Damir Music & Christopher Grimberg

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Idrottsvetenskap Examensarbete 15 högskolepoäng En undersökning om förkunskaper inom första hjälpen hos lärare och elever i ämnet idrott och hälsa A study on knowledge in first aid among teachers and students in physical education and health Damir Music & Christopher Grimberg Idrott och fysisk bildning 210 hp Höstterminen 2011 Examinator: Lars Lagergren Handledare: Torbjörn Andersson

2 Sammanfattning Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på hur elevernas kunskaper i första hjälpen påverkas två år efter utbildning inom ämnet. Som metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer, där vi delade ut enkäter till 102 elever och intervjuade fyra lärare i ämnet idrott och hälsa. De fyra grundskolorna som vi använde oss av i vår undersökning var alla belägna i Malmö. Genom arbetets gång använde vi oss av relevant litteratur för att kunna besvara våra frågeställningar. De fyra grundskolorna som vi valt att undersöka delades i sin tur upp i två grupper, Grupp 1 respektive Grupp 2. Grupp 1 innehåller två klasser i årskurs 9 som valt att lägga sin undervisning inom första hjälpen redan i årskurs 7, medan Grupp 2 är en försöks grupp som också består av årskurs nio elever, men som inte haft undervisning inom momentet. I vår analys tar vi upp kopplingar mellan tidiga forskningar och jämför resultaten från enkät och intervjuundersökningen samt. Vår studie visade att förkunskaperna inom första hjälpen var bättre hos eleverna i Grupp 1, som haft första hjälpen undervisning i årskurs 7 än hos eleverna i Grupp 2. Då det inte gjorts många arbeten gällande första hjälpen undervisning i ämnet idrott och hälsa såg vi detta som en utmaning och kunskapsfrämjande för både oss och läsaren. Nyckelord: Undervisning, Första hjälpen, hjärt- och lungräddning, årskurs nio. 2

3 Abstract Our purpose in this study is to determine how students' knowledge in first aid is affected two years after training in the subject. The method we chose to make use of questionnaires and interviews, where we handed out questionnaires to 102 pupils and interviewed four teachers in physical education and health. The four primary schools that we used in our study were all located in Malmo. Through our work we used the literature to answer our questions. The four primary schools that we chose to examine were in turn divided into two groups, Group 1 and Group 2. Group 1 contains two classes in Year 9 who have chosen to put their education in first aid as early as grade 7, while Group 2 is an experimental group that also consists of grade nine students, but who have not had instruction in first aid yet. In our analysis, we discuss connections between early researches and compare the results from the questionnaire and interview survey. Our study shows that previous knowledge in first aid was better with the students in Group 1, who had first-aid instruction in 7th grade than students in Group 2. Since there has not been many works in first aid instructions in physical education and health, we saw this as a challenge and knowledge promotion for both us and the reader. Keywords: Education, First aid, cardiopulmonary resuscitation, nine grade students. 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Abstract Inledning Syfte Frågeställning Nyckelord och centrala begrepp Bakgrund Utveckling av läroplanerna för ämnet idrott och hälsa Historisk utveckling av momentet första hjälpen i kursplanen Första hjälpen enligt Lpo 11 - dagens gällande kursplan HLR i ämnet idrott och hälsa Tidigare internationell forskning Spansk studie gällande första hjälpen Brittisk studie gällande första hjälpen Undervisning inom första hjälpen utifrån ett amerikanskt och nordirländskt perspektiv Första hjälpens betydelse Kunskaper inom första hjälpen efter en femårsperiod Metod Urval Enkäter Intervjuer Bortfall Forskningsetiska principer Resultat Enkätundersökning Allmänna delen om första hjälpen Grundläggande kunskaper inom första hjälpen Intervjuundersökning Vilket år tog du examen och ingick första hjälpen i din utbildning? Undervisar du som lärare i idrott och hälsa med första hjälpen? Ser du första hjälpen som ett viktigt moment i undervisningen? Är där några tydliga genusskillnader på elevernas kunskaper av första hjälpen på er skola? I vilken årskurs börjar ni utföra första hjälpen undervisning på er skola? Analys Jämförelse av elevernas svar i enkätundersökningen Slutsats Förslag på fortsatt forskning Referenslistan Bilaga Bilaga Bilaga

5 1 Inledning Elsie Setterberg (2008) som är vårdlärare och huvudinstruktör i hjärt- och lungräddning (HLR) anser att cirka barn i Sverige behöver akutvård varje år efter att ha blivit skadade i samband med lek och idrott. Enligt henne kan en olycka inträffa plötsligt och alla borde veta hur de ska agera för att hjälpa dem som behöver akutvård. Med tanke på att det är så många barn som skadas varje år, är det väsentligt att lärarna har goda kunskaper i första hjälpen. Några minuter kan vara avgörande i en akut situation och då krävs det ett direkt och korrekt agerande. Genom att ge första hjälpen till den skadade ökar möjligheterna att tillfriskna utan vidare konsekvenser (Setterberg, 2008). Därför tyckte vi att det skulle vara intressant att göra en undersökning där vi kan synliggöra hinder och möjligheter att tillämpa första hjälpen i skolan samt undersöka elevernas förkunskaper inom första hjälpen. Blomqvist m.fl. (2000) menar att olyckor som inträffar kan hända vem som helst. Människor i dagens samhälle tenderar att tänka att olyckor inte drabbar dem själva. Detta tänkande gäller för olika akuta sjukdomstillstånd och vi försöker tränga bort det som skulle kunna hända, istället för att vara medvetna om att det kan hända. Vår vardag är redan fullbokad och tillräcklig stressad, att gå runt och vara orolig över saker som kan inträffa skulle vara för mycket, men om en eventuell olycka inträffar är det viktigt att vi är beredda och agerar direkt. Ett felaktigt agerande kan leda till allvarliga konsekvenser, medan ett korrekt agerande kan rädda liv (Blomqvist m.fl., 2000). I kursplanen för idrott och hälsa står det att eleverna skall utveckla kunskaper för handlande i nödsituationer, både på land och i vatten. År 2006 fick Skolverket ett uppdrag av regeringen att förtydliga läroplanens mål gällande simkunnighet. Uppdraget grundades på en undersökning som Skolverket genomförde tre år tidigare, som visade att läroplanens mål i simkunnighet varierade kraftigt i olika delar av landet och att 7369 elever i årskurs fem inte nådde upp till kursplanens mål vad gäller simkunnigheten. Samtidigt påpekade Skolverket att drunkning är den tredje vanligaste dödsolyckan bland barn i Sverige och att varje barn har rätt att lära sig simma. Simningen är en baskunskap i säkerhet och det är kommunen och skolan som har ansvaret för att barnen ska nå upp till målen som framgår av kursplanen för ämnet idrott och hälsa. I kursplanens mål framgår det att eleverna ska kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten i slutet av det femte skolåret (Skolverket, 2011). 5

6 Vi tyckte att det skulle vara intressant att undersöka hur första hjälpen tillämpas i praktiken och när vi väl bestämt oss att göra denna studie, upptäckte vi att det inte fanns så mycket tidigare forskning kring första hjälpen som vi trodde från början. Detta gjorde att vi blev ännu mer stimulerade och beslutsamma att skriva om det ämnet vi hade valt. I kursplanen Lpo 94, för ämnet idrott och hälsa under mål att sträva emot står det att: ämnet skall utveckla kunskaper om handlande i nöd- och katastrofsituationer, förmedla kunskaper om god hälsa och god livs- och arbetsmiljö samt utbilda eleverna i nödsituationer såsom livräddning och första hjälpen vid olycksfall. I slutet av det femte skolåret skall eleven kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten samt ha kunskaper i första hjälpen efter att ha avslutat det nionde skolåret (Skolverket, 2011). Dessa mål gäller för ämnet idrott och hälsa, vilket ovillkorligen sätter på spel idrottslärarens kunskaper i första hjälpen. Kunskaper inom första hjälpen kan vara skillnaden mellan liv och död och kan därför vara till stor nytta vid en nödsituation. Det är viktigt att eleverna i den svenska grundskolan har dessa grundläggande och viktiga kunskaper för hantering av nödsituationer. Vår undersökning lägger fokus på hur det ser ut i årskurs nio gällande elevers förkunskaper inom första hjälpen. Undersökningen känns relevant tycker vi, då vi kan bidra till en undervisning som inkluderar dessa kunskaper inom första hjälpen i fortsättningen och även förbättra kunskapsområdet. Vi hoppas att samtliga elever i den svenska grundskolan får en grundläggande undervisning inom första hjälpen, men samtidigt inser vi att det troligtvis inte är ett faktum. Ett intressant och viktigt samband som vi vill undersöka är om det finns någon skillnad i kunskaper bland de elever som haft undervisning i första hjälpen jämfört med de som inte haft det. Elever som vi valt att studera är årskurs nio-elever som kommer från fyra olika skolor i Malmö. Vi delade upp eleverna i Grupp 1 och Grupp 2, främst för att göra det lättare för läsaren och för att slippa överflödiga upprepningar. Grupp 1-elever kommer från de två skolor som haft första hjälpen-undervisning i årskurs sju, dvs. två år innan det står föreskrivet i kursplanen, medan de elever som inte haft någon undervisning i ämnet än, hamnar i en kontrollgrupp som vi valde att benämna för Grupp 2. 6

7 1.1 Syfte Syftet med vår studie är att undersöka förkunskaper inom första hjälpen hos elever i årskurs nio samt undersöka hur undervisningen i momentet bedrivs på de utvalda skolorna. 1.2 Frågeställning Hur förhåller sig niondeklassares kunskaper i första hjälpen två år efter utbildning i ämnet jämfört med jämngamla elever som inte hade fått densamma? 1.3 Nyckelord och centrala begrepp HLR - hjärt- och lungräddning (teknik som används för att återuppliva personer) ABC for life - undervisning i HLR och första hjälpen (används i olika europeiska länder) Defibrillator eller AED hjärtstartare - anordning vars elektriska impulser hjälper till att återstarta hjärtat, så kallad defibrillering Framstupa sidoläge - läge där en skadad person placeras liggandes på sida för att förhindra kvävning vid exempelvis kräkningar. 7

8 2 Bakgrund Behandling med hjälp av bröstkorgskompressioner började användas i början av 1900-talet för personer med hjärtsvikt. Innan denna kunskap fanns till förfogande prövades andra metoder som exempelvis att rulla över en tunna och att ligga på en travande hästs rygg. Detta skulle bidra till att hjärtat fungerade igen. Genom bröstkompressioner kan blodcirkulationen upprätthållas hos en person utan puls. Denna kunskap som kunde rädda liv upptäcktes i mitten av 1900-talet och användningen av mun mot mun-metoden samt elektrisk chock började användas som en metod för att kunna återstarta hjärtat. Detta utvecklades under 1950-talet och alla dessa principer gäller än idag. Det finns olika bestämmelser och rekommendationer som beslutades vid en internationell konferens för Hjärt- och lungräddning Denna menar på att alla medborgare i samhället skall lära sig HLR och inom sjukvården skall avancerade former av hjärtfelsbehandling läras, undervisningen inom HLR skulle följas enligt American Heart Association (AHA) och skolans läroplaner skall inkludera kunskaper om hjärtsviktsrelaterade symptom och HLR. Liknande konferenser hölls även åren 1979, 1985 och 1992 där uppdateringar och nya kunskaper av HLR-tekniker föreslogs (Paraskos, 1993). Norge var det första landet som redan på 1960-talet införde HLR i sin läroplan och det har i sin tur fungerat som en inspirationskälla för många andra länder. Antalet inblåsningar och bröstkorgskompressioner för utförandet av hjärt- och lungräddning har förändrats en hel del under åren. En föreskrift som har getts ut av Svenska rådet för hjärt- och lungräddning innehåller instruktioner om hur ett korrekt utförande av HLR ska gå till. Två stycken inblåsningar och 30 bröstkorgskompressioner är de korrekta antalen som ska upprepas vid utförandet, för att upprätthålla blodcirkulation, fram tills kunnig personal når fram och utför defibrillering (a.a.). 2.1 Utveckling av läroplanerna för ämnet idrott och hälsa Kortfattat kommer vi här att presentera hur undervisningen i skolämnet idrott och hälsa har utvecklats genom åren. Vi vill även visa den progression som ämnet har genomgått med läroplansskiftena från Lgr 69 och Lgr 80 fram till dagens Lpo 94. Stor fokus kommer att läggas på de delar där kursplanen för ämnet idrott och hälsa fokuserar på livräddning och första hjälpen. Dagens skolundervisning som utgår från Lpo 94 kommer vi att lyfta fram mer än de två föregående läroplanerna då denna är mer relevant. Nedan kommer även presenteras hur HLR används i undervisning i skolverksamheten. 8

9 2.2 Historisk utveckling av momentet första hjälpen i kursplanen Enligt Lgr 69 skall en bra förståelse för fysisk aktivitet framföras, där ett intresse hos eleverna skapas och byggs upp, vilket är syftet med ämnet gymnastik. Eleverna skall här få möjligheten till att prova på olika idrottsformer, vilket i sin tur skall öka deras intresse för idrott. Här skall elevernas behov av fysisk aktivitet tillfredställas och under hela lågstadiet fram till högstadiet finns det olika huvudmoment som eleverna skall klara av. Ett av momenten omfattar bland annat att lyfta och transportera en skadad person, vilket ingår i livräddning som är en del av huvudmomentet i undervisningen (Skolöverstyrelsen, 1969). Främjandet av elevernas fysiska, psykiska och sociala utveckling skall inkluderas enligt Lpo 80. Denna undervisningsform gäller för ämnet idrott och hälsa, vilket skall skapa ett intresse för regelbunden kroppsrörelse som i sin tur bidrar till ett välbefinnande. Eleven skall känna och uppleva rörelseglädje, avkoppling och gemenskap. Undervisningen skall anpassas efter varje elevs behov och förutsättningar. Syftet att alla skall kunna delta oavsett handikapp. Eleverna skall läras ut grundformerna för rörelse och de skall även få lära sig att genom rörelse kunna uttrycka känslor och uppleva en rytm. Eleverna skall kunna få kunskaper om hur de sköter och hanterar sin kropp och hälsa. De skall även få komma i kontakt med idrottsoch friluftsrörelsen i samhället där de får en inblick i andras kulturer, värderingar och traditioner. Skolöverstyrelsen menar på att en diskussion om mål, normer och resurser för idrott bidrar till att eleverna uppmuntras till aktiva insatser för idrott. Här byggs upp en förebyggande hälsovård inom skola, hem och samhälle. Simning och livräddning är ett utav momenten som eleverna skall kunna efter årskurs nio. Eleverna skall få undervisning om vattnets och kylans påverkan på kroppen samt behandling av drunknande. De får också gå igenom olika säkerhetsåtgärder i anknytning till olika vattensporter, dykövningar och livräddningsövningar (Skolöverstyrelsen, 1980). Livräddningsmomentets utveckling från Lgr 69 till Lgr 80 har förändrats markant. I kursplanen för gymnastisk i Lgr 69 hade momentet livräddning ingen utmärkande roll. Här togs endast en liten del av kursplanens innehåll upp. Något som vi fastnade för var att eleven skulle kunna lyfta och transportera en skadad person. Kanske var det militär prägling och föreberedelse inför värnplikten? Då Lgr 80 utformades skedde en större satsning på elevernas livräddningskunskaper. 9

10 Enligt Lpo 94 skall undervisningen i den svenska skolan följas enligt de stiftade lagarna där skolorna har ett ansvar gentemot eleverna. Samhället och föräldrarna kan ställa ett visst krav på skolverksamheten gällande undervisningen som utgår från skollagen. En läroplan där värdegrund, uppdrag samt mål och riktlinjer beskrivs har utfärdats av regeringen och skall därför följas i undervisningen. Skolverksamheten skall ägna sig åt yrkesutövning utifrån skollagen, läroplanerna och kursplanerna. Utifrån Lpo 94, skall utbildningen inom varje skolform vara likvärdig oavsett var i landet den bedrivs och anordnas. Detta gäller för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Alla Sveriges skolformer skall bedrivas med samma form av undervisning, där möjligheterna och förutsättningar skall vara lika för alla och undervisningen bedrivs genom kvalité inom den nationella skolverksamheten. Lpo 94 tar även upp att skolan skall klargöra för eleverna och föräldrar vilka målen är med utbildningen och vilka krav skolan ställer på sina elever. Även olika rättigheter och skyldigheter som eleverna har. Skolverksamheten skall presentera en tydlighet angående mål, innehåll och arbetsform (Skolverket, 2011). Skolan skall även enligt ovanstående lägga yttersta vikt för att klargöra inför eleverna vad kursen kommer att innehålla under terminen och läraren i idrott och hälsa skall presentera vilka målen är med de olika momenten som ska genomförs. Eleverna skall här förstå vad som förväntas och vilka kunskaper som skall uppfyllas i slutet av terminen. Detta skall i sin tur främja elevernas studier då det ges utrymme för planering. Eleverna har rättigheter gällande sin undervisning, vilket presenteras utförligt för dem i skolans kursplan. Lärarna ska i början av terminen berätta vilka mål som skall uppnås för betyget godkänt i ämnet idrott och hälsa som bland annat omfattar kunskaper inom första hjälpen. Skolan skall även erbjuda olika kunskapsformer i undervisningen, vilket innebär att både praktiska och teoretiska kunskaper ska introduceras, angående vad eleverna bör veta och hur de skall gå tillväga för att behandla en skadad person. Eleverna ska under undervisningsmomentet i första hjälpen kunna teoretiskt och praktiskt genomföra behandlingar av skadade personer på, i och vid vatten samt kunna utföra HLR och veta hur de skall behandla personer med kraftiga blödningar (a.a.). Kursplanen för idrott och hälsa frambringar det grundläggande syftet med ämnet. Idrottslärarna ska också ta hänsyn till elevernas olika bakgrunder när det gäller fysisk aktivitet och därefter anpassa undervisningen efter elevernas erfarenheter och kunskaper. Läraren skall sträva efter att eleverna har den kunskap som krävs för att de tillslut skall kunna uppnå målen för momenten och bli godkända. Med mål att uppnås menas att alla elever skall klara av och 10

11 uppnå dessa då de lämnar skolverksamheten. Vid en betygsättning skall läraren utnyttja all information som är tillgänglig för att se efter om eleven har lyckats motsvara uppnåendemålen för ett godkänt betyg (a.a.). 2.3 Första hjälpen enligt Lpo 11 - dagens gällande kursplan Innan fastställandet av Lpo 94 var formuleringen inte alls lik dagens kursplan för ämnet idrott och hälsa. Det fanns ingenting nämnt om livräddning, vare sig i förarbetena eller i den slutgiltiga kursplanen, endast målet för år 5 finns med, där eleverna skall kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten (SOU 1993:2). Uppnåendemålet för eleverna är att de skall ha kunskaper i livräddande första hjälpen i år nio (Lpo 94). Detta står i fokus för vår undersökning, vilket inte alls nämns och finns inte heller med i den första utgåvan av kursplanen som kom ut År 2000 kommer målet med kunskaper i livräddande första hjälpen med i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Inför denna förändring fann vi inte heller någonting gällande livräddande första hjälpen. Idag är dock målen med om livräddning och är inskrivet i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Innebörden av begreppet livräddning har även den sett väldigt olika ut under åren. Idag är hjärt- och lungräddning, HLR, en globalt känd metod som baseras på vetenskap i form av noga beprövade tester och erfarenheter (Skolverket, 2011). I kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det att en utbildning för nödsituationer som exempelvis livräddning och första hjälpen vid olycksfall skall ingå i undervisningen. Under kategorin strävandemål för ämnet idrott och hälsa står det även att eleven skall utveckla kunskaper om beredskap för att agera i nöd- och katastrofsituationer både i land samt i och vid vatten. Strävandemål är dock inte detsamma som uppnåendemål. Uppnåendemål innebär att eleverna skall kunna ett visst moment, som att hantera en nödsituation efter det nionde skolåret. Strävandemål däremot går ut på att läraren i sin undervisning skall försöka sträva mot att lära eleverna dessa kunskaper. För att uppnå betyget godkänt i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio, skall eleverna ha kunskaper i att kunna hantera nödsituationer både teoretiskt och praktiskt (a.a.). 11

12 2.4 HLR i ämnet idrott och hälsa I samband med 1983 års genombrott för hjärt-lungräddningskunskaper i samhället föddes i sin tur en vision om att livräddning skulle kunna bli ett obligatoriskt moment i den svenska grundskolan. Stig Holmberg är en av personerna som tagit HLR till Sverige och tillsammans med Ann-Marie Lockmark från kardiologföreningen påbörjade de ett projekt som fick namnet Skol-HLR. Den färdigställdes 1997 och är en rekommendation som kan ses som ett förslag på hur lärare i idrott och hälsa i grundskolan kan arbeta med livräddning. Projektet innehåller bland annat att i varje skolår skall det introduceras nya moment inom HLR för eleverna, samtidigt som tidigare kunskaper repeteras. Detta främjar elevernas minne för utförandet och skapar i sin tur trygghet hos eleverna. De kan nu agera och praktisera sina färdigheter vid en eventuell olycka där kunskaperna skall framföras. Gruppen som leder Skol-HLR leds idag av Annika Strandell, som är före detta överläkare på Skolöverstyrelsen. I denna grupp finns även representanter från hälsovetenskapliga institutionen vid Örebro universitet. Gruppen har sedan dess arbetat med de nya riktlinjerna för HLR. Livräddande första hjälpen är inskrivet i kursplanen för ämnet idrott och hälsa där läraren i ämnet har huvudansvaret för HLRundervisningen (Skol-HLR, 2011). 12

13 3 Tidigare internationell forskning I detta kapitel kommer vi att belysa forskningen gällande första hjälpen ur ett internationellt perspektiv. 3.1 Spansk studie gällande första hjälpen I en undersökning som genomfördes 2005 i Barcelona, Spanien, ville forskarna undersöka hur många spanska skolor, allmänna som privata, hade kunnat tänka sig att införa ett utbildningsprogram där eleverna i åldrarna tolv till sexton år skulle undervisas inom första hjälpen. Undersökningen baserades på enkätfrågor inom första hjälpen som skickades via mail till 227 lärare på olika skolor. Av de tillfrågade var det 44 % som svarade på enkäten hade 85 % av dem kunnat tänka sig att införa första hjälpen i sin undervisning där nästan lika många, 86 %, tyckte att detta skulle stärka elevernas självförtroende. Det var 72 % som tyckte att eleverna skulle kunna använda denna kunskap för att rädda liv och 77 % av lärarna i teoretiska ämnen respektive 97 % av lärarna i de praktiska ämnena som tyckte att första hjälpen borde ges av vårdgivare. Majoriteten tyckte att skolan var den bästa institution att utföra utbildningen (83 %) och lika många tyckte att utbildningen borde pågå i minst 5 timmar under en vecka. Det största problemet för förverkligande av utbildningen skulle vara den höga kostnaden. Trots det hade majoriteten av lärare kunnat tänka sig ha första hjälpen i sin undervisning och de hade välkomnat hjälp från vårdpersonalen eller personalen från andra samhällsorgan som är utbildade i första hjälpen. En del lärare hade kunnat tänka sig fortbilda inom första hjälpen för att sedan teoretiskt undervisa inom ämnet (Miró m.fl., 2005). 3.2 Brittisk studie gällande första hjälpen Lewis m.fl. (1996) är en annan forskare som 1996 i Hampshire i Storbritannien gjorde en studie för att se hur många barn som hade fått undervisning i första hjälpen på de olika skolorna i landet. Efter ett förslag att inkludera hjärt-lungräddning (HLR) i skolans kursplan, skickade forskare enkätfrågor till 275 olika skolor i sydöstra Hampshire för att se hur många av skolorna hade inkluderat HLR i sin undervisning. Undersökningen omfattade elever från fem till elva år samt elever i åldrarna elva till sexton år med det totala elevantalet på stycken. Enkäterna besvarades av 210 (76 %) skolor och bara så många som 26 % av de som besvarade enkäten hade undervisning i HLR, resten (74 %) hade inte någon form av HLR på sin skola. På 51 % av skolorna som hade HLR i sitt program hade lärare det största ansvaret 13

14 för undervisning, medan ansvaret för undervisning på de andra skolorna fördelades mellan olika samhällsorgan som hade kunskaper inom första hjälpen. Medlemmar från Röda korset var tillgängliga på 31 % av de skolor som hade HLR i sin undervisning och det var endast en skola som inte hade någon kvalificerad personal över huvudtaget, men som ändå lyckades undervisa eleverna i första hjälpen (Lewis m.fl., 1996). 3.3 Undervisning inom första hjälpen utifrån ett amerikanskt och nordirländskt perspektiv I de flesta skolor i USA finns det ingen undervisning i första hjälpen eftersom det inte finns tillgängliga lärare eller tillräckligt med lektionstid och resurser för att undervisningen ska vara tänkbar. På grund av detta har skolorna kommit på andra kostnadsfria, men tillräckligt effektiva metoder där eleverna med hjälp av videofilmer och datorprogram lär sig om de grundläggande åtgärderna inom HLR. I en studie på högskolorna i Seattle i Washington, USA undersökte forskarna Reder, Cummings och Quan (2005) vilka undervisningsmetoder i HLR som gav bäst resultat. De valde att undersöka fyra olika undervisningsmetoder på 9 olika skolor med sammanlagt 36 klasser. Studien genomfördes 2004 och eleverna i de olika klasserna tilldelades oregelbundet de fyra olika undervisningsmetoderna: 1. Under 45 minuter fick eleverna med hjälp av ett datorprogram information om HLR och användning av hjärtstartare (AED). Denna metod omfattade enbart information om första hjälpen, där eleverna inte fick någon hjälp av utbildad personal och där de inte fick fysiskt utföra första hjälpen. 2. Den andra metoden omfattade också ett 45 minuters arbete med samma datorprogram som i första metoden, men denna gång fick eleverna även ett 45 minuter långt praktiskt tillfälle där personal utbildad i HLR visade eleverna hur de ska använda sig av HLR och där eleverna själva fick testa att utföra första hjälpen. 3. Denna metod gick ut på att eleverna under ett lektionstillfälle tillsammans med en instruktör fick se på en demonstrationsvideo som handlade om första hjälpen, där instruktören visade för eleverna vad de ska göra vid en olycka och svarade på elevernas frågor. Andra lektionstillfällen varade i 45 minuter och eleverna fick under ledning av HLR- utbildade läkarstudenter ett praktiskt tillfälle att utföra HLR på sina kompisar och använda AED på en docka. 4. Den fjärde gruppen var en kontrollgrupp och de fick ingen alls undervisning i HLR. 14

15 Två dagar efter undervisningen i första hjälpen fick eleverna göra ett skriftligt test som handlade om användning av HLR och AED. Eleverna blev bedömda utifrån en checklista och två månader senare fick de genomföra samma test. Forskarnas slutsatser efter undersökningen visade att den första undervisningsmetoden där eleverna med hjälp av ett datorprogram fick kunskaper om HLR och AED bedömdes som tillräckliga i den mån att elevernas kunskaper om första hjälpen ökade väsentligt, men att den tredje metoden, där eleverna praktiskt fick utföra HLR och AED på en docka, var den bästa metoden (Cummings m.fl., 2005). I en annan amerikansk studie ville forskarna undersöka hur ett enda lektionstillfälle på en timme kan påverka elevernas kunskap i HLR och AED. De bestämde sig att undersöka två årskurs åtta-klasser på en grundskola i Phoenix, USA. Lektionstillfället bestod av en teoretisk del som bland annat handlade om människans fysiologi, typiska hjärtproblem samt information hur de ska använda sig av första hjälpen och slutligen genomgick eleverna en träning på att utföra HLR och AED. Fyra veckor efter lektionstillfällen testades elevernas kunskaper genom samma teoretiska och praktiska tester i första hjälpen som vid lektionstillfällen, men denna gång fick de inte någon ny undervisning. Sammanlagt var det 33 elever som deltog vid båda tillfällena och som kunde bidra till undersökningsresultatet vilket bevisade att ett lektionstillfälle var tillräckligt för att avsevärt förbättra elevernas kunskaper i första hjälpen även en månad efter lektionstillfället. Författarna till artikeln tycker därför att denna metod skulle mycket väl kunna användas i skolan. Problemet med detta tillvägagångssätt kan vara kostnaderna för att utbilda lärare och deras lösning var att använda vårdpersonalen eller personalen från andra samhällsorgan som har kunskaper inom första hjälpen och som skulle kunna hålla undervisningen i HLR (Kelley m.fl., 2006). År 2007 genomförde Toner m.fl. en undersökning i Nordirland som gick ut på att testa en undervisningsmetod i första hjälpen. Metoden som undersöktes används i grundskolan och bygger på principen att läkarstudenter håller i undervisningen för lärare, som i sin tur skulle använda denna kunskap i HLR för att och undervisa elever i årskurs sju. Varje läkarstudent skulle undervisa grupper av fem lärare, där lärarna fick teoretisk och praktisk undervisning i första hjälpen samt undervisningsmaterial som de sedan kunde använda med eleverna. Sammanlagt var det 38 skolor och 190 elever som undervisades enligt denna metod. Forskarteamet undersökte en kontrollgrupp med elever som inte genomgick utbildningen i första hjälpen, vars testresultat jämfördes med testresultaten av elever som fick ta del av utbildningen i första hjälpen. Båda grupperna gjorde samma sorts test och det visade sig att de 15

16 elever som hade lektionstillfälle i första hjälpen hade avsevärt bättre kunskaper om ämnet. Resultatet visade också att även lärare som hade fortbildats hade väldigt bra kunskap och var kompetenta att undervisa elever inom första hjälpen (Toner m.fl., 2007). 3.4 Första hjälpens betydelse Enligt Connolly m.fl. (2006) är första hjälpen en kostnadsfri och effektiv metod som borde vara en del av kursplanen. I en engelsk studie visades att mindre än en procent av befolkningen visste hur man tar hand om någon som inte är vid medvetandet. Om barn i skolan hade fått utbildning i hjärt-lungräddning, skulle de kunna ha nytta av det i framtiden och i livsavgörande situationer. I studien framkom även att betydligt fler liv skulle kunna räddas om cirka 20 % av befolkningen hade kunnat utföra HLR (Connolly m.fl., 2006). I en annan studie gjord i Norge visades att barn som hade gått igenom en kurs på fem lektioner i HLR, kunde använda sig av de kunskaper som de hade inskaffat under kursens gång även sex månader senare och hade i högre grad bättre bedömning och kunskaper gällande första hjälpen än barn som inte hade fått utbildning i HLR (Bollig m.fl., 2009). Lester m.fl. (1994) menar att allmänhetens bristande kunskaper inom första hjälpen kan förebyggas med en dedikerad undervisning i skolan, där eleverna årligen uppdaterar sina kunskaper i HLR. Lärarna måste vara bättre utbildade i ämnet och de teoretiska kunskaperna i första hjälpen måste kompletteras med praktiska övningar. Genom årliga upprepningar och flera lektionstillfällen i HLR uppdaterar eleverna sina kunskaper och förbättrar motoriska rörelser för utförandet av HLR, samtidigt som de frambringar en livslång kunskap i första hjälpen (Lester m.fl., 1994). Utifrån en undersökning som gjordes i Wien, Österrike kunde forskarna konstatera att barnen i årskurserna sex och sju var tillräckligt gamla för att utföra HLR och använda AEDhjärtstartare. Barnen visades vara mottagliga till undervisningen i första hjälpen och till stor förvåning kunde de ta till sig kunskapen som instruktörerna lärde ut. Efter en veckas utbildning kunde de flesta barnen utföra HLR och använda AED. Forskarna tyckte att barnen var lättmotiverade och att en kontinuerlig undervisning igenom hela grundskolan skulle frambringa en livslång kunskap i första hjälpen (Brandl m.fl., 2003). 16

17 Programmet ABC for life är ett amerikanskt program i HLR som är speciellt ämnat för eleverna i åldrarna 10 till 12 år. Sedan introduktion av programmet 2004 gjordes en del studier enligt ABC for life-föreskrifterna, för att se vilka metoder inom HLR som är mest lämpade för barn ( Forskare från Irland jämförde två olika procedurer i hjärt- och lungräddning, 30:2 metoden (30 bröstkorgskompressioner och två inblåsningar) respektive 15:2 metoden (15 bröstkorgskompressioner och två inblåsningar). Elever från tre olika skolor som var mellan tio och elva år fick två lektionstillfällen i HLR där deras praktiska kunskaper testades. Syftet med undersökningen var att se vilken av de två metoderna som skulle visa sig vara mest lämpad för barn i denna ålder. Det praktiska provet genomfördes på en docka som med hjälp av ett datorprogram kunde mäta barnens motoriska rörelser, intensitet på bröstkompressionerna där även mängden syre som blåstes in mättes. Studien visade att de flesta elever inte kunde nå till ett optimalt medelvärde på 38 mm i kompressionsdjup, men att de var närmare medelvärdet när de använde 15:2 metoden, eftersom de inte behövde göra dubbelt så många kompressioner, vilket ledde till att eleverna inte blev lika trötta. Forskarnas slutsats var att 15:2 metoden var mest lämpad för barn i åldern 10 till 12 år (Hill m.fl., 2008). 3.5 Kunskaper inom första hjälpen efter en femårsperiod Till skillnad från många andra undersökningar där forskare fokuserar på förändringar i kunskapen sex månader efter implementerat moment, ville forskare i en australiensisk studie undersöka hur elevernas kunskaper i första hjälpen har förändrats fem år efter genomförd utbildning i ämnet. Undersökningen omfattade elevernas teoretiska och praktiska kunskaper. Totalt var det 102 elever i 17-års ålder som medverkade i undersökningen. De var fördelade i lika stora grupper, där Grupp 1 bestod av 51 elever som haft undervisningen i första hjälpen när de var 11 år gamla och Grupp 2 bestod av 51 elever som aldrig hade medverkat i någon form av utbildning i första hjälpen. Efter ett genomfört test i teoretiska kunskaper hade eleverna från Grupp 1 högre medelvärde än eleverna från Grupp 2, fast ingen signifikant skillnad kunde urskiljas. Det praktiska testet handlade om HLR på en docka, där medelvärdet för Grupp 1 var betydligt högre än för Grupp 2. Det var 37 % elever från Grupp 1 som var lämpade att utföra ett konkret HLR, jämfört med 10 % från Grupp 2. Studiens resultat bevisade att eleverna som hade fått undervisning inom första hjälpen, även fem år senare skulle varit bättre på att utföra första hjälpen än eleverna som aldrig hade haft utbildning i momentet (Moore m.fl., 1992). 17

18 4 Metod Nedan kommer vi att redovisa hur vi gått tillväga för att samla in information. I vårt arbete har vi använt oss av två olika undersökningsmetoder. För datainsamlingen inför den slutgiltiga analysen har vi valt att använda oss av enkäter som är kvantitativa. Vi kommer även att stärka underlaget med hjälp av intervjuer som är kvalitativa. Enkäter och intervjuer utgör den största delen av undersökningen. Genom att använda två olika metoder istället för en får vi mer trovärdighet och tyngd i vår studie. Eleverna som vi valt att undersöka går i nionde klass på fyra olika grundskolor i Malmö. Vi tog kontakt med två skolor via mejl och besökte personligen två andra skolor, där vi presenterade oss själva och vårt projekt samt vad materialet från enkäterna och intervjuerna skulle användas till. Intervjuerna spelades in via en ljudupptagare och transkriberades medan enkäterna behandlades i statistiskprogrammet SPSS. Med hjälp av enkäterna söker vi svar på vår frågeställning där eleverna själva besvarar frågor kring första hjälpen. För att bortfallet ska bli så minimalt som möjligt delade vi personligen ut enkäterna till eleverna och gav en förklarning vid eventuella misstolkningar av frågorna och undringar. I intervjun ställde vi frågor till läraren i idrott och hälsa som handlade om deras bakgrund samt undervisning inom första hjälpen. Fördelen med intervju som metod, enligt Gratton & Jones (2004), är att intervjuaren personligen får ställa olika frågor till respondenten där man kan gå mer på djupet och därmed få utförligare svar. Här kan olika ansiktsuttryck tolkas och analyseras. Den här typen av undersökning kräver öppna frågor som ofta leder till en diskussion och de svar man får är individuella (Gratton & Jones, 2004). Innan en intervju påbörjas krävs det förberedelse och välformulerade frågor som kan besvara de frågeställningar vi lägger fram. Vi undersökte 102 elever och tycker därför att enkäterna är lämpliga då man sparar tid och bevarar anonymitet. Hartman skriver att kvantitativa undersökningar är numeriska och mätbara (Hartman, 2004). Denna undersökningsmetod passar bra med vår frågeställning med fasta svarsalternativ som är enkla att mäta. Innan vi började undersökningen läste vi litteraturen som behandlar ämnet vi kommer att undersöka. Därefter utformade vi frågorna så att de blir enkla och lättförståeliga för eleverna och läraren i idrott och hälsa. Enkäterna utformade vi i samråd med vår handledare. Vi tycker inte att observationen var en relevant och nödvändig underökningsmetod för att besvara vår frågeställning och därför valde vi att inte använda oss av denna metod. 18

19 4.1 Urval Eleverna i idrott och hälsa skall enligt kursplanen i årskurs nio ha kunskaper inom första hjälpen. Vi ansåg att det var viktigast och lämpligast att använda oss av elever i årskurs nio i vår undersökning då eleverna har detta som krav och mål i ovanstående årskurs. Vi valde att intervjua lärarna i idrott och hälsa och dela ut enkäter till eleverna på fyra olika skolor. I vår studie har vi valt att benämna skolorna som skola 1, skola 2, skola 3 och skola 4. Därefter delade vi upp skolorna i ytterligare två grupper. Grupp 1 innehåller skola 1 och 2, som valde att lägga störst fokus på första hjälpen i årskurs 7. Den andra gruppen är Grupp 2 som innehåller skola 3 och skola 4 där eleverna inte haft undervisningen inom första hjälpen alls, men kommer inkludera denna undervisning någon gång under årskurs 9. Vi kommer att analysera elevernas kunskaper inom första hjälpen från både grupperna och sedan jämföra dessa två. Vid sidan av enkätundersökningen intervjuade vi även fyra olika lärare i idrott och hälsa på de utvalda skolorna om deras undervisning i första hjälpen. Vissa började redan i årskurs 7 med undervisning av momentet och andra väntar ända tills andra terminen i årskurs 9. Vi ville även titta på hur läraren i idrott och hälsa gick tillväga för att eleverna skall klara av målen enligt kursplanen för första hjälpen. Enligt kursplanen i idrott och hälsa står det att eleverna skall ha kunskaper i livräddande första hjälp i slutet av det nionde skolåret. Därför ansåg vi att det var lämpligast att använda oss av just elever i årskurs nio i vår undersökning. Vissa skolor började redan sin undervisning i detta moment i årskurs sju. 4.2 Enkäter Först delade vi ut enkäterna till eleverna inom Grupp 1, där vi fick tillbaka 51 användbara enkäter. Grupp 2 som är kontrollgrupp i vår studie, fick lika många enkäter utdelat för att vi skulle kunna göra en jämförelse mellan de båda grupperna. Enkätundersökningar är lämpligaste metoden att använda sig av när undersökningen utgår ifrån ett stort antal personers åsikter. Genom denna metod får vi som forskare svar ganska snabbt där personerna som deltar i enkäten är anonyma och oftast svarar på frågorna med få svarsalternativ. Poängen med enkätundersökningen är att mäta deltagarnas kunskaper där de anstränger sig så lite som möjligt och att de förblir anonyma. Detta leder förhoppningsvis till ärligare svar (Trost, 2007). Trost menar på att ett stort urval är bättre, men praktiska omständigheter som exempelvis tid, kan göra att ett stort urval inte alltid är möjligt. 19

20 Fördelarna med en enkätundersökning är att fler människor kan besvara undersökningen eftersom det går snabbare att utföra än exempelvis en intervjuundersökning. En nackdel med att göra enkäter är att eleverna kan missförstå frågorna och svaren blir irrelevanta, men då vi var närvarande på två skolor kunde vi möta elevernas eventuella misstolkningar och undringar angående enkäten. Andra nackdelar med enkätundersökningen är att inga ansiktsuttryck eller personliga reaktioner syns i undersökningen (Trost, 2007). När det uppkom frågor från eleverna angående enkätundersökning svarade vi muntligt tillbaka till eleverna. Vi tror inte att det hade varit relevant för vårt resultat att se elevernas ansiktsuttryck under enkätundersökningen. Ejlertsson (2010) tar upp fördelar och nackdelar angående enkäternas inverkan i undersökningen kan presenteras enligt följande: Fördelar med enkäter är: att det är enklare när man vill nå ut till många personer på en gång att det tar förhållandevis kort tid att samla in data att resultaten oftast är lättolkade, då frågorna oftast är standardiserade för samtliga respondenter att vi här kan använda oss av alternativa svar, vilket gör processen lättare Nackdelar med enkäter är: risken för bortfall då vissa elever kryssar i alla svaren (enstaka gånger) begränsat antal frågor om respondenten misstolkar en fråga, kan inte eventuella felsvar korrigeras (om individen inte frågar oss personligen om eventuella undringar över enkäten) att inga följdfrågor kan ställas utöver de utformade frågorna på enkäten 4.3 Intervjuer Inom intervjuteknik finns det ett begrepp som är mycket användbart vid intervjuer som kallas för standardisering. Detta begrepp kan struktureras upp utifrån olika sätt och behov under en intervju med exempelvis en lärare i idrott och hälsa. Detta genom att både en hög respektive låg grad av standardisering tillämpas. Den höga graden innebär att intervjuaren ställer frågor i följd till respondenten. En låg grad av standardisering är motsatsen till hög grad av standardisering. Här presenteras frågorna i den följd efter hur intervjun utvecklar sig med läraren i idrott och hälsa där intervjun ses som ett samtal, en konversation, där följdfrågor formuleras beroende på tidigare svar. Inom denna intervjuteknik är variationsmöjligheterna väldigt stora för intervjuaren (Trost, 2010). 20

21 Trost (2004) menar att vid intervjuer ska man undvika att ställa frågan varför. Detta för att personen som blir intervjuad kan känna att den blir ifrågasatt. Som intervjuare skall man dock undvika olika hypotetiska frågor. Detta för att risken kan vara att intervjuaren styr läraren i idrott och hälsa att tala om just en sak (Trost, 2004). Intervjuer som forskningsmetod är mer kvalitativ medan informationen från den andra forskningsmetoden (enkäter) är mer kvantitativ. Fördelen med en intervju som metod är att man personligen ställer frågorna till den personen som blir intervjuad och att man kan gå mer på djupet och därmed få utförliga svar. Ansiktsutryck kan även avläsas genom en intervju och diskuteras i exempelvis diskussion och analys (Gratton & Jones, 2004). Vi valde att intervjua fyra lärare i idrott och hälsa på olika grundskolor där vi delat ut våra enkäter. Alla lärare som vi intervjuade hade olika bakgrunder och var utbildade vid olika tillfällen mellan Lärarna i grupp 1 hade samma undervisningsform då de började undervisa eleverna i första hjälpen redan i årskurs 7. Kanske har det med att de tog sin examen mellan ? En lärare från grupp 2 hade en utländsk utbildning som liknade den svenska utbildningen som hans kollega från samma grupp hade på 70-talet. Detta förklarar kanske varför deras undervisningsform är likadan då det gäller elevernas första hjälp-undervisning som på båda skolorna sker i årskurs Bortfall Vi fick ett visst bortfall i enkätundersökningen. Tre stycken enkäter från skola 1 var icke relevanta då de bedömdes som oanvändbara för vår studie. På skola 4 såg vi att två elever inte tog enkäten seriöst, vilket resulterade i att de svarade på frågorna hastigt bara för att bli av med undersökningen. Detta ansåg vi inte vara något tillförlitligt svar. Bortfallet blev 2 enkäter på skola 4. Anledningarna till varför dessa enkäter var oanvändbara var att eleverna kryssat i samtliga alternativ på enkäten, vilket inte ger oss tillförlitligt resultat. Detta bidrog till att vi fick bortse från dessa i vår enkätundersökning. I de klasser som vi besökte valde dock majoriteten av eleverna att svara på enkäten. Läraren i idrott och hälsa till respektive klass var villiga att ställa upp på att bli intervjuade av oss. De enda noterbara bortfallen i vår undersökning var dessa tre enkäter från skola 1 och 2 stycken från skola 4. 21

22 4.5 Forskningsetiska principer När forskare undersöker barn och elever inom skolverksamheten i olika frågor och studier krävs alltid ett tillstånd för detta. Rektorn beslutar och har alltid det yttersta ansvaret för skolverksamheten. Därför tog vi kontakt via innan vi besökte skolorna i vår undersökning. Det vetenskapsrådet har utformat och tagit upp fyra forskningsetiska principer. Dessa krav utgick vi ifrån när vi utförde enkätundersökningen i vår studie. Enligt Ejlertsson (2010) är kraven följande: Informationskravet Här informeras eleverna om enkätundersökningens syfte. De får även veta att det är frivilligt att delta. Denna information beskrev vi muntligt för eleverna. Samtyckeskravet Deltagarna har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Det var helt frivilligt att ställa upp i vår enkätundersökning. Ville dock eleverna inte ställa upp så godtog vi deras förklaring direkt. Det finns olika bestämmelser för undersökningar inom skolverksamheten. En av dem är för elever under 15 år där det krävs vårdnadshavares samtycke. Därför valde vi att göra processen smidigare och enklare, att endast besöka elever från årskurs nio där majoriteten av eleverna var femton år eller äldre. Konfidentialitetskravet Deltagarna i studien ska ges största möjliga konfidentialitet. Detta innebär att en viss person inte kan identifiera vem som svarat på enkätundersökningen. Vi tog inga personuppgifter i vår undersökning där alla enkäter var anonyma och avidentifierade. Nyttjandekravet Vi informerade innan vår undersökning med eleverna i de fyra olika skolorna att våra insamlande uppgifter endast skulle användas för det ändamål som enkäten och intervjuerna avsåg d.v.s. vår studie och inte i något annat sammanhang 22

23 5 Resultat Nedan kommer vi att redovisa de sammanställda resultaten från våra undersökningsmetoder. Vi kommer dock inte att redovisa alla resultat utan bara det som vi tycker är mest relevant för vår frågeställning. Samtliga frågor från enkätundersökningen och intervjuer finns presenterade i våra bilagor. 5.1 Enkätundersökning Resultaten från enkätundersökningen är indelade i Grupp 1, som består av elever som både teoretisk och praktiskt haft första hjälpen två år tidigare och Grupp 2 som består av elever som inte haft någon skolundervisning inom första hjälpen. I figurerna presenteras resultatet från enkätundersökningen och det rätta svaret på frågorna. Detta för att läsaren skall tydligare kunna se hur gruppens svar förhåller sig till det rätta svarsalternativet. Totalt var det 102 elever som gjorde enkäten och de var fördelade i lika stora grupper, dvs. 51 elev i varje grupp. För att interpretationen skulle bli tydligare delade vi resultaten i två delar, där den första kallas för allmänna delen och består av generella frågor kring första hjälpen, medan den andra delen som handlar om kunskapsprovet i första hjälpen valde vi att benämna grundläggande kunskaper inom första hjälpen Allmänna delen om första hjälpen I undersökningen framkom det att 75 % elever från Grupp 1 hade haft undervisningen inom första hjälpen under idrottslektionerna, vilket i sig kan betyda att resterande fjärdedelen missat lektionen ifråga eller tillkommit efter klassbyte. Likaså kan de 12 % från Grupp 2 möjligtvis fått denna kunskap från lektionerna i idrott och hälsa på någon annan skola. 23

24 Figur 1. Antal första hjälpenlektioner under ämnet idrott och hälsa. Figuren visar att majoriteten från Grupp 1 hade undervisning inom första hjälpen, där 23 st. elever dessutom hade haft undervisningen mer än en gång. Eleverna från Grupp 2 hade haft betydligt mindre utbildning jämfört med Grupp 1-elever, där hade endast 6 st. blivit undervisade i ämnet och bara en hade fått undervisningen två gånger. Figur 2. Vikten av att kunna första hjälpen Figur 2 visar svaren på frågan om eleverna uppfattar första hjälpen som viktigt. Där ansåg alla elever från Grupp 1 att det är viktigt att kunna första hjälpen, jämfört med 90 % eleverna från Grupp 2. 24

25 Figur 3. Elevernas kunskap om första hjälpen Figuren ovan behandlar elevernas åsikter om deras egna kunskaper inom första hjälpen. Vi kan se att betydligt fler elever från Grupp 1, dvs. 92 % av de, tyckte att de har kunskaper inom ämnet, samtidigt som 55 % av elever från Grupp 2 ansåg att de har kunskaper inom den samma. Dessutom ansåg endast 8 % av elever från Grupp 1 att de inte hade kunskaper inom momentet, jämfört med 45 % från Grupp 2. Figur 4. Källa till kunskap i första hjälpen På frågan om hur eleverna hade införskaffat sig kunskapen inom första hjälpen kan vi här ovanför se att majoriteten från Grupp 1 hade fått denna kunskap från skolan, medan eleverna från Grupp 2 fick den från andra håll. Det var ingen från Grupp 2 som svarade att kunskaper de hade i första hjälpen var inlärda i skolan. 25

26 Figur 5. Önskemål om mer kunskap inom första hjälpen Figur 5 visar en ganska jämn fördelning bland svaren grupper imellan där 78 % av elever i Grupp 1 anser att de skulle vilja ha mer kunskap inom första hjälpen, jämfört med Grupp 2 där 73 % tycker samma sak. Figur 6. Första hjälpens realisering i verkligheten Figur 6 visar att majoriteten av eleverna från bägge grupperna aldrig hade använt sig utav kunskaper inom första hjälpen för att hjälpa en person som hade befunnits sig i nödsituation. Endast tre elever från Grupp 1 och två elever från Grupp 2 hade använt första hjälpen för att hjälpa någon i nöd. 26

27 5.1.2 Grundläggande kunskaper inom första hjälpen Figur 7. Vad är HLR? Figuren behandlar frågan om innebörden av HLR, vilket betyder hjärt- och lungräddning, som också är det rätta svarsalternativet. Här kan vi tydligt urskilja att alla elever från Grupp 1 visste vad HLR betyder. Även majoriteten eleverna från Grupp 2 visste innebörden, endast 2 elever svarade fel. Figur 8. Ordningsföljd vid utförande av HLR Ovanstående figur visar fördelningen av svar på frågan: Vilket av nedanstående skall du börja med när du utför en hjärt- och lungrädning? Det fanns två alternativ att välja bland, där det rätta svaret var att kontrollera pulsen. Så många som 66 % av eleverna från Grupp 1 svarade rätt på frågan, jämfört med 51 % från Grupp 2. 27

28 Figur 9. Rätt antal bröstkompressioner Det rätta svarsalternativen för ovanstående figur är 30 st. bröstkompresioner. Det var 41 % från Grupp 1 som svarde rätt på denna frågan, 47 % svarade 10 bröstkompressioner och 12 % svarade 2 bröstkompresionen. Motsvarande resultat för Grupp 2, dvs. den gruppen som inte alls hade fått någon utbildning inom området, var 22 % rätta svar, 59 % som svarade 10 bröstkompresioner och 19 % som svarade 2. Figur 10. Rätt tillvägagångssätt Utav figur 10 kan man utläsa att 37 % från Grupp 1 ansåg att man skulle starta HLR då man stöter på en livlös person, denna siffra för Grupp 2 uppgick till 25 %. Resterande 63 % i Grupp 1 tyckte att man i första hand skulle larma sos-centralen på nummer 112. I Grupp 2 var andelen 75 % som tyckte likadant. Av svaren framgick också att det var en majoritet i bägge grupperna som hade svarat fel på frågan, då det rätt svarsalternativet är att starta HLR. 28