I ständig utveckling Danderyds sjukhus Kvalitetsredovisning2010

Transkript

1 I ständig utveckling Danderyds sjukhus Kvalitetsredovisning2010

2 invånare Uppdrag att erbjuda akut och specialiserad sjukvård till över invånare, företrädesvis bosatta i norra länsdelen 435 vårdplatser och 101 tekniska vårdplatser Patienthotell med 74 rum och sjuksköterskebemannad reception dygnet runt anställda (varav sjuksköterskor, 723 undersköterskor, 555 läkare) läkarbesök läkarbesök varav akuta övriga besök i öppen vård besök på akutmottagningen varav inläggningar vårdtillfällen (behandlade i sluten vård) varav akuta operationer operationer i slutenvård och i dagkirurgi Stockholms största förlossningssjukhus med över förlossningar på de två förlossningsavdelningarna DS förlossning och BB Stockholm 825 patienter med huvuddiagnos akut hjärtinfarkt och med stroke röntgenundersökningar röntgenundersökningar och mammografiscreeningar 2,8 miljarder i omsättning 1,7 miljarder i personalkostnader Årligen genomför ca studenter hela eller delar av sin kliniska utbildning på sjukhuset. 2 DANDERYDS SJUKHUS

3 Människor och siffror Kvalitetsmått och indikatorer 2010 I det vårdavtal som Stockholms läns landsting tecknar med akutsjukhusen finns varje år ett antal kvalitetsmål, så kallade kvalitetsindikatorer, som sjukhuset ska uppnå. De olika indikatorerna för 2010 rubricerades inom något av områdena kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård, säker vård, patientfokuserad hälso- och sjukvård, effektiv hälso- och sjukvård samt vård i rimlig tid. Kvalitetsregister En del av kvalitetsindikatorerna handlar om att rapportera till de sk nationella kvalitetsregistren. Kvalitetsregistren är viktiga för utvecklingen av den svenska vården, analyserna kan användas för att utvärdera vården men också för att jämföra kvaliteten och säkerheten mellan olika vårdgivare och ta fram handlingsprogram för förbättringar. Det är lätt hänt att en kvalitetsredovisning mest blir en uppräkning av nyckeltal där det inte alltid är lätt att se hur vården av patienten har förändrats eller utvecklats. På Danderyds sjukhus har vi därför valt att lyfta fram olika patientberättelser för att tydliggöra vad god vård handlar om att ta tillvara på patienternas synpunkter och bedriva ett aktivt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Jag vill rikta ett särskilt tack till de patienter som generöst delat med sig av sina upplevelser av vården. Under 2010 har vi intensifierat arbetet med att öka patientsäkerheten. Vi har öppnat fler vårdplatser och stärkt vår organisation för patientsäkerhetsarbetet. Ett läkemedelsråd som ansvarar för att förbättra användningen av läkemedel har bildats och sjukhusets hygienråd har fått ett utökat och förtydligat uppdrag. Genom införandet av strukturerad journalgranskning för att identifiera vårdskador, kompletterar vi den ordinarie avvikelsehanteringen och arbetar nu med att ta fram handlingsplaner för hur dessa skador ska undvikas eller minskas. Men inte minst arbetar vi för att ge en vård där patientens behov står i fokus. Patienter ska inte behöva gå den traditionella vägen genom en akutmottagning för att få rätt vård när vi redan diagnostiserat problemet. Goda exempel på det är öppnandet av en särskild avdelning för patienter med svår hjärtsvikt eller snabbspåret för patienter som brutit höftleden. Trevlig läsning Carl-Göran Ericsson, chefläkare 98% Danderyds sjukhus rapporterade 2010 in 17 kvalitetsmått/indikatorer. Sjukhuset nådde nästan helt de uppsatta målen och var med 98 procents måluppfyllelse det högst rankade sjukhuset inom Stockholms läns landsting vad gäller kvalitetsmått. DANDERYDS SJUKHUS 3

4 Varje möte handlar om kvalitet På många sätt har vårdens kvalitet blivit bättre. Danderyds sjukhus blir allt effektivare, vårdtiderna blir kortare och patienterna slipper i de flesta fall onödig väntan på behandling. Men har personalen tid att ge vård med värme och omtanke? Det måste vi ha. Varje möte mellan personal och patient är unikt, svarar Stefan Jacobson, professor i njurmedicin och tillförordnad vd. Stefan Jacobson har tillbringat en stor del av sitt vuxna yrkesliv på sjukhus. Han utbildade sig på Karolinska institutet och började som ung doktor på Karolinska sjukhuset. Så småningom blev han professor och verksamhetschef i njurmedicin. Efter 25 år på Karolinska kom han till Danderyds sjukhus för sex år sedan. I maj 2011 blev han tillförordnad vd och därmed sjukhusets högste chef. Vad är kvalitetsarbete för dig? Vi på Danderyds sjukhus har ju alltid velat erbjuda sjukvård med hög kvalitet, men på senare år har kvalitetsbegreppet fått en annan och viktigare betydelse genom att vi börjat mäta kvalitet på ett strukturerat sätt. Jag tror att kvalitetsarbetet inom vården har inneburit en stor aha-upplevelse för många. Har du själv fått någon aha-upplevelse? På njurmedicinska kliniken började vi mäta vissa kvalitetsindikatorer på vad som är bra dialys. Innan mätningen hade vi uppfattningen att vi var väldigt duktiga på dialys, bland de bästa i Sverige. Mätningarna visade att vår känsla stämde inom vissa områden, men inom andra områden var vi inte alls särskilt bra. Resultatet ledde till ett uppvaknande och fick oss att ta reda på hur vi kunde bli bättre. Nu har det gått tre-fyra år och glädjande nog har vi lyckats höja oss inom de områden där vi låg mindre bra till. Vad säger du till medarbetare som upplever att kva litetsarbetet innebär mindre tid för patienterna? Kvalitetsarbetet är en viktig del av vården. Tyvärr är inte alla våra IT-system utvecklade för att göra den här typen av kvalitetsmätningar. Mäta kvalitet är något vi ska kunna göra kontinuerligt, på ett enkelt sätt via till exempel patientjournalerna. Inom några år ska kvalitetsarbetet vara bättre integrerat i vården. Har kvalitetsarbetet gjort sjukhuset säkrare för patienterna? Ja, vi har blivit bättre på att att hitta riskmoment, att identifiera när något gått fel och även på att hitta orsakerna. Vi har en bättre bild över vårdkedjan. Hur snabbt fick patienten träffa en läkare, hur snabbt kom man till röntgen, fanns det plats på rätt vårdavdelning, blev det en överbeläggning? De frågorna har vi lättare att svara på idag. Hur går kvalitetsarbetet när det gäller bemötande av patienterna? Vi mäter det genom våra patientenkäter. Patienterna är oftast väldigt nöjda med själva vården, 4 DANDERYDS SJUKHUS

5 Högst rankat i Stockholm Under 2010 var Danderyds sjukhus det högst rankade sjukhuset i Stockholm när det gäller att uppfylla sina kvalitetsmål. Stefan Jacobson, tf vd, Danderyds sjukhus. men inte alltid lika nöjda med delaktighet och information. De tycker inte att de får fullständig information om biverkningar av läkemedel eller ett ordentligt svar på varför de är sjuka. Något vi jobbar med är att ge mer skriftlig information som komplement till det muntliga i samband med läkarbesök och sjukvård. Många som är på ett läkarbesök är så oroliga att de blir blockerade och inte kan ta till sig information, speciellt om de förväntar sig allvarliga besked. Då är det bra att det finns möjlighet att läsa igenom informationen hemma i lugn och ro. Har personalen på Danderyds sjukhus tid att ge patienterna vård med värme och mänsklighet när vårdtiderna blir allt kortare? Det måste vi ha. För oss som vårdpersonal gäller det att inse att varje möte med en patient är unikt. Jag brukar själv försöka tänka på att det som läkare är lätt att tycka att ett patientbesök är rutin eftersom man träffar så många patienter. Men patienten kommer i de flesta fall till sjukhuset väldigt sällan. Som läkare och sjuksköterska måste man tänka på att ge tid för omtanke, diskussion och reflektion. Som läkare och sjuksköterska måste man tänka på att ge tid för omtanke, diskussion och reflektion. Hur kan sjukhuset skapa ännu bättre möten mellan medarbetare och patient? Vi har utökat både vårdplatser och anställt fler medarbetare under de senaste månaderna. Men antalet patienter ökar och på längre sikt måste vi bygga en ny akutbyggnad med nya operationssalar och intensivvård. Den kommer också att bli mycket bättre anpassad efter patienternas behov. Vad är din framtidsvision för sjukhuset? Jag tror att Danderyds sjukhus är på rätt väg. Vi håller mycket hög kvalitet samtidigt som vi är kostnadseffektiva. Vår vision är att vi ska vara ett komplett sjukhus som i samverkan med andra erbjuder barn och vuxna en patientsäker vård med utmärkt kvalitet och hög tillgänglighet. DANDERYDS SJUKHUS 5

6 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Trebarnsmamma med hjärträddare Inget vet orsaken till att Maria Dettmann fick hjärtstopp. Men om det skulle hända igen kommer en inopererad defibrillator att sätta igång hennes hjärta. Sedan två månader tillbaka är Maria Dettmann trebarnsmor. I soffan bredvid henne ligger minstingen Benjamin och myser. Mellanpojken Viktor är ledig från dagis och spelar dataspel på övervåningen. Sjuårige Sebastian är i skolan. Lugnet som råder i familjens villa i Upplands Väsby är en skarp kontrast till Maria Dettmanns dramatiska berättelse. För fem år sedan svimmade hon plötsligt två gånger i tät följd. Det var konstigt eftersom jag aldrig hade svimmat tidigare i hela mitt liv, säger Maria. På Danderyds sjukhus opererade man in en apparat som registrerar hjärtats rytm. Hon gick på regelbundna kontroller för att läkarna skulle se hur hennes hjärta fungerade. Tre år gick och Maria Dettmanns hjärta slog perfekt. Ändå tills en förmiddag i augusti 2009 då hjärtat plötsligt stannade. Min äldste pojke hade just börjat skolan och jag hade lämnat honom för att gå till Väsby centrum och klippa håret. Själv minns jag ingenting från frisersalongen men jag har fått berättat för mig att jag satt och väntade på min tur när jag föll ihop. På frisersalongen kallade man på centrumets två väktare som hämtade en defibrillator från informationsdisken. Med hjälp av den fick de igång Marias hjärta innan ambulansen kom. Jag vet inte hur lång stund som mitt hjärta inte slog. Men antagligen var det mindre än fem minuter. Annars hade jag nog inte suttit här idag. Läkarna på Danderyds sjukhus höll henne nedsövd och nedkyld de första dygnen för att minimera risken för hjärnskador. Marias systrar åkte till sjukhuset från Västerås respektive Spanien och hennes föräldrar avbröt sin semester på västkusten för att vaka vid sin dotters sida. När jag vaknade upp var jag väldigt förvirrad, undrade var jag var någonstans och blev omedelbart orolig för barnen. Och jag tyckte att det var väldigt konstigt att mina föräldrar och syster var där. Läkarna kunde snabbt konstatera att Maria haft en väldig tur och klarat sig utan bestående men. Vad hjärtstoppet berodde på hade de svårt att förklara. Men för att det inte skulle hända igen opererade de in en defibrillator intill Maria Dettmanns hjärta. Den är ungefär lika stor som en hockeypuck och sitter alldeles nära huden ovanför bröstet. Defibrillatorn har tre funktioner: den registrerar hjärtats rytm, kan vid behov justera rytmen och ger hjärtat en ordentlig stöt i fall det stannar. Första tiden efter hjärtstoppet gick Maria Dettmann på kontroller var tredje månad. Numera nöjer sig läkarna med en gång i halvåret. Hennes hjärta slår återigen perfekt. Hjärtstoppet förblir ett mysterium. Jag känner ingen ängslan för att hjärtat ska stanna igen. Men självklart är det en stor trygghet att ha defibrillatorn. För Maria Dettmann rullar livet på som vanligt. Trots att hon fått en hjärtstartare inopererad. I februari 2011 födde hon sonen Benjamin. Jag känner ingen ängslan för att hjärtat ska stanna igen. Men självklart är det en stor trygghet att ha defibrillatorn. 6 DANDERYDS SJUKHUS

7 ICD Implanterad defibrillator räddar liv En allvarlig rubbning av hjärtats rytm kan leda till hjärtstillestånd. Hjärtstilleståndet kan hävas av en elektrisk stöt från en extern eller implanterad defibrillator (implantable cardiac defibrillator, ICD). Resten av familjen har enligt Maria haft det jobbigare än hon själv. Min sambo var orolig för att det skulle hända igen, framför allt första tiden efter hjärtstoppet. Barnen tror jag inte är oroliga men ändå medvetna vad som har hänt. När jag blir upprörd och arg kan de säga: mamma, du får inte få hjärtstopp igen! En tid efter händelsen träffade och tackade hon de två väktarna som räddade hennes liv. Den yngre sade att det var det största som hänt honom förutom födelsen av hans barn. Maria har inte fått några restriktioner av läkarna på grund av hjärtstoppet och defibrillatorn. Hon tränar aerobics precis som förut och hon tvekade aldrig att gå igenom en tredje graviditet. Men under förlossningen stängde de av defibrillatorn genom att sätta en magnet på den. Ifall den skulle ha gett mig en stöt kunde den ha skrämt slag på barnet. Maria tittar på lille Benjamin i soffan. Livet går vidare. Sebastian och Viktor är stolta och väldigt snälla storebröder. En implanterbar defibrillator övervakar kontinuerligt hjärtats rytm och ger en elektrisk stöt vid en livshotande hjärtrusning. Syftet med ICD är att förhindra plötslig död. Cirka nya patienter per år får en defibrillator implanterat i Sverige, och på Danderyds sjukhus behandlades 2010 drygt 60 patienter med metoden. För att behandlingen ska vara förenad med god livskvalitet är det viktigt att patienterna är införstådda med hur behandlingen fungerar. ICD-enheten består av en pulsgenerator och en eller flera elektroder. Elektroderna läggs in via en ven till höger hjärtkammare och ibland även i höger förmak. Elektroderna ansluts till en pulsgenerator, ICD-dosan, som opereras in under huden på vänster sida. Dosan väger gram och mäter x 15 millimeter. DANDERYDS SJUKHUS 7

8 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Register som räddar liv År 2010 fick verksamhetsområdet hjärtmedicin vid Danderyds sjukhus diplom för att de hade förbättrat vården av hjärtinfarkt mest i Sverige. Tack vare det nationella kvalitetsregistret har personalen blivit mer noggrann, bland annat med att ge blodfettsänkande läkemedel. Sedan länge rapporterar sjukhusen i Sverige in till det nationella kvalitetsregistret för vård av hjärtinfarkt. Registret visar hur väl ett sjukhus uppfyller de nationella riktlinjerna, till exempel att ge blodtryckssänkande medicin eller att utföra kranskärlsröntgen. Danderyds sjukhus skickar uppgifter uppdelade på nio olika kvalitetsindikatorer. Sedan några år är uppgifterna i registret helt öppna och tillgängliga för alla. Överläkare Claes Hofman Bang välkomnar att sjukhusen numera kan jämföra sina resultat med varandra. Det är nyttigt att få en värdemätare om hur vi ligger till. Jag själv och medarbetarna blir stimulerade av den konkurrenssituation som uppstår gentemot de andra sjukhusen. För både politiker och medborgare måste det vara värdefullt att få reda på hur pass jämlik vården är över landet, säger Claes Hofman Bang. Under senare år har Danderyds sjukhus kraftigt förbättrat sina resultat och är enligt kvalitetsregistret numera bland de bästa i Sverige. År 2010 fick Danderyds sjukhus ta emot ett diplom då man var det sjukhus som gjort störst framsteg under året. Förklaringen är att vi satt fokus på det här. Vi har strukturerat upp arbetet med registret och har idag sjuksköterskor med avsatt arbetstid för att se till att vi fyller i alla uppgifter på ett korrekt sätt. Claes Hofman Bang medger att arbetet med registret tar en hel del tid. Visst kan det upplevas som betungande om man redan har en ansträngd arbetssituation. Tyvärr måste vi fortfarande fylla i mycket för hand. Förhoppningsvis kommer rapporteringen att gå automatiskt genom den digitala patientjournalen inom något år eller två. Men huvudsaken är ändå att vården faktiskt blivit bättre. Och det är Claes Hofman Bang fast förvissad om. Överläkare Claes Hofman Bang. Genom rapporteringen till registret tvingas vi ständigt att kontrollera att vi verkligen följer riktlinjerna, vilket har hjälpt oss att upptäcka en del svagheter. Till exempel har vi numera blivit betydligt noggrannare med att ge blodfettsänkande medicin. Om man ser nationellt är förmodligen registret den stora anledningen till att vi i Sverige lyckats få ner dödligheten efter hjärtinfarkt. Hög täckningsgrad Danderyds sjukhus är bland de bästa sjukhusen i landet vad gäller följsamhet till Socialstyrelsens riktlinjer för intensiv hjärtvård. På en niogradig skala har Danderyds sjukhus åtta poäng. År 2010 fick Danderyds sjukhus diplom som det sjukhus som förbättrat sin följsamhet till riktlinjerna mest. 8 DANDERYDS SJUKHUS

9 Hälsofrämjande arbete Efter 40 år som snusare fick Lars Ring hjälp av tobaksmottagningen att sluta. Gladare hjärta utan snus 2010 infördes fem kvalitetsindikatorer för det hälsofrämjande arbete och alla sjukhus ska enligt avtalet ha en handlingsplan för detta arbete. På Danderyds sjukhus har ett antal aktiviteter genomförts både för patienter och medarbetare. En enkätundersökning om alkoholvanor för akutmottagningens patienter och ett projektet om rökfrihet inför operation är några exempel på hälsofrämjande arbete. När Lars Ring slutade snusa blev han lättretlig och fick ideliga vredesutbrott. Men tack vare en tålmodig fru och stödet från tobaksmottagningen klarade han abstinensattackerna. Idag mår han bättre än på länge. Under sommaren 2010 fick Lars Ring en hjärtinfarkt och opererades akut på Danderyds sjukhus. Under eftervården besökte han sjukhusets tobaksmottagning för att kunna ta farväl av en gammal trogen följeslagare. När jag fick min infarkt hade jag snusat i nästan 40 år, säger Lars Ring. Tobaksmottagningen på Danderyds sjukhus hjälper alla typer av patienter att bli kvitt nikotinberoende, men mottagningen har två prioriterade grupper: personer som väntar på operation och personer som haft hjärtinfarkt. Nikotin drar ihop blodkärlen vilket blir en påfrestning för hjärtat. Därför är det naturligt för oss att fokusera på hjärtpatienter, säger Pia Andersson, som är sjuksköterska på tobaksmottagningen. Lars Ring försökte sluta några gånger under hösten efter hjärtinfarkten. Men det dröjde tills i februari innan han gjorde slag i saken på allvar. Ärligt talat var det fruktansvärt. Jag gick omkring och kände mig frustrerad och fick vredesutbrott för de mest idiotiska saker. Min fru hade ett väldigt tålamod med mig, säger Lars. Både före och efter snusstoppet har Lars haft möten med Pia Andersson på tobaksmottagningen. De resonerar kring vilka substitut, till exempel nikotintuggummi, han behöver och Pia Andersson ger honom stöd och uppmuntran. Det är oerhört betydelsefullt att veta att någon bryr sig och håller koll på hur det går för mig. När Pia ringer och jag kan säga att jag fortfarande inte tagit någon snus känns det som att få en liten pokal. Dagliga promenader. Mindre jobb. Inget snus. Så ser Lars Rings recept för ett sundare liv ut. Och mycket riktigt så mår han bättre än på länge. Jag sover mycket lugnare. Att vakna på morgonen och känna sig pigg, det är en bra känsla. DANDERYDS SJUKHUS 9

10 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Yoga för ett stressat hjärta Jan Strandlund hade aldrig tänkt tanken att prova yoga. Men två hjärtinfarkter senare sitter han där på en matta med korslagda ben och andas lugnt och koncentrerat. Jag behövde ett verktyg för att komma ner i stressnivå, säger han. Under större delen av sitt vuxna liv har Jan Strandlund drivit eget företag, under senare år i möbelbranschen. Livet har passerat i högt tempo och med tankarna väldigt ofta kretsande kring jobbet. Stressen har varit mitt problem. Att ständigt vara på språng, att aldrig kunna sitta still och koppla av, säger Jan Strandlund. För drygt ett år sedan efter en särskilt hektisk arbetsperiod kände sig Jan Strandlund oförklarligt kraftlös. Läkarna på Danderyds sjukhus konstaterade att han haft en lättare hjärtinfarkt. Redan då erbjöds han olika former av träning och rehabilitering men det blev aldrig att han provade. När han för några månader sedan fick en andra och kraftigare infarkt hamnade saker och ting i ett annat läge. Jag insåg plötsligt att livet inte är för evigt. Och jag insåg också att om jag nu blir erbjuden hjälp att förändra mitt liv så måste jag ta den chansen. Jan Strandlund började på hjärtgympa och yoga på Danderyds sjukhus. Efter att ha provat yoga fyra gånger är han klar över att det är ett långsiktigt arbete som väntar. Rent fysiskt kändes det stelt första gången för mig som var helt ovan vid att sitta i de här ställningarna, men efter fyra gånger känner jag mig redan mjukare i kroppen. På det mentala planet handlar det om att försöka vara närvarande, vilket kan vara nog så knepigt. Jag förväntar mig ingen dramatisk effekt omedelbart, men jag är övertygad om att yogan är ett verktyg som kan hjälpa mig att gå ner i varv. 10 DANDERYDS SJUKHUS

11 Yoga kompletterar rehabiliteringen Bakgrunden till införandet av yoga som en del av hjärtrehabiliteringen är en mindre studie utförd på Danderyds sjukhus. Den medicinska yogan visade sig sänka blodtryck och nivåerna av stresshormon. Effekter som kan vara av betydelse för att minska risken för återinsjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar. Patienterna upplevde också att sömnsvårigheter och oro minskade, berättar Maria Nilsson, sjuksköterska på hjärtintensiven som ledde studien. I begreppet hjärtrehabilitering ingår sedan tidigare sjukgymnastik, stresshantering, samtal med dietist samt nikotinavvänjning. Den medicinska yogan är nu ett komplement till ordinarie hjärtrehabilitering. Stressen har varit mitt problem. Att ständigt vara på språng, att aldrig kunna sitta still och koppla av. Jan Strandlund ser yogan som ett långsiktigt arbete för ett lugnare och sundare liv. DANDERYDS SJUKHUS 11

12 Snabbare och bättre Under senare tid har Danderyds sjukhus genomfört flera åtgärder för att bli ännu bättre på att klara av hjärtstopp. Nytt larmsystem År 2010 installerades ett nytt larmsystem som har gjort det enklare och snabbare att larma. Idag ser akutteamets medlemmar på sina larmsökare varifrån larmet kommer och kan kvittera larmet med en enkel knapptryckning på sökaren i stället för att som tidigare ringa till växeln för att få information. Det har även installerats fasta larmknappar på strategiska platser så att personalen inte behöver ringa och larma akutteamet via växeln. Övning: Larmet går För att upprätthålla kunskaperna i hjärt- och lungräddning, och ge medarbetarna möjligheter att träna i en realistisk miljö, arrangeras ibland simulerade hjärtstopp på sjukhuset. En grupp erfarna hjärt- och lungräddningsinstruktörer placerar efter noggrann planering ut en övningsdocka på en avdelning och låter den helt oförberedda personalen visa hur väl de hanterar ett hjärtstopp. Efter övningen får avdelningen återkoppling direkt. 12 DANDERYDS SJUKHUS

13 Säker vård Sjukhusets nya akutcykel är stabilare än den förra och har väskor och utrustning som är bättre anpassade till behoven. På bilden visar hjärtintensivvårdssköterskan (HIA-sjuksköterskan) Mats Torstensson upp den nya cykeln. Effektivare utbildning Idag får alla personer som anställs på sjukhuset utbildning i hjärt- och lungräddning i samband med sina introduktionsdagar på sjukhuset. Repetitionsutbildningen har blivit effektivare och mer praktiskt inriktad. Under utbildningen får alla öva på en docka utrustad med instrument som mäter hur väl man utför hjärt- och lungräddning; till exempel om man trycker (komprimerar) på rätt ställe, med korrekt antal bröstkompressioner per minut och om man vid varje kompression trycker ned bröstkorgen tillräckligt mycket. Deltagarna tränar också simulerade hjärtstopps-situationer i team. Akutlarm så funkar det Om en person drabbas av hjärtstopp på sjukhuset sätter personalen som upptäcker hjärtstoppet igång med hjärt- och lungräddning. Samtidigt larmar personalen sjukhusets akutteam, antingen via växeln eller genom larmknapp på väggen. Akutteamet består av fyra personer: hjärtläkare, narkosläkare, narkossjuksköterska och hjärt-intensivvårdssköterska (HIA-sjuksköterska). Samtliga fyra beger sig så snabbt som möjligt till larmplatsen för att assistera personalen som påbörjat insatsen. HIA-sjuksköterskan tar akutcykeln för att så snabbt som möjligt vara på plats med defibrillator och annan utrustning. I de flesta fall är akutteamet på plats inom tre minuter efter larmet. Halvautomatiska hjärtstartare finns på sjukhuset så att personalen på avdelningarna vid behov ska kunna defibrillera en patient även innan akutteamet är på plats. Unik larmrond Varannan månad samlas en tvärprofessionell grupp för att gå igenom hur sjukhuset klarat av de hjärtstopp som inträffat. Målet är att hitta möjliga förbättringsområden. Larmrond för hjärtstoppspatienter är något som Danderyds sjukhus är ensamt om i Sverige. Hjärt- och lungräddning, HLR på Danderyds sjukhus 77 st Antal defibrillatorer (hjärtstartare) som finns på Danderyds sjukhus avdelningar st Antal hjärtstopp 88 st. 3 min Genomsnittslig uttryckningstid för akutcykel 3 minuter. 15 st Oannonserade övningar Larmet går 15 st st Antal medarbetare som 2010 gått HLR-utbildning, 1199 st. DANDERYDS SJUKHUS 13

14 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Tillsammans i nöd och lust För Bertil Hedström som lider av svår hjärtsvikt har tillvaron blivit lättare sedan avdelning 96 öppnade. När han blir dålig åker han tillsammans med frun Marja Hedström Haverstam direkt till 96:an i stället för att vänta på akuten. Bertil Hedström skjuter långsamt rullatorn över vardagsrumsgolvet. Efter ett äventyrligt liv med resor över hela världen består tillvaron numera av två platser: lägenheten på Stallgatan i Upplands Väsby och avdelning 96 på Danderyds sjukhus. Han lider av svår hjärtsvikt och kan när som helst behöva åka tillbaka till sjukhuset. Men blicken är pigg och han har nära till skratt. Jag är lyckligt lottad som har Marja. Hon är en riktig pelare. Men ibland tycker jag synd om henne som får jobba så hårt, säger Bertil om sin hustru. Marja berättar att Bertil är en jätteduktig gubbe som alltid brukade hjälpa henne i köket med att steka ägg, laga gryta och diska. Vi viker fortfarande lakan tillsammans. Då får han sitta ner på en stol, säger Marja. De träffades efter att Marjas första man drunknat i en kanotolycka. Bertil var chef på kommunens elverk där Marjas man arbetat och besökte henne för att å företagets vägnar beklaga sorgen. Så småningom började de umgås, flyttade ihop och gifte sig. De hade inte känt varandra länge då Bertils hjärtproblem började. Under senare år har hans hjärtsvikt gjort att även andra organ börjat fungera sämre. I perioder lider han av andnöd och illamående. Hans normala vikt är 86 kilo men ibland går han upp till över 100 på grund av all vätska som samlas i kroppen. För drygt ett år sedan beslutade Danderyds sjukhus att Bertil skulle få så kallat direktintag till den då nyöppnade avdelningen 96 för hjärtsvikt. Det innebär att han inte behöver åka till akuten när han blir sämre utan får komma direkt till avdelningen. Även om akuten prioriterar hjärtpatienter var vi ofta tvungna att vänta i 5 6 timmar. Nu ringer vi till 96:an och kollar om de har plats. Hittills har de lyckats ordna plats åt oss varje gång, säger Marja. För ett par månader sedan blev Bertil plötsligt sämre och Marja blev kallad till ett anhörigsamtal. Läkaren berättade att Bertils hjärta kunde sluta slå när som helst. Marja fick också träffa avdelningens kurator och pratade mycket med kontaktsjuksköterskan Åse Tegnefur som har ansvaret för samordningen av Bertils vård. Personalen på Bertils avdelning bryr sig verkligen. När Bertil fått komma hem igen ringde Åse för att höra hur det gick för oss. Det är så viktigt att ha någon att prata med. Annars hade jag nog känt mig väldigt ensam, säger Marja. Nu ringer vi till 96:an och kollar om de har plats. Hittills har de lyckats ordna plats åt oss varje gång. 14 DANDERYDS SJUKHUS

15 Förbättra vården svara på patientenkäten Patienternas erfarenheter av och synpunkter på vården är mycket viktiga underlag i sjukvårdens utvecklings- och förbättringsarbete. Danderyds sjukhus gick som första stockholmssjukhus med i den nationella patientenkäten under Under 2010 svarade patienter som legat inne på sjukhuset och patienter som gått på någon mottagning på enkäten. Undersökningen är en återkommande mätning av patientupplevd kvalitet som genomförs varje månad. Enkäten skickas hem och du svarar anonymt på hur vården på sjukhuset har upplevts. Resultaten går sedan tillbaka till respek tive verksamhetsomåde där det används för att utveckla och förbättra vården. Bertil Hedström och hans hustru Marja Hedström Haverstam har tät kontakt med avdelningen för hjärtsviktspatienter. Helhetsgrepp lindrar Patienter med svår hjärtsvikt lever med en kronisk sjukdom som ofta innebär en successiv försämring med symtom som trötthet, andnöd och ångest. På avdelning 96 får de både högklassig sjukvård och psykologiskt stöd. I slutet av 2009 öppnade avdelning 96. För första gången hade patienter med svår hjärtsvikt fått en egen avdelning på Danderyds sjukhus. Vi såg att de här patienterna åkte ut och in på sjukhuset och ständigt hamnade på olika avdelningar. Det fanns ett behov av att ta ett helhetsgrepp om de här patienterna, säger chefsjuksköterskan Christina Norman. Patienterna på 96:an är i många fall multisjuka. När hjärtat blir sämre börjar även andra organ att svikta. Vätska samlas i kroppen vilket kräver vätskedrivande läkemedel. Många lider av andnöd. För patienter med många upprepade inläggningar på avdelningen erbjuds direktintag. Patienten behöver inte åka till akuten och vänta utan får komma direkt till avdelningen. I samband med erbjudande om direktintag har personalen ett samtal med patienten och anhöriga. Vi förklarar att sjukdomen inte går att bota utan att vården syftar till att lindra symtom. De Man såg att de här patienterna åkte ut och in på sjukhuset. flesta patienterna har en förväntad överlevnad på 1 2 år. Vi försöker ha en öppen dialog med patienterna. Men det gäller att vara lyhörd och beskriva situationen på ett sätt som patienten kan ta emot. För att förbättra och stimulera det psykiska omhändertagandet går all personal i reflektionsgrupper med en kurator. På avdelningen förs också ständig dialog kring etik och psykologi. Det dyker upp många existentiella frågor när man får reda på att ens sjukdom inte går att bota. Vi har ett stort och viktigt ansvar att diskutera de här sakerna med patienterna. Jag tror att personalen känner att de har ett väldigt meningsfullt uppdrag, säger Christina Norman. DANDERYDS SJUKHUS 15

16 Säker vård Rätt läkemedel till rätt patient På Danderyds sjukhus ska vårdpersonalen ta reda på och dokumentera vilka läkemedel som patienterna verkligen tar. Målet är att minska risken för biverkningar och skador på grund av felaktig läkemedelsbehandling. Vilka läkemedel som en patient ska ta finns inskrivet i patientens elektroniska journal. Varje gång en läkare sätter in ett nytt läkemedel eller tar bort ett gammalt ska detta noteras i journalens läkemedelslista. Forskning och studier visar dock att en stor andel av patienternas läkemedelslistor inte stämmer med verkligheten. Med andra ord ger läkemedelslistan i många fall inte en korrekt bild av vilka läkemedel som patienten faktiskt tar. Hur kan det bli så? Pauline Raaschou, biträdande överläkare och projektledare för införandet av läkemedelsavstämning på Danderyds sjukhus, säger att problemen ofta har att göra med brister i kommunikationen mellan olika vårdgivare. Det sker många fel i övergångar mellan olika vårdformer. Även när patienter flyttas inom ett sjukhus, till exempel från akuten till en avdelning kan det bli fel, säger Pauline Raaschou. Felen i läkemedelslistorna uppstår då sjukvårdspersonal missar att dokumentera vilka läkemedel som blivit ordinerade eller tagits bort. Eller då personalen inte uppmärksammar att patienten antingen aldrig hämtat ut ett läkemedel som blivit ordinerat eller hämtat ut läkemedlet men aldrig tagit det. Felaktiga läkemedelslistor kan få allvarliga konsekvenser. Det kan leda till att patienter inte får rätt läkemedel, eller blir dubbelbehandlade, vilket i sin tur kan leda till läkemedelsinteraktioner och biverkningar. Följden kan sedan bli att patienten får ännu ett preparat för att behandla biverkningarna av den felaktiga behandlingen, säger Fadiea Al-Aieshy, apotekare som samarbetar med Pauline Raaschou. Problemen är särskilt vanligt bland äldre patienter. Studier visar att cirka en femtedel av inläggningarna inom vissa åldersgrupper av patienter beror på biverkningar av läkemedel. För att minska riskerna för felaktig läkemedelsbehandling håller Danderyds sjukhus på att införa något som kallas läkemedelsavstämning. Först ut var hjärtmedicin och avdelningarna 92 och 93 vid internmedicin. Under 2011 är samtliga verksamhetsområden igång med pilotprojekt. Läkemedelsavstämningen består av följande tre steg: Först ska läkaren tillsammans med patienten gå igenom vilka läkemedel patienten tar i samband med inskrivning på akuten eller annan mottagning. Läkaren ska signera eller diktera in svaren så att de kommer in i journalsystemet. Efter att patienten varit på avdelningen några timmar gör sedan en sjuksköterska i lugn och ro Allting tyder på att vi kommer att få färre problem relaterade till läkemedel. 16 DANDERYDS SJUKHUS

17 Överläkare Pauline Raaschou och apotekare Fadiea Al-Aieshy arbetar för att färre patienter ska få biverkningar och skador av läkemedel. Säkrare läkemedelshantering tydligare information Under 2010 startade samtliga kliniker på Danderyds sjukhus arbetet med att införa läkemedelsavstämningar och läkemedelsberättelser. Läkemedelsavstämning är en metod för att förebygga läkemedelsfel då patienten byter vårdgivare eller vårdform. Avlämnande och mottagande ordinatör ska i varje övergång kontrollera, i dialog med patienten, att läkemedelslistan är fullständig, korrekt och medicinskt rimlig. Läkemedelsberättelsen bli en del av utskrivningsmeddelandet och ska bidra till att patienten får en lättbegriplig och relevant information om allt som skett under vårdtillfället, till exempel en detaljerad motivering till den förändrade medicineringen. en ny genomgång av vilka läkemedel patienten tar. Då brukar det ofta komma fram ny information, kanske med hjälp av anhöriga. Slutligen noterar sjuksköterskan eventuell ny information i journalen och rapporterar vidare till läkaren. Läkaren ska sedan åtgärda läkemedelslistan och senast 24 timmar efter det att patienten blivit inskriven ska patienten ha en korrekt läkemedelslista. Pauline Raaschou menar att det finns mycket att vinna på att få metoden att fungera. Om vi lyckas få läkemedelslistorna rätt från början spar vi tid som vi idag måste lägga på att korrigera felaktiga listor. Allting tyder på att vi kommer att få färre problem relaterade till läkemedel, till exempel biverkningar. Kanske vi i slutänden också kommer att kunna minska patienternas vårdtid. DANDERYDS SJUKHUS 17

18 Säker vård Detektiver med nollvision GTT-teamet är ett slags sjukvårdsdetektiver som granskar journaler för att få idéer till förbättringar av vården. Målet är att ingen patient som är inlagd på Danderyds sjukhus ska bli skadad eller sjuk på grund av bristande rutiner eller dåliga arbetssätt. Ibland blir det fel. Det händer inom alla yrken och branscher, sjukvården är inget undantag. Det som gör sjukvården speciell är att konsekvenserna kan bli väldigt allvarliga för patienten. Sedan länge finns det system för hur vårdpersonal ska rapportera om en avvikelse inträffat. Men forskning visar att endast cirka procent av de fel som begås inom sjukvården tas upp i avvikelserapporterna. Därför skapade Institute for Healthcare Improvement i USA ett nytt journalgranskningsverktyg, GTT, Global Trigger Tool. Danderyds sjukhus införde detta under GTT går ut på att sjukvårdspersonal granskar slumpvis utvalda journaler för att hitta triggers, ett slags ledtrådar om att något gått fel och som kan indikera en skada. Maria Unbeck, forskare, sjuksköterska och metodansvarig för GTT, förklarar att en trigger oftast är ganska lätt att känna igen för en erfaren sjuksköterska som går igenom en journal. Det kan till exempel vara att en patient som aldrig tidigare varit i behov av dialys plötsligt måste ha det. Eller att en patient fått trycksår, säger Maria Unbeck. Varje månad granskar sjukhusets åtta GTT-team 65 slumpvis utvalda journaler. Först granskar två sjuksköterskor samma journal och diskuterar och jämför vad de hittat. Sen tar en läkare vid och kategoriserar händelsen och bedömer i vilken mån den skada som uppstått hade gått att undvika. De skador som GTT-teamen hittar förs in i en databas. Beror skadan på vården eller på patientens underliggande sjukdom? Det kan ofta vara svårt att bedöma. För att göra korrekta bedömningar krävs mycket utbildning och diskussion, säger Maria Unbeck. Danderyds sjukhus var först i Sverige med att dela upp granskningen på kliniknivå vilket gör att varje klinik snabbare får återkoppling om vilka skador som GTT-teamet hittat. Att vi hittar felen är ju själva grunden. Men det viktigaste är att det leder till förändring och förbättring. Vi har en nollvision som innebär att inga undvikbara skador ska inträffa på sjukhuset, säger Zara Hedlund, en av sjuksköterskorna som arbetar med GTT. Alla kliniker som ingår i GTT-granskningen har fått i uppdrag att ta fram två handlingsplaner för att åtgärda de brister som rapporteringen visar på. Maria Unbeck och Zara Hedlund understryker att GTT ska bidra till en lärande säkerhetskultur på sjukhuset, inte en straffande. 18 DANDERYDS SJUKHUS

19 GTT, Global Trigger Tool Zara Hedlund, sjuksköterska och Maria Unbeck, metodansvarig sjuksköterska och forskare, granskar patientjournaler i jakt på saker som sjukhuset kan förbättra. GTT inte handlar om att hitta syndabockar och peka ut enskilda personer som har gjort fel. De fel som begås beror sällan på inkompetens utan snarare på systemfel. Om något går fel under en komplicerad operation och det visar sig att läkaren som utförde operationen var oerfaren så är det mer konstruktivt att förändra systemet som tilllät läkaren att utföra operationen än att bestraffa läkaren. GTT ska bidra till en lärande säkerhetskultur på sjukhuset, inte en straffande, säger Maria Unbeck. Metoden innebär att sjukvårdspersonal granskar slumpvis utvalda patientjournaler på ett strukturerat sätt. Verktyget är en metod för att identifiera händelser som avviker från ordinarie rutiner och arbetssätt och som orsakar skada. Det är också en metod för att mäta hur ofta skador inträffar över tid. För patientsäkerheten är metoden att följa skador över tid ett användbart sätt att ta reda på om de förändringar som görs leder till förbättringar. Andel patienter med vårdrelaterade infektioner på Danderyds sjukhus 10,3% 9,3% 7% Viktig rapportering har ökat Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Förändring Arbetet med att öka patientsäkerheten har varit prioriterat under En viktig del är att öka antalet avvikelserapporter så att effektiva åtgärdsplaner kan tas fram. Antalet avvikelser rapporterade 2010 har ökat med nästan 20 procent jämfört med Avvikelser Lex Maria Händelseanalyser Riskanalyser HSAN LÖF (tidigare PSR) Patientnämnden DANDERYDS SJUKHUS 19

20 Vinjett Livsavgörande möte Mert Lepik trodde inte att domningen i högerarmen var något allvarligt. Men läkarna konstaterade att han haft en lätt form av stroke. Ett dygn senare hade han tagit de första stegen mot ett nytt och sundare liv. Forskningssjuksköterskan Eva Isaksson och hennes kollegor på Danderyds sjukhus hjälper Mert Lepik att förändra sin livsstil för att undvika stroke i framtiden. Mert Lepik ska bland annat börja med stavgång. Från pressbyrån vid Danderyds sjukhus huvudentré doftar det nybakta kanelbullar. Sådana får inte jag äta, säger Mert Lepik. Inte när jag är med i alla fall, svarar forskningssjuksköterskan Eva Isaksson. Mert Lepik ska på sitt första återbesök. Det inträffar vanligtvis 6 8 veckor efter inläggningen på strokeenheten. Allting började med att han kände domningar i högerarmen. Besvären varade bara en kort stund och Mert Lepik tänkte inte mer på det. Men två dagar senare kom domningarna tillbaka. Jag vaknade på morgonen och kände mig kraftlös i höger arm. När jag ringde min husläkare sa han åt mig att åka till sjukhus omedelbart, berättar Mert Lepik. Eva Isaksson nickar gillande. För strokevård är snabbhet avgörande. Personer med symptom som tyder på stroke ska komma till sjukhus och strokeenhet så fort det bara går. Ju tidigare insatserna kan sättas in desto bättre resultat, säger Eva Isaksson. När Mert Lepik kommit till akuten gjordes en skiktröntgen på hjärnan för att utesluta blödningar eller andra skador. På strokeenheten fortsatte undersökningarna: systematisk bedömning av eventuella förlamningar var fjärde timme, blodtryck och syremättnadsprov, ultraljud för att se om hans 20 DANDERYDS SJUKHUS

21 Strokeenheten vårdade Danderyds sjukhus nära 900 strokepatienter. halskärl var åderförkalkade, blodfettsprov för att kolla kolesterolvärdet samt sockervärdesprov. Läkarna kunde konstatera att Mert Lepik inte hade fått någon riktig stroke utan en så kallad TIA, vilket står för transitorisk ischemisk attack. Det är en övergående störning i blodflödet till hjärnan som orsakar syrebrist. Tidigare var det vanligt att en patient som fått en TIA blev hemskickad med planerad poliklinisk utredning. Vården nöjde sig med att konstatera att personen haft tur. Numera ser vi mycket allvarligt på en TIA. Vi vet att personer som drabbats löper stor risk att få en ordentlig stroke, säger överläkare Rebecca Undén Göransson. På kvällen när alla undersökningar var avslutade lade sig lugnet över avdelning 73 på 12:e våningen där Mert Lepik blivit inlagd. Först då fick han tid att reflektera över vad som egentligen hade hänt. Jag kände plötsligt graden av allvar i det jag var med om. Jag tänkte på mina tre grabbar. De är 13, 15 och 18. Det är fortfarande så mycket kvar jag behöver göra för dem. 96% Totalt blir 96 procent av patienterna omhändertagna på strokeenhet, och de flesta patienterna skrivs ut till hemmet, där får de fortsatt träning av stroketeam i öppen vård. 56% Efter tre månader klarar sig 56 procent av patienterna helt utan hjälp i hemmet. Han undrade också om det här var slutet för många av de saker som han njutit av i livet. De goda vinerna. Piprökningen. Motorcykelåkningen. När jag tänkte på vad som hade hänt om jag fått TIA:an när jag satt på motorcykeln var det som att en fallucka öppnade sig under mig. På morgonen efter träffade han läkarlaget och stroketemet. Utifrån de undersökningar som gjorts och prover som tagits resonerade de tillsammans kring vilka faktorer som ökar risken för stroke hos Mert, till exempel övervikt, rökning och alkohol- DANDERYDS SJUKHUS 21

22 intag. Mert erbjöds delta i ett forskningsprojekt som går ut på att studera i vilken mån det går att förebygga stroke genom att förändra sin livsstil. Mert Lepik fick frågan om han ville vara med och komma på uppföljande undersökningar och samtal under fyra års tid. Det var svårt att tacka nej. Det här innebär ju att någon kontinuerligt kommer att berätta för mig precis hur mitt hälsotillstånd är. Jag får veta istället för att gissa. Från sjukhusets sida är man noga med att inte pressa patienterna för hårt i början. Det är ingen idé att vara överambitiös. Hellre ta små steg i rätt riktning och skapa rutiner som att motionera i någon form som passar en själv varje dag, säger Eva Isaksson. Att sluta röka är en av de livsstilsförändringar som föreslås efter en stroke. Men Mert Lepik är dock tveksam till om han klarar sig utan rökningen. Man kan inte göra allt på en gång. Jag har rökt sen jag var 14 och är väldigt förtjust i min pipa. Även om pipan får hänga med ett tag till är Mert Lepik fast besluten att ändra livsstil. Och han kommer att få gott om hjälp. Dels genom Eva Isaksson och projektet på sjukhuset, dels genom öppenvårdens stroketeam. Redan två dagar efter utskrivningen träffade han stroketeamets sjukgymnast i hemmet. Tillsammans tog de fram ett träningsprogram med balansövningar och stavgång. Tidigare i livet har jag ofta tänkt att jag skulle börja träna men av någon anledning har det aldrig blivit av. Stavgång ser väldigt löjligt ut men det får jag stå ut med. Jag får i alla fall en väldig fart när jag är ute och går med stavarna. Intresset för matlagning tror Mert Lepik blir en god hjälp när han nu ska lägga om diet. Han har redan hittat flera lämpliga kokböcker som kan inspirera övergången till en fettsnålare kost. Med två veckors distans till beskeden under inläggningen tänker han på det som hänt som en varning. Oron finns där. Hans egen och familjens. Jag har märkt att min fru och mina pojkar blivit lite beskyddande mot mig sen det här hände. Men han ser ändå med tillförsikt på framtiden. Jag har blivit lotsad in på ett nytt spår och är väldigt tacksam över det. Fakta om stroke Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning. Stroke är en av våra stora folksjukdomar. Varje år insjuknar runt svenskar i stroke. Lika många kvinnor som män får stroke och medelåldern ligger på 75 år, men cirka 20 procent av dem som fått stroke är i yrkesverksam ålder, det vill säga under 65 år. Av dem som fått stroke har cirka 85 procent fått en hjärninfarkt och cirka 15 procent en hjärnblödning. Hjärninfarkt (bilden) uppkommer oftast genom att en blodpropp täpper till någon av pulsådrorna i hjärnan. Blodtillförseln minskar och därmed syretillförseln till den del av hjärnan som försörjs av kärlet. Nervceller i området runt proppen skadas eller dör på grund av syrebristen och en hjärnskada uppstår. Genom olika röntgenundersökningar kan man se vilken del av hjärnan som har skadats. Hjärnblödning uppstår då kärlväggen i hjärnans blodkärl försvagats så den till slut brister, orsaken kan t ex vara åderförkalkning till följd av högt blodtryck eller ett aneurysm (ett pulsåderbråck) som brister. Källa Strokeförbundet 22 DANDERYDS SJUKHUS

23 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vård av team ger bättre resultat Den senaste statistiken från det nationella kvalitetsregistret för strokevård visar att Danderyds sjukhus är ett av de främsta sjukhusen i landet på att vårda strokepatienter på strokeavdelning, ett av de viktigaste kriterierna för god strokevård. Stroke eller TIA är bland de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Varje år drabbas ungefär personer varav cirka i Stockholms län. Nära av dessa vårdas på Danderyds sjukhus och 96 procent av dem på stokeavdelning. Något som flertalet studier visat har stor vikt för både överlevnad och återhämtning. Rebecca Undén Göransson, överläkare, förklarar varför det är så viktigt att snabbt hamna på en strokeavdelning: Det första dygnet är det viktigt att snabbt sätta in rätt vård och det krävs specialkompetent personal ett stroketeam för att begränsa skadans utbredning. I stroketeamet ingår undersköterska, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, kurator, neurolog, medicinläkare, kandidater och elever. Varje ny patient angår alla på avdelningen och olika yrkeskategorier hjälps åt att bedöma och diskutera patientens förutsättningar på dagliga teamträffar. Sjukgymnasterna, arbetsterapeuterna och logopederna bedömer patientens funktionshinder och ser till att patienten får hjälp med rehabilitering. Efter de första dygnen fokuseras behandlingen på att förebygga komplikationer, rehabilitera och förhindra återinsjuknande. Också här gör vi en individuell bedömning utifrån teamets alla observationer. Rebecca Undén Göransson ser också patienten och de närstående som en del av stroketeamet. På strokeenheten har vi regelbunden utbildning av både medarbetare, patienter och närstående. När vi utbildar våra patienter och närstående om stroke och risker kopplade till livsstil avstår de flesta från rökning och förstår vikten av att sköta blodtrycksbehandling, motion och kost. Eftervården är också viktig, poängterar Rebecca Undén Göransson. Stroketeamen i öppenvården gör en fantastisk insats med den fortsatta rehabiliteringen efter utskrivning. En stroke förändrar livet. Talsvårigheter och förlamning är vanliga komplikationer. Men får man bara hjälp att träna upp hjärnan är den otrolig på att kompensera för skadorna. Strokeenheten Enligt statistiken från det nationella kvalitetsregistret Riks-stroke är Danderyds sjukhus ett av de bästa sjukhusen i Sverige när det gäller strokevård Snabb diagnostik och tidigt insatt behandling förbättrar strokepatienternas utsikter väsentligt. Vård på strokeenhet är ett av de viktigaste kvalitetsmåtten. Strokeenheten på Danderyds sjukhus har under lång tid arbetat målmedvetet och fokuserat på att förbättra och påskynda det akuta omhändertagandet av strokepatienter. Patienter med stroke prioriteras på akuten eller redan i ambulansen och passerar via datortomografi av hjärnan direkt till strokeenheten. Här tas varje patient omhand av ett stroketeam bestående av läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped och kurator. DANDERYDS SJUKHUS 23

24 Säker vård Överläkare Margareta Norman och tf chefbarnmorska Giovanka Machuca är glada över att satsningen på utbildning givit resultat. Tillsammans för kvinnornas bästa Genom utbildning och personlig uppföljning har Kvinnokliniken lyckats minska antalet komplikationer i samband med förlossningar. Idag utför kliniken färre akuta kejsarsnitt och har färre kvinnor som drabbas av allvarliga bristningar i underlivet än tidigare. För ett par år sedan bestämde sig ledningen för Kvinnokliniken för en kraftsamling. Målet var att få ner antalet födande kvinnor som fick allvarliga bristningar i underlivet, så kallade sfinkterrupturer, eller var tvungna att förlösas med akut kejsarsnitt. Kvinnokliniken satsade på att vidareutbilda personalen. Sedan två år tillbaka håller två erfarna barnmorskor praktiskt inriktade kurser med fokus på det känsliga sista skedet under förlossningen. De flesta skador uppstår då barnets huvud är på väg ut. Därför övar vi på olika tekniker och handgrepp som man kan använda för att undvika att barnet tränger ut för snabbt, säger Margareta Norman, överläkare. Kvinnokliniken tar fram statistik på personnivå för att kunna se hur varje barnmorska och läkare ligger till. Alla får kontinuerlig feedback på vad statistiken visar. Om någon haft flera förlossningar under kort tid som slutat med sfinkterruptur, akut kejsarsnitt eller andra komplikationer så tar ledningen tag i frågan direkt. Då diskuterar vi med barnmorskan eller läkaren om det finns behov av någon typ av stöd i arbetet med att förebygga skador. Kanske behöver man 24 DANDERYDS SJUKHUS