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse 2011

27 ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsskyddet för KT:s anställda sköts via Kommunernas pensionsförsäkring. 6. SPECIFIKATION ÖVER PERSONALKOSTNADER Löner , ,90 Arvoden, delegationen , ,00 Arvoden, övriga , ,00 Pensionskostnader , ,92 Övriga lönebikostnader , , , ,93 Antal anställda i genomsnitt Noter till balansräkningen RESULTATREGLINGAR Betalningsandelar av kommunerna , ,46 Extern projektfinansiering ,67 Momsåterbäring ,80 Övriga resultatregleringar , , , ,94 8. AVSÄTTNINGAR Avsättning för arbetsgivarens tilläggspensioner , ,00 9. RESULTATREGLERINGAR Semesterlöneskuld , ,00 Övriga resultatregleringar 8 924, , , ,38 KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse

28 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND RF:S STYRELSE Rakel Hiltunen, ordförande för styrelsen Maarit Feldt-Ranta Ari Korhonen Otto Lehtipuu Toivo Mäkelä Sari Rautio Martti Ruotsalainen Taru Tujunen Markku Jalonen, kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör Markku Andersson, vice ordförande för styrelsen Lasse Hautala, vice ordförande för styrelsen Martti Korhonen Raili Myllylä Kaisa Raatikainen Pekka Ravi Kari Salmi Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör En revisionsberättelse har avgetts idag. Helsingfors den 3. maj 2012 PricewaterhouseCoopers Oy Johanna Perälä CGR 28 KT Kommunarbetsgivarna årsberättelse 2011