EU-kommissionens Grönbok med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensioner

Transkript

1 Vår referens/dnr: Socialförsäkringsenheten 176/2010 Socialdepartementet Er referens/dnr: Stockholm Stockholm Remissvar EU-kommissionens Grönbok med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensioner Allmänna kommentarer Svenskt Näringsliv välkomnar Kommissionens initiativ för att få till stånd en utvidgad diskussion om pensionerna och pensionssystemen inom EU. Det är positivt att det görs utifrån ett helhetsperspektiv eftersom det inte går att se på de sociala trygghetssystemen utan att också väga in de ekonomiska och finansiella realiteter som styr och bör styra utformningen av desamma. I detta sammanhang är också betydelsen av en väl fungerande arbetsmarknad en väsentlig faktor. De allmänna lagstadgade pensionerna utgör basen i de flesta pensionssystemen inom EU. I olika grad är dessa sedan kompletterade med tjänstepensioner och privata pensioner. Gränsdragningen för vad som ska ses som tjänstepension respektive privat pension är inte självklar, men det är viktigt att sådana pensioner har bra förutsättningar inom medlemsstaterna så att de kan komplettera de lagstadgade pensionerna på ett bra sätt. Privata pensioner och tjänstepension är flexiblare och mer anpassningsbara till individernas förutsättningar och kan med rätt förutsättningar utgöra en bra avlastning av det tryck som många av de lagstadgade pensionerna lider under idag. Svenskt Näringsliv konstaterar att tjänstepensionerna i Sverige idag utgör en viktig del av den trygghet som varje ålderspensionär bör kunna känna. För att pensionssystemen ska fungera bra är det viktigt att de samverkar väl med arbetsmarknaden. Detta gäller i alla högsta grad för tjänstepensionerna som i Sverige i huvudsak bestäms av parterna på arbetsmarknaden, dvs. arbetsgivare, anställda och deras organisationer. Tjänstepensionerna måste kunna utvecklas lokalt, dvs. på och för den arbetsmarknad som de är till för. Svenskt Näringsliv avvisar därför reglering på EU-nivå som begränsar arbetsmarknadens förutsättningar att självt utforma tjänstepensionerna. Av samma anledning bör inte respektive stat detaljreglera hur S VENSKT N ÄRINGSLIV C ONFEDERATION O F S WEDISH E NTERPRISE P OSTADRESS/ADDRESS: SE S TOCKHOLM B ESÖK/VISITORS: S TORGATAN 19 T ELEFON/PHONE: +46 (0) F AX: + 46(0) O RG N R P OSTGIRO: B ANKGIRO

2 2(6) tjänstepensioner ska vara utformade utan snarare utforma regelsystem så att de underlättar för arbetsmarknaden att utforma väl fungerande tjänstepensioner. Svenskt Näringsliv vill framhålla att tjänstepensioner inte är självklara företeelser. Om inte rätt förutsättningar föreligger för tjänstepensioner är det inte heller givet att arbetsgivare vill vara med och understödja sådana, vilket kan skapa ytterligare tryck på de allmänna lagstadgade pensionssystemen. Särskilt om kollektivavtalsgrundad försäkring i Sverige Svenskt Näringsliv vill fästa särskild uppmärksamhet på de kollektivavtalsgrundade försäkringarna vilka utgör en väsentlig del av det svenska pensionssystemet. Utmärkande för dessa försäkringar är: Kollektivavtalsgrundad försäkring har sin grund i förhandlingar på arbetsmarknaden. De ingår som en del i arbetsmarknadsparternas uppgörelser om anställningsförhållanden. Kollektivavtalade försäkringar har en mycket viktig roll i Sverige och har, under överinseende av tillsynsmyndigheter och lagstiftare, utvecklats av arbetsmarknadens parter under de senaste 50 åren. De tillhandahåller idag kompletterande trygghet av stor betydelse för flera miljoner personer i Sverige. Arbetsmarknadens parter disponerar i stort sett fritt över kollektivavtalet och kan genom ändringar i det inte bara påverka kollektivavtalets utan också försäkringsvillkorens utformning. Kollektivavtalsgrundad försäkring innebär från de försäkrades synpunkt en förstärkt trygghet genom att anställningsförhållandet i sig utgör en grund för försäkringen och att ställningen mot försäkringsgivaren säkerställs av de organisationer som förhandlat fram villkoren. Försäkringsskydd gäller för de anställda även om arbetsgivaren inte betalat premierna. Arbetsgivaren kan inte säga upp försäkringen så länge denne är bunden av kollektivavtalet. Kollektivavtalsparterna har ett betydande inflytande över försäkringarna. Det kan bland annat gälla o val av försäkringsgivare, o premiesättning, o återbäringsmedlens behandling, samt o Utformning och tillämpning av försäkringsvillkor. Kollektivavtalsgrundad försäkring har medfört särbehandling i en rad civilrättsliga sammanhang, exempelvis bestämmelserna i 18 och 20 kapitlet försäkringsavtalslagen, lagen om skiljemän och vid tillämpningen av 36 avtalslagen. Arbetsmarknadens parter har valt att i vissa fall bilda särskilda försäkringsbolag för de kollektivavtalade försäkringarna och i andra fall att utnyttja befintliga försäkringsbolag för dessa anställningsförmåner. I det förstnämnda fallet ger ägandet en viktig möjlighet till insyn och kontroll över att bolagen kan leverera det som kollektivavtalen föreskriver på ett tryggt sätt. I det andra fallet har parterna till stor del använt sig av möjligheten att lägga uppdragen på aktuellt bolag och i samband med

3 3(6) detta också ställt särskilda krav för att uppnå erforderlig säkerhet för att kollektivavtalens villkor ska kunna uppfyllas. Svar på de i Grönboken ställda frågorna 1. Hur kan EU stödja medlemsländernas insatser för att få pensionssystemen att räcka till bättre? Bör EU försöka ange närmare vad som ska anses vara en tillräcklig pensionsinkomst? Det viktigaste för pensionssystemen är att EU stödjer en utveckling som ger hållbara ekonomier med stabila statsfinanser inom EU. Detta sker bäst genom att fokus riktas på åtgärder som ger hög tillväxt och högre deltagande på arbetsmarknaden inte minst genom att minska arbetslösheten. Ett viktigt instrument för att skapa hållbara ekonomier inom EU är också att pensionssystemen måste görs långsiktigt hållbara. I grunden handlar detta om att de ska balanseras mot de ekonomiska förutsättningarna. För att underlätta för de enskilda medlemsstaterna att göra nödvändiga och lämliga reformer av sina pensionssystem är den öppna samordningen (the Open Method of Coordination/OMC) ett bra instrument. Svenskt Näringsliv anser att EU inte ska ange vad som skall anses vara en tillräcklig pensionsinkomst. Ett sådant system skulle riskera att bli normerande utan att tillräcklig hänsyn kan tas till lokala eller nationella förutsättningar. 2. Är det befintliga EU-regelverket för pensionssystemen tillräckligt för att säkerställa långsiktigt hållbara statsfinanser? EU-regelverket tar i huvudsak sin utgångspunkt i de lagstadgade allmänna pensionerna och det återstår att se om regelverket är till fyllest. Med hänvisning till vad som tidigare sagts om vikten av goda förutsättningar för tjänstepensioner (och privata pensioner) så att dessa kan komplettera de lagstadgade pensionerna på ett bra sätt, vill Svenskt Näringsliv återigen framhålla vikten av att inte på EU-nivå ytterligare reglera dessa kompletterande pensioner. Dessa bör i så hög grad som möjligt få utvecklas nära de som använder dem. Det finns därför ingen anledning för EU att försöka styra hur investeringsrisken ska se ut i de enskilda pensionsplanerna eller hur man ska förbättra riskspridningen inom dem. Detta är exempel på sådant som måste vara flexibelt och anpassat till förhållandena i och för de olika pensionsplanerna och - inte minst - individerna. 3. Hur kan en högre faktisk pensionsålder uppnås på bästa sätt och vad kan en höjning av pensionsåldern bidra till? Bör automatiska justeringsmekanismer för befolkningsförändringar införas i pensionssystemen för att balansera tiden i arbetslivet med tiden som pensionär? Vilken funktion kan EU fylla i detta avseende? Det är viktigt att den faktiska pensionsåldern höjs. Svenskt Näringslivs mening är dock att det inte går att höja denna enbart genom att reformera pensionssystemen. Ska man få effekter på den faktiska pensionsåldern måste villkoren på arbetsmarknaden också ändras så att de blir flexiblare. I Sverige bör till exempel reglerna i lagen

4 4(6) om anställningsskydd ändras. Självklart har också utformningen av pensionssystemen betydelse. Görs pensionsnivån beroende av hur mycket och länge individen arbetar så får man en bättre och tydligare koppling mellan intjänandet och förmånen i sig. Det intjänade värdet av pensionen ska sedan räcka för pensionärstiden vilket leder till en automatisk justering av pensionsåldern eftersom individen måste anpassa sig. Sammanfattningsvis kan man uppnå mycket genom att göra pensionssystemen avgifts-/kostnadsbestämda med inbyggda mekanismer för befolkningsförändringar, men det måste också finnas förutsättningar för arbetsmarknaden att hantera en arbetskraft som vill jobba längre. Svenskt Näringsliv ser utöver OMC att EU kan bidra genom att stötta medlemsstaterna genom att skapa en medvetenhet hos EU-medborgarna om kopplingen mellan de ekonomisk-/finansiella förutsättningarna och den pension individen kan vänta sig. 4. Hur kan Europa 2020-strategin utnyttjas för att få människor att arbeta längre, övertyga företagen om nyttan med detta och motverka åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden? Se föregående svar. 5. Hur bör direktivet om tjänstepensionsinstitut ändras för att förbättra villkoren för gränsöverskridande verksamhet? Svenskt Näringsliv ser inget behov av förändring av detta direktiv för närvarande. Direktivet är inte särskilt gammalt och eftersom företag inte ändrar sina tjänstepensioner med kort varsel är det först nu som man ser ett ökat intresse för att utnyttja regelverket i direktivet. Snarare skulle en översyn av direktivet kunna leda till problem och ytterligare osäkerhet hos företagen om hur direktivet kan och skall användas. 6. Vad bör ingå i system som omfattas av EU-åtgärder för att undanröja hinder för att flytta pensionsrättigheter mellan länder? Det största problemet med att flytta pensionsrättigheter mellan länder är i allmänhet skatterelaterade och därmed är det svårt att se EU-åtgärder. Pensionsrättigheter är dock komplicerade att flytta på grund av att de ofta är intjänade i pensionsplaner som är konstruerade utifrån den nationella kontexten med dess principer och regler. Vissa pensioner är intjänade i kontoföringssystem (jfr FPG/PRI-systemet i Sverige), andra i försäkringsbolag osv., och intjänandereglerna beror ofta på förutsättningar/villkor på arbetsmarknaden samt lagregler, t ex skatteregler. Svenskt Näringsliv menar att EU-åtgärder inte är lämpliga för att skapa regler om flytträtt utan sådana regelverk bör vara respektive medlemsstats ansvar. Samtidigt finns det inga principiella skäl för att ha begränsningar i möjligheten att flytta pensionsrättigheter som är möjliga att flytta inom en stat också till en annan medlemsstat. Jämför EU-domstolens dom angående diskriminerande skatteregler vid flytt av pensionskapital mellan medlemsstater.

5 5(6) 7. Bör EU åter ta upp frågan om rätten att flytta pensioner, eller är minimikrav för intjänande och bibehållande av pensionsrättigheter samt en upplysningstjänst för alla typer av pensionsrättigheter en bättre lösning? Svenskt Näringsliv avvisar att EU tar upp dessa frågor överhuvudtaget med hänvisning till att dessa hanteras bäst på det nationella planet. En styrning från EU inom dessa områden riskerar att hindra en effektiv anpassning av tjänstepensionerna till arbetsmarknadens villkor. 8. Behöver man se över gällande EU-lagstiftning för att säkerställa en enhetlig reglering och tillsyn av fonderade pensionssystem och pensionsprodukter (dvs. pensioner med stöd av en fond av tillgångar)? Om ja, vilka aspekter? Nej. Pensionsmarknaden är alldeles för mångfacetterad för att det ska vara möjligt att skapa en enhetlig reglering och tillsyn över densamma. Risken är i stället att man med sådana försök och eventuellt också med sådan reglering blockerar en nödvändig utveckling av tjänstepensionerna och därigenom också riskerar att företagens konkurrenskraft minskar. 9. Hur skulle EU-lagstiftning eller regler för god praxis kunna hjälpa medlemsländerna att uppnå en bättre balans mellan risker, trygghet och kostnader för pensionsspararna och pensionsinstituten? I enlighet med det ovan anförda avvisar Svenskt Näringsliv EU-lagstiftning eller EUregler på dessa områden eftersom det är viktigt att tjänstepensionerna får utvecklas på och för arbetsmarknaden och av dess parter. OMC kan vara ett gångbart instrument även här, men det är viktigt att den inte tar över och styr utvecklingen. 10. Hur bör motsvarande solvensregler för pensionsfonder se ut? Det är fortfarande oklart vad de nya solvensreglerna för försäkringsföretag kommer att innebära i praktiken men Svenskt Näringsliv ser inte behovet av att implementera motsvarande solvensregler på pensionsfonder. Föreningen vill också poängtera att den inte ser behov av någon form av garantisystem för pensionsplaner på EU-nivå och att det är svårt att se hur frågan om garanterande av avgiftsbestämda förmåner hänger ihop med solvensfrågan. Svenskt Näringsliv förutsätter att Kommissionen inte går vidare i denna fråga. 11. Bör man utvidga skyddet enligt EU-lagstiftningen i händelse av att det uppdragsgivande företaget för pensionsplanen blir insolvent? Om ja, hur? Nej. Svenskt Näringsliv har nyligen avstyrkt ett förslag om inrättande av en särskild försäkringsgaranti med hänvisning bland annat till att vi i de kollektivavtalade pensionsplanerna i Sverige har ett väl utvecklat skydd för den anställde vid arbetsgivarens insolvens. Detta inkluderar för övrigt även förmåner som intjänats och tryggats inom kontoföringssystemet FPG/PRI. Svenskt Näringsliv anser att även problem med arbetsgivares insolvens ska lösas av arbetsmarknadens parter och att det inte finns något behov av EU-lagstiftning på detta område.

6 6(6) 12. Bör nuvarande minimikrav för den information som ska lämnas om pensionsprodukter ändras (t.ex. jämförbarhet, standardisering och tydlighet)? Det är mycket viktigt att information till de som berörs av pensionsplaner/-system är bra utformad och att den görs begriplig. Lyckas man med detta så ger det också legitimitet till pensionsplanen vilket är en viktig faktor för att göra pensionssystemen långsiktigt hållbara. Bra information måste dock växa fram i pensionsplanernas direkta närhet och EU-lagstiftning eller EU-reglering är därför fel väg att gå. 13. Bör EU ta fram en gemensam metod för standardval vid försäkringsanslutning och investeringsval? Nej, absolut inte. Detta bör skötas av arbetsmarknadens parter (arbetsgivare, arbetstagare/individer och deras organisationer) tillsammans med pensionsmarknaden, dvs. rådgivare, konsulter, pensionsfonder m fl. 14. Bör den politiska samordningen på EU-nivå stärkas? Om ja, vilka aspekter behöver fördjupas för att förbättra utformningen och genomförandet av pensionspolitiken genom en integrerad metod? Kan en plattform för integrerad övervakning av alla aspekter av pensionspolitiken vara en del av lösningen? Svenskt Näringsliv ser inte något behov av ytterligare politisk samordning på tjänstepensionsområdet. SVENSKT NÄRINGSLIV Christer Ågren