MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Vindkraftsanslutning Rätanklustret, 220 kv kraftledning

Transkript

1 2015 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vindkraftsanslutning Rätanklustret, 220 kv kraftledning

2 Förord Jämtkraft Elnät AB planerar en ny högspänningsledning på 220 kv mellan stamstation vid Rätan kraftstation och de tre planerade parkerna Nordkölen, Länsterhöjden och Storflötten (Rätanklustret). Syftet är att ansluta de tre planerade vindkraftsparkerna till elnätet. Vindparkerna utgör tillsammans Rätansklustret. MKBn är ett underlag för en samlad bedömning av projektets inverkan på människors hälsa och säkerhet, på miljön och på hushållningen med naturresurser. MKB ingår som ett led i tillståndsprocessen och utformas i enlighet med gällande lagstiftning. Jämtkraft Jämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och säljer el och fjärrvärme, till största delen inom ägarkommunerna Östersund, Krokom och Åre. I Jämtkraftkoncernen ingår moderbolaget Jämtkraft AB och sex dotterbolag. Jämtkraft är också delägare i Boo Energi, Jemtska, JP Vind och Merpellets. Jämtkraft AB ägs till 98 procent av Östersunds kommun. Krokoms kommun äger 1,0 procent och Åre kommun äger 1,0 procent. Jämtkrafts vision är att vara en drivkraft för regionens utveckling och framgång. Att regionens elnät är väl förberett att möta framtidens nya krav, både när det gäller teknisk kvalitet och leveranssäkerhet, är ett led i att utveckla regionen. Jämtkraft har cirka 320 medarbetare. Huvudkontoret finns i Östersund men arbetsplatser finns även i Lugnvik, Hissmofors, Änge, Järpen, Hackås, Duved och Föllinge. Drygt kunder är anslutna till Jämtkrafts elnät. Ledningsnätet sträcker sig km, vilket geografiskt täcker större delen av Jämtland. Projektorganisation Jämtkraft Elnät AB Box Östersund Tel Fax Besöksadress: Kyrkgatan 21 Org. nr info@jamtkraft.se Projektledare Miljöfrågor, kartor Ronny Asplund Jessica Raftsjö-Lindberg Naturvärdesinventering har gjorts av Stefan Grundström på Stigsjö GeoBio. Arkeologisk utredning har genomförts av Jamtli tillsammans med konsulterna Håkan Nilsson från KNATON AB och Annette Färjare från Eldrun arkeologi & landskap. Fågelinventering har gjorts av Christer Olsson från Fågelperspektiv. Jämtkraft Elnät AB 2

3 Sammanfattning Bakgrund Jämtkraft Elnät AB planerar en ny högspänningsledning på 220 kv mellan stamstationen vid Rätan kraftstation och de tre planerade parkerna Nordkölen, Länsterhöjden och Storflötten (Rätanklustret). Syftet är att ansluta de tre planerade vindkraftsparkerna till elnätet. Vindparkerna utgör tillsammans Rätansklustret. I dagsläget räcker inte det ledningssystem som finns i området till för att ta emot och leverera den el som de tre planerade vindkraftparkerna kommer att generera. Den närmsta punkten där en anslutning till elnätet kan ske är Rätan. För att effekten från planerade vindparker vid Rätanklustret ska kunna transporteras till stamnätet så behöver det befintliga elnätet mellan anslutningspunkten vid den planerade stamstationen vid Rätan och de tre planerade parkerna anläggas med ledningar för 220 kv. Samråd Enligt 6 kap. 4 Miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt Miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan anses bli särskilt berörda. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och dess förutsedda miljöpåverkan, samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Samrådsmöten har hållits med länsstyrelser och kommuner samt berörda markägare, samebyar och allmänhet. Synpunkter som framförs skriftligt under samrådstiden har sammanställts i en samrådsredogörelse tillsammans med Jämtkraft Elnäts bemötande. Miljökonsekvenser Ledningen bedöms i huvudsak påverka naturvärde, markanvändningen och till viss del landskapsbilden då området i huvudsak idag nyttjas för skogsbruk och för rekreation för boende in närområdet. Marken används i huvudsak till skogsbruk, men även för jakt och friluftsliv vilket påverkas genom att ledningsgatan för kraftledningen tas i anspråk. Området används också som vinterbete och vårvinterbete för rennäringen. Utöver detta finns inget hinder för nuvarande markanvändning. Landskapsbilden förändras genom att en kraftledning uppförs, samt att ledningsgatan för denna måste avverkas för att hållas fri från högre vegetation. Det finns ett antal delområden med naturvärden längs ledningssträckan, dock bedöms konsekvenserna som små då kraftledningen tar en mindre areal i anspråk men viss påverkan sker utifrån kanteffekter där ledningen går genom skog med naturvärden. Hänsyn kommer att tas för att minimera påverkan på våtmarker. Inga fasta fornlämningar berörs och de kulturvärden som påträffats längs kraftledningssträckan kommer att undvika av direkt påverkan. Fågellivet i området är normalt utifrån biotopen med några skyddsvärda arter noterade. En kraftledning medför i första hand en kollisions risk för fåglar men även störning i det fall anläggning sker under häckningstid. Åtgärder kommer att vidtas för att minimera påverkan. Den sammantagna bedömningen är att miljökonsekvenserna är att betrakta som små. Jämtkraft Elnät AB 3

4 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syftet med utbyggnaden Avgränsning Metod Planering och prövning Planeringsprocess Tillstånd Samråd och information Tidplan Övergripande förutsättningar Miljömål Jämtkrafts miljöpolicy Natura 2000 och riksintresseområden Teknik Tekniska förutsättningar Ledningens tekniska utförande Markbehov Säkerhet Elektromagnetiska fält och ljud Magnetfält för aktuell ledning Ljudeffekter Alternativ Nollalternativet Alternativt tekniskt utförande Alternativa sträckningar Jämförelse och motiv till val av stråk Miljökonsekvenser Landskap och markanvändning Naturvärden Fågelliv Forn- och kulturlämningar Rekreation och friluftsliv Rennäring Bebyggelse och boendemiljö Jämtkraft Elnät AB 4

5 7.8 Planer och infrastruktur Samlad bedömning Störningar och skador under byggtiden Buller Transporter Framtida drift och underhåll Ledningsunderhåll Skogligt underhåll Bilageförteckning Referenser Litteratur Kartor Jämtkraft Elnät AB 5

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Jämtkraft Elnät AB planerar en ny högspänningsledning på 220 kv mellan stamstationen vid Rätan kraftstation och de tre planerade parkerna Nordkölen, Länsterhöjden och Storflötten (Rätanklustret). I dagsläget räcker inte det ledningssystem som finns i området till för att ta emot och leverera den el som de tre planerade vindkraftparkerna kommer att generera. Den närmsta punkten där en anslutning till elnätet kan ske är Rätan. 1.2 Syftet med utbyggnaden Syftet är att ansluta de tre planerade vindkraftsparkerna till elnätet. Vindparkerna utgör tillsammans Rätansklustret. 1.3 Avgränsning I denna MKB detaljstuderas och beskrivs de av Jämtkraft Elnät valda ledningsstråken mellan planerad stamstation Rätan och de tre planerade vindkraftparkerna inom Rätanklustret, Nordkölen, Länsterhöjden och Storflötten. För intressen som inte bedöms bli påverkade, eller där påverkan inte går att förutse, ges ingen konsekvensbeskrivning. 1.4 Metod Jämtkraft Elnät har en utarbetad metodik för identifiering av lämplig ledningssträckning, samråd och koncessionsansökan för elledningar. Utbredningsområdet är väl definierat utifrån givna projektförutsättningar anslutningen ska ske från de tre vindkraftparkerna Rätanklustret till en planerad fördelningsstation i Rätan. Inom utredningsområdet har flera tänkbara ledningsstråk definierats. Förekomsten av intressen gällande natur och kultur har undersökts och information från myndigheter och berörda samlats in. Stråkbeskrivningens syfte är att den utgör en del av underlaget för beslut om vilket stråk utredningen skall gå vidare med. Utifrån inkomna synpunkter under samråd, regionalt och lokalt planeringsunderlag samt fältstudier, så har det bäst lämpade stråket valts. För sträckningen upprättas denna miljökonsekvensbeskrivning. Jämtkraft Elnät sammanställer därefter en koncessionsansökan för vald sträckning och den lämnas tillsammans med miljökonsekvensbeskrivningen in till Energimarknadsinspektionen. De ledningsstråk som funnits med inom utredningsområdet utgör alternativa sträckningar i denna miljökonsekvensbeskrivning Avgränsning och justering av stråk Som ett första steg i arbetet att ta fram en lämplig ledningssträckning utförde Jämtkraft Elnät en stråkutredning för att ta fram ett eller flera lämpliga stråk. Vid framtagande av stråkalternativ är strävan att minimera påverkan på natur- och kulturmiljö, närboende, Jämtkraft Elnät AB 10

7 pågående markanvändning samt andra intressen. Stråken har anpassats till befintlig bebyggelse inom utredningsområdet så att byar och sammanhållen bebyggelse har undvikits så långt som möjligt. Även tekniska och ekonomiska aspekter är styrande vid lokalisering av lämpliga stråk. Utifrån dessa parametrar har Jämtkraft Elnät AB beslutat vilket stråk som är bäst lämpad för kraftledningen. Områden och objekt som är värdefulla ur natur- och kulturmiljösynpunkt har undvikits så långt som möjligt i framtagandet av alternativa stråk. Som underlag för inventering av berörda intressen utmed de föreslagna stråken har bland annat Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala planeringsunderlag samt Lantmäteriets kartmaterial använts. Detta har, tillsammans med fältinventeringar utförda under augustioktober2015 samt kontakt med markägare och myndigheter, lett fram till att tre alternativa huvudstråk har definieras. Under processen har också tre ytterligare möjliga kombinationer av de tre ledningsdragningarna tagits fram Med de framtagna huvudstråken gick Jämtkraft Elnät AB gick till samråd med enligt Miljöbalken 6 kap 4. Utifrån de synpunkter som framfördes under samrådet skedde ytterligare justeringar i stråken för att minimera miljöpåverkan. De slutliga stråken har sedan utvärderats och Jämtkraft har valt det stråk som anses mest lämpat för kraftledningsbyggnationen Utvärdering av stråk Genom att ta hänsyn till allmänhetens synpunkter som framkommit vid informationsmöten, samt natur-, kultur-, och fågelinventeringarna togs tre de alternativa huvudstråken fram, med vilka Jämtkraft gick till samråd. I valet av vilket stråk som anses vara det bästa alternativet finns flera inverkande parametrar, vilka kan beskrivas utifrån de uppgifter som framkommit under processen. De parametrar som bedöms är de miljökonsekvenser som identifierats för projektet samt kostnad, tillgänglighet och de mervärden som en ledningssträckning kan medföra. Syftet med stråkutvärderingen är att välja det stråk som ger upphov till minst miljökonsekvenser och konsekvenser för berörda, samtidigt som det skall vara kostnadseffektivt. Utvärderingen av stråk kan läsas i sin helhet i stråkvalsutredningen (se Bilaga 4). Jämtkraft Elnät AB 11

8 2. Planering och prövning 2.1 Planeringsprocess Arbetet med en Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är en process vars syfte är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen integreras med den övriga planeringsprocessen och genom detta kan konflikter mellan olika intressen tidigt upptäckas, vilket medför en ökad möjlighet till miljöanpassade lösningar. Genom de samråd som ingår i MKB-processen kan kunskap, idéer och synpunkter tillvaratas, vilket ger ett bättre underlag för vilka typer av anpassningar som ska ske inom projektet. MKB-dokumentet är i första hand till för beslutsfattare och remissinstanser, i andra hand för allmänheten. Samråd inför upprättandet av MKB:n har skett under hösten Tillstånd Koncession För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt Ellagen (1997:857) ett tillstånd, så kallad nätkoncession. Ellagen samt tillhörande förordningar, elförordningen och starkströmsförordningen, anger regelverket kring detta. Enligt ellagen får nätkoncession meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt samt inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Vidare får nätkoncession beviljas endast den som från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. Det finns två olika typer av nätkoncessioner; Nätkoncession för linje avser ledning med i huvudsak bestämd sträckning, samt nätkoncession för område som inte avser en specifik ledning utan ger innehavaren rätt att inom ett angivet område bygga och använda ledningar upp till en viss spänning. Jämtkraft Elnät AB kommer att ansöka om nätkoncession för den planerade 220 kv kraftledningen som ska ansluta vindkraftparkerna i Rätanklustret till ledningsnätet. Ansökningarna lämnas till Energimarknadsinspektionen vilka prövar ansökningar om nätkoncession. Handläggningen av ett koncessionsärende sker i flera olika steg. Nätägaren och verksamhetsutövaren, i det här fallet Jämtkraft Elnät, gör en skriftlig ansökan som åtföljs av en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Energimarknadsinspektionen inhämtar därefter yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och övriga som berörs av ansökan. Vid prövningen tillämpas miljöbalkens bestämmelser avseende allmänna hänsynsregler, bestämmelser om hushållning med mark och vatten, miljökvalitetsnormer samt alternativ Jämtkraft Elnät AB 12

9 lokalisering och utformning. För processen gäller även miljöbalkens krav enligt 6 kap avseende samråd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Särskilt berörda lagar och föreskrifter Ellagen (1997:857) Bestämmelser om nätkoncession. Elförordningen (1994:1250) Hur koncessionsansökan ska se ut och hur ansökan prövas. Förordning om elektriska starkströmsanläggningar (1957:601) Regler för utförande och skötsel av anläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (SFS 1998:808) I Miljöbalkens (MB) andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Dessa ska följas av alla. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler följts. Nedan beskrivs dessa kortfattat. 1 Bevisbörderegeln Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Av ansökan och tillhörande MKB framgår hur verksamheten påverkar människors hälsa och miljön. Därmed anser sökanden att bevisbörderegeln följs. 2 Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I MKBn redovisas bedömda konsekvenser för verksamhetens påverkan på omgivningen. Jämtkraft anser att man som verksamhetsutövare och genom anlitade konsulter och entreprenörer besitter erforderlig kunskap för att bedriva verksamheten. 3 Försiktighetsprincipen Principen benämns även som Förorenaren betalar och Bästa möjliga teknik. Den innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Principen om att förorenaren ska betala (Polluter Pays Principle, PPP) innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärder, som ska vidtas för att uppfylla Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Principen om bästa möjliga teknik (Best Avaliable Technique, BAT) innebär att man för yrkesmässig verksamhet ska använda sig av bästa möjliga teknik för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. Jämtkraft åtar sig att iaktta försiktighet avseende påverkan på miljö och hälsa och prioriterar Jämtkraft Elnät AB 13

10 tekniska lösningar, som kan integreras i framtida miljökrav, vid byggnation och underhåll av ledningen. 4 Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Vid byggnation, underhåll och reparation av ledningen kommer godkända kemikalier att användas. 5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet ska drivas och alla åtgärder ske på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Jämtkraft är medveten om hushållnings- och kretsloppsprinciperna. 6 Lokaliseringsprincipen För alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar betydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. Jämtkraft anser att sådana platser valts som medför minsta intrång och olägenhet. Jämtkraft har även provat ett antal olika alternativ. 7 Skälighetsregeln Kraven på hänsyn ska vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglerna ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Jämtkrafts anslutningsledning av vindkraft innebär såväl samhällsekonomiska som miljövinster. MKB:n redovisar vilka åtgärder som kommer att vidtas för att minska påverkan på hälsa och miljö. 8 Skadeansvar Innebär att alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt Miljöbalken 10 kap. Jämtkraft är medveten om skadeansvarsprincipen. Övriga delar av Miljöbalken (1989:808) som berörs är: Kap 3. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Kap 6. Miljökonsekvensbeskrivningar Kap 11 9 Anmälan om vattenverksamhet - anmälan kommer att ske i särskilt ordning i samband med miljöåtgärdsplanen. Jämtkraft Elnät AB 14

11 Ledningsrättslagen (1973:1144) För att få börja byggnationen av ledningen krävs förutom koncession, även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal med fastighetsägare. Fastighetsägaren ersätts för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen med ett engångsbelopp. Därefter ansöker nätägaren om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för kraftledning. 2.3 Samråd och information Enligt 6 kap. 4 Miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt Miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan anses bli särskilt berörda. Om en verksamhet eller åtgärd till följd av föreskrifter som meddelats med stöd av 6 kap 4a Miljöbalken eller till följd av ett beslut från länsstyrelsen enligt 5 andra stycket Miljöbalken kan antas medföra betydande miljöpåverkan, skall samråd även hållas med övriga statliga myndigheter, kommuner, allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och dess förutsedda miljöpåverkan, samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Underlag för samråd innehållande en beskrivning av verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan har skickats till berörda sektorsmyndigheter, organisationer, markägare samt samebyar vilka givits möjlighet till att yttra sig angående den planerade kraftledningen. För andra intressenter finns möjlighet att ta del av samrådsmaterialet från kontaktperson på Jämtkraft Elnät AB. Projektet har även kungjorts i tidningsannonser tillsammans med en inbjudan till samrådsmöten. Information gällande projektet finns även publicerat på: Samrådsmöten har hållits med länsstyrelser och kommuner samt berörda markägare, samebyar, organisationer och allmänhet. Synpunkter som framförs skriftligt under samrådstiden har sammanställts tillsammans med Jämtkraft Elnäts bemötande (Se Bilaga 5.2). 2.4 Tidplan Koncessionsansökan december 2015 Koncession klar under 2016 Jämtkraft Elnät AB 15

12 3. Övergripande förutsättningar 3.1 Miljömål Nationella, regionala och lokala miljömål I arbetet mot en hållbar utveckling för att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser samt att skydda natur och kulturlandskap har 16 nationella miljömål antagits av riksdagen. Miljömålen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. I projektet kommer åtta av de nationella miljömålen beröras: 1. Begränsad klimatpåverkan 6. Säker strålmiljö 8. Levande sjöar och vattendrag 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt-och djurliv Vid planeringen av aktuell ledning eftersträvas minimal negativ påverkan på miljömålsarbetet på nationell, regional och lokal nivå. Jämtlands läns miljömålsarbete bedrivs av Länsstyrelsen i samarbete med myndigheter, organisationer och andra aktörer i regionen. Länsmålen är en anpassning av de nationella miljömålen för att de ska kunna appliceras på situationen i länet. 3.2 Jämtkrafts miljöpolicy Jämtkraft förädlar naturresurser till energi med hänsyn till vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat. Det innebär att miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn för att främja en hållbar utveckling. Följande punkter är vägledande för Jämtkrafts miljöarbete: Jämtkraft ska medverka i utvecklingen av ett kretsloppsanpassat samhälle och aktivt samarbeta med våra ägare, kunder och myndigheter och andra intressenter på miljöområdet. Jämtkraft ska ytterligare förbättra sina anläggningar, metoder och rutiner för att minimera negativ miljöpåverkan samt verka för att öka andelen förnyelsebar energi. Jämtkraft följer gällande lagar och andra krav. Jämtkraft Elnät AB 16

13 Jämtkraft ska prioritera tekniska lösningar, som kan integreras i framtida miljökrav, samt i ett långsiktigt helhetsperspektiv hushålla med jordens resurser. Jämtkraft ska ha aktuell kunskap om energiförsörjningens hälso- och miljöpåverkan och utnyttja denna vid planering och drift av verksamheten. Jämtkrafts samtliga medarbetare och nära samarbetspartners som leverantörer och entreprenörer ska ha god kunskap om miljö och verksamhetens miljökrav. Miljö är ett linjeansvar i Jämtkraft. I miljöfrågor ansvarar varje organisatorisk enhet för kartläggning, planering, åtgärder, utbildning, information och uppföljning inom sitt ansvarsområde. Inom Jämtkraft samordnas miljöfrågorna av en miljösamordnare. 3.3 Natura 2000 och riksintresseområden Natura 2000 EUs medlemsländer arbetar med att bygga upp ett nätverk av värdefulla naturområden och ge dessa ett formellt skydd. Syftet är att bevara värdefulla arter och naturtyper och därmed skydda den biologiska mångfalden. Arbetet sker med stöd av EUs Art- och habitatdirektiv samt Fågeldirektiv. I Natura 2000-områdena ska dessa arter och naturtyper, som är skyddsvärda ur ett EU-perspektiv, bevaras för framtiden. Det finns inget Natura 2000 område längs sökt kraftledning Riksintressen Ett område kan pekas ut som riksintresse för att skyddas om det bedöms som viktigt ur ett landsomfattande perspektiv. Utnämnandet kan syfta till att skydda området för att det ska bevaras, vilket ofta är fallet för natur- och kulturmiljöintressen. Skyddet kan dock i vissa fall syfta till att skydda en viss användning av marken, till exempel kommunikationsleder och tvinning av naturresurser. Det övergripande syftet med riksintressena är god hushållning med mark- och vattenresurser och ett område som utpekas får ett juridiskt skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Ibland kan flera riksintressen överlappa varandra och därmed hamna i konflikt. I sådana fall får en avvägning göras om vilket intresse som det i det aktuella fallet är viktigast att ta hänsyn till, eller vilket som tar minst skada av den aktuella förändringen eller ingreppet. Inga riksintressen berör huvudalternativet eller något av de alternativa ledningsstråken. Det närmaste riksintresseområdet är Holmsjöområdet som är ett utpekat riksintresse för kulturmiljövård och som ligger drygt fyra kilometer söder om de östligaste delarna av ledningssträckorna. Väster om området finns ett par områden på över fem kilometers avstånd som är av riksintresse för naturvården. Drygt åtta kilometer norr om området finns riksintresseområden för rennäringen, naturvården och för friluftslivet. Jämtkraft Elnät AB 17

14 4. Teknik 4.1 Tekniska förutsättningar Den nya 220 kv kraftledningen som Jämtkraft Elnät planerar ska ansluta vindkraftsparkerna i Rätansklustret till en befintlig stamstation vid Rätan kraftstation. Stamstationen är belägen mellan Ljungan och Handsjön och ska förstärkas för att kunna mata in elen från vindkraftsparkerna till stamnätet. Stamstationen ägs av Svenska Kraftnät.. Den nya kraftstationen vid Rätan kommer att byggas och drivas av Jämtkraft Elnät AB och prövas i särskild ordning. 4.2 Ledningens tekniska utförande Den nya kraftledningen planeras som luftledning. Det finns flera olika faktorer som innebär fördelar och nackdelar med luftledning respektive markkabel. Den mest uppenbara skillnaden är att en luftledning syns i det omgivande landskapet medan en markkabels visuella påverkan är mycket liten. En markkabel kan anses ha en mindre påverkan på omgivning under driftskedet, men har istället en större total miljöpåverkan än en luftledning under byggskedet. När det gäller driftsäkerhet har markkabel en hög driftsäkerhet, men vid ett fel är det svårt och tidskrävande att lokalisera och avhjälpa felet. Det kan ta flera månader att åtgärda felen och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. De aktuella ledningarna byggs vädersäkrade vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande träd. Byggnationen av en luftledning är också ekonomiskt fördelaktigt jämfört med markkabel, dels genom billigare tillverkningskostnad och dels genom en billigare bygg- och anläggningskostnad. I det aktuella området krävs det att kabeln sprängs ner, vilket inte bara medför en stor ökad kostnad utan även ett stort naturingrepp. Vid en samlad bedömning av ovan nämnda skäl bedöms en markkabel inte som ett möjligt alternativ. Överföringen av vindkraftsproduktionen kommer att utföras med ledningar på antingen portalstolpar i trä eller liknande material eller på enkelstolpe i komposit eller trä. Portalstolpar utgörs av två stolpar som placeras i bredd och ledningarna ligger parallellt i horisontellt läge. Avståndet mellan respektive stolpe i varje stolpar är 7 meter. Ledningens fasavstånd är 7 meter, vilket betyder att hela ledningen är 14 meter bred. Ledningsgatan blir totalt drygt 40 meter bred. Portalstolparna är ca meter höga. Jämtkraft Elnät AB 18

15 Portalstolpar som det ena alternativa utförandet av 220 kv kraftledning för anslutning av vindkraftsparkerna i Rätanklustret. Enkelstolpe i komposit som det andra alternativa utförandet av 220 kvkraftledning för anslutning vid Rätanklustret. Enkelstolpar är högre, ca meter totalt och byggs i komposit eller stål. Ledningarna placeras vertikalt istället för horisontellt. Ledningsgatan blir ca 40 meter bred, Generellt för stolparna är att medelavståndet mellan stolpplatserna är 160 meter, men då miljöhänsyn kommer att tas genom bland stolpplacering kan höjden på stolparna bli högre för att möjliggöra ett längre avstånd mellan stolpplatserna. Jämtkraft Elnät AB 19

16 4.3 Markbehov Området som en kraftledning står i kallas ledningsgata, vilken är ca 40 meter bred för den aktuella kraftledningen. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna. Enligt dessa ska bland annat en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. Det finns vidare bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader för att undvika risken för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader. Hur stor yta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av mark ledningen går igenom. I åkermark utgörs markbehovet av de ytor ledningsstolparna samt eventuella stag tar i anspråk. I skogsmark krävs en ledningsgata som är fri från högväxande träd- och buskvegetation. De bestämmelser som finns om minsta avstånd mellan vegetation och ledning medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. 4.4 Säkerhet Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1). Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, vilket innebär att den är dimensionerad för att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningen är vidare utrustad med åskskydd längs hela sträckningen, vilket innebär att eventuella åsknedslag jordas genom de i ledningen monterade topplinorna och jordtag. Jämtkraft Elnät AB 20

17 5. Elektromagnetiska fält och ljud Elektromagnetiska fält alstras kring en kraftledning och forskning har länge pågått om fältens eventuella påverkan på människors hälsa. Svenska myndigheter har arbetat fram en försiktighetsprincip som innebär att: Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Jämtkraft Elnät ställer sig bakom denna försiktighetsprincip och kommer att ta hänsyn till bebyggelse vid utformningen och placeringen av de nya ledningarna. 5.1 Magnetfält för aktuell ledning Den aktuella ledningen påverkar ingen boendemiljö då kraftledningen är på ett sådant avstånd från bebyggelse att den inte ger upphov till någon påverkan på boendemiljön genom det magnetfält den alstrar. Den genomförda magnetfältsutredningen visar att värdet för fältstyrkan enligt försiktighetsprincipen, 0.4 μt, nås vid ett avstånd på mellan 19 upp till 34 meter från centrumlinjen av kraftledningen med en 220 kv-ledning beroende på vilken stolptyp som väljs. Inräknat magnetfält från Svenska Kraftnäts befintliga ledning nås värdet 0, 4 μt på ett avstånd på 58 meter på den sida den nya ledningen placeras och 128 meter på den sidan Svenska Kraftnäts ledning ligger om man väljer enkelstolpe. Väljer man portalstolpar blir motsvarande avstånd 70 respektive 130 meter. Inga bostäder finns inom dessa avstånd (se Bilaga 7 Magnetfältsutredning ). 5.2 Ljudeffekter En 220 kv lednings ljud är svagt och endast urskiljbart i ledningens omedelbara närhet. Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Detta sker främst på 400 kv ledningar i fuktigt väder såsom dimma och regn. Liknande förhållanden kan även uppkomma vid snöfall. Det sprakande ljud som kommer av koronaurladdningar kring kraftledningarnas ledare uppstår främst på en spänningsnivå av 400 kv. På en ren och torr elektriskledning är koronaurladdningarna mycket små och det så kallade koronaljudet är då normalt inte hörbart. Ljudeffekter kan även uppkomma i samband med läckströmmar på isolatorer. Detta ljud har karaktären av ett bredbandigt brus, det vill säga alla frekvenser inom det hörbara området förekommer i ungefär samma omfattning. Då kraftledningen inte är i nära anslutning till någon bebyggelse kan påverkan från ljud anses vara försumbar. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv ledning uppgå till db(a). Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 db(a) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. Jämtkraft Elnät AB 21

18 5.2.1 Ljudeffekter för aktuella ledningar Den aktuella ledningen är 220 kv och de ljudeffekter som kan alstras anses försumbara. Ingen påverkan kommer ske på boendemiljö gällande ljudeffekter. Jämtkraft Elnät AB 22

19 6. Alternativ 6.1 Nollalternativet I en MKB ska konsekvenser av föreslagna åtgärder jämföras med konsekvenserna av att de inte utförs. Därför introduceras ett nollalternativ som här beskriver det scenario som infaller om den planerade 220 kv ledningen inte byggs. Syftet med kraftledningen är att leda ut ström från den tre vindkraftsetableringarna i Rätanklustret (Nordkölen, Länsterhöjden och Storflötten) till elnätet. Ett nollalternativ i detta fall innebär att vindkraftsparkerna inte blir av. I nollalternativet uteblir de identifierade miljökonsekvenserna och förhållandena kvarstår som de är i dagsläget. 6.2 Alternativt tekniskt utförande Markkabel Den planerade kraftledningen kommer att utformas som en luftledning med stolpar av trä eller träliknande material alternativt komposit eller stål. Ledningar kan även läggas som kabel och grävas ner, som så kallad markförlagd kabel. Ofta förespråkas den utformningen på grund av att ledningen inte syns eller upplevs som ett intrång, samt att den är mindre känslig för yttre påverkan som nedfallande träd och liknande. Kabel som grävs ner kräver precis som luftledningar en avverkad ledningsgata, men den är betydligt smalare och därmed blir påverkan på landskapsbilden mindre. Konsekvenser för areella näringar som jord- och skogsbruk blir då också mindre påtagliga liksom negativ påverkan på friluftslivet och vissa naturvärden, framför allt fåglar. Markförlagd kabel har dock även nackdelar. De är betydligt dyrare att lägga än att uppföra en luftledning, och att gräva ner dem innebär ett avsevärt större markingrepp. Våtmarker och vatten som är känsliga för den typen av ingrepp kan påverkas påtagligt vid schaktarbeten genom att de hydrologiska förhållandena förändras lokalt med mycket grumling och förändrade strandzoner som följd. Även ur drift- och underhållssynpunkt finns vissa nackdelar med markförlagda kablar då det är svårt och tidskrävande att inspektera dessa samt lokalisera och åtgärda eventuella fel. Vid framtida uppgraderingar om behov av ökad överföringskapacitet uppstår är detta betydligt svårare att åtgärda om ledningarna är utformade som markkabel istället för luftledning. Markförlagda kablar används främst inom lokala nät med lägre spänningar. Inom de regionala näten med högre spänningsnivåer överväger luftledningarnas tekniska och ekonomiska fördelar Vertikal eller horisontell fasplacering Ledningarna kommer att anläggas antingen som enkelstolpe med vertikal fasplacering eller på portalstolpar med horisontell fasplacering. Det medför en aning högre stolpar, vilket kan medföra större påverkan på landskapsbilden. En fördel med horisontella portalstolpar är att de utgör mindre risk för kollision för fåglar. Jämtkraft Elnät AB 23

20 6.3 Alternativa sträckningar Jämtkraft Elnät har i ett tidigt skede genomfört en stråkutredning för att ta fram ett eller flera lämpliga stråk för anslutningsledningen. Resultatet från stråkutredningen blev tre huvudalternativa sträckningar mellan de planerade parkerna och en planerad anslutningspunkt vid Rätans kraftstation. Under processen har också tre ytterligare möjliga kombinationer av de tre ledningsdragningarna tagits fram samt ett ytterligare nordligt stråk, alternativ G, föreslagits. Jämtkraft Elnät förordar alternativ B, vilket närmare beskrivs i Stråkvalsutredningen (Se Bilaga 4 ). Nedan beskrivs kortfattat ledningsstråken. Utförligare beskrivning av det valda stråket och de miljökonsekvenser som kraftledningen medför ges i kommande kapitel. Se översikt över de olika alternativen i Bilaga Gemensam sträckning Mellan planerad anslutningspunkt vid Rätan kraftstation och i en nord-nordöstlig riktning delar de tre huvudalternativen sträckning. Denna sträcka följer en befintlig kraftledning Alternativ A Alternativ A går från den planerade kraftstationen i Rätan längs befintlig kraftledning och delar sig strax norr om Näsberget i en östlig sträckning mot vindkraftparkerna Länsterhöjden och Stroflötten. I samma delningspunkt går en västlig sträckning mot Nordkölen. Ledningsalternativet ansluter till fördelningsstationen för vindkraftsparkerna Länsterhöjden och Storflötten norrifrån Alternativ A omfattar en sträcka på ca 23 km förutom det gemensamma stråket vid den befintliga 400 kv kraftledningen. Av denna sträcka är det 23 områden på en sammanlagd sträcka av 7,25 km (31% av den totala sträckan) som är biotopinventerade och naturvärdesbedömda. Två områden har bedömts ha Högt Biotopvärde, nio områden har bedömts ha Påtagligt Biotopvärd. Resternande områden bedöms ha Visst Biotopvärde. Av de områden som har Högt Biotopvärde är det ett skogsområde och ett vattendrag. Av de områden som har Påtagligt Biotopvärde är det fyra skogsområden, två myrområden, två vattendrag och ett övrigt område Huvudalternativet - Alternativ B Huvudalternativet fortsätter längs befintlig kraftledning över Börmån och delar sig strax söder om Näsberget i en östlig och en västlig sträckning. Den östliga sträckningen går över Bodberget och norr om Övre Galvattssjön och strax norr om Gammelbodarna. Ledningsalternativet ansluter till fördelningsstationen för vindkraftsparkerna Länsterhöjden och Storflötten söderifrån. Den västliga sträckningen går åt nordväst norr om Börmtjärnen söder om det östra delområdet av vindkraftsområdet för Nordkölen och sedan vidare norrut mot Sönnerberget. I höjd med Sönnerberget viker ledningssträckningen mot nordväst och ansluter till fördelningsstationen för Nordkölens vindkraftspark. Alternativ B omfattar en sträcka på 24 km förutom det gemensamma stråket vid den befintliga 400 kv kraftledningen och de korta stråk som förbinder detta stråk med de övriga. Av denna sträcka är det 19 områden på en sammanlagd sträcka av 7,5 km (31% av den totala sträckan) som är biotopinventerade och naturvärdesbedömda. Tre områden har bedömts ha Högt Biotopvärde, sju områden har bedömts ha Påtagligt Biotopvärde och resterande har bedömts ha Visst Biotopvärde. Av de områden som har Högt Biotopvärde är det två skogsområden och ett vattendrag. Av de områden som har Påtagligt Biotopvärde är det tre skogsområden, två myrområden och två vattendragsmiljöer. Efter samråd har dock ledningen justeras så att enbart ett områden med Högt Biotopvärde och sju med Påtagligt biotopvärde Jämtkraft Elnät AB 24

21 påverkas. Detta genom att området Galvattnetsberget och Storflon undviks, samt att huvudalternativet även utifrån synpunkter i samråd kommer att följa F och sedan ansluta via A till Länsterhöjden och Storflötten fördelningsstation Istället kommer då ett område av Visst Biotopvärde och Högt Biotopvärde, att beröras Alternativ C Alternativet delar sig strax söder om Lillberget i dels en östlig sträckning mot vindkraftparkerna Länsterhöjden och Stroflötten och dels i en nordvästlig dragning mot vindkraftsområdet Nordkölen med anslutningspunkt på Stenflon. Alternativ C omfattar en sträcka på 26 km förutom det gemensamma stråket vid den befintliga 400 kv kraftledningen och de korta stråk som förbinder detta stråk med de övriga. Av denna sträcka är det 24 områden på en sammanlagd sträcka av 7,3 km (28% av den totala sträckan) som är biotopinventerade och naturvärdesbedömda. Fem områden har bedömts ha Högt Biotopvärde, åtta områden har bedömts ha Påtagligt Biotopvärde och 11 områden har bedömts ha Visst Biotopvärde. Av de områden som har Högt Biotopvärde är det fyra skogsområden och ett vattendrag. Av de områden som har Påtagligt Biotopvärde är det tre skogsområden, tre myrområden och två vattendragsmiljöer Alternativ G Alternativ G följer befintlig ledningsgata längst av de presenterade alternativen och delar sig mot vindkraftsparkerna i en punkt strax söder om Väster-Skälberget. Mo öster följer ledningen i huvudsak en enskilda fram till länsgränsen strax öster om Stormyrberget där sträckningen följer samma förslag som alternativ A fram till fördelningsstationen. För anslutningen mot Nordkölen går alternativet från delningspunkten längs med befintlig väg och sedan över Daltjärnen och följer från en punkt strax söder om byn Digerberget alternativ A fram till fördelningsstationen Kombinationer De sträckningar som kan kombinera de olika alternative är alternativen D, E och F, se översiktskarta i bilaga 1. Alternativ D förbinder alternativ B och C genom en sträckning som går från Gärdesfloberget i söder till anslutningspunkt på alternativ B vid Stockholmsåsen. Alternativ D går över en väg, en mindre bäck med utflöde i Handsjön och över våtmarken Krusflon. Alternativ E förbinder alternativen B och A och följer befintlig väg från alternativ A söderut och ansluter till alternativ B strax nordöst om Övre Galvattssjön. Alternativ F förbinder alternativen B och A och följer delvis befintlig väg söderifrån strax öster om Brännberget och följer sedan höjdkurvorna på Vederberget och ansluter till alternativ A strax söder om Brattberget. Jämtkraft Elnät AB 25

22 6.4 Jämförelse och motiv till val av stråk I syfte att utvärdera det lämpligaste stråket för kraftledningsbyggnationen konstruerades en utvärderingstabell. Denna tar hänsyn till viktiga parametrar i bedömningen kring vilket stråk som är bäst lämpat för kraftledningsbyggnationen. De olika parametrarna har bedömts och utifrån den påverkan som en kraftledning skulle ge upphov till i vardera ledningsstråk (se Tabell 1). Utifrån utvärderingstabellen har bedömningen gjorts att det alternativ B ger upphov till minst negativ påverkan och anses därmed vara bäst lämpad för kraftledningsbyggnationen. En mer utförlig beskrivning återfinns i Stråkvalsutredningen (Se Bilaga 4) Utslagsgivande för vilket stråkval som gjorts är att naturvärden bedömts ha större påverkan vid alternativ A jämfört med de andra. Alternativ A innebär passage av högst antal områden med biotopvärden enligt inventeringen. Detta alternativ innebär också passera över Handsjöberget (Högt biotopvärde) och innebära en skada i landskapsbilden för de som vistas i byn och i dess närhet. Alla alternativ passerar Börmån längs befintligt kraftledningsgata, men alternativ C bedöms ha större påverkan då det passerar även Loåns nedre delar där det finns stor förekomst av flodpärlmussla. Utifrån visuell påverkan för boende är alternativ B också att föredra, vilket också framkommit i samrådsyttranden. Alternativ C bedöms ligga närmare ett troligt kungsörnsbo, varför påverkan av det alternativet bedömts högre än övriga alternativ. Alternativ G skulle också kunna innebära en större påverkan genom att det bedöms finnas ett revir/boplats norr om kraftledningen. Jämtkraft Elnät AB 26

23 Tabell 1 Utvärderingstabell gällande de olika stråkens påverkan Parameter Alternativ A Alternativ B Alternativ C Alternativ G Boende Påverkar de boende på Digerberget Längre ifrån byarna. Alternativet som kommer närmast Handsjöbyn. Påverkar de boende på Digerberget Markägare 56 fastigheter berörs 44 fastigheter berörs 36 fastigheter berörs 51 fastigheter berörs Rennäring Inga områden av riksintresse berörs Förespråkas av samebyn. Inga områden av riksintresse berörs Inga områden av riksintresse berörs Natura 2000 Inget Natura 2000 område berörs Inget Natura 2000 område berörs Inget Natura 2000 område berörs Inget Natura 2000 område berörs Naturvärden (våtmarker, vattendrag, nyckelbiotop er) Två områden med höga värden och nio med påtagliga värden identifierades vid inventering. Ett naturvårdsobjekt berörs. Vattenskyddsområde berörs. Inga särskilda fågelbiotoper har identifierats. Två områden med högt värde och sex områden med påtagliga värden har identifierats. Vattenskyddsområde berörs. Galvattnetsberget är en värdefull biotop, som dock undvikits i ledningsdragningen. Fem områden har höga värden, åtta har påtagliga värden. Område med flodmussla berörs. Skär genom VMIobjekt. Berör eventuellt kungsörn. Alternativet berör till stor del samma värden som Alternativ A. Två biotoper med höga värden undviks dock, samt ett med visst värde. Inga särskilda fågelbiotoper har identifierats Kultur Två fornlämningar, sex övriga kulturhistoriska lämningar Två övriga kulturhistoriska lämningar En fornlämnin g och tre övriga kulturhistor iska lämningar Alternativet berör till stor del samma värden som Alternativ A. Landskap Påverkar landskapsbilden för boende i Digerberget. Ligger inte i direkt närhet till någon av byarna.. Påverkar landskapsbilden för de boende i Handsjöbyn. Påverkar landskapsbilden för boende i Digerberget. Friluftsliv Bedöms inte hindra friluftslivet Bedöms inte hindra friluftslivet Bedöms inte hindra friluftslivet Bedöms inte hindra friluftslivet Markanvändning Påverkar enskild markägare och dennes företag på ett betydande sätt. Visst markanspråk, men förändrar inte förutsättningarna. Visst markanspråk, men förändrar inte förutsättningarna. Övriga parametrar Likvärdiga. Likvärdiga Likvärdiga Likvärdiga Poäng Påverkar enskild markägare och dennes företag på ett betydande sätt. Inga konsekvenser=0 Små konsekvenser=1 Måttliga konsekvenser=2 Stora konsekvenser=3 Jämtkraft Elnät AB 27

24 7. Miljökonsekvenser 7.1 Landskap och markanvändning Beskrivning Området där kraftledningen ska dras fram ligger inom skogslandskap. Mestadels rör det sig om brukad skogsmark med inslag av våtmarker och sjöar. Inom området råder det stora höjdskillnader, med flera brant sluttande berg, där de högsta topparna når upp till drygt 530 meters höjd Skyddsåtgärder För att minimera påverkan på landskapsbilden och markanvändningen i området har hänsyn tagits i planerandet av ledningsdragningen. Bland annat följs befintlig infrastruktur i den mån det är möjligt. Förändringar i landskapsbild och markanvändning kommer även minimeras genom att minimera bredden på ledningsgatan så långt det är möjligt utan att riskera att säkerhetsföreskrifter överskrids Konsekvenser efter vidtagna åtgärder Kraftledningen kommer att ge upphov till påverkan på landskapsbilden och markanvändningen. Den cirka 40 meter breda ledningsgatan, samt själva kraftledningen förändrar landskapsbilden i området. Utöver detta medför även ledningsgatan en viss förändring i markanvändningen då en 40 meter bred ledningsgata tas i anspråk. Kantzonen i anslutning till ledningsgatan är ofta påverkade av ledningsskötsel. Utöver detta påverkas dock inte markanvändningen i området. Sammantaget bedöms konsekvenserna på landskapsbilden samt markanvändningen som måttliga. 7.2 Naturvärden Beskrivning Området för kraftledningen ligger i ett kuperat skogs- och myrlandskap med stora nivåskillnader (mellan m) med rundade bergsformer. Berggrunden är varierande men består till stor del av sura bergarter som granit, granodiorit och monzonit. Genom området i nordsydlig riktning går också ett stråk av basiska bergarter som gabbro, diorit och diabas. Huvudsakligen löper den planerade kraftledningen över jordlager av morän. Mellan Örasjöån och Stormyrberget går dock kraftledningen över ett stråk av isälvavlagring som i SGU:s grundvattenkartering innehåller en grundvattenförekomst med goda uttagsmöjligheter. Även på Handsjöns norra sida korsas en isälvsavlagring med ett grundvattenmagasin med måttliga uttagsmöjligheter av alternativ B ca 2.5 km norr om sjön. Skogsmarkens vegetation är till övervägande del (ca 70 % av sträckan längs huvudalternativet) produktionsskog i olika faser av tillväxt. De områden som har högre skogliga värden (högt eller påtagligt biotopvärde enligt inventeringen) och som berörs av valt alternativ består av äldre gran- eller tallskog samt av sumpskogar eller våtmarker. Ett antal delområden med naturvärden har identifierats under genomförd fältinventering. Ett av dessa områden har bedömts ha Högt biotopvärde. Sex områden har bedömts ha Påtagligt biotopvärde. Områdena beskrivs kortfattat nedan. För kartor och närmare beskrivning, se Bilaga 1. Området med Högt biotopvärde är Loån och området kring ån. Där ledningsstråket passerar Jämtkraft Elnät AB 28

25 Loån är det branta raviner ner mot ån. Längs ån växer en blandskog och en typisk åstrandflora med omväxlande högörter, starrarter och höga ormbunkar. I bäcken finns flodpärlmussla och längs ån växer ett par signalarter. De sex områden som bedömts ha Påtagligt biotopvärde är dels ett område strax väster om Gammelbodarna som är ett myrområde vid Gillån och Gammelbodåsen (delområde 4). Området består av vitmossedominerade blandmyrar med mossetuvor och stråk med fattig kärrvegetation. Tuviga tallkärr dominerar vid bäcken med rismyrar och klotstarrkärr mot kanterna. Kraftledningen passerar genom området. Det andra området är ett skogsområde på norra delen av Kläppberget (delområde 5). Det är en äldre barrblandskog i sluttningen som är en del i ett större område i Kläppbergets östsluttning som lämnats kvar vid avverkning. Gran dominerar med det finns gott om äldre sälg. Det finns en del död ved. Det tredje området (delområdet 8) utgörs av våtmarker vid Örasjöån och är ett stort område med sumpskog och tuviga strandkärr vid Örasjåns utlopp i Övre Galvattssjön. Området översvämmas sannolikt vid höga flöden och det finns bäver i området som dämmer. Det finns mycket död ved i form av stående torrträd och lågor. Trädskiktet är lövrikt och det växer mycket gräs och örter i markskiktet. I ån finns stationär öring och bergsimpa. Det fjärde området är ett sumpskogsområde (delområde 9) vid Övre Galvattsjön och ligger precis väster om våtmarkerna vid Örasjöån (delområde 8). Området är en mosaik av sumpskog och myr i sluttning ned mot sjön. Det finns flera källor i sluttningen och det växer en lågvuxen granskog. I söder finns en nyckelbiotop med likande struktur. I området finns det ett par signalarter och en rödlistad art (violett tagellav). Det femte området är Bodbergets östra del (delområde 14) som är en tallskog i en blockrik sluttning mot väster. I området växer en flerskiktad skog som lämnats som naturhänsyn vid skogsbruksåtgärder. Det finns död ved i olika strukturer och nedbrytningsskeden och även inslag av löv. Det sjätte området är en bäck uppströms Börmtjärnarna strax väster om Sönnerberget (delområde 17). Det är en mångformig strandmiljö med översilade hällmarker, delvis halvösppen kärrmark och delvis sluten tallskog. Strandzonen är ganska smal och produktionsskogen står nära strandmiljön. Det finns signalarter i området. Det sjunde området (delområde 2) är ett litet skogsområde vid ett bäckdråg ned mot Sillren vid Länstersjöns dalgång. Äldre grandominerad blockrik skog (delvis sumpskog) med en hel del död ved. Äldre lövträd och en del högstubbar. Utöver de ovan beskrivna områdena finns tio områden längs kraftledningssträckan som har Visst biotopvärde. Två av dessa är våtmarksområden med VMI klass 3 (vissa naturvärden enligt länsstyrelsens våtmarksinventering). Båda ligger längs den östra delen av kraftledningens sträckning. Den ena är Bodflon (objektnr Z17E7J02 enligt VMI och delområde 13 enligt inventeringen för MKB) som berörs i södra delen av VMI-området och beskrivs i naturvärdesrapporten som en ganska stor myr av vanlig fattigkärr- och blandmyrtyp som är ris och starrdominerat utan ovanliga inslag. Det andra VMI-objektet som berörs är Krusflon (objetnr Z17E6K01 enligt VMI och delområde 12 enligt inventeringen för MKB) som tangeras i norra delen. I naturvärdesrapporten beskrivs myren som ett stort öppethalvöppet kärr med fattig-intermediär vegetation. Vissa partier domineras av mer krävande vitmossor i bottenskiktet och i fältskiktet är det främst tuvsäv och blåtåtel som dominerar. I kanterna av våtmarken finns tallbevuxna rismyrar och i väster övergår de i äldre granskog på fastmark. I granskogen finns även lövinslag och hänglav. Båda VMI-objekten bedöms ha Visst biotopvärde enligt inventeringen gjort för denna MKB. De ytterligare sju områdena är mindre våtmarker och skogsområden med äldre skog, se Bilaga 1.2. Jämtkraft Elnät AB 29

26 Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen omfattar många arter i flera olika organismgrupper, t.ex kärlväxter, mossor, lavar, svampar, insekter, fåglar, groddjur, reptiler och däggdjur. Området där kraftledningen planeras är stort och har delområden som kan vara lämpliga biotoper för arter som omfattas av artskyddsförordningen, till exempel myrar med förekomst av vedsvampar, mossor och lavar och ett mosaikartat landskap som kan passa för fåglar Skyddsåtgärder Stolpspannen kommer att anpassas så att stolpplacering i våtmarker kan undvikas. För att undvika körsskador på våtmarker och fuktiga områden sker byggnation och underhåll på väl tjälad mark. Även tekniska hjälpmedel såsom temporära broar eller markförstärkare kan komma att användas. Körning skall inte ske i vattendrag och bäckpassager sker genom att lägga en trumma. Intill vattendrag lämnas en kantzon med yngre träd och buskar. Arbeten som kan orsaka grumling kommer att undvikas under maj och juni samt från mitten av september till mitten av oktober för att minimera påverkan på laxartad fisk som är värddjur för flodpärlmussla. I ytterkanten av ledningsgatan ska högstubbar sparas i största möjliga mån. Även lågor skall sparas i den utsträckning det är möjligt, framförallt i områden med äldre granskog och nyckelbiotoper. Åtgärder för att undvika att grundvattenförekomster påverkas är att använda kompositstolpar eller stålstolpar istället för impregnerade trästolpar. En miljöåtgärdsplan kommer att upprättas för sträckan med mer detaljerade åtgärder för varje specifikt objekt. Miljöåtgärdsplanen upprättas genom en fältinventering där varje specifikt objekt identifieras och de åtgärder som ska tas för det specifika objektet beskrivs. Efter Miljöplanens upprättande skickas den till respektive Länsstyrelse för godkännande Konsekvenser efter vidtagna åtgärder Naturmiljön i området påverkas genom avverkningen för ledningsgatan då den trädfria zonen förändrar levnadsbetingelserna för djur och växter lokalt. Då ytan blir mer utsatt för sol och vind förändras växtsamhällets artsammansättning då arter anpassade för skogsmiljö inte trivs i den nya miljön. Nya arter som är bättre rustade för en sådan miljö kommer därför att etablera sig i ledningsgatan. Där kraftledningen passerar i utkanten av viktiga biotoper kan dessa komma att bli påverkade till följd av avverkning. Hydrologiska förhållanden kan förändras på grund av avverkningen vilket kan vara skadligt för känsliga våtmarker där växterna anpassat sig till platsens specifika förhållanden. Under byggtiden kan störningar uppstå genom markintrång och fysiska störningar såsom anläggande av transportvägar, körvägar i ledningsgatan och uppställningsplatser för maskiner och material. Det kan uppstå vissa körskador under avverkningen och vid byggnationen av ledningen. Sammantaget bedöms de åtgärder som vidtas medför att konsekvenserna för naturvärdena i området blir små. Jämtkraft Elnät AB 30

27 7.3 Fågelliv Beskrivning En fältinventering har utförts under fem dagar i början av juni Se hela rapporten i Bilaga 2. Fågellivet i området bedöms normalt utifrån biotoperna längs sträckan. Vissa årsvariationer noterades jämfört med tidigare år. Ett antal rödlistade arter såsom tornseglare, tretåig hackspett, spillkråka, buskskvätta, kungsfågel, gulsparv, sävsparv, kungsörn, duvhök, fjällvråk och bivråk hittades vid inventeringen. Av dessa är tretåig hackspett, spillkråka, kungsörn, duvhök och bivråk arter som ingår i EU:s fågeldirektiv 2009/147/EG. Tretåig hackspett Tretåig hackspett och även spår efter den återfanns i äldre naturgranskog i den östra sluttningen av Stockholmsåsen (delområde 11 enligt Bilaga 1) Bivråk Spelflygande bivråk noterades vid Bodberget (det nordvästra av de två Bodberg som finns längs sträckan). Ytterligare noteringar gjordes av flygande bivråk i området. Troligtvis ingår området för ledningsdragningen i ett eller flera revir för födosökande örnar. Exakt boplatser är inte kända. Kungsörn Kungsörn noterades flyga över området. En inventering har utförts på kungsörn, vilken är sekretessbelagd och kan begäras ut från Länsstyrelsen i Jämtlands och Västernorrlands län Skyddsåtgärder Jämtkraft Elnät AB kommer att vidta de åtgärder för att minimera elolyckor som anses nödvändiga. Specificering av skyddsåtgärder kommer att tas fram i samråd med Länsstyrelsen och sakkunniga i samband med miljöåtgärdsplanen i syfte att hitta de bästa lösningarna för att minimera kollisionsrisken. Exempel på skyddsåtgärder kan vara att välja portalstolpar. Genom att avståndet mellan ledningarna är över 140 cm minskar risken för att stora fåglar ska kunna vidröra två ledningar samtidigt. För att minimera störningar på fågellivet undviks arbete under häckningstid i möjligaste mån Konsekvenser efter vidtagna åtgärder Kraftledningar medför en störning och även förändringar i habitatet genom avverkning för ledningsgatan. Under byggtiden kan störningar förekomma i form av till exempel buller. Den konsekvens som bedöms som störts för fågellivet är kollissionsrisken. Typiska grupper som dödas av kraftledningar är stork-, and-, tran-, vadar-, mås-, hönsfåglar samt vissa rovfåglar. Främst rovfåglar och vissa ugglor kan orsaka kortslutning. Sammantaget bedöms konsekvenserna för fågellivet efter vidtagna åtgärder som små. Jämtkraft Elnät AB 31

28 7.4 Forn- och kulturlämningar Beskrivning Området har inventerats i fält. Vid utredningsarbetet påträffades 12 nya lämningar efter sträckan för de sträckningarna alternativ A, B, C, D, E och F. Alla dessa bedöms som övrig kulturhistorisk lämning förutom en fångstgrop och en liggmila som ligger som båda bedömdes utgöra fornlämningar. De fornlämningar som finns längs sträckorna totalt är ett sedan tidigare känt fångsgropssystem som ligger vid alternativ E strax öster om vägen, den vid inventeringen funna fångstgropen som ligger längs den östliga sträckningen av alternativ A där ledningssträckan korsar befintlig väg norr om Gammelbodarn och liggmilan som ligger längs alternativ C strax söder om Vederberget. Längs huvudalternativet (B) finns endast två lämningar som båda utgör övrig kulturhistorisk lämning, ingen bedöms som fast fornlämning. Det ena (Rätan 275) är ett område längs Börmån med flottningsanläggningar bestående av minst sex stenrösen. Det andra området (273) ligger på Lillbergets sydsluttning och utgörs av fäbod bestående av husgrund, brunn och två gropar som kan utgöra källargropar. Begreppet fast fornlämning avser de lämningar som skyddas av Kulturminneslagen och eventuell påverkan på lämningen måste godkännas och beslutas av Länsstyrelsen. Med begreppet övrig kulturhistorisk lämning avses lämningar utan skydd av Kulturminneslagen, men omfattas istället av Skogsvårdslagens hänsynsparagraf. I korthet innebär det att avverkningar, markberedning och skogsbilvägar skall planeras så att så lite skada som möjligt åsamkas kulturmiljön. Kraven på hänsyn får dock inte vara så omfattande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Skogsvårdslagen hanteras av Skogsstyrelsen Skyddsåtgärder Stolpplacering kommer ske med hänsyn till de identifierade lämningarna i området. Detta innebär att inga stolpar kommer att placeras på platsen där lämningar påträffats. Samråd gällande stolpplacering, samt vid passager kommer att göras med Länsstyrelsen. Körning på lämningar undviks. Markering med snitslar kommer att ske för att underlätta att följa åtagandet vid arbetet i fält Konsekvenser efter vidtagna åtgärder Inga stolpar kommer att placeras vid de platser där kulturlämningar påträffats. Konsekvenserna av kraftledningsbyggnationen för kulturlämningarna i området bedöms därför som obefintliga till små. Jämtkraft Elnät AB 32

29 7.5 Rekreation, friluftsliv- och turism Beskrivning Det rörliga friluftslivet kan definieras som människors möjlighet att besöka ett område till fots, med cykel, båt eller med bil för att jaga, fiska, tälta, bada eller ströva omkring i naturen. Det aktuella området används främst för jakt, fiske och rekreation av närboende Skyddsåtgärder Inga åtgärder vidtas utöver den hänsyn som tas i kraftledningens dragning Konsekvenser efter vidtagna åtgärder En kraftledning innebär en visuell påverkan på området, vilket i sin tur medför en förändring i upplevelsen för den som är i området i friluftslivs-och rekreationssyfte. Dock anses inte kraftledningen hindra de rekreations- och friluftslivs aktiviteter som bedrivs i området. Huruvida kraftledningen påverkar utövandet av jakt, fiske och rekreation negativt är svårt att bedöma, men den visuella påverkan på området kan till viss del påverka intryck och upplevelse för den som vistas i området. Ledningen kommer dock inte medföra något hinder i framkomlighet eller placeras i ett oexploaterat område varför konsekvenserna bedöms som små. 7.6 Rennäring Beskrivning Rennäring bedrivs på cirka 40 procent av Sveriges yta av 51 olika samebyar varav 12 finns representerade i Jämtland. Renskötsel är en form av nomadiserad betesdrift. De renskötande samernas arbete styrs av renens årstidsvandringar mellan sommar-, höst-, vinter- och vårbeteslanden. Renarna flyttas mellan olika betesområden, allt eftersom årstidernas gång och tillgången till bete. Tillgång till stora arealer är därmed en förutsättning för att bedriva renskötsel. Betesmarkerna har skilda egenskaper som gör dem värdefulla för renskötseln vid olika tider på året. Ett betesområde kan ofta inte ersätta ett annat. Variationer i betestillgång och väderlek gör att de marker som kan betas även skiftar från år till år. Det är alltså betesmarkerna och tillgången till säsongsbeten som är basresursen för rennäringen. Betesområden varierar ofta mellan olika år för att tillåta att markerna att återhämtar sig. Särskild hänsyn ska beaktas för uppsamlingsområden och viktiga betesområden. Området berör två samebyar. Större delen av kraftledningsgatan utgör vinterland för Tossåsens sameby. En mindre del av kraftledningen vid fördelningsstationen vid Nordkölens vindkraftspark utgör vårvinterland för Njaarke sameby. Inga strategiska områden såsom trivselland eller flyttled berörs Skyddsåtgärder Innan byggnation påbörjas skall samebyn kontaktas och informeras om detta. Eventuella åtgärder som krävs för att inte störa renskötseln i samband med byggnationen samråds med samebyarna i anläggningsskedet Konsekvenser efter vidtagna åtgärder Den nya kraftledningen bedöms medföra viss påverkan på renarnas fria strövning i området då nya landskapselement tillkommer. Dock har kraftledningen valts att dras längs befintliga infrastruktur så långt det är möjligt och i samråd med berörd sameby. Sammantaget bedöms Jämtkraft Elnät AB 33

30 konsekvenserna som små. 7.7 Bebyggelse och boendemiljö Med bebyggelse avses sådana byggnader där man avser att vistas en längre tid, såsom permanentbostäder, kontorslokaler, skolor, industribyggnader och fritidshus Beskrivning Längs ledningssträckan finns ingen bebyggelse inom 100 meters avstånd Skyddsåtgärder Då ledningssträckan har anpassats för att undvika bebyggelse uppstår inga konsekvenser, vilket medför att inga ytterligare åtgärder vidtas Konsekvenser efter vidtagna åtgärder Avståndet mellan bebyggelse och den planerade kraftledningen är så pass stor att inga konsekvenser för boendemiljön anses uppkomma, varken i form av ljudeffekter eller de elektromagnetiska fält som alstras. Under anläggningstiden kan buller förekomma. Dock är avståndet till närmsta bebyggelse så pass stort att inga konsekvenser bedöms uppstå. 7.8 Planer och infrastruktur Beskrivning Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning i en kommuntäckande översiktsplan. Samrådsunderlag har skickats till Berg och Ånge kommuner. Inga synpunkter har inkommit. De vägar som berörs är väg 315 och väg 529 samt enskilda mindre vägar Skyddsåtgärder Ledningen kommer att anläggas med de säkerhetsavstånd beroende på vägens utformning och hastighet som rekommenderas enligt gällande riktlinjer Konsekvenser efter vidtagna åtgärder Ledningen strider inte mot kommunens gällande översiktsplaner. Ledningen bedöms inte medföra några konsekvenser på befintlig infrastruktur. 7.9 Samlad bedömning Sammantaget bedöms ledningen ge upphov till små konsekvenser för miljön efter vidtagna skyddsåtgärder. Ovannämnda åtgärder för att minimera miljökonsekvenserna kommer att redovisas i detalj i den miljöåtgärdsplan Jämtkraft Elnät har för avsikt att utarbeta för att undvika skador på kultur- och naturvärden. Miljöåtgärdsplanen kommer att redovisas och godkännas av Länsstyrelsen innan byggskedet i projektet. Jämtkraft Elnät AB 34

31 8. Störningar och skador under byggtiden Miljöpåverkan som kan uppstå under byggnadstiden är främst störningar genom markintrång och fysiska störningar såsom anläggande av transportvägar, körvägar i ledningsgatan och uppställningsplatser för maskiner och material. Vissa körskador kan uppstå under avverkningen och vid byggnation av ledningen. Ett visst hinder i framkomlighet längs stigar och leder kan uppstå initialt innan röjningsrester tas bort. Utöver det allmänna intrånget av tillfälliga anläggningsområden kommer störningar att uppstå genom anläggningstrafik med tunga fordon och eventuell helikoptertrafik som ger ett visst buller, vibrationer och en del luftföroreningar i form av dieselavgaser. Ledningsägaren ersätter de skador som ledningen orsakar på omgivningen. Skadorna kan vara antingen av tillfällig eller bestående natur. Tillfälliga skador uppkommer ofta i skog och mark, diken, stängsel eller på vägar med mera i samband med anläggningsarbeten eller underhållsarbeten av ledningar. Denna typ av skador påverkar normalt inte värdet eller avkastningen på marken annat än på kort sikt. Tillfälliga skador ska snarast åtgärdas eller värderas och ersättas. Projektören respektive entreprenören har att reglera och ersätta de tillfälliga skadorna, Jämtkraft är dock ytterst ansvarig. Efter att tillfälliga skador har åtgärdats eller ersatts, inhämtas normalt en nöjdförklaring från fastighetsägaren. Bestående skada är den påverkan på marknadsvärdet på berörda fastigheter som ledningen orsakar. Bestående skador ska värderas vid den tidpunkt marken tas i anspråk för ledningen (värdetidpunkt). Intrånget kommer att värderas och ersättningserbjudande kommer att presenteras för respektive fastighetsägare. Om en frivillig överenskommelse inte kan nås bestäms ersättningen för den bestående skadan av Lantmäterimyndigheten. 8.1 Buller Under byggtiden uppstår buller från transporter vilket kan innebära störningar för boende, rennäringen och friluftslivet. Ljudet vid transporterna kommer att ledas/dämpas i olika grad beroende på landskapets karaktär. Hur ljudet uppfattas beror även på den bullerutsattes avstånd till bullerkällan. Byggtidens bullerpåverkan är tidsbegränsad och kommer att upphöra efter byggets avslutande. Oönskat ljud kan uppstå i samband med så kallade läckströmmar på isolatorer, vilket ger ifrån sig ett brus. Detta beskrivs närmare i stycket 5.2 Ljudeffekter. 8.2 Transporter Under byggtiden nyttjas i möjligaste mån befintliga transportvägar och arbetet utförs under säsong med tjälad mark. I dagsläget finns ett antal vägar inom området. För resterande del av sträckan används i första hand bandfordon för transporter. För arbeten med fundament krävs schaktmaskiner. Förflyttning och transporter i ledningsgatan i samband med detta arbete kommer enligt plan att ske på tjälad mark. Passager över bäckar är särskilt känsliga. Jämtkraft Elnät AB 35

32 Om möjligt används befintliga broar alternativt läggs temporära anläggningar som möjliggör passage utan att skada bäckmiljöerna. Detta kommer att behandlas mer detaljerat i den miljöåtgärdsplan som skall upprättas. Exakt placering av etableringsplatser för fordon, bodar med mera är inte fastställd. Upplag placeras på ett antal platser utmed ledningssträckningen. Till terrängfordon, skogsmaskiner och andra arbetsmaskiner ska miljöanpassade, biologiskt nedbrytbara smörj- och hydrauloljor nyttjas. Miljöanpassade drivmedel skall användas. Motorsågar, röjsågar etcetera som används vid röjning ska köras på alkylatbensin och kedjeoljan ska vara biologiskt nedbrytbar. Entreprenören ska tillämpa Jämtkrafts miljökrav vid investeringsprojekt. Lagar, förordningar och föreskrifter på miljöområdet ska tillämpas. Entreprenören ska redovisa en miljöplan som innehåller en beskrivning av hur miljöarbetet kommer att bedrivas. Särskild uppmärksamhet ska iakttas vid hantering av ämnen som kan förorena mark och vatten vid områden med höga naturvärden. Lokalisering och utformning av platser för lagring och tankning är av stor vikt. Maskiner ska innehålla hydrauloljor som uppfyller miljökrav i svensk standard. Allt avfall som uppstår i samband med entreprenaden ska omhändertas så att det ger upphov till minsta möjliga miljöbelastning. Avfallet ska källsorteras i skälig omfattning för att möjliggöra för återanvändning, återvinning eller energiutvinning. Entreprenören ansvarar för att organisera avfallshanteringen om inte annat överenskommits liksom att farligt avfall hanteras och transporteras enligt gällande bestämmelser. Jämtkraft har tillåtelse att, i relevant omfattning, utföra miljörevision på verksamheten för att kontrollera så att uppställda krav efterlevs Åtgärder Åtgärder redovisas i stycke 7Miljökonsekvenser. Dessa åtgärder kommer att specificeras i en miljöåtgärdsplan. Jämtkraft Elnät AB 36

33 9. Framtida drift och underhåll 9.1 Ledningsunderhåll Ledningen besiktas okulärt från helikopter en gång per år. Tekniska underhållsåtgärder som kan bli aktuella styrs av de fel som upptäckts på ledningen vid besiktningarna. 9.2 Skogligt underhåll Underhållsröjning ska i största möjliga utsträckning utföras under barmarksperioden. Vid sådant snödjup att risk för höga stubbar eller nedtryckning av vegetation föreligger, ska röjning av skogsgatan avbrytas. Fällning av farliga träd i sidoområdena ska så långt som möjligt utföras under tid då tillvaratagande av virke är gynnsamt Intervall Röjning med tillhörande kantträdsavverkning ska i de flesta fall utföras med åtta års intervall. Avgörande för intervallets längd är tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Röjningsbesiktning ska utföras vid minst ett tillfälle mellan röjningarna, vilket innebär att ledningsgatan ska tillses regelbundet med fyra års intervall. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom närområdet (4,5 meter) från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Året före röjning kontrolleras ledningen så att ingen vegetation kommit för nära faslinorna för att röjningsarbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. Skogliga underhållsåtgärder utförs med följande intervaller: År 1 Röjning År 2 Kantträdsavverkning År 4 Röjningsbesiktning År 7 Extra röjningsbesiktning År 8 Röjning Skogsgatan Generellt gäller att all lågväxande vegetation ska sparas. Skogsgatan får härigenom ett tilltalande utseende samtidigt som natur- och viltvård gynnas. Enbuskar, lågväxande videarter, gräs och ormbunkar håller effektivt plantor av högväxande arter borta. De bör därför gynnas genom att de befrias från konkurrens med högväxande arter. Patrullstig eller transportväg inom skogsgatan ska kalröjas till en bredd av tre meter. Även stolpplatserna ska kalröjas, vilket innebär att inga träd eller buskar får stå kvar mellan stolpbenen, inte heller närmare stolpe eller stag än tre meter. Det har visat sig att en ledningsgata som underhålls med jämna mellanrum skapar attraktiva livsmiljöer för många arter. Röjningsarbetet utförs normalt som motormanuellt arbete med röjsåg Kantträdsavverkning Träd som kan komma för nära ledningen vid exempelvis storm eller fall stämplas. Mätningen innebär att uppgift om volym och kvalitet för varje träd erhålls. Dessa uppgifter sammanställs och utifrån rådande prislistor erbjuds fastighetsägaren två alternativ: att sälja träden på rot eller att själv tillvarata de fällda träden. För träd som måste avverkas utanför den engångsersatta skogsgatan betalas för förtidig avverkning vilket är en ersättning för skillnaden mellan vad trädet kunnat utvecklas till om det fått stå tills att trädet blivit fullt utväxt och värdet vid avverkningen. Jämtkraft Elnät AB 37

34 Avverkningen utförs på sådant sätt att mark- och miljöskador i möjligaste mån minimeras till exempel genom avverkning på tjälad mark och att maskinerna är utrustade med miljöband samt använder miljöoljor. Fällning bör normalt utföras längs med skogsgatan och så att inte kvarstående träd onödigtvis skadas Odlingsavtal Odlingsavtal kan tecknas mellan ledningsägare och fastighetsägare om ledningshöjder med mera är tillfredställande. Vid nyanläggning av ledning utgår ersättning för skogsgatan i form av intrångsersättning och annan ersättning. Utgångspunkten för engångsersättningen är att all framtida skogsproduktion ersätts till fullo. Fastighetsägaren är alltså inte berättigad till ersättning för träd och buskar som växer i skogsgatan. Om fastighetsägaren trots de föreskrifter som gäller för ledningens säkerhet kan nyttja skogsgatan för produktion i någon form tillkommer värdet av denna produktion fastighetsägaren. För att vederbörlig hänsyn till odlingar i skogsgatan ska kunna tas vid röjning ska fastighetsägaren ingå skriftligt särskilt avtal med ledningsägaren Naturvårdshänsyn I anslutning till större vägar, bebyggelse och rekreationsområden där allmänheten vistas, ska viss högväxande vegetation behållas av allmän naturvårdshänsyn. I dessa lägen kan med fördel lövträd behållas intill stolpplatser utan att vegetationen blir farlig för ledningens säkerhet förrän efter lång tid och utan att ledningsägaren åsamkas kostnader för barkning när den kvarlämnade vegetationen måste tas ned. Även i bryn mot åker och annan öppen mark samt i kanter mot vattenområden kan i undantagsfall träd sparas för viss högväxande vegetation. I ledningsgatan kommer högstubbar att skapas och vissa fällda träd att lämnas på plats. På mycket svaga marker, till exempel hällmarker, myrimpediment och tallhedar och kantzoner till dessa, bör röjning ske med beaktande av den långsamma tillväxten. Bergbranter, lodväggar, rasbranter och bäckraviner är platser där det kan vara mycket högt till fasledarna och där högväxande vegetation kan kvarlämnas. Befintliga vägar används vid underhåll. Jämtkraft Elnät AB 38

35 10. Bilagor 1 Naturvärdesinventering 1.1 Översiktlig sammanfattning av naturvärdesinventering 1.2 Mellersta stråket (alternativ B) 2 Fågelinventering 3 Arkeologisk utredning 4 Stråkvalsutredning 5 Samrådsredogörelse 6 Kartor 5.1 Samrådsmöten protokoll 5.2 Samrådsyttrande sammanställning 5.3 Samrådsyttrande original 5.4 Inbjudan samråd sändlista 6.1 Översiktskarta 6.2 Inventeringar 6.3 Skyddsområden 6.4 Berörda fastigheter 7 Magnetfältsutredning Jämtkraft Elnät AB 39

36 11. Referenser Litteratur Arbetsmiljöverket et.al Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält- en vägledning för beslutsfattare Kartor Lantmäteriet, Geografiska Sverige Data (GSD), 2011 Digital översiktskarta, Jämtlands län Lantmäteriet, Geografiska Sverige Data (GSD), 2011 Digital fastighetskarta, Jämtlands län Jämtkraft Elnät AB 40

37 Översiktlig naturvärdesinventering av kraftledningar Länsterhöjden Uppdraget En ny 130/220 kv kraftledning i luft planeras av Jämtkraft Elnät AB från Rätan stamstation till Länsterhöjden/Storflötten, med avgrening till Nordkölen. Naturvärdesinventeringen kommer att utgöra underlag för en MKB som i sin tur ska ligga som grund för en Koncessionsansökan för en linje. Stefan Grundström, Stigsjö GeoBio har, som underkonsult till Sweco Environment AB, utfört naturvärdesinventeringen och naturvärdesbedömningen under augusti- september Metoder Alla de beskrivna biotoperna har besökts vid minst ett tillfälle. Minst 100 m från stråkets mitt inkl de korta förbindelsestråken, åt vardera hållet, har inventerats och beskrivits. Produktionsskogen är översiktligt beskriven i fältanteckningar men är ej närmare indelad i olika åldersklasser. Som underlag inför fältbesöken har kunskap om områdets natur inhämtats från följande källor: Artportalen Länsstyrelsernas naturvårdsdatabaser Skogens Pärlor hos Skogsstyrelsen Bergrundskarta och jordartskarta från SGU Rapporter från våtmarksinventeringen (VMI) Elfiskeregistret Tolkningar av ortofoton De biotoper som är beskrivna är främst äldre skog, myrar och vattendragsmiljöer. Naturvärdet i de enskilda biotoperna är bedömd med stöd av SIS svenska standard för naturvärdesinventering (NVI). Indelningen är i fyra klasser; Obetydligt biotopvärde, Visst biotopvärde, Påtagligt biotopvärde och Högt biotopvärde. Viktigt att påpeka är att naturvärdesbedömningen är gjord utifrån hela biotopens yta, det vill säga om endast t.ex. 6 ha av biotopen är berörd av kraftledningsstråket inom 100 meter åt båda hållen så kan biotopen ändå vara betydligt större och värderad därefter. Det har gjorts på det sättet eftersom storlek är ett viktigt kriterium för bedömning av att naturvärdet i en biotop kan bevaras. Som stöd till naturvärdesbedömningen har vid varje fältbesök av ett skogsområde en blankett för naturvärdesbedömning enligt skogsbiologerna ifyllts. Produktionsskogen som dominerar längs med stråket antas ha ett Obetydligt naturvärde och har inte närmare inventerats även om det givetvis kan finnas enstaka strukturer, i form av t.ex. gamla träd som är värdefulla. Vegetationstyperna är klassade enligt en standard i boken, Vegetationstyper i Norden, från Nordiska ministerrådet Förteckningen över s.k. Naturvårdsarter är fragmentarisk då den bygger på egna observationer vid relativt korta fältbesök och uppgifter från främst Artportalen och Skogens Pärlor. Givetvis finns det många arter som lever i det här området som är förtecknade i habitatdirektivets bilagor, främst vanliga skogs- och våtmarksfåglar såsom tjäder, pärluggla och trana men också nordisk fladdermus samt lummerväxter. Av naturvårdsarter är det främst rödlistade arter (ArtDatabanken 2015) och signalarter (förtecknade på Skogsstyrelsens hemsida). Med signalarter avses indikatorarter som är användbara för att lokalisera och urskilja skogar med höga naturvärden. I de fall en art är både rödlistad och signalart tas den endast upp som rödlistad. Stigsjö GeoBio

38 Sammanfattning för Norra Stråket Det norra stråket omfattar en sträcka på 23 km förutom det gemensamma stråket vid den befintliga 400 kv kraftledningen. Av denna sträcka är det 23 områden på en sammanlagd sträcka av 7,25 km (31% av den totala sträckan) som är biotopinventerade och naturvärdesbedömda. 2 områden har bedömts ha Högt Biotopvärde, 9 områden har bedömts ha Påtagligt Biotopvärde och 12 områden har bedömts ha Visst Biotopvärde. Av de områden som har Högt Biotopvärde är det 1 skogsområde och 1 vattendrag. Av de områden som har Påtagligt Biotopvärde är det 4 skogsområden, 2 myrområden, 2 vattendrag och 1 övrigt område. Översiktskarta över det Norra Stråkets östra del (översta bilden) och västra del (nedersta bilden) med de inventerade biotoperna färglagda med Blått = Högt biotopvärde, Orange = Påtagligt biotopvärde, Gult = Visst biotopvärde. Det som ligger mellan de inventerade biotoperna är produktionsskog i olika åldrar och kan givetvis innehålla en del naturvärden men är inte närmare beskrivet. Stigsjö GeoBio

39 Sammanfattning för Mellersta Stråket Det mellersta stråket omfattar en sträcka på 24 km förutom det gemensamma stråket vid den befintliga 400 kv kraftledningen och de korta stråk som förbinder detta stråk med de övriga. Av denna sträcka är det 19 områden på en sammanlagd sträcka av 7,5 km (31% av den totala sträckan) som är biotopinventerade och naturvärdesbedömda. 3 områden har bedömts ha Högt Biotopvärde, 7 områden har bedömts ha Påtagligt Biotopvärde och 9 områden har bedömts ha Visst Biotopvärde. Av de områden som har Högt Biotopvärde är det 2 skogsområden och 1 vattendrag. Av de områden som har Påtagligt Biotopvärde är det 3 skogsområden, 2 myrområden och 2 vattendragsmiljöer. Översiktskarta över det Mellersta Stråkets östra del (översta bilden) och västra del (nedersta bilden) med de inventerade biotoperna färglagda med Blått = Högt biotopvärde, Orange = Påtagligt biotopvärde, Gult = Visst biotopvärde. Det som ligger mellan de inventerade biotoperna är produktionsskog i olika åldrar och kan givetvis innehålla en del naturvärden men är inte närmare beskrivet. Stigsjö GeoBio

40 Sammanfattning för Södra Stråket Det mellersta stråket omfattar en sträcka på 26 km förutom det gemensamma stråket vid den befintliga 400 kv kraftledningen och de korta stråk som förbinder detta stråk med de övriga. Av denna sträcka är det 24 områden på en sammanlagd sträcka av 7,3 km (28% av den totala sträckan) som är biotopinventerade och naturvärdesbedömda. 5 områden har bedömts ha Högt Biotopvärde, 8 områden har bedömts ha Påtagligt Biotopvärde och 11 områden har bedömts ha Visst Biotopvärde. Av de områden som har Högt Biotopvärde är det 4 skogsområden och 1 vattendrag. Av de områden som har Påtagligt Biotopvärde är det 3 skogsområden, 3 myrområden och 2 vattendragsmiljöer. Översiktskarta över det Södra Stråkets östra del (översta bilden) och den västra delen (nedersta bilden) med de inventerade biotoperna färglagda med Blått = Högt biotopvärde, Orange = Påtagligt biotopvärde, Gult = Visst biotopvärde. Det som ligger mellan de inventerade biotoperna är produktionsskog i olika åldrar och kan givetvis innehålla en del naturvärden men är inte närmare beskrivet. Stigsjö GeoBio

41 Rekommendationer Andelen mera trivial produktionsskog (ca 70%) är ungefär densamma för alla tre stråken och ger ingen vägledning om val av stråk ur naturvårdssynpunkt. Vid alla stråkval måste man passera Loån som är ett mycket värdefullt vattendrag och inte heller det ger således någon vägledning. Det som fällt avgörandet är hur många områden med höga biotopvärden som passeras och det innebär att det södra stråket är det sämsta alternativet. Detta stråk skulle dessutom passera över Handsjöberget (Högt biotopvärde) och innebära en skada i landskapsbilden för de som vistas i byn och i dess närhet. Området där samtliga stråk viker av söderut och går längs med befintlig kraftledning domineras helt av produktionsskog i olika åldersklasser och här har inga biotoper med naturvärden påträffats. De tre korta förbindelsestråk som är utlagda mellan stråken för att möjliggöra olika typer av alternativa sträckningar har också inventerats men det är bara i förbindelsestråket mellan Södra och Mellersta, vid Krusflon, som det påverkar en biotop. I detta fall har det bedömts vara ett område med Påtagligt naturvärde, se bild under avsnittet om delområde 12 i Södra stråket. Inget av förbindelsestråken är enligt min mening användbart för att byta stråk på något ställe i syfte att undvika att påverka höga naturvärden. Det norra stråket och det mellersta stråket är ganska likvärdiga men det som talar för att det mellersta är ett sämre alternativ ur naturvårdssynpunkt är att det är betydligt längre sträckor som påverkar områden med höga biotopvärden. Det norra stråket är troligen det lämpligaste förutsatt att man kan välja en mera detaljerad dragning av kraftledningen som inte påverkar Loån där detta stråk föreslås dras parallellt med ån. Om man dessutom kan justera stråket en aning vid delområde 11, Kläppbergets sluttning så att det förläggs en aning norrut så undviker man den värdefullaste delen av sluttningen med den branta och artrika miljön vid Svarttjärnsbäcken. Ett annat alternativ är att välja det Norra stråket fram till dess att den når befintlig kraftledning och sedan följa den söderut och ta det Mellersta stråket den sista delen mot nordväst. Den sista delen av det mellersta stråket har ett område med Påtagligt naturvärde (nr 17) men det kanske går att justera sträckningen förbi denna biotop så att påverkan minimeras. Stigsjö GeoBio

42 Södra stråket Naturvärdet i de enskilda biotoperna är bedömt med stöd av SIS svenska standard för naturvärdesinventering (NVI). Indelningen är i fyra klasser; Obetydligt biotopvärde, Visst biotopvärde, Påtagligt biotopvärde och Högt biotopvärde. Delområde 1 Vederberget (ingår även i mellersta stråket) Berörd del av stråket: 700 meter Fältbesökt: och Andra källor: Fågeluppgifter från Artportalen Allmän beskrivning: Stark sluttning mot öster samt platå i den västra delen, blockrikt. Gammal talldominerad flerskiktad skog med mycket död ved i olika former. Enstaka äldre lövträd och spår efter tidigare bränder. Del av ett större naturskogsområde på toppen av och i östsluttningen av Vederberget. Verkar rikt på småfågel med iakttagelser av tofsmes, svartmes och domherre. Dominerande vegetationstyper: Tallskog av lingonristyp ( ), Granskog av blåbärstyp ( ) Naturvårdsarter: Garnlav, fjällvråk, tretåig hackspett och buskskvätta (alla rödlistade som NT), Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 15 p Påverkan: Äldre dimensionsavverkning, kanteffekter av nyare hyggen Naturvärdesklass enligt NVI: Högt biotopvärde på grund av den totala storleken och naturskogskvaliteterna (ovanligt med större tallnaturskogsbestånd). Stigsjö GeoBio

43 Vy över delområde 1, västra delen. Stigsjö GeoBio

44 Delområde 2 Myr vid Koberget Berörd del av stråket: 550 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Myrstråk med fattig-intermediär vegetation. Mot kanterna blandmyrar med mossetuvor som successivt övergår i hällmarker och ställvis en smal sumpskogsbård mot produktionsskogen. Kärren domineras av trådstarr, tuvull, tuvsäv och blåtåtel men i vissa stråk finns rikare vegetation i form av bladvass, snip och gräsull. En liten myrgöl omges av blöta gungflyn. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Starr-vitmosstyp ( ), Tuvsäv blåtåtel vitmoss- brunmosstyp ( ) ), Fattig mossfattig torvslamtyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Ser ut att vara hydrologiskt opåverkad. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde, trots storleken, på grund av att det är vanliga våtmarks- och vegetationstyper. Vy över delområde 2 mot öster. Stigsjö GeoBio

45 Delområde 3 Myr vid Gammelbodbäcken Berörd del av stråket: 120 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Översvämningsområde med videdominerade sumpkärr och ett glest trädskikt av tall närmast bäcken. Kärr och blandmyrar vidtar längre bort från bäcken och närmast produktionsskogen finns som vanligt en smal bård med lövrik barrsumpskog. I huvudsak fattig och risdominerad vegetation men närmast bäcken är det en tuvig gräs- och örtvegetation. Fläckvis finns rikare stråk med intermediär vegetation med bl.a. gräsull, björnbrodd och ängsnycklar som exempel på lite mer krävande arter. En tornseglare jagade över sumpkärren vid inventeringstillfället. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvull - Vitmosstyp ( ), Tuvsäv blåtåtel vitmoss- brunmosstyp ( ) ), Videkärr av starrtyp ( ) Naturvårdsarter: Tornseglare (rödlistad som VU) Påverkan: En äldre dikningspåverkan finns i den västra delen av området. Naturvärdesklass enligt NVI: Trots storleken ett Visst biotopvärde p.g.a. dikningspåverkan och vanliga våtmarkstyper. Vy över delområde 3 mot öster. Stigsjö GeoBio

46 Delområde 4 Del av Spångmyran Berörd del av stråket: 500 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Myrområde vid Gillån med vitmossdominerade blandmyrar och stråk med fattig-intermediär kärrvegetation. Kärren domineras av trådstarr, tuvsäv och blåtåtel och tuviga tallkärr dominerar vid bäcken med rismyrar och klotstarrkärr mot kanterna. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Starr-vitmosstyp ( ), Tallkärr av klotstarrtyp ( ),Tuvsäv blåtåtel vitmoss- brunmosstyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Förefaller att sakna hydrologisk påverkan.. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde p.g.a. den storleken på myrområdet, rätt stora blöta sumpkärr och svämskogar vid ån och att det saknas hydrologisk påverkan. Stigsjö GeoBio

47 Delområde 5 Skogsområde på norra delen av Kläppberget Berörd del av stråket: 300 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Äldre, ganska lågvuxen blandskog i sluttningen som är en del i ett större område i Kläppbergets östsluttning som lämnats kvar. Gran dominerar men det är gott om äldre asp. En del lågor och enstaka torrträd. Några lodräta klippväggar med rik mossflora. Spår efter tidigare bränder och dimensionsavverkningar. Dominerande vegetationstyper: Granskog av blåbärstyp ( ), Granskog av lågörtttyp ( ) Naturvårdsarter: Lunglav och garnlav (rödlistade som NT) Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 13 p Påverkan: Äldre dimensionsavverkning, kanteffekter av nyare hyggen Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde på grund av storleken och naturskogskvaliteterna. Vy över delområde 5. Stigsjö GeoBio

48 Garnlav (Alectoria sarmentosa) var den vanligaste rödistade arten som påträffades längs alla stråken. Stigsjö GeoBio

49 Delområde 6 Bärflon Berörd del av stråket: 120 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Ganska liten myr med fattig kärr -och mossevegetation. Risväxter såsom hjortron, ljung och kråkbär dominerar tillsammans med tuvull. Lågväxt och senvuxen gran och tall och en del torra träd. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvull-vitmosstyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Ser ut att vara hydrologiskt opåverkad. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde på grund av den ringa storleken och att det är vanliga våtmarks- och vegetationstyper. Stigsjö GeoBio

50 Delområde 7 Våtmarker vid Galvattsån Berörd del av stråket: 140 meter Fältbesökt: Andra källor: Elfiskeregistret Allmän beskrivning: Svämskog och tuviga strandkärr vid Övre Galvattsjöns utlopp. Områdena översvämmas vid höga flöden och dessutom finns bäver i området som dämmer. Mycket död ved, främst björk och gran, i form av stående torrträd och lågor. Lövrikt och mycket gräs och örter såsom brunrör, tuvtåtel och älggräs. Tuviga tallkärr och rismyrar ansluter mot kanterna. Stationär öring och bergsimpa finns i ån enligt elfiskeregistret. Dominerande vegetationstyper: Sumpgranskog av ört- starrtyp ( ), Tallkär av klotstarrtyp ( ), Videkärr av starrtyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Förefaller att sakna hydrologisk påverkan. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde p.g.a. omfattningen på översvämningsskogen och konnektiviteten med övriga svämskogar längs ån. Vy över delområde 7 mot norr. Stigsjö GeoBio

51 Delområde 8 Södra delen av Galvattsberget Berörd del av stråket: 250 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Ganska högvuxen granskog i en översilad sluttning med stort inslag av löv, främst asp. Frisk och fuktig mark med omväxlande ris- och örttyper. Gott om död ved i olika former men en ganska enskiktad och tät skog. Örtrikt fältskikt med t.ex. nattviol, skogsnycklar och knärot. Spår efter spillkråka och tjäder. Detta är den sydligaste delen i ett större skogsområde som sträcker sig längs en stor del av Galvattsbergets östsluttning. Dominerande vegetationstyper: Granskog av blåbärstyp ( ), Granskog av lågörttyp ( ), Granskog av högörttyp ( ) Naturvårdsarter: Knärot och ullticka (rödlistade som NT), skinnlav, kärrfibbla, skogsnycklar, spindelblomster (signalarter), spillkråka och tjäder (habitatdirektivets bilaga 2) Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 15 p Påverkan: Äldre dimensionsavverkningar. Naturvärdesklass enligt NVI: Högt biotopvärde p.g.a. den ovanligt rika skogstypen med gott om löv och död ved och många fynd av signalarter trots ett kort besök. Vy över delområde 8 mot norr. Stigsjö GeoBio

52 Delområde 9 Nybräntberget Berörd del av stråket: 200 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Stark sluttning mot öster. Gammal talldominerad blockrik skog med en hel del död ved, både äldre lågor och nyare rotvältor. Enstaka äldre lövträd och spår efter tidigare bränder. Del av ett större naturskogsområde längs den östra branten av Nybräntberget. Dominerande vegetationstyper: Tallskog av lavtyp ( ) Tallskog av lingonristyp ( ), Granskog av blåbärstyp ( ) Naturvårdsarter: Lunglav, violettgrå tagellav och tallticka (rödlistade som NT), spillkråka och tjäder (habitatdirektivets bilaga 2) Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 15 p Påverkan: Äldre dimensionsavverkningar. Naturvärdesklass enligt NVI: Högt biotopvärde p.g.a. den talldominerade och ovanligt naturskogsartade skogstypen med gott om död ved och gamla träd samt några fynd av signalarter trots ett kort besök. Vy över delområde 9 mot öster. Stigsjö GeoBio

53 Delområde 10 Myr och brant norr om Nybräntberget Berörd del av stråket: 230 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Stark sluttning mot öster. Gammal talldominerad blockrik skog med en hel del yngre lågor. Enstaka äldre lövträd och spår efter tidigare bränder. Del av ett större naturskogsområde på toppen av och i östsluttningen av Nybräntberget. Dominerande vegetationstyper: Tuvull - Vitmosstyp ( ), Granskog av blåbärstyp ( ), Sumpgranskog av ristyp ( ) Naturvårdsarter: Garnlav (rödlistad som NT), spindelblomster (signalart). Påverkan: Äldre dimensionsavverkningar. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde p.g.a. en del naturskogskvaliteter och en gradient från trädklädd myr med sumpskogsbård och en sluttning med gammal granskog. Stigsjö GeoBio

54 Delområde 11 Myr och bäckmiljö SO om Krusflon Berörd del av stråket: 50 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: En smal bård av blandskog är lämnad längs bäcken. Tät ungskog ansluter på båda sidor. En risdominerad myr med fattiga vegetationstyper ansluter mot norr. Dominerande vegetationstyper: Sumpsnårskog av vide-örttyp ( ), Tuvull - Vitmosstyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Hårt påverkat av skogsbruk. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde p.g.a. liten yta och vanliga våtmarkstyper. Delområde 12 Sumpskog och bäckmiljö söder om Krusflon Berörd del av stråket: 80 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Gransumpskog vid bäcken med örter och sumpmossor. En del äldre granar men också ett visst inslag av sälg och glasbjörk. Bäckstråket fortsätter på södra sidan vägen och det är endast ca 50 meters bredd som är kvarlämnad på vardera längs vattendraget. Högstubbar och lågor finns sparsamt. Längre upp längs bäcken finns en nyckelbiotop av med liknande typ av skog. Längs den östra delen av detta delområde finns ett föreslaget stråk som förbimder det mellersta och det södra stråket. Dominerande vegetationstyper: Sumpgranskog av ristyp ( ), Sumpgranskog av ört-starr-typ ( ) Naturvårdsarter: Garnlav (rödlistad som NT), tretåig hackspett (habitatdirektivets bilaga 2) Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 12 p Påverkan: Äldre dimensionsavverkningar. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde p.g.a. den ovanligt välbevarade sumpskogen med naturskogskvaliteter och bäckmiljön. Stigsjö GeoBio

55 Vy över delområde 12 mot öster. Vy från stråket mellan det södra och det mellersta vid Krusflon där det finns ett Påtagligt biotopvärde i den gamla skogen. Stigsjö GeoBio

56 Delområde 13 Myr vid Gärdesfloberget Berörd del av stråket: 380 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Liten plan myr av vanlig blandmyrstyp med ristuvor och mossevegtation främst mot kanterna. Centralt ett öppet mjukmattekärr som mot väster övergår i ett granbjörkkärr. Fattig myrvege tation. Längs kanten i öster finns en bård med äldre tallskog på blockrik mark lämnad som en naturvårdshänsyn. I väster övergår myren i en gransumpskog med gott om hänglavar. Dominerande vegetationstyper: Sumpgranskog av ristyp ( ), Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Gran-björkkärr av fattig vitmosstyp ( ), Tuvull - Vitmosstyp ( ) Naturvårdsarter: Garnlav (rödlistad som NT) Påverkan: Hydrologiskt opåverkad men svag naturvårdshänsyn mot myren. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde p.g.a. små ytor med våtmark och vanliga vegetationstyper. Stigsjö GeoBio

57 Vy över delområde 13 mot öster. Delområde 14 Handsjöberget Berörd del av stråket: 400 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Bergstopp med gammal skog som utbreder sig både i sluttningen mot öster och mot väster. Gammal talldominerad blockrik skog på toppen och mot väster, ej så gammal tallskog men gott om död ved i olika former. Vissa ytor är öppna blockiga bergsbranter där skog inte kan växa. I vissa partier har man hämtat nyare vindfällen. Mot öster vidtar en blandskog med ganska högvuxen gran och gott om äldre lövträd. Dominerande vegetationstyper: Tallskog av lavtyp ( ) Tallskog av lingonristyp ( ), Granskog av blåbärstyp ( ), Granskog av lågörttyp ( ) Naturvårdsarter: Småflikig brosklav, violettgrå tagellav, garnlav, tallticka och knärot (rödlistade som NT), spår av tretåig hackspett, spillkråka och tjäder (habitatdirektivets bilaga 2) Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 17 p (Ö delen), 16 p (V delen) Påverkan: Äldre dimensionsavverkningar. Naturvärdesklass enligt NVI: Högt biotopvärde p.g.a. storleken på naturskogsområdet och variationen från den talldominerade toppen, den halvöppna blockrika bergsbranten och den mer produktiva högvuxna blandskogen i den östra sluttningen. Stigsjö GeoBio

58 Vy över delområde 14 från byn. Vy över delområde 14 i den västra branten. Stigsjö GeoBio

59 Vyer över delområde 14 i den östra branten. Stigsjö GeoBio

60 Delområde 15 Slättflon Berörd del av stråket: 280 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Liten plan myr med en blandning av rismyrar, öppna rikkärr och tallkärr. Det som indikerar rikkärrsförhållanden är förekomsten av t.ex. guldspärrmossa, korvskorpionmossa, tagelsäv, gräsull och björnbrodd. Dominerande vegetationstyper: Sumpgranskog av ristyp ( ), Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvsäv blåtåtel vitmoss- brunmosstyp ( ), Starr purpurvitmossatyp ( ) Naturvårdsarter: Gräsull, kärrfibbla och källmossar (Philonotis) (signalarter) Påverkan: Hydrologiskt opåverkad men svag naturvårdshänsyn mot myren. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde p.g.a. den artrika rikkärrsvegetationen som är ovanlig i trakten. Vy över delområde 15 mot öster. Stigsjö GeoBio

61 Delområde 16 - Loån Fältbesökt: Berörd del av stråket: 40 meter Andra källor: Länsstyrelsen Jämtlands databas, elfiskeregistret. Allmän beskrivning: Längs Loån där stråket passerar är det bara en smal remsa med strandskog bevarad. Produktionsskogen står ganska tätt inpå. Ån är grenad på med små öar med skog på vissa ställen. Den strandskog som är kvar är artrik med mycket lövträd och ett rikt buskskikt. Här finns en typisk blandskog och en åstrandflora med omväxlande högörter, starrarter och höga ormbunkar. Kanelros, brakved, hägg, stenbär, älgört, flädervänderot ät några typiska arter. Loån hyser ett bestånd av flodpärlmussla och här finns stationär öring och är restaurerad efter flottledsrensning. Dominerande vegetationstyper: Granskog av högörttyp ( ), Sumpgranskog av ört- starrtyp ( ) Naturvårdsarter: Flodpärlmussla (EN), kärrfibbla, lundelm och torta (signalarter) Påverkan: Kanteffekter av ganska sentida avverkningar. Naturvärdesklass enligt NVI: Högt biotopvärde, trots skogsbrukspåverkan, på grund av det ovanligt skyddsvärda vattendraget. Vy över delområde 16 mot norr. Stigsjö GeoBio

62 Delområde 17 Lillberget Berörd del av stråket: cirka 500 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Äldre skog i sydöstsluttningen av Lillberget. Grandominerad skog i den östra delen, ett ganska skiktad bestånd med många äldre vårtbjörkar, död ved i form av en del torrträd och lågor. Tallskog i den östra delen med gott om stubbar efter gamla avverkningar. Flera äldre tallar och en del spår av bränder. Dominerande vegetationstyper: Tallskog av lingonristyp ( ), Granskog av blåbärstyp ( ) Naturvårdsarter: - Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 10 p Påverkan: Äldre dimensionsavverkningar. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde främst p.g.a. de äldre träden men också vissa andra naturskogsstrukturer. Vy över delområde 17 mot väster. Stigsjö GeoBio

63 Contortaplantage i området där det södra stråket viker av längs med befintlig kraftledning väster om Lillberget. Stigsjö GeoBio

64 Delområde 18 Myr söder om Börmtjärnen Berörd del av stråket: 180 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Litet sluttande kärr med intermediär vegetation där gräsull och trådstarr är vanliga. Övergår i den övre kanten mot en gransumpskog med gott om hänglavar. Dominerande vegetationstyper: Sumpgranskog av ristyp ( ), Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvsäv blåtåtel vitmoss- brunmosstyp ( ) Naturvårdsarter: Garnlav (rödlistad som NT), gräsull (signalart) Påverkan: Hydrologiskt opåverkat men med svag naturvårdshänsyn mot myren. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde främst p.g.a. den välutvecklade hänglavsgranskogen. Stigsjö GeoBio

65 Vy över delområde 18 med hänglavsgranar i förgrunden. Delområde 19 Myrar vid Börmtjärnen Berörd del av stråket: 350 meter Andra källor: Våtmarksinventeringen (VMI). Fältbesökt: Allmän beskrivning: Sluttande kärr och rismyrar med fattig (-intermediär) vegetation där högstarrarter och vitmossor dominerar. Enstaka torrträd på myren. Övergår fläckvis ned mot tjärnen i tallsumpskog.. Dominerande vegetationstyper: Sumpgranskog av ristyp ( ), Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tallkär av klotstarrtyp ( ), Tuvull - Vitmosstyp ( ) Naturvårdsarter: Gräsull (signalart) Påverkan: Förefaller hydrologiskt opåverkat men contortaplantagen går ändå ut mot myrkanten längs den södra kanten. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde på grund av storleken på våtmarksområdet och kontakten med öppet vatten. Stigsjö GeoBio

66 Vy över delområde 19 mot tjärnen. Stigsjö GeoBio

67 Delområde 20 Myr vid Messmörhögarna Berörd del av stråket: 550 meter Andra källor: - Fältbesökt: Allmän beskrivning: Liten plan myr med risdominerad mossevegetation mot kanterna och fattig kärrvegetation centralt. Enstaka torrträd på myren. Norrut övergår myren i en smal remsa med gransumpskog som förbinder denna myr med Vargflon. I sumpskogen är det gott hänglavar.. Dominerande vegetationstyper: Sumpgranskog av ristyp ( ), Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvull - Vitmosstyp ( ), Fattig mossfattig torvslamtyp ( ) Naturvårdsarter: Garnlav (rödlistad som NT) Påverkan: Förefaller hydrologiskt opåverkat avverkningspåverkad i kantzonerna. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde på grund av vanliga myr- och vegetationstyper. Värdet dras upp av den välutvecklade hänglavsgranskogen. Delområde 21 Vargflon Berörd del av stråket: Cirka 550 meter Andra källor: - Fältbesökt: Allmän beskrivning: Myrområden med risdominerad mossevegetation mot kanterna och fattig videdominerad kärrvegetation centralt. Norrut övergår myren i en smal remsa med gransumpskog och en plockhuggen fastmarksgranskog. Söderut övergår myren i en smal remsa med gransumpskog som förbinder denna myr med myren vid Messmörshögarna. I sumpskogen är det gott hänglavar.. Dominerande vegetationstyper: Sumpgranskog av ristyp ( ), Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvull - Vitmosstyp ( ), Videkärr av starrtyp ( ) Naturvårdsarter: Garnlav (rödlistad som NT) Påverkan: Förefaller hydrologiskt opåverkat men en tydlig avverkningspåverkan i kantzonerna. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde på grund av vanliga myr- och vegetationstyper. Värdet dras upp av den välutvecklade hänglavsgranskogen. Stigsjö GeoBio

68 Vy över delområde 21 mot norr. Stigsjö GeoBio

69 Delområde 22 Bäckmiljö vid Stormyrbäcken Berörd del av stråket: 400 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: En smal bård av äldre granskog är lämnad längs bäcken. Tät ungskog ansluter på båda sidor. Bården är alltifrån några meter bred till några tiotals meter bred på några ställen. Bäcken har stenig botten och ser ut att vara orätad och ej flottledsrensad. En ris- och starrdominerad blandmyr med fattiga vegetationstyper ansluter mot söder. Dominerande vegetationstyper: Sumpgranskog av ristyp ( ), Sumpgranskog av ört-starr-typ ( ), Tuvull - Vitmosstyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Hårt påverkat av skogsbruk. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde p.g.a. den relativt välbevarade skogsbäcken. Vy över delområde 22 mot väster. Stigsjö GeoBio

70 Delområde 23 Myr och skog vid Käckåsen Berörd del av stråket: 180 meter Andra källor: - Fältbesökt: Allmän beskrivning: Liten plan myr med risdominerad mossevegetation mot kanterna och fattig kärrvegetation centralt. Söderut övergår myren i en smal remsa med gransumpskog och en plockhuggen fastmarksgranskog av visst naturvärde. Dominerande vegetationstyper: Sumpgranskog av ristyp ( ), Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvull - Vitmosstyp ( ), Videkärr av starrtyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Myren förefaller att vara hydrologiskt opåverkad. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde på grund av vanliga myr- och vegetationstyper. Stigsjö GeoBio

71 Delområde 24 Myr SO om Stenflon Berörd del av stråket: 300 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Liten opåverkad myr av kärr- och blandmyrstyp. Fattig kärr- och mossevegetation med vanliga våtmarks- och vegetationstyper. Produktionsskogen med tallungskog står tätt inpå på denna sida av myren. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Gran-björkkärr av fattig vitmosstyp ( ), Tuvull - Vitmosstyptyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Kanteffekter av skogsbruk. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde p.g.a. den ringa storleken och de vanliga våtmarks- och vegetationstyperna. Vy över delområde 24 mot öster. Stigsjö GeoBio

72 Norra stråket Naturvärdet i de enskilda biotoperna är bedömt med stöd av SIS svenska standard för naturvärdesinventering (NVI). Indelningen är i fyra klasser; Obetydligt biotopvärde, Visst biotopvärde, Påtagligt biotopvärde och Högt biotopvärde. Delområde 1 Skogsområde vid Sillren Berörd del av stråket: 160 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Litet skogsområde vid ett bäckdråg ned mot Sillren vid Länstersjöns dalgång. Äldre grandominerad blockrik skog (delvis sumpskog) med en hel del död ved. Äldre lövträd och en del högstubbar. Dominerande vegetationstyper: Granskog av blåbärstyp ( ), Granskog av ris- och vitmosstyp ( ) Naturvårdsarter: Garnlav (rödlistad som NT), spindelblomster och repestarr (signalarter) Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 14 p Påverkan: Äldre dimensionsavverkning, kanteffekter av nyare hyggen Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde på grund av naturskogskvaliteterna och den intakta bäckmiljön. Stigsjö GeoBio

73 Vy över delområde 1 mot öster. Delområde 2 Norra delen av Vederberget Berörd del av stråket: 260 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Blockrik sluttning mot öster. Gammal talldominerad gles skog som lämnats kvar i en smal remsa i sluttningen. En hel del yngre lågor efter de senaste årens stormar. Enstaka äldre lövträd och spår efter tidigare bränder. Dominerande vegetationstyper: Tallskog av lingonristyp ( ), Granskog av blåbärstyp ( ) Naturvårdsarter: - Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 9 p Påverkan: Äldre dimensionsavverkning, kanteffekter av nyare hyggen Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde på grund av den ringa storleken (kanteffekter) och att utpräglade naturskogskvaliteter verkar saknas. Stigsjö GeoBio

74 Vy över delområde 2 Delområde 3 Skogsområde vid mindre bäck Berörd del av stråket: 330 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Smalt skogsområde vid en mindre bäck i stark östsluttning med stor variation i fråga om trädslag, vegetationstyper och morfologi. Äldre grandominerad skog (delvis sumpskog) med mycket högörter och ormbunkar. Mycket tuvor, lågor och en del högstubbar samt en del äldre lövträd. Dominerande vegetationstyper: Granskog av blåbärstyp ( ), Granskog av ris- och vitmosstyp ( ), Granskog av lågörttyp ( ), Granskog av ormbunkstyp ( ) Naturvårdsarter: Kransrams, kärrfibbla, torta, lundelm, spindelblomster, norrlandslav (alla signalarter) Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 19 p Påverkan: Äldre dimensionsavverkning. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde på grund av den intakta bäckmiljön, variationsrikedomen och naturskogskvaliteter. Hade fått ett högt biotopvärde om området med äldre skog varit större. Stigsjö GeoBio

75 Vy över delområde 3 mot väster. Delområde 4 Myr vid Gillertjärnknulen Berörd del av stråket: 230 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Liten opåverkad myr av kärr- och blandmyrtyp och sumpskog mot kanterna. Fattig kärrvegetation och vanliga våtmarks- och vegetationstyper. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvull - Vitmosstyptyp ( ), Gran-björkkärr av fattig vitmosstyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Förefaller att sakna påtaglig påverkan. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde p.g.a. den ringa storleken och de vanliga våtmarkstyperna. Stigsjö GeoBio

76 Vy över delområde 4 Stigsjö GeoBio

77 Delområde 5 Bäckmiljö vid Gillertjärn Berörd del av stråket: 380 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Liten skogsbäck med en smal remsa av naturlig skog kvarlämnad. Dominerande vegetationstyper: Granskog av lågörttyp ( ) Naturvårdsarter: Kärrfibbla och lundelm (signalarter) Påverkan: Hårt påverkat av skogsbruk. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde, värdefull bäckmiljö med vanliga vegetationstyper. Hårt påverkat av skogsbruk Vy över sträckan mellan 5 och 6 Stigsjö GeoBio

78 Delområde 6 Skogsområde vid bäck söder om Heden Berörd del av stråket: 50 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Smalt naturskogsområde vid en liten skogsbäck som ser ut att vara opåverkad av flottledsrensning och skogsbruk. Tät blandskog med stort lövinslag och en del död ved. Dominerande vegetationstyper: Granskog av blåbärstyp ( ), Granskog av ormbunkstyp ( ). Naturvårdsarter: Kärrfibbla, lundelm, tolta, skogshakmossa (signalarter) Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 9 p Påverkan: Kanteffekter av tidigare avverkningar. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde på grund av naturskogskvaliteterna och den intakta bäckmiljön. Vy över delområde 6 mot norr. Stigsjö GeoBio

79 Delområde 7 Sandåsar och äldre sandtag Berörd del av stråket: 80 meter Fältbesökt: Andra källor: Jordartskarta från SGU Allmän beskrivning: Litet område vid bäcken strax söder om Heden med några sandkullar av glacifluvialt ursprung. En del av området hyser äldre skog men en del av området har under talet använts som sandtag och är nu delvis igenvuxet av yngre tall. Gott om steklar av olika slag i de ännu öppna sandytorna samt förekomst av skogssandjägare. Dominerande vegetationstyper: Tallskog av lavtyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Sandtäkt och skogsbilväg men en av kullarna är intakt. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde främst på grund av den ovanliga geotopen, öppna sandytor och en del äldre skog i gränsområdet mot delområde 6. Vy över delområde 7 mot norr. Stigsjö GeoBio

80 Delområde 8 Bäckmiljö vid biflöde till Gillerån Berörd del av stråket: 40 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Liten skogsbäck med en smal remsa av naturlig skog kvarlämnad. Delvis ny lövskog som kommit upp efter tidigare avverkning. Dominerande vegetationstyper: Granskog av ormbunkstyp ( ), Gran-björkkärr av fattig vitmosstyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Hårt påverkat av skogsbruk. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde, bäckmiljö med vanliga vegetationstyper. Hårt påverkat av skogsbruk. Stigsjö GeoBio

81 Delområde 9 Gillåns bäckmiljö Berörd del av stråket: 400 meter Fältbesökt: Andra källor: Artportalen Allmän beskrivning: Mellanstor skogsbäck med en smal remsa av äldre skog kvarlämnad. Delvis yngre lövträd i strandbården som kommit upp efter tidigare avverkning. På det naturvårdsbrända hygget strax väster om Gillån är äldre tallar kvarlämnade och där de sällsynta skalbaggarna fanns slät tallkapuschongbagge och grov tallkapuschongbagge Dominerande vegetationstyper: Granskog av lågörttyp ( ), Granskog av ormbunkstyp ( ). Tallskog av lingonristyp ( ) Naturvårdsarter: Kärrfibbla, torta, repestarr och lundelm (signalarter). slät tallkapuschongbagge (habitatdirektivets bilaga 2) och grov tallkapuschongbagge (rödlistad som NT). Påverkan: Stor påverkan från skogsbruk. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde, värdefull bäckmiljö med vanliga vegetationstyper och kvarlämnad naturvårdshänsyn med ovanliga arter. Delområde 10 Myr vid Struldalen Berörd del av stråket: 230 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Liten opåverkad myr av kärr- och blandmyrtyp och sumpskog mot kanterna. Fattig kärrvegetation och vanliga våtmarks- och vegetationstyper. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscumtyp ( ), Tuvull - vitmosstyp ( ), Tuvsäv blåtåtel - vitmoss-typ ( ) Påverkan: Kantzonerna saknar naturvårdshänsyn vid tidigare avverkning. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde p.g.a. den ringa storleken och de vanliga våtmarkstyperna. Stigsjö GeoBio

82 Vy över delområde 10. Delområde 11 Kläppberget vid Svarttjärnsbäcken Berörd del av stråket: 90 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Skogsområde vid en mindre bäck i stark sluttning (delvis vattenfall) med stor variation i fråga om trädslag, vegetationstyper och morfologi. Äldre grandominerad skog med mycket högörter och ormbunkar. Mycket stenar, tuvor, lågor och gott om äldre lövträd. Skogsområdet sträcker sig längs hela sluttningen av Kläppberget, inte så brett men totalt sett ändå en stor areal. Dominerande vegetationstyper: Granskog av blåbärstyp ( ), Granskog av ris- och vitmosstyp ( ), Granskog av lågörttyp ( ), Granskog av ormbunkstyp ( ). Naturvårdsarter: Kärrfibbla, torta, lundelm, spindelblomster, skogsnycklar norrlandslav (alla signalarter), knärot, doftskinn, ullticka, lunglav (rödlistade), Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 19 p Påverkan: Äldre dimensionsavverkning. Naturvärdesklass enligt NVI: Högt biotopvärde bedömd utifrån den totala storleken på skogsområdet, den intakta bäckmiljön, variationsrikedomen, naturskogskvaliteter och förekomst av rödlistade arter. Stigsjö GeoBio

83 Vy över delområde 11 samt lunglav på sälg. Stigsjö GeoBio

84 Delområde 12 Myr vid Svarttjärn Berörd del av stråket: 270 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Liten hydrologiskt opåverkad myr av kärr- och blandmyrstyp. Den övre delen är sluttande och den nedre delen vid tjärnen är plan. Det sluttande (soligena) kärret är svagt terrasserat och har en intermediär till rik vegetation. Gyllenmossa, purpurvitmossa och ängsnycklar är några av de krävande arter som förekommer i området. I det plana kärret vid tjärnen är det gott om torrakor och denna del övergår successivt mot sumpskog mot ungskogsplantagen. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvull - vitmosstyp ( ), Tuvsäv blåtåtel - vitmosstyp ( ), Gran-björkkärr av fattig vitmosstyp ( ), Starr örtbrumoss-typ ( ) Granskog av ris- och vitmosstyp ( ) Naturvårdsarter: Kärrfibbla, spindelblomster, källmossor (Philonotis ssp) (signalarter) Påverkan: Dålig äldre naturvårdshänsyn, ungskogsplantage tätt inpå våtmarkerna. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde p.g.a. den ovanliga våtmarkstypen med källor och soligena rikkärr. Vy över delområde 12 över Svarttjärn. Stigsjö GeoBio

85 Delområde 13 Stormyrbergets västsluttning Berörd del av stråket: 500 meter Fältbesökt: Andra källor: Naturvårdsobjekt hos Länsstyrelsen Västernorrland Allmän beskrivning: Stark sluttning mot väst och sydväst med viss storblockighet. Gammal barrskog med stråk av både gran och tall. Ganska högvuxen skog men enskiktad. Gott om yngre rotvältor och lågor från de senaste årens stormar. Enstaka äldre lövträd och spår efter tidigare bränder. Del av ett ganska stort naturskogsområde i sluttningen av berget. Dominerande vegetationstyper: Tallskog av lingonristyp ( ), Granskog av blåbärstyp ( ), Granskog av lågörttyp ( ) Naturvårdsarter: Garnlav, rosenticka (rödlistade som NT). Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 14 p Påverkan: Äldre dimensionsavverkningar. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde på grund av storleken och naturskogskvaliteterna. Vy över delområde 13 mot söder. Stigsjö GeoBio

86 Delområde 14 - Örasjöån-Riflobäcken Fältbesökt: Berörd del av stråket: 450 meter Andra källor: Elfiskeregistret Allmän beskrivning: Längs Riflobäcken har man avverkat nästan ända fram till ån och av ursprunglig skogs och vegetation återstår bara en smal remsa på några meter. Det är en rik och frodig vegetation längs denna bäck med högörter och ormbunkar och flera arter av lövträd. Längs Örasjöån finns tuviga strandkärr med lite rikare vegetation där krävande brunmossor och purpurvitmossa dominerar bottenskiktet. Även här är det produktionsskog ända inpå våtmarkerna. Stationär öring finns i Örasjöån. Dominerande vegetationstyper: Sumpalskog av örttyp ( ), Tuvsäv blåtåtel - vitmosstyp ( ), Videkärr av starrtyp ( ), Starr-ört- brunmosstyp ( ) Naturvårdsarter: Nordisk stormhatt, tolta, strutbräken (signalarter) Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde på grund av värdefulla bäck- och åmiljöer trots hård påverkan från skogsbruket. Stigsjö GeoBio

87 Vy över Riflobäcken. Vy över Örasjöån. Stigsjö GeoBio

88 Delområde 15 - Skogsområde SV om Riflobäcken Datum för fältbesök: Berörd del av stråket: 150 meter Allmän beskrivning: Litet skogsområde i östsluttning med dominerande gran och ett visst inslag av äldre löv, både asp, vårtbjörk och sälg. Ganska enskiktat och brist på död ved. Dominerande vegetationstyper: Granskog av blåbärstyp ( ), Granskog av lågörttyp ( ) Naturvårdsarter: - Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 10 p Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde pga en del naturskogskvaliteter. Stigsjö GeoBio

89 Delområde 16 Bodflon Berörd del av stråket: 200 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Precis där stråket passerar är det en blandning av ungskog och blandsumpskog. Mot söder och norr ansluter själva Bodflon som är en ganska stor myr av vanlig fattigkärr- och blandmyrtyp. Ris- och starrdominerade vegetationstyper utan ovanliga inslag. Kärren består av öppna dråg och mot kanterna övergår dessa i blandmyrar med tall och sedan i grandominerade sumpskogar. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvull - vitmosstyp ( ), Gran-björkkärr av fattig vitmosstyp ( ), Granskog av ris- och vitmosstyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Dikning längs västra kanten och även hydrologisk påverkan av skogsbilvägen/körvägen från öster. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde p.g.a. den stort öppet myrområde men klassningen dras ned betydligt av den påverkan som finns. Delområde 17 - Loån Fältbesökt: Berörd del av stråket: 300 meter Andra källor: Länsstyrelsen Jämtlands databas, elfiskeregistret. Allmän beskrivning: Längs Loån där stråket passerar finns breda och tuviga strandkärr med viden. Trådstarr, kråkklöver och nordspira är vanliga arter i fältskiktet och i bottenskiktet dominerar vitmossor. På den östra sidan går produktionsskogen helt mot myrkanten medan på den västra sidan finns en smal zon med översilad gles örtrik gransumpskog. Denna del har en del intressanta naturvärdesstrukturer såsom källor, soligena kärrdåg och gamla sälgar. Skogen är dock inte särskilt gammal och bär tydliga spår av dimensionsavverkning. Loån hyser ett bestånd av flodpärlmussla och här finns stationär öring. Flottledsåterställd? Dominerande vegetationstyper: Sumpgranskog av ört- starrtyp ( ), Gran-björkkärr av fattig vitmosstyp ( ), Videkärr av starrtyp ( ) Naturvårdsarter: Flodpärlmussla (EN), lunglav, skrovellav och garnlav (NT) Påverkan: Dimensionsavverkat i gransumpskogen.. Naturvärdesklass enligt NVI: Högt biotopvärde på grund av det värdefulla vattendraget. Stigsjö GeoBio

90 Vy över delområde 17. Vy över Börmån där det norra stråket har vikt av och följer den befintliga kraftledningen söderut. Längs med ån har det bara sparats en smal trädzon och mycket av det har blåst omkull de senaste åren. Stigsjö GeoBio

91 Delområde 18 Sumpskogar längs Loån Fältbesökt: Berörd del av stråket: meter Andra källor: Länsstyrelsen Jämtlands databas, elfiskeregistret. Allmän beskrivning: Mellan landsvägen till Digerberget och Loån finns en meter bred zon med sluttande översilad gransumpskog i mosaik med småkärr. Det finns en del intressanta naturvärdesstrukturer såsom källor, fläckar med högörtvegetation och gamla sälgar. Skogen är dock inte särskilt gammal och bär tydliga spår av dimensionsavverkning. Loån strax hyser ett bestånd av flodpärlmussla och här finns stationär öring. Dominerande vegetationstyper: Granskog av ris- och vitmosstyp ( ), Sumpgranskog av örtstarrtyp ( ), Gran-björkkärr av fattig vitmosstyp ( ) Naturvårdsarter: Lunglav, skrovellav och garnlav (NT), tolta, kärrfibbla och spindelblomster (signalarter). Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 12 p Påverkan: Dimensionsavverkat, befintligt kraftledningsstråk på ca 15 meter. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde på grund av en del värdefulla strukturer. (Loån som har Högt biotopvärde berörs marginellt av denna del av stråket). Vy över delområde 18. Stigsjö GeoBio

92 Befintlig kraftledning inom delområde 18. Stigsjö GeoBio

93 Delområde 19 Svantjärnsbäcken Fältbesökt: Berörd del av stråket: ca 200 meter Andra källor: - Allmän beskrivning: Smal remsa av naturskog längs bäcken som mot söder övergår i medelålders granskog i en cirka 50 meters bred zon mot omgivande hygge. Skogen längs bäcken, översvämningszonen, är lövrik och örtrik och själva bäcken är helt natulig med stenblock och stor variation i djup och bredd. Dominerande vegetationstyper: Granskog av lågörttyp ( ), Sumpgranskog av ört- starrtyp ( ) Naturvårdsarter: Kärrfibbla och ormbär (signalarter). Påverkan: Skogsbrukspåverkat utanför svämzonen. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde på grund av den relativt ostörda bäckmiljön med fin svämskog. Vy över delområde 19. Stigsjö GeoBio

94 Delområde 20 Lokflon Berörd del av stråket: 100 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Liten opåverkad myr av kärr- och blandmyrtyp och sumpskog mot kanterna. Fattig kärrvegetation och vanliga våtmarks- och vegetationstyper. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvull - Vitmosstyptyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Förefaller att sakna påtaglig påverkan. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde p.g.a. den ringa storleken och de vanliga våtmarkstyperna. Stigsjö GeoBio

95 Delområde 21 Tolvtjärnflon Berörd del av stråket: 300 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Bäckmiljö med omgivande gransumpskog och kärr. De öppna till halvöppna kärren har en intermediär vegetation där bl.a. gräsull, ängsnycklar, gulspärrmossa och purpurvitmossa indikerar lite rikare markvatten. Dominerande vegetationstyper: Sumpgranskog av ört- starrtyp ( ), Gran-björkkärr av fattig vitmosstyp ( ), Starr-vitmoss-brunmosstyp Naturvårdsarter: Garnlav (rödlistad som NT), kärrfibbla, gräsull, repestarr (signalarter) Påverkan: Förefaller att sakna påtaglig påverkan. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde p.g.a. den intakta bäckmiljön, sumpskogen och de intermediära kärrytorna. Vy över delområde 21 mot norr samt gräsull vid nr 21. Stigsjö GeoBio

96 Delområde 22 Myr V om Tolvtjärnflon Berörd del av stråket: 100 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Liten opåverkad myr av kärr- och blandmyrtyp och sumpskog mot kanterna. Fattig kärrvegetation och vanliga våtmarks- och vegetationstyper. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvull - Vitmosstyptyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Svag dikningspåverkan mot skogsbilvägen i söder. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde p.g.a. den ringa storleken och de vanliga våtmarkstyperna. Stigsjö GeoBio

97 Delområde 23 Myr SO om Stenflon Berörd del av stråket: 400 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Liten opåverkad myr av kärr- och blandmyrstyp. Fattig kärr- och mossevegetation med vanliga våtmarks- och vegetationstyper. Produktionsskogen med tallungskog står tätt inpå alla sidor av myren. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvull - Vitmosstyptyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Kanteffekter av skogsbruk. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde p.g.a. den ringa storleken och de vanliga våtmarks- och vegetationstyperna. Vy över delområde 23 mot öster. Stigsjö GeoBio

98 Mellersta stråket Naturvärdet i de enskilda biotoperna är bedömt med stöd av SIS svenska standard för naturvärdesinventering (NVI). Indelningen är i fyra klasser; Obetydligt biotopvärde, Visst biotopvärde, Påtagligt biotopvärde och Högt biotopvärde. Delområde 1 Vederberget (ingår även i södra stråket) Berörd del av stråket: 700 meter Fältbesökt: och Andra källor: Fågeluppgifter från Artportalen Allmän beskrivning: Stark sluttning mot öster samt platå i den västra delen, blockrikt. Gammal talldominerad flerskiktad skog med mycket död ved i olika former. Enstaka äldre lövträd och spår efter tidigare bränder. Del av ett större naturskogsområde på toppen av och i östsluttningen av Vederberget. Verkar rikt på småfågel med iakttagelser av tofsmes, svartmes och domherre. Dominerande vegetationstyper: Tallskog av lingonristyp ( ), Granskog av blåbärstyp ( ) Naturvårdsarter: Garnlav, fjällvråk, tretåig hackspett och buskskvätta (alla rödlistade som NT), Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 15 p Påverkan: Äldre dimensionsavverkning, kanteffekter av nyare hyggen Naturvärdesklass enligt NVI: Högt biotopvärde på grund av den totala storleken och naturskogskvaliteterna (ovanligt med större tallnaturskogsbestånd). Stigsjö GeoBio

99 Vy över delområde 1 mot söder från östsluttningen. Delområde 2 Skogsområde på Brännberget Berörd del av stråket: 70 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Blockrik sluttning mot väster. Äldre grandominerad skog som lämnats kvar i en smal remsa i sluttningen. En hel del yngre lågor efter de senaste årens stormar. Enstaka äldre lövträd och spår efter tidigare bränder. Dominerande vegetationstyper: Tallskog av lingonristyp ( ), Granskog av blåbärstyp ( ) Naturvårdsarter: - Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 11 p Påverkan: Äldre dimensionsavverkning, kanteffekter av nyare hyggen Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde på grund av den ringa storleken (kanteffekter) och att utpräglade naturskogskvaliteter verkar saknas. Stigsjö GeoBio

100 Delområde 3 Heddammsmyran Berörd del av stråket: 120 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Smalt myrområde vid Gammelbodarnabäcken. Tuviga tallkärr dominerar med rismyrar mot kanterna och en del öppna kärrpartier, fattiga vegetationstyper. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvull - Vitmosstyptyp ( ), Tallkärr av klotstarrtyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Förefaller att sakna hydrologisk påverkan. Skoterled. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde p.g.a. den ringa storleken och de vanliga våtmarkstyperna. Stigsjö GeoBio

101 Vy över delområde 3 mot väster. Delområde 4 Myrar vid Gillån Berörd del av stråket: 700 meter Fältbesökt: Andra källor: Våtmarksinventeringen i Västernorrland (VMI) Allmän beskrivning: Myrområde vid Gillån och Gammelbodåsen. Vitmossdominerade blandmyrar med mossetuvor och stråk med fattig kärrvegetation. Kärren domineras av trådstarr, tuvsäv, blåtåtel och vattenklöver i de blötare delarna. Tuviga tallkärr dominerar vid bäcken med rismyrar och klotstarrkärr mot kanterna. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Starr-vitmosstyp ( ), Tallkärr av klotstarrtyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Förefaller att sakna hydrologisk påverkan. Skoterled. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde p.g.a. den storleken på myrområdet, rätt stora blöta kärrmiljöer och att det saknas hydrologisk påverkan (Klass III i VMI). Stigsjö GeoBio

102 Delområde 5 Skogsområde på norra delen av Kläppberget Berörd del av stråket: 150 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Äldre blandskog i sluttningen som är en del i ett större område i Kläppbergets östsluttning som lämnats kvar. Gran dominerar men det är gott om äldre asp. En del lågor och enstaka torrträd. Spår efter tidigare bränder och dimensionsavverkningar. Dominerande vegetationstyper: Tallskog av lingonristyp ( ), Granskog av blåbärstyp ( ), Granskog av lågörtttyp ( ) Naturvårdsarter: Lunglav (rödlistad som NT) och skinnlav (signalart) Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 13 p Påverkan: Äldre dimensionsavverkning, kanteffekter av nyare hyggen Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde på grund av storleken och naturskogskvaliteterna. Stigsjö GeoBio

103 Delområde 6 Galvattsberget Berörd del av stråket: 1000 meter Fältbesökt: Andra källor: Naturvårdsobjekt hos Länsstyrelsen Västernorrland Allmän beskrivning: Stark sluttning mot väst och sydväst. Del av ett stort naturskogsområde. Blandskog med stråk av gran, tall och löv och även en del öppna partier. Högvuxen och ganska enskiktad skog. Gott om yngre rotvältor och lågor från de senaste årens stormar. Enstaka äldre lövträd och spår efter tidigare bränder. Del av ett ganska stort naturskogsområde i sluttningen av berget. Högre upp i sluttningen och på toppen av berget är det ganska lågvuxen tallskog med en hel del äldre tallar och torrträd. Genomgående mycket död ved i hela sluttningen. Dominerande vegetationstyper: Tallskog av lingonristyp ( ), Granskog av blåbärstyp ( ), Granskog av lågörttyp ( ) Naturvårdsarter: Knärot, kungsfågel och ullticka (rödlistade som NT), ormbär, spindelblomster, torta och norrlandslav (signalarter). Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 17 p Påverkan: Äldre dimensionsavverkningar. Naturvärdesklass enligt NVI: Högt biotopvärde på grund av storleken och naturskogskvaliteterna. Vy över delområde 6 från söder. Stigsjö GeoBio

104 Detaljbild från delområde 6. Orkidén knärot. Stigsjö GeoBio

105 Delområde 7 Storflon Berörd del av stråket: 850 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Ett stort öppet-halvöppet plant kärr med i huvudsak intermediär vegetation. Mer krävande vitmossor dominerar bottenskiktet och i fältskiktet är det främst tuvsäv och blåtåtel som dominerar. Tuviga tallkärr och rismyrar ansluter mot kanterna och sen övergår det i gransumpskog med hänglavar mot bergssluttningen i norr. Enstaka torrträd finns på myren som verkar hydrologiskt opåverkad.. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvull - Vitmosstyptyp ( ), Tuvsäv blåtåtel vitmoss- brunmosstyp ( ) Naturvårdsarter: Garnlav (rödlistad som NT), spindelblomster (signalart) Påverkan: Förefaller att sakna hydrologisk påverkan. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde p.g.a. storleken, orördheten, de intermediära kärren och sumpskogen som övergår i naturskogsartad skog mot Galvattsberget. Vy över delområde 7 mot öster. Stigsjö GeoBio

106 Delområde 8 Våtmarker vid Örasjöån Berörd del av stråket: 500 meter Fältbesökt: Andra källor: Elfiskeregistret Allmän beskrivning: Stora områden med sumpskog och tuviga strandkärr vid Örasjöåns utlopp i Övre Galvattssjön. Områdena översvämmas sannolikt vid höga flöden och dessutom finns bäver i området som dämmer. Mycket död ved i form av stående torrträd och lågor. Lövrikt och mycket gräs och örter såsom brunrör, tuvtåtel och älggräs. Tuviga tallkärr och rismyrar ansluter mot kanterna och vid sjöstranden finns stora områden med ganska tät lövrik översvämningsskog. Stationär öring och bergsimpa finns i ån enligt elfiskeregistret. Dominerande vegetationstyper: Sumpgranskog av ört- starrtyp ( ), Tallkär av klotstarrtyp ( ), Tuvull - Vitmosstyp ( ), Videkärr av starrtyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Förefaller att sakna hydrologisk påverkan. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde p.g.a. storleken på översvämningsskogarna och strandkärren. Stigsjö GeoBio

107 Delområde 9 Sumpskogsområde vid Övre Galvattsjön Berörd del av stråket: 500 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Mosaik av sumpskog och myr i sluttningen ned mot sjön. Sumpskogen övergår fläckvis i granskog av ristyp på frisk mark. Det finns flera källor i sluttningen. Granskogen är lågvuxen och verkar inte så gammal. Längre söderut ansluter det en nyckelbiotop med liknande struktur. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvull - vitmosstyp ( ), Tuvsäv blåtåtel - vitmosstyp ( ), Gran-björkkärr av fattig vitmosstyp ( ), Starr örtbrumoss-typ ( ) Granskog av ris- och vitmosstyp ( ) Naturvårdsarter: Kärrfibbla, spindelblomster, källmossor (Philonotis ssp) (signalarter), violettgrå tagellav (rödlistad som NT). Påverkan: Området förefaller hydrologiskt opåverkat men är troligen dimensionsavverkat tidigare. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde p.g.a. de relativt ovanliga våtmarkstyperna (mosaikområde). Vyer över delområde 9. Stigsjö GeoBio

108 Delområde 10 Fågelmyren Berörd del av stråket: 200 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: En trädbevuxen rismyr angränsar mot stråket norrut. Tuviga tallkärr ansluter mot söder och sen övergår det i gransumpskog med en del hänglavar. Enstaka torrträd finns i myrområdet som verkar hydrologiskt opåverkad.. Dominerande vegetationstyper: Granskog av ris- och vitmosstyp ( ), Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tallkärr av klotstarrtyp ( ),Tuvull - Vitmosstyptyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Förefaller att sakna hydrologisk påverkan. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde p.g.a. sumpskogen men vanliga vegetationsoch våtmarkstyper. Stigsjö GeoBio

109 Delområde 11 Skogsområde på Stockholmsåsen Berörd del av stråket: 80 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Blockrik sluttning mot öster. Äldre blandskog som lämnats kvar i en smal remsa i sluttningen. En hel del yngre lågor efter de senaste årens stormar. Enstaka äldre lövträd och spår efter tidigare bränder. Dominerande vegetationstyper: Tallskog av lingonristyp ( ), Granskog av blåbärstyp ( ) Naturvårdsarter: - Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 10 p Påverkan: Äldre dimensionsavverkning, kanteffekter av nyare hyggen Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde på grund av den ringa storleken (kanteffekter) och att utpräglade naturskogskvaliteter verkar saknas. Delområde 12 Krusflon Berörd del av stråket: 450 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Ett stort öppet-halvöppet kärr med fattig-intermediär vegetation. Vissa partier domineras av mer krävande vitmossor i bottenskiktet och i fältskiktet är det främst tuvsäv och blåtåtel som dominerar. Tallbevuxna rismyrar ansluter mot kanterna och sen övergår det mot väster i en äldre granskog på fastmark. I denna granskog finns en del intressanta strukturer såsom gamla lövträd och hänglavsbevuxna granar i halvöppna lägen. Både mot väster och öster vidtar täta contortaplantage. Dominerande vegetationstyper: Granskog av blåbärstyp ( ), Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvull - Vitmosstyptyp ( ), Tuvsäv blåtåtel vitmoss- brunmosstyp ( ) Naturvårdsarter: Garnlav och lunglav (rödlistade som NT) Påverkan: Myren har en svag hydrologisk påverkan från omgivande skogsbilvägar och plantageskogen står tätt inpå. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde p.g.a. storleken på myren, de intermediära stråken och vissa naturskogskvaliteter. Stigsjö GeoBio

110 Vy över myren inom delområde 12 och sälg med lunglav i kantzonen vid delområde 12. Stigsjö GeoBio

111 Delområde 13 Södra delen av Bodflon Berörd del av stråket: 300 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Bodflon är en ganska stor myr av vanlig fattigkärr- och blandmyrtyp. Risoch starrdominerade vegetationstyper utan ovanliga inslag. Kärren består av öppna dråg och mot kanterna övergår dessa i blandmyrar med tall och sedan i grandominerade sumpskogar. Mot den västra kanten finns en smal remsa med äldre granskog. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvull - vitmosstyp ( ), Gran-björkkärr av fattig vitmosstyp ( ), Granskog av blåbärstyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Dikningspåverkan i den östra delen. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde p.g.a. den stort öppet myrområde men klassningen dras ned av den påverkan som finns. Delområde 14 Bodberget, östra delen Berörd del av stråket: 400 meter Fältbesökt: Andra källor: - Allmän beskrivning: Tallskog i blockrik sluttning mot väster. Större delen är brukad produktionsskog med den kvarlämnade naturvårdshänsynen och beståndens flerskiktning är ändå intressant. Förmodligen är detta en del av skogsbolagets frivilliga åtaganden om områden med inriktning på naturvård och skötsel. Tallskogen är i genomsnitt cirka 100 år gammal men det finns både äldre och yngre träd. Den del som är ovanför vägen är glesare och där finns en hel del vindfällen från senare år. Död ved förekommer både som lågor och torrträd. Delen nedanför vägen är tätare och har mera äldre och senvuxna träd med ett visst inslag av asp och vårtbjörk. Dominerande vegetationstyper: Tallskog av lavtyp ( ), Tallskog av lingonristyp ( ) Naturvårdsarter: Tjäder (habitatdirektivets bilaga 2) Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 13 p Påverkan: Skogsbruk. Naturvärdesklass enligt NVI: Hela området får ett Påtagligt biotopvärde trots att det är ett brukat område. Flerskiktade tallskogar av denna storlek med så pass stort inslag av äldre träd är ovanligt i skogslandskapet. Stigsjö GeoBio

112 Vy över delområde 14, den östra mer öppna delen på ovanstående bild och den västra mer slutna delen nedan. Stigsjö GeoBio

113 Delområde 15 Bodberget, västra delen Berörd del av stråket: 250 meter Fältbesökt: Andra källor: - Allmän beskrivning: Stark sluttning mot väst med halvgammal gran- och blandskog. Sluttningen är översilad och har därför en ganska rik markvegetation med högörter. Fläckvis är det nästan sumpskog. Som rester av den äldre skogen finns här en hel del gamla sälgar som är översållade med lunglav. Dominerande vegetationstyper: Granskog av blåbärstyp ( ), Granskog av lågörttyp ( ), Granskog av högörttyp ( ) Naturvårdsarter: Knärot och lunglav (rödlistade som NT), ormbär, torta och skogsnycklar (signalarter). Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 11 p Påverkan: Dimensionsavverkningar. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde på grund av artrikedomen och de gamla sälgarna. Vy över delområde 15 med gamla sälgar med bl.a. lunglav. Stigsjö GeoBio

114 Delområde 16 - Loån Fältbesökt: Berörd del av stråket: 60 meter Andra källor: Länsstyrelsen Jämtlands databas, elfiskeregistret. Allmän beskrivning: Längs Loån där stråket passerar är det branta raviner ned mot ån och produktionsskogen står ganska tätt inpå. Här finns en typisk blandskog och en åstrandflora med omväxlande högörter, starrarter och höga ormbunkar. Kanelros, nordbräken, styltstarr, nordisk stormhatt och tolta är några typiska arter. Loån hyser ett bestånd av flodpärlmussla och här finns stationär öring. Vattendraget är flottledsåterställt. Dominerande vegetationstyper: Granskog av högörttyp ( ), Sumpgranskog av ört- starrtyp ( ) Naturvårdsarter: Flodpärlmussla (EN), kärrfibbla och torta (signalarter) Påverkan: Kanteffekter av tidigare avverkningar. Naturvärdesklass enligt NVI: Högt biotopvärde, trots skogsbrukspåverkan, på grund av det ovanligt skyddsvärda vattendraget. Vy över delområde 16 mot norr. Stigsjö GeoBio

115 Delområde 17 Bäck uppströms Börmtjärnarna Fältbesökt: Berörd del av stråket: 500 meter Andra källor: - Allmän beskrivning: Längs denna bäck finns en ganska speciell strandmiljö. Delvis är det öppna översilade hällmarker, delvis halvöppen kärrmark och delvis mera sluten tallskog. Rönn, en, blåtåtel, krypven, slåtterblomma, liljekonvalj och styltstarr är några av arterna i fält- och buskskikt i denna artrika och mångformiga strandmiljö. Det är dock en ganska smal zon med mera ursprunglig strandmiljö. Även här står produktionsskogen ganska tätt inpå. Dominerande vegetationstyper: Tallskog av odontyp ( ), Tallskog av klotstarrtyp ( ) Naturvårdsarter: Kärrfibbla, spindelblomster, torta, källmossor (Philonotis ssp) (signalarter) Påverkan: Kanteffekter av tidigare avverkningar. Naturvärdesklass enligt NVI: Påtagligt biotopvärde på grund av den ovanliga och artrika vattendragsmiljön. Stigsjö GeoBio

116 Vy över delområde 17 mot norr. Stigsjö GeoBio

117 Delområde 18 Myr V om Tolvtjärnflon Berörd del av stråket: 250 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Liten opåverkad myr av kärr- och blandmyrtyp och sumpskog mot kanterna. Fattig kärrvegetation och vanliga våtmarks- och vegetationstyper. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvull - Vitmosstyptyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Svag dikningspåverkan mot skogsbilvägen i söder. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde p.g.a. den ringa storleken och de vanliga våtmarkstyperna. Vy över delområde 18 mot norr. Stigsjö GeoBio

118 Delområde 19 Myr SO om Stenflon Berörd del av stråket: 400 meter Fältbesökt: Allmän beskrivning: Liten opåverkad myr av kärr- och blandmyrstyp. Fattig kärr- och mossevegetation med vanliga våtmarks- och vegetationstyper. Produktionsskogen med tallungskog står tätt inpå alla sidor av myren. Dominerande vegetationstyper: Ljung-kråkbär-Sphagnum fuscum typ ( ), Tuvull - Vitmosstyptyp ( ) Naturvårdsarter: - Påverkan: Kanteffekter av skogsbruk. Naturvärdesklass enligt NVI: Visst biotopvärde p.g.a. den ringa storleken och de vanliga våtmarks- och vegetationstyperna. Stigsjö GeoBio

119 INVENTERING AV HÄCKANDE FÅGLAR I JUNI 2015 LÄNGS PLANERAD KRAFTLEDNINGSDRAGNING I TRAKTERNA AV RÄTAN, BERGS KOMMUN Text och foto: Christer Olsson, Fågelperspektiv Foto: Utsikt västerut från Bodbergets topp.

120 INLEDNING Jämtkraft Elnät AB har för avsikt att anlägga en ny elledning 130/220 kv mellan Nordkölens vindkraftspark, Storflöttens vindkraftspark samt en ny stamstation i ett område norr och öster om Rätan i Jämtlands län. Som en del i miljökonsekvensbeskrivningen i detta projekt har undertecknad under perioden 5-10 juni 2015 genomfört en linjetaxering av fåglar längs det nu gällande huvudalternativet för ledningens dragning, längs en cirka 24,5 kilometer lång sträckning vilken i väster börjar åtta kilometer NO om Rätansbyn och slutar i öster tio kilometer NNO om Överturingen i de sydligare delarna av Jämtlands län. Inventeringen genomfördes enligt gängse metoder och i växlande väderlek. Därtill utfördes spaning efter främst rovfåglar och förbiflygande smålommar från två olika fasta punkter i anslutning till det planerade ledningsområdet under tre olika dagar inom nyss nämnda period. Under linjetaxeringarna genomkorsades mestadels biotoper som påverkats mycket starkt av det rationella skogsbruket under de senaste fyra decennierna och få partier med skyddsvärd skog hittades. Inte minst av denna anledning var den funna fågelfaunan längs den taxerade linjen generellt sett tämligen mager (1 335 individer av 53 fågelarter noterades). Av rödlistade fågelarter noterades: tornseglare, tretåig hackspett, spillkråka, buskskvätta, kungsfågel, gulsparv och sävsparv (2015 års lista). Under observationerna från fasta punkter sågs kungsörn, duvhök, fjällvråk och bivråk (alla fyra är rödlistade arter). Christer Olsson, Fågelperspektiv Umeå 30 juni 2015 En av de många planteringar av yngre contortatall som genomkorsades under linjetaxeringarna.

121 KORT OM NATUREN LÄNGS DEN VANDRADE STRÄCKNINGEN Det område som denna linjetaxering av fåglar täcker, hittas från en startpunkt i väster som ligger cirka åtta kilometer NO om Rätansbyn och slutar cirka tio kilometer NNO om Överturingen inom Bergs kommun i sydligaste delarna av Jämtland län. Ett av de första intrycken man får när man blickar ut över skilda delar av inventeringssträckningen är, att det råder stora höjdskillnader inom området, med flera brant sluttande berg, där de högsta topparna når upp till drygt 530 meters höjd. Under de senaste 40 åren har området varit utsatt för ett intensivt skogsbruk över större delen av den inventerade ytan. Man hittar allt från helt nygjorda, markberedda kalhyggen, till täta, ogallrade planteringar av tall och contorta, där trädåldrar på år dominerar. I vissa ytor är de planterade tallarna något äldre. Ställvis återfinns välgallrade, lämnade tallbestånd i åldrar på år. Personer boende i Överturingen, vilka jag kom i kontakt med i samband med inventerandet, berättade om att före 1975 återfanns mäktiga partier med gammelskog av gran och tall innan det att skogsbilvägar började brytas och avverkningarna tog fart. Gamla stubbar visar på att ståndortsanpassning av skogsbruket varit förbisett på flera håll längs de vandrade linjerna: gran har huggits och tall planterats. Den mestadels magra jordmånen inom detta område har dock gynnat tallen, medan större grandominerade bestånd främst hittas i de branta sluttningarna i Bodberget (det finns två Bodberg inom inventeringsområdet det som refereras till här är det sydöstra av dem), Stockholmsåsen och i Kläppbergets östra sluttningar. Två större sjösystem hittas längs de vandrade linjernas närhet: Länstersjön i öster och Övre Galvattssjön ungefär mitt på sträckningen. Perioden maj-juni 2015 har varit osedvanligt nederbördsrik i västra Norrland, vilket lett till att markerna i södra Jämtland var ovanligt vattensjuka under inventeringens genomförande. Detta gäller små bäckar vilka på flera håll svämmat över och myrar med typisk torrmyrstruktur på växtligheten, vilka på några håll omvandlats till våta och tämligen svårframkomliga myrvarianter. De lite större bäckarna var omöjliga att korsa på grund av den rika vattenföringen, varför omvägar fick göras. Floran i området är mestadels fattig och ytterst få blommande orkidéer återfanns, vilket torde främst bero den magra berggrunden. Endast några få lokaler med korallrot och ängsnycklar återfanns. Torr blockterräng dominerar över stora arealer inom inventeringsområdet, vilket gör markerna delvis svårframkomliga. Av större däggdjur noterades 6-7 älgar och spillning av räv samt skogshare. Bäverdämda områden hittas på några håll längs de rinnande vattendragen, inte minst längs Galvattsån, där åtskilliga hektar skogsmark dränkts av bävrarnas påverkan på miljön. INVENTERINGSMETODER Kraftledningsgatan Under fem dagars tid i början av juni 2015, med start mellan kl 05:10 och 05:50, har undertecknad vandrat längs olika deletapper längs den cirka 24,5 kilometer långa planerade sträckningen av kraftledningsgatan mellan ett område 8 km NO om Rätan och N om Överturingen i Jämtlands län. Vandringen företogs i tämligen långsamt tempo, varvid varje sjungande, lockande eller observerad fågel som beräknades befinna sig inom en zon räknad från kraftledningsgatan och 100 meter bort från den på ömse sidor sträckningen, noterades i medhavd anteckningsbok. I samband med passage av mer intressanta biotoper eller områden med högre fågeltäthet gjordes en paus i vandrandet, för att mer koncentrerat och noggrant kunna notera samtliga befintliga fågelindivider. Vandringarna avslutades mellan kl 08:40 och 12:15. På grund av det mycket instabila och nederbördsrika väderläget i början av juni 2015 i hela norra Sverige, genomfördes en av inventeringsetapperna kl 13:25-16:05, en dag med stabil väderlek och förvånansvärt hög eftermiddagsaktivitet hos de sjungande tättingarna. Hela den aktuella sträckan har således inventerats i sex olika deletapper och detta under väderomständigheter som varit mindre goda-mycket goda, dock utan kraftig blåst (tar bort fågellätena) men en dag med lite större mängder regn (minskar påtagligt fågelaktiviteten).

122 Observationer från fasta punkter Under en vandring längs exempelvis en kraftledningsgata täcker man inte på ett tillfredsställande sätt in förekomst av samtliga fågelarter som är av vikt vid en fågelinventering. Kompletteringar måste därför göras via observationer från fasta, högt liggande punkter, över den sträckning man vill överblicka. Vid denna typ av observationer får man på ett mycket mer rättvisande sätt möjlighet att kartera förekomst av i området befintliga rovfåglar. Observationer av sådana görs allra helst under dagar med klart väder, viss vind, god sikt och ej alltför låga temperaturer. Råder termikvindar en sådan vald dag är förutsättningarna för rovfågelfynd optimala. Nämnda observationer från fasta punkter med god utsikt (vilka valdes ut under de dagar då jag vandrade längs sträckningen) utfördes under tre dagars tid med start mellan kl 07:55 och 09:20 samt avslutades mellan kl 15:05 och 16:20. Dubbeltrast med föda till ungarna. Summa 19 individer noterades av arten under inventeringarna.

123 RESULTAT MED KOMMENTARER Under vandringarna längs kraftledningsgatans 24,5 kilometer långa sträckning samt vid de kompletterande studierna från fasta punkter noterades totalt fågelindivider av 59 olika arter. Detta gör ett snitt på 55,1 fågelindivider per kilometer kraftledningsgata. Detta är ett resultat som i ett större sammanhang måste sägas vara något över förväntningarna individmässigt men lägre än väntat artmässigt. Detta om man jämför med de linjetaxeringar som undertecknad genomförde i trakterna av Midskog i Jämtland under motsvarande vandringar längs blivande kraftledningsgator 2013 (37,1 fågelindivider per kilometer och 71 noterade arter längs en 28 km lång vandring) samt 2014 (22 kilometer lång sträckning, samt totalt fågelindivider av 73 olika arter). En stor skillnad var dock att miljöerna längs själva kraftledningsgatan under 2014 års inventeringar var mycket mer lövrika än under övriga års undersökningar. Detta gav goda antal av flera sångararter och andra lövskogsbundna fågelarter. Av våra två vanligaste svenska fågelarter (lövsångare och bofink) var antalet fynd klart högre än de som erhölls erhölls vid 2013 och 2014 års inventering i trakterna av Midskog. Även för flera andra tättingar var förekomsten 2015 på en nivå över det förväntade. Klart högre antal individer per kilometer erhölls 2015 jämfört med 2013 och 2014 för trädpiplärka, rödhake, taltrast, grå flugsnappare, grönsiska och inte minst kungsfågel 2015: 55 ex, (2014: 3 ex samt 2013: 15 ex). Många menar att trädpiplärkan minskat under senare år, likväl inräknades hela 86 individer under denna inventering.

124 Linjetaxering, Överturingen-Rätansbyn 6-10 juni summa Tornfalk 1 1 Tjäder 1 1 Orre 2 2 Järpe Gluttsnäppa Grönbena Skogssnäppa Enkelbeckasin Ringduva Gök Hökuggla 1 1 Tornseglare Göktyta Spillkråka Större hackspett Tretåig hackspett 2 2 Ladusvala 3 3 Trädpiplärka Gulärla 1 1 Sidensvans 2 2 Järnsparv Gärdsmyg Rödhake Rödstjärt Buskskvätta Koltrast Taltrast Rödvingetrast Dubbeltrast Trädgårdssångare Ärtsångare 2 2 Gransångare Lövsångare Kungsfågel Grå flugsnappare Svartvit flugsnappare Stjärtmes Svartmes Talltita Tofsmes Trädkrypare Talgoxe Nötskrika Kråka 1 1 Korp 6 6 Bofink Bergfink Grönsiska

125 Gråsiska 1 1 Domherre Mindre korsnäbb Större korsnäbb Gulsparv 1 1 Sävsparv 1 1 Summa: Fynd av särskilt noterbara fågelarter Under vandringarna längs de planerade kraftledningslinjerna noterades sju olika rödlistade fågelarter (utifrån 2015 års reviderade rödlista) längs de 24,5 kilometernas sträckning: tornseglare, spillkråka, tretåig hackspett, buskskvätta, kungsfågel, gulsparv och sävsparv. Av dessa är alla utom tornseglare och tretåig hackspett nykomlingar i listan detta år; framtiden må utvisa hur många av dem som kommer att vara kvar även efter nästa revision. Buskskvättan är ett exempel på en art som numer till ganska stor del övergivit sina ursprungliga häckningsbiotoper i mer extensivt brukade områden i jordbrukslandskapet och idag främst hittas på frodiga kalhyggen med unga barrträdsplantor. Detta avspeglar sig även längs de här inventerade områdena, där summa 14 buskskvättor noterades alla av dem sedda på kalhyggen i ungt stadium. Mer överraskande är kanske att kungsfågeln numer är rödlistad. Denna granskogsälskande fågel har ännu goda tätheter på många håll i vårt land. De 54 individer som inräknades under denna inventering torde trots allt inte vara en nämnvärt hög täthet, trots rödlistningen. Tornseglaren har drabbats menligt av modern byggnadsteknik av boningshus, där gammaldags tegelpannor (under vilka de i långa tider häckat) numer hittas på allt färre höghus. I stora delar av Norrland häckar arten även i gamla hackspettbon i lämnade träd ute på kalhyggen. Det torde vara tornseglare med sistnämnda typ av boende som sågs under dessa inventeringar med 15 exemplar. Även gulsparven är en kulturlandskapets fågel som fått det allt svårare att hitta lämpliga häckningsmiljöer i sådana habitat under senare år. Liksom buskskvättan lever gulsparven numer gärna ute på unga kalhyggen. Endast en individ noterades under dessa inventeringar, vilket även gäller en annan nykomling på rödlistan, tillika nära släkt med gulsparven: sävsparven. Den senare hör främst hemma i sank och buskrik terräng och har tvivelsutan minskat under senare decennier, men hittas alltjämt väl spridd i lägre antal över nästan hela Norrland. Att spillkråkan är en nykomling på årets uppdaterade rödlista är ingen överraskning, eftersom den i flera decenniers tid drabbats menligt att det rationella skogsbruket, på så vis att de döda stubbar och träd där de hittar sin favoritföda: hästmyror, numer är långt färre. Inte minst efter det att stubbrytning blivit på modet i det moderna skogsbruket. Summa fem individer hittades under dessa inventeringar, vilket får anses vara ett gott resultat med tanke på hur liten andel äldre skog som genomkorsades. Den tretåiga hackspetten har av samma anledningar varit undanträngd i våra modernt skötta skogar och arten har minskat oroväckande snabbt över i stort sett hela Norrland (förutom inom regioner med stor andel skyddad, äldre granskog) de senaste 30 åren. Det par som återfanns under omständigheter som tyder på häckning, hittades i en lämnad gammelgranskogsrest i de östra sluttningarna av Stockholmsåsen. Detta var tvivelsutan det mest värdefulla enskilda fågelfyndet under de genomförda linjetaxeringarna. Fyra rödlistade rovfågelarter noterades under spaningarna från fasta punkter: kungsörn, duvhök, fjällvråk och bivråk. Av kungsörn sågs dels en 3K-fågel men också en adult individ som på hög höjd sågs flyga mot SV. Från den föregående inventeringen i området, företagen under perioden 31 mars 3 april 2015, kvarstår frågan om var ett hittills okänt kungsörnspar kan häcka i omgivningarna kring den planerade dragningen för den här avsedda kraftledningen. Kanske fick jag svar på detta genom mötet med en tillsyningsman från SCA som meddelade att en avverkning stoppats ca 10 km SV om Rätans-Digerberget p g a ett nyligen funnet, tidigare okänt bo av kungsörn. Den observation jag gjorde 9 juni av en adult kungsörn på hög höjd glidande mot SV vid

126 nyss nämnda berg styrker den tesen. Spelflygande bivråk sågs under två olika dagar vid Bodberget (det nordvästra av de två Bodberg som finns i området). Detta är ett starkt indicium på inledd häckning i en någorlunda närhet av observationsplatsen. Därtill sågs en bivråk vid fyra tillfällen födosöka 8 juni vid Koberget och Gammelbodarna, rakt norr om Överturingen. Sex observationer gjordes av fjällvråk den 5 juni över trakterna NV-NO om Rätans-Digerberget, men utan att häckning indikerades på något vis. Över ganska stora delar av Norrland skedde en plötslig krasch av smågnagarstammarna i början av maj 2015, vilket ledde till avbrutna häckningar hos många fågelarter som är beroende av dessa bytesdjur. Det är mycket möjligt att så är fallet även med de här noterade fjällvråkarna. Den adulta duvhökshanne som sågs jaga söder om Gammelbodarna 8 juni kan mycket väl härröra från ett häckande par, utan att indikationerna på att så är fallet kunde stärkas på något vis. Typisk, mager kalhyggesmiljö från inventeringsområdets västligare delar. Övriga röster om fågellivet inom inventeringsområdet Ytterst få är de ornitologer som besökt det här inventerade området eller dess närhet, i alla fall i syfte att studera fågellivet. I telefonintervju med Christer Pålsson, Ås, meddelade han att han själv (sannolikt Jämtlands flitigaste fältornitolog) aldrig besökt området eller dess närhet i samband med fågelstudier och han kände heller inte till någon annan som gjort det. En titt i Artportalen talar samma språk: egentligen inte en enda observation som är av värde att återge i detta sammanhang. Inte heller Tomas Bergström, ansvarig inom Projekt kungsörn i Jämtland, har besökt området eller dess någorlunda närhet i annat syfte än att kartlägga kungsörnsförekomsten. Han hade inte en enda observation av intresse att tillägga, förutom de kungsörnsfynd som jag återgivit i den separata kungsörnsrapport som blev klar i april 2015.

127 Jag kom under mina inventeringar i kontakt med två relativt naturintresserade personer som vistats en hel del just i de marker jag här undersökt, nämligen Dan Svensson och Nils Sundström, båda boende i Överturingen. Båda berättade de om förekomst av fiskgjuse i området. Märkligt nog gjorde jag inget fynd av arten under de tre dagar då jag speciellt inriktade mig på att se rovfåglar och detta under för ändamålet goda väderomständigheter. Dan Svensson hade att berätta om enstaka fynd av kungsörn under årens lopp, men inget av dem kan närmare kopplas till någon häckning eller en eventuell häckningslokal. Däremot berättade Dan Svensson att inventeringsområdet fram till ungefär 1975 till stora delar hyste riktig gammelskog, vilken knappt alls varit utsatt för det rationella skogsbruket. Han berättade om mycket goda förekomster av främst tjäder i gången tid i trakterna av Gammelbodarna. Så mycket mer finns egentligen inte att ta fasta på avseende fågelfaunan i det här inventerade området. Fågelfattig myr längs inventeringslinjen, mellan Bodberget och Storberget. INVENTERARENS REKOMMENDATIONER Som framgår av tabellen över funna fåglar under linjetaxeringarna inom inventeringsområdet finns egentligen inte många inslag i den karterade fågelfaunan som är värda att i någon högre grad uppmärksammas, med några få undantag. Dessa undantag gäller bland annat det par tretåig hackspett (rödlistad, i kategorin nära hotad ), vilka återfanns i äldre naturgranskog av hög skyddsklass på den östra sluttningen av Stockholmsåsen. Därtill sågs vid två tillfällen spelflygande bivråk över Bodberget (det nordvästra av de två Bodbergen i området), tillika en rödlistad art (kategorin nära hotad ). I övrigt gäller skyddsrekommendationerna i första några potentiellt rika

128 fågelbiotoper, där dock inga spektakulära fågelfynd gjordes under denna inventering. En annan mycket skyddsvärd naturgranskog, därtill med ett ovanligt högt inslag av död ved och högstubbar, återfinns på Galvattsbergets sydöstra sluttningar. Detta till ytan ganska omfattande område borde få sig en separat fågelinventering! Därtill hittades som tidigare nämnts en mycket skyddsvärd och intressant naturblandskog i de mycket branta partierna av Bodbergets västra sluttning, dock utan att något som stack ut i fågelväg kunde återfinnas, mer än möjligen ett par järpe. För övrigt dominerade arealer som mycket påtagligt påverkats av det rationella skogsbruket under senare decennier och därigenom förlorat det mesta inom kategorin viktiga fågelbiotoper. Den kanske viktigaste frågan att få svar på under dessa inventeringar var ändå huruvida det finns häckande kungsörn inom inventeringsområdet eller i dess närhet. Under de separata kungsörnsinventeringarna inom utredningsområdet 31 mars-3 april 2015 gjordes ett antal fynd av adulta kungsörnar. De flesta av dem kunde med ganska hög sannolikhet knytas till två kända revir, dels cirka en mil norr om det här inventerade området, men även mindre än en mil SO därom. Det mest intressanta kungsörnsfyndet under nämnda period var dock det som gjordes av en adult fågel som ett längre tag uppehöll sig och jagade strax NO om Rätans-Digerberget. Denna fågel tog sedermera höjd och gled mot SV. Detsamma gjorde även en kungsörn som sågs från samma plats glida på hög höjd mot SV den 9 juni. Om vi till dessa två observationer lägger den information som undertecknad fick vid ett slumpmässigt möte i fält 5 juni med en anställd tillsyningsman på SCA om en nyligen hittad kungsörnshäckning cirka en mil SV om Rätans-Digerberget, ser vi ett mönster. Det får således hållas för ganska troligt att det finns ett kungsörnsrevir drygt en mil SV om den här vandrade linjen, örnar som gör födosöksturer in i det här inventerade området. Ytterligare inventeringar framgent skulle kunna styrka denna tes. DAGBOKSBILAGA FRÅN FÅGELINVENTERINGAR I JUNI 2015 NORR OM RÄTANSBYN-ÖVERTURINGEN Fredag 5 juni Väder: +11, sol, enstaka moln, god sikt, NV 4-6 m/s (08:20). +15, halvklart, mycket stackmoln, god sikt, NV 2-4 m/s (15:20). Aktivitet: Spaning efter främst rovfåglar från fast punkt intill vindturbin nr 3 på Rätans-Digerberget kl 07:55-15:55. Väderförhållanden för rovfågelobservationer: Mycket goda! Äntligen en hel del sol, därtill stackmoln och förhållandevis höga temperaturer med tanke på förhållandena den senaste tiden. Kanske lite för svaga vindar för att vara helt optimala. Generell fågelaktivitet: God! Inte minst bland fjällvråkar. En hel del korpar var uppe och flög på ganska hög höjd. Intressanta observationer: 1. Fjällvråk 1 ex ryttlande och kretsande på ca meters höjd kl 09:14-09: Fjällvråk 1 ad hanne, i snabb flykt på 5-15 meters höjd ovan trädtopparna kl 09:35-09:37. Stannade sedan upp och ryttlade på meters höjd ovan trädtopparna och dök slutligen ned och försvann. 3. Fjällvråk 1 ex ryttlande i etapper, födosökande, på ca meters höjd ovan marken kl 09:53-09: Fjällvråk 1 ex ryttlande, spanande, kl 10:17-10:25 på ca meters höjd ovan marken. 5. Tornfalk 1 ex ryttlande, födosökande, kl 10:51-10:54 på meters höjd ovan marken. 6. Fjällvråk 1 ex gled spanande över dalgången kl 10:59-11:02 på ca meters höjd. 7. Fjällvråk 1 ex gled, ryttlade och flög sedan i aktiv flykt på ca meters höjd ovan marken kl 11:21-11: Bivråk en spelflygande hanne över inringat område på karta i bilaga på meters höjd kl 12:38-12: Sparvhök 1 hanne flög med byte (småfågel) i klorna på ca

129 50-75 meters höjd kl 13:02-13: Ormvråk 1 ex kretsande på 50 meters, och upp till ca 200 meters höjd kl 13:24-13: Tornfalk 1 hanne ryttlande på ca meters höjd ovan marken kl 14:19-14: Gråspett 1 hona födosökte i död björk ca 50 m öster om observationsplatsen kl 15:03-15:07. Övrigt: Fick besök av en som jobbar åt SCA som berättade att man på det bolaget i våras i samband med en avverkningsanmälan fått in en uppgift om ett bebott kungsörnsbo på Ilhalsberget, ca 10 km SV om min observationsplats. Intressant! Gjorde ett lite längre pass än beräknat denna dag då det var god rovfågelaktivitet. Fynd av intressanta fågelarter från utsiktsplats A 5 juni.1 = Fjällvråk 1 ex, 2 = Fjällvråk 1 ad hanne, 3 = Fjällvråk 1 ex, 4 = Fjällvråk 1 ex, 5 = Tornfalk 1 ex, 6 = Fjällvråk 1 ex. 7 = Fjällvråk 1 ex. 8 = Bivråk 1 spelflygande ex, 9 = Sparvhök 1 hanne, 10 = Ormvråk 1 ex, 11 = Tornfalk 1 hanne samt 12 = Gråspett 1 hona. Lördag 6 juni Väder: +7, mulet, god sikt, lugnt (05:25). Från kl 06:30 lätt regn men alltjämt lugnt, från kl 10:15 kraftigt regn och ökande västvind. +10, ihållande regn, V 5-6 m/s, relativt god sikt (11:00). Aktivitet: Linjetaxering längs den ostligaste delen av linjen kl 05:25-11:00. Dagsetappen slutade ca 2 km VNV om Gammelbodarna, vid koordinaterna (RT90): x = , y = Intressanta fynd: Magert, en göktyta spelande på hygge nära Gillertjärnen. Tre tofsmesar funna i lite äldre skogspartier. Generell fågelaktivitet: Relativt bra fram till det att regnet anlände. Därefter matt fågelsång.

130 Speciellt intressanta biotoper: Den mest intressanta biotopen, liggande på främst östra sluttningen av Gammelbodåsen, möjligen en misskött och ogallrad gran/tallplantering som är år, har numer fått ett naturskogsliknande utseende. Där hittas en del grov sälg och asp, samt en hel del gamla, torra högstubbar. Därtill en del grövre gran och tall. Börjar vid koordinaterna (RT90): x = , y = och slutar vid x = , y = Biotoper längs linjen: A. Ung tallplantering, med stora kullerstenar, öppen terräng, få sparade träd. Kring bergstoppen finns litet sparat parti med frisk, gles ca 70-årig tallskog och därtill stora stenblock. Biotopen hittas från ruttens början fram till x = , y = B. Ca årig tallplantering med litet graninslag, mycket stenblock och några lite äldre, sparade talldungar, samt mycket ungbjörk. Mossa och lav täcker effektivt markskiktet. Slutar vid x = , y = Blockterräng med relativt gles tallplantering, med lite asp och björk. Slutar vid koordinaterna: x = , y = D. Tät contortaplantering, ca år gammal, i blockterräng med mossa och lav på marken. Slutar vid koordinaterna: x = , y = E. Granplantering, ca 6-8 år med ungbjörk öppen miljö. Slutar vid x = , y = F. Helt nygjort kalhygge, plöjt, med lämnad tall och gran i fuktstråk. Slutar vid: x = , y = G. Tät, fuktig tall- och granskog med ganska stort björkinslag. Övergår successivt i mer naturskogslik miljö, grandominerad, med mindre inslag av björk och tall. Mängden död ved understiger dock 5 procent. Troligen är detta en misslyckad tallplantering, ogallrad, där granen fått ta över. Slutar vid: x = , y = H. Blandbiotop. Fuktig, gles tallskog med björkinslag. Ställvis röjd björk, ställvis tallplantering, ca 5 år, ställvis granskog ca 50 år. Denna skog övergår gradvis i ca 100 meter bred myrtallskog på relativt fuktig myr. Slutar vid x = , y = I. Tät tallplantering i åldern år, med gran och björk. Slutar vid: x = , y = J. Troligen en misskött granplantering av äldre datum, vilken inte gallrats och numer utvecklats till ganska fin naturskog med vissa naturvårdsvärden. Inslag av grov asp och sälg. Mängden död ved ca 10 procent. Slutar vid: x = , y = K. Blandad biotop, med ömsom nyligen avverkad skog på hyggesplöjd yta, samt tallplantering som är ca år. Slutar vid: x = , y = L. Åter vad som sannolikt är en misskött gran/tallplantering som inte gallrats och numer håller på att utvecklas till en grandominerad naturskog med vissa kvaliteter. Slutar vid: x = , y = M. Öppen myr med dvärgbjörk, relativt sankt. Slutar vid: x = , y = N. Tät tallplantering, ca år gammal. Slutar vid dagsetappens slut: x = , y = Övrigt: Fågelmässigt mycket magra biotoper nästan hela vägen, endast små lämnade partier visade på lite mer intressant skogsstruktur, men troligen är dessa områden för små för att kunna hysa ett generellt sett rikare fågelliv. Söndag 7 juni Väder: +6, sol, enstaka moln, lugnt, god sikt (05:10). +15, halvklart, stackmoln, god sikt, V 2 m/s (12:15). +14, halvklart, men snabbt mulnande, SV 2-3 m/s (16:05). Aktiviteter: Linjetaxering av den andra etappen på sträckan, österifrån räknat, kl 05:10-12:15. Dagsetappen slutade, liksom dagen innan, vid koordinaterna: x = , y = , ca 2 km VNV om Gammelbodarna. Full av energidryck, adrenalintillförsel, salig av det fina vädret och den rika fågeltillgången även mitt på dagen, tog jag dessutom och inventerade en etapp av den västligaste taxeringslinjen kl 13:25-16:05. Generell fågelaktivitet: God redan från starten och den höll i sig hela dagen, även sent in på eftermiddagen. Men så var det också den varmaste och soligaste dagen på länge, vilket förstås gynnade många av de insektsätande fågelarterna. Intressanta fynd: På Stockholmsåsens SO sluttning hittade jag ett par tretåig hackspett vid följande

131 koordinater (RT90): x = , y = hannen satt och trummade på död gren i en grov asp (potentiellt bohål) medan honan födosökte i en gran i närheten. Biotopen var idealisk för arten. Spillkråka återfanns på två ställen med ett ex vardera: x = , y = samt vid x = , y = Ett par stjärtmes såg i ett parti fuktig lövskog nära dagsetappens slut, vid x = , y = Två järpar i ett stycke fin naturskog på S sluttningen av Galvattsberget. Två spelande orrtuppar på N delen av myren Krusflon, just vid starten av dagsetappen. Speciellt intressanta biotoper: Kring platsen där paret tretåig hackspett hittades finns ett mycket intressant parti av för den biologiska mångfalden värdefull naturskog. Även de södra delarna av Galvattsberget hyser en mycket intressant naturskog, med några rejäla skorstensstubbar, gott om rotvältor (inte minst efter vinterns och vårens stormar) samt en trädsammansättning som känns mycket tilltalande. Andelen död ved är här ovanligt hög, säkert överstigande tio procent. Grova aspar och sälgar hittas även i denna biotop samt några rejäla tallar, av dimensioner som skulle duga för ett örnbo... Biotoper längs linjen: A. Torr myr med gles tallskog. Börjar vid koordinaterna (dagsetappens början): x = , y = B. Tät granplantering med björkinslag, ca 15 år gammal. Börjar vid koordinaterna: x = , y = C. Tallplantering på i huvudsak torr mark, år gammal, med litet graninslag, en del björk och även en del contorta. I bergssluttningen intill hittas ett smalt stråk med ca 60-årig granskog. Börjar vid: x = , y = D. Fuktigt växande granplantering med björkinslag och en del tall, ca år gammal. Tall hittas i de torrare partierna. Biotopen är delvis röjd. Börjar vid: x = , y = E. Kort stråk av relativt våt myr med gles tallskog. Börjar vid: x = , y = F. Tättväxande contortaplantering med litet björkinslag, ca 20 år gammal. Övergår successivt i en granplantering. Börjar vid: x = , y = G. Naturgranskog med gott om björk, men också en hel del tall. Moss- och lavrik markvegetation. Några grova aspar och sälgar hittas även (biotop där tretåig hackspettparet hittades). Börjar vid: x = , y = H. Inledningsvis torr myr med gles tallbeskogning som övergår i våtmyr, sedan steglöst omformad till ett vått skogsträsk p g a bäverdämning i bäcken intill (N om Övre Galvattssjön). Ett ca 75 meter brett stråk av ca 30-årig tallplantering ryms även inom denna blandade biotop. Börjar vid: x = , y = I. Tallplantering med mycket björk och gran, ca år gammal. Börjar vid: x = , y = (en födosökande spillkråka sedd vid denna punkt). J. Frisk tallskog med gran och björk, samt några högstubbar, ca år gamla tallar. Börjar vid: x = , y = K. Tallplantering, ca år gammal, på lavhed, med gran- och björkinslag. Ett smalt hygge hittas mitt i biotopen. Börjar vid: x = , y = L. Ca årig tallplantering med mycket gran och en del fuktstråk. Övergår gradlöst i en intressant naturskog med gran och tall, samt mycket björk och en del grövre asp och sälg. Ca 10 procent död ved. Några riktiga jättetallar hittades också (duger för att bära örnbon!). Massor av kullblåsta tallar och granar, delvis liggande i en oframkomlig bröt på sina håll. Ställvis har dessa kullfallna träd tillvaratagits. Järpe hittades i denna skog med 2 ex. Börjar vid: x = , y = M. Ödsligt kalhygge med endast några få lämnade träd och en ca 5-10 år gammal, glest växande granplantering. Hygget är plöjt, risigt och svårframkomligt. Kring några fuktstråk finns lämnade skogsridåer av äldre granar och lövträd. Börjar vid: x = , y = N. Tallplantering, ca år gammal, med en hel del gran, björk, gråal och fuktstråk. Ställvis faktiskt mer björk än tall. Börjar vid: x = , y = Övrigt: Redovisningen av den delsträcka som inventerades av den västligaste fjärdedelen av inventeringslinjen, kommer när hela linjen inventerats färdigt. Måndag 8 juni Väder: +6, halvklart, god sikt, NV 4-5 m/s (05:25). +9, halvklart, god sikt, NV 8-12 m/s (byig vind) (09:20). En del tunga moln passerade under dagens lopp och lite regn föll ur några av dem.

132 +12, relativt mulet, god sikt, NV 7-9 m/s (16:20). Aktiviteter: Avslutande linjetaxering längs den västligaste delsträckan av de fyra, kl 05:25-08:55. Därefter rovfågelspaning från observationsplats B (se karta) kl 09:20-16:20. Generell fågelaktivitet: Måttlig i den kyliga vinden, både vad det gäller sjungande tättingar under morgonens linjetaxering och under resterande del av dagens rovfågelspaningar (fynden av tornfalk respektive bivråk torde avse endast en och samma individ). Intressanta fågelfynd: Under linjetaxeringen hittades en hökuggla sittande på en högstubbe på ett ungt kalhygge (utan häckningsindicier) vid x = , y = Under rovfågelspaningen gjordes följande noteringar av intresse: 13. Ormvråk, 1 ex födosökande kl 10:04-10:08, flyghöjd meter. 14. Tornfalk, 1 hanne födosökande kl 11:01-11:03 på ca meters höjd. 15. Bivråk, 1 ex födosökande kl 12:09-12:14, gled sakta mot vinden på ca meters höjd ovan marken över ett kalhygge bland annat. 16. Tornfalk, 1 hanne jagande kl 14:17-14:19 på ca meters höjd. 17. Duvhök, 1 ad hanne jagande på 2-4 meters höjd ovan marken kl 14:23 flög smidigt genom skogsdungar och gläntor. 18. Bivråk, 1 ad hona på födosök, spanande på meters höjd ovan marken, kl 14:27-14: Bivråk, 1 ad hona gled förbi mig på endast meters håll kl 15:14, ca meter ovan marken. 20. Bivråk, 1 ad hona kretsade en stund på ca meters höjd, innan den gled vidare och försvann ner i skogen. Speciellt intressanta biotoper: Inga utmärkande goda fågelbiotoper återfanns under dagens linjetaxerande. Funna biotoper under linjetaxering längs den västligaste av de fyra delsträckorna: Start vid koordinaterna (RT90): x = , y = A. Tallskog ca år gammal, nygallrad, med inslag av gran och björk. Längst österut allt mer fuktigt växande gran och ett smalt, nygjort kalhygge. B. Tallplantering med inslag av gran och björk, år gammal. Öppen och lättgången miljö. Börjar vid: x = , y = C. Våt skogsmyr med gran- och björkskog. Vitmossa i markskiktet. Ställvis mer av typen fuktig granskog, utan myrkaraktär. Börjar vid: x = , y = D. Relativt nygallrad gran/tallplantering, år gammal, där mycket björk rensats bort. Börjar vid: x = , y = E. Mosaikmiljö. Torr liten myr med gles tallskog. Lämnad trädridå i kanten. Kort passage av nygallrad tallskog. Börjar vid: x = , y = F. Gles gran- och tallplantering med få lämnade träd i mycket öppen miljö. Smalt stråk av gallrad tallskog, ca år gammal. Observationsplats för hökuggla. Börjar vid: x = , y = G. Ca 20 år gammal contortaplantering med gran- och björkinslag, övergår steglöst i tallplantering år gammal. Börjar vid: x = , y = H = Tallplantering ca år, med mycket björk och gran. Börjar vid: x = , y = I. Relativt nygjort kalhygge med få lämnade träd. Börjar vid: x = , y = J. Fuktig granskog med björkinslag. Några kalhuggna partier även. Börjar vid: x = , y = K. Tät, ställvis fuktig, tallplantering ca 20 år gammal, med mycket gran och björk. Börjar vid: x = , y = L. Ca år gammal contortaplantering, med inslag av gran, tall och björk. Ställvis fuktig. Börjar vid: x = , y = M. Tallplantering, ca år gammal, med ett inslag av contorta. Även gran och björk i täta bestånd. Ett bestånd naturgranskog ligger insprängt i denna biotop. Delvis fuktig miljö (koordinater saknas). N. Fuktig granplantering med mycket björk, ca 20 år gammal. Börjar vid: x = , y = O. Tättväxande tallplantering med mycket björk och en del gran, ca 25 år gammal. Fuktstråk. Börjar vid: x = , y = P. Contortaplantering, ca år gammal, med mycket björk och gran. Relativt fuktig miljö. Börjar vid: x = , y = Q. Relativt torrväxande tallplantering med en del lämnade högstubbar, ca år. Börjar vid: x = , y = R. Mycket mosaikartad och mycket fuktig skogsmiljö med granoch tallplanteringar, vilka kan anses vara misslyckade (troligen aldrig röjda). Ser mest ut som fuktig

133 blandskog av björk, gran och tall. Rutten slutar dock vid en liten torrmyr med dvärgbjörk. Börjar vid: x = , y = Rutten slutar vid: x = , y = Övrigt: Tjäderspillning sågs på tre ställen längs denna sträckning. Såg ut att vara tämligen färsk. Bäcken i linjens västliga delar är i rådande vattenstånd strid och inte helt enkel att passera. Intressanta fågelobservationer från utsiktsplats B 8 juni. 13 = Ormvråk 1 ex. 14 = Tornfalk 1 hanne. 15 = Bivråk 1 ex. 16 = Tornfalk 1 hanne. 17 = Duvhök 1 ad hanne. 18 = Bivråk 1 hona. 19 = Bivråk 1 hona. 20 = Bivråk 1 hona. Tisdag 9 juni Väder: +4, sol, enstaka moln, lugnt, god sikt (05:15). +9, halvklart, en hel del stackmoln, god sikt, VNV 3-5 m/s (09:05). Från kl 12 sakta mulnande. +14, relativt mulet, god sikt, V 2-3 m/s (15:05). Aktiviteter: Linjetaxering kl 05:15-08:40 längs den östra delen av linje nr 2 (från väster räknat). Därefter rovfågelspaning från fast observationspunkt A kl 09:05-15:05, nära Rätan-Digerbergets vindturbin nr 3. Generell fågelaktivitet: Tämligen god både morgon och eftermiddag. Dock oväntat att inga fjällvråkar sågs från utsiktsplatsen på Rätans-Digerberget, där det var så bra aktivitet på dem i fredags. Men, två kungsörnsobservationer väger tungt, liksom ännu en observation av bivråk i ungefär samma område som i fredags.

134 Intressanta fågelobservationer: Det enda noterbara under morgonens linjetaxering var ett par järpe i den fina naturskogen på Bodbergets branta östsluttning. Från dagens rovfågelspaningar kan följande fynd närmnas: 21. Bivråk, 1 ex spelflygande på ca meters höjd kl 11:12-11:15. Nära den plats där spelflykt av arten sågs i fredags! 22. Kungsörn, 1 ex 3K gled på bärande vindar kl 11:49-11:51 på ca 150 meters höjd ovan marken. Vek av västerut och sänkte sig snabbt neråt och försvann ur synhåll. 23. Tornfalk, 1 hanne jagande norr om min observationsplats kl 12:42 på ca meters höjd. Försvann snabbt ner i skogen. 24. Kungsörn 1 adult, gled sakta av och an på bärande vindar NV om min observationsplats på ca meters höjd kl 14:01-14:06. Stod nästan helt stilla mot vinden vid ett par tillfällen, utan att röra vingarna såg ut att vara på spaning. Gled därefter snabbt mot SV. 25. Tornfalk, 1 hanne kretsande av och an kl 14:09-14:11 på ca meters höjd, var på jakt. 26. Gråspett 1 ex ad, landade i en hyggesasp, troligt boträd, där den spårlöst bara gick upp i rök, kl 14:18, ca 200 meter öster om min observationsplats. 27. Tornfalk, 1 hona kretsade av och an på ca meters höjd kl 14:31-14:35. Övrigt: Östra branten på Bodberget var alltför tvär för att jag skulle vilja offra min goda hälsa i den något för en alpinist! Redovisningen av dagens linjetaxerande återfinns under morgondagens dagbok, då hela linjen är färdiginventerad. Intressanta fågelobservationer från fast spaningspunkt A 9 juni. 21 = Bivråk 1 spelflygande ex. 22 = Kungsörn 1 ex 3K. 23 = Tornfalk 1 hanne. 24 = Kungsörn 1 ad. 25 = Tornfalk 1 hanne. 26 = Gråspett 1 ex. 27 = Tornfalk 1 hona. Onsdag 10.6 Väder: +9, mulet, god sikt, V 2-3 m/s (05:50). Kl 06:40-08:30 lätta regnskurar till och från, därefter uppehållsväder. +12, mulet, god sikt, SV 2-3 m/s (10:10).

135 Aktivitet: Linjetaxering längs den sista sträckan kl 05:50-10:10. Generell fågelaktivitet: Tämligen hög ganska bra fart på fågelsången ända fram till linjens slut. Intressanta fågelfynd: En tjädertupp stött i hyggeskant vid följande koordinater: x = , y = Ett par spillkråka med bo i asp på hygge på Lillberget, ca 50 meter från taxerad linje. Speciellt intressanta biotoper: Hittas på Bodbergets sluttningar västerut. Där är extrembrant varför rationellt skogsbruk inte har kunnat genomföras där. Skogen domineras av tall, en del mycket grova träd hittades, liksom flera höga torrstubbar skorstensträd. Inslag av gran och björk finns även. En skog av riktig naturskogstyp av hög klass! Kan mycket väl tänkas vara boplatsskog för kungsörn! I sluttningarna på ömse sidor av Loån växer en grandominerad naturskog (dock med ett smalt hygge öster om ån), med högt naturvärde. Mer än 10 procent död ved hittas där. Dock är detta en till ytan mycket begränsad miljö. Funna biotoper längs den SV fjärdedelen av den totala linjetaxeringen (summa 7 km lång): A. Tät contortaplantering, ca år gammal, med inslag av björk och gran. Börjar vid koordinaterna (RT90): x = , y = B. Torr och blockrik tallplantering, år gammal, med enstaka sparade gammeltallar. Även litet björkinslag, lavrikt markskikt. På de åsryggar som finns har äldre tallar sparats. Delvis gallrat. Våtare marker närmare myren. Börjar vid koordinaterna: x = , y = C. Hjortronmyr, relativt fuktig, med flarkar, omgiven av en ganska smal tallbård. Börjar vid koordinaterna: x = , y = D. Liknar mest av allt en misslyckad tallplantering, ca 60 år gammal, med inslag av gran och ett rikt inslag av björk. Ställvis fuktig miljö. Enstaka högstubbar är lämnade. Börjar vid koordinaterna: x = , y = E. Ca 15 år gammal tallplantering med inslag av björk och gran. Börjar vid koordinaterna: x = , y = F. Gles tallskog, välskött och välgallrad, med bärris och ljung på torr mark. Lavrik miljö. Enstaka torra högstubbar lämnade. Till stor del nyligen röjt. Börjar vid koordinaterna: x = , y = G. Synnerligen brant bergssluttning på Bodberget, livsfarligt brant för en icke-alpinist att klättra i. Dock är den skog som växer där mycket intressant naturskog med talldominans. Vissa träd är synnerligen grova och gamla. Högt bevarandevärde! Börjar vid koordinaterna: x = , y = och slutar vid skogsbilvägen som kantar Bodbergets västra sluttning. H. I de branta sluttningarna mot Loån hittas ett mycket smalt hygge, väster om ån växer naturgranskog med mer än 10 procent död ved. Slutar vid koordinaterna: x = , y = I. Tallplantering, år gammal, mycken björk bortgallrad och mycket risigt, svårframkomligt, dock är graninslagen sparade. Dessutom hittas en sparad, äldre grandunge som är rik på björk. Ställvis hittas mer gran än tall i denna plantering, troligen p g a misslyckad ståndortsanpassning. Sista biten av linjen längs denna biotop hittas tät, ogallrad granskog, ca 40 år gammal, med en del björk. Börjar vid koordinaterna. X = , y = J. Gallrad tallplantering, ca år gammal, som den sista biten längs linjen är ogallrad och slutar i torr skogsmyr. Börjar vid koordinaterna: x = , y = (Dellinjen på min GPS slutar på en torr skogsmyr vid koordinaterna x = , y = Gick tillbaka till kraftledningsgatan och följden sedan denna till linjens slut. Följde kraftledningsgatan från koordinaterna x = , y = ). K. Längs själva kraftledningsgatan hittas röjd, kortvuxen björkskog, med gran-, talloch alsly. Längs sidorna hittas produktionsskog av gran och tall med björkinslag, ca 40 år gammal. Börjar vid koordinaterna: x = , y = Längs linjen, över Börmån, finns en bro över vilken det rasat några stora tallar som nära nog förstört bron. L. Nygjort hygge på båda sidor av kraftledningsgatan. Börjar vid koordinaterna: x = , y = M. Gallrad, välskött tallskog, ca år gammal, på östra sidan av kraftledningsgatan medan det väster om kraftledningsgatan hittas en mosaik av nygjorda hyggen och en tallskog som liknar den öster om densamma. Börjar vid koordinaterna: x = , y = N. De sista 500 meterna av taxeringslinjen hittas en mosaik av nygjorda kalhyggen med få lämnade träd och naturskog i yngre ålder. Måttligt intressanta biotoper...

136 Övrigt: Sammanfattningsvis kan sägas att de enda intressanta skogspartier som hittats under dessa inventeringsdagar har legat i anslutning till höga och branta berg. I övrigt finns nära nog ingen äldre, flerskiktad naturskog bevarad längs vandrad linje. Karta över de sträckningar längs vilka linjetaxeringen av fåglar genomfördes. I...I...I...I 1 km 2 km 3 km

137 Bilaga 2.1 Kompletterande Kungsörnsinventering, 2015 Sekretessbelagd, begärs ut hos Länsstyrelsen i Jämtlands län

138 Arkeologisk utredning inför planerade kraftledningar Nordkölen Lästersjön i Jämtland och Medelpad, Bergs och Ånge kommuner, Jämtlands och Västernorrlands län Rapport KNATON AB November 2015

139 Omslagsbild: Kraftledning över Loån, Jämtland. Text och foto: Håkan Nilsson, KNATON AB. Korrektur: Anette Färjare, Eldrun arkeologi & landskap, Karl-Johan Olofsson, Jamtli. Samtliga kartor i rapporten har tillstånd för publicering: Lantmäteriet Medgivande R _150001

140 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Uppdraget 4 Utredningsområdet 5 Undersökningsmetod 5 Bebyggelse, markanvändning historiska kartor 6 Kända förutsättningar 7 Kulturmiljölagen 7 Tidigare arkeologi 7 Fornlämningsbild 7 Fältinventeringen 7 Resultat av fältinventeringen 8 Antikvarisk bedömning 9 Referenser 10 Administrativa uppgifter 10 Bilaga 1 Fornlämningstabell 11 Bilaga 2 Fastighetskarta med fornlämningar 13 Bilaga 3 Foton 19

141 Sammanfattning Jamtli med underkonsulter har på uppdrag av Jämtkraft Elnät AB genomfört en arkeologisk utredning inför planerade nya kraftledningar mellan Nordkölen och Lästersjön. Vid utredningen påträffades ett 10-tal nya lämningar som registrerats i FMIS. Då det finns få fornlämningar i utredningsområdet och dessa till största delen utgörs av förhållandevis små punktobjekt så görs bedömningen att dessa kan undvikas genom en noggrann planering av kommande arbeten med kraftledningen. Eventuellt kan markering med snitslar underlätta detta arbete. I övrigt görs bedömningen att inga ytterligare arkeologiska insatser behövs i det vidare arbetet med kraftledningen. Länsstyrelsen Jämtlands län är beslutande i ärendets vidare hantering. Uppdraget Föreliggande arbete har utförts av Håkan Nilsson (KNATON AB) och Anette Färjare (Eldrun arkeologi & landskap) som underkonsulter till Jamtli, på uppdrag av Jämtkraft Elnät AB. Bakgrunden till denna frivilliga arkeologiska utredning är att belysa de kulturhistoriska förutsättningar inför planerade kraftledningar i Rätans och Haverö socknar i Jämtlands respektive Västernorrlands län. Utredningen har genomförts utan föregående beslut från Länsstyrelsen Jämtlands län. Utredningen innefattar en fältinventering av i området förekommande forn- och kulturlämningar, belysande av deras kulturhistoriska kontext, samt en bedömning av fornlämningarnas antikvariska status. Denna frivilliga arkeologiska utredning har ambitionen att motsvara en särskild utredning enligt 2 kap kulturmiljölagen (KML). Ärendet prövas av Länsstyrelsen Jämtlands län. Förberedelsearbetet i form av kartexcerpering, arkivgenomgång och studier av laserdata har utförts av personal på Jamtli. Vid fältarbetet erhölls denna information i digital form som en tipsshape som kontrollerades löpande. Fältinventering och rapport har gjorts av Håkan Nilsson, KNATON AB och Anette Färjare, Eldrun arkeologi och landskap. 4

142 Utredningsområdet Karta 1. Utsnitt av Sverigekartan. Utredningsområdet är markerat med blå begränsningslinjer. Utredningsområdet är beläget i Bergs och Ånge kommuner i sydöstra delen av Jämtlands län och västra delen av Västernorrlands län. Kulturhistoriskt är området beläget på marker som tillhör byarna Rätansbyn, Digerberget, Handsjön och Västerskucku i Rätans socken i Jämtland och Turingen i Haverö socken i Västernorrland. Dessa delar av södra Norrland karakteriseras av stora nivåskillnader mellan lägre belägna sjösystem, myrmarker och höjder med mjukt rundade bergsformer. Vegetationen utgörs till större delen av skogs- och myrmark. Bebyggelse och odlingsmarker är främst belägna i anslutning till större vattendrag och sjösystem i dalgångarna mellan bergen. Själva utredningsområdet är högt beläget, på nivåer mellan meter över havet och utgörs av produktionsinriktad skogsmark samt vattendrag och myrmark. Undersökningsmetod Utredningen omfattar en översiktlig studie av det historiska kartmaterialet och Jamtlis arkiv, en fältinventering, samt en kulturhistorisk värdering/antikvarisk bedömning av i området förekommande forn- och kulturlämningar. Källor som legat till grund för bedömningen av området utgörs bl.a. av Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (Fornsök), Lantmäteriverkets kartarkiv, Lantmäterimyndigheternas kartarkiv, Rikets allmänna kartarkiv och laserdata. Fältinventeringen utfördes genom okulär besiktning kompletterat med provstick med jordsond. En systematisk inventering av utredningsområdet genomfördes, med undantag för branter, sanka partier och andra områden som bedömdes som arkeologiskt ointressanta. 5

143 En bedömning gjordes även av potentiella lägen för fornlämningar som inte är synliga ovan mark, här kallade utredningsobjekt. Bedömningen grundades på fornlämningsbilden i området samt topografiska, geologiska och hydrologiska förhållanden. Vid fältarbetet användes Ekonomiska kartan, Fastighetskartan, Terrängkartan och bearbetade laserdata som bakgrundskartor. Den digitala dokumentationen gjordes med Riksantikvarieämbetets FältGIS och den tekniska utrustningen utgjordes av en Trimble Juno 3B. Nyupptäckta lämningar som påträffades vid fältinventeringen har registrerats av KNATON AB och Eldrun i Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister (FMIS). Bebyggelse, markanvändning historiska kartor Utredningsområdet berör områden som under historisk tid utgjort utmarker till de tidigare nämnda byarna. Av kartorna framgår att flera fäbodar funnits i eller i närheten av utredningsområdet. Under 1800-talet utgjorde skogsindustrin en viktig näringskälla vilket speglas av flera system med flottningsrännor som karterats i de historiska kartorna. Av kartorna framgår även att de omfattande utmarkerna utnyttjats för bete och att slåtter av myrar varit omfattande. Karta 2. Utdrag ur karta över byn Digerberget från år Lämningen är markerade med rött och utredningsområdet med blått. Över Börmån löper en flottningsränna som på flera platser korsar ån. Rätan 275 utgörs av en flottningslämning bestående av stenfundament till flottningsrännan. Kartan är inte helt korrekt rektifierad men överensstämmer i stort med Börmåns sträckning. 6

144 Kända förutsättningar Kulturmiljölagen I kulturmiljölagen (KML) preciseras det regelverk som bl.a. omfattar fornlämningar. Kort kan sägas att fornlämningar är lagskyddade och att Länsstyrelsen är beslutande i frågor som rör fornlämningar. Förutom ytan som själva fornlämningen omfattar så tillkommer ett s.k. fornlämningsområde, ett område så stort som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Beträffande fornlämningarnas antikvariska status så är Fornlämningar lagskyddade enligt KML. Lämningar med antikvarisk status som övrig kulturhistorisk lämning faller under Skogsvårdslagen som säger att hänsyn ska tas till dessa. Inför ett eventuellt borttagande av lämningarna skall samråd tas med länsstyrelsen. Bevakningsobjekt avser om lämningens status inte kan avgöras genom en okulär besiktning utan måste utredas vidare. Uppgift om anges för lämningar där endast muntliga eller skriftliga uppgifter om dem finns och deras läge inte lokaliserats. Tidigare arkeologi Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering utfördes år 1969 (Jämtland) och 1971 (Västernorrland). Revideringsinventeringen i Västernorrland genomfördes I Jämtland är revideringsinventeringen pågående men har inte berört det aktuella undersökningsområdet. Projektet Skog & historia har inte bedrivit några inventeringar i området. Fornlämningsbild Karaktärsfornlämningar i denna del av Jämtland utgörs av boplatser, fångstgropar/fångstgropssystem och fäbodar. Av kartan framgår den rumsliga dispositonen för dessa fornlämningskategorier. Boplatserna är helt knutna till större vattendrag och sjösystem i dalgångarna mellan bergen. Även fångstgroparna är relativt lågt belägna i terrängen men främst knutna till vandringsleder för älg, på strategiska platser där de naturgeografiska förhållandena innebär trånga passager, exempelvis en lättforcerad åsrygg mellan myrar. Fäbodarna förekommer generellt på de omfattande utmarkerna till områdets gårdar och byar. Flera av fäbodarna är högt belägna och skiljer därigenom ut sig från de övriga presenterade fornlämningskategorierna. Inom själva utredningsområdet finns sedan tidigare ett fångstgropssystem registrerat i FMIS (Haverö 65:1) samt en uppgift om ett lösfynd av en skifferspets (Haverö 259:1). Fältinventering Området har inventerats och bedömts av Håkan Nilsson och Anette Färjare under motsvarande 16 dagar i september De visuella förhållandena var goda när 7

145 fältarbetet genomfördes. Utredningen omfattar en kort historik med studier av det historiska kartmaterialet, en fältinventering, samt en kulturhistorisk värdering/antikvarisk bedömning av i området förekommande forn- och kulturlämningar. Källor som legat till grund för bedömningen av området utgörs bland annat av Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (Fornsök) och Lantmäteriets kartarkiv (ArkivSök). Resultat av fältinventeringen Vid fältinventeringen påträffades och dokumenterades 12 nya lokaler med lämningar som registrerades i FMIS (Rätan och Haverö , se fornlämningstabell bilaga 1 och fastighetskarta med lämningar Bilaga 2). Majoriteten av dessa utgörs av lämningar från historisk tid i form av kolbottnar, lämningar efter bebyggelse och flottningslämningar. I övrigt påträffades en fångstgrop. Samtliga lämningar har bedömts som övriga kulturhistoriska lämningar, förutom fångstgropen och en liggmila som bedömdes utgöra fornlämningar. Några lämningar (Rätan ) påträffades under fottransport utanför utredningsområdet, dessa redovisas inte på karta. Vid fältarbetet iakttogs inga platser som bedömdes som utredningsobjekt. Området kring Haverö 259:1 bedömdes vara så skadat av markberedning att den arkeologiska potentialen på platsen är låg. Karta 3. Utsnitt av Terrängkartan. Undersökningsområdet är markerat med blått. Lämningar som är registrerade i FMIS är markerade med rött och numrerade enligt FMIS. 8

146 Rent allmänt kan konstateras att förutsättningarna för att påträffa lämningar i området är dåliga på grund av blockrik terräng, ett skogsbruk som avsatt stora markberedda hyggen och tät vegetation av ung skog och sly. Få områden med gammal skog finns i området och på de platser det förekommer så är flera förberedda för avverkning. Antikvarisk bedömning Då det finns få fornlämningar i utredningsområdet och dessa till största delen utgörs av förhållandevis små punktobjekt så görs bedömningen att dessa kan undvikas genom en noggrann planering av kommande arbeten med kraftledningen. Eventuellt kan markering med snitslar underlätta detta arbete. I övrigt görs bedömningen att inga ytterligare arkeologiska insatser behövs i det vidare arbetet med kraftledningen. Länsstyrelsen Jämtlands län är beslutande i ärendets vidare hantering. 9

147 Referenser Jamtlis arkiv Excerpering av arkiv och tips Kartor Laserdatakartor Fastighetskartan Terrängkartan Vägkartan Lantmäterimyndigheternas arkiv 23-rät-82 Handsjön rät-85 Digerberget 1894 Lantmäteristyrelsens arkiv X20-18:3 Turingen 1876 Rikets allmänna kartarkiv Ekonomiska kartan 17E 6 7 g j, 17F 6 7 a b Riksantikvarieämbetet Utdrag ur FMIS för Jämtland och Västernorrland Administrativa uppgifter Län: Jämtland, Västernorrland Landskap: Jämtland, Medelpad Kommun: Berg, Ånge Socken: Rätan, Haverö Fastighet: Handsjön 1:30 m.fl. Läge: Ekonomiska kartan: 17E 6 7 g j, 17F 6 7 a b Sweref: 69E 3h NÖ, 69E 3i NV, SV, SÖ, 69E 3j SV, SÖ, 69E 2i NV 10

148 Bilaga 1 Fornlämningstabell RAA_NUMMER LÄMNINGTYP, beskrivning FMIS ANTIKVARISK BEDÖMNING Haverö 65:1 Tidigare registrerat i FMIS Haverö 259:1 Tidigare registrerat i FMIS Haverö 451 Haverö 452 Haverö 453 Haverö 454 Rätan 270 Rätan 271 Rätan 272 Fångstgropssystem, beskrivning se FMIS. KNATON KOMMENTAR: Tre av groparna är belägna inom utredningsområdet. Fyndplats för skifferspets med tånge, sönderbruten i tre delar.spetsen är 14,2 m l, 3,4 m br och 1,1 cm tj. Påträffad i vägskärning av Ingemar Magnusson, Överturingen. Skiss i exceptpärm. Besöktes under inventeringen Området är idag skadat. Kolbotten, liggmila, rektangulär, 10x8 m (NO-SV) och intill 0,5 m h. Ingrävd i sluttning i NÖ. Fångstgrop, oval, 2,5x2 m (N-S) och 0,7 m dj. Rektangulärt bottenplan, 0,9x0,3 m (N-S). Diffus vall. Kolbotten, inom ett ca 15x12 m st område (N-S), är ett 0,1-0,3 m tj sotoch träkolslager. Gropigt och tuvigt i området. Flottningsanläggning/Stenvall, 25 m l (NNÖ-SSV), 1,5-2 m br och 1,2-1,8 m h. Stensatta bäckkanter fram till den lilla myrens vattenspegel. Husgrund med spisröse och källargrop, 10x8 m (NV-SÖ), intill 0,6 m h. Ställvis stensyll med ett kraftigt förmultnat stockvarv. Spisröse 2x1 m,(nv-sö) och 0,2 m h. Källargrop 3x3 (NV-SÖ)m och 1 m dj, ingång i SV. Uthusgrund och kolbotten i nära anslutning. Kolbotten, resmila, 8 m diam och 0,7 m h, kantgropar runt om. Grunder efter boningshus och uthus i nära anslutning. Husgrund, 5x5 m (NV-SÖ), bestående av en kraftigt multnad träsyll, intill 0,5 m h, med 1-2 bevarade stockvarv. Fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Fornlämning Fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Efter registreringen kollades kartakten upp, det är en fäbod. Beläggen är sena. Se även Rätan 272 Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Efter registreringen kollades kartakten upp, det är en fäbod. 11

149 Rätan 273 Rätan 274 Rätan 275 Rätan 276 Belägen utanför utredningsområdet, påträffad under transport. Redovisas ej på karta. Rätan 277 Belägen utanför utredningsområdet, påträffad under transport. Redovisas ej på karta. Rätan 278 Belägen utanför utredningsområdet, påträffad under transport. Redovisas ej på karta. Grund efter boningshus och kolbotten i nära anslutning. Fäbod? 450x400 m (NÖ-SV), bestående av en brunn och två gropar som eventuellt utgör källargropar. Brunnen är 2x1 m och 1 m dj med stenvallar i S-SÖ kanten. Groparna är intill 4x3 m st, 1 m dj och belägna i nära anslutning till brunnen. Vegetationen i området är gräsrik och avviker från omgivningen. Brunn, 2x1 m och 1 m dj till vattenytan. Stenvall i S-SÖ, 1 m br, 0,5 m h. Två närliggande gropar utgör möjligen källargropar. Område med flottningsanläggningar, 270x40 m (NV-SÖ), bestående av minst 6 stenrösen. Dessa är 4-5 m diam och intill 1,5 m h, av 0,4-0,8 m st stenar, samt enstaka jordfasta block, intill 2 m st. Tolkas som fundament tilll flottningsrännan där den korsat åfåran. Kolbotten, närmast rund, 12 m diam och 0,5 m h. Ö kanten försänkt i sluttningens övre del, 0,5 m dj. Troligen resmila. Torplämning, bestående av en husgrund. Stensatt terrasskant, 9 m l (Ö-V) och 0,4-0,6 m h av natursten. I Ö delen är en stensamling 1,5x1,5 m och 0,8 m h (spismursrest?). Ö om husgrunden är möjligen också en terrasskant mot fuktigare mark. N om på högre liggande avsats är en grop, 2x1,5 m (NNV-SSÖ) och 0,6 m dj med 1-1,5 m br vall. Sannolikt tillhör gropen torpet. Liggmila? 7x3 m (Ö-V) och intill 0,35 m h. Försänkning i mitten 2,5 m diam och 0,2 m dj. Beläggen är sena Se även Rätan 270. Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning 12

150 Bilaga 2 Fastighetskarta med lämningar Karta 4 13

151 Bilaga 2 Fastighetskarta med lämningar Karta 5 14

152 Bilaga 2 Fastighetskarta med lämningar Karta 6 15

153 Bilaga 2 Fastighetskarta med lämningar Karta 7 16

154 Bilaga 2 Fastighetskarta med lämningar Karta 8 17

155 Bilaga 2 Fastighetskarta med lämningar Karta 9 18

156 Bilaga 3 Foton Skogs- och myrmarkerna är omfattande i utredningsområdet. 19

157 Övre: Blockrik terräng öster om Vederberget. Nedre: Utredningsområdet är i stort sett lättillgängligt genom ett omfattande nät med skogsbilvägar, som främst anlagts för avverkning av skog. 20

158 Övre: I den flacka nordsluttningen återfinns lämningar efter bebyggelse i form av husgrunder och en kolbotten. Rätan Nedre: Husgrund med bevarat nedre stockvarv. Rätan

159 Övre: Resterna efter ett boningshus med spisröse och källargrop ligger på en liten moränbacke i en flack nordsluttning. Rätan 270. Nedre: En bit ifrån husgrunderna Rätan 270 och 272 finns en kolbotten. Rätan

160 Bilaga 4 Stråkval Utvärdering av stråkalternativ Rätansklustret Jämtkraft Elnät AB planerar en ny högspänningsledning på 220 kv mellan en planerad stamstation vid Rätan kraftstation och de tre planerade parkerna Nordkölen, Länsterhöjden och Storflötten (Rätanklustret). I dagsläget räcker inte det ledningssystem som finns i området till för att ta emot och leverera den el som de tre planerade vindkraftparkerna kommer att generera. Den närmsta punkten där en anslutning till elnätet kan ske är Rätan. Jämtkraft Elnät har utfört en stråkutredning för att ta fram ett eller flera lämpliga alternativåk för anslutningsledningen vilket är det första steget i arbetet med att hitta en sträckning. Efter slutförd stråkutredning fattar Jämtkraft Elnät beslut om alternativa ledningssträckningar för att sedan gå vidare i arbetet med att lokalisera den mest lämpade ledningssträckningen. Resultatet från stråkutredningen blev tre huvudalternativa sträckningar mellan de planerade parkerna och en planerad anslutningspunkt vid Rätans kraftstation. Under processen har också tre ytterligare möjliga kombinationer av de tre ledningsdragningarna tagits fram. Vid framtagande av sttråkalternativ är strävan att minimera påverkan på natur- och kulturmiljö, närboende, pågående markanvändning samt andra intressen. Alternativen anpassas till befintlig bebyggelse inom utredningsområdet så att byar och sammanhållen bebyggelse har undvikits så långt som möjligt. Även tekniska och ekonomiska aspekter är styrande vid lokalisering av lämpliga stråk. Områden och objekt som är värdefulla ur natur- och kulturmiljösynpunkt har undvikits så långt som möjligt i framtagandet av alternativa ledningsdragningar. Som underlag för inventering av berörda intressen utmed de föreslagna stråken har bland annat länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala planeringsunderlag samt Lantmäteriets kartmaterial använts. Detta har, tillsammans med fältinventeringar utförda under våren och sommaren 2015 samt information genom kontakt med markägare och myndigheter, lett fram till att tre huvudalternativ, tillsammans med ett antal delalternativ för att kunna kombinera huvudalternativ. Utredningsområde och stråkalternativ Jämtkraft Elnät har en utarbetad metodik för identifiering av lämplig ledningssträckning, samråd och koncessionsansökan för elledningar. Utbredningsområdet är väl definierat utifrån givna projektförutsättningar anslutningen ska ske vid den planerade stamstationen vid Rätans kraftverk vidare till de planerade vindkraftsparkerna Nordkölen, Länsterhöjden och Storflötten. Inom utredningsområdet har flera tänkbara alternativa dragningar tagits fram. Förekomsten av intressen gällande natur och kultur har undersökts och information från myndigheter och berörda samlats in. Stråkvalsutredningens syfte är att den utgör en del av underlaget för beslut om vilket alternativ utredningen skall gå vidare med Utifrån inkomna synpunkter under samråd, regionalt och lokalt planeringsunderlag samt fältstudier, så har det bäst lämpade alternativet valts.

161 Bilaga 4 Stråkval Alternativa stråk Jämtkraft Elnät har i ett tidigt skede genomfört en stråkutredning för att ta fram ett eller flera lämpliga stråk för anslutningsledningen. Resultatet från stråkutredningen blev tre huvudalternativ sträckningar mellan de planerade parkerna och en planerad anslutningspunkt vid Rätans kraftstation. Under processen har också tre ytterligare möjliga kombinationer av de tre ledningsdragningarna tagits fram samt ett ytterligare nordligt stråk, alternativ G, föreslagits. Nedan beskrivs kortfattat ledningsstråken. Gemensam sträckning Mellan planerad anslutningspunkt vid Rätan kraftstation och i en nord-nordöstlig riktning delar de tre huvudalternativen sträckning. Denna sträcka följer en befintlig kraftledning. Alternativ A Alternativ A går från den planerade kraftstationen i Rätan längs befintlig kraftledning och delar sig strx norr om Näsberget i en östlig sträckning mot vindkraftparkerna Länsterhöjden och Stroflötten. I samma delningspunkt går en västlig sträckning mot Nordkölen. Ledningsalternativet ansluter till fördelningsstationen för vindkraftsparkerna Länsterhäjden och Storflöden norrifrån Alternativ A omfattar en sträcka på ca 23 km förutom det gemensamma stråket vid den befintliga 400 kv kraftledningen. Av denna sträcka är det 23 områden på en sammanlagd sträcka av 7,25 km (31% av den totala sträckan) som är biotopinventerade och naturvärdesbedömda. Två områden har bedömts ha Högt Biotopvärde, nio områden har bedömts ha Påtagligt Biotopvärd. Tolv områden bedöms ha Visst Biotopvärde. Av de områden som har Högt Biotopvärde är det ett skogsområde och ett vattendrag. Av de områden som har Påtagligt Biotopvärde är det fyra skogsområden, två myrområden, två vattendrag och ett övrigt område. Området korsar ett Naturvårdsobjekt, Stormyrhöjden. Alternativ B Alternativ B fortsätter längs befintlig kraftledning över Börmån och delar sig strax söder om Näsberget i en östlig och en västlig sträckning. Den östliga sträckningen går över Bodberget och norr om Övre Galvattssjön och strax norr om Gammelbodarna. Ledningsalternativet ansluter till fördelningsstationen för vindkraftsparkerna Länsterhäjden och Storflöden söderifrån. Den västliga sträckningen går åt nordväst norr om Börmtjärnen söder om det östra delområdet av vindkraftsområdet för Nordkölen och sedan vidare norrut mot Sönnerberget. I höjd med Sönnerberget viker ledningssträckningen mot nordväst och ansluter till fördelningsstationen för Nordkölens vindkraftspark. Alternativ B omfattar en sträcka på 24 km förutom det gemensamma stråket vid den befintliga 400 kv kraftledningen och de korta stråk som förbinder detta stråk med de övriga. Av denna sträcka är det 19 områden på en sammanlagd sträcka av 7,5 km (31% av den totala sträckan) som är biotopinventerade och naturvärdesbedömda. Tre områden har bedömts ha Högt Biotopvärde, sju områden har bedömts ha Påtagligt Biotopvärde och resterande har bedömts ha Visst Biotopvärde. Av de områden som har Högt Biotopvärde är det två skogsområden och ett vattendrag. Av de områden som har Påtagligt Biotopvärde är det tre skogsområden, två myrområden och två

162 Bilaga 4 Stråkval vattendragsmiljöer. Ett av de tre områdena som bedöms ha Högt Biotopvärde är Galvattsberget, vilket efter en justering i ledningsdragningen dock inte kommer att beröras. I anslutning till Galvattsberget ligger Storflon, som bedömts ha påtagligt biotopvärde och inte heller denna kommer att påverkas efter omdragningen av Alternativ B. Alternativ C Alternativet delar sig strax söder om Lillberget i dels en östlig sträckning mot vindkraftparkerna Länsterhöjden och Stroflötten och dels i en nordvästlig dragning mot vindkraftsområdet Nordkölen med anslutningspunkt på Stenflon. Alternativ C omfattar en sträcka på 26 km förutom det gemensamma stråket vid den befintliga 400 kv kraftledningen och de korta stråk som förbinder detta stråk med de övriga. Av denna sträcka är det 24 områden på en sammanlagd sträcka av 7,3 km (28% av den totala sträckan) som är biotopinventerade och naturvärdesbedömda. Fem områden har bedömts ha Högt Biotopvärde, åtta områden har bedömts ha Påtagligt Biotopvärde och 11 områden har bedömts ha Visst Biotopvärde. Av de områden som har Högt Biotopvärde är det fyra skogsområden och ett vattendrag. Av de områden som har Påtagligt Biotopvärde är det tre skogsområden, tre myrområden och två vattendragsmiljöer. Alternativ C skär genom VMI-objektet Våtmarker vid Gillersån, klass 3 Spångmyran samt en myr vid Koberget. Alternativ G Alternativ G följer befintlig ledningsgata längst av de presenterade alternativen och delar sig mot vindkraftsparkerna i en punkt strax söder om Väster-Skälberget. Mo öster följer ledningen i huvudsak en enskilda fram till länsgränsen strax öster om Stormyrberget där sträckningen följer samma förslag som alternativ A fram till fördelningsstationen. För anslutningen mot Nordkölen går alternativet från delningspunkten längs med befintlig väg och sedan över Daltjärnen och följer från en punkt strax söder om byn Digerberget alternativ A fram till fördelningsstationen. Kombinationer De sträckningar som kan kombinera de olika alternative är alternativen D, E och F, se översiktskarta i bilaga 1. Alternativ D förbinder alternativ B och C genom en sträckning som går från Gärdesfloberget i söder till anslutningspunkt på alternativ B vid Stockholmsåsen. Alternativ D går över en väg, en mindre bäck med utflöde i Handsjön och över våtmarken Krusflon. Alternativ E förbinder alternativen B och A och följer befintlig väg från alternativ A söderut och ansluter till alternativ B strax nordöst om Övre Galvattssjön. Alternativ F förbinder alternativen B och A och följer delvis befintlig väg söderifrån strax öster om Brännberget och följer sedan höjdkurvorna på Vederberget och ansluter till alternativ A strax söder om Brattberget.

163 Bilaga 4 Stråkval Samråd Enligt 6 kap. 4 Miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt Miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan anses bli särskilt berörda. Om en verksamhet eller åtgärd till följd av föreskrifter som meddelats med stöd av 6 kap 4a Miljöbalken eller till följd av ett beslut från länsstyrelsen enligt 5 andra stycket Miljöbalken kan antas medföra betydande miljöpåverkan, skall samråd även hållas med övriga statliga myndigheter, kommuner, allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samråd har genomförts enligt de bestämmelser som finns i Miljöbalken. Metodik Genom att ta hänsyn till allmänhetens synpunkter som framkommit vid informationsmöten, samt de natur-, kultur-, och fågelinventeringar som utförts har tre alternativa huuvudstråk tagits fram, samt tre olika kombinationsalternativ. Dessa har presenterats under stycket Alternativa stråk och det är med dessa Jämtkraft Elnät AB gick till samråd. I valet av vilket stråk som anses vara det bästa alternativet finns flera inverkande parametrar, vilka kan beskrivas utifrån de uppgifter som framkommit under processen. De olika parametrarna som bedöms är de miljökonsekvenser som identifierats för projektet, samt kostnad, tillgänglighet och de mervärden som en ledningssträckning kan medföra. Syftet med denna stråkutvärdering är att välja det stråk som ger upphov till minst miljökonsekvenser och konsekvenser för berörda, samtidigt som det skall vara kostnadseffektivt. Miljöpåverkan Berörda markägare En inventering utifrån fastighetskartor av antalet fastighetsägare som skulle komma att beröras av ett stråk. Om samma fastighetsägare har flera fastigheter inom ett stråk räknas det som totalt en fastighetsägare i sammanställningen. Påverkan på boendemiljöer De olika stråken har anpassats så att det inom stråket blir möjligt med en sträckning som ger ett, med avseende på magnetfält, acceptabelt avstånd till bebyggelse (normalt minst 50 meter till bostadshus för luftledning och 10 meter för markkabel). Utvärdering i tabellen redovisar eventuella skillnader mellan stråken för närhet till boendemiljön. Landskapsbild En kraftledning utgör ett nytt inslag i landskapsbilden som många kan uppleva som oönskad. Hur stor påverkan som de olika alternativen bedöms ge beror av stråkens längd, om de går parallellt med andra ledningar eller i helt nybruten gata, och vilket område som påverkas. Parallellgång med befintlig ledning värderas högre än nybruten gata. Kulturmiljö Påverkan på fornlämningar och/eller särskilt skyddsvärda kulturmiljöer i anslutning till stråket och möjligheten att undvika eller reducera påverkan på dessa har studerats.

164 Bilaga 4 Stråkval Naturmiljö Hur stor påverkan på naturmiljön blir beror av vilka intrång de olika stråken gör i känsliga och/eller skyddade miljöer. I detta inkluderas även fågellivet. Rennäring Hur stor påverkan blir på rennäringen i området Friluftsliv Här jämförs om de olika stråken påverkar förutsättningarna för att bedriva friluftsliv i området. Markanvändning Jämförelsen mellan stråken jämför hur mycket mark som stråken tar i anspråk och om de på annat sätt försämrar förutsättningarna för pågående markanvändning. Övriga parametrar Tillgänglighet, byggbarhet, driftsäkerhet. Tillgänglig infrastruktur i området underlättar transporter av byggnadsmaterial och värderas som positivt i utvärderingen. Parallellförläggning med befintliga kraftledningar värderas som fördelaktigt jämfört med att gå genom obanad terräng. Mervärden Här väger man in eventuella mervärden eller andra effekter på det regionala elnätet som utbyggnaden kan medföra. Detta är en viktig parameter eftersom den påverkar vilka åtgärder som kan komma att behöva vidtas på det övriga elnätet i regionen.

165 Bilaga 4 Stråkval Utvärdering För varje stråk görs bedömningar för de parametrar som presenterats ovan. En tabell sammanfattar och åskådliggör därefter bedömningarna för de olika stråken. Med påverkan menas negativ påverkan om inget annat anges. Alternativ A Alternativ A berör 56 olika fastighetr. Alternativ A ligger på sådant avstånd från bebyggelse att det inte kan antas medföra någon påverkan på boendemiljön genom de magnetfält som alstras. Alternativ A påverkar den visuella bilden framförallt för de boende i Digerberget. Två fritidshus ligger även relativt nära kraftledningen och bedöms få ett visuellt intrång. Inom 300 m från ledningen finns 2 stycken fornlämningar, 6 övriga kulturhistoriska lämningar och en som inte klassats. Två områden har bedömts ha Högt Biotopvärde, nio områden har bedömts ha Påtagligt Biotopvärd. Resternande områden bedöms ha Visst Biotopvärde. Av de områden som har Högt Biotopvärde är det ett skogsområde och ett vattendrag. Av de områden som har Påtagligt Biotopvärde är det fyra skogsområden, två myrområden, två vattendrag och ett övrigt område. I övrigt berörs ett Naturvårdsobjekt. Konsekvenserna för fågellivet bedöms som små. Inga viktiga fågelbiotoper har identifierats i området. Friluftslivet i området består främst av jakt, fiske och rekreation. Kraftledningen bedöms inte hindra detta. Markanvändningen i området består framförallt av skogsbruk. Alternativ A går rakt över ett större skifte viktigt för ett lokalt sågverk, vilket ger upphov till större konsekvenser för markanvändningen. Rennäringen påverkas och under samrådet har det framkommit att Alternativ A inte är att föredra. Alternativ B Alternativ B berör 45 olika fastigheter. Alternativ B ligger på sådant avstånd från bebyggelse att det inte kan antas medföra någon påverkan på boendemiljön genom de magnetfält som alstras. Alternativ B kommer ge upphov till viss påverkan på landskapsbilden, men följer befintlig infrastruktur i den mån det är möjlig och är inte i byarnas direkta närhet. Alternativ B berör två kulturhistoriska lämningar. Två områden har bedömts ha Högt Biotopvärde, sex områden har bedömts ha Påtagligt Biotopvärde och resterande har bedömts ha Visst Biotopvärde. Av de områden som har Högt Biotopvärde är det ett skogsområden och ett vattendrag. Av de områden som har Påtagligt Biotopvärde är det tre skogsområden, ett myrområden och två vattendragsmiljöer. Konsekvenserna för fågellivet bedöms vara små. Dock har Galavattnetsberget identifierats som värdefull biotop, detta område har dock efter inventering och samråd undvikits i linjedragningen. Friluftslivet i området består främst av jakt, fiske och rekreation. Kraftledningen bedöms inte hindra detta. Dock går kraftledningen relativt nära en jaktkoja i området. Markanvändningen i området består framförallt av skogsbruk. Alternativ B bedöms påverka enskild markägare måttligt. Rennäringen påverkas men det har under samråd framkommit att Alternativ B är det som förespråkas av hänsyn till rennäringen.

166 Bilaga 4 Stråkval Alternativ C Alternativ C berör 37 olika fastigheter. Alternativ C ligger på sådant avstånd från bebyggelse att det inte kan antas medföra någon påverkan på boendemiljön genom de magnetfält som alstras. Alternativ C kommer att ge upphov till påverkan på landskapsbilden i och med att det går relativt nära bebyggelsen. Fem områden har bedömts ha Högt Biotopvärde, åtta områden har bedömts ha Påtagligt Biotopvärde och 11 områden har bedömts ha Visst Biotopvärde. Av de områden som har Högt Biotopvärde är det fyra skogsområden och ett vattendrag. Av de områden som har Påtagligt Biotopvärde är det tre skogsområden, tre myrområden och två vattendragsmiljöer. Alternativ C passerar även ett område där den hotade flodmusslan finns. Skär genom VMIobjekt.. Fågellivet bedöms påverkas måttligt. Alternativ C bedöms ligga närmare ett eventuellt kungsörnsbo. Friluftslivet i området består främst av jakt, fiske och rekreation. Kraftledningen bedöms inte hindra detta. Markanvändningen i området består framförallt av skogsbruk. Alternativ C bedöms påverka enskild markägare måttligt. Påverkan på rennäringen bedöms som liten, dock har Alternativ B framkommit som det bästa av hänsyn till rennäringen. Alternativ G Alternativ G berör till stor del samma fastigheter som Alternativ A. Totalt berörs 51 fastigheter. Alternativ G ligger på sådant avstånd från bebyggelse att det inte kan antas medföra någon påverkan på boendemiljön genom de magnetfält som alstras. Alternativ g kommer att ge upphov till påverkan på landskapsbilden framförallt för de boende i Digerberget. Alternativ G går nära fritidsfastigheter. Alternativ G berör ett område som bedöms ha Påtagligt Biotopvärde, samt ett med Visst Biotopvärde. Dessa områden berör båda även Alternativ A. Alternativ G har inte inventerats i fält i sin helhet. Konsekvenserna för fågellivet bedöms som små. Friluftslivet i området består främst av jakt, fiske och rekreation. Kraftledningen bedöms inte hindra detta. Markanvändningen i området består framförallt av skogsbruk. Alternativ G går rakt över ett större skifte viktigt för ett lokalt sågverk, vilket ger upphov till större konsekvenser för markanvändningen. Påverkan på rennäringen bedöms som liten, dock har Alternativ B framkommit som det bästa av hänsyn till rennäringen. Övriga parametrar Tillgängligheten är likvärdig för samtliga sträckor. Inget av de föreslagna alternativen medför något mervärde i jämförelse med varandra.

167 Parameter Alternativ A Alternativ B Alternativ C Alternativ G Boende Påverkar de boende på Digerberget Längre ifrån byarna. Alternativet som kommer närmast Handsjöbyn. Påverkar de boende på Digerberget Markägare 56 fastigheter berörs 44 fastigheter berörs 36 fastigheter berörs 51 fastigheter berörs Rennäring Inga områden av riksintresse berörs Förespråkas av samebyn. Inga områden av riksintresse berörs Inga områden av riksintresse berörs Natura 2000 Inget Natura 2000 område berörs Inget Natura 2000 område berörs Inget Natura 2000 område berörs Inget Natura 2000 område berörs Naturvärden (våtmarker, vattendrag, nyckelbiotop er) Två områden med höga värden och nio med påtagliga värden identifierades vid inventering. Ett naturvårdsobjekt berörs. Vattenskyddsområde berörs. Inga särskilda fågelbiotoper har identifierats. Två områden med högt värde och sex områden med påtagliga värden har identifierats. Vattenskyddsområde berörs. Galvattnetsberget är en värdefull biotop, som dock undvikits i ledningsdragningen. Fem områden har höga värden, åtta har påtagliga värden. Område med flodmussla berörs. Skär genom VMIobjekt. Berör eventuellt kungsörn. Alternativet berör till stor del samma värden som Alternativ A. Två biotoper med höga värden undviks dock, samt ett med visst värde. Inga särskilda fågelbiotoper har identifierats Kultur Två fornlämningar, sex övriga kulturhistoriska lämningar Två övriga kulturhistoriska lämningar En fornlämnin g och tre övriga kulturhistor iska lämningar Alternativet berör till stor del samma värden som Alternativ A. Landskap Påverkar landskapsbilden för boende i Digerberget. Ligger inte i direkt närhet till någon av byarna.. Påverkar landskapsbilden för de boende i Handsjöbyn. Påverkar landskapsbilden för boende i Digerberget. Friluftsliv Bedöms inte hindra friluftslivet Bedöms inte hindra friluftslivet Bedöms inte hindra friluftslivet Bedöms inte hindra friluftslivet Markanvändning Påverkar enskild markägare och dennes företag på ett betydande sätt. Visst markanspråk, men förändrar inte förutsättningarna. Visst markanspråk, men förändrar inte förutsättningarna. Övriga parametrar Likvärdiga. Likvärdiga Likvärdiga Likvärdiga Poäng Påverkar enskild markägare och dennes företag på ett betydande sätt. Inga konsekvenser=0 Små konsekvenser=1 Måttliga konsekvenser=2 Stora konsekvenser=3

168 Rekommendationer till stråkval Utifrån utvärderingen av samtliga parametrar inkluderade i stråkutredningen så framgår det att det stråk som ger upphov till minst negativ påverkan är Alternativ B. Efter synpunkter från markägare, samt Länsstyrelsen i Västernorrlands synpunkt rörande Alternativ B:s sträckning närmast fördelningsstationen i Länsterhöjden/Storflötten görs dock en mindre avvikelse från Alternagiv B, genom att följa kombination F för att sedan via Alternativ A ansluta till fördelningsstationen. Sträckan F är cirka 1 km och Alternativ A kommer följas cirka 800 meter. Detta för att undvika Vedberget och därmed kringå område med högt naturvärde. Sträckan F-A påverkar istället ett område med Påtagligt biotopvärde och ett med Visst biotopvärde. Detta bedöms minska påverkan gällande naturvärden ytterligare och inga andra intressen hamnar i konflikt med denna justering. Alternativ B med kombinationen F-A för anslutning till fördelningsstationen för Länsterhöjden och Storflötten bedöms som det alternativ som ger upphov till minst påverkan och kommer härmed att beskrivas som Huvudalternativet.

169 Bilaga 5 Samrådsredogörelse Samrådsredogörelse Vindkraftsanslutning Rätanklustret, 220kV Jämtkraft Elnät AB Box Östersund Tel Fax Besöksadress: Kyrkgatan 21 Org. Nr info@jamtkraft.se Projektledare Miljöfrågor Ronny Asplund Jessica Raftsjö-Lindberg

170 Bilaga 5 Samrådsredogörelse Förord Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts, samt de åsikter och förslag som inkommit och hur Jämtkraft Elnät AB ställer sig till dessa. Samråden behandlar den 220 kv kraftledningen som ansluta de tre vindkraftsparkerna Nordkölen, Länsterhöjden och Storflötten. Bakgrund Jämtkraft Elnät AB planerar en ny högspänningsledning på 220 kv mellan en planerad stamstation vid Rätan kraftstation och de tre planerade parkerna Nordkölen, Länsterhöjden och Storflötten. Syftet är att ansluta de tre planerade vindkraftsparkerna till elnätet. Vindparkerna utgör tillsammans Rätansklustret. Utredningsområde och stråkalternativ Som ett första steg i arbetet att ta fram en lämplig ledningssträckning utförde Jämtkraft Elnät en stråkutredning för att ta fram ett eller flera lämpliga stråk. Vid framtagande av stråkalternativ är strävan att minimera påverkan på natur- och kulturmiljö, närboende, pågående markanvändning samt andra intressen. Även tekniska och ekonomiska aspekter är styrande vid lokalisering av lämpliga stråk. Utifrån dessa parametrar har ett Jämtkraft Elnät AB beslutat vilket stråk som är bäst lämpad för kraftledningen. En mer utförlig beskrivning av arbetet med att definiera stråk återfinns i kommande Miljökonsekvensbeskrivning, samt stråkutredning (Miljökonsekvensbeskrivningens Bilaga 4). Samråd Enligt 6 kap. 4 Miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt Miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan anses bli särskilt berörda. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och dess förutsedda miljöpåverkan, samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Samråd har hållits med länsstyrelser och kommuner samt berörda markägare, samebyar och allmänhet. De synpunkter och kommentarer som framkommit under dessa kommer att presenteras i denna samrådsredogörelse tillsammans med Jämtkraft Elnäts bemötande. Samtliga synpunkter som framförs skriftligt under samrådstiden har sammanställts i en i Bilaga 5.2 tillsammans med Jämtkraft Elnäts bemötande.

171 Bilaga 5 Samrådsredogörelse Markägare, skriftligen eller via telefonkontakt Ett antal markägare har hört av sig direkt till Jämtkraft Elnät för att få information om de alternativa sträckningarna eller för att uttrycka önskemål om ändrad sträckning. Dessa önskemål har vi försökt jämka ihop med övriga önskemål och synpunkter från andra markägare och övriga berörda. Synpunkterna finns sammanställda i Bilaga 5.2 Sammanställning samrådsyttranden Jämtkraft Elnät har begärt in samrådsyttranden från myndigheter och organisationer. Även privatpersoner har inkommit med yttranden. Dessa redovisas i Bilaga 5.2 och 5.3. Protokoll från genomförda samrådsmöten redovisas i Bilaga 5.1.

172 5.1 Protokoll Samrådsmöten Protokoll från samrådsmöten

173

174

175

176

177 Bilaga 5.2 till Miljökonsekvensbeskrivningen Samrådsyttrande Myndigheter Kontaktuppgift Datum Yttrande Kommentar Länsstyrelsen Jämtlands län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Solveig Heikki Påverkan för de olika intressen som ledningen påverkar ska viktas så det framgår att det valda alternativet ur miljösynpunkt är det bästa. MKB:n bör även beskriva påverkan från Röjning/avverkning, uppförande till underhåll. I de nedre delarna av Loån i bliflödet Börmån finns stor förekomst av den hotade flodmusslan, varför alternativ C bör undvikas. Länsstyrelsen vill att effekten av elektromagnetisk strålning tas upp i MKB:n. Länsstyrelsen meddelar att väg 315, väg 529 samt enskilda vägar berörs. Länsstyrelsen föreslår samråd med berörda samebyar. Katarina Zeipel Västernorrlands länsstyrelse har enbart bedömt ledningsdragningen på den sida som berör deras län. A och B anses olämpliga som det ser tut i dagsläget. B är möjligt om sträckningen kan justeras så man undviker områden med höga naturvärden och undvika placering av stolpar i våtmarksområden. C är möjligt om det går att placera kraftledningsstolpar utanför våtmarkerna och om sträckan kan flyttas längre österut. Länsstyrelsen har naturvärdesinventering som minimikrav. Uppgifter om rödlistande arter bör inhämtas från artbasdatabanken. Man bör sträva efter att minimera stolpplacering i tex våtmarker. I MKBn krävs mer utförlig beskrivning av åtgärder. De intressen som påverkas viktas i en Stråkvalsutredning som Jämtkraft Elnät AB genomför för att få fram det mest lämpade alternativet. Utredningen bifogas som bilaga till MKBn, som även omfattar en beskrivning om påverkan från avverkning, uppförande och underhåll. Jämtkraft tar hänsyn till flodmusslan i stråkvalsutredningen. MKBn omfattar en utredning av den elektromagnetiska strålningen från aktuell ledning. Samtliga berörda markägare har kontaktats, samt Trafikverket. Berörda samebyar har kontaktats. Jämtkraft Elnät AB tar i beaktande de synpunkter som Länsstyrelsen i Västernorrlands län inkommit med. Inventeringar har genomförts i fält och MKBn kommer att omfatta planerade åtgärder. Dock kommer de beskrivas detaljerat för varje specifikt objekt först i Miljöåtgärdsplanen som kommer upprättas efter projektering. Miljöåtgärdsplanen kommer att skickas till Länsstyrelsen för godkännande innan arbete påbörjas. PTS Tommy Wahlgren PTS lämnar allmän information.

178 Bilaga 5.2 till Miljökonsekvensbeskrivningen Samrådsyttrande Riksantikvariatämbetet Eva Skyllberg Riksantikvariatämbetet avstår från att lämna synpunkter med anledning av samrådet och hänvisar till Länsstyrelsen i Jämtlands län såsom företrädare för de statliga kulturmiljöintressena. Naturvårdsverket Henri Engström Har i dagsläget inte möjlighet att fördjupa sig i ärendet. Trafikverket Lena Eriksson Trafikverket informerar om gällande bestämmelser för arbete i vägområde. De informerar även om att korsande ledningar ska placeras vinkelrät mot vägens längdriktning. I övrigt meddelar det att enskilda vägar berörs varför vägföreningar bör kontaktas. Svenska Kraftnät Jenny Stern Svenska kraftnät informerar om sina krav gällande förläggning av friledning parallellt med deras ledning. SGU Björn Wiberg Alla stråk löper över terräng med jordlager av morän av varierande mäktighet, utan speciella skyddsobjekt ur geologisk synpunkt. Undantag finns dock. I Orasjöns dalgång löper alternativ G, E, Alternativ A samt B över isälvsavlagring som innehåller grundvattenförekomst med goda uttagsmöjligheter. Även på Handsjöns norra sida korsas en isälvsavlagring med ett grundvattenmagasin med goda uttagsmöjligheter av alternativ C 600 m norr om sjön och av alternativ B 2.5 km norr om sjön. I det sistnämnda alternativet är uttagsmöjligheterna måttliga. Bedömningen är att det finns en risk för grundvattenförekomst vid alla former av entreprenadarbeten. För dessa områden är det lämpligt att använda kompositstolpar eller Jämtkraft Elnät Ab är medvetna om de regler som gäller för arbete inom vägarbete. Jämtkraft Elnä AB är medvetna om Svenska kraftsnäs krav. Jämtkraft Elnät AB tar hänsyn till denna information i det kommande arbetet.

179 Bilaga 5.2 till Miljökonsekvensbeskrivningen Samrådsyttrande stålstolpar istället för impregnerade trästolpar. Kombinationen av alternativ C och B om man ser till grundvattenskyddet. Inga områden med undersökningstillstånd enligt minerallagen berörs. Transportstyrelsen Andreas Holmgren Skall sändas till Trafikverket Trafikverket har tagit del av underlaget Bergsstaten Åsa Boman Det finns inga rättigheter enligt minerallagen i området och Bergsstaten har därför inget att erinra. MSB Björn Magnell Avstår att yttra sig Försvarsmakten Cecilia Milestad Försvarsmakten har inget att erinra Sveriges Ornitologiska Förening Dennis Kraft Förutsätter att projektets MKB kommer att ge en korrekt bedömning om lämplig dragning. Anser generellt att kraftledningar bör grävas ner för att minks risken för kollisioner Typiska grupper som dödas av kraftledningar är stork-, and-, tran-, vadar-, mås-, hönsfåglar samt vissa rovfåglar. Främst rovfåglar och vissa ugglor orsakar kortslutning. Det finns åtgärder att vidta för att minimera elolyckor för fåglar. Horisontellt liggandet stolpar är att föredra. Ett minsta avstånd på 140 cm mellan ledningar för att minska risken för att stora fåglar ska kunna vidröra två ledningar samtidigt. De informerar om Bernkonventionens direktiv 110. Fältinventeringar av fågellivet i området har genomförts och ligger tillsammans med annat underlag till grund för bedömningen av lämplig dragning. Då nedgrävning av kraftledningar på denna spänningsnivå är både avsevärt mycket dyrare, samt att det vid eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda fel vilket kan leda till långvariga avbrott så är en markkabel inte aktuell. Bernkonventionen 110 avser spänningsnivåer kv. Dock kommer Jämtkraft Elnät AB att vidta åtgärder för att minimera att fåglar förolyckas på grund av kraftledningen. Njaarke sameby Pär Nilsson Samebyn är inte positiv till vindkraftsparken. För att kunna ge svar på vilket alternativ som är bäst när det gäller ledningsdragningen så måste dragning av vägar, verkens placering, typ av renbetesområde tas i beaktning. Det arbetet har inte kunnat genomföras Jämtkraft Elnät AB har inget med själva vindkraftsparkerna att göra utan står enbart för anslutningen av dessa. Jämtkraft Elnät AB avser att genomföra kommande arbeten i samråd med

180 Bilaga 5.2 till Miljökonsekvensbeskrivningen Samrådsyttrande då de ligger i en hektisk samlingsperiod. Men för detta område ser de inte att det har någon större betydelse vilket alternativ som väljs. Tåssåsens sameby Nicklas Johansson Nicklas Johansson informerar om att Alternativ B är det som ger upphov till minst påverkan för rennäringen och förespråkar därför en ledningsdragning enligt detta alternativ. samebyn för att säkerställa att påverkan blir så liten som möjligt, samt att arbeten inte utförs i området under en känslig period. Jämtkraft Elnät AB tar dessa synpunkter i beaktande vid Stråkvalsutredningen.. Samebyn ska kontaktas innan arbete påbörjas och stämma av lämpligheten i när arbetet kan påbörjas. Jämtkraft Elnät ska även samråda med samebyn när det gäller arbetsplaneringen inför avverkning och byggnation, och när större framtida underhållsåtgärder ska utföras på ledningen. Skulle det i anläggningsfasen uppstå extra arbete för samebyn, genom att de till exempel tar anläggningsvägen och måste samlas ihop igen så står Jämtkraft Elnät Ab för helikopterkostnad, alternativt lämplig åtgärd för att fösa ihop renarna igen. Hans Bäckström Handsjön 1: Informerar att han och hans hustru inte kunde komma på samrådsmötena, men har gått igenom underlag och karta och lämnar följande synpunkter. 1. Vi vill inte ha någon ledning alls 2. Om det mot sunt förnuft kommer att byggas, utgår södra stråket helt. Det går för nära byn. Jämtkraft Elnät AB tar dessa synpunkter i beaktande vid Stråkvalsutredningen. Samrådsprocessen och den efterföljande Stråkvalsutredningen syftar till att hitta det alternativ där ledningen stör minst. Markkabel medför stora fördyringar på dessa spänningsnivåer och vid ett eventuellt fel så är det tidskrävande att felsöka och åtgärda problemet vilket skulle medföra en längre

181 Bilaga 5.2 till Miljökonsekvensbeskrivningen Samrådsyttrande 3. Det bör gå att hitta ett läge där det stör minst, jordkabel bör kunna användas på delar av sträckningen. tids avbrott i överföringen av el från vindkraftparkerna. Lennart Odelberg Förespråkar det norra stråket Jämtkraft Elnät AB noterar detta. Lennart Larsson Alternativ A är att föredra då det stör den fina naturen kring Börmtjärnanra minst. Tjärnarna är också viktiga för bygden för sitt fina fiske. Alt C skulle vara katastrof ur den synvinkeln. Jämtkraft Elnät AB tar med detta i till detta Stråkutvärderingen. Pontus Andersson Vill kontaktas om Alternativ B blir aktuellt. Jämtkraft Elnät AB kontaktar markägaren om det blir aktuellt Gunnar Rödin Västerkucku 1:56 Ledningstråkget G, A samt B medför orimligt stort intrång på enskild markägare. Det skulle hindra och försvåra ett effektivt och rationellt drivet skogsbruk. En eventuell sträckning som går över hela vår skiftesbredd skulle utgöra en stor nackdel på grund av värdeminskning på fastigheten. Det drabbar dessutom den mest värdefulla marken på vilken mycket investeringar gjorts. Motsätter sig Alternativ G, A och B. Kan acceptera alternativ C. Eva Rödin Västerkucku 1:56 Ledningstråkget G, A samnt B medför orimligt stort intrång på enskild markägare. Det skulle hindra och försvåra ett effektivt och rationellt drivet skogsbruk. En eventuell sträckning som går över hela vår skiftesbredd skulle utgöra en stor nackdel på grund av värdeminskning på fastigheten. Det drabbar dessutom den mest värdefulla marken på vilken mycket investeringar gjorts. Motsätter sig Alternativ G, A och B. Kan acceptera alternativ C. Rödins Trä Markus Rödin Rödins Trä AB nyttjar idag stora markområden i närheten till de nu föreslagna alternativa Jämtkraft Elnät AB tar med detta i Stråkvalsutredningen Jämtkraft Elnät AB tar med detta i Stråkvalsutredningen. Jämtkraft Elnät AB tar med detta i Stråkvalsutredningen.

182 Bilaga 5.2 till Miljökonsekvensbeskrivningen Samrådsyttrande sträckningarna till den planerade kraftledningen. Området används både som råvarukälla med traditionellt skogsbruk samt som en uppskattad rekreationskälla för kunder och anställda. Intrånget kan drabba verksamheten negativt och i slutändan påverka sysselsättningen på en arbetsplats viktig för Bergs kommun. Vi motsätter oss samtliga alternativ, förutom C. Med tanke på företagets nuvarande och framtida behov av så stor andel ograverad mark som möjligt. Digerbergets Byalag Bosse Grindberg Se Alternativ A som mycket negativt för Digerberget. Byalaget har förhoppningar om att området mellan Lokflon, Rätanstjärn och Svantjärn har förutsättningar att förbli orört. I området kring Lokflon finns ett stort orrspel (påverkas av Alt A). Lednigdragningen från Lokflon ner mot Svarttjärnen och längs svarttjärnsbäcken gör stort intrång i bybilden söderut. De två nedersta gårdarna i byn kallade småbruken är brukade fritidsfastigheter som berörs av Alt A och G på nära håll. Vill att Jämtkraft Elnät AB säkerställer sin kunskap om fiskebeståndet i Tolvtjärnbäcken, Loån och Riflobäcken. Alternativ B är nära Digerbergets jaktlags övernattningsbarack, grillkoja och traditionell samlingsplats för älgjakt. I närheten av denna plats längs Tolvtjärnbäcken finns även en minnesplats för en av liden skogsarbetare. Mellan 400 kv ledningen och väg till Digerberget går Alt B över en spelplats för tjäder. För Alternativ C har de dock inget att erinra då det inte berör de trakter de använder, men de ser det som ett byggekonomiskt lämpligt alternativ. Jämtkraft Elnät AB tar med detta i Stråkvalsutredningen.

183 Bilaga 5.2 till Miljökonsekvensbeskrivningen Samrådsyttrande

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225

226

227

228

229

230

231

232

233

234

235

236

237

238

239

240 Bilaga 5.4 Sändlista Sändlista för samråd Jämtkraft Elnät AB Kraftledning Rätansklustret Myndigheter och organisationer Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Östersund Härnösand Bergs kommun Box Svenstavik Ånge kommun Ånge Tåssåsens sameby C/O Nicklas Rensberg, Börtnan Åsarna Jämtlands läns ornitologiska förening c/o Elisabeth Marklund, Orrviksvägen Orrviken Trafikverket Box Borlänge Försvarsmakten Högkvarteret Stockholm Transportsstyrelsen Naturvårdsverket Norrköping Stockholm Boverket Box Karlskrona Riksantikvariatämbetet Box Stockholm MSB Jordbruksverket Karlstad Jönköping

241 Bilaga 5.4 Sändlista Elsäkerhetsverket Box Kristinehamn Post och telestyrelsen Box Stockholm Rikspolisstyrelsen Box Uppsala LRF Stockholm Skogsstyrelsen, Region Mitt Kungsgatan Söderhamn Bergsstaten varvgatan Luleå Sveriges Geologiska Undersökning Box Uppsala Energimyndigheten Box Eskiltuna Myndigheten för samhällskydd och beredskap Karlstad Sametinget Box Östersund Skanova Elskyddsärenden Farsta Teracom AB Box Sundsvall LRF Jämtland Box Östersund Sveriges Ornitologiska Förening Stenhusa Gård, Lilla Brunneby Mörbylånga Naturskyddsföreningens rikskansli Åsögatan 115, 2tr Stockholm Jämtlands-Härjedalens Naturskyddsförb. c/o Ann-Kristin Holmberg Vike Krokom Jämtland Härjedalen Tursim Rådhusgatan Östersund Hushållningssälskapet i Jämtlands län Odenskogsvägen Östersund Hushållningssälskapet i Västernorrlands län Trädgårdsgatan Härnösand Njaarke Sameby c/o Per Nilsson, Rise OFFERDAL Markägare

242 Bilaga 5.4 Sändlista FÖRNAMN EFTERNAMN ADRESS POSTNR POSTORT Alf Lennart Larsson SANDNÄSVÄGEN RÄTAN Anders Leonard Odelberg BOLTJÄRN ÅNGE Anna-Lena Evaldsson HANDSJÖN ÖVERTURINGEN Asta Margareta Danielsson Astrid Maria Nordkvist VINTERGATAN SUNDSVALL Barbro Anna-Britt Odelberg BOLTJÄRN ÅNGE Birgit Anita Paulsson MITTGÅNGEN ÖSTERSUND ESTER MARIA AMANDA NORD Eva Birgitta Rödin MÅNSTA FÅKER Eva Birgitta Rödin MÅNSTA FÅKER Eva Margaretha Stjernefeldt DJÄKNEGATAN UPPSALA Gerd Ingrid Mari Edgren TÄLJSTENSVÄGEN 16 B LGH UPPSALA Gertrud Martinsson PARTEBODA ÅNGE Gunnar Rödin MÅNSTA FÅKER Gustaf Einar Olofsson REVELJGRÄND 3 LGH ÖSTERSUND Hans Mårten Bäckström HANDSJÖN ÖVERTURINGEN Ingrid Kristina Johansson NORAGATAN SUNDSVALL Ingrid Susanne Bäckström HANDSJÖN ÖVERTURINGEN Jan Axel Elias Bränholm STUGVÄGEN UMEÅ Jan Bertil Esbjörnsson ÅSENVÄGEN RÄTAN Jan Olof Jarsjohn SJÖVÄGEN 22 LGH RÄTAN Jens Carl-Olof Jönsson BÅTBYGGARVÄGEN ÖVERTURINGEN Jessica Therese Bodin HANDSJÖN ÖVERTURINGEN John Evert Ingvar Gustafsson HUNDSHULT TENHULT Karin Annika Odelberg BOBERGSVÄGEN ÅNGE Karin Birgitta Olander ÖD 169 B BRUNFLO Karin Margareta Lagerbäck KARLBERGSVÄGEN 82 A LGH STOCKHOLM

243 Bilaga 5.4 Sändlista Karl Anders Gisselman BURSNÄSVÄGEN ÖVERTURINGEN Karl Ragnar Andersson RAGVALDSGATAN 21 LGH STOCKHOLM Kjell Torsten Wallin RINGVÄGEN 35 LGH LJUSDAL Kristina Maria Johansson ÖNNESTORP NORRGÅRD ANEBY Lars Edvin Lagerbäck CHARLOTTENBURGSV 16 LGH SOLNA Lars Gunnar Johansson VIKINGAVÄGEN DJURSHOLM Lars Göran Birger Mackegård TETORPSVÄGEN UPPLANDS VÄSBY Linda Kerstin Larsen HULTAGÄRDE FURULUND TORUP Maj-Lis Elvira Weitze ÅRDALA SOLLIDEN SPARREHOLM Margareta Elisabet Johansson MASKULLSVÄGEN KARLSKOGA Maud Görlin Vailit Lögdlund ÅNGSTRÖMSVÄGEN ÅNGE Maud Kathrine Wallin RINGVÄGEN 35 LGH LJUSDAL Måns Johan Birger Mackegård Märit Iréne Gustin Nils Martin Bodin HANDSJÖN ÖVERTURINGEN Nils Pontus Andersson STRÅKVÄGEN 4 A LGH SOLNA Nils Sixten Jönsson TURINGEVÄGEN ÖVERTURINGEN Ola Esbjörn Nilsson HANDSJÖN ÖVERTURINGEN Olof Helmer Tore Ekebrant BURSNÄSVÄGEN ÖVERTURINGEN Olof Lennart Olofsson VIKINGAGATAN 28 LGH STOCKHOLM Per Erik Johansson MASKULLSVÄGEN KARLSKOGA Per Gustav Martin Nordell FOLKETS HUSVÄGEN ÖVERTURINGEN Per Olof Anders Odelberg BOLTJÄRN ÅNGE Pär Gustaf Bylander SANDNÄSVÄGEN RÄTAN Sten Mattias Johansson ÖNNESTORP NORRGÅRD ANEBY Stig Hasse Olofsson SJÖVÄGEN 22 LGH RÄTAN Tommy Harald Stefan Andersson HULTAGÄRDE FURULUND TORUP Torborg Harriet Gustafsson HUNDSHULT TENHULT Ulf Berthold Weitze BULLERSTA NYKÖPING Ulf Kenneth Halvard Andersson OLLE PERS VÄG RÄTAN

244 Bilaga 5.4 Sändlista Ulf Åke Sundström SJÖVÄGEN 49 A RÄTAN Ulla Gunilla Elisabet Rosenqvist BERGKLINTVÄGEN UPPLANDS VÄSBY SCA C/O SCA SKOG FASTIGHETER SUNDSVALL Sveaskog Förvaltnings Aktiebolag TORSGATAN STOCKHOLM PRÄSTLÖNETILLGÅNGARNA I HÄRNÖSANDSSTIFT BOX HÄRNÖSAND Rödins Trä AB SKANDERÅSEN SVENSTAVIK E.ON Vattenkraft Sverige Aktiebolag BOX SUNDSVALL Arthur William Massey ROSEMARY MOUNT, 17 SNEYD AVE ST13 5HT LEEK STAFFORDSHIRE, STORBRITANNIEN Eva Birgitta Massey ROSEMARY MOUNT, 17 SNEYD AVE ST13 5HT LEEK STAFFORDSHIRE, STORBRITANNIEN

245 Bilaga 6 Kartor Kartor Lantmäteriet, Geografiska data Sverige (GSD), 2015, Digital och fastighetskarta, Jämtlands län

246 Bilaga 6 Kartor Kartor Skyddsvärden inklusive inventeringar Lantmäteriet, Geografiska data Sverige (GSD), 2015, Digital och fastighetskarta, Jämtlands län

247 E4 5 steln nssjön byn i llhalsberget 315 Stor-Nällsjön Rätan Örasjön Nordkölen fördelningsstation Digerberget Rätan kraftstation Loån Mullberget Tokberget Bodflon B G A C Handsjön D Handsjö Hortesån Gärdsjön Kölavallhöjden E Kroknäs Ljungan Störberget Godberget Överturingen!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Ocksjön Ocksjön Länsterhöjden F!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Mellansjön Länstersjön Länsterhöjden och Storflötten fördelningsstation Fäningen Ytterturingen!!!!!!!!! 315 Harrsjön Stensjön!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Strångberget!!!!!! Storflon!! TILLSTÅNDS- PRÖVNING Jämtkraft Koncession för kraftledning 220 kv Skala (A4): 1: Datum: m TECKENFÖRKLARING Skyddad natur!!! RI Kulturmiljövård!!! RI Vattendrag Naturvårdsobjekt Biotopskyddsområden Stor-Tjärusjön Naturreservat Vattenskyddsområden Naturvärden Objekt naturvärden Nyckelbiotoper Naturvårdsavtal Sumpskogar Våtmarksinventering Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Vissa naturvärden Låga naturvärden Messuberget Fornlämningar Fornlämning yta RAÄ Fornlämning RAÄ Naturinventering Högt biotopvärde Påtagligt biotopvärde Visst biotopvärde Lantmäteriet, Geodatasamverkan Document Path: S:\SE\Location\OSD01\PROJEKT\1621\ _130_220_kV-_Rätanklustret\000\11 GIS\01 MXD\Arbetsfönster\151210_ÖK Skyddad natur + Naturvärden + Naturvärdesinventering.mxd

248 i Nordkölen fördelningsstation Stor-Hallen Åsarna Klövsjö Storhågna Kvarnsjö Gillhov Rätan Ocksjön Överturingen TILLSTÅNDS- PRÖVNING Jämtkraft Koncession för kraftledning 130/220 kv Byberget Alby Datum: Skala (A3): 1: Björnrike E45 Holmsjön m Haverö Säter Karta 1 Vemhån Skyddad natur Biotopskyddsområden SKS G Naturvärden SKS Objekt med naturvärden Nyckelbiotoper Naturvårdsavtal Sumpskogar A Naturvärden Lst Våtmarksinventering Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Vissa naturvärden Fornlämningar B Fornlämning yta RAÄ Fornlämning RAÄ Naturinventering Lantmäteriet, Geodatasamverkan C Document Path: S:\SE\Location\OSD01\PROJEKT\1621\ _130_220_kV-_Rätanklustret\000\11 GIS\01 MXD\Arbetsfönster\151217_Skyddad natur + Naturvärden + Naturinventering_1.mxd D Högt biotopvärde Påtagligt biotopvärde Visst biotopvärde Planerade vindkraftparker Nordkölen Vindkraftpark Länsterhöjden Vindkraftpark Storflötten Vindkraftpark

249 i G Stor-Hallen Åsarna Klövsjö Storhågna Kvarnsjö Gillhov Rätan Ocksjön Överturingen TILLSTÅNDS- PRÖVNING Jämtkraft Koncession för kraftledning 130/220 kv Byberget Alby Datum: Skala (A3): 1: Björnrike E45 Holmsjön m A Vemhån Haverö Säter Karta 2 Skyddad natur Naturvårdsobjekt E Biotopskyddsområden SKS Naturvärden SKS Objekt med naturvärden B Nyckelbiotoper Naturvårdsavtal Sumpskogar D Naturvärden Lst Våtmarksinventering Högt naturvärde C Vissa naturvärden Fornlämningar Fornlämning yta RAÄ Fornlämning RAÄ Naturinventering Rätan kraftstation Högt biotopvärde Påtagligt biotopvärde Visst biotopvärde Planerade Vindkraftparker Lantmäteriet, Geodatasamverkan Document Path: S:\SE\Location\OSD01\PROJEKT\1621\ _130_220_kV-_Rätanklustret\000\11 GIS\01 MXD\Arbetsfönster\151217_Skyddad natur + Naturvärden + Naturinventering_2.mxd Nordkölen Vindkraftpark Länsterhöjden Vindkraftpark Storflötten Vindkraftpark

250 i G TILLSTÅNDS- PRÖVNING Jämtkraft Koncession för kraftledning 220 kv Datum: Skala (A3): 1: m A Karta 2 Skyddad natur Naturvårdsobjekt E Biotopskyddsområden SKS Naturvärden SKS Objekt med naturvärden B Nyckelbiotoper Naturvårdsavtal Sumpskogar D Naturvärden Lst Våtmarksinventering Högt naturvärde C Vissa naturvärden Fornlämningar RAÄ Fornlämning yta Fornlämning Naturinventering Högt biotopvärde Påtagligt biotopvärde Rätan kraftstation Visst biotopvärde Planerade Vindkraftparker Lantmäteriet, Geodatasamverkan Document Path: S:\SE\Location\OSD01\PROJEKT\1621\ _130_220_kV-_Rätanklustret\000\11 GIS\01 MXD\Arbetsfönster\151217_Skyddad natur + Naturvärden + Naturinventering_2.mxd Nordkölen Vindkraftpark Länsterhöjden Vindkraftpark Storflötten Vindkraftpark

251 i Stor-Hallen Åsarna Klövsjö Storhågna Kvarnsjö Gillhov Rätan Ocksjön Överturingen TILLSTÅNDS- PRÖVNING Jämtkraft Koncession för kraftledning 130/220 kv Byberget Alby Datum: Skala (A3): 1: Björnrike E45 Holmsjön m Haverö Säter Karta 3 Vemhån Skyddad natur Naturvårdsobjekt Naturreservat E F Naturvärden Nyckelbiotoper Länsterhöjden och Storflötten fördelningsstation Naturinventering Högt biotopvärde Påtagligt biotopvärde Visst biotopvärde Planerade Vindkraftparker Nordkölen Vindkraftpark Länsterhöjden Vindkraftpark Storflötten Vindkraftpark Lantmäteriet, Geodatasamverkan Document Path: S:\SE\Location\OSD01\PROJEKT\1621\ _130_220_kV-_Rätanklustret\000\11 GIS\01 MXD\Arbetsfönster\151217_Skyddad natur + Naturvärden + Naturinventering_3.mxd

252 i TILLSTÅNDS- PRÖVNING Jämtkraft Koncession för kraftledning 220 kv Datum: Skala (A3): 1: m E F Karta 3 Skyddad natur Naturvårdsobjekt Naturreservat Naturvärden Nyckelbiotoper Länsterhöjden och Storflötten fördelningsstation Naturinventering Högt biotopvärde Påtagligt biotopvärde Visst biotopvärde Fornlämningar RAÄ Fornlämning punkt Fornlämning yta Planerade Vindkraftparker Nordkölen Vindkraftpark Länsterhöjden Vindkraftpark Storflötten Vindkraftpark Lantmäteriet, Geodatasamverkan Document Path: S:\SE\Location\OSD01\PROJEKT\1621\ _130_220_kV-_Rätanklustret\000\11 GIS\01 MXD\Arbetsfönster\151217_Skyddad natur + Naturvärden + Naturinventering_3.mxd

253 Bilaga 6 Kartor Kartor Skyddsområden Lantmäteriet, Geografiska data Sverige (GSD), 2015, Digital fastighetskarta, Jämtlands län

254 E4 5 Stor-Nällsjön i Örasjön Nordkölen fördelningsstation steln Digerberget G A llhalsberget Bodflon B D C nssjön 315 Handsjö Rätan Rätan kraftstation Handsjön byn Loån Mullberget Tokberget Gärdsjön Kölavallhöjden E Kroknäs Ljungan Störberget Godberget Överturingen!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Ocksjön Ocksjön Länsterhöjden F!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Mellansjön Länstersjön Länsterhöjden och Storflötten fördelningsstation Fäningen Ytterturingen Harrsjön Stensjön Strångberget Storflon!! TILLSTÅNDS- PRÖVNING Jämtkraft Koncession för kraftledning 220 kv Skala (A4): 1: Datum: m TECKENFÖRKLARING Skyddad natur!!! RI Kulturmiljövård!!! RI Vattendrag Naturvårdsobjekt Biotopskyddsområden Stor-Tjärusjön Naturreservat Vattenskyddsområden Naturvärden Objekt naturvärden Nyckelbiotoper Naturvårdsavtal Sumpskogar Våtmarksinventering Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Vissa naturvärden Låga naturvärden Messuberget Fornlämningar Fornlämning yta RAÄ Fornlämning RAÄ Hortesån!!!!!!!!! 315!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Lantmäteriet, Geodatasamverkan Document Path: S:\SE\Location\OSD01\PROJEKT\1621\ _130_220_kV-_Rätanklustret\000\11 GIS\01 MXD\Arbetsfönster\151210_ÖK Skyddad natur + Naturvärden.mxd

255 i TILLSTÅNDS- PRÖVNING Jämtkraft Koncession för kraftledning 220 kv Nordkölen fördelningsstation Datum: Skala (A3): 1: m Karta 1 Skyddad natur Biotopskyddsområden SKS G Naturvärden SKS Objekt med naturvärden Nyckelbiotoper Naturvårdsavtal Sumpskogar Naturvärden Lst A Våtmarksinventering Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Vissa naturvärden Fornlämningar RAÄ Fornlämning yta B Fornlämning punkt Planerade vindkraftparker Nordkölen Vindkraftpark D Länsterhöjden Vindkraftpark Storflötten Vindkraftpark C Lantmäteriet, Geodatasamverkan Document Path: S:\SE\Location\OSD01\PROJEKT\1621\ _130_220_kV-_Rätanklustret\000\11 GIS\01 MXD\Arbetsfönster\151118_Natur och kulturvärden_1.mxd

256 i G TILLSTÅNDS- PRÖVNING Jämtkraft Koncession för kraftledning 220 kv Datum: Skala (A3): 1: m A Karta 2 Skyddad natur Naturvårdsobjekt LST E Biotopskyddsområden SKS Naturvärden SKS B Objekt med naturvärden Nyckelbiotoper Naturvårdsavtal C D Sumpskogar Naturvärden Lst Våtmarksinventering Högt naturvärde Vissa naturvärden Fornlämningar RAÄ Fornlämning yta Fornlämning punkt Planerade Vindkraftparker Nordkölen Vindkraftpark Rätan kraftstation Länsterhöjden Vindkraftpark Storflötten Vindkraftpark Lantmäteriet, Geodatasamverkan Document Path: S:\SE\Location\OSD01\PROJEKT\1621\ _130_220_kV-_Rätanklustret\000\11 GIS\01 MXD\Arbetsfönster\151118_Natur och kulturvärden_2.mxd

257 i TILLSTÅNDS- PRÖVNING Jämtkraft Koncession för kraftledning 220 kv Datum: Skala (A3): 1: m Karta 3 Skyddad natur Naturvårdsobjekt Naturreservat E F Naturvärden Nyckelbiotoper Länsterhöjden och Storflötten fördelningsstation Fornlämingar RAÄ Fornlämning punkt Fornlämning yta Planerade Vindkraftparker Nordkölen Vindkraftpark Länsterhöjden Vindkraftpark Storflötten Vindkraftpark Lantmäteriet, Geodatasamverkan Document Path: S:\SE\Location\OSD01\PROJEKT\1621\ _130_220_kV-_Rätanklustret\000\11 GIS\01 MXD\Arbetsfönster\151118_Natur och kulturvärden_3.mxd

258 Bilaga 6 Kartor Kartor Berörda fastigheter Lantmäteriet, Geografiska data Sverige (GSD), 2015, Digital fastighetskarta, Jämtlands län

259 i TILLSTÅNDS- PRÖVNING Jämtkraft Koncession för kraftledning 220 kv Datum: Skala (A3): 1: Nordkölen fördelningsstation NÄSTELN 4:7> m Karta 1 NÄSTELN 2:4>1 DIGERBERGET 1:7>1 DIGERBERGET 1:4>1 DIGERBERGET 4:3>1 DIGERBERGET 4:4>1 DIGERBERGET 2:9>2 VÄSTERSKUCKU 1:56>1 HANDSJÖN 1:17>1 HANDSJÖN Alternativ kraftledningar Alternativ A Alternativ B Alternativ C Alternativ D Alternativ E Alternativ F Alternativ G Planerade Vindkraftparker Nordkölen Vindkraftpark Länsterhöjden Vindkraftpark Storflötten Vindkraftpark Administrativa gränser Fastighetsgränser DIGERBERGET 3:5>1 RÄTANSBYN 1:1>1 RÄTANSBYN 6:21>1 Lantmäteriet, Geodatasamverkan Document Path: S:\SE\Location\OSD01\PROJEKT\1621\ _130_220_kV-_Rätanklustret\000\11 GIS\01 MXD\Arbetsfönster\151119_Fastighetskarta_1.mxd

260 i TILLSTÅNDS- PRÖVNING Jämtkraft Koncession för kraftledning 220 kv Datum: Skala (A3): 1: G m HANDSJÖN 2:41>3 Karta 2 HANDSJÖN 1:17>1 Alternativ kraftledningar Alternativ A Alternativ B VÄSTERSKUCKU 1:56>1 HANDSJÖN 2:33>5 HEDEN 1:1>1 Alternativ C Alternativ D Alternativ E Alternativ F HANDSJÖN 2:40>3 Alternativ G A HANDSJÖN 2:28>3 Planerade Vindkraftparker GERBERGET 3:5>1 HANDSJÖN 3:20>6 HANDSJÖN 2:35>1 Nordkölen Vindkraftpark Länsterhöjden Vindkraftpark Storflötten Vindkraftpark HANDSJÖN 1:9>1 HANDSJÖN 3:67>1 HANDSJÖN 1:30>6 E Administrativa gränser Fastighetsgränser HANDSJÖN 2:36>1 HANDSJÖN 1:30>3 HANDSJÖN 1:32>1 DIGERBERGET 2:9>3 HANDSJÖN 2:33>3 B D HANDSJÖN 2:48>1 TURINGEN 1:13>1 HANDSJÖN 1:30>2 HANDSJÖN 1:42>1 HANDSJÖN 2:39>1 Lantmäteriet, Geodatasamverkan HANDSJÖN 3:21>2 Document Path: S:\SE\Location\OSD01\PROJEKT\1621\ _130_220_kV-_Rätanklustret\000\11 GIS\01 MXD\Arbetsfönster\151119_Fastighetskarta_2.mxd

261 i RÄTANSBYN 6:21>1 RÄTANSBYN 4:15>1 DIGERBERGET 3:5>1 TILLSTÅNDS- PRÖVNING Jämtkraft Koncession för kraftledning 220 kv RÄTANSBYN 4:14>3 RÄTANSBYN 4:51>1 B Datum: Skala (A3): 1: m RÄTANSBYN 4:43>2 DIGERBERGET 2:9>3 HANDSJÖN 3:67>1 HANDSJÖN 1:30>6 VÄSTERSKUCKU 1:56>1 Karta 3 RÄTANSBYN 4:12>2 HANDSJÖN 3:20>6 RÄTANSBYN 4:7>1 HANDSJÖN 2:33>3 HANDSJÖN 1:9>1 HANDSJÖN 1:30>2 HANDSJÖN 1:32>1 HANDSJÖN S:5>1 HANDSJÖN 2:39>1 HANDSJÖN 1:30>3 RÄTANSBYN 4:63>1 HANDSJÖN 2:40>1 RÄTANSBYN 10:1>4 RÄTANSBYN 3:10>4 RÄTANSBYN 4:32>3 RÄTANSBYN 3:19>1 RÄTANSBYN 3:20>4 RÄTANSBYN 3:14>5 RÄTANSBYN 3:15>3 RÄTANSBYN 3:7>3 RÄTANSBYN 3:16>2 RÄTANSBYN 3:51>1 RÄTANSBYN 3:15>2 RÄTANSBYN 3:22>3 RÄTANSBYN 3:32>1 RÄTANSBYN 3:30>1 RÄTANSBYN 3:28>1 RÄTANSBYN 3:27>2 HANDSJÖN 2:41>1 C Alternativ kraftledningar Alternativ A Alternativ B Alternativ C Alternativ D Alternativ E Alternativ F Alternativ G Planerade Vindkraftparker Nordkölen Vindkraftpark Länsterhöjden Vindkraftpark Storflötten Vindkraftpark Administrativa gränser Fastighetsgränser RÄTANSBYN 3:88>1 VÄSTERSKUCKU 1:56>1 RÄTANSBYN 3:38>1 Rätan kraftstation Lantmäteriet, Geodatasamverkan Document Path: S:\SE\Location\OSD01\PROJEKT\1621\ _130_220_kV-_Rätanklustret\000\11 GIS\01 MXD\Arbetsfönster\151119_Fastighetskarta_3.mxd

262 HANDSJÖN 1:42>1 i HANDSJÖN 2:41>3 TILLSTÅNDS- PRÖVNING Jämtkraft Koncession för kraftledning 220 kv Datum: HANDSJÖN 2:33>5 Skala (A3): 1: m HANDSJÖN 2:40>3 HANDSJÖN 2:28>3 HANDSJÖN 2:36>1 E HEDEN 1:1>1 Karta 4 Alternativ kraftledningar Alternativ A Alternativ B Alternativ C Alternativ D Alternativ E Alternativ F Alternativ G Planerade Vindkraftparker Nordkölen Vindkraftpark HANDSJÖN 2:35>1 HANDSJÖN 2:48>1 TURINGEN 1:13>1 TURINGEN 4: Länsterhöjden Vindkraftpark Storflötten Vindkraftpark Administrativa gränser Fastighetsgränser VÄSTERSKUCKU 1:56>1 D TURINGEN 4:106>9 TURINGEN 3:24>1 TURINGEN 1:25>1 TURINGEN 4:106>2 TURINGEN 3:22>1 TURINGEN 2:89>1 HANDSJÖN 3:21>2 TURINGEN 4:23>1 HANDSJÖN 2:42>1 Lantmäteriet, Geodatasamverkan Document Path: S:\SE\Location\OSD01\PROJEKT\1621\ _130_220_kV-_Rätanklustret\000\11 GIS\01 MXD\Arbetsfönster\151119_Fastighetskarta_4.mxd

263 i TILLSTÅNDS- PRÖVNING Jämtkraft Koncession för kraftledning 220 kv Datum: HEDEN 1:3>1 Skala (A3): 1: m HEDEN 1:1>1 HEDEN 1:4>1 Karta 5 Alternativ kraftledningar TURINGEN 1:13>1 TURINGEN 1:25>1 TURINGEN 2:89>1 TURINGEN 4:23>1 TURINGEN 4:74>1 TURINGEN 4:13>2 TURINGEN 2:22>1 TURINGEN 2:13>1 TURINGEN 2:71>1 TURINGEN 21:5>1 TURINGEN 2:51>1 TURINGEN 4:12>1 TURINGEN 29:3>3 TURINGEN 2:75>1 TURINGEN 2:83>2 TURINGEN 4:92>1 TURINGEN 4:30>2 TURINGEN 4:54>1 TURINGEN 4:37>2 TURINGEN 2:10>1 TURINGEN 4:5>1 TURINGEN 2:30>1 TURINGEN 2:7>1 TURINGEN 4:106>4 TURINGEN 2:9>2 F TURINGEN 4:30>1 TURINGEN 2:7>1 Länsterhöjden och Storflötten fördelningsstation Alternativ A Alternativ B Alternativ C Alternativ D Alternativ E Alternativ F Alternativ G Planerade Vindkraftparker Nordkölen Vindkraftpark Länsterhöjden Vindkraftpark Storflötten Vindkraftpark Administrativa gränser Fastighetsgränser Lantmäteriet, Geodatasamverkan Document Path: S:\SE\Location\OSD01\PROJEKT\1621\ _130_220_kV-_Rätanklustret\000\11 GIS\01 MXD\Arbetsfönster\151119_Fastighetskarta_5.mxd

264 MAGNETFÄLTSBERÄKNING Ny planerad 220 kv ledning Rätan stamstation Nordkölen vindpark Länsterhöjden / Storflötten vindpark 1 (17) memo04.docx S w e co E n e rg u id e AB Fredrik Kempe Civilingenjör Elektoteknik RLJ p:\1621\ _130_220_kv-_rätanklustret\000\07 underlag\inventeringar\magnetfältsberäkningar 220 kv.docx

265 Alternativ 1a (portalstolpe) Portalstolpe med horisontalplacerade faslinor. Faserna är placerade 8.5 m över mark och med data enligt nedan: Driftspänning (kv) Årsmedeleffekt (MW) Ledare per fas Antal faser Avstånd mellan faser (m) Resultat alternativ 1a: Fig 1. Magnetisk fältstyrka som funktion av avståndet från ledningens mittfas Den magnetiska fältstyrkan är symmetrisk kring mittfasen på ledningen vid horisontalplacerade faser, se figur 1 ovan. Gränsvärdet 0.4 μt uppkommer ca 34 m från ledningens mittfas. Tabellen nedan visar fältstyrkan som avstånd från mittfas: 2 (17) memo04.docx MAGNETFÄLTSBERÄKNING RLJ p:\1621\ _130_220_kv-_rätanklustret\000\07 underlag\inventeringar\magnetfältsberäkningar 220 kv.docx

266 Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från mittfas (m) Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från mittfas (m) Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från mittfas (m) Tabell 1. Magnetisk fältstyrka som funktion av avståndet från ledningens mittfas 3 (17) memo04.docx MAGNETFÄLTSBERÄKNING RLJ p:\1621\ _130_220_kv-_rätanklustret\000\07 underlag\inventeringar\magnetfältsberäkningar 220 kv.docx

267 Alternativ 1b (portalstolpe) Portalstolpe med horisontalplacerade faslinor. Faserna är placerade 8.5 m över mark och med data enligt nedan: Driftspänning (kv) Årsmedeleffekt (MW) Ledare per fas Antal faser Avstånd mellan faser (m) Resultat alternativ 1b: Fig 2. Magnetisk fältstyrka som funktion av avståndet från ledningens mittfas Den magnetiska fältstyrkan är symmetrisk kring mittfasen på ledningen vid horisontalplacerade faser, se figur 2 ovan. Gränsvärdet 0.4 μt uppkommer ca 30 m från ledningens mittfas. Tabellen nedan visar fältstyrkan som avstånd från mittfas: 4 (17) memo04.docx MAGNETFÄLTSBERÄKNING RLJ p:\1621\ _130_220_kv-_rätanklustret\000\07 underlag\inventeringar\magnetfältsberäkningar 220 kv.docx

268 Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från mittfas (m) Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från mittfas (m) Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från mittfas (m) Tabell 2. Magnetisk fältstyrka som funktion av avståndet från ledningens mittfas 5 (17) memo04.docx MAGNETFÄLTSBERÄKNING RLJ p:\1621\ _130_220_kv-_rätanklustret\000\07 underlag\inventeringar\magnetfältsberäkningar 220 kv.docx

269 Alternativ 2a (triangelplacering) Triangelplacerade faslinor. Faslinorna är placerade på höjden 8.5 m, m respektive 13.0 m över mark och med data enligt nedan: Driftspänning (kv) Årsmedellast (MW) Ledare per fas Antal faser Avstånd mellan faser (m) Resultat alternativ 2a: Fig 3. Magnetisk fältstyrka som funktion av avståndet från centrumlinje vid triangelplacerade faslinor Figuren ovan visar den magnetiska fältstyrkan som funktion av avståndet från ledningsstolpen vid triangelplacerade faslinor. Två av faserna är placerade till höger om punkten 0.00 i figuren och den tredje fasen är placerad till vänster. Gränsvärdet 0.4 μt uppnås vid avståndet ca 22 m till vänster respektive ca 23 m till höger om ledningsstolpen. Fältstyrkan redovisas även i tabell 3 nedan: 6 (17) memo04.docx MAGNETFÄLTSBERÄKNING RLJ p:\1621\ _130_220_kv-_rätanklustret\000\07 underlag\inventeringar\magnetfältsberäkningar 220 kv.docx

270 Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från centrumlinje (m) Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från centrumlinje (m) Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från centrumlinje (m) Tabell 3. Magnetisk fältstyrka som funktion av avståndet från ledningens centrumlinje 7 (17) memo04.docx MAGNETFÄLTSBERÄKNING RLJ p:\1621\ _130_220_kv-_rätanklustret\000\07 underlag\inventeringar\magnetfältsberäkningar 220 kv.docx

271 Alternativ 2b (triangelplacering) Triangelplacerade faslinor. Faslinorna är placerade på höjden 8.5 m, m respektive 13.0 m över mark och med data enligt nedan: Driftspänning (kv) Årsmedellast (MW) Ledare per fas Antal faser Avstånd mellan faser (m) Resultat alternativ 2b: Fig 4. Magnetisk fältstyrka som funktion av avståndet från centrumlinje vid triangelplacerade faslinor Figuren ovan visar den magnetiska fältstyrkan som funktion av avståndet från ledningsstolpen vid triangelplacerade faslinor. Två av faserna är placerade till höger om punkten 0.00 i figuren och den tredje fasen är placerad till vänster. Gränsvärdet 0.4 μt uppnås vid avståndet ca 19 m till vänster respektive ca 20 m till höger om ledningsstolpens centrumlinje. Fältstyrkan redovisas även i tabell 4 nedan: 8 (17) memo04.docx MAGNETFÄLTSBERÄKNING RLJ p:\1621\ _130_220_kv-_rätanklustret\000\07 underlag\inventeringar\magnetfältsberäkningar 220 kv.docx

272 Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från centrumlinje (m) Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från centrumlinje (m) Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från centrumlinje (m) Tabell 4. Magnetisk fältstyrka som funktion av avståndet från ledningens centrumlinje 9 (17) memo04.docx MAGNETFÄLTSBERÄKNING RLJ p:\1621\ _130_220_kv-_rätanklustret\000\07 underlag\inventeringar\magnetfältsberäkningar 220 kv.docx

273 Alternativ 3a Parallella ledningar (triangelplacering) Triangelplacerade faslinor. Faslinorna är placerade på höjden 8.5 m, m respektive 13.0 m över mark och med data enligt nedan: Driftspänning (kv) Årsmedeleffekt (MW) Ledare per fas Antal faser Avstånd mellan faser (m) Ledningen går parallellt med Svenska kraftnäts ledning CL26 S2. Den ledningen är uppförd med portalstolpar med horisontalplacerade faslinor. Faserna är placerade 9 m över mark. Data enligt nedan: Driftspänning (kv) Årsmedelström (A) Ledare per fas Antal faser Avstånd mellan faser (m) Avståndet centrumlinje till mittfas mellan ledningarna är 40 m. Resultat alternativ 3a: Fig 5. Magnetisk fältstyrka som funktion av avståndet från centrumlinje vid triangelplacerade faslinor 10 (17) memo04.docx MAGNETFÄLTSBERÄKNING RLJ p:\1621\ _130_220_kv-_rätanklustret\000\07 underlag\inventeringar\magnetfältsberäkningar 220 kv.docx

274 Figur 5 ovan visar den magnetiska fältstyrkan som funktion av avståndet från centrumlinje vid triangelplacerade faser på den nya ledningen. Svenska kraftnäts ledning är placerad 40 m till höger om nollpunkten i figuren. Gränsvärdet 0.4 μt uppnås vid avståndet ca 58 m till vänster respektive ca 128 m till höger om ledningsstolpens centrumlinje. Fältstyrkan redovisas även i tabell 5 nedan: Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från centrumlinje (m) Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från centrumlinje (m) Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från centrumlinje (m) (17) memo04.docx MAGNETFÄLTSBERÄKNING RLJ p:\1621\ _130_220_kv-_rätanklustret\000\07 underlag\inventeringar\magnetfältsberäkningar 220 kv.docx

275 Magnetisk fältstyrka (μt) vståndet från ledningens centrumlinje Avstånd från centrumlinje (m) Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från centrumlinje (m) (17) memo04.docx MAGNETFÄLTSBERÄKNING RLJ p:\1621\ _130_220_kv-_rätanklustret\000\07 underlag\inventeringar\magnetfältsberäkningar 220 kv.docx

276 Alternativ 3b Parallella ledningar (portalstolpe) Portalstolpe med horisontalplacerade faslinor. Faserna är placerade 8.5 m över mark. Data enligt nedan: Driftspänning (kv) Årsmedeleffekt (MW) Ledare per fas Antal faser Avstånd mellan faser (m) Ledningen går parallellt med Svenska kraftnäts ledning CL26 S2. Den ledningen är uppförd med portalstolpar med horisontalplacerade faslinor. Faserna är placerade 9 m över mark. Data enligt nedan: Driftspänning (kv) Årsmedelström (A) Ledare per fas Antal faser Avstånd mellan faser (m) Avståndet mittfas till mittfas mellan ledningarna är 40 m. Resultat alternativ 3b: Fig 6. Magnetisk fältstyrka som funktion av avståndet från mittfas vid horisontalplacerade faslinor 13 (17) memo04.docx MAGNETFÄLTSBERÄKNING RLJ p:\1621\ _130_220_kv-_rätanklustret\000\07 underlag\inventeringar\magnetfältsberäkningar 220 kv.docx

277 Figur 6 ovan visar den magnetiska fältstyrkan som funktion av avståndet från mittfas vid horisontalplacerade faser på den nya ledningen. Svenska kraftnäts ledning är placerad 40 m till höger om nollpunkten i figuren. Gränsvärdet 0.4 μt uppnås vid avståndet ca 70 m till vänster respektive ca 130 m till höger om ledningsstolpens mittfaslinje. Fältstyrkan redovisas även i tabell 6 nedan: Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från mittfas (m) Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från mittfas (m) Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från mittfas (m) (17) memo04.docx MAGNETFÄLTSBERÄKNING RLJ p:\1621\ _130_220_kv-_rätanklustret\000\07 underlag\inventeringar\magnetfältsberäkningar 220 kv.docx

278 Magnetisk fältstyrka (μt) vståndet från ledningens mittfas Avstånd från mittfas (m) Magnetisk fältstyrka (μt) Avstånd från mittfas (m) (17) memo04.docx MAGNETFÄLTSBERÄKNING RLJ p:\1621\ _130_220_kv-_rätanklustret\000\07 underlag\inventeringar\magnetfältsberäkningar 220 kv.docx

279 Alternativ 4 Svenska kraftnäts ledning Portalstolpe med horisontalplacerade faslinor. Faserna är placerade 9 m över mark och med data enligt nedan: Driftspänning (kv) Årsmedelström (A) Ledare per fas Antal faser Avstånd mellan faser (m) Resultat alternativ 4: Fig 7. Magnetisk fältstyrka som funktion av avståndet från ledningens mittfas Den magnetiska fältstyrkan är symmetrisk kring mittfasen på ledningen vid horisontalplacerade faser, se figur 7 ovan. Gränsvärdet 0.4 μt uppkommer ca 86 m från ledningens mittfas. Tabellen nedan visar fältstyrkan som avstånd från mittfas: 16 (17) memo04.docx MAGNETFÄLTSBERÄKNING RLJ p:\1621\ _130_220_kv-_rätanklustret\000\07 underlag\inventeringar\magnetfältsberäkningar 220 kv.docx