Lagar och regler för små fartyg i yrkesmässig användning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lagar och regler för små fartyg i yrkesmässig användning"

Transkript

1 Lagar och regler för små fartyg i yrkesmässig användning En handledning i regelverket för taxibåtar, arbetsbåtar, lastbåtar etc med en bruttodräktighet under 20. Ett studiematerial för Fartygsbefälsexamen Klass VIII och Handhavande av snabba fartyg Daniel F Lindefors Rev 10 den 10 feb 2011

2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 ÖVERSIKT... 4 PRINCIP FÖR INFÖRANDE AV NYA REGLER... 4 ALLMÄNNA REGLER... 5 YRKESMÄSSIG TRAFIK... 5 REGISTRERING... 5 BRÄNSLEBESKATTNING... 6 FARTOMRÅDEN... 6 BEMANNING... 7 BYGGNADSREGLER OPERATIVA KRAV ÖVRIG UTRUSTNING DOKUMENTATION REFERENSER... 17

3 Inledning Denna handledning är en översikt över det regelverk som gäller handelsfartyg med en bruttodräktighet under 20 och som transporterar högst 12 passagerare (dessa fartyg benämns i texten lastfartyg under 20 ). Dessa fartyg omfattas inte av krav på regelbunden tillsyn av Transportstyrelsen vilket dock inte skall tolkas som att det inte finns regler som måste följas. I synnerhet försäkringsbolagen brukar i sina villkor förutsätta att kraven i gällande regelverk är uppfyllda för att full ersättning skall betalas ut vid en skada. Regelverket är i alla delar inte helt tydligt varför vissa tolkningar får göras. Reglernas exakta juridiska innebörd är ibland också svår att med säkerhet beskriva då rättsfall saknas och reglerna i huvudsak är skrivna för större fartyg. Jag har dock försökt att vara så fullständig och korrekt som möjligt men reserverar mig för att andra tolkningar kan göras. Jag har också försökt att hålla en nivå som med säkerhet skall vara inom det godkända området. Jag vill dock göra läsaren uppmärksam på att jag här främst tar upp regler som på ett konkret och direkt sätt rör den enskilda båtens konstruktion, byggnad, utrustning och bemanning (men inte handhavande) och att detta inte skall tolkas som att det är en komplett beskrivning av alla tillämpliga regler i hela regelverket. Daniel F Lindefors / januari 2006

4 Översikt I Sverige finns ett antal lagar som berör sjötrafiken i vårt land. Lagar instiftas av riksdagen och är oftast ganska allmänt hållna. Regeringens uppdrag är att verkställa riksdagens beslut och för att beskriva hur detta skall gå till utfärdas förordningar. I förordningen är det också vanligt att regeringen bemyndigar en myndighet, i vårt fall Transportstyrelsen, att utfärda mer detaljerade regler i form av föreskrifter och allmänna råd samt att utöva tillsyn över att reglerna följs. Oftast är det bara föreskrifterna och de allmänna råden som på detaljnivå beskriver exakt hur ett fartyg skall vara tex bemannat eller utrustat. Lagar och förordning innehåller visserligen en mängd anvisningar och övergripande formuleringar men dessa är oftast allt för trubbiga i för att kunna vara till någon större hjälp i en enskild specifik situation. I fartygssäkerhetsförordningen står tex följande: 2kap, 1 Ett fartyg är sjövärdigt bara om det är så konstruerat, byggt, utrustat och hållet i stånd att det med hänsyn till sitt ändamål och den fart som det används i eller avses att användas i ger betryggande säkerhet mot sjöolyckor. Begreppet betryggande lämnar i detta fall ett ganska stort tolkningsutrymme. För att närmare beskriva vad som menas har Transportstyrelsen därför utfärdat en mängd föreskrifter där man i detalj säger vad som gäller tex i fråga om utrustning för att man skall kunna anse att säkerheten mot sjöolyckor är betryggande Av detta följer att förordningarna ofta är något fler än lagarna och att föreskrifterna alltid är oändligt många fler än förordningarna. Allmänna råd är inte juridiskt bindande men bör ses om en ledning till hur föreskriften skall tillämpas. Princip för införande av nya regler I princip gäller att kraven på ett fartygs konstruktion och byggnad inte skall ändras under fartygets livslängd så länge det inte genomgår en större ombyggnad eller dessa användnings- eller fartområde ändras. De regler som gällde vid byggandet gäller livet ut så länge det är frågan om samma eller motsvarande användnings- och fartområde. När det gäller krav på utrustning är det vanligt så att dessa införs retroaktivt med en viss implementeringstid, grunden är dock att om en regel skall införas även på befintliga fartyg skall det tydligt anges i föreskriftstexten, i annat fall anses den bara gälla fartyg som byggs efter ikraftträdandet och äldre regler fortsätter att gälla för befintliga fartyg.. Krav som gäller fartygs handhavande och bemanning införs i stort sett alltid retroaktivt och med ganska kort implementeringstid. Det skulle bli besvärligt om man tex inte hade samma väjningsregler för alla fartyg. Läs noga de paragrafer i en föreskrift som avser tillämpning och ikraftträdande, ofta är innehållet där helt avgörande för om föreskriften är tillämplig eller ej!

5 Allmänna regler Rent allmänt gäller alltså, främst enligt Sjölagen och Fartygssäkerhetslagen med tillhörande förordning, att alla fartyg skall vara sjövärdiga och handhas med gott sjömanskap. Det skall således mycket tydligt poängteras att även om det inte alltid finns i detalj beskrivet exakt hur ett fartyg skall vara byggt eller utrustat så gäller att det måste uppfylla en ur säkerhetssynpunkt rimlig nivå, dvs betryggande säkerhet mot sjöolycka. Här finns, som vi konstaterat tidigare, ett visst utrymme för tolkningar men helt klart är att det tex är uppenbarligen olagligt att köra omkring med en båt som har betydande läckor, inte har den mest elementära utrustning eller att köra på ett sätt som skapar onödiga problem i omgivningen. Yrkesmässig trafik De regler denna skrift handlar om avser alltså handelsfartyg. I förordningen om behörighet för sjöpersonal (SFS 2007:237) definieras ett handelsfartyg som: Fartyg som används för handelssjöfart eller annat ändamål som hör ihop med handelssjöfarten såsom bogsering, isbrytning, bärgning och dykning Denna fråga har varit livligt diskuterad de senaste åren och Sjöfartsinspektionen gjorde under 2007 en tolkning som innebar att ett fartyg ur bemanningshänseende är ett yrkesfartyg bara om det utgör en självständig del i verksamheten. Att använda en båt för att transportera sig själv och sina verktyg är inte yrkesmässig trafik. Inte heller är det yrkesmässig trafik att provköra en kundbåt på ett varv, att förevisa en båt som är till försäljning eller att ta ut kunder på en resa med den egna båten. Däremot är det yrkesmässig trafik om det handlar om transport av gods eller passagerare för annans räkning tex taxikörning eller dykutfärd. Är du osäker på hur en specifik verksamhet skall hanteras skall du skriva till Sjöfartsinspektionen och fråga, det är alltid bättre att vara tydlig i förväg. Observera alltså att det inte finns något juridiskt hinder i att en båt ena stunden är ett handelsfartyg och i andra stunden ett fritidsfartyg, det är alltid det aktuella brukande som styr vilka regler som gäller. Registrering Alla fartyg som är längre än 5m och som används i yrkesmässig trafik skall registreras i båtregistret hos Transportstyrelsen. Om fartyget är längre än 12m och bredare än 4 m kallas det skepp och skall då oavsett användningsområde registreras i skeppsregistret hos Transportstyrelsen. För att införas i båtregistret krävsatt ägaren ansöker om detta och då bifogar ett båtbevis som intygar båtens existens och dess längd liksom att den har styrutrustning av vedertagen typ. Detta bevis kan utfärdas tex av Sjöfartsinspektionens inspektörer. Formulären finns på Transportstyrelsens hemsida. Fartyg som är registrerade skall ha en varaktigt anbringad märkning (instansad e.dyl) någon stans på fartyget. Däremot krävs normalt inte att beteckningen skall finnas synlig på utsidan.

6 Bränslebeskattning Bränsle som användas till yrkesmässig sjötrafik med handelsfartyg är befriat från koldioxidskatt och energiskatt. För momsen gäller lite olika regler beroende på om det är en båt eller ett skepp men då nästan all yrkesmässig trafik bedrivs av företag är denna mindre intressant eftersom avdragsrätt råder. Dieselolja säljs i två olika versioner, en högskattad vit olja som är belagd med koldioxid- och energiskatt och en lågskattad grönmärkt olja som är fri från dessa skatter. Skillnaden i pris är ca 3,50 exkl moms. Den gröna oljan får bara användas i yrkesmässig trafik. Är det ett skepp får olja alltid fyllas i skeppet men skatten skall då betalas in till skattemyndigheten för den del som brukas privat. Är det en båt får den gröna oljan inte användas om man inte har en dispens. En dispens går bara att få om förbrukningen är stor och båten bara användas i yrkesmässig trafik. Eller att man kan påvisa att det inte går att få tag i vit diesel där man normalt vistas. Om man inte fyller bränslet direkt i båten eller skeppet utan vill mellanlagra det i tex en farmartank måste man dessutom vara godkänd som skattebefriad förbrukare vilket föregås av en mer omfattande granskning av hela verksamheten. Saknar båten dispens får man, istället för att använda grön diesel, tanka vit diesel och söka om återbetalning av skatten kvartalsvis i efterhand. Du får då tillbaka skatten och betalar således samma pris för den vita dieseln som för den gröna men får ligga ute med pengarna. Ärenden som rör bränsle till fartyg handläggs av särskilda skattekontoret i Ludvika. Detaljer kring detta går att finna på Skatteverkets hemsida Fartområden Reglerna för fartygs konstruktion, byggnad, utrustning och bemanning beror mycket på hur och var de används. För detta ändamål har skärgård och hav delats in i olika områden sk fartområden som vart och ett är kopplade till vissa specifika krav. Ju öppnare vatten desto högre krav. Det finns en indelning av fartområden för bemanning och en annan för byggnad och utrustning. Fartområden gällande behörighet och bemanning För bemanning användas som avgörande faktor avståndet till land och till Sverige. Här definieras fyra områden enligt nedan (här kompletterade med en ungefärlig beskrivning att använda som tumregel): Inre fart Maximalt 1M till skyddad plats eller inom fartområde D (se nedan) Närfart Östersjön, Skagerack ock Kattegatt Europa fart Större delen av Europa Oceanfart Hela värden

7 Definitionen av dessa fartområdena går att finna i Behörighetsförordningen (SFS 1998:965). Fartområden gällande konstruktion, byggnad och utrustning För fartygs konstruktion, byggnad och utrustning definieras följande fartområden: E Trafik i inner- och mellanskärgården D Trafik i ytterskärgården C Trafik i havsskärgården och en bit ut på havet. B 20 sjömil ut på havet A Övrig trafik Den exakta definitionen återfinns i Fartygssäkerhetsförordningen (SFS 2003:438). Grunden för indelningen är i huvudsak den förväntade våghöjden och avståndet till skydd. Områdenas dragning finns markerade i sjökort som går att hitta på Transportstyrelsens hemsida De två olika systemen för fartområden har ingen tydlig koppling till varandra då de bygger på olika kriterier, dock har en koppling gjorts och det är att Inre fart i fråga om bemanning alltid omfattar minst fartområde D enligt ovan. Bemanning I bestämmelserna om bemanning skiljer man på behörighet och examen (även kallat utbildningsbevis). Med behörighet avses en examen i kombination med sjöpraktik och dessa söks hos Transportstyrelsen. Examen däremot avser bara att man genomgått en godkänd utbildning med godkänt resultat. Kraven på bemanning av bla lastfartyg under 20 återfinns i TSFS 2010:102. Föreskriften gäller dock bara fartyg med en längd om minst 6 m. För kortare fartyg preciseras inga krav. I föreskriften finns också lättnader för några yrkesgrupper 1, dessa lättnader redovisas i fotnoten nedan som ett utdrag ur föreskriften. I föreskriften skiljer man förutom på fartområden också på kort resa och annan resa. Med kort resa avses en resa som normalt fordrar högst 12 timmars gång varje dygn. 1 I inre fart får dock handelsfartyg föras av den som har avlagt lägst förarintyg för fritidsbåt under förutsättning att fartyget a) inte är ett skepp, har en bruttodräktighet under 20 och har en maskinstyrka om högst 405 kw, b) inte är ett snabbt fartyg, c) förs av en person som har den erfarenhet av fartyget som krävs med hänsyn till dess trafikmönster, konstruktion och utrustning samt för handhavandet av fartygets maskineri, och d) nyttjas av brandförsvar och räddningstjänster i deras verksamhet av utbildningsanordnare inom fritidsbåtssektorn vid utbildning, som bastuflotte eller motsvarande. Om fartyget nyttjas av utbildningsanordnare inom fritidsbåtssektorn vid högre nautisk utbildning än utbildning för förarintyg skall befälhavaren ha fullgjort lägst den utbildning som ges.

8 Kort resa i inre fart På en kort resa i inre fart krävs ofta bara en befälhavare som har avlagt lägst Fartygsbefälsexamen klass VIII eller den äldre Skepparexamen (OBS ej kustskepparintyg). Förutsättningen är dock att båten ur allmän säkerhetssynpunkt kan anses lämplig att framföras med bara en mans besättning. Det är befälhavarens ansvar att bemanna fartyget på ett säkert sätt. Om fartyget har en sammanlagd maskinstyrka som överstiger 405kW krävs att någon i besättningen har avlagt lägst Maskinbefälsexamen klass VIII 2 samt har relevant erfarenhet av fartygets maskineri. För effekter under 405kW ställs inget specifikt krav på utbildning, dock skall någon ombord ha relevant erfarenhet av fartygets maskineri. En förutsättning för att ovanstående skall gälla är dock att fartyget uppfyller kraven för att köras med obemannat maskinrum, dvs att maskinerna inte kräver regelbunden tillsyn under drift och att de övervakas och manövreras från förarplatsen. Kraven i sin helhet går att finna i SJÖFS 2008:81. Uppfylls inte kraven krävs istället en maskinchef (som inte får ha andra uppgifter) och som dessutom skall ha högre utbildning än vad som anges ovan. Om fartyget framförs med segel säger författningen att besättningen också skall ha erfarenhet av segelfartyg utan att detta närmare preciserats. Man bör således på något sätt kunna påvisa att man har erfarenhet av den typen av fartyg man jobbar på. Framför allt gäller detta befälhavaren. Kort resa i närfart Här krävs en befälhavare som har utbildningsbevis som Fartygsbefäl klass VII (from 2005). Om fartyget har segel säger författningen att besättningen också skall ha erfarenhet av segelfartyg i närfart. Längre resa Om en resa inte uppfyller kraven för kort resa skall bemanningen utökas med minst en styrman. I inre fart skall denna ha samma utbildning som befälhavaren (Fartygsbefälsexamen klass VIII) och i närfart utbildningsbevis som Fartygsbefäl klass VII. Sammanfattning Krav på befälhavare och ev styrman på lastfartyg under 20 med en längd om minst 6m Inre fart Närfart Befälhavare Överstyrman Befälhavare Överstyrman Examen FB VIII Examen FB VIII Utb.bevis FB klass VII Utb.bevis FB klass VII För snabba fartyg krävs kompletteringsutbildning. 2 Eller motsvarande äldre utbildning

9 Krav på maskinutbildning för besättningsmän på lastfartyg under 20 med en längd om minst 6m och som uppfyller kraven för obemannade maskinrum Maskinstryka Inre fart Närfart kW 1 person med erfarenhet av fartygets maskineri 1 person med Maskinbefälsexamen klass VIII samt erfarenhet av fartygets maskineri kW 1 person med Maskinbefälsexamen 2 personer med Maskinbefälsexamen klass VIII klass VIII samt erfarenhet av samt erfarenhet av fartygets maskineri fartygets maskineri Observera att Maskinbefäl klass VI den 1 jan 2005 bytte namn till Maskinbefäl klass VIII vilket innebär att äldre utbildningar i Maskinbefäl klass VI numera räknas som Maskinbefäl klass VIII. Märkas bör alltså att lastfartyg under 20 och med maximalt 750kW maskin, på kort resa i inre fart, kan framföras med endast en mans besättning om vederbörande har (som lägst) både Fartygsbefälsexamen klass VIII och Maskinbefälsexamen klass VIII (om maskinstyrkan överstiger 405kW). Viktigt är dock att poängtera det som tidigare sagts att detta förutsätter att fartyget är lämpligt att framföras med en mans besättning och uppfyller kraven för obemannat maskinrum. Bemanningsföreskrifterna avser en miniminivå som för tex segelfartyg ofta inte kan anses acceptabel och det är alltid befälhavarens ansvar att se till att säkerhetsnivån är god. Det går således inte att skylla på reglerna och säga att man uppfyllt dess om det framstår som vårdslöst med hänsyn till omständigheterna! Det går förmodligen inte att både hissa segel och styra samtidigt. TIPS: Medför sjökort med införda fartområden (utskrivna från ) så att du säkert vet var gränsen för D-området går vilket alltså normalt är gränsen för inre fart enligt bemanningsreglarna. Snabba fartyg Som ett tillägg till ovanstående regler krävs from 2004 också att befälhavare på fartyg som kan framföras i över 35 knop har särskild utbildning för detta, för detta finns en särskild kursplan och utbildningar ges av några olika anordnare i Sverige. Om fartyget kan framföras i mer än 45 knop krävs att bemanningen minst utgörs av både befälhavare och styrman som båda skall vara behöriga enligt ovan. VHF-certifikat På lastfartyg under 20 finns inget radiokrav men det är mycket vanligt att VHF-radio finns ombord. Numera ställs inget krav på att innehavaren av en radio skall ha något certifikat däremot krävs ett tillstånd för innehavet. Tillstånd erhålls av Post och Telestyrelsen. Det ställs också krav på att den som använder apparaten skall ha ett certifikat (undantaget ren nödtrafik). Det certifikat som idag är mest aktuellt heter Short Range Certificat och organiseras av Nämnden För Båtlivsutbildning. Även äldre Begränsade radiotelefonistcertifikat är giltiga. Utgångspunkten i regelverket är att ett fartyg som är utrustade med radio också skall ha en behörig operatör ombord, vanligen befälhavaren själv.

10 Farligt gods Bestämmelserna i föreskriften SJÖFS 2005:15 om transport av farligt gods gäller alla fartyg i yrkesmässig trafik oberoende av storlek. Den som transporterar gods som är tex brandfarligt, giftigt eller explosivt måste sätta sig in i de regler som gäller. Reglerna omfattar bla krav på speciell utbildning. Som farligt gods betraktas dock generellt inte sådant som passagerare själva medför i konsumentförpackning och som är avsett för enskilt bruk tex en flaska tändvätska eller aceton. Däremot kan man inte anse att tex en jeepdunk uppfyller detta kriterium utan det är att betrakta som transport av farligt gods. I föreskriften SJÖFS 2007:21 finns däremot lättnader av reglerna för transport av farligt gods för fartyg som bara trafikerar fartområde E&D, för att få tillämpa dessa måste du dock söka och få tillstånd från Transportstyrelsen. Om detta är aktuellt bör du kontakta Sjöfartsinspektionen och diskutera frågan. Vilotider och arbetstidsjournaler Enligt lagen om vilotid för sjömän SFS 1998:958 med tillhörande förordning gäller att ingen sjöman får jobba mer än 14 timmar på ett dygn och vederbörande skall också erhålla en sammanhängande viloperiod på minst 6 timmar. Vissa avvikelser tillåts i undantagsfall men det får inte ske regelbundet och den sammanlagda vilotiden över en sjudagars period skall ändå alltid uppgå till minst 70 timmar. Som sjömän skall i detta fall betraktas alla som jobbar ombord på ett handelsfartyg, oavsett storlek. För att möjliggöra kontroll av detta krävs enligt föreskriften SJÖFS 2002:7 att det för varje besättningsman föras en Vilotidsjournal på fastställt formulär. Journalerna skall finnas ombord och sedan arkiveras i minst tre år. Ombord på fartyget skall det också finnas en arbetsordning som beskriver hur arbetstiden är planerad. Även denna skall föras på ett fastställt formulär. Båda dessa regler gäller alltså även små handelsfartyg även om den sistnämnda ibland förefaller svår att uppfylla då verksamhetens art inte medger någon större framförhållning. Sjöfartsinspektionen har dock accepterat att man då istället för att ange tider för de olika vakterna skriver Varierande kl 00:00-24:00 max 14 timmar enligt. och där anger hur arbetstiden planeras tex med hjälp av körschema. Läkarintyg Alla besättningsmedlemmar skall enligt Fartygssäkerhetsförordningen och föreskriften TSFS 2009:3 ha ett giltigt läkarintyg för sjöfolk på särskilt formulär. För besättning på lastfartyg under 20 ställs dock bara krav på att intyget skall omfatta syn och hörsel och kan då utfärdas på fyra år. Byggnadsregler Byggnadsreglerna för ett visst fartyg ändras normalt inte under fartygets livstid. Det innebär att tidpunkten för byggandet är av väsentlig betydelse för vilka regler som gäller.

11 I SJÖFS 1997:3 anges att det regelverk som skall tillämpas på yrkesfartyg under 15m är Nordisk båtstandard för yrkesbåtar under 15m (NBS-Y) Det går också bra att tillämpa annat klassningsregelverk från något erkänt klassningssällskap, tex Lloyds eller Det Norske Veritas. Sällskapen kan i så fall hjälpa till med vilken Klass som är lämplig för en viss båt i ett visst användningsområde. Utöver principen om att ett fartyg skall vara sjövärdigt för den aktuella färden finns för lastfartyg under 20 inga begränsningar i fartområden. Likvärdig säkerhetsnivå För fartyg som inte omfattas av dessa byggnadsregler finns inga preciserade krav på tex skrovets styrka och konstruktion. Den generella regeln om fartygs sjövärdighet ställer dock krav på att tex skrovstyrkan skall vara tillräcklig för den planerade färden. Ur ett juridiskt perspektiv är det då redaren som är ansvarig för att på ett lämpligt sätt förvissa sig om att båten är byggd för färden, tex genom att konsultera tillverkaren eller kanske genom egna beräkningar eller tester. Om ett fartyg havererar och man vid utredningen konstaterar att fartyget klart var olämpligt för färden är det sannolikt att redarens hålls ansvarig. Ett annat område som är viktigt är skyddet mot ohälsa och olycksfall även inbegripet arbetarskytt. Om du tex bedriver charter med den segelbåt som inte omfattas av byggnadsreglerna är det troligt att tex skyddet mot att falla över bord i form av reling eller mantåg inte uppfyller de krav som hade ställts om fartyget var byggt enligt något klassningsregelverk. Som redare måste man då vara beredd att vidta åtgärder för att uppnå en likvärdig säkerhetsstandard. Även om båten i stort är lämplig för den verksamhet som bedrivs kan det mycket väl vara saker som är rimliga att se över, i det här fallet kan det tex handla om att ha instruktioner om att alla som vistas på däck skall ha flytväst och livlina. Några tydliga områden som bör studeras noggrant är, skydd mot att falla över bord, halkskydd, klämskydd, grabbräcken, trappors utformning och skydd för varma ytor. Arbetsmiljö Arbetsmiljölagen gäller sedan några år även ombord på fartyg. Arbetsmiljölagen gäller alla fartyg som har ombordanställda 3. Genom föreskriften TSFS 2009:119 införlivas en mängd av Arbetsmiljöverkets författningar att gälla även på fartyg. Ur ett fartygstekniskt perspektiv innebär dessa föreskrifter bla att det införs tydligare krav på bullernivåer i fartyg, olika nivåer gäller i olika utrymmen. Den innebär också att man inför tydligare regler för belysningens styrka, främst i syfte att skapa en god arbetsmiljö men också att förhindra olyckor. Som redare bör man vara uppmärksam på om man har ett fartyg som tex upplevs bullrigt eller mörkt, de nya reglerna kan innebära att man måste vidta åtgärder för att förbättra detta. 3 SJÖFS 2005:23 1 Dessa föreskrifter gäller, om annat inte särskilt anges, alla svenska fartyg där arbetstagare utför fartygsarbete för arbetsgivares räkning.

12 Arbetsmiljölagen ställer också krav på at alla företag med anställda skall ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), för färre än 10 anställda är kraven på dokumentationen ganska små men som redare måste du vara insatta i hur SAM fungerar om du har anställda. Arbetsmiljöverkets hemsida ger mer information Utrustning Utrustning av lastfartyg under 20 styrs främst av Fartygssäkerhetslagens sjövärdighetsbegrepp, föreskriften om Navigationssäkerhet och navigationsutrustning, föreskrifterna om Räddningsutrustning samt de internationella sjövägsreglerna. För större fartyg på internationell resa gäller den sk SOLAS-konventionen För nationell trafik har Sverige formulerat egna regler, vi har dock valt att tillämpa delar av SOLAS även nationellt varför flera regler hänvisar till konventionen. Lanternor och signalfigurer Enligt föreskriften TSFS 2009:44 gäller att ett fartyg oavsett när det byggdes skall ha de lanternor och signalfigurer som krävs för att uppfylla de internationella sjövägsreglerna. Observera dock att det för fartyg under 12 m finns stora lättnader vilka framgår av reglerna. Det samma gäller alla fartyg på svensk inre vatten där kraven också är betydligt mildare. Lanternorna som finns på fartyget skall också ha någon typ av bevis på att de uppfyller kraven på ljusstyrka och lysvinklar tex ett certifikat. För de detaljerade reglerna hänvisas till skriften Sjötrafikföreskrifter där dessa finns samlade på ett överskådligt sätt. För ett lastfartyg under 20, som används på svenskt inre vatten och som inte utför något särskilt arbete krävs normalt att det finns ordinära gånglanternor. Vissla och skeppsklocka Av de internationella sjövägsreglerna framgår i regel 33 att fartyg med en längd över 12m skall ha skeppsklocka och vissla (tuta) för att med dessa kunna avge signaler i nedsatt sikt. På fartyg under 12m är detta inget krav, då får ljud istället avges på annat valfritt sätt. Navigationsutrustning Enligt TSFS 2010:12 gäller att alla handelsfartyg oavsett storlek och ålder, minst skall vara utrustade med följande: En fungerande magnetkompass 4 Deviationsuppgifter Aktuella sjökort och nautiska publikationer för den planerade resan. 4 I hamntrafik räcker det med en orienteringskompass eller en handhållen GPS

13 En GNSS-mottagare, (GPS eller liknande) kravet gäller dock inte vid hamntrafik. En radarreflektor om det är praktiskt möjligt att montera en sådan. För lastfartyg under 20 stannar de obligatoriska kraven här men för större fartyg blir listan längre ju vidsträcktare färder man gör och ju större fartyget är. Räddningsutrustning Utrustningskraven vad gäller räddningsutrustning styrs främst av två föreskrifter, en som gäller fartyg byggda före 2005 (SJÖFS 1996:6) och en som gäller nyare fartyg (SJÖFS 2004:30). Den äldre föreskriften gäller fullt ut för fartyg byggda under åren 1996 och 2004 och till vissa delar fartyg byggda före Kraven varierar beroende på inom vilket fartområde fartyget används. Tyvärr är den äldre föreskriften skriven enligt den äldre indelningen. För att översätta detta till nya fartområden har Transportstyrelsen utfärdad övergångsbestämmelser som innebär att man med inomskärs fart i föreskriften skall förstå fartområde E enligt den nya fartområdesindelningen. Detta innebär att ett lastfartyg under 20 byggda före 2005 och som körs i fartområde D, alltså skall uppfylla utrustningskraven för vidsträcktare fart enligt föreskriften. Det kan i detta sammanhang tyckas aningens ologiskt att kraven i den nyare föreskriften på vissa punkter är lägre. Rent generellt gäller dock att en redare kan välja att uppfylla ett nyare regelverk om det uppfylls i sin helhet kravbilden skall alltså ses i sin helhet och det går inte att plocka de mest fördelaktiga delarna ur olika föreskrifter. En annan detalj som är viktig är att man vid nyanskaffning av utrustning skall uppfylla nya krav. Om du bestämmer dig för att byta ut alla räddningsvästar på en båt för att de är för slitna så skall de nya räddningsvästarna uppfylla dagens krav. Det är däremot tillåtet att komplettera och reparera gammal utrustning för att bibehålla dess funktion utan att behöva uppfylla nyare krav. Det är viktigt att påpeka att nedanstående sammanställning bygger på antagandet att fartyget inte har någon beredskapsbåt och inte har några livbåtar liksom att det är kortare än 24m (vilket är rimligt att anta för små fartyg). Typkrav på utrustning Generellt gäller att räddningsuturstning som används ombord på ett yrkesfartyg skall vara rattmärkt dvs godkänd enligt LSA-koden. I föreskriften SJÖFS 2006:32 framgår dock att fartyg under 20 som skall (eller väljer) vara utrustade enligt den senaste föreskriften istället för rattmärkta räddningsvästar, räddningsräkter, livflottar och livbojar kan utrustas med enklare utrustning enligt de normer som anges i föreskriften, detta innebär att fritidsbåtsutrustning kan användas under förutsättning att den uppfyller de standarder som anges 5. Det tillverkas dock fritidsbåts 5 Standarder som anges i föreskriften: räddningsvästar för barn (2 kap. 4 ) SS-EN 395 räddningsvästar för vuxna (2 kap. 4 ) SS-EN 396

14 utrustning av olika kvalitéer och det är inte alla som uppfyller dessa krav. Innan du tillämpar denna lättnad bör du kolla med leverantören att utrustning uppfyller de krav som ställs. Räddningsvästar Räddningsvästar skall förvaras så att de lätt kan kommas åt och finnas i sådan mängd att det räcker till alla ombord. Det skall även finnas barnvästar till alla barn över 1år. Typkravet på räddningsvästen gäller ej äldre fartyg (byggda före 1996) såvida västarna inte är gjorda av kork eller kapock, då skall dessa bytas ut i övrigt får gamla västa användas så länge de är funktionsdugliga. Alla västar skall vara av samma eller liknade sort så att de handhas på samma sätt. För fartyg byggda 2005 eller senare skall alla räddningsvästar vara försedda med ljus. I D-område skall även räddningsvästarna på äldre fartyg vara försedda med ljus. Detta krav kan uppfyllas med hjälp av uppblåsbara västar men det brukar inte rekommenderas då det för en ovan passagerare kan vara besvärligt att hantera dessa på ett säkert sätt. Uppblåsbara räddningsvästar Uppblåsbara räddningsvästar skall finnas till alla ombord som arbetar på en utsatt plats där risk finns att falla över bord, dock minst en. Västarna skall vara av godkänd typ med två kammare och vara försedda med ljus. Uppblåsbara räddningsvästar skall servas minst var 12e månad. Räddningsdräkter Minst en räddningsdräkt av godkänd sk 1-timmes typ skall finnas ombord. Om flera personer behöver arbeta på utsatt plats enligt ovan skall det finnas dräkter till alla dessa. För fartyg byggda före 2005 skall det i D-område finnas godkända sk 6-timmarsdräkter till alla ombord! För fartyg byggda 2005 eller senare behöver detta krav vara uppfyllt först i C-område. Däremot skall det i D-område finnas minst 2st 1-timmesdräkter. Not: 1-timmesdräkter som krävs enligt ovan får räknas bort ifrån antalet 6-timmarsdräkter. Man över bord-anordning Ombord på fartyget skall finnas någon typ av anordning som möjliggör ombordtagning av en medvetslös person ur vattnet. Det skall också finnas en stege eller annan anordning med vars hjälp en frisk person kan klättra ombord. räddningsvästar tilläggsutrustning (2 kap. 4 ) SS-EN 394 räddningsdräkter (2 kap. 7, 4 kap. 9 ) SS-EN ISO och -2 livflottar (4 kap. 1 ) SS-ISO livbojar (4 kap. 8 ) SS-EN 14144

15 Livbojar Kravet på hur många livbojar som skall finnas ombord varierar beroende på fartygets längd, för fartyg under 12m krävs en livboj med ljus och för fartyg över 12-24m krävs två livbojar, en med ljus och en med lina. Alla livbojar skall vara av godkänd typ och placeras så att minst en finns nära aktern. Livbojar skall vara försedda med båtens namn och hemort i minst 75mm höga bokstäver. Livflottar Livflottarna skall rymma samtliga ombordvarande och får i E och D-område vara av öppen typ (UT eller ORL). För fartyg som är längre än 12m och som går i lägst fartområde D krävs att det finns flottar på båda sidorna av fartyget som rymmer samtliga ombordvarande. Livflotte skall vara av godkänd typ och besiktigas minst var 12e månad (nya flottar kan efter anmälan till Transportstyrelsen tills de är 10 år gamla på försök besiktigas minst var 24 månad). Kraven på utrustning i flotten varierar beroende på fartområde i D och E-område gäller att det skall finnas en sk HSC-pack. Nödsignaler Vid trafik i fartområde E och D kräves att det finns 6 st röda handbloss, vid trafik i fartområde C krävs ytterligare 6 röda fallskärmsljus och vid vidsträcktare trafik krävs totalt 12 röda fallskärmsljus. Handbloss och fallskärmsljus skall vara av godkänd typ (rattmärkta) och bytas ut var 3e år. Ombord på alla fartyg skall också finnas en skriftlig instruktion som beskriver de gällande nödsignalerna. Sammanställning av räddningsutrustning i fartområde E Utrustning Fartyg byggda före 1996 Fartyg byggda Fartyg byggda from 2005 Räddningsvästar till alla ombord Krav vad avser antal och placering Krav vad avser både typ, antal och placering Krav vad avser både typ, antal och placering. Skall ha ljus Uppblåsbara räddningsvästar med ljus Skall finnas till de som arbetar på utsatt plats dock minst 1 Skall finnas till alla som arbetar på utsatt plats dock minst 1 Skall finnas till alla som arbetar på utsatt plats dock minst 1 Räddningsdräkt 1 timmes Skall finnas till de som arbetar på utsatt plats dock minst 1 Skall finnas till alla som arbetar på utsatt plats dock minst 1 Skall finnas till alla som arbetar på utsatt plats dock minst 1 MOB-anordning Ej reglerat Skall finnas Skall finnas Livbojar Ej reglerat Beror på fartygets längd: <12m 1st med ljus 12-24m 1st med ljus & 1st med lina Beror på fartygets längd: <12m 1st med ljus 12-24m 1st med ljus & 1st med lina Livflotte Ej reglerat Med plats för samtliga ombordvarande Med plats för samtliga ombordvarande Nödsignaler Ej reglerat Ej reglerat 6 röda handbloss Tilläggskrav för fartområde D eller vidsträcktare Utrustning Fartyg byggda före 1996 Fartyg byggda Fartyg byggda from 2005 Räddningsdräkt 1-timmes Inget ytterligare krav. Inget ytterligare krav. Skall finnas till alla som arbetar på utsatt plats dock minst 2st

16 Räddningsdräkt 6-timmars Skall finnas till alla ombord. Skall finnas till alla ombord. Skall finnas till alla ombord i C- område eller vidsträktare fart. Livflotte Ej reglerat Om fartyget är längre än 12 meter krävs en uppsättning flottar på var sida. Om fartyget är längre än 12 meter krävs en uppsättning flottar på var sida. Nödsignaler Ej reglerat Ej reglerat 12 fallskärmsljus (i C-omr, 6st) Operativa krav För att ovanstående utrustning skall fylla sin funktion är det viktigt att besättningen kan handha den på ett korrekt sätt och att besättningen har en fungerande organisation. För att säkerställa detta är det ett tydligt krav att: Det skall finnas en sk mönstringslista ombord som beskriver alla besättningsmäns uppgifter i en nödsituation. Det skall finnas skriftliga säkerhetsinstruktioner till passagerarna. Det skall finnas tillverkarens instruktioner till all räddningsutrustning som finns ombord. Besättningen skall vara väl förtrogen med fartygets räddningsutrustning Det skall hållas övning i fartygets övergivande minst en gång i månaden (varje besättningsman skall genomgå övning minst var tredje månad). Alla utrustning skall kontrolleras och servas regelbundet (enligt tillverkarens anvisning eller föreskrifters krav) Övrig utrustning Sjukvårdsutrustning Enligt författningen SJÖFS 2000:21 skall alla handelsfartyg vara försedda med en viss mängd sjukvårdsmaterial i ett sk Skeppsapotek. För fartyg som aldrig har mer än 2 timmars gångtid till hamn ställs dock ganska enkla krav (se bilaga D till föreskriften). Skeppsapoteket skall ses över och kompletteras regelbundet av befälhavaren och var tredje år gås igenom av en leg. farmaceut. Utrustning som kan betraktas som obligatorisk Ur ett rent allmänt sjövärdighetsperspektiv anser jag att det finns några utrustningsdetaljer som är att betrakta som obligatoriska även om det inte preciseras i någon för små fartyg gällande författning. Uppfyller man inte dessa krav kan man i allmänhet anse att fartyget inte är sjövärdigt utrustat och således inte handhas med gott sjömanskap. Ankare med lina Stege för nödställda att ta sig ombord med Länsutrustning Ordentligt med förtöjningsgods Brandsläckare (ofta enligt försäkringsbolagens krav) Mobiltelefon eller VHF (eller annan möjlighet att larma)

17 Dokumentation Registerhandlingar och certifikat Med ombord bör finnas alla papper som rör båten och dess utrustning och underhåll tex registerhandlingar, tillstånd för radio, certifikat för lanternor, certifikat för ev livflotte, bevis på besiktninger etc.. Behörighetsbevis och läkarintyg Alla behörighetsbevis (även VHF-certifikat) och läkarintyg skall medföras ombord. Original är givetvis bäst men vidimerade kopior bör också fungera bra. Försäkringsbrev Det senaste försäkringsbrevet bör finnas ombord. Ordning och reda Att ha god ordning på papperna ger ett första tecken på ordning och reda vid en inspektion och förenklar förrättningen. Att inspektera ett litet fartyg med ordning och reda är gjort på några minuter medan strul med papper och andra oklarheter kan ta flera timmar att reda ut. Referenser Samtliga lagar och förordningar går att finna på och samtliga föreskrifter och kungörelser går att finna på eller

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling SJÖFS 2007:12 Sjöfartsverkets föreskrifter om bemanning Innehåll 1 kap. Allmänna bestämmelser...3 Definitioner och förkortningar...4 Bestämmelser om utbildningar och

Läs mer

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg?

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg? Nyhet 2007 Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg? Ny definition av handelssjöfart När det gäller regler om behörighet och bemanning definieras idag handelsfartyg som

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning;

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning; Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning; beslutade den [DATUM ÅR]. TSFS 20[YY]:[XX] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] SJÖFART Transportstyrelsen föreskriver

Läs mer

Regler för nationell sjöfart

Regler för nationell sjöfart Regler för nationell sjöfart NYA REGLER FRÅN 1 JUNI 2017 Nya regler för nationell sjöfart Från och med den 1 juni 2017 gäller nya regler för dig som använder ditt fartyg yrkesmässigt. Reglerna är funktionsbaserade.

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:116) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal;

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:116) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal; Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:116) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal; beslutade den 22 november 2017. TSFS 2017:105 Utkom från trycket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1998:965) om behörigheter för sjöpersonal; SFS 2002:643 Utkom från trycket den 2 juli 2002 utfärdad den 19 juni 2002. Regeringen föreskriver

Läs mer

Yttrande angående ändring av vissa delar av förordning (1998:965) om behörigheter för sjöpersonal

Yttrande angående ändring av vissa delar av förordning (1998:965) om behörigheter för sjöpersonal 1 (6) Handläggare direkttelefon Fartygsoperativa enheten Ert datum Er beteckning Bo Bergström, 011-19 13 18 2004-01-13 N2003/9163/TP Regeringskansliet Margareta Granborg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

INFORMATION OM FARTYGSBEFÄL KLASS VIII

INFORMATION OM FARTYGSBEFÄL KLASS VIII INFORMATION OM FARTYGSBEFÄL KLASS VIII Sjöfartshögskolan 56º39,6 N, 016º21,7 E Postal Address Telephone Telefax Landgången 4 +46 (0)480-49 76 00 +46 (0)480-49 76 50 (S) 391 82 Kalmar +46 (0)480-49 76 07

Läs mer

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa 1 (5) Transportstyrelsen Sjöfartsavdelningen Sjöpersonalsektionen 601 73 Norrköping Upplysningar se sidan 4-5 Uppgifter om fartyget Fartygets namn Signalbokstäver Hemort IMO-nummer Fartygstyp Antal passagerare

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:2) om tillsyn inom sjöfartsområdet; UTKAST

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:2) om tillsyn inom sjöfartsområdet; UTKAST Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:2) om tillsyn inom sjöfartsområdet; beslutade den [DATUM ÅR]. TSFS 2013:[XX] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] SJÖFART

Läs mer

Övergripande om det svenska genomförandet av inre vattenvägar

Övergripande om det svenska genomförandet av inre vattenvägar Övergripande om det svenska genomförandet av inre vattenvägar Föreskrifter om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart direktiv 2006/87/EG och zonindelning Erik Eklund Stf Sjö- och Luftfartsdirektör Europas

Läs mer

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN 1. Säkerhets- och miljöskyddsförklaring 2. Ägarförhållande 3. Säkerhets- och miljöansvarig 4. Ansvar och befogenheter 5. Kompetens och utbildning 6. Checklistor för

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om inrikes transport av förpackat farligt gods till sjöss i fartområde D och E; SJÖFS 2007:21 Utkom från trycket den 1

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 september 2009 B 3472-08 KLAGANDE 1. AK 2. PT Ombud och offentlig försvarare för båda: Advokat BT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114

Läs mer

Allmänt om projektet Nytt regelverk. Nytt tillsynssystem. Vad händer nu? Funktionskrav, allmänna råd och vägledningar Exempel från regelverket

Allmänt om projektet Nytt regelverk. Nytt tillsynssystem. Vad händer nu? Funktionskrav, allmänna råd och vägledningar Exempel från regelverket Nya nationella föreskrifter Sjöfartsseminarium den 7 april 2016 Innehåll Allmänt om projektet Nytt regelverk Funktionskrav, allmänna råd och vägledningar Exempel från regelverket Nytt tillsynssystem Egenkontroll

Läs mer

Säkerheten på passagerarfartyg som används på inrikes resor och som

Säkerheten på passagerarfartyg som används på inrikes resor och som 1 (6) Utfärdad: 26.6.2014 Träder i kraft: 1.8.2014 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 15 3 mom. och 18 1 mom. Genomförd EU-lagstiftning:

Läs mer

Fartygssäkerhetslag (2003:364)

Fartygssäkerhetslag (2003:364) Särskilda trafikförfattningar m.m./sjötrafikbestämmelser 1 1 kap. Allmänna bestämmelser Lagens tillämpningsområde [2701] Denna lag gäller alla fartyg som används till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium

Läs mer

Fartygspersonalens specialbehörigheter

Fartygspersonalens specialbehörigheter 1 (6) Utfärdad: 26.2.2013 Träder i kraft: 1.3.2013 Rättsgrund: Lagen om Trafiksäkerhetsverket (863/2009) Giltighetstid: tills vidare Ändringsuppgifter: Ändrat 14.8.2013 Fartygspersonalens specialbehörigheter

Läs mer

Mindre fartyg i kommersiell sjötrafik

Mindre fartyg i kommersiell sjötrafik Uppsats, 10 poäng VT 2006 Stockholms Universitet Juridiska Institutionen Sjörätt Handledare: Hugo Tiberg Mindre fartyg i kommersiell sjötrafik Det svenska regelverket avseende fartygssäkerhet Författare:

Läs mer

Sjötrafikförordning (1986:300)

Sjötrafikförordning (1986:300) Särskilda trafikförfattningar m.m./sjötrafikbestämmelser 1 Allm. anm. Sveriges sjöterritorium, se [1751] o.f. 1 kap. Allmänt [2301] Med fartyg avses i denna förordning varje farkost som används eller kan

Läs mer

Skrivelse avseende tillgänglighet på färja till Holmön

Skrivelse avseende tillgänglighet på färja till Holmön Umeå den 12 april 2010 Till Vägverket Norr Transportstyrelsen Umeå kommun Länstrafiken Färjerederiet Kopia till Kommunala Handikapprådet Umeå kommun Skrivelse avseende tillgänglighet på färja till Holmön

Läs mer

Rapport sjösäkerhetskurs

Rapport sjösäkerhetskurs Arkösund 2015-05- 10 Rapport sjösäkerhetskurs 2015-05- 10 Östergötlands båtförbunds sjösäkerhetskurs som är den 8 ordningen sedan 2007 genomfördes söndagen den 10 maj 2015 i Arkösund. Tillsammans med de

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om sjöfartsskydd; beslutade den 22 juni 2004. Sjöfartsverket föreskriver följande med stöd av 3, 4 och 9 förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd.

Läs mer

Seglings- och befälhavareförordning för Trelleborgs Sjöscoutkår av Svenska Scoutförbundet.

Seglings- och befälhavareförordning för Trelleborgs Sjöscoutkår av Svenska Scoutförbundet. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 För behörighet att vara befälhavare på kårens eller av kåren disponerad segel- eller motorbåt fordras att inneha av kårstyrelsen utfärdat segel- respektive motorbåtscertifikat.

Läs mer

Livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg

Livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg 1 (32) Utfärdad: 27.2.2014 Träder i kraft: 1.3.2014 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 23 1 mom. och 83 Upphäver: Trafiksäkerhetsverkets

Läs mer

Övningsprov för Förarintyg

Övningsprov för Förarintyg 1 Övningsprov för Förarintyg Förarintygsprovet fem delar ska kunna klaras på 1 timma och 30 minuter. Det krävs 60 % av poängen på varje del för ett godkänt resultat Sjökortsuppgifterna är på sjökoren 616

Läs mer

Svenska sjökort, pappers- och elektroniska, beteckningar och förkortningar i korten. Detta var Svenska sjökort, mm samt Utmärkningssystemet, mm

Svenska sjökort, pappers- och elektroniska, beteckningar och förkortningar i korten. Detta var Svenska sjökort, mm samt Utmärkningssystemet, mm Förarintyg för fritidsbåt Avsnitt och ordning Förarintyg för fritidsbåt Avsnitt och ordning De internationella sjövägsreglerna Sjötrafikförordningen (SFS 1986:300) Sjölagen Publikationer Svenska sjökort,

Läs mer

Förarintyg - allmänt och krav

Förarintyg - allmänt och krav Förarintyg - allmänt och krav Allmänt om förarintyg för fritidsbåt Förarintyg för fritidsbåtar är ett intyg om att innehavaren vid prövning visat sig ha teoretiska kunskaper om sjövägsregler, navigation,

Läs mer

BESTÄMMELSER VID SJÖVERKSAMHET

BESTÄMMELSER VID SJÖVERKSAMHET BESTÄMMELSER VID SJÖVERKSAMHET 1 Definitioner 1.1 Med segling avses färd med segel- och motorbåtar, dock ej transport (se punkt 1.2). För färd med kanot gäller bestämmelserna i punkt 8. 1.2 Med transport

Läs mer

Nya bestämmelser som rör yrkeshögskolan

Nya bestämmelser som rör yrkeshögskolan 1 (8) Version 2 Ändringar på s.7 Nya bestämmelser som rör yrkeshögskolan Regeringen har fattat beslut om ändringar i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (YHF), förordningen (2009:131) om utbildning

Läs mer

Projekt Nationella föreskrifter Referensgruppsmöten

Projekt Nationella föreskrifter Referensgruppsmöten ! Projekt Nationella föreskrifter Referensgruppsmöten Stockholm 2014-09-10 Göteborg 2014-09-11 Program Redovisning av status i projektet " Uppföljning av referensgruppens svar på Enkät 1 och Enkät 2" Utveckling

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om säkerheten på passagerarfartyg i inrikes trafik; beslutade den 9 december 2002. Utkom från trycket den 30 december 2002 SFH 1.1 Sjöfartsverket

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kompletterande bestämmelser för certifikat, auktorisationer och behörighetsbevis;

Transportstyrelsens föreskrifter om kompletterande bestämmelser för certifikat, auktorisationer och behörighetsbevis; Transportstyrelsens föreskrifter om kompletterande bestämmelser för certifikat, auktorisationer och ; beslutade den DATUM ÅR. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 2 förordningen (1994:1808)

Läs mer

Motala Segelsällskap arrangerar Navigationsutbildning 2010. Förarbevis- kustskeppare- utsjöskeppare - VHF - Kanalintyg

Motala Segelsällskap arrangerar Navigationsutbildning 2010. Förarbevis- kustskeppare- utsjöskeppare - VHF - Kanalintyg 1 Motala Segelsällskap arrangerar Navigationsutbildning 2010. Förarbevis- kustskeppare- utsjöskeppare - VHF - Kanalintyg Utbildning: Förarbevis startar Tid : Tisdagen den 12 januari kl. 18.00 Plats: Motala,

Läs mer

TSFS 2016:88. beslutade den 6 september 2016.

TSFS 2016:88. beslutade den 6 september 2016. Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:97) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLASfartyg byggda före den 1 juli 2002; TSFS 2016:88 Utkom

Läs mer

beslutade den 21 januari Ändringar införda t.o.m TSFS 2017:44.

beslutade den 21 januari Ändringar införda t.o.m TSFS 2017:44. Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhetsorganisation på rederier och fartyg som inte omfattas av förordning (EG) nr 336/2006 (konsoliderad elektronisk utgåva); beslutade den 21 januari 2009. Ändringar

Läs mer

Ändringar i behörighetssystemet

Ändringar i behörighetssystemet 1 (12) Sjöfartsinspektionen Handläggare direkttelefon Tomas Gustavsson, 011-19 13 18 Datum Vår beteckning 2000-02-28 070302-0034337 Ert datum Er beteckning Enligt sändlista Ändringar i behörighetssystemet

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhetsorganisation på rederier och fartyg som inte omfattas av förordning (EG) nr 336/2006;

Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhetsorganisation på rederier och fartyg som inte omfattas av förordning (EG) nr 336/2006; Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhetsorganisation på rederier och fartyg som inte omfattas av förordning (EG) nr 336/2006; beslutade den 21 januari 2009. Transportstyrelsen föreskriver följande

Läs mer

Arbetsinstruktion för officiella veterinärer anställda av Jordbruksverket

Arbetsinstruktion för officiella veterinärer anställda av Jordbruksverket 1(6) JORDBRUKSVERKETS INTERNA REGLER Dnr 5.1.17-4405/15 2015-05-21 Arbetsinstruktion för officiella veterinärer anställda av Jordbruksverket Jordbruksverkets interna regler är bindande och måste följas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49); SFS 2001:875 Utkom från trycket den 4 december 2001 utfärdad den 22 november 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i

Läs mer

Förutsättningarna för auktorisering av serviceföretag för fartygs säkerhetsanordningar och kraven på deras verksamhet

Förutsättningarna för auktorisering av serviceföretag för fartygs säkerhetsanordningar och kraven på deras verksamhet 1 (6) Utfärdad: 25.9.2015 Träder i kraft: 1.10.2015 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 83 Genomförd EU-lagstiftning: - Ändringsuppgifter:

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 167/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om läkarundersökning av fartygspersonal. Ärende. Beredning i utskott

Lag. RIKSDAGENS SVAR 167/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om läkarundersökning av fartygspersonal. Ärende. Beredning i utskott RIKSDAGENS SVAR 167/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om läkarundersökning av fartygspersonal Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag om

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag gällande översyn av bemannings- och behörighetsregler för nationellt reglerade fartyg

Redovisning av regeringsuppdrag gällande översyn av bemannings- och behörighetsregler för nationellt reglerade fartyg Dnr TSS 2016-404 September 2017 Redovisning av regeringsuppdrag gällande översyn av bemannings- och behörighetsregler för nationellt reglerade fartyg Innehåll FACKORDLISTA... 4 SAMMANFATTNING... 5 1 INLEDNING...

Läs mer

Regel 20 - Tillämpning

Regel 20 - Tillämpning Del C - Fartygsljus och signalfigurer Regel 20 - Tillämpning Alla väderförhållanden Från solnedgång till soluppgång Nedsatt sikt (om de finns ombord) Reglerna avseende signalfigurer skall tillämpas under

Läs mer

Uppdrag att göra en genomgång av regelverk m.m. i syfte att minska den administrativa bördan för företag

Uppdrag att göra en genomgång av regelverk m.m. i syfte att minska den administrativa bördan för företag 1 (6) Föreskriftsenheten Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Kristina Nilsson, 011-19 14 71 2003-10-20 N2003/6613/IR Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag att göra

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS XX:Y) om officiella veterinärer;

Läs mer

LUFTFARTSBESTÄMMELSE PEL M2-46 CERTIFIKAT FÖR MOTORSEGELFLVGARE

LUFTFARTSBESTÄMMELSE PEL M2-46 CERTIFIKAT FÖR MOTORSEGELFLVGARE .. LUFTFARTSBESTÄMMELSE PEL M2-46 ILMAILUHALLINTO LUFHARTSFÖAVAL T NI!\ GEN F NNISH C Vie AVIATIO All1r.:JRITY 5.5.2009 PB 186, 01531 VANDA, FINLAND, tel. 358 (0)9 4250 11, fax 358 (0)9 4250 2898 www.l

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-24 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 6 februari

Läs mer

NORRA BOTKYRKA SJÖSCOUTKÅRS SJÖCERTIFIKAT

NORRA BOTKYRKA SJÖSCOUTKÅRS SJÖCERTIFIKAT NORRA BOTKYRKA SJÖSCOUTKÅRS SJÖCERTIFIKAT Behörighet Allmänt Båttyp Seglingsområde Simmarmärket SIMMARMÄRKET kan tas av dig som är spårar- eller upptäckarscout. SIMMARMÄRKET ger dig rätt att delta som

Läs mer

C:\Documents and Settings\annjoh01\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLK11\Redovisning av regeringuppdrag - lag och förordningstext.

C:\Documents and Settings\annjoh01\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLK11\Redovisning av regeringuppdrag - lag och förordningstext. 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underlag för ratificering av FN:s internationella konvention om kontroll av skadliga påväxthindrande

Läs mer

Promemoria. Registrering av ombordvarande på passagerarfartyg

Promemoria. Registrering av ombordvarande på passagerarfartyg Promemoria Registrering av ombordvarande på passagerarfartyg 1 Innehållsförteckning 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 3 2 Författningsförslag... 4 2.1 Förordning om ändring i fartygssäkerhetsförordningen

Läs mer

Livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg Utkast

Livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg Utkast 1 (32) Utfärdad: [pp.kk.vvvv] Träder i kraft: [pp.kk.vvvv] Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009) 23 1 mom. och 83 Upphäver: Sjöfartsstyrelsens

Läs mer

Namn: Gast (grundmärke) Gast-behörigheten får delas ut av ansvarig avdelningsledare. Krav Praktiska färdigheter

Namn: Gast (grundmärke) Gast-behörigheten får delas ut av ansvarig avdelningsledare. Krav Praktiska färdigheter Gast (grundmärke) Gast-behörigheten får delas ut av ansvarig avdelningsledare. Kunna simma 200 meter. Kunna kliva i och ur en optimistjolle. Kunna sätta, skota och bärga segel i en optimistjolle. Kunna

Läs mer

Moälvens vänner är en förening för att bevara och använda Moälven II till dykutfärder och utflykter i medlemmarnas intresse.

Moälvens vänner är en förening för att bevara och använda Moälven II till dykutfärder och utflykter i medlemmarnas intresse. Moälvens vänner Dykning och skärgårdsupplevelser Bevara och använd Moälven II till dykutfärder och utflykter. Moälvens vänner är en förening för att bevara och använda Moälven II till dykutfärder och utflykter

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om segelflygarcertifikat;

Transportstyrelsens föreskrifter om segelflygarcertifikat; Transportstyrelsens föreskrifter om segelflygarcertifikat; beslutade den 15 mars 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 4 kap. 5 och 5 kap. 1 luftfartsförordningen (2010:770). TSFS 2013:16

Läs mer

c) kan slå och rätt använda överhandsknop i åtta, nyckstek, skotstek, pålstek, dubbelt halvslag och dubbelt halvslag om egen part (F2),

c) kan slå och rätt använda överhandsknop i åtta, nyckstek, skotstek, pålstek, dubbelt halvslag och dubbelt halvslag om egen part (F2), Besättningsman Bilaga 1 sid 1 Behörighetsbevis för besättningsman får beviljas den som a) kan simma 200 m (F2), b) kan hantera mindre båt (F2), c) kan slå och rätt använda överhandsknop i åtta, nyckstek,

Läs mer

Sjöinkomst, Avsnitt 22 459

Sjöinkomst, Avsnitt 22 459 Sjöinkomst, Avsnitt 22 459 22 Sjöinkomst 8 kap. 23 IL 11 kap. 4 5 IL 12 kap. 4 IL 64 kap. IL 65 kap. 11 IL prop. 1995/96:227 Sammanfattning Med sjöinkomst avses i skattelagstiftningen inkomst ombord på

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Statens haverikommission SHK

Statens haverikommission SHK Statens haverikommission SHK Utreder olyckor inom områden som: Flyg, Tåg, Militära, Yrkestrafik, Övriga olyckor och Sjöfart. Rikard Sahl Utredare - yrkesmässig sjöfart Sjökapten, verksam inom sjöfart sedan

Läs mer

Preliminär konsekvensanalys med anledning av revidering av Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:23) om arbetsmiljö på fartyg

Preliminär konsekvensanalys med anledning av revidering av Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:23) om arbetsmiljö på fartyg 1 (6) KONSEKVENSANALYS Fartygsoperativa enheten Handläggare, direkttelefon Dnr: 010202-06-16987 Bo Vallgren, 011-19 13 94 Mikael H Andersson 011-19 12 72 Preliminär konsekvensanalys med anledning av revidering

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om segelflygarcertifikat;

Transportstyrelsens föreskrifter om segelflygarcertifikat; Transportstyrelsens föreskrifter om segelflygarcertifikat; beslutade den DATUM ÅR. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 4 kap. 5 luftfartsförordningen (2010:770). TSFS 2013:XX Utkom från

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM58. Direktiv om yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfarten. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM58. Direktiv om yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfarten. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfarten Näringsdepartementet 2016-03-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 82 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv

Läs mer

Konsekvensutredning till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:12)om navigationssäkerhet och navigationsutrustning

Konsekvensutredning till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:12)om navigationssäkerhet och navigationsutrustning 1(6) Konsekvensutredning till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:12)om navigationssäkerhet och navigationsutrustning Nuvarande Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ändrade vilotidsregler för vissa sjömän. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ändrade vilotidsregler för vissa sjömän. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-17 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Ändrade vilotidsregler

Läs mer

Robust fiber. Kravspecifikation. Robust fiber företagscertifikat anläggning. Ver. 1.1

Robust fiber. Kravspecifikation. Robust fiber företagscertifikat anläggning. Ver. 1.1 Robust fiber Kravspecifikation Robust fiber företagscertifikat anläggning Ver. 1.1 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Målgrupp... 3 1.3 Giltighetstid... 3 1.4 Utfärdande... 3 1.5

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Luftfartsstyrelsens författningssamling

Luftfartsstyrelsens författningssamling Luftfartsstyrelsens författningssamling Utgivare: Maria Melchersson Tell ISSN 1652-8956 Luftfartsstyrelsens föreskrifter om ändring i Luftfartsstyrelsens föreskrifter (LFS 2008:5) om segelflygarcertifikat;

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i sjölagen (1994:1009); SFS 2012:353 Utkom från trycket den 13 juni 2012 utfärdad den 31 maj 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om sjölagen

Läs mer

om_trafiktillsta nd_for_lastbil_och_buss.pdf

om_trafiktillsta nd_for_lastbil_och_buss.pdf Trafiktillstånd Villkoren för att erhålla trafiktillstånd för att bedriva yrkesmässiga godstransporter på väg eller yrkesmässiga persontransporter på väg återfinns i Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behörigheter för sjöpersonal; SFS 2011:1533 Utkom från trycket den 23 december 2011 utfärdad den 15 december 2011. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Allmänna

Läs mer

Säkerheten på fiskefartyg

Säkerheten på fiskefartyg 1 (6) TRAFI/19281/03.04.01.00/2012 Utfärdad: 20.12.2012 Träder i kraft: 1.1.2013 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 21 3 mom.

Läs mer

Så använder du bedömningsmodellen för våld och hot i kollektivtrafiken

Så använder du bedömningsmodellen för våld och hot i kollektivtrafiken Så använder du bedömningsmodellen för våld och hot i kollektivtrafiken Den här bedömningsmodellen är framtagen utifrån de områden/företeelser i kollektivtrafikens arbetsmiljö som innebär risker för våld

Läs mer

1 Vad är problemet eller anledningen till regleringen?

1 Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Konsekvensutredning 1 (32) Datum Konsekvensutredning av förslag på ändrade behörighetskrav för tjänstgöring i inre fart Transportstyrelsens förslag: Transportstyrelsen föreslår en sänkning av tjänstgöringstiden

Läs mer

Nautic Yacht Båtförmedling

Nautic Yacht Båtförmedling Hej! Kul att du är intresserad av att köpa båt via oss på Nautic Yacht AB. Vi har arbetat med internationell båt förmedling i flera år och har en stor erfarenhet av att hjälpa kunder till en bra och säker

Läs mer

Implementeras via TSFS 2009:44

Implementeras via TSFS 2009:44 Sjövägsregler för FBVIII Navigering och sjömanskap Sid 139-152 Ansvar Utkik Säker fart Risk för kollision Åtgärd för att undvika kollision Fartyg som ska hålla undan Fartyg som skall hålla kurs och fart

Läs mer

Skatteplikt och bränsleavgift för bränslen som används i fritidsbåtar

Skatteplikt och bränsleavgift för bränslen som används i fritidsbåtar Kundanvisning om punktbeskattning 27 Skatteplikt och bränsleavgift för bränslen som används i fritidsbåtar www.tulli.fi Februari 2013 Skatteplikt och bränsleavgift för bränslen som används i fritidsbåtar

Läs mer

- inverkan på svensk arbetsmiljö till sjöss. Andrea Ahlberg

- inverkan på svensk arbetsmiljö till sjöss. Andrea Ahlberg - inverkan på svensk arbetsmiljö till sjöss Andrea Ahlberg Vad är International Labour Organization (ILO)? FN:s fackförbund för sysselsättningsfrågor. Bildades 1919 i efterdyningarna till första världskriget.

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Föreskrifter och allmänna råd om ändring i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2004:29) om livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg

Läs mer

och Boverkets byggregler, BBR

och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler om byggande och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler Läsanvisningar om byggande till regler och om BBR byggande Regelsamlingen ger en helhetssyn För att tillämpa

Läs mer

minst två 8A 68B eldsläckare, samt släckningsfilt. För den ena eldsläckaren rekommenderas effektklass 34A 183B

minst två 8A 68B eldsläckare, samt släckningsfilt. För den ena eldsläckaren rekommenderas effektklass 34A 183B 6.9 OCH 6.10 SLÄCKNINGSUTRUSTNING Enligt lag bör det finnas eldsläckare i båtar som har en förbränningsapparat med öppen låga, inombordsmotor eller över 25 kw utombordsmotor, Släckarna bör enligt Sjöfartslagen

Läs mer

Inledande bestämmelser

Inledande bestämmelser 2 (6) INLEDANDE BESTÄMMELSER... 2 TRAFIKBESTÄMMELSER... 3 FÖRTÖJNING, FÖRHALNING, FÖRFLYTTNING MM.... 3 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET M M... 4 LASTNING, LOSSNING, UPPLÄGGNING AV GODS M M... 5 SÄRSKILDA ORDNINGSFÖRESKRIFTER...

Läs mer

Allmänna körkortsregler

Allmänna körkortsregler Allmänna körkortsregler För att framföra bil med släpvagn krävs minst ett bilkörkort med behörighet B och i vissa fall behörighet BE. Obs: Fr.o.m 19 Januari 2013 inför Riksdagen en möjlighet att ta utökad

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från kravet på godkännande

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Säkerheten på fiskefartyg

Säkerheten på fiskefartyg 1 (6) TRAFI/19281/03.04.01.00/2012 Utfärdad: x.x.2012 Träder i kraft: [1.1.2013] Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009) 21 3 mom.

Läs mer

2. Båtars säkerhet Kårstyrelsen (KS) har ansvaret för att kårens båtar och ev. inlånade eller inhyrda båtar är i sjövärdigt skick (redaransvar).

2. Båtars säkerhet Kårstyrelsen (KS) har ansvaret för att kårens båtar och ev. inlånade eller inhyrda båtar är i sjövärdigt skick (redaransvar). Säkerhetsbestämmelser för sjöverksamhet 2015 Säkerhetsregler för sjöverksamhet inom Sjöscoutkåren S:t Göran. Ursprungligen antagna av kårstämman 2004. Ändrad 2007-09- 06 i avsnittet Personlig säkerhet

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om besiktning av tivolianordningar 1 ; beslutade den 26

Läs mer

Förordning (1994:1162) om skeppsmätning

Förordning (1994:1162) om skeppsmätning Särskilda trafikförfattningar m.m./skeppsmätning 1 Allmänt 1 [1101] Genom skeppsmätning fastställs ett fartygs bruttodräktighet och nettodräktighet. I fråga om svenska fartyg fastställs genom skeppsmätning

Läs mer

HAMNTAXA OCH AVGIFTER FÖR VARBERGS HAMN. ÅR 2015 och tills vidare

HAMNTAXA OCH AVGIFTER FÖR VARBERGS HAMN. ÅR 2015 och tills vidare HAMNTAXA OCH AVGIFTER FÖR VARBERGS HAMN ÅR 2015 och tills vidare HAMNTAXA Gäller från och med 2015-01-01 och tills vidare Lagstadgad mervärdesskatt tillkommer till hamntaxans avgifter Beslutad av Kommunfullmäktige

Läs mer

Anvisningar för mast och stolparbete vid Institutionen för Teknikvetenskaper, Uppsala Universitet

Anvisningar för mast och stolparbete vid Institutionen för Teknikvetenskaper, Uppsala Universitet BESLUT 2010-07-01 1(3) Dnr Teknik1:7 2010/29 Institutionen för teknikvetenskaper Box 534 751 21 Uppsala Ångströmlaboratoriet 018-471 00 00 vx www.teknik.uu.se Anvisningar för mast och stolparbete vid Institutionen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1995:665) om revisorer; SFS 2016:1344 Utkom från trycket den 30 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Regeringen föreskriver 1 att

Läs mer

TSFS 2011:46. 1 kap. beslutade den 27 april 2011.

TSFS 2011:46. 1 kap. beslutade den 27 april 2011. Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2008:81) om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis obemannat maskinrum; TSFS 2011:46

Läs mer

Regler för militär sjöfart 2013 RMS-P. Gemensam Sjösäkerhetsledningssystem Personal Drift Marin yttre miljö Fartyg och deras utrustning

Regler för militär sjöfart 2013 RMS-P. Gemensam Sjösäkerhetsledningssystem Personal Drift Marin yttre miljö Fartyg och deras utrustning Regler för militär sjöfart 2013 RMS-P Gemensam Sjösäkerhetsledningssystem Personal Drift Marin yttre miljö Fartyg och deras utrustning 2013 Försvarsmakten Regler för militär sjöfart Personal bemanning

Läs mer

Giltighetstid: tills vidare UTKAST 17.1.2013

Giltighetstid: tills vidare UTKAST 17.1.2013 1 (13) Utfärdad: [pp.kk.vvvv] Träder i kraft: [1.3.2013] Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg (1687/2009), 5 3 mom., 17 5 och 6 mom., 18 2

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om ändring i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2002:17) om säkerheten på passagerarfartyg i inrikes trafik; beslutade den 17 december

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Säkerhetsbestämmelser för Trafikkontorets Spårvägsanläggning i Göteborg och Mölndal. Arbetsfordon

Säkerhetsbestämmelser för Trafikkontorets Spårvägsanläggning i Göteborg och Mölndal. Arbetsfordon Säkerhetsbestämmelser för Trafikkontorets Spårvägsanläggning i Göteborg och Mölndal Bestämmelser om Arbetsfordon kravspecifikation, besiktning, funktionskontroll och underhåll av arbetsfordon 200/05 Fastställd

Läs mer

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad:

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad: Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1 1 kap. Gemensamma bestämmelser 1 [4301] Denna förordning innehåller bestämmelser om godkännande och hantering av bekämpningsmedel i form av växtskyddsmedel

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om certifikat, flygskolor och instruktörsutbildning för ultralätt flygplan (UL);

Transportstyrelsens föreskrifter om certifikat, flygskolor och instruktörsutbildning för ultralätt flygplan (UL); Transportstyrelsens föreskrifter om certifikat, flygskolor och instruktörsutbildning för ultralätt flygplan (UL); beslutade den 15 mars 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 4 kap.

Läs mer

Seglingsbestämmelser för Färingsö Sjöscoutkår

Seglingsbestämmelser för Färingsö Sjöscoutkår Seglingsbestämmelser för Färingsö Sjöscoutkår 1) Personliga aspekter a) Ombordvarande skall kunna simma 200 meter ha målsman med i båten. Undantag får göras för handikappade om nödvändiga säkerhetsåtgärder

Läs mer