Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet

Transkript

1 ANNONS FRAMTIDENS HÄLSO- & SJUKVÅRD Nytt hopp! Professor Olle Korsgren transplanterar cellöar som hjälper diabetessjuka. SID 8 Stockholm 5 6 december Svenska Läkaresällskapet samlar många av landets läkare för att debattera och fortbilda sig för framtidens hälsooch sjukvård. Vår tid Farlig för hjärnan Hjärnforskaren och författaren Katarina Gospic menar att vår hjärna inte är anpassad för vår tids informationsöverflöd och krav på att alltid vara tillgänglig. Är det inte konstigt att vi vet mer om våra smartphones än om oss själva, som ska använda dem?, säger hon. Sid 14 Friska 69 år Vi lever allt längre. Den stora utmaningen för individen och vården är att fokusera på hälsa och inte på det sjuka. Foton: Samuel Unéus Är hälsan jämlik? FATTIG I SVERIGE FARLIGT FÖR HÄLSAN Social status visar sig ha stor betydelse för medellivslängden. Sid 6 Sid 13 Verktyg att rädda liv Vad gör du när ditt barn utan förvarning slutar andas och pulsen inte längre känns? Mamma och pappa till Josef, 8 år, upplevde en förälders värsta mardröm. Sid 4 Distribueras med Dagens Nyheter Frågor om innehållet besvaras av Jaana Logren Bergqvist,

2 Framtidens hälso- och sjukvård Rättvist och jämlikt Pröva icke vart varje ditt steg för dig: endast den som ser långt hittar rätt. Så skrev Dag Hammarskjöld i sin bok Vägmärken. Även om varje steg är viktigt i vårt dagliga arbete i hälsooch sjukvården, måste vi även kunna tänka och handla långsiktigt och ha ett globalt perspektiv. Hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar i hela världen. Vi lever längre och det kräver större fokus på att fler får fler friska år, att vi skapar hälsa, inte bara botar. (På sidan 6 kan du läsa mer om detta.) Samtidigt ökar livsstilssjukdomarna och står för allt större del av sjukvårdsbördan. Rapporter både från WHO och Malmö kommissionen visar att social status har stor betydelse för medellivslängden. I Malmö kan några kilometer betyda sju års skillnad i livslängd. (Se sidan 13.) Uppdaterade läkare Illustration: David Marklund Det är därför det behövs ett oberoende kunskapsforum som bevakar, initierar och driver frågor för att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Svenska Läkaresällskapet, som nu i december samlar läkare från hela landet till Medicinska riksstämman, i folkmun Läkarstämman, är ett sådant kunskapsforum. Vi är en oberoende medicinsk vetenskaplig organisation som arbetar intensivt med folkhälsa, levnadsvanor, jämlik vård och fortbildning. Vi ser att en människas sociala position i samhället påverkar hans eller hennes hälsa. Michael Marmot Svenska Läkaresällskapet, läkarnas vetenskapliga organisation, som är politiskt och fackligt obunden, blir en allt viktigare mötesplats för debatter och seminarier grundat på kärnvärdena vetenskap, utbildning, kvalitet och etik med målet att förbättra svensk hälso- och sjukvård för patientens bästa. Forskning är en viktig del för att skapa bättre förutsättningar för morgondagens befolkning. Svenska Läkaresällskapet stödjer därför god medicinsk forskning genom att årligen dela ut 25 miljoner kronor i projektanslag. (På sid 8 9 kan du läsa om forskning som kan göra stor skillnad.) Medicinska riksstämman, som vi arrangerat i 70 år, är en viktig del av vårt uppdrag: att driva frågan om läkarnas fortbildning och skapa möjlighet för läkare att träffas över specialitetsgränserna. I den här tidningen bjuder vi dig som DN-läsare på små glimtar av de stora frågor som vi kommer att diskutera på Riksstämman. Foto: Jaana Logren Knowledge is the way forward Trevlig läsning! Peter Friberg Ordförande i Svenska Läkaresällskapet Vem vill gå till en läkare som inte hänger med? Medan många yrkesgrupper ständigt har krav på fortbildning, finns det i Sverige varken särskilda krav på att specialistläkare fortbildar sig eller struktur för hur läkares fortbildning ska organiseras. Det är bland annat därför det är så viktigt för Svenska Läkaresällskapet att samla läkare från Sveriges alla kliniker och verksamheter till Medicinska riksstämman i Stockholm nu i december. I centrum för det vetenskapliga programmet, debatter och kurser som lockar läkare från hela landet, står patientens bästa. Det är min förhoppning och övertygelse att Medicinska riksstämman kommer att bidra till nya kunskaper och inspiration för det fortsatta arbetet vid vårdcentraler, sjukhus och universitet. Att det under stämman kommer fram kunskap som både stora och små patienter kommer att få del av, säger Catarina Almqvist Malmros, professor, barnläkare och generalsekreterare för Medicinska riksstämman. För att kunna möta de utmaningar som dagens och morgondagens hälsooch sjukvård står inför, är det viktigt att läkare från hela landet träffas för att diskutera brännande frågor som handlar om fortbildning och etik, forskning och kvalitet med patientens behov i centrum. Det är inte minst viktigt att läkare regelbundet träffas över specialitets- och generationsgränser för att lyssna till och ta del av erfarenhet från andra läkare och kollegor, Min förhoppning är att samtliga patienter ute i landet kommer få ta del av kunskapsutbytet på Medicinska riks stämman, säger Catarina Almqvist Malmros, professor, barnläkare och general sekreterare för Medicinska riksstämman. verksamhetschefer och beslutsfattare. Först då kan vi få en mer personcentrerad vård som tar hänsyn till varje patients unika behov. I samband med Maciej Zarembas artikelserie i Dagens Nyheter har New Public Management (NPM) debatterats flitigt bland läkare och vårdpersonal. För Svenska Läkaresällskapet är frågan angelägen. Diskussionen om vad konsekvenserna och fortsättningen blir av de upplevda bristerna behöver fortsätta. Under Medicinska riksstämman kommer därför frågan att få stort fokus med både Zaremba och Helen Bevan från NHS (National Health Service) i England på plats. Helen Bevan har skapat förbättringar i vården för miljontals patienter i England och andra delar av världen. Även de etiska frågorna förenar många av de beslut läkare står inför i vardagen, och hänger ihop med vårdens styrsystem som debatteras ivrigt i media och mötesrum. Trots att vi har många utmaningar och stora frågor som behöver diskuteras, får vi inte glömma att svensk sjukvård är bland de bästa i världen. Men för att den så ska förbli behöver vi läkare och vårdens beslutsfattare samlas kring gemensamma frågor och arbeta mot tydliga mål för patienternas bästa, säger Catarina Almqvist Malmros. När vi har arbetat med årets Medi cinska riksstämma har vi ambitionen att Riksstämman ska fortsätta att vara den viktigaste mötesplatsen för fortbildning av läkare. De läkare som deltar får ett certifikat som bevis för att man tagit del av det absolut senaste på området. Det är nu 70 år sedan Medicinska riksstämman gick av stapeln för första gången. Det är ett utmärkt tillfälle för läkare att fundera över var svensk hälso- och sjukvård kommer vara om ytterligare 10 år. Svenska Läkare - sällskapet vill bidra till utvecklingen genom att skapa objektiva arenor på vetenskaplig grund för de hälsofrågor som kommer att påverka framtiden. Nästa gång du träffar en läkare, varför inte passa på att fråga dem om deras kunskaps portfölj uppdaterats på Medicinska riksstämman? LÄKARNAS MÖTESPLATS 70- ÅRSJUBILEUM 2013 Medicinska riksstämman samlar Sveriges läkare, forskare, verksamhetschefer, beslutsfattare, myndigheter, organisationer och företag verksamma inom sjukvården. Följ diskussionen på Facebook och Twitter #rix2013 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET Är en fackligt och politiskt obunden organisation, grundad 1808 som främjar vetenskap, utbildning och etik inom hälso- och sjukvård. Svenska Läkaresällskapet är indelat i 68 vetenskapliga sektioner/specialiteter. Svenska Läkaresällskapet arrangerar bland annat den årliga Medicinska riksstämman, Berzeliussymposier, konferenser, seminarier och debatter i aktuella medicinska ämnen. Foto: Ulf Sirborn En annonsbilaga från Svenska Läkaresällskapet. Kommunikationsansvarig Jaana Logren Bergqvist svarar på frågor om innehållet, , jaana.logren@sls.se Följ Svenska Läkaresällskapet facebook. Intelligent kommunikation sedan InPress, grundat av Conny Unéus, är ett tidningsföretag som producerar bilagor i riks press. Projektledare: Lars Jakobsson Annonssäljare: Dag Ottosson Redaktör: Ulrica Segersten Grafisk form: Tove Engström Korrektur: Solveig Enblom Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group/Daily Print 2 Svenska Läkaresällskapet

3 ANNONS Ny fond bra för stiftelser En ny företagsobligationsfond ger större flexibilitet för kapitalägare i tider av låga räntor. Utmärkt för stiftelser, säger Leif Hässel, chef för kapitalförvaltning på Kammarkollegiet. Sedan 90-talet har räntorna stadigt sökt sig mot lägre nivåer. Detta har inneburit problem för många stiftelser som vill dela ut pengar ofta, till exempel i stipendier. Det har helt enkelt blivit allt mindre pengar för årliga utdelningar. Kammar kollegiet är en av Svenska Läkare säl lskapets viktigaste kapitalförvaltare med många stiftelser som kunder. I juni introducerades ett konsortium, eller fond på bankspråk, som fokuserar på företagsobligationer. Företagsobligationer ger högre förväntad direktavkastning än traditionella räntor och därför mer utdelning på kort sikt. Vi råder våra kunder att sälja av lite aktier och räntor för att istället köpa företagsobligationer. Det ger högre ränta och samtidigt en spridning av riskerna, helt enkelt en bättre mix i portföljen, säger Leif Hässel, chef för kapitalförvaltning på Kammarkollegiet. Samtidigt som riskspridning efterfrågas av kapitalägare har tillgången på företagsobligationer ökat. Finanskrisen har medfört att bankerna skapar värdepapper för andra att investera i istället för att låna ut pengar direkt till företagen. Detta har gett en jätteskjuts framåt för företagsobligationsmarknaden och vi vill vara ledande. Vi fokuserar på stora och medelstora börsbolag som är nordiska, i synnerhet svenska. På så sätt kan vi dra en fördel av att vi genom vår aktieförvaltning kan de bolagen väldigt bra. Kammarkollegiet är enligt oberoende undersökningar tveklöst en av de bästa på marknaden vad gäller ränteförvaltning. Leif Hässel menar att framgången beror på en längre placeringshorisont än konkurrenterna. Vi har stannat kvar i våra placeringar oberoende av korta nedgångar, vilket har gett bättre avkastning med tiden jämfört med dem som fokuserat på maximerat kortsiktiga resultat. Hade vi inte haft trogna kunder skulle vi inte ha kunnat agera på det här sättet. Trogna kunder är en förutsättning för långsiktighet. Leif Hässel, chef för kapitalförvaltning på Kammarkollegiet. Kammarkollegiet erbjuder kvalificerad och oberoende kapitalförvaltning, men även tjänster inom middleoffice (avkastnings- och riskrapportering) och backoffice (administration och resultatanalyser av värdepappersaffärer), samt ekonomitjänster där Kammarkollegiet kan fungera som en stiftelses ekonomiavdelning. Kammarkollegiet förvaltar 155 miljarder kronor åt drygt 400 kunder. Den största kunden står för 50 miljarder, den minsta för Dags för svensk vård att prioritera miljö Sopberget från den svenska vården växer. Många landsting och kommuner använder omoderna hygiensystem, vilket resulterar i berg av plastflaskor som belastar miljön. Det säger Björn Rylander, vd för hygienföretaget Sterisol. Miljöprioriteringarna är viktiga, både när det gäller den yttre miljön och personalens arbetsmiljö. En aspekt gäller de tillsatser produkterna innehåller. Sterisols parfymfria hygienprodukter innehåller varken parfym, parabener eller andra konserveringsmedel. Det är möjligt tack vare företagets unika luft- och bakterietäta förpackning. I produkter från andra tillverkare som sägs vara fria från parfym och konserveringsmedel, kan ämnena ändå finnas med eftersom vissa ämnen som exempelvis används som konserveringsmedel inte klassas som det. Konserveringsmedel och parfym är några av de största bovarna bakom kontaktallergi, något som är ett oerhört vanligt problem i vården. Vårdpersonal som tvättar händerna många gånger om dagen kan lätt få uttorkad hud. Risken finns att detta kan övergå i en allergisk irritation om man samtidigt utsätts för allergener, exempelvis parfym och konserveringsmedel, säger Björn Rylander. Frågan om vilken tvål man använder på sjukhuset kan tyckas banal, men om en hygienprodukt torkar ut huden eller inte betyder mycket för vårdpersonalens benägenhet att verkligen tvätta sig så ofta som föreskrifterna säger, det som kallas compliance. För när en person som ska tvätta sig för femtioandra gången samma dag också har uttorkad hud, kan det leda till ett visst motstånd. Och det har sin betydelse. Varje år kostar vårdrelaterade infektioner samhället mer än 3,7 miljarder, enligt Socialstyrelsen. 10 procent av alla inlagda patienter drabbas, enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Att motivera sjukvårdspersonal att tvätta händerna är en viktig samhällsfråga. Och då behöver det kännas positivt att tvätta händerna. Därför tycker vi att landstingen borde prioritera produktegenskaperna mer istället för att uteslutande titta på priset. Tack vare ett nytt samarbete med Ecolab kan nu Sterisol erbjuda ett ännu bredare produktsortiment. Sterisol, miljön och ekonomin Det har pratats länge om miljöaspekten i offentliga upphandlingar. I verkligheten läggs ofta störst vikt vid priset. Men det berg av plastflaskor som landstingen årligen hanterar stämmer till eftertanke. Sterisols påse väger bara 10 gram och är självkollapsande. Den 600 ml-flaska som är vanlig på svenska sjukhus i dag väger 70 gram. En pall förpackningsmaterial från Sterisol motsvarar 25 pallar förpackningsmaterial från konkurrenterna (!). Sterisols unika pump ger en kontrollerad dos, vilket sparar på förbrukningen. Dessutom har förpackningen marknadens bästa tömningsgrad (över 99 procent), vilket gör att mindre av produkten kastas. Vad gäller traditionella pumpflaskor slängs ofta mellan 5 och 10 procent av innehållet. Svenska Läkaresällskapet 3

4 70 för För 70 år sedan ordnade Svenska Läkaresällskapet Medicinska riksstämman första gången. Föräldrar och barn PATIENTSÄKERHET kommer att debatteras livligt under Medicinska riksstämman. Professor Hans Ruthberg är oroad över att det inte finns något övergripande mål för patientsäkerheten i Sverige i dag. Tobacco endgame Några länder har definierat årtal för när tobaksbruket ska vara (näst intill) utfasat. Svenska Läkare mot tobak och Tobaksfakta menar att Sverige borde sätta en bortre gräns för cigarettrökning år Livet återvände Josefs cykelspark Åttaårige Josef hittades medvetslös i sin säng. Tack vare pappa Rikards kunskap i hjärt-lung räddning fick den dramatiska händelsen ett lyckligt slut. DText: Johan Holmström Foto: Samuel Unéus et var måndag och den första dagen efter påsklovet i våras. Åttaårige Josef hade precis somnat då mamma Jaana hörde konstiga ljud från hans sovrum. Jag ropade åt Josef att försöka sova, berättar hon. Han hade nämligen varit uppe flera gånger, trots att det var sent. Men ljuden fortsatte och Jaana fick en plötslig känsla av att något var fel. Hon hittade Josef okontaktbar i sängen. Han lät jättekonstigt, som om han hade svårt med andningen. Han var blå om läpparna och det gick inte att få kontakt med honom. Jag fick panik. Exakt vad som hände sen, och i vilken ordning, är Jaana och Rikard, Josefs pappa, osäkra på. Minnena är starka, men fragmentariska. Jag var i rummet intill, minns Rikard. Jaana skrek och när jag sprang in låg Josef helt stilla utan att andas. Jag trodde först att han hade fått något i halsen och försökte göra Heimlich man över, men Jaana sa nej nej nej. Så jag lyfte upp honom, bar honom till vardagsrummet och la honom på golvet. Jag sökte, men hittade ingen puls, trots att jag kände efter både vid halsen och på handleden, och la örat mot hjärtat. Jag trodde att han var död. Vi sitter i familjens kök i Österskär, norr om Stockholm. Kaffe är upphällt och det ligger flera sorters kakor och bullar på ett serveringsfat på bordet. Men det är bara Josef som äter, kanske för att stämningen är så laddad. Samtalet är på största allvar för Josef också, men han verkar ta det med stort lugn, FAKTA HJÄRT-LUNGRÄDDNING Varje år drabbas cirka svenskar av plötsligt hjärtstopp. I cirka fall startas någon form av behandling och av dem överlever 500 personer. De senaste två åren har antalet överlevande ökat från 300 till 500. Plötsligt hjärtstopp kan ske av flera olika anledningar men ofta drabbas hjärtat av ett elektriskt kaos och hjärtats muskler arbetar osykroniserat (kaos!) utan att kunna pumpa runt blod i kroppen. Plötsligt hjärtstopp kan drabba vem som helst i din närhet. För att vara förberedd på det oförberedda: lär dig hjärt-lungräddning! Källa: I trädgården visar Josef fotbollskonster som själva Zlatan Ibrahimović skulle bli imponerad av. Här en så kallad bicicletas, en cykelspark. mumsar på en vetelängd och ställer nyfikna frågor under intervjun. Det var ett krampanfall Josef fick, något som kan upplevas som mycket dramatiskt, men som oftast är ofarligt. Men det visste de inte än. För Jaana slog paniken till. Hon stod med telefonen i handen och kunde inte minnas numret till larmcentralen. Hon mindes inte heller hur hon skulle göra hjärtlungräddning (HRL), något hon hade gått en kurs i. Rikard låg ner och var fullt koncentrerad på Josef. Jag sprang ut till grannarna för att be dem ringa larmcentralen, så chockad var jag. Josef var blå och låg till synes helt livlös på golvet. Jag blåste in luft i Josefs mun och såg direkt att han ändrade ansiktsfärg. Jag växlade mellan att göra hjärtkompressioner och ge honom syre för att försöka undvika hjärnskador. Jag fortsatte tills ambulans personalen kom in i rummet, berättar Rikard. Utan att vara medveten om det, hade ändå Jaana lyckats ringa 112, och det skickades samtidigt en ambulans och en helikopter. Ambulansen var på plats inom ungefär tio minuter och då visade Josef de första tecknen på att vakna. Jag tror att jag minns att jag gjorde så här när de pratade med mig, säger Josef och nickar för att illustrera hur han svarade på ambulanspersonalens frågor. Men han är lite osäker på minnet. Tidigt morgonen efter vaknade Josef på sjukhuset. Det har han däremot tydliga minnen av. Det var så tråkigt att vara där. Jag ville till skolan, berättar han. Han var pigg som vilken dag som helst. Ändå var det oerhört jobbiga timmar för Jaana och Rikard i väntan på diagnos. Vi blev faktiskt lättade när vi sedan fick diagnosen benign barnepilepsi, en form av godartad barnepilepsi som går att medicinera, säger Jaana. Läkarna gav beskedet att det fanns goda chanser att medicinering skulle hjälpa Josef att slippa nya anfall. Nu, ett halvår efter anfallet, konstaterar Jaana och Rikard att livet har återgått till det normala. Men det har varit en väldigt tuff tid som de har tagit sig igenom på olika sätt. Jag fick panik och misslyckades med att hjälpa mitt barn, säger Jaana. Efteråt har jag haft svårt att lita på att jag skulle fixa situationen om den uppstod igen. Min mamma, som är anestesisjuksköterska och HLR-instruktör, kom hit bara några dagar efter anfallet och hade en kurs med oss i hjärt-lungräddning. Hon hade med sig docka, dvd och allt. Och jag har gjort ett aktivt val att inte vara rädd eller ängslig, berättar Rikard. Kanske är det en överlevnadsinstinkt. Men jag är också övertygad om att det är det bästa för Josef. Jag vill att han ska få leva ett så normalt liv som möjligt utan förändringar. Jaana tycker det är viktigt att fler lär sig hjärt-lungräddning och tränar det regelbundet. Jag har bearbetat händelsen och lärt mig HLR. Om en liknande situation uppstår igen så vet jag vad jag ska göra. Det känns tryggt att ha den kunskapen. Vi har upplevt en förälders värsta mardröm, vi trodde att Josef dog. Vi såg tydligt att hjärt-lungräddningen gjorde skillnad och jag känner starkt att alla bör kunna HLR. Det borde införas som obligatoriska kurser i skolor och på arbetsplatser. Tiden för en ambulans att komma på plats vid ett olyckstillbud är i genomsnitt 11,5 minut. Kunskap i HLR kan vara skillnaden mellan liv och död. 4 Svenska Läkaresällskapet

5 ANNONS Bild på Ronnie Gardner Foto: Harald Wallén Rytmen i blodet På Medicinska riksstämman kommer läkare att lyssna till jazzmusikern Ronnie Gardiner som har utvecklat en terapimetod som med musikens hjälp har betydelse för tillfrisknande vid stroke. Så gör du Hjärt-lungräddning steg-för-steg: 1. Livstecken Leta efter tecken på liv Andas personen normalt? Ropa på hjälp! 2. Larma 112 Larma 112 om personen andas onormalt eller inte andas alls Bactiguard storsatsar på hemmaplan Medtech-företaget Bactiguard fortsätter sin internationella expansion och gör det med Sverige som bas. Nu samlar Bactiguard utveckling, tillverkning och administration i nya life science-området Flemingsberg. 3. Gör hjärtkompressioner Placera båda händerna (använd EN hand på barn) ovanpå varandra mitt på bröstet Tryck 30 gånger Tryck ned bröstkorgen minst 5 cm Tryck nästan 2 gånger per sekund Släpp upp bröstkorgen helt mellan kompressionerna 5. Inblåsningar steg 2 Ge två inblåsningar Blås tills bröstkorgen höjer sig Fortsätt varva med 30 kompressioner och två inblåsningar tills du blir avlöst Rädda hjärtat! Appen Rädda hjärtat Ger stöd i en akutsituation Lär dig mer om hjärt-lungräddning Visar var din närmsta hjärtstartare finns Är gratis att ladda ner Finns till både iphone och Android 4. Inblåsningar steg 1 Öppna luftvägarna genom att böja huvudet bakåt med en hand på pannan och två fingrar under hakan 6. Hjärtstartare Använd hjärtstartare om det finns Starta hjärtstartaren och följ dess instruktioner Rör inte patienten när du trycker på knappen FAKTA BARN (1 år till pubertet): Inled med 5 inblåsningar innan du placerar EN hand mitt på bröstet och börjar göra hjärtkompressioner. Med någon timmes utbildning i Hjärt- Lungräddning (HLR) med hjärtstartare får du livsviktig kunskap i att rädda en som drabbats av akut hjärtstopp. Ute i landet finns många företag, organisationer och föreningar som håller kurser i HLR för dig som privatperson eller företag. HLR-rådet har nyligen lanserat en katalog där du kan hitta en HLR-utbildare var du än befinner dig. Läs mer och sök på: Vi ser efter framgångarna i USA, Mellanöstern och Japan en stor potential i såväl Europa som övriga Asien, säger Johan Rugfelt, vice vd samt ansvarig för produktion och produktutveckling på Bactiguard. Med etableringen i Flemingsberg samlar vi all kompetens under samma tak och skapar samtidigt en nära koppling till forskningsmiljöerna på KI och KTH, och till sjukvården på Karolinska Universitetssjuk huset i Huddinge. Räddar liv Bactiguard utvecklar och tillverkar katetrar med en unik, supertunn och icke-toxisk ytbeläggning som förhindrar bakterier att fästa. Vårdrelaterade infektioner är ett gigantiskt problem inom vården, säger Johan Rugfelt. Varje år dör omkring personer av VRI bara i Sverige och samhället lägger ned enorma resurser på att behandla patienter som har drabbats av olika typer av infektioner. Och en mycket stor del av infektionerna kommer från katetrar. Stora besparingar Bactiguard har utvecklat katetrar för urinvägar, luftvägar och vener, och studier visar att de ytbelagda katetrarna drastiskt minskar risken för infektioner och komplikationer. Det innebär ökad patientsäkerhet och stora besparingar för sjukvården samtidigt som antibiotikaanvändningen kan begränsas. Den unika Bactiguard-coatingen är utvecklad i Sverige, men hittills Bactiguard har intresset varit större internationellt än på hemmaplan. Men vi ser ett växande intresse i takt med att sjukvården fokuserar allt mer på att förebygga infektioner. Värdefullt tillskott På Centrallasarettet i Växjö har man lång erfarenhet av Bactiguards katetrar. De ytbelagda urinvägskatetrarna är en viktig och självklar del i vår verktygslåda för att förebygga infektioner, säger Lena Nilsson på Vårdhygieniska avdelningen på Landstinget i Kronoberg. Vi arbetar systematiskt för att identifiera och minimera infektionsriskerna och de ytbelagda urinvägskatetrarna används rutinmässigt, exempelvis om vi gör bedömningen att katetern ska sitta lite längre eller om patienten är infektionskänslig. Genom att förebygga urinvägsinfektioner kan vi öka patientsäkerheten och samtidigt bidra till att minska onödig antibiotikaanvändning. Hösten 2014 flyttar Bactiguard in i de nya lokalerna på Alfred Nobels Allé i Flemingsberg. Johan Rugfelt, vice vd samt ansvarig för produktion och produktutveckling på Bactiguard. Bactiguard är ett snabbt växande svenskt medicinteknikföretag som tillverkar och exporterar ett patenterat ytskikt för infektionskänsliga produkter. Idén bakom Bactiguard-teknologin härrör från svenske Gustaf Dalén, som även fick Nobelpriset i fysik Läs mer på: Källa: Hjärt-Lungfonden Svenska Läkaresällskapet 5

6 Matvanor i fokus Levnadsvanor, till exempel ohälsosamma matvanor, diskuteras under Medicinska riksstämman. Hur vården ska möta riskbruk av alkohol diskuteras också. Äldres hälsa Gamla fördomar om patienter med psykisk ohälsa lever fortfarande kvar. De stigmatiseras. Lena Flyckt, ordförande i Svenska Psykiatriska Föreningen DANS BRA FÖR HÄLSAN? Nu intresserar sig forskare för hur fysisk aktivitet som dans kan förebygga och behandla psykisk ohälsa till exempel hos flickor mellan 13 och 18 år. Det friska åldrandet Vi har vant oss vid att svenska kvinnor hamnar i topp när det gäller förväntad livslängd. Men enligt the Lancets studie Global Burden of Disease, kan kinesiska kvinnor förvänta sig fler friska år, 69 år, jämfört med svenskornas 68. Text: Sofia Hillborg Foto: istockphoto Den här metoden att räkna på har visserligen ifrågasatts, men den ställer ändå ett antal intressanta frågor. Var har vi vårt fokus? Inom hälso- och sjukvården är det helt klart så att man främst fokuserar på sjukdom, men det borde vara på hur vi ska hålla oss friska, säger Anders Nord ström, Sveriges ambassadör för global hälsa. Som Hans Rosling brukar påpeka: Världen blir bättre. Barnadödligheten Kontakter med människor är en friskfaktor, det vet man. Relationer är det som skapar mening i livet. har de senaste åren gått ner från 12 miljoner per år 1990 till 6,9 miljoner 2011 och är på god väg att sjunka till 4 miljoner. Många länder har sett medellivslängden öka snabbt under de senaste 30 åren. Men det innebär också att fortfarande förhållandevis fattiga länder kommer att ställas inför nya utmaningar; livsstilssjukdomar och sjukdomar kopplade till åldrande. Vad kan man då göra för att leva frisk så länge som möjligt? Det handlar om de gamla vanliga råden; rök inte, ät nyttigt, rör på dig. Men paradoxalt nog kan det ofta vara så att människor som materiellt får det bättre samtidigt anammar en mindre hälsosam livsstil med mer kött, fett och socker, och avsevärt mindre fysisk aktivitet. Under sina år som internationellt verksam i Asien och Afrika har Anders Nordström sett stora förändringar. När jag arbetade i Phnom Penh i Kambodja 1989 fanns det inga bilar på gatorna, bara cyklar. Nu finns det bara bilar, säger Anders Nord ström. Förklaringen till äldre kinesiska kvinnors oväntat goda hälsa återfinns sannolikt längre tillbaka i tiden, den tid när Kina var ett betydligt fattigare land och man arbetade fysiskt hårt. Det var också en tid när generationerna na levde närmare varandra. Starka sociala nätverk har visat sig vara en faktor som bidrar till att människor håller sig friska längre. Det är bra för hälsan att umgås mycket med släkt och vänner, att känna att man behövs och stimuleras av samtal och aktiviteter. Ensamhet är inte bra för människors hälsa. Men hur skapar man sociala kontakter? Visst skulle man kunna skapa mer stimulans för äldre. Frågan är om inte det skulle betala sig. Samma åsikt har Gösta Eliasson, allmänläkare. Kontakter med människor är en friskfaktor, det vet man. Relationer är det som skapar mening i livet. Att ha en livspartner, att ha vänner. Eller att ha en hund. Det är enkla saker som får oss att må bra; interaktion med andra, en klapp på axeln, fysisk rörelse, en promenad i friska luften. Trots att äldre är en så vårdkrävande grupp, är det troligen den grupp som vården har allra sämst kunskap om, hävdar Yngve Gustafson, professor och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Läkarutbildningen ägnar i bästa Äldre kinesisk kvinna praktiserar Tai Chi i en park i Tseuen Wan Hong Kong. fall två timmar åt gerontologi. Och man kan inte lära sig geriatrik, alltså hur de äldre reagerar på sjukdomar och läkemedel, om man inte vet hur det normala, friska åldrandet ser ut. Att arbeta med äldre har låg status. Kanske för att läkarna inte har så stora kunskaper från början och patienterna därför inte blir intressanta. Forskningen på äldre har aldrig varit så eftersatt som nu. 90 procent av det vi gör med äldre i vården saknar vetenskaplig evidens. Det finns inga läkemedel som är utvärderade på äldre över 80 år. Anders Nordström tror att många av morgondagens äldre kommer att hålla sig friska långt upp i åldrarna. Problemet är att det kommer att vara stora skillnader mellan de som ser till att leva hälsosamt och hålla sig friska och pigga, och de som inte gör det. Svenska Läkaresällskapet ordnar regel bundet seminarier med fokus på hälsa, för att bland annat diskutera hur läkare och vården kan bli bättre på att prata om levnadsvanor med patienterna. FAKTA FÖRVÄNTAD LIVSLÄNGD: Svenska kvinnor: 84 år Varav friska år: 68 Kinesiska kvinnor: 79 år Varav friska år: 69 Källa: The Lancet; Global Burden of Disease Study 2010 ETT DESPERAT ROP PÅ HJÄLP IFRÅN FILIPPINERNA! 6 Svenska Läkaresällskapet

7 ANNONS Svenska Läkaresällskapet 7

8 personer insjuknar årligen i diabetes 800typ 1 i Sverige. Den forskande läkaren PATIENTER DÖR ÅRLIGEN i EU av infektioner med antibiotikaresistenta bakterier och sjukvårdens kostnader ökar med minst 1,5 miljarder euro genom dessa infektioner. Våldtäkt som krigsstrategi är ingen kvinnofråga, utan en fråga om fred. Margot Wallström, som föreläser under Medicinska riksstämman om konfliktrelaterat sexuellt våld. Olle Korsgren, överläkare och professor, menar att ett universitetssjukhus ska slå in kilar i det okända. Själv är han ett levande bevis på hur viktigt det är för patienterna att läkare forskar. På hans Att-göra-lista står allt från att preparera bukspottkörtlar till att konstruera nya organ som kan rädda liv på dem som drabbas av diabetes typ 1. Olle Korsgrens forskning: Krig mot diabete FText: Tove Smeds Foto: Samuel Unéus lickan var sju år gammal och hade fått en svår inflammation i bukspottkörteln. Enda räddningen var att operera bort hela organet, trots att hon då skulle få svårbehandlad diabetes. Hennes läkare vid Karolinska universitetet kon taktade Olle Korsgren, överläkare på Aka dem iska sjukhuset i Uppsala och professor i transplantationsimmunologi. Trodde han att man kunde rädda de cellöar som producerar insulinet, och på så vis förhindra diabetes? Det går att rena fram cellöarna och transplantera in dem i patientens lever. Det är en behandling man ger vissa patienter med särskilt svår diabetes. Men här fanns risk att man inte fick bort alla sjuka celler i reningsprocessen. Skulle sjuka celler följa med vid transplantationen kunde dessa angripa flickans lever och slå ut även det organet. Olle Korsgren och hans kollegor beslöt sig för att inte spruta in cellerna i flickans lever som man brukar göra. Istället satte man dem i en muskel i armen. När bukspottkörteln togs bort mättes blodsockret och vi såg att hon fick diabetes. Men efter transplantationen började hennes celler att producera insulin igen, fast nu från armen. Det var flera år sedan, men värdena är fortfarande fina. SATSA PÅ PATIENTNÄRA FORSKNING Det ringer på Olle Korsgrens mobiltelefon. En bukspottkörtel har blivit tillgänglig efter att dess donator avlidit. Organet flygs till Uppsala där man tar fram de endokrina cellerna, de som producerar insulin. Olle Korsgren lotsar oss genom avdelningen på Rudbecklaboratoriet där man renar fram de livsnödvändiga cellerna. De isoleras och skiljs från de exokrina cellerna, de som är farliga. Om preparationen är tillräckligt bra transplanteras de, annars används de för forskning. Iklädda skyddshandskar och engångskläder tar vi oss via reningsslussar in i det allra renaste rummet, där de insulinproducerande cellerna förvaras inför transplantation. Påsar med grumlig vätska ligger i odlingsskåp och väntar på att få förbättra eller rent av rädda livet på någon med svår diabetes. Tillgången på cellöarna är begränsad, Korsgren får in ungefär 110 bukspottkörtlar, om året. Och även om det skulle finnas obegränsat av tillgängliga bukspottkörtlar skulle man inte transplantera så många fler än man gör i dag: Bieffekterna från medicinerna man måste ta för att kroppen inte ska stöta bort donatorcellerna, är många. Men en Olle Korsgrens forskning finansieras av såväl amerikanska NIH som av EU. Han menar att läkarkåren måste vara en viktig del av forskningen och är orolig för utvecklingen att allt färre får möjlighet att forska: Det är synd att hälso- och sjukvården tenderar att lämna forskningen helt åt universiteten. Läkare har en fingertoppskänsla att förstå vad som går att testa på patienter i kliniska studier, och universitetssjukhusen ska slå in kilar i det okända som gagnar patienterna. Svenska Läkaresällskapet stödjer varje år medicinsk forskning med 25 miljoner kronor genom projektanslag, resebidrag och stipendier. del har så svår diabetessjukdom att det är berättigat. För det är just det som är problemet. Vårt immunsystem tjänar oss mestadels troget och motar bort främmande angrepp utifrån. Fast det förstår inte att de nya ö-cellerna är bra för kroppen. Om patienterna slapp ta immumhämmande mediciner tror jag att de flesta med diabetes skulle säga ja till transplantation. Precis som när man transplanterar in ett helt organ, ser man dock att effekten av de nya donatorcellerna avtar efter tid. En forskningsfråga Korsgren och hans kollegor nu arbetar med är att förstå varför den omfattande celldöden inträffar och hur man kan motverka den. Vi har sett att man under transplantationen förlorar hälften av alla de cellöar man transplanterar in. Med hjälp av PET-kamera under sökningar, samma teknik som man använder för att mäta hjärnaktivitet, kan vi studera dem efter att de transplanterats. Tillsammans med kanadensiska forskare prövade Olle Korsgren att ge stora doser blodförtunnande medel (heparin) till patienterna som transplanterades. Alla patienter fick en dos av cellöarna transplanterade. Lite färre än 10 procent av dem i kontrollgruppen blev friska. Men bland dem som även fick intensiv heparinbehandling tillfrisknade hälften. Forskningen som Olle Korsgren bedriver får ofta snabb praktisk omsättning. En tredjedel av sin tid träffar han patienter, resten forskar han. Insulin fungerar som en nyckel, som låser upp ingången för sockercellerna. Utan insulin stiger blodsockret, men i själva verket svälter kroppens alla celler, trots att man har som sirap i blodet. Innan man upptäckte insulinet 1922 och fick möjlighet att behandla diabetes, svalt de som drabbades ihjäl. I princip har behandlingen inte ändrats sedan dess, även om den förfinats. Någon bot finns inte. Det jobbiga för en diabetiker är inte att ta sprutor, förklarar Olle Korsgren. Det är att hela tiden tänka ut vad som kommer att hända som påverkar blodsockret. Diabetes tar aldrig semester. När allt fungerar som det ska ger kroppen signaler när blodsockret är för lågt. Man blir darrig och till slut aggressiv. Men hos en del diabetiker försvinner signalerna helt. De kan falla in i medvetslöshet för att de inte märker att blodsockernivån rasar. En del är rädda att dö i sömnen och ställer väckarklockan att ringa en gång i timmen för att vara på säkra sidan. Rune Bondjers hade svår diabetes och är en av dem som fått transplantation av ö-celler. Trots att han skötte sig exemplariskt blev han med tiden sämre. En gång i månaden blev han så dålig att han fick ta hjälp av ambulans. Det var besvärligt för mig och familjen. Jag kände som att livet var på väg att ta slut och min fru vågade inte lämna mig ensam eftersom hon inte visste när känningarna skulle komma. Totalt har Rune fått tre transplantationer. Efter den senaste blev han helt insulinfri. Jag lever normalt nu, det är ett helt nytt liv. Förut undrade jag hur jag skulle orka jobba något år till, nu vill jag 8 Svenska Läkaresällskapet

9 ANNONS Organ till salu Hur obehagligt det än låter så pågår en global organtrafficking. Vilken roll svenska läkare kan spela i detta debatteras under Medicinska riksstämman. VI BÄR HUNDRATALS KEMIKALIER Mindre än 5 procent av dessa ämnen som vi har i kroppen är testade. Vi exponeras för kemikalierna genom mat, förpackningar, leksaker, kassakvitton, möbler med mera. Genom att rikta avkastning från Svenska Läkaresällskapets donationsfonder till forskare tidigt i karriären, främjar vi vetenskaplig utveckling. Håkan Billig, ordförande för Svenska Läkaresällskapets forskningsdelegation Transplantation botar inte, utan är en behandling för de vars liv förstörs av diabetes. Olle Korsgren, överläkare på Aka dem iska sjukhuset i Uppsala och professor i transplantationsimmunologi s typ 1 får även möjlighet att transplantera insulinproducerande celler från stamceller. Skulle patienten inte må bra av donatorns celler, kan vi på 20 minuter avlägsna kammaren. Det går inte när man transplanterar in muskel eller lever. Diabetes typ 1, inte att förväxla med typ 2 som ofta är levnadsvanerelaterat, är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos svenska barn och ungdomar. I dag finns ingen bot mot sjukdomen. jobba så länge jag får och lite till. Olle Korsgren och hans kollegor hoppas nu på att ta fram ett nytt endokrint organ. Tanken är att använda cellöarna från en donator och försluta dem med en gel med tillväxtfaktorer, så att de inte kommer i kontakt med immunförsvaret på samma sätt. Vi hoppas att det ska minimera förluster av fungerade ö-celler. Utvecklingen av biomaterial ger också hopp om helt nya sätt att angripa diabetes typ 1. Tillsammans med ett israeliskt bolag håller Olle Korsgren på att ta fram något som liknar en säkerhetskammare. I den lägger man donatorns ö-celler, så att de kapslas bort från mottagarens kropp, men fortfarande har möjlighet att känna av blodsockernivåerna. Det innebär att den kan känna av när insulin behövs och reglera detta själv. Vi slipper de immunhämmande medicinerna och deras biverkningar, och Foto: Colourbox Ett stort problem är att forskarna inte vet varför en del drabbas av diabetes typ 1. En dag fick vi in en donator som dött samtidigt som han insjuknade i diabetes typ 1. När vi studerade bukspottkörteln öppnades en ny värld för oss, som såg helt annorlunda ut än vad vi väntat oss. Den kunskap man haft baserades på modeller man nu vet inte gäller för människan. Vi måste studera mänsklig vävnad för att kunna förstå vad som gör att en människa blir sjuk. Om fem år har vi en helt annan syn på vad som orsakar diabetes. Jag lutar åt att det är en inflammation i hela bukspottkörteln som även skadar de insulinproducerande cellerna. De senaste årens forskning talar allt mer emot att diabetes typ 1 är en T-cellsmedierad autoimmun sjukdom. Det innebär att forskningen nu står inför en spännande fas: Nu när vi förstått hur annorlunda detta fungerar i människan jämfört med vad vi trott, öppnas fantastiska möjligheter. Olle Korsgren förbereder sig för att gå in till det allra renaste rummet, där ö-cellerna förbereds för transplantation. Han menar att verkligheten på Akademiska sjukhuset är bättre än i tvserien om Dr. House. FAKTA Namn: Olle Korsgren Ålder: 54 år Familj: Ja Läser gärna: Deckare Ser helst: Att unga kollegor lyckas med sin forskning. Trivs som allra bäst: I vardagen. Svenska Läkaresällskapet 9

10 Sjukvården i media Vården bättre än sitt rykte Vården genererar många löpsedlar. Vad händer med vårdpersonalens självkänsla och patienternas förväntningar? Text: Sofia Hillborg Illustration: David Marklund Foto: Samuel Unéus De senaste åren har det varit mycket fokus på problemen i svensk vård. Vanvård, felaktiga behandlingar och skandaler har toppat löpsedlarna. Missförhållanden ska upp i ljuset och debatteras. Och det är viktigt att det skrivs om problem så att vi kan bli bättre. Samtidigt måste vi inom vård och omsorg bli bättre på att också lyfta fram det som är bra, säger Kerstin Nilsson, docent i obstetrik och gynekologi vid Universitetssjukhuset i Örebro och vice ordförande för Svenska Läkaresällskapet. Har det börjat gå så långt att patienter till och med blir förvånade när de får bra vård? I en insändare i DN beskrev en cancerpatient vårdens bemötande och uttryckte sin överraskning över den fina vård han fick. Han hade trott att cancervården var i kris och var beredd på det värsta. Min personliga uppfattning är att allmänheten inte vet hur bra den svenska vården faktiskt är och vilka goda resultat den har. Folk vet inte att vi ligger i topp inom många områden i den landstingsdrivna vården, exempelvis när det gäller cancer, hjärtsjukdomar och vård av för tidigt födda barn. Hälsan tiger still. De patienter som varje dag får ett bra bemötande i vården hör sällan av sig. De röster man hör är oftast de missnöjda. Men vad gör denna negativa mediabild med vårdpersonalens självkänsla? Det är ju en verksamhet som man lägger sitt engagemang i och ofta har stor stolthet i. Risken är att den stoltheten mals ner om man ständigt ser verksamheten beskrivas i negativa termer. Även om man inte själv känner igen sig i den bilden. Kerstin Nilsson anser att det finns risker för att en massivt negativ mediabild på sikt kan undergräva förtroendet för vården, vilket kan få allvarliga konsekvenser. Som patient kanske man tvivlar på att man kommer att få den vård man behöver när man behöver den. Men om patienters förtroende för den skattefinansierade vården nöts ner, kan vi få negativa konsekvenser som att patienter börjar söka sig privata lösningar. I förlängningen skulle det kunna urholka den allmänna vården så att vi inte längre kan erbjuda en god vård till alla. En massivt negativ mediabild kan på sikt under - gräva förtroendet för vården, säger Kerstin Nilsson, vice ordförande för Svenska Läkaresällskapet. Aktuellt Kunskapsstyrning LIF201311DN Hur ska Sverige sluta halka efter i användandet av innovativa läkemedel? Utvecklingen drabbar både patienter och samhällsekonomin. Opinion ojämlik vård LIFe-time.se lyfter centrala ämnesområden inom hälso- och sjukvården och består av ett nyhetsbrev med tillhörande e-tidning och debattseminarier. LIFe-time ger bakgrund, perspektiv och fördjupning och gör tydlig skillnad på redaktionellt innehåll och debattartiklar. Alla tjänster på LIFe-time är kostnadsfria och du hittar flera nya artiklar varje vecka i e-tidningen. Väljer du att bli prenumerant får du kontinuerligt ett urval av artiklarna från e-tidningen direkt till din mejl. Vårt mål är framåtsyftande och kunskapsbaserade diskussioner mellan vårdens olika aktörer, från hela landet. Allmänhet och vårdpersonal delar inte beslutsfattarnas syn på svensk sjukvård Vem har rätt bild av verkligheten? Aktuellt Patientsäkerhet Sverige i frontlinjen i arbetet att hindra att falska läkemedel drabbar patienter Viktigt för att stärka patientsäkerheten ännu mer. Välkommen till LIFe-time.se Läs av koden och kom till prenumerationssidan. LIFe-time.se ges ut av LIF de forskande läkemedelsföretagen verksamma i Sverige. LIF företräder ca 80 företag vilka står som tillverkare av ca 80 % av alla läkemedel som säljs i Sverige. Läkemedelsindustriföreningens Service AB, LIF Box 17608, SE Stockholm Tel info@lif.se Svenska Läkaresällskapet

11 ANNONS Tillgänglighet, valfrihet och delaktighet Jämlik och patientsäker vård Mer tid för patienten Vården ska vara tillgängligt på lika villkor för hela befolkningen. Brister och skillnader i medicinska resultat och andra kvalitetsmått måste tas på allvar. För en kvalitativ och säker vård. QR-kod för direkt info om vår politik inom vård och omsorg. Partiordförande och socialminister Göran Hägglund Svenska Läkaresällskapet 11

12 STEN A OLSSONS STIFTELSE FÖR FORSKNING OCH KULTUR STIFTADES ÅR 1996 I SAMBAND MED SKEPPSREDARE STEN A OLSSONS 80-ÅRSDAG STEN ALLAN OLSSON ( ) FAMILJEN STEN A OLSSON har alltid haft ett stort intresse av och vilja att stödja framåtsträvande, kreativa människor i deras strävan att uppfylla sina mål. Genom Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur lämnar familjen Sten A Olsson bidrag till forsknings- och kulturverksamhet främst i Göteborg och västra Sverige. Stiftelsen har till ändamål att främja vetenskaplig forskning och utveckling, samt alla konst- och kulturarter, humaniora och kristna samfund. Stiftelsen har under åren främjat dessa ändamål genom stora satsningar på vetenskaplig forskning, men också genom årliga utbildningsstipendier till musiker, konstnärer och andra personer inom kulturområdet. Dessa stipendier är avsedda att ge möjligheter till vidareutveckling av ett redan etablerat konstnärskap - Jag ser gärna att stiftelsens stöd inriktas på gränsöverskridande och nyskapande projekt som annars inte skulle bli av utan vår hjälp, säger Dr Madeleine Olsson Eriksson, ordförande i stiftelsen. Sten A Olssons Stiftelse har lämnat bidrag till flera större projekt. Under innevarande år har bland annat ett projekt som avser att studera en cytomegalovirus variants roll i cancer, vilket förhoppningsvis kommer att leda till en helt ny insikt i tumörbiologi och därmed öppna nya behandlingsmöjligheter.»projektet hade inte kunnat drivas vidare under detta år utan hjälp från stiftelsen. Jag är därför oerhört tacksam för det starka ekonomiska stöd som vi fått, vilket bidrar till att vi kan behålla vår världsledande ställning i detta viktiga forskningsfält. Stiftelsen har visat stort mod genom att satsa på detta nyskapande projekt, vilket få finansiärer gör idag.«säger projektledaren Professor Cecilia Söderberg-Nauclér vid KI. Stiftelsen avser också att ge ett större stöd till Ågrenska stiftelsen som sedan 2005 driver»nationellt Kompetens-centrum Sällsynta Diagnoser«för såväl barn och ungdomar som vuxna. Stödet ska gå till att bygga ett nytt hus på Amundön, där kombinationen verksamhet och forskning möts. Träffar du patienter med sällsynta diagnoser? I Socialstyrelsens kunskapsdatabas fi nner du utförlig information om över 300 ovanliga diagnoser. 12 Svenska Läkaresällskapet

13 Att skapa hälsa handlar inte enbart om att förebygga eller bota sjukdomar. Samhällsstrukturen visar att det skiljer 7 år i livs- 7 Malmökommissionens rapport och hur folk interagerar bidrar i hög grad till längd beroende på vilket område välbefinnande. Sir Harry Burns, invigningstalare på Medicinska riksstämman i Malmö man kommer ifrån. Ojämlik hälsa Hälsan påverkas av social status ANNONS EN MILJON SVENSKAR har ett riskbruk av alkohol. Alkohol är en cancerogen substans. 10 procent av all manlig och 3 procent av all kvinnlig cancer i Europa beror på alkohol. Sjukvård i skottlinjen Välkommen till ett seminarium om hälso- och sjukvård som drabbas av våld i väpnade konfl ikter. Plats: Svenska Läkaresällskapet, 4 december. Röda Korset, Amnesty International och Läkare utan gränser är medarrangörer. Se för anmälan Det skiljer sju år i medellivslängd mellan två olika stadsdelar i Malmö. Hur kommer det sig? Och vad kan vi göra åt det? Text: Tove Smeds Foto: Wikipedia I slutet av oktober i år presenterade WHO en rapport om folkhälsan i Europa. Färska siffror visar att ojämlikheterna i hur vi mår inte minskar, utan tilltar allt mer. Både inom och mellan länderna. Isländska kvinnor lever i genomsnitt 12 år längre än kvinnor i Ryssland och beroende på var du bor i Malmö kan det skilja upp till 7 år i medellivslängd. Men lösningen på problemet står inte i första hand att finna hos sjukvården, menar professor Michael Marmot. Han är något av en gigant inom epidemiologisk forskning och har varit med och tagit fram studien. Vi kan se att man gör lite mer för dem som är privilegierade i samhället. Vi ser tydligt att en människas sociala position i samhället i hög grad påverkar hans eller hennes hälsa. Därför är det så viktigt att vi ger varje barn den bästa starten i livet, så de får möjlighet att maximera sin kapacitet. Och det är svårt för sjukvården att göra, säger Michael Marmot. När Marmot började sin forskning menade många att höginkomsttagare hade mer hjärtsjukdomar. Jag fann att det var tvärtom. Men det intressanta var att risken att få hjärtsjukdom steg gradvis ju längre ned i samhällsskiktet du kom. Michael Marmot lyfter fram sex områden där man måste agera för att minska skillnaderna inom hälsa: barns tidiga utveckling, utbildning, arbetsförhållanden, minsta inkomst för hälso samt liv, en hållbar miljö och att förebygga genom att titta på sociala faktorer, säger han. Något som blir extra viktigt nu när den finansiella krisen slagit hårt mot Europa och allt fler familjer klättrar nedåt i samhällsskiktet. Malmökommissionen bekräftar bilden av att utbildning och status är avgörande för hur vi mår. Kvinnor med någon form av utbildning efter gymnasiet lever fyra år längre än de med enbart grundskoleutbildning. Den allra viktigaste faktorn där vi kan påverka folks hälsa långsiktigt är genom insatser tidigt i livet. Min övertygelse är att vi måste följa barnen från innan de till och med är födda, via BVC och genom hela elevhälsovården fram tills de är 18 år. Men för att det ska fungera bra krävs en integrering mellan hälso- och sjukvården och elevvården. De kan inte jobba isolerat, säger Sven-Olof Isacsson, ordförande i Malmö kommissionen och hjärtläkare. Malmö speglar resten av landet. Nu har vi som kan påverka en skyldighet att sätta oss in i vad som är viktigt för att komma tillrätta med ojämlikheterna inom hälsan. Malmökommissionen presenterade 72 konkreta förslag på hur den ojämlika hälsan kan förbättras med insatser: Jag tror inte att allt kommer att Hälsan påverkas av vår sociala ställning. Chaplin och pojken (från The Kid 1921) befann sig på samhällets botten. rättas till. Men jag är optimist och lycklig över att vi bor i ett land där vi faktiskt får ha en öppen debatt om detta, säger Sven-Olof Isacsson. Sociala skillnader påverkar också hur vi klarar av en cancerdiagnos, menar Mats Lambe som är professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi, Karolinska Institutet. Prognosen är generellt bättre i socioekonomiskt starka grupper. Infor mation från kvalitetsregister pekar på att högutbildade erhåller en mer omfattande utredning och behandling. Jag tror inte att det handlar om en systematisk diskriminering, utan snarare om kommunikationen mellan läkare och patient, förkunskaper, förväntningar och krav. Även skillnader i allmänt hälsotillstånd kan påverka handläggningen. Det finns regionala skillnader inom cancervården: Dessa avspeglar sjukvårdens insatser. Inom ramen för den nya cancerstrategin ska alla ha rätt till såväl en individuell vårdplan som ett andra utlåtande av annan läkare. Detta kan förhoppningsvis bidra till en mer jämlik vård. Mats Lambe menar att frågan har två delar. Å ena sidan handlar det om huruvida vård erbjuds åt alla på lika villkor. Å andra sidan i vilken mån individens grundhälsa påverkar handläggning och prognos. Hemtjänst med kristen värdegrund Södermalmskyrkans Vård och Omsorg Hemtjänst på Södermalm och i Skarpnäck. Låt oss, genom vårt kunnande och varma bemötande, ge dig en värdig, kärleksfull och trygg omsorg. För mer information ring Forskning för att hitta nyckeln till fibromyalgins gåta FIBROMYALGIFÖRBUNDETS FORSKNINGSSTIFTELSE Vi delar ut medel till forskning om fibromyalgi. Vill du veta mer, besök oss i monter 31:4. Svenska Läkaresällskapet 13

14 4 grader Profilen varmare Stigande medeltemperatur ger allvarliga konsekvenser för hälsa, ekologi och ekonomi. UNGA OCH ALKOHOL Enligt en forskningsrapport från IOGT-NTO och Svenska Läkaresällskapet uppskattas svenska 17-åringar år 2012 ha druckit alkohol som motsvarar 21 miljoner burkar starköl. Vi har ett stort ansvar att göra vad vi kan för att göra vården mer jämlik. Det får inte i första hand vara de högljudda och starka som får mest hjälp. Peter Friberg, ordförande för Svenska Läkaresällskapet Reptilhjärnan protesterar Människans hjärna är anpassad till livet för år sedan, inte till vår tids valmöjligheter, informationsöverflöd och krav på att jämt vara tillgänglig. Hjärnforskaren Katarina Gospic menar att allt för lite i samhället tar hänsyn till det. FText: Johan Holmström Foto: Samuel Unéus ör många blev hjärnforskaren Katarina Gospic bekant i och med hennes program i P1:s Sommar tidigare i år, där hon bland annat pratade om att samhället i märkvärdigt liten utsträckning är anpassat efter våra stenåldershjärnor. Det är logiskt, menar Gospic med naturvetarens trosvisshet, att vi blir stressade och sjuka. Vad vi kan göra som förebyggande hälsa, är att lära oss att reglera impulserna från vår primitiva reptilhjärna. Förenklat kan man säga att vår hjärna är perfekt kopplad för en jakt på sju gnuer. Men den är väldigt dåligt anpassad till att ha koll på 70 mail eller post it-lappar, särskilt i en stökig arbetsmiljö som kräver massor av hjärnkapacitet bara för att kunna koncentrera sig. Vår tid är en katastrof för hjärnan. FAKTA KATARINA GOSPIC är 29 år, uppvuxen i Akalla och Tensta. är hjärnforskare, företagare och författare. Utbildad läkare, fysiolog och har en filosofie doktorsexamen i medicin. Hennes doktorsavhandling handlade om hur vi reglerar våra känslor och vad som händer i hjärnan då vi fattar beslut. driver nu företaget Brainbow Labs där hon tillämpar hjärnforskning för att förbättra människors välmående, hälsa och prestation. har skrivit boken Välj rätt! En guide till bra beslut. Kommer i januari ut med en ny bok med titeln Den sociala hjärnan. Vår tid är en katastrof för hjärnan, säger Katarina Gospic, hjärnforskare och författare. I både arbete och vardag bombarderas vi av frestelser att välja den enkla vägen det som ger mest behag eller minst obehag. Men det är inte alltid klokast på sikt. Två delar av vår primitiva hjärna spökar: amygdala och striatum. Gospic beskriver amygdala som kroppens brandlarm. Larmet går igång för att vi ska kunna fly eller fäkta, något vi sällan har behov av. Men att ge amygdala för stort spelutrymme är som att köra en bil med gasen i botten, det blir snabbt bensinstopp och vi blir sjuka. Striatum är hjärnans belöningsstruktur, också det dåligt anpassat till vårt moderna liv, vare sig frestelsen är obegränsad tillgång till muffins eller möjligheten att i tid och otid kolla Facebook. På savannen var det inte så många muffins som dök upp, man fick ta chansen när den kom. Och så är vi fortfarande kopplade. Vi är programmerade att vilja äta mer än vad vi behöver och inte att tänka på hjärtinfarkten som kanske blir konsekvensen om 30 år. På samma sätt kan en stunds Facebookande eller ett skickat mejl ge en kortsiktig belöning. Men till priset att vi tappar koncentrationen, arbetar långsammare eller skjuter upp något vi borde ha gjort, något som i slutänden kan dränera oss på energi, göra oss sjukare och få oss att prestera sämre. Finns det då något hopp i kampen mot stenåldern? Absolut, menar Gospic. Hoppet finns i pannloben, den smartaste delen av hjärnan. Det är genom pannloben som vi kan bryta reptilhjärnans makt och blir medvetna i vårt beslutsfattande. Forskning visar att vi inte faller för frestelser lika lätt om vi skapar avstånd till dem. Alltså behövs strategier för att begränsa val och störningsmoment. På arbetsplatsen kan det vara att stänga av mobiltelefoner, ha ett tyst rum eller att umgås med varandra på bestämda tider så att inte någon kommer och knackar på var femte minut. Hela samhället skulle tjäna på att vi anpassade oss bättre till våra hjärnor. Gospic föreslår halvt på skämt, halvt på allvar, att det borde krävas ett slags körkort i hjärnkunskap för beslutsfattare, företagsledare liksom politiker. Ingen skulle anlita en självlärd läkare som inte vet var hjärtat sitter, men att fatta beslut utan att veta hur hjärnan fungerar är uppenbarligen helt okej. Även beslutsfattare styrs av hjärnans amygdala och striatum, och suktar efter snabba belöningar. Att inte kunna reglera primitiva impulser från reptilhjärnan kan som bekant leda till både ekonomiska kriser och krig. Skolan är, enligt Gospic, ett bra exempel på dåliga förutsättningar ur ett hjärnperspektiv. Hur skapar vi de bästa förutsättningarna för våra barn att må bra och prestera? Forskning visar till exempel att barn med bra kondition presterar bättre på språk- och mattetest. Av regelbunden träning får man bättre kopplingar i hjärnan. Fysisk träning borde vara en lika naturlig del av dagen som att vi ger barnen bra mat och studiero. Är det inte konstigt att vi förväntar oss att våra barn ska lära sig en massa saker, utan att lära dem hur man lär sig på bästa sätt? Varför vet vi mer om våra smart phones än om oss själva, som ska använda dem? I januari släpper Katarina Gospic en ny bok med titeln Den sociala hjärnan. Målsättningen med författarskapet och arbetet med det egna företaget Brainbow Labs är att tillämpa hjärnforskning för att förbättra människors välmående, hälsa och prestation. Bara några procent av alla sjukdomar är enbart genetiska, de flesta är relaterade till hur vi lever och möter kroppens och hjärnans behov. Den tid som vi inte lägger på att vara friska kommer vi att lägga på att vara sjuka. Vad samhället behöver är samhälls- och företagsstrukturer som främjar god hälsa. Jag vill hjälpa människor att inte bli sjuka. 14 Svenska Läkaresällskapet

15 ANNONS Hur dricker du? På alkoholprofilen.se är det lätt att testa sina alkoholvanor och få koll på eventuella risker. Alkoholprofilen är Sveriges mest etablerade webbtest och finns tillgängligt för alla, alltid. Var rädd om dig. Svenska Läkaresällskapet 15

16 Fler säkra aborter räddar liv När den 14 åriga kenyanska fl ickan Elisabeth, som egentligen heter någonting annat, gjorde ingreppet hade hon mycket lite kunskaper om såväl sex som aborter. Hon hade aldrig haft någon pojkvän. Elisabeths tid gick åt till att studera, spela fotboll och hjälpa hennes mamma att dela ut varor till hennes kunder. En kväll blev hon överfallen av en manlig kund. När jag kom till den här mannens hus så stängde och låste han plötsligt dörren och tvingade sig på mig. Jag kunde inte skrika för han höll för min mun, berättar Elisabeth. Kort efter överfallet upphörde Elisabeths mens. Hon ville inget annat än att fortsätta gå i skolan men oroade sig för att bli utslängd om lärarna förstod att hon blivit gravid. Elisabeths räddning blev att hon kunde göra abort på en säker och laglig klinik. Därmed slapp hon utsätta sig för de onödiga risker som en illegal abort i östra Afrika ofta medför. I Kenya genomförs varje år osäkra aborter och av dessa slutar med att kvinnan dör. Varje minut dör i genomsnitt en kvinna av graviditetsrelaterade orsaker. Många gånger beror detta på att osäkra aborter slutar i dödsolyckor. Sedan lång tid tillbaka arbetar Sida för att öka antalet säkra aborter i världen. Arbetet drivs av den internationella organisationen International Planned Parenthood Federation. Under 2012 har 4,9 miljoner oönskade graviditeter förhindrats och därigenom har osäkra aborter undvikits. Som en konsekvens av det målmedvetna arbetet har acceptansen för lagliga och säkra aborter ökat i många utvecklingsländer. Från början tyckte jag att abort var oetiskt, att du dödar någon. Men så dog min granne efter att ha gjort en osäker abort. På sjuksköterskeskolan insåg jag att om du gör det rätt, bra och ger stöd samtidigt så hjälper du andra, säger Phoebe Wafula som är sjuksköterska vid abortkliniken i staden Kisumu i Kenya. Läs mer på och följ oss på 16 Svenska Läkaresällskapet