Inventering av förorenade områden i Älvsbyns kommun

Transkript

1 Inventering av förorenade områden i Älvsbyns kommun Länsstyrelsens rapportserie nr 22/2013

2 Titel Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Inventering av förorenade områden i Älvsbyns kommun. Länsstyrelsen Norrbotten. Diarienummer Mari Boström och Anna-Karin Marklund Sandmagasinet vid Laver koppargruva. Fjällnejlikan (Viscaria alpina) är en av få växtarter som klarar av att växa på starkt kopparhaltiga jordmåner. Fotograf: Länsstyrelsen Anna-Karin Marklund, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå. Telefon: , fax: , E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: ISSN: Tryck: Länsstyrelsen Norrbotten, december Upplaga: 20 ex

3 Diarienummer Rapportnummer 22/2013 Sammanfattning I denna rapport presenteras den inventering av potentiellt förorenade områden som Länsstyrelsen i Norrbottens län har utfört i Älvsbyns kommun och slutfört under Länsstyrelsens inventeringar av förorenade områden är en del av ett långsiktigt arbete med syfte att identifiera, undersöka och vid behov åtgärda områden som utgör stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Arbetet sker inom ramen för det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, vars målsättning är att i huvudsak lösa problemet med förorenade områden i sin helhet inom en generation. Inventeringen enligt Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO) är uppdelad i två faser, där fas 1 innebär insamling av information om objekten från bland annat arkiv och intervjuer. Det insamlade materialet ligger till grund för en riskbedömning av objekten, varefter en riskklass fastställs. Om det efter MIFO fas 1 bedöms att objektet innebär en stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljön (det vill säga riskklass 1 eller 2) kan objektet prioriteras vidare till MIFO fas 2 där en översiktlig markundersökning ingår. Efter provtagning och analyser kan ett objekt visa sig vara mer förorenat än som befarats vid inventeringen, eller i princip vara helt opåverkat. Nya uppgifter eller undersökningar kan på så vis komma att förändra riskklassningen. Inom ramen för Länsstyrelsens inventering bedömdes ett objekt tillhöra riskklass 1, som är den allvarligaste riskklassen. Ett objekt har placerats i riskklass 2 och bedöms därmed utgöra en stor risk för människors hälsa och miljön. Flest objekt, fem stycken, tillhör riskklass 3 och bedöms utgöra måttlig risk för människors hälsa och miljön. Fyra av dessa objekt tillhör branschen Kemtvätt med lösningsmedel. Ett objekt bedöms utgöra en liten risk för människors hälsa och miljön och har tilldelats riskklass 4. Enligt bestämmelserna i 10 kapitlet i miljöbalken är det i första hand den som har bedrivit en verksamhet som har bidragit till en föroreningsskada (verksamhetsutövaren) som är ansvarig att undersöka och vid behov genomföra efterbehandlingsåtgärder. Tillsynsmyndigheten kan sedan förelägga verksamhetsutövaren att vidta de åtgärder som krävs för att hindra att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa och miljön. Beträffande verksamheter där ansvarig saknas har kommunen möjlighet att ansöka om bidrag från Länsstyrelsen för att undersöka och åtgärda vissa särskilt prioriterade objekt. Identifiering och inventering av objekt i vissa branscher sker i första av andra aktörer än Länsstyrelsen. De övriga aktörerna redovisas översiktligt i denna rapport. För de pågående verksamheterna sker inventering via tillsynen, där antingen kommunen eller länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Arbetet med förorenade områden i Älvsbyns kommun anses inte som avslutat i och med denna inventering. Denna rapport kan vara ett underlag för det fortsatta arbetet inom kommunal planering och tillsynsmyndighetens agerande avseende förorenade områden.

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Länsstyrelsens arbete Tidigare inventeringar av potentiellt förorenade områden i Norrbottens län Skillnaden mellan identifierade och inventerade objekt Arbetsflöde Älvsbyns kommun Identifiering av potentiellt förorenade områden Inventering av potentiellt förorenade områden Riskklass Riskklass Riskklass Riskklass Undersökningar och åtgärder Övriga aktörers arbete Diskussion 18 4 Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Karta över potentiellt förorenade områden i Älvsbyns kommun Översiktlig tabell över identifierade branscher i Älvsbyns kommun Karta över inventerade objekt i Älvsbyns kommun Översiktlig tabell över inventerade objekt i Älvsbyns kommun

6 1 Inledning Runt om i Sverige har ett stort antal områden blivit förorenade till följd av miljöfarliga verksamheter. Först under senare tid har problemen med dessa områden börjat beaktas i miljöskydds- och planeringssammanhang. Ett förorenat område är ett område där mark, grundvatten, sediment, deponier, byggnader eller anläggningar är så förorenade av en eller flera punktkällor att halterna påtagligt överskrider den lokala eller regionala bakgrundshalten (Naturvårdsverket 1999). Från många av dessa områden sker läckage av ämnen som innebär en risk för människors hälsa och orsakar negativa effekter på miljön. 1.1 Länsstyrelsens arbete Naturvårdsverket fick år 1990 i uppdrag att planera för hur arbetet med efterbehandling och sanering av förorenade områden skulle fortlöpa. I samarbete med landets länsstyrelser genomförde Naturvårdsverket därför under en branschkartläggning med syfte att identifiera landets största och allvarligaste områden respektive branscher. Därefter har länsstyrelserna identifierat pågående och nedlagda verksamheter i landet. Efter identifieringen har arbetet gått vidare till inventeringar av prioriterade nedlagda verksamheter, ett arbete som länsstyrelserna för närvarande genomför. Syftet med inventeringen är att kartlägga om det kan ha uppkommit föroreningar i markoch vattenområden till följd av dessa verksamheter. Enligt Naturvårdsverket ska identifiering och inventering av objekt i vissa branscher i första hand skötas av andra aktörer. Dessa aktörer och deras ansvarsområden beskrivs översiktligt i denna rapport (se avsnitt 2.4). Länsstyrelsens arbete omfattar även tillsyn av vissa pågående verksamheter samt tillsynsvägledning gentemot kommunerna avseende deras tillsynsarbete beträffande förorenade områden. Länsstyrelsen administrerar även statliga bidrag för undersökning och efterbehandling av förorenade områden samt har möjlighet att upphandla och genomföra undersökningar. Arbetet med förorenade områden sker inom ramen för det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det finns sammanlagt 16 miljökvalitetsmål vilka beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Riksdagen har formulerat definitioner av miljömålen, däribland definitionen av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö: Illustration: Tobias Flygar "Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." Miljömålsportalen 2013 Riksdagen har även definierat ett generationsmål som beskriver den samhällsomställning som krävs för att nå miljökvalitetsmålen inom en generation. Generationsmålet lyder: "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Miljömålsportalen

7 Varje miljökvalitetsmål är tidssatt och har preciseringar som förtydligar målet och används som ett stöd i tillsynsarbetet. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är tidssatt till 2020 och har följande sex preciseringar: - Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen - Användningen av särskilt farliga ämnen - Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper - Förorenade områden - Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper - Information om farliga ämnen i material och produkter Miljömålsportalen 2013 Det saknas förutsättningar att nå miljömålet Giftfri miljö i Norrbotten till år 2020, då en mer omfattande miljöpolitik fordras för länets miljöproblem. Utvecklingen går emellertid framåt både vad gäller det lokala miljöarbetet samt för de politiska åtgärder som vidtas på EU- och internationell nivå. 1.2 Tidigare inventeringar av potentiellt förorenade områden i Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län har sedan år 2000 inventerat objekt enligt en modell som kallas Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO), som beskrivs i rapport 4918 (Naturvårdsverket 1999). Initialt utfördes inventeringarna branschvis men år 2003 övergick Länsstyrelsen till att inventera kommunvis, för att på så sätt erhålla en översiktlig sammanställning av efterbehandlingsbehovet på kommunal nivå. Arbetet med kommuninventeringen innefattar inventering av nya objekt inom prioriterade branscher men möjligheten att fånga upp objekt som förbisetts vid den tidigare utförda branschvisa inventeringen finns. I denna rapport redovisas både nya inventeringsobjekt och tidigare branschinventerade objekt. Inventeringsrapporter samt allmän information om förorenade områden finns på Länsstyrelsens hemsida, Rapporterna ingår i Länsstyrelsens rapportserie. 1.3 Skillnaden mellan identifierade och inventerade objekt Naturvårdsverket har tagit fram en lista över vilka branscher som Länsstyrelsen ska identifiera respektive inventera. Ett objekt anses vara identifierat när bransch, fastighet och koordinater är fastställda för det specifika objektet. Ett område som har identifierats behöver inte vara förorenat. Identifieringen innebär bara att det på platsen bedrivs eller har bedrivits en verksamhet som kan ha orsakat en förorening. Efter identifieringen följer den mer djupgående inventeringen, som Länsstyrelsen utför på prioriterade nedlagda verksamheter enligt MIFO-metodiken. Då samlas all tillgänglig information om objektet in, bland annat via arkiv- och kartstudier samt intervjuer. Främst de av Naturvårdsverket prioriterade branscherna inventeras, men även intressanta objekt från listan över identifierade verksamheter kan av kommun och Länsstyrelse prioriteras och inventeras. Precis som för de identifierade verksamheterna behöver inte heller ett inventerat område vara förorenat. Inventeringen innebär att en riskbedömning av ett enskilt objekt görs, där syftet med bedömningen är att utröna vilken risk objektet kan utgöra för människors hälsa och miljön. 2

8 1.4 Arbetsflöde När en verksamhet identifieras placeras den i en bransch och tilldelas en riskklass som gäller för den specifika branschen. Det finns fyra branschriskklasser som indikerar vilken risk objekt inom branschen generellt misstänks utgöra för människors hälsa och miljön, där klass 4 innebär att branschen bedöms utgöra endast en liten eller ingen risk medan klass 1 innebär att branschen bedöms utgöra en mycket stor risk. De objekt som tilldelas branschriskklass 1 eller 2, samt vissa från riskklass 3, prioriteras vidare till inventeringar, enligt flödesschemat i figur 1. Inventeringen enligt MIFO är uppdelad i två faser, där fas 1 innebär insamling av information om objekten från bland annat arkiv, kartor, intervjuer samt platsbesök. Det insamlade materialet sammanställs och ligger till grund för en riskbedömning av objekten, varefter en riskklass på nytt fastställs. På grund av den information som tas fram under inventeringen kan skillnaden mellan den branschtypiska riskklassen efter identifieringen och riskklassen som området tilldelas efter MIFO fas 1 ibland vara stor. Om det efter MIFO fas 1 har bedömts att objektet innebär en stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljön (det vill säga tilldelats riskklass 1 eller 2) kan objektet prioriteras vidare till MIFO fas 2 där en översiktlig markundersökning ingår. Resultatet från markundersökningen adderas till riskbedömningen av objektet, varpå riskklassen på nytt bekräftas eller korrigeras. Efter MIFO fas 2 kan objekt i riskklass 1 och 2 prioriteras vidare till fördjupade undersökningar och vid behov åtgärder. Grundtanken med prioriteringarna i arbetsflödet är att områden som innebär störst risk för människa och miljö ska åtgärdas först. I och med detta erhålls största möjliga riskreducering i förhållande till nedlagda kostnader. Figur 1. Flödesschema för arbetet med förorenade områden. Mer information om MIFO och vilka faktorer som ligger till grund för riskklassningen av objekt finns att läsa i Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för inventering av förorenade områden. 3

9 2 Älvsbyns kommun Älvsbyns kommun har en areal på kvadratkilometer och är därmed Norrbottens näst minsta kommun. Här bor cirka 8300 personer, varav ungefär 5000 i tätorten Älvsbyn. Landskapet är kuperat och domineras av skog, här finns 16 naturreservat. Storforsen, belägen i Piteälven, är ett av kommunens mest välbesökta turistmål. Det är norra Europas största obundna vattenfall med ett genomsnittligt vattenflöde på 250 m 3 /sekund och en fallhöjd på 60 meter. Figur 2. Älvsbyns kommun Lantmäteriet Geodatasamverkan Bebyggelsen och jordbruket är till stor del koncentrerat kring sjöarna och vattendragen. De äldsta kända uppgifterna om bosättningar i Älvsbybygden finns i fogden Michel Ålennings redogörelse för bebyggelsen i Pitebygden från år I jordeboken från 1543 omnämns sex byar med sammanlagt 19 bönder fick Älvsbyn status som egen socken och kommun, Älvsbyns församling har funnits sedan De största företagen är Älvsbyhus och Polarbageriet men kommunen är den största arbetsgivaren. 4

10 2.1 Identifiering av potentiellt förorenade områden I Älvsbyns kommun har 185 potentiellt förorenade områden identifierats av Länsstyrelsen, av dessa återfinns cirka 80 stycken inom tätorten Älvsbyn. Objekten inkluderar både nedlagda och pågående verksamheter. Fördelningen mellan de olika branschklasserna för samtliga identifierade objekt visas i figur 3. 1% Branschklass 1 - Mycket stor risk Branschklass 2 - Stor risk 25% 16% Branschklass 3 - Måttlig risk Branschklass 4 - Liten risk 58% Figur 3. Identifierade objekt i Älvsbyns kommun fördelade efter branschklass. Branschklass 1 och 2 som innebär mycket stor respektive stor risk för människors hälsa och miljön utgör sammanlagt 17 % av de identifierade objekten. Kemikalieanvändning har stor betydelse för vilken risk branschen bedöms utgöra för människors hälsa och miljön. Inom vissa branscher har man funnit att variationen kan vara stor med avseende på kemikalieanvändning vilket har motiverat en delning av branschen för att lyfta fram de processer i respektive bransch som har negativ miljöpåverkan. Exempel på tvådelade branscher är Verkstadsindustri med/utan halogenerade lösningsmedel och Sågverk med/utan doppning/impregnering. Identifierade objekt inom dessa branscher placeras mestadels i branschen utan farlig kemikalieanvändning (med lägre branschklass) då det inledningsvis ofta saknas uppgifter om produktanvändning. Vissa av dessa objekt kan komma att omplaceras till en högre branschklass om uppgifter om miljöfarlig kemikalieanvändning framkommer. Detta innebär att de går vidare till inventering i motsats till de objekt som saknar sådan dokumentation. Många av objekten inom branschen Drivmedelshantering inventeras inte, trots att de tillhör branschklass 2. Detta beror dels på att många objekt är så pass små att de bedöms utgöra liten risk för människors hälsa och miljön, dels till följd av att en annan aktör, Svenska Petroleuminstitutets Miljösaneringsfond AB (SPIMFAB), också hanterar objekt i denna bransch. SPIMFAB inventerar alla bensinstationer som är nedlagda mellan 1 juli 1969 och 31 december 1994, vilket kvarlämnar objekt som har lagts ned före och efter dessa årtal till Länsstyrelsen att inventera. Läs mer om SPIMFAB i avsnitt 2.4. Andra identifierade objekt i branschklass 2 utgörs bland annat av Anläggning för farligt avfall, Kemtvätt med lösningsmedel och Flygplats. Merparten av dessa objekt går vidare till inventering på grund av verksamheternas natur, som ofta innebär en stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljön. De identifierade objektens geografiska fördelning visas i bilaga 1 och samtliga branscher där objekt har identifierats kan ses i bilaga 2. 5

11 2.2 Inventering av potentiellt förorenade områden I och med att objekten inventerats har de tilldelats en individuell riskklass. De inventerade objekten har tilldelats riskklasser fördelade mellan klass 1, 2, 3 och 4, med flest objekt inom riskklass 3 (figur 4). De främsta faktorer som ligger till grund för riskklassen varierar mellan objekten, och beror bland annat på föroreningens farlighet och föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och risken för exponering. I den tidigare branschvisa inventeringen inventerades 3 objekt, och med denna kommuninventering har 5 objekt tillkommit. Därmed har Länsstyrelsen inventerat sammanlagt 8 verksamheter i Älvsbyns kommun. 5 4 Antal objekt Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Figur 4. Sammanställningen av den branschvisa samt den kommunvisa inventeringen visar att två objekt har tilldelats riskklass 1 och 2, vilket innebär att de bedöms utgöra mycket stor respektive stor risk för människors hälsa och miljön. Sammanlagt två objekt bedöms utgöra stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljön. De inventerade objektens geografiska fördelning visas i bilaga 3 och en sammanfattande tabell över objekten återfinns i bilaga 4. Tabell 1. Totalt har 8 objekt fördelade över 5 branscher inventerats i Älvsbyns kommun Objektnamn Primär bransch Riskklass Status Laver koppargruva Gruva och upplag - Sulfidmalm, rödfyr 1 Förstudie - pågående Sligomlastning i Korsträsk Övrigt BKL 1 2 Inventering - avslutad Ce-Be:s Kemtvätt & Inventering fas 2 - Kemtvätt - med lösningsmedel 3 Pressbar (Storgatan 43) avslutad Ce-Be:s Kemtvätt & Inventering fas 2- Kemtvätt - med lösningsmedel 3 Pressbar (Storgatan 5) avslutad Korsträsk vattenkvarn Betning av säd 3 Inventering - avslutad Älvsby Kemiska Tvätt Kemtvätt - med lösningsmedel 3 Inventering - avslutad Älvsby kemtvätt Kemtvätt - med lösningsmedel 3 Inventering - avslutad Älvsby Tryckeri AB Grafisk industri 4 Inventering - avslutad 6

12 2.2.1 Riskklass 1 I Älvsbyns kommun har ett objekt, Laver koppargruva, tilldelats riskklass 1. Laver ingick i den tidigare branschvisa inventeringen. Ett flertal forskningsprojekt och undersökningar har genomförts, bland annat på gruvavfallet samt på bottenfauna och fisk i vatten nedströms gruvan. Det är i dagsläget inte uteslutet att gruvdriften vid Laver återupptas. Gruva och upplag - Sulfidmalm, rödfyr Objektsnamn Laver koppargruva Objektsnummer F Riskklass 1 Lantmäteriet Geodatasamverkan Verksamhet Bolidens Gruvaktiebolag bröt och anrikade kopparmalm mellan åren Ett större ras i magasinet med anrikningssand inträffade Detta medförde att cirka 20 procent av materialet spolades iväg och deponerades i klarningsbassängen strax nedanför sandmagasinet. Till följd av dammbrottet byggdes en ny klarningsbassäng belägen tre kilometer nedströms sandmagasinet. Vissa efterbehandlingsåtgärder har genomförts genomfördes en utjämning av magasinsytan som sedan kalkades, gödslades och besåddes med gräsfrö genomfördes en stabilisering av dammvallarna. Motivering Spridningsförutsättningarna bedöms som mycket stora i mark och grundvatten, som stora i ytvatten och som måttliga i sediment. Då det finns stora mängder anrikningssand inom objektet bedöms föroreningsnivån som mycket stor i alla medier. Föroreningarna är främst koppar och zink, där koppar bedöms ha hög farlighet och zink måttlig farlighet. Känslighet och skyddsvärdet bedöms som stort. Den samlade bedömningen blir riskklass 1, mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Sandmagasinet vid Laver koppargruva, maj

13 2.2.2 Riskklass 2 Ett objekt i Älvsbyns kommun bedöms tillhöra riskklass 2. Övrigt BKL 1 Objektsnamn Sligomlastning i Korsträsk Objektsnummer F Riskklass 2 Lantmäteriet Geodatasamverkan Verksamhet Omlastning av slig (finkornigt koncentrat av malm) vid Korsträsk station mellan åren Malmen var sulfidmalm med stora inslag av kopparkis (CuFeS 2 ) och transporterades från Laver koppargruva med lastbil till Korsträsk där den omlastades till tåg som gick till Rönnskärsverken. Sligen utvanns på koppar, silver och guld. Stickspåret där slig omlastades vid Korsträsk station, foto från platsbesök september Motivering Föroreningarna koppar och silver har hög farlighet, metaller såsom bly och arsenik med mycket hög farlighet kan också förekomma på platser där sulfidmalm har hanterats. Föroreningsnivåerna bedöms ligga mellan stora och mycket stora i mark och grundvatten för silver respektive koppar. Det beror på att mängden koppar och silver som under Lavergruvans verksamhetsperiod har hanterats vid stickspåret (~ ton koppar och ~40 ton silver) troligtvis har gett upphov till hundratals kilo koppar och tiotals kilo silver i mark och grundvatten. Det motsvarar mycket höga respektive höga föroreningsnivåer. Föroreningsnivån i ytvatten bedöms för respektive metall vara måttlig, vilket beror på stor utspädning. 8

14 Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms vara mycket stora eftersom marken utgörs av genomsläppliga jordarter i form av fyllnadsmassor med underliggande postglacial eller glacial silt. Spridningsförutsättningarna till Korsträskbäcken som ligger cirka 50 meter bort uppskattas som mycket stora då det finns en risk att metallhaltigt grundvatten sprids till recipienten. Känsligheten för mark och grundvatten bedöms vara måttlig då människor exponeras i liten utsträckning. Känsligheten i ytvattnet (Korsträskbäcken) bedöms som stort då området har stor betydelse för friluftslivet. Skyddsvärdet för mark och grundvatten är mycket stort då området är av riksintresse för rennäringen. Skyddsvärdet för ytvatten och sediment är mycket stort då de är särskilt skyddsvärda vatten. Sammanfattningsvis tilldelas objektet riskklass 2, vilket innebär att det utgör en stor risk för människors hälsa och miljön. De faktorer som främst motiverar riskklassen är de bedömda mycket stora föroreningsnivåerna och spridningsförutsättningarna Riskklass 3 I Älvsbyns kommun har tre objekt tilldelats riskklass 3 efter att ha inventerats enligt MIFO fas 1. Dessutom har två kemtvättar (som ingick i den tidigare branschvisa inventeringen) gått vidare och inventerats enligt MIFO fas 2 där även översiktliga provtagningar har genomförts och därefter tilldelats riskklass 3, vilket innebär att de utgör en måttlig risk för människors hälsa och miljön. Betning av säd Objektsnamn Korsträsk vattenkvarn Objektsnummer F Riskklass 3 Lantmäteriet Geodatasamverkan Verksamhet Motivering Renseri och betning av spannmål åtminstone mellan ~1950 och Det är okänt vilken typ av betmedel som användes vid kvarnen, men endast diffusa spår från flytande betmedel indikerar bra hantering av medlet eller användning av torra produkter. Kvicksilver är en förorening med mycket hög farlighet. Föroreningsnivån i byggnaden bedöms vara stor på grund vissa synliga spår av betning på mellanvåningen i kvarnen. Föroreningsnivåerna i mark och grundvatten bedöms vara måttliga eftersom förorenat damm från betningsmaskinens utblås sprids över ett större område vilket ger lägre halter. Föroreningsnivån i ytvatten bedöms vara liten på grund av utspädning. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms vara små med hänsyn till hur hårt kvicksilver binder till organiskt material och lerpartiklar. Kvarnen i 9

15 Korsträsk ligger i en älvfåra med leravlagringar, och bortsett från risken för ett långsamt utläckage av kvicksilver kan spridning intensifieras i samband med vårflodens flödestoppar. Spridningsförutsättningarna till ytvatten bedöms därför vara stora på grund av potentiella stora utflöden under vårfloden. Skyddsvärdet för kvarnen är stort, då Riksantikvarieämbetet utpekat kvarnen som en kulturhistorisk lämning med antikvariskt värde. Skyddsvärdet för mark och grundvatten är mycket stort eftersom området utgör riksintresse för rennäringen. Skyddsvärdet för ytvatten är mycket stort på grund av att Korsträskbäcken utgör en del av Särskilt värdefulla vatten (Fiskeriverket) i Älvsbyns kommun samt är ett Natura 2000-område. Känsligheten för kvarnbyggnaden samt mark och grundvatten bedöms som stor då barn eventuellt kan exponeras i viss utsträckning. Sammanfattningsvis tilldelas Korsträsk vattenkvarn riskklass 3 vilket innebär att den bedöms utgöra en måttlig risk för människors hälsa och miljön. Det är den långa verksamhetstiden och mängden betat utsäde som motiverar riskklassen. Korsträsk vattenkvarn, foto från platsbesök september

16 Kemtvätt med lösningsmedel Objektsnamn Älvsby Kemiska Tvätt Objektsnummer F Riskklass 3 Lantmäteriet Geodatasamverkan Verksamhet Motivering Kemtvätt mellan åren 1957 till 1970 där perkloretylen använts som tvättvätska. Byggnaden i vilken kemtvätten bedrevs är riven, och på fastigheten finns sedan 1970-talet en tegelbyggnad (varav hälften står på angränsande fastighet) för bland annat livsmedelshandel. Övriga ytor är asfalterade. Perkloretylen och dess nedbrytningsprodukter har mycket hög farlighet. Föroreningsnivån i marken bedöms lokalt kunna vara stor med hänsyn till perkloretylens mycket höga farlighet, men bedöms generellt påträffas i lägre nivåer på grund av att marken sedan verksamhetens slut har grävts ur och hårdgjorts, vilket bedöms ha reducerat föroreningsnivån. Föroreningsnivån i byggnaden bedöms vara liten med tanke på att kemtvättverksamheten inte har bedrivits i tegelbyggnaden som uppfördes efter verksamhetens slut. Föroreningsnivåer av perkloretylen i inomhusluften bedöms vara försumbara. Spridningsförutsättningarna i mark bedöms vara mycket stora, på grund av markens genomsläpplighet och föroreningarnas stora spridningsförmåga i fri fas och diffusion (genomträngning i material). Känsligheten bedöms vara stor för byggnader och anläggningar, eftersom yrkesverksamma exponeras under dagtid i livsmedelbutiken och i postens lokaler. Känsligheten för mark och grundvatten bedöms vara måttlig med tanke på att yrkesverksamma och övriga exponeras i liten utsträckning och grundvattnet inte används som dricksvatten. Sammanfattningsvis tilldelas objektet riskklass 3, vilket innebär att det utgör en måttlig risk för människors hälsa och miljön. Det är främst schaktning/omstrukturering av markprofilen samt att den ursprungliga byggnaden är riven som motiverar riskklassen. 11

17 Kemtvätt med lösningsmedel Objektsnamn Älvsby kemtvätt Objektsnummer F Riskklass 3 Lantmäteriet Geodatasamverkan Verksamhet Motivering Älvsby kemtvätt bedrevs mellan 1971 och 1976, och perkloretylen användes som tvättvätska. Kemtvätten bedrevs på markplan med ett underliggande källarplan. Perkloretylen och dess nedbrytningsprodukter har mycket hög farlighet. Föroreningsnivån i byggnaden uppskattas vara liten med hänsyn till den ringa verksamhetsperioden (5 år), samt till följd avdunsting av eventuella föroreningsrester från golv och väggar. Föroreningsnivån i mark och grundvatten bedöms vara måttlig eftersom verksamheten var belägen i marknivå med en underliggande källarvåning. Placeringen av kemtvätten i markplan reducerar risken att påträffa föroreningar under huset, som annars kan ansamlas under verksamhetsperioden. Spridningsförutsättningarna från byggnaden bedöms vara små, eftersom huset uppskattas vara ringa förorenat. Spridningsförutsättningarna i mark bedöms vara mycket stora, på grund av markens genomsläpplighet och föroreningarnas stora spridningsförmåga i fri fas och diffusion (genomträngning i material). Känsligheten i byggnaden är stor på grund av att yrkesverksamma exponeras under arbetstid. Känsligheten i mark och grundvatten är måttlig då människor exponeras i liten utsträckning. Skyddsvärdet i mark och grundvatten är litet då de naturliga ekosystemen är förstörda. Sammanfattningsvis tilldelas objektet riskklass 3, vilket innebär att det utgör en måttlig risk för människors hälsa och miljön. Riskklassen motiveras främst av att tvätten var belägen på markplan (med underliggande källarvåning) och hade kort verksamhetsperiod. 12

18 Kemtvätt med lösningsmedel Objektsnamn Ce-Be:s Kemtvätt & Pressbar, Storgatan 43 Objektsnummer F Riskklass 3 (Fas 2) Lantmäteriet Geodatasamverkan Verksamhet Kemtvättverksamhet har förekommit på fastigheten mellan åren 1968 och Perkloretylen (PCE) och Trikloretylen (TCE) har använts som tvättvätskor. Motivering I porluft har mycket höga halter av PCE konstaterats. Detta tyder på att det finns en förorening (eventuellt fri fas) under byggnaden, vilket också kan vara orsaken till de halter PCE som har uppmätts i inomhusluften. Halterna inomhus är dock låga och ligger klart under riktvärdena för kontinuerlig långtidsexponering och var därtill i samma nivå vid båda mättillfällena. Baserat på de låga halter PCE och TCE som uppmätts i grundvattnet (endast i oktober, inte i februari) är det mindre sannolikt att föroreningarna har nått den mättade zonen. Halterna i oktober kan vara ett resultat av att nederbörd har medfört att porgasplymen infiltrerat ned i grundvattnet. I trädved har låga halter TCE påvisats. Det finns inga jämförvärden för trädved och halterna är därmed endast indikativa. Halterna är dock så låga att de kan vara ett resultat av naturliga bakgrundshalter. I jordprov och dagvattenprovet har inga halter föroreningar hittats. Det kan inte uteslutas att markmiljö samt växter och träd inom fastigheten exponeras för föroreningar, men eftersom inga föroreningar har påvisats i ytliga marklager och föroreningen förefaller lokaliserad under byggnaden bedöms exponeringen som ringa. Detsamma gäller direktkontakt vid markarbeten. Med hänsyn till att endast låga halter föroreningar har konstaterats i grundvattnet, att inga föroreningar har påträffats i dagvattnet och att Korsträskbäcken (i bedömd spridningsriktning för grundvatten) ligger ca 200 m från fastigheten bedöms sannolikheten som liten för att organismer i bäcken utsätts för oacceptabel exponering. Halterna i inomhusluft kan fluktuera över året, beroende på bl.a. lufttryck och temperatur, tjälad mark och grundvattennivån. Med anledning av detta förväntas högst halter uppkomma under vintermånaderna, vilket var anledningen till att mätningarna upprepades i februari. Att halterna var i samma nivå vid båda mättillfällena tyder således på att de som vistas i lokalerna som mest utsätts för de uppmätta halterna, vilket föranleder en slutsatsen om att halterna i inomhusluft inte innebär en risk för boende. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns föroreningar under byggnaden och att dessa inte är avgränsade. I nuläget görs dock bedömningen att föroreningarna inte utgör en stor risk för människa och miljö. Objektet tilldelas därmed riskklass 3. 13

19 Kemtvätt med lösningsmedel Objektsnamn Ce-Be:s Kemtvätt & Pressbar, Storgatan 5 Objektsnummer F Riskklass 3 (Fas 2) Lantmäteriet Geodatasamverkan Verksamhet Kemtvättverksamhet har förekommit på fastigheten mellan åren 1980 och Perkloretylen (PCE) har använts som tvättvätska. Enligt obekräftade uppgifter låg det även en kemtvätt på fastigheten även mellan 1950 och Motivering I porluft har låga halter PCE konstaterats. Utifrån fältmätningen förväntades högre halter i det analyserade provet och en förklaring som diskuteras i undersökningsrapporten är att porgas med högre halter kan ha avgått innan provtagningen startade. PCE har detekterats i låga halter även i inomhusluften. Detta kan tyda på en spridning av föroreningar via porgas in i byggnaden, men dessa låga halter kan också vara ett resultat av naturliga bakgrundshalter eller av någon annan källa inomhus. I trädved har låga halter TCE påvisats. Det finns inga jämförvärden för trädved och halterna är därmed endast indikativa. Då något högre halter konstaterats i träd väst/sydväst om fastigheten kan detta indikera en föroreningsspridning, men halterna är så låga att de enligt undersökningsrapporten också kan vara ett resultat av naturliga bakgrundshalter. I jordprov och dagvattenprovet har inga halter föroreningar hittats. Enligt undersökningsrapporten kan det inte uteslutas att markmiljö samt växter och träd inom fastigheten exponeras för föroreningar, men eftersom inga föroreningar har påvisats i ytliga marklager och en eventuell förorening sannolikt föreligger under byggnaden bedöms exponeringen som ringa. Detsamma gäller direktkontakt vid markarbeten. Med hänsyn till att inget grundvatten har påträffats, att inga föroreningar har påträffats i dagvattnet och att bedömda närrecipienter ligger på minst 500 m avstånd från fastigheten bedöms sannolikheten som liten för att organismer i recipienterna utsätts för oacceptabel exponering. Halterna i inomhusluft kan fluktuera över året, beroende på bl.a. lufttryck och temperatur, tjälad mark och grundvattennivån. Med anledning av detta förväntas högst halter uppkomma under vintermånaderna, vilket var anledningen till att mätningarna upprepades i februari. Att halterna visade sig vara något högre i februari var således väntat. Halterna var vid båda mättillfällena klart under riktvärdena för kontinuerlig långtidsexponering, vilket föranleder en slutsatsen om att halterna i inomhusluft inte innebär en risk för boende. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns föroreningar under byggnaden och att dessa inte är avgränsade. I nuläget görs dock bedömningen att föroreningarna inte utgör en stor risk för människa och miljö. Objektet tilldelas därmed riskklass 3. 14

20 2.2.4 Riskklass 4 I Älvsbyns kommun har ett objekt tilldelats riskklass 4. Grafisk industri Objektsnamn Älvsby Tryckeri AB Objektsnummer F Riskklass 4 Lantmäteriet Geodatasamverkan Verksamhet Tryckeriverksamhet med offsettryck som pågick mellan 1971 och Företaget var specialiserat på tryckning av kartor och var störst i Sverige på framställning av orienteringskartor. Inga byggnader finns kvar idag, endast en gräsbevuxen yta. Motivering Föroreningarnas farlighet bedöms vara hög då produktanvändningen sannolikt omfattar petroleumprodukter och organiska lösningsmedel. Föroreningsnivån i mark och grundvatten bedöms vara små. Eventuella föroreningar i mark och vatten kan härröra från otäta och läckande avloppsledningar, men då tryckeriet var pågående under en period ( ) när hanteringen av miljöfarliga produkter överlag var bättre bedöms utsläpp till marken vara begränsat. De vätskor som blev över på Älvsby Tryckeri AB skickades till deponi eller till destruktionsanläggning. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvattens bedöms vara måttliga eftersom marken består av normaltäta jordarter (älvsediment, finsand). Känsligheten för mark och grundvatten är mycket stor eftersom människor bor permanent i området och barn exponeras i stor utsträckning. Skyddsvärdet för mark och grundvatten är litet då de naturliga ekosystemen i området är förstörda. Sammanfattningsvis tilldelas objektet riskklass 4, vilket innebär att det bedöms utgöra en liten risk för människors hälsa och miljön. 15

21 2.3 Undersökningar och åtgärder I de fall där det inte finns någon ansvarig verksamhetsutövare kan kommunerna söka bidrag hos Länsstyrelsen för undersökningar och åtgärder av förorenade områden. För att ett område ska beviljas bidrag måste det uppfylla vissa kriterier. Naturvårdsverket har i sin kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden (Naturvårdsverket 2013) listat kriterier för prioritering av objekt som ska efterbehandlas med statliga medel. Kriterierna säger bland annat att objekt ska prioriteras högt om de innebär ett akut eller allvarligt hot mot människors hälsa, naturskyddsområden eller mot betydande vattenförsörjningsintressen objekt ska väljas om de innehåller skadliga halter av föroreningar, föroreningar med hög farlighet och om föroreningarna riskerar att spridas till omgivningen det inte ska finnas någon som enligt lag är efterbehandlingsansvarig berörd kommun eller annan myndighet ska vara beredd att ta på sig huvudmannaskapet för objektet. Från och med 2010 har kravet på den kommunala egeninsatsen tagits bort, vilket innebär att det kan bli lättare för många kommuner att agera huvudman. I de fall en kommun ändå inte har möjlighet att åta sig huvudmannaskapet för ett objekt som beviljats statliga medel, kan Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, vara huvudman för åtgärdsprojektet. Förutsättningarna för ett överlämnande av ekonomi- och beställaransvar är att kommunen själva lämnar in begäran om överlåtelse för undersökningar och/eller efterbehandlingsåtgärder till SGU. Om SGU påtar sig huvudmannaskapet, upprättas ett avtal mellan kommunen och SGU, som reglerar kommunens deltagande i projektet. Det kan innebära att kommunen ska bistå huvudmannen med uppgifter nödvändiga för verkställande av projektet, och att kommunen ska hjälpa till med informationsarbetet. I Älvsbyns kommun har inga undersökningar eller åtgärder genomförts med statliga medel, förutom inventeringarna enligt MIFO fas 2 vid två kemtvättar (se avsnitt Riskklass 3) där översiktliga undersökningar ingår. På bilden här intill genomförs jordprovtagning med borrbandvagn vid Ce-Be:s Kemtvätt & Pressbar i oktober Vid Laver koppargruva genomfördes mellan åren 1993 och 1995 forskningsprojektet Studier av gruvafall och eventuella spridningseffekter vid Lavergruvan, södra Norrbotten. Projektet genomfördes i samarbete mellan Länsstyrelsen, Tekniska Högskolan i Luleå (nuvarande Luleå Tekniska Universitet), Boliden Mineral AB och Naturvårdsverket. Finansiärer var Länsstyrelsen i Norrbotten och Tekniska Högskolan i Luleå. Andra undersökningar som genomförts vid Laver har finansierats av Luleå Tekniska Universitet och Boliden Mineral AB. Det är Älvsbyns kommun som har tillsynsansvaret för Laver koppargruva. 16

22 2.4 Övriga aktörers arbete Som nämndes inledningsvis i rapporten hanteras objekt i vissa branscher i första hand av andra aktörer än Länsstyrelsen. Under början av 1990-talet genomförde Försvarsmakten en kartläggning och riskklassning av objekt inom försvarets ansvarsområde. Detta material kompletteras fortlöpande och objekt prioriteras vidare till undersökningar och åtgärder. I Norrbotten består objekten främst av tillfälliga skjutplatser, men även bränsleförråd och lokaler där ammunition har dumpats förekommer. Inventeringen har skett enligt en av Försvarsmakten egen framtagen metodik, snarlik MIFO-modellen. Kommunen ansvarar enligt 6 i Naturvårdsverkets föreskrifter och råd (2006:6) om innehållet i kommunal avfallsplan och Länsstyrelsens sammanställning för att inventera och riskbedöma nedlagda deponier. I Älvsbyn har kommunen tillsynen över de flesta pågående verksamheter. När det gäller inventering av förorenade områden för pågående verksamheter ska detta hanteras av tillsynsmyndigheten. Oljebolagen i Sverige har bildat en gemensam saneringsfond (SPIMFAB) för att identifiera, undersöka och vid behov sanera gamla bensinstationer. Saneringsprogrammet omfattar fastigheter på vilka detaljistförsäljning av bensin till vägtrafikfordon bedrivits och där verksamheten upphört mellan den 1 juli 1969 och den 31 december Programmet omfattar inventering samt vid behov undersökning och eventuellt sanering, oavsett vem som har ägt fastigheten eller vem som bedrivit försäljning på fastigheten. För att fastigheten ska omfattas av SPIMFABs saneringsprogram ska försäljningsstället också ha varit tillgängligt för allmänheten och fastigheten anmäld till SPIMFAB senast den 31 oktober I Älvsbyns kommun är SPIMFAB färdiga med sin verksamhet, arbetet omfattade nio bensinstationer. Den 1 april 2010 bildades Trafikverket efter en sammanslagning av Banverket, Vägverket och SIKA. Banverket hade ett övergripande inventeringsansvar avseende verksamheter i anslutning till bl.a. järnvägs- och bangårdsområden. Svevia AB är ett statligt bolag som bildades den 1 januari 2009 från Vägverket Produktion. Inför bolagiseringen genomfördes en kartläggning av de fastigheter som Vägverket Produktion förde med sig in i det nya bolaget. Kartläggningen gjordes för att uppskatta miljöskulden och utfördes enligt MIFO-modellen Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har i uppdrag att inventera och undersöka områden som har förorenats av statliga organisationer som inte längre finns kvar. SGU kan i vissa fall även företräda en befintlig myndighet som har ansvar för en förorening men som inte har möjlighet att själv driva efterbehandlingsprojekt. 17

23 3 Diskussion I Älvsbyns kommun är den största andelen av de identifierade objekten småskaliga verksamheter som återfinns koncentrerade till tätorterna och då framförallt Älvsbyn. Efter inventeringen har ett objekt tilldelats riskklass 1 och ett objekt riskklass 2. Laver är det objekt i Älvsbyns kommun som har högst riskklass. Mycket kunskap om objektet har samlats in genom åren, det finns emellertid ännu ingen fastställd ansvarsutredning om hur stort ansvar som åligger Boliden Minerals AB för sanering. Objektet med riskklass 2, Sligomlastning i Korsträsk, bör däremot vara högt prioriterat för vidare undersökningar. MIFO är framförallt ett prioriteringsverktyg för att lättare kunna sätta in åtgärder där de behövs som mest. Dock är det inte alltid de objekt med högst riskklass som prioriteras till åtgärder då man även måste fastställa vilket ansvar som kan utkrävas från verksamhetsutövaren. Finns inget verksamhetsutövaransvar kan i vissa fall fastighetsägaren bli ansvarig. Statligt bidrag kan bara sökas för objekt där det inte, helt eller delvis, går att utkräva någon ansvarig. Riskklassningen enligt MIFO fas 1 innehåller ett relativt stort mått osäkerhet, eftersom den inte underbyggs av markundersökningar och den verkliga föroreningssituationen för ett objekt kan därför variera inom ett brett intervall. Efter provtagning och analyser kan ett objekt visa sig vara antingen mer förorenat än vad som befarats, eller i princip vara helt opåverkat. Nya uppgifter eller undersökningar kan på så vis komma att förändra riskklassningen. Som exempel kan nämnas Ce-Be:s två kemtvättar (se avsnitt Riskklass 3) som efter MIFO fas 1 båda bedömdes tillhöra riskklass 2. När översiktliga undersökningar enligt MIFO fas 2 genomförts kunde dessa nedklassas till riskklass 3. Arbetet med förorenade områden i Älvsbyns kommun anses inte avslutat i och med denna inventering. Denna rapport kan utgöra ett underlag för det fortsatta arbetet inom kommunal planering och tillsynsmyndighetens agerande avseende förorenade områden. 4 Referenser Bergbom, G. och Öhman, S. (1990). Älvsbyn Norrbottens pärla. Förlag: Lule-Bild. Miljömålsportalen 2013: Hemsida , miljömålet Giftfri miljö, Naturvårdsverket 1999: Metodik för inventering av förorenade områden. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Vägledning för insamling av underlagsdata. Rapport Naturvårdsverket förlag, Stockholm. ISBN Naturvårdsverket 2013: Efterbehandling av förorenade områden. Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering. Utgåva 5, Naturvårdsverket, Stockholm. SPIMFAB SPI Miljösaneringsfond AB 2013: Hemsida , Om SPIMFAB, Älvsbyns kommun 2013: Hemsida pendocument 18

24 Bilaga 1 Karta över potentiellt förorenade områden i Älvsbyns kommun Lantmäteriet Geodatasamverkan 19

25 Bilaga 2 Tabell över identifierade branscher i Älvsbyns kommun, sorterade efter branschriskklass och därefter efter antal objekt. Primär Bransch Branschriskklass Antal Gruva och upplag - Sulfidmalm, rödfyr 1 1 Övrigt BKL Drivmedelshantering 2 10 Anläggning för farligt avfall 2 5 Kemtvätt - med lösningsmedel 2 5 Flygplats 2 3 Betning av säd 2 2 Plantskola 2 2 Sågverk med doppning 2 1 Övrig organisk kemisk industri 2 1 Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier 3 61 Verkstadsindustri - utan halogenerade lösningsmedel 3 20 Skjutbana - kulor 3 8 Betong- och cementindustri 3 7 Förbränningsanläggning 3 2 Grafisk industri 3 2 Mellanlagring och sorteringsstation avfall 3 2 Skrothantering och skrothandel 3 2 Skjutbana - hagel 3 1 Ytbehandling av metaller, mekaniska/fysikaliska processer 3 1 Övrigt BKL Sågverk utan doppning/impregnering 4 24 Avloppsreningsverk 4 13 Motorbanor 4 4 Plantskola - övriga 4 3 Ytbehandling av trä 4 2 Tillverkning av tegel och keramik 4 1 Totalt antal identifierade objekt

26 Bilaga 3 Karta över inventerade objekt i Älvsbyns kommun. Lantmäteriet Geodatasamverkan 21

27 Bilaga 4 Översiktlig tabell över inventerade objekt i Älvsbyns kommun med hänvisningar till sidnumren. Objektnamn Bransch Riskklass Sida Laver koppargruva Gruva och upplag - Sulfidmalm, rödfyr 1 7 Sligomlastning i Korsträsk Övrigt BKL Korsträsk vattenkvarn Betning av säd Älvsby Kemiska Tvätt Kemtvätt - med lösningsmedel 3 11 Älvsby kemtvätt Kemtvätt - med lösningsmedel 3 12 Ce-Be:s Kemtvätt & Pressbar Kemtvätt - med lösningsmedel 3 13 Ce-Be:s Kemtvätt & Pressbar Kemtvätt - med lösningsmedel 3 14 Älvsby Tryckeri AB Grafisk industri

28