Barn i dag En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt. Tema: Barn. Befolkning och välfärd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn i dag En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt. Tema: Barn. Befolkning och välfärd"

Transkript

1 TEMARAPPORT 2009:2 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Barn Barn i dag En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt Befolkning och välfärd

2

3 TemaRAPPORT 2009:2 Tema: Barn Barn i dag En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt Statistiska centralbyrån 2009

4 Theme REPORT 2009:2 Theme: Children Children Today Describing children s living conditions based on the Convention on the Rights of the Child Statistics Sweden 2009 Producent Producer SCB, avdelningen för befolkning och välfärd Statistics Sweden, Population and Welfare Department Box SE Stockholm Förfrågningar Karin Lundström Inquiries anna Nyman Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Barn i dag En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt. It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Children Today Describing children s living conditions based on the Convention on the Rights of the Child. Omslag/Foto: Jan-Aage Haaland, Ateljén, SCB Cover/Photo: URN:NBN:SE:SCB-2009-A40BR0902_pdf (pdf) Denna publikation finns enbart i elektronisk form på This publication is only available in electronic form on

5 Barn i dag Förord Förord Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling Barnkonventionen, eller FN:s konvention om barnets rättigheter. Denna rapport tar utgångspunkt i Barnkonventionen, och ger utifrån några av dess artiklar en bild av hur barn i Sverige har det idag, ungefär 20 år senare. Inom de områden där det är möjligt beskrivs även hur barns villkor har förändrats under de 20 år konventionen har funnits. Utifrån SCB:s olika undersökningar och register beskrivs barns levnadsvillkor ur olika aspekter. Rapporten innehåller fem olika kapitel; Barn i Sverige, Barn och deras föräldrar, Barns ekonomiska förutsättningar, Barns rätt till utbildning och Barns rätt till fritid. Rapporten har utarbetats av Marit Jorsäter, Karin Lundström (redaktör), Anna-Karin Nylin, Anna Nyman (redaktör), Lovisa Sköld och Richard Öhrvall. Värdefulla synpunkter har lämnats av en referensgrupp under arbetets gång. Statistiska centralbyrån i november 2009 Stina Andersson

6

7 Barn i dag Innehåll Innehåll Förord... 3 Inledning... 7 Om Barnkonventionen... 7 Rapportens innehåll... 7 Barn i Sverige... 9 Varje år föds barn... 9 Nära två miljoner barn Dödligheten sjunker Barn från 200 olika länder Adoptioner Region Indelningar Hushållstyp Svensk och utländsk bakgrund Socioekonomisk indelning Föräldrarnas utbildningsnivå Barn och deras föräldrar Utvecklingen av separationer Möjliga förklaringar till nedgången Bo med båda föräldrar Boende efter en separation Avstånd till frånlevande förälder Kontakt med föräldrarna Vårdnad Uttag av föräldraledighet Barns ekonomiska förutsättningar Barns rätt till en skälig levnadsstandard Låg andel ekonomiskt utsatta barn i de nordiska länderna Vad är en skälig levnadsstandard? Att mäta ekonomisk utsatthet Vilka barn är ekonomiskt utsatta? Varifrån kommer hushållets inkomster? Barns egna uppgifter om ekonomin Barns rätt till utbildning En skola för alla Respekt för andra är grundläggande i skolan Eleverna ska erbjudas den hjälp de behöver Över barn avslutade grundskolan Flickor har högre meritvärde än pojkar Nio av tio är behöriga till gymnasiet Många avbryter helt sina gymnasiestudier Drygt avslutade gymnasieskolan Statistiska centralbyrån 5

8 Innehåll Barn i dag Barns fritid Idrott och föreningsverksamhet Kultur Umgänge med vänner Vila och rekreation Lika möjligheter till fritid? Referenser Statistikkällor Referenser: Statistiska centralbyrån

9 Barn i dag Inledning Inledning Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling Barnkonventionen, eller FN:s konvention om barnets rättigheter. Denna rapport tar utgångspunkt i Barnkonventionen, och ger utifrån några av dess artiklar en bild av hur barn i Sverige har det idag, ungefär 20 år senare. Inom de områden där det är möjligt beskrivs även hur barns villkor har förändrats under de 20 år konventionen har funnits. Om Barnkonventionen Tanken på en konvention om barns rättigheter fanns långt innan Barnkonventionen blev verklighet. Det som började som diskussioner hade inför det Internationella barnåret 1979 blivit en idé som fått ordentligt fäste. En arbetsgrupp tillsattes av FN:s kommission för mänskliga rättigheter. Efter tio års arbete kunde gruppen presentera ett förslag som godkändes av kommissionen, och som år 1989 antogs av FN:s generalförsamling. 1 Sverige ratificerade Barnkonventionen år 1990, som ett av de första länderna i världen. Idag har alla länder utom USA och Somalia ratificerat Barnkonventionen. Då ett land ratificerar Barnkonventionen betyder det att landet binder sig folkrättsligt till att förverkliga konventionen. Brott mot Barnkonventionen tas dock inte upp i någon domstol. De sanktioner som finns att tillgå är enbart kritik och påtryckningar. Barnombudsmannen menar att Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Med barn avses enligt Barnkonventionen alla människor under 18 år. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar. 41 av dem är sakartiklar, som slår fast vilka rättigheter barn ska ha. De resterande artiklarna beskri- ver hur stater ska arbeta med konventionen. 2 Några av Barnkonventionens artiklar kallas för konventionens huvudprinciper. De fyra huvudprinciperna utgör tillsammans konventionens barnsyn. Det huvudsakliga innehållet i huvudprinciperna är att alla barn har samma rättigheter och lika värde, att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, att inte bara barnets överlevnad utan också dess utveckling ska säkerställas och att barns åsikter ska komma fram och visas respekt. Rapportens innehåll Rapporten innehåller fem olika kapitel. Barn i Sverige ger en beskrivning av hur gruppen barn i Sverige ser ut hur många de är, vilken bakgrund de har och var de bor. I kapitlet introduceras även några av de bakgrundsvariabler som kommer att användas i resten av rapporten, nämligen familjetyp, svensk respektive utländsk bakgrund, socioekonomisk indelning samt föräldrarnas utbildningsnivå. Nästa kapitel handlar om Barn och deras föräldrar. Kapitlet utgår från konventionens artikel 9 och 18, som slår fast att ett barn som är skilt från en eller båda sina föräldrar har rätt att upprätthålla ett personligt förhållande till och regelbunden kontakt med båda sina föräldrar, samt att föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. I detta kapitel presenteras inledningsvis hur många barn som bor tillsammans med båda sina ursprungliga föräldrar. För de barn som bor skilt från en av föräldrarna beskrivs vilken av föräldrarna barn oftast bor med, i vilken utsträckning barnet har kontakt med den 1 Unicef 2 Barnombudsmannen Statistiska centralbyrån 7

10 Inledning Barn i dag andra föräldern samt hur detta skiljer sig åt mellan olika grupper av barn. Barnkonventionens artikel 27 beskriver barns rätt till en skälig levnadsstandard. Enligt Barnkonventionen är det föräldrarna som har huvudansvaret för barnens levnadsstandard, men konventionsstater ska bistå föräldrarna i de fall det behövs. Kapitlet Barns ekonomiska förutsättningar visar hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut för olika grupper av barn. Vilka barn har en låg ekonomisk standard, vilka barn har föräldrar som får hjälp med försörjningen och hur upplever barn själva sin ekonomiska situation. I Barnkonventionens artikel 28 beskrivs barns rätt till utbildning. I Sverige ser vi barns rätt till skolgång som en självklarhet. Kapitlet Barns rätt till utbildning visar hur stor andel av alla barn som klarar sig igenom grundskolan respektive gymnasiet och vilka skillnader som finns mellan olika grupper av barn. Artikel 31 i Barnkonventionen innebär att alla barn har rätt till vila, fritid, lek och rekreation anpassat efter barnets egna förutsättningar. Det avslutande kapitlet Barns rätt till fritid handlar om hur barn i Sverige beskriver sin fritid. Statistiken i denna rapport är hämtad från ett antal olika källor, både SCB:s totalräknade register och olika urvalsundersökningar. Information om statistikkällorna och hänvisningar till tidigare publicerad statistik redovisas sist i rapporten. 8 Statistiska centralbyrån

11 Barn i dag Barn i Sverige Barn i Sverige Med barn avses enligt Barnkonventionen varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. I Sverige finns nära två miljoner barn i olika åldrar, med olika bakgrund och med olika förutsättningar. Barnkonventionen gäller alla dessa barn. Varje år föds barn Under den senaste 20 års-perioden föddes flest barn under början av 1990-talet, perioden som kommit att kallas för babyboomen. Vid slutet av 1990-talet hade barnafödandet sjunkit för att på senare år ha stigit till över födda barn om året. Varje år föds något fler pojkar än flickor. Detta tycks naturen ha ordnat för att hålla en jämn balans mellan könen i befolkningen då pojkar och män har en högre dödlighet än flickor och kvinnor. Diagram 1. Antal födda barn efter kön, Antal Pojkar Flickor Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Antalet barn ökar även genom invandring, något som varierar kraftigt över tid. På senare år har antalet invandrade barn nått nästan samma nivåer som i mitten på 1990-talet då Balkankriget härjade och gav upphov till stora flyktingströmmar. Statistiska centralbyrån 9

12 Barn i Sverige Barn i dag Diagram 2. Invandring, antal barn 0 17 år efter kön, Antal Pojkar Flickor Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Invandringstoppen år 1994 utgjordes av barn från före detta Jugoslavien medan de flesta invandrarna idag kommer från Irak. År 2006 ökade invandringen på grund av den tillfälliga ändringen av asyllagen som gällde mellan 9 november 2005 och 31 mars Lagen riktade sig bland annat till barnfamiljer med lång vistelsetid i Sverige och gav dessa en ny chans till prövning av uppehållstillstånd. Av de som den sista december 2008 bodde i Sverige tack vare den tillfälliga lagen var en fjärdedel barn. Nära två miljoner barn Det ökade antalet födslar och den stora invandringen under 1990-talet syns tydligt i antalet barn. Idag finns det totalt sett drygt 1,9 miljoner barn i åldrarna 0-17 år. Av dessa är 49 procent flickor och 51 procent pojkar. Diagram 3. Antal barn i Sverige, 0 17 år, efter kön, Antal Pojkar Flickor Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB De höga födelsetalen under 1990-talets början återspeglas i barnens åldersfördelning. Störst idag är nämligen gruppen tonåringar. 10 Statistiska centralbyrån

13 Barn i dag Barn i Sverige Diagram 4. Antal barn, 0 17 år, efter kön och ålder, Antal Flickor Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Pojkar Antal Dödligheten sjunker Under lång tid har spädbarnsdödligheten 3 sjunkit. I början på 1960-talet låg den på drygt 13 avlidna flickor per levande födda och 17 avlidna pojkar per levande födda. För omkring 20 år sedan hade dödligheten sjunkit till ungefär 5 avlidna flickor och 6 avlidna pojkar per levande födda flickor respektive pojkar. Även under de senaste åren har spädbarnsdödligheten fortsatt att sjunka. År 2008 avled 2,47 flickor och 2,50 pojkar per levande födda. Det motsvarar 131 avlidna flickor och 141 avlidna pojkar totalt under året. Diagram 5. Spädbarnsdödlighet per levande födda flickor och pojkar, Antal per levande födda Pojkar 1 Flickor Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB) Spädbarnsdödligheten avser barn som avlider innan sin ettårsdag. Statistiska centralbyrån 11

14 Barn i Sverige Barn i dag Dödligheten bland barn är som störst för spädbarn. Det är också bland dessa som dödligheten har gått ned som mest under de senaste 20 åren. I övriga åldrar avlider endast ett fåtal barn i varje ålder, men även i dessa åldrar märks en tydlig nedgång i dödligheten. Under 1989 avled sammanlagt 168 flickor och 215 pojkar i åldrarna 1 17 år. År 2008 var motsvarande antal 98 flickor och 131 pojkar. Bland barnen som föddes under 2008 beräknas 99,6 procent av flickorna och 99,5 procent av pojkarna nå 18 års ålder 4. Diagram 6. Antal avlidna barn, 0 17 år, 1989 och 2008 Flickor Pojkar Antal Antal Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Barn från 200 olika länder Av barnen i Sverige är 6 procent födda utomlands och 11 procent är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Dessa 17 procent utgör vad vi kallar barn med utländsk bakgrund. Tabell 1. Antal och andel barn 0 17 år efter bakgrund, 2008 Antal Procent Utrikes födda Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar Totalt Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB 4 Denna beräkning görs utifrån livslängstabellen för år Statistiska centralbyrån

15 Barn i dag Barn i Sverige Barnen i Sverige kommer från nära 200 olika födelseländer. Det vanligaste födelselandet bland utrikes födda barn är Irak där närmare barn är födda. Det motsvarar nära en femtedel av barnen födda utomlands. Tabell 2. De tio vanligaste födelseländerna, barn 0 17 år, 2008 Flickor Pojkar Båda könen Sverige Irak Polen Somalia Thailand Tyskland Kina Danmark Norge Jugoslavien Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Adoptioner År 2008 fanns drygt adopterade barn i Sverige, som tillsammans kommer från 145 olika födelseländer. Vanligast bland de adopterade barnen är att komma från Kina, följt av Colombia, Sydkorea och Vietnam. Ungefär 20 procent av barnen är adopterade från Kina, medan 11 respektive 10 procent kommer från Colombia och Sydkorea. Tabell 3. De fem vanligaste födelseländerna för barn, 0 17 år, adopterade under 2008 samt totalt antal adopterade barn 0 17 år, 2008 De fem vanligaste födelseländerna för barn, 0 17 år, adopterade under 2008 Totalt antal adopterade barn 0 17 år, 2008 Födelseland Antal Födelseland Antal Kina 274 Kina 3380 Sverige 162 Colombia 1796 Sydkorea 78 Sydkorea 1693 Vietnam 52 Vietnam 1623 Etiopien 46 Sverige 1180 Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Statistiska centralbyrån 13

16 Barn i Sverige Barn i dag Under 2008 adopterades 935 barn varav de flesta, nära 30 procent, kom från Kina. Efter Kina är Sverige det vanligaste födelselandet för de som adopterades under Av de 17 procent som är födda i Sverige bor de allra flesta med en av sina biologiska föräldrar och har adopterats av en styvförälder. Region Knappt barn, eller en dryg tredjedel av alla barn under 18 år, bor i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö med tillhörande förorter. Lika många barn bor i större städer och i pendlingskommuner medan något färre, barn, bor i landets övriga kommuner 5. I vilken typ av kommun barnen bor i skiljer sig åt en aning beroende på ålder. I storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö med tillhörande förorter är en stor andel av barnen småbarn och förhållandevis få tonåringar. Mönstret med många små barn i storstäderna förklaras med att barnafödandet under de senaste åren ökat i dessa områden. Diagram 7. Andel barn i olika åldrar. Barn 0 17 år, efter kommungrupp, 2008 Storstäder och förorter Större städer och pendlingskommuner 0 5 år 6 12 år år Övriga kommuner Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Procent 5 Kommunindelningen i detta stycke är en sammanslagning av Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning. Gruppen storstäder och förorter består av de tre storstäderna och 38 förortskommuner. Gruppen övriga större städer och pendlingskommuner består av 27 större städer och 41 pendlingskommuner. Gruppen övriga kommuner består av 39 glesbygdskommuner, 40 varuproducerande kommuner samt övriga kommuner. Läs mer om Sveriges kommuner och landstings kommunindelningen på 14 Statistiska centralbyrån

17 Barn i dag Barn i Sverige Indelningar För att kunna jämföra om barn i olika grupper har olika villkor delas befolkningen in i grupper utifrån hushållstyp, bakgrund, socioekonomisk grupp samt föräldrarnas utbildningsnivå. Om inget annat anges är det i rapporten följande indelningar som används. Hushållstyp De hushållstyper som används mest i rapporten är barn med ensamstående respektive sammanboende föräldrar. I de fall barnen har sammanboende föräldrar kan det vara antingen båda de ursprungliga föräldrarna, eller att barnet bor med en av sina ursprungliga föräldrar och hans/hennes nya partner i en ombildad familj. Svensk och utländsk bakgrund Indelningen i rapporten bygger på uppgifter om föräldrarnas födelseland. Med förälder avses då de vuxna i hushållet, vilket för barn i ombildade familjer innebär en av de ursprungliga föräldrarna samt hans/hennes nya partner. Till kategorin barn med utländsk bakgrund räknas de barn där båda föräldrarna är födda utomlands. Barn med svensk bakgrund är alltså de barn där minst en av de vuxna i hushållet är född i Sverige. Socioekonomisk indelning I rapporten används en grov socioekonomisk indelning, där barnet tillhör ett arbetarhushåll eller ett tjänstemannahushåll. En socioekonomisk indelning grupperar befolkningen utifrån nuvarande eller tidigare (eller maka/makes) anställningsförhållanden. Till kategorin arbetarhushåll förs yrken som normalt är organiserade inom LO, medan övriga anställda räknas som tjänstemän. Ungefär vart fjärde barn tillhör ett arbetarhushåll, och mer än hälften ett tjänstemannahushåll. Föräldrarnas utbildningsnivå I rapporten används tre olika utbildningsnivåer. Förgymnasialt utbildade föräldrar innebär att båda föräldrarna har grundskola (eller motsvarande) som sin högsta avslutade utbildning. Gymnasialt utbildade föräldrar innebär att minst en av föräldrarna har gymnasiet som sin högsta avslutade utbildning. Eftergymnasialt utbildade föräldrar innebär att minst en av föräldrarna har en eftergymnasial utbildning. Knappt hälften av alla barn har eftergymnasialt utbildade föräldrar, omkring 40 procent av barnen har föräldrar med gymnasial utbildning och 4 procent av barnen har förgymnasialt utbildade föräldrar. Statistiska centralbyrån 15

18 16 Statistiska centralbyrån

19 Barn i dag Barn och deras föräldrar Barn och deras föräldrar Föräldrar har stor betydelse för barns levnadsförhållanden på många sätt. Föräldrarnas ansvar för barnet nämns i flera av artiklarna i Barnkonventionen, bland annat när det gäller barns rätt till en skälig levnadsstandard. Men det finns också ett par artiklar som direkt rör relationen mellan barnet och föräldrarna. Det är dessa artiklar som kommer att beröras i detta kapitel. Utvecklingen av separationer Enligt Barnkonventionens artikel 9.3 har ett barn som är skilt från en eller båda sina föräldrar rätt att upprätthålla ett personligt förhållande till och regelbunden kontakt med båda sina föräldrar. Sammanlagt bor ungefär en halv miljon barn skilda från en eller båda sina biologiska eller adoptivföräldrar. Att föräldrarna separerar är den vanligaste orsaken till att ett barn skiljs från någon av sina föräldrar. En uppskattning är att ca 5 procent av alla barn föds utanför ett parförhållande och aldrig bor med båda sina biologiska föräldrar under uppväxten. Det motsvarar omkring barn under 18 år. Ytterligare ca barn har en förälder som har avlidit. En vanlig missuppfattning är att skilsmässor och separationer har ökat konstant under lång tid. Men antalet skilsmässor är ungefär detsamma idag som för 30 år sedan. När det gäller barn har risken att vara med om att föräldrarna separerar ökat under och talen, men minskat under 2000-talet. Under 2008 var drygt 3 procent av barnen med gifta eller samboföräldrar med om att föräldrarna separerade 6. Det är ungefär dubbelt så vanligt att barn med samboföräldrar är med om en separation som att barn med gifta föräldrar är det. Nedgången under 2000-talet har varit större för barn med samboföräldrar än för barn med gifta föräldrar, men under de senaste två åren har separationerna i sambofamiljer ökat något. 6 Med separation under år 2008 avses att föräldrarna var folkbokförda på samma fastighet i slutet av 2007 men inte var det i slutet av Som föräldrar räknas här biologiska föräldrar, adoptivföräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe. Statistiska centralbyrån 17

20 Barn och deras föräldrar Barn i dag Diagram 8. Andel barn, 0 17 år, som varit med om att deras föräldrar separerat åren 1986, 1991 samt efter familjetyp före separationen Procent Samboföräldrar 1 Totalt Gifta föräldrar Källa: Barn- och familjestatistik, SCB För åren kan separationer i sambofamiljer enbart redovisas om det finns gemensamma barn. I uppgifterna för år 1986 och 1991 ingår även separationer i familjer med endast särkullsbarn. En uppdelning efter barnets ålder visar att separationerna främst har minskat för de yngre barnen. Tidigare var det vanligare för yngre barn att uppleva en separation, och risken för en separation minskade ju äldre barnet blev. Idag är det inte så stora skillnader i separationsrisk beroende på ålder. Diagram 9. Andel barn som varit med om att deras föräldrar separerat år 1998 och 2008 efter ålder Procent Källa: Barn- och familjestatistik, SCB Möjliga förklaringar till nedgången Vad kan då ligga bakom de senaste årens nedgång i separationer i barnfamiljer? En möjlig förklaring är att föräldrar har blivit allt äldre när de får barn. Risken för en separation minskar ju äldre föräldrarna är när de får barn. Barn med en ung mamma (högst 22 år när barnet föddes) har dubbelt så stor risk att uppleva att föräldrarna separerar jämfört med barn med en mamma som var 31 år eller äldre när de föddes. 18 Statistiska centralbyrån

21 Barn i dag Barn och deras föräldrar Föräldrar är inte bara äldre idag när de får barn. Fler föräldrar har också en högre utbildning, och ju högre utbildade föräldrar ett barn har desto lägre är risken för en separation. Det är ungefär dubbelt så vanligt med en föräldraseparation bland barn med föräldrar som båda har förgymnasial utbildning, jämfört med barn med någon eftergymnasialt utbildad förälder. Bo med båda föräldrar Nedgången i separationer bland de yngre barnen har lett till att fler barn i åldrarna 1 5 år bor med båda sina föräldrar. Andelen har ökat från 84 procent år 1998 till 86 procent Bland de äldre barnen har denna andel istället minskat, från 67 till 62 procent, under samma period. På sikt kan även denna andel öka, om separationsriskerna minskar ytterligare eller ligger kvar på dagens nivå. Diagram 10. Andel barn 0 17 samt 1 5 och år som bor med båda sina föräldrar, Av alla barn bor 74 procent med båda sina föräldrar. Denna andel varierar inte bara efter barnets ålder utan också mellan barn i olika grupper. Barn med högutbildade föräldrar bor oftare med båda sina föräldrar. Som vi sett tidigare är separationsriskerna högre om föräldrarna har lägre utbildning, men det är också vanligare i denna grupp att föräldrarna aldrig bott ihop. Mindre än 80 procent av barn under ett år med två förgymnasialt utbildade föräldrar bor tillsammans med båda sina föräldrar. Bland barn under ett år med två eftergymnasialt utbildade föräldrar bor 97 procent med båda sina föräldrar. Skillnaderna mellan barn med olika bakgrund är också stora. Bland barn födda i Sverige med två Sverigefödda föräldrar bor 77 procent med båda sina föräldrar. Bland barn födda utomlands är motsvarande andel 62 procent. Utrikes födda adoptivbarn är de som i högst grad bor med båda sina föräldrar. Bland dem bor 83 procent med båda adoptivföräldrarna. Procent år 0 17 år år Källa: Barn- och familjestatistik, SCB. Statistiska centralbyrån 19

22 Barn och deras föräldrar Barn i dag Diagram 11. Andel barn som bor med båda föräldrar efter ålder och föräldrarnas utbildningsnivå, 2007 Procent år 1 5 år 6 12 år år Båda förgymnasial En eller båda gymnasial En förälder eftergymnasial Båda eftergymnasial Källa: Barn- och familjestatistik, SCB Barn där uppgift om en eller båda föräldrars utbildningsnivå saknas ingår ej. Diagram 12. Andel barn som bor med båda föräldrar efter ålder och bakgrund, 2008 Procent år 6 12 år år Båda föräldrar födda i Sverige Båda föräldrar födda utomlands En förälder född utomlands Barnet fött utomlands Barnet utrikes adopterat Källa: Barn- och familjestatistik, SCB Barn födda i Sverige där uppgift om en eller båda föräldrars födelseland saknas ingår ej. Andelen barn som bor med båda sina föräldrar varierar inte lika mycket beroende på var i landet barnet bor, men det finns små regionala skillnader. Lägst är andelen i storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö där 71 procent av barnen bor med båda sina föräldrar. I storstädernas förorter är familjerna mer stabila. Förortskommuner och varuproducerande kommuner är de kommungrupper där högst andel barn, 77 procent, bor med båda sina föräldrar. I gruppen varuproducerande kommuner ingår t.ex. kommuner som Värnamo, Nässjö och Gislaved. Boende efter en separation Av barn med separerade föräldrar bor mer än hälften enbart med sin mamma och ytterligare ett par procent bor hela eller större delen av tiden med sin mamma. Bara omkring 10 procent av barnen bor hela eller större delen av tiden med sin pappa. 20 Statistiska centralbyrån

23 Barn i dag Barn och deras föräldrar Det är vanligt att barn bor växelvis lika mycket med vardera föräldern efter en separation. År gällde det 28 procent av barnen med separerade föräldrar. Växelvis boende har blivit mycket vanligare under de senaste 20 åren. Vid mitten av 1980-talet bodde bara 1 procent av barnen med separerade föräldrar växelvis lika mycket med båda sina föräldrar. Växelvis boende efter en separation är vanligast i åldrarna 6 9 år. Närmare hälften av barnen i den åldern bor växelvis lika mycket med vardera förälder. Växelvis boende medför att barn har regelbunden kontakt med båda sina föräldrar. Det kan också vara en indikation på att föräldrarna tar ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling, vilket står i artikel 18.1 i Barnkonventionen. Men det kan även finnas nackdelar med att barnet flyttar mellan sina föräldrar till exempel varje eller varannan vecka. Trots att andelen barn som bor växelvis har ökat under de senaste åren är det fortfarande ett litet antal totalt sett som bor växelvis. Det är därför ännu inte möjligt att följa upp hur dessa barn mår genom urvalsundersökningar som Undersökningarna av levnadsförhållanden. Diagram 13. Boende bland barn, 0 17 år, med separerade föräldrar, Procent Flickor Pojkar Bor enbart med mamma Bor enbart med pappa Bor mest med mamma, lite med pappa Bor mest med pappa, lite med mamma Bor växelvis lika mycket med båda föräldrar Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), SCB Diagram 14. Växelvis boende bland barn med separerade föräldrar , , , samt Procent År Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), SCB Statistiska centralbyrån 21

24 Barn och deras föräldrar Barn i dag Diagram 15. Växelvis boende bland barn med separerade föräldrar, efter ålder, Procent år 6 9 år år år år Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), SCB Andelen barn som bor med sin pappa efter en separation är liten, men det har blivit vanligare över tid. Detta kan vi se om vi följer statistik som bygger på folkbokföringen. I folkbokföringen saknar vi uppgifter om växelvis boende, eftersom ett barn endast kan vara folkbokfört på en adress. Å andra sidan är statistiken totalräknad vilket gör att vi kan göra en mer detaljerad redovisning. Andelen barn som är folkbokförda hos sin pappa har ökat under de senaste åren var 13 procent av barnen som inte bodde med båda sina föräldrar folkbokförda hos sin pappa. Denna andel hade ökat till 18 procent år En liten andel av barnen, 3 procent, är inte folkbokförd hos någon av sina föräldrar och 79 procent är folkbokförda hos sin mamma. Det är vanligare att pojkar är folkbokförda hos sin pappa, 19 procent jämfört med 16 procent av flickorna. Andelen barn som är folkbokförda hos sin pappa ökar också med barnets ålder. Bland de yngsta barnen är mindre än 5 procent folkbokförda hos sin pappa medan 18 procent av de 17-åriga flickorna och 23 procent av pojkarna är det. Diagram 16. Andel barn 0 17 år folkbokförda hos sin pappa av barn som inte bor med båda sina föräldrar, efter kön, Procent Pojkar Flickor Källa: Barn- och familjestatistik, SCB 22 Statistiska centralbyrån

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM BARN och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2003:1.2

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN och deras familjer 2006 Utgivna publikationer om barn från och med 1999 i serien Demografiska rapporter 1999:3 Barn och deras familjer 1998 2000:2 Barn och deras familjer

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53% Barnfamiljerna 9 I Sverige finns drygt en miljon barnfamiljer (1,07 miljoner) med hemmaboende barn i åldrarna 0 17 år. Många ungdomar bor hemma även sedan de fyllt 18 år. Räknar vi in familjer med hemmaboende

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

Barn vars föräldrar avlidit

Barn vars föräldrar avlidit Barn vars föräldrar avlidit 69 Se tabellerna 6 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Varje år är det några tusen barn som förlorar biologiska föräldrar genom dödsfall. Knappt 1 000 barn förlorade

Läs mer

och deras familjer 2001 Del 1: TABELLER

och deras familjer 2001 Del 1: TABELLER Demografi med barn och familj BARN och deras familjer 2001 Del 1: TABELLER om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska

Läs mer

Bo nära eller långt bort?

Bo nära eller långt bort? DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2015:4 Avstånd mellan barn och föräldrar efter en separation 1975 2013 I denna rapport beskrivs det geografiska avståndet mellan barn och förälder för de barn som har föräldrar

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

6. Barn vars föräldrar avlidit

6. Barn vars föräldrar avlidit Barn och deras familjer 2004 Under år 2004 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 200 sin biologiska pappa. 16 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir andelen

Läs mer

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEM O G RA F ISK A R A PPORTER 2 0 1 3 :1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet Statistiska

Läs mer

Bilaga 3. Redovisning av familjer

Bilaga 3. Redovisning av familjer Bilaga 3. Redovisning av familjer I denna publikation har vi använt SCB:s befolkningsregister för att belysa barns familjeförhållanden. Uppgifter från olika urvalsundersökningar har använts för att belysa

Läs mer

Föräldrar och syskon

Föräldrar och syskon 32 Föräldrar och syskon Se tabellerna 4 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Trots att många barn inte bor med båda sina biologiska föräldrar har ändå de flesta tillgång till både mamma och pappa.

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Barn och unga och deras familjer 2013/2014

Barn och unga och deras familjer 2013/2014 Demografisk rapport 2015:03 Barn och unga och deras familjer 2013/2014 Stockholms län och kommuner Befolkningsprognos 2015-2024/50 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2013/2014 Demografi

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund Folkmängd i Skellefteå - efter utländsk bakgrund Beskrivning av statistiken - Bild 1 Födelseland Födelseland anger det land där personen är född. Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Barnen i befolkningen

Barnen i befolkningen 17 Barnen i befolkningen Drygt en femtedel av Sveriges befolkning är barn i åldrarna 0 17 år (22 procent). Som en följd av bl.a. låga födelsetal under en stor del av 1990 talet kommer den andelen att minska

Läs mer

4. Föräldrar och syskon

4. Föräldrar och syskon 4. Föräldrar och syskon Inledning Barn som bor hos båda sina föräldrar Omkring tre fjärdedelar av alla ursprungliga barn, 74 procent, är skrivna tillsammans med båda sina föräldrar (se tabell 4.2). Vi

Läs mer

1. Barnfamiljerna. Familjetyp

1. Barnfamiljerna. Familjetyp 1. Barnfamiljerna Familjetyp och sammanboendeform I slutet av 1999 fanns i Sverige drygt en miljon familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0-17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18-21

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Temarapport 29:4 Tema: Utbildning Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Utbildning och forskning Temarapport

Läs mer

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet 8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Nästan alla barn idag har föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är vanligtvis mamman föräldraledig. Därefter går mamman ofta

Läs mer

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden Demografidagen 2015 Välkomna önskar demograferna på SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Lena Lundkvist Johan Tollebrant Andreas Raneke Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

1. Barnfamiljerna. Barnfamiljen. Familjernas storlek Antal barn i olika familjetyper 2003

1. Barnfamiljerna. Barnfamiljen. Familjernas storlek Antal barn i olika familjetyper 2003 1. Barnfamiljerna Det fanns drygt en miljon barnfamiljer i Sverige i slutet av år 2003. I dessa familjer fanns det barn mellan 0 och 17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18 21 år räknas

Läs mer

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund 18 Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund Annika Klintefelt Vid slutet av år 22 var 1,1 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands. Det motsvarar knappt 12 procent av befolkningen. Drygt 6

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Befolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män

Befolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män Befolkning Befolkningens utveckling 189 9 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) Folkmängd Levande födda Döda 189 8 317 5 8 1 1 19 3 898 7 7 39 39 195 3 535 3 5 5 35 35 197 5 3 5 57 37 3 19 198 1 7 5 5 199

Läs mer

TEMARAPPORT 2013:4 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2013:4 UTBILDNING TEMARAPPORT 2013:4 UTBILDNING Utländska doktorander 2013 TEMARAPPORT 2013:4 UTBILDNING Utländska doktorander 2013 Statistiska centralbyrån 2013 Report 2013:4 Foreign doctoral students 2013 Official Statistics

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Förbättrad statistik om barn och deras familjer

Förbättrad statistik om barn och deras familjer Förbättrad statistik om barn och deras familjer Karin Lundström Anna Nyman facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter NY STATISTIK OM BARN SCB:s statistik om barn och deras familjer SCB publicerar årlig

Läs mer

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området = Närområdesprofil Område: Kista Antal boende inom området = 13 941 Antal arbetande inom området = 27 951 Ingående postnummerområden Källa: Posten 2013-04-01 SCB:S Registret över totalbefolkningen 2012-12-31

Läs mer

Befolkningsförändringar bland barn 2001

Befolkningsförändringar bland barn 2001 23 Befolkningsförändringar bland barn 21 Stor variation i antalet födda Antalet födda har ökat år från år sedan 1999 då antalet var som lägst sedan toppåret 199. År 21 föddes 91 466 barn, 44 238 flickor

Läs mer

Inträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Gymnasieavgångna 2006/2007. Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Inträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Gymnasieavgångna 2006/2007. Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Temarapport 2010:5 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Utbildning Inträdet på arbetsmarknaden Gymnasieavgångna 2006/2007 Utbildning och forskning Temarapport 2010:5 Inträdet Tema: Utbildning

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

2: TEXTER OCH DIAGRAM

2: TEXTER OCH DIAGRAM Sveriges nästan två miljoner barn i åldrarna 0 17 år utgör en femtedel av landets hela befolkning. Över100 000 barn är födda utomlands och ytterligare 160 000 barn har föräldrar som båda är födda utomlands.

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Den utrikes födda befolkningen ökar

Den utrikes födda befolkningen ökar 1 Utrikes födda Den utrikes födda befolkningen ökar Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den utrikes födda befolkningen fortsätter att öka. Vid årets

Läs mer

Olika familjer lever på olika sätt

Olika familjer lever på olika sätt DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2014:1 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Olika familjer lever på olika sätt om barns boende och försörjning efter en separation Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2012:1 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012

Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012 Demografisk rapport 2013:02 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012 Befolkningsprognos 2013-2022/45 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012 Demografi och sociala

Läs mer

Barn och familj. Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström

Barn och familj. Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström 23 Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström Barn och familj Livets olika skeden innebär olika familjer. Barndomens uppväxtfamilj avlöses av ungdomens flytt från föräldrahemmet till eget boende och egen

Läs mer

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo 28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om år 1999. Nedgången

Läs mer

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

Barns sociala relationer

Barns sociala relationer LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 119 Barns sociala relationer Utgivna publikationer i serien Levnadsförhållanden 1 Hälsa och sjukvårdskonsumtion 1974 2 Sysselsättning och arbetsplatsförhållanden 1974 3 Boendeförhållanden

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos 2012-06-18 Dnr: 005553-2012 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken KORT OM UPPDRAGET...

Läs mer

Barns och ungdomars flyttningar

Barns och ungdomars flyttningar Demografisk rapport 214:2 Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 Befolkningsprognos 214-223/45 Arbetet med projektet Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 utförs

Läs mer

TemaRAPPORT 2009:5. Tema: Utbildning. Högutbildades arbetsmarknad arbete inom examensområdet tre år efter examen. Utbildning och forskning

TemaRAPPORT 2009:5. Tema: Utbildning. Högutbildades arbetsmarknad arbete inom examensområdet tre år efter examen. Utbildning och forskning TemaRAPPORT 2009:5 Tema: Utbildning Högutbildades arbetsmarknad arbete inom tre år efter examen Utbildning och forskning Temarapport 2009:5 Tema: Utbildning Högutbildades arbetsmarknad arbete inom tre

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2014 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken Huvudkontoret, avdelningen för försäkringsutveckling Mats Johansson Telefon 1-116 97 85 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 29-6-26 Dnr 5788-29 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Svar på regeringsuppdrag 1 (8) Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Om denna rapport Indikatorerna i denna rapport är ett urval av de som presenterades i svar på

Läs mer

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Skolresultat, förvärvsarbete och inkomst för födda i olika regioner Binniam Kidane Karin Lundström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Om rapporten

Läs mer

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 116. Barns fritid

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 116. Barns fritid LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 116 Barns fritid LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 116 Barns fritid Statistiska centralbyrån 2009 Living Conditions Report no 116 Children s Leasure Time Official Statistics of Sweden

Läs mer

Barn- och familjestatistik

Barn- och familjestatistik Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (17) Barn- och familjestatistik 2012 LE0102 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Vuxna med svaga färdigheter

Vuxna med svaga färdigheter TEMARAPPORT 2015:2 UTBILDNING All officiell statistik finns på: www.scb.se Statistikservice: tfn 08-506 948 01 All official statistics can be found at: www.scb.se Statistics service, phone +46 8 506 948

Läs mer

Utbildningsstatistisk årsbok 2013

Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Utbildning och forskning Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Statistiska centralbyrån 2012 Yearbook of Educational Statistics 2013 Official Statistics of Sweden Statistics

Läs mer

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2001:82 1 Departement/ myndighet: Integrations-

Läs mer

Inträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Gymnasieavgångna 2008/2009. Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Inträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Gymnasieavgångna 2008/2009. Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Temarapport 2012:7 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Utbildning Inträdet på arbetsmarknaden Gymnasieavgångna 2008/2009 Utbildning och forskning Temarapport 2012:7 Tema: Utbildning Inträdet

Läs mer

VälfärdFler NÖJDA SVENSKAR. Välfärd handlar inte bara om ekonomi KVINNLIGA LÄRARE HYRESRÄTT WEBBPANELER. Högst utgifter i.

VälfärdFler NÖJDA SVENSKAR. Välfärd handlar inte bara om ekonomi KVINNLIGA LÄRARE HYRESRÄTT WEBBPANELER. Högst utgifter i. STATISTIK OM VÄLFÄRD, ARBETSMARKNAD, UTBILDNING OCH BEFOLKNING VälfärdFler KVINNLIGA LÄRARE 3/215 Högst utgifter i HYRESRÄTT Lär dig mer om WEBBPANELER NÖJDA SVENSKAR. Välfärd handlar inte bara om ekonomi

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER

UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Statistiska centralbyrån 2013 Yearbook of Educational Statistics 2014 Official Statistics of Sweden

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Statistiska centralbyrån 2008 Themed papers

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Barn- och familjestatistik 2008 LE0102

Barn- och familjestatistik 2008 LE0102 BV/PI 2008-10-27 1(11) Barn- och familjestatistik 2008 LE0102 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Temarapport 2010:2. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2009/10. Utbildning och forskning

Temarapport 2010:2. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2009/10. Utbildning och forskning Temarapport 2010:2 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2009/10 Utbildning och forskning Temarapport 2010:2 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2009/10 Statistiska

Läs mer

Samband mellan barns och föräldrars utbildning

Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning Statistiska centralbyrån 2016 Report 2016:1 Intergenerational

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Statistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)

Statistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Statistikrapport Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Befolkning Utländsk Bakgrund Hushåll Förvärvsarbetande Köpkraft

Läs mer