Barn i dag En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt. Tema: Barn. Befolkning och välfärd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn i dag En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt. Tema: Barn. Befolkning och välfärd"

Transkript

1 TEMARAPPORT 2009:2 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Barn Barn i dag En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt Befolkning och välfärd

2

3 TemaRAPPORT 2009:2 Tema: Barn Barn i dag En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt Statistiska centralbyrån 2009

4 Theme REPORT 2009:2 Theme: Children Children Today Describing children s living conditions based on the Convention on the Rights of the Child Statistics Sweden 2009 Producent Producer SCB, avdelningen för befolkning och välfärd Statistics Sweden, Population and Welfare Department Box SE Stockholm Förfrågningar Karin Lundström Inquiries anna Nyman Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Barn i dag En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt. It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Children Today Describing children s living conditions based on the Convention on the Rights of the Child. Omslag/Foto: Jan-Aage Haaland, Ateljén, SCB Cover/Photo: URN:NBN:SE:SCB-2009-A40BR0902_pdf (pdf) Denna publikation finns enbart i elektronisk form på This publication is only available in electronic form on

5 Barn i dag Förord Förord Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling Barnkonventionen, eller FN:s konvention om barnets rättigheter. Denna rapport tar utgångspunkt i Barnkonventionen, och ger utifrån några av dess artiklar en bild av hur barn i Sverige har det idag, ungefär 20 år senare. Inom de områden där det är möjligt beskrivs även hur barns villkor har förändrats under de 20 år konventionen har funnits. Utifrån SCB:s olika undersökningar och register beskrivs barns levnadsvillkor ur olika aspekter. Rapporten innehåller fem olika kapitel; Barn i Sverige, Barn och deras föräldrar, Barns ekonomiska förutsättningar, Barns rätt till utbildning och Barns rätt till fritid. Rapporten har utarbetats av Marit Jorsäter, Karin Lundström (redaktör), Anna-Karin Nylin, Anna Nyman (redaktör), Lovisa Sköld och Richard Öhrvall. Värdefulla synpunkter har lämnats av en referensgrupp under arbetets gång. Statistiska centralbyrån i november 2009 Stina Andersson

6

7 Barn i dag Innehåll Innehåll Förord... 3 Inledning... 7 Om Barnkonventionen... 7 Rapportens innehåll... 7 Barn i Sverige... 9 Varje år föds barn... 9 Nära två miljoner barn Dödligheten sjunker Barn från 200 olika länder Adoptioner Region Indelningar Hushållstyp Svensk och utländsk bakgrund Socioekonomisk indelning Föräldrarnas utbildningsnivå Barn och deras föräldrar Utvecklingen av separationer Möjliga förklaringar till nedgången Bo med båda föräldrar Boende efter en separation Avstånd till frånlevande förälder Kontakt med föräldrarna Vårdnad Uttag av föräldraledighet Barns ekonomiska förutsättningar Barns rätt till en skälig levnadsstandard Låg andel ekonomiskt utsatta barn i de nordiska länderna Vad är en skälig levnadsstandard? Att mäta ekonomisk utsatthet Vilka barn är ekonomiskt utsatta? Varifrån kommer hushållets inkomster? Barns egna uppgifter om ekonomin Barns rätt till utbildning En skola för alla Respekt för andra är grundläggande i skolan Eleverna ska erbjudas den hjälp de behöver Över barn avslutade grundskolan Flickor har högre meritvärde än pojkar Nio av tio är behöriga till gymnasiet Många avbryter helt sina gymnasiestudier Drygt avslutade gymnasieskolan Statistiska centralbyrån 5

8 Innehåll Barn i dag Barns fritid Idrott och föreningsverksamhet Kultur Umgänge med vänner Vila och rekreation Lika möjligheter till fritid? Referenser Statistikkällor Referenser: Statistiska centralbyrån

9 Barn i dag Inledning Inledning Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling Barnkonventionen, eller FN:s konvention om barnets rättigheter. Denna rapport tar utgångspunkt i Barnkonventionen, och ger utifrån några av dess artiklar en bild av hur barn i Sverige har det idag, ungefär 20 år senare. Inom de områden där det är möjligt beskrivs även hur barns villkor har förändrats under de 20 år konventionen har funnits. Om Barnkonventionen Tanken på en konvention om barns rättigheter fanns långt innan Barnkonventionen blev verklighet. Det som började som diskussioner hade inför det Internationella barnåret 1979 blivit en idé som fått ordentligt fäste. En arbetsgrupp tillsattes av FN:s kommission för mänskliga rättigheter. Efter tio års arbete kunde gruppen presentera ett förslag som godkändes av kommissionen, och som år 1989 antogs av FN:s generalförsamling. 1 Sverige ratificerade Barnkonventionen år 1990, som ett av de första länderna i världen. Idag har alla länder utom USA och Somalia ratificerat Barnkonventionen. Då ett land ratificerar Barnkonventionen betyder det att landet binder sig folkrättsligt till att förverkliga konventionen. Brott mot Barnkonventionen tas dock inte upp i någon domstol. De sanktioner som finns att tillgå är enbart kritik och påtryckningar. Barnombudsmannen menar att Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Med barn avses enligt Barnkonventionen alla människor under 18 år. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar. 41 av dem är sakartiklar, som slår fast vilka rättigheter barn ska ha. De resterande artiklarna beskri- ver hur stater ska arbeta med konventionen. 2 Några av Barnkonventionens artiklar kallas för konventionens huvudprinciper. De fyra huvudprinciperna utgör tillsammans konventionens barnsyn. Det huvudsakliga innehållet i huvudprinciperna är att alla barn har samma rättigheter och lika värde, att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, att inte bara barnets överlevnad utan också dess utveckling ska säkerställas och att barns åsikter ska komma fram och visas respekt. Rapportens innehåll Rapporten innehåller fem olika kapitel. Barn i Sverige ger en beskrivning av hur gruppen barn i Sverige ser ut hur många de är, vilken bakgrund de har och var de bor. I kapitlet introduceras även några av de bakgrundsvariabler som kommer att användas i resten av rapporten, nämligen familjetyp, svensk respektive utländsk bakgrund, socioekonomisk indelning samt föräldrarnas utbildningsnivå. Nästa kapitel handlar om Barn och deras föräldrar. Kapitlet utgår från konventionens artikel 9 och 18, som slår fast att ett barn som är skilt från en eller båda sina föräldrar har rätt att upprätthålla ett personligt förhållande till och regelbunden kontakt med båda sina föräldrar, samt att föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. I detta kapitel presenteras inledningsvis hur många barn som bor tillsammans med båda sina ursprungliga föräldrar. För de barn som bor skilt från en av föräldrarna beskrivs vilken av föräldrarna barn oftast bor med, i vilken utsträckning barnet har kontakt med den 1 Unicef 2 Barnombudsmannen Statistiska centralbyrån 7

10 Inledning Barn i dag andra föräldern samt hur detta skiljer sig åt mellan olika grupper av barn. Barnkonventionens artikel 27 beskriver barns rätt till en skälig levnadsstandard. Enligt Barnkonventionen är det föräldrarna som har huvudansvaret för barnens levnadsstandard, men konventionsstater ska bistå föräldrarna i de fall det behövs. Kapitlet Barns ekonomiska förutsättningar visar hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut för olika grupper av barn. Vilka barn har en låg ekonomisk standard, vilka barn har föräldrar som får hjälp med försörjningen och hur upplever barn själva sin ekonomiska situation. I Barnkonventionens artikel 28 beskrivs barns rätt till utbildning. I Sverige ser vi barns rätt till skolgång som en självklarhet. Kapitlet Barns rätt till utbildning visar hur stor andel av alla barn som klarar sig igenom grundskolan respektive gymnasiet och vilka skillnader som finns mellan olika grupper av barn. Artikel 31 i Barnkonventionen innebär att alla barn har rätt till vila, fritid, lek och rekreation anpassat efter barnets egna förutsättningar. Det avslutande kapitlet Barns rätt till fritid handlar om hur barn i Sverige beskriver sin fritid. Statistiken i denna rapport är hämtad från ett antal olika källor, både SCB:s totalräknade register och olika urvalsundersökningar. Information om statistikkällorna och hänvisningar till tidigare publicerad statistik redovisas sist i rapporten. 8 Statistiska centralbyrån

11 Barn i dag Barn i Sverige Barn i Sverige Med barn avses enligt Barnkonventionen varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. I Sverige finns nära två miljoner barn i olika åldrar, med olika bakgrund och med olika förutsättningar. Barnkonventionen gäller alla dessa barn. Varje år föds barn Under den senaste 20 års-perioden föddes flest barn under början av 1990-talet, perioden som kommit att kallas för babyboomen. Vid slutet av 1990-talet hade barnafödandet sjunkit för att på senare år ha stigit till över födda barn om året. Varje år föds något fler pojkar än flickor. Detta tycks naturen ha ordnat för att hålla en jämn balans mellan könen i befolkningen då pojkar och män har en högre dödlighet än flickor och kvinnor. Diagram 1. Antal födda barn efter kön, Antal Pojkar Flickor Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Antalet barn ökar även genom invandring, något som varierar kraftigt över tid. På senare år har antalet invandrade barn nått nästan samma nivåer som i mitten på 1990-talet då Balkankriget härjade och gav upphov till stora flyktingströmmar. Statistiska centralbyrån 9

12 Barn i Sverige Barn i dag Diagram 2. Invandring, antal barn 0 17 år efter kön, Antal Pojkar Flickor Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Invandringstoppen år 1994 utgjordes av barn från före detta Jugoslavien medan de flesta invandrarna idag kommer från Irak. År 2006 ökade invandringen på grund av den tillfälliga ändringen av asyllagen som gällde mellan 9 november 2005 och 31 mars Lagen riktade sig bland annat till barnfamiljer med lång vistelsetid i Sverige och gav dessa en ny chans till prövning av uppehållstillstånd. Av de som den sista december 2008 bodde i Sverige tack vare den tillfälliga lagen var en fjärdedel barn. Nära två miljoner barn Det ökade antalet födslar och den stora invandringen under 1990-talet syns tydligt i antalet barn. Idag finns det totalt sett drygt 1,9 miljoner barn i åldrarna 0-17 år. Av dessa är 49 procent flickor och 51 procent pojkar. Diagram 3. Antal barn i Sverige, 0 17 år, efter kön, Antal Pojkar Flickor Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB De höga födelsetalen under 1990-talets början återspeglas i barnens åldersfördelning. Störst idag är nämligen gruppen tonåringar. 10 Statistiska centralbyrån

13 Barn i dag Barn i Sverige Diagram 4. Antal barn, 0 17 år, efter kön och ålder, Antal Flickor Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Pojkar Antal Dödligheten sjunker Under lång tid har spädbarnsdödligheten 3 sjunkit. I början på 1960-talet låg den på drygt 13 avlidna flickor per levande födda och 17 avlidna pojkar per levande födda. För omkring 20 år sedan hade dödligheten sjunkit till ungefär 5 avlidna flickor och 6 avlidna pojkar per levande födda flickor respektive pojkar. Även under de senaste åren har spädbarnsdödligheten fortsatt att sjunka. År 2008 avled 2,47 flickor och 2,50 pojkar per levande födda. Det motsvarar 131 avlidna flickor och 141 avlidna pojkar totalt under året. Diagram 5. Spädbarnsdödlighet per levande födda flickor och pojkar, Antal per levande födda Pojkar 1 Flickor Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB) Spädbarnsdödligheten avser barn som avlider innan sin ettårsdag. Statistiska centralbyrån 11

14 Barn i Sverige Barn i dag Dödligheten bland barn är som störst för spädbarn. Det är också bland dessa som dödligheten har gått ned som mest under de senaste 20 åren. I övriga åldrar avlider endast ett fåtal barn i varje ålder, men även i dessa åldrar märks en tydlig nedgång i dödligheten. Under 1989 avled sammanlagt 168 flickor och 215 pojkar i åldrarna 1 17 år. År 2008 var motsvarande antal 98 flickor och 131 pojkar. Bland barnen som föddes under 2008 beräknas 99,6 procent av flickorna och 99,5 procent av pojkarna nå 18 års ålder 4. Diagram 6. Antal avlidna barn, 0 17 år, 1989 och 2008 Flickor Pojkar Antal Antal Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Barn från 200 olika länder Av barnen i Sverige är 6 procent födda utomlands och 11 procent är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Dessa 17 procent utgör vad vi kallar barn med utländsk bakgrund. Tabell 1. Antal och andel barn 0 17 år efter bakgrund, 2008 Antal Procent Utrikes födda Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar Totalt Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB 4 Denna beräkning görs utifrån livslängstabellen för år Statistiska centralbyrån

15 Barn i dag Barn i Sverige Barnen i Sverige kommer från nära 200 olika födelseländer. Det vanligaste födelselandet bland utrikes födda barn är Irak där närmare barn är födda. Det motsvarar nära en femtedel av barnen födda utomlands. Tabell 2. De tio vanligaste födelseländerna, barn 0 17 år, 2008 Flickor Pojkar Båda könen Sverige Irak Polen Somalia Thailand Tyskland Kina Danmark Norge Jugoslavien Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Adoptioner År 2008 fanns drygt adopterade barn i Sverige, som tillsammans kommer från 145 olika födelseländer. Vanligast bland de adopterade barnen är att komma från Kina, följt av Colombia, Sydkorea och Vietnam. Ungefär 20 procent av barnen är adopterade från Kina, medan 11 respektive 10 procent kommer från Colombia och Sydkorea. Tabell 3. De fem vanligaste födelseländerna för barn, 0 17 år, adopterade under 2008 samt totalt antal adopterade barn 0 17 år, 2008 De fem vanligaste födelseländerna för barn, 0 17 år, adopterade under 2008 Totalt antal adopterade barn 0 17 år, 2008 Födelseland Antal Födelseland Antal Kina 274 Kina 3380 Sverige 162 Colombia 1796 Sydkorea 78 Sydkorea 1693 Vietnam 52 Vietnam 1623 Etiopien 46 Sverige 1180 Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Statistiska centralbyrån 13

16 Barn i Sverige Barn i dag Under 2008 adopterades 935 barn varav de flesta, nära 30 procent, kom från Kina. Efter Kina är Sverige det vanligaste födelselandet för de som adopterades under Av de 17 procent som är födda i Sverige bor de allra flesta med en av sina biologiska föräldrar och har adopterats av en styvförälder. Region Knappt barn, eller en dryg tredjedel av alla barn under 18 år, bor i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö med tillhörande förorter. Lika många barn bor i större städer och i pendlingskommuner medan något färre, barn, bor i landets övriga kommuner 5. I vilken typ av kommun barnen bor i skiljer sig åt en aning beroende på ålder. I storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö med tillhörande förorter är en stor andel av barnen småbarn och förhållandevis få tonåringar. Mönstret med många små barn i storstäderna förklaras med att barnafödandet under de senaste åren ökat i dessa områden. Diagram 7. Andel barn i olika åldrar. Barn 0 17 år, efter kommungrupp, 2008 Storstäder och förorter Större städer och pendlingskommuner 0 5 år 6 12 år år Övriga kommuner Källa: Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB Procent 5 Kommunindelningen i detta stycke är en sammanslagning av Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning. Gruppen storstäder och förorter består av de tre storstäderna och 38 förortskommuner. Gruppen övriga större städer och pendlingskommuner består av 27 större städer och 41 pendlingskommuner. Gruppen övriga kommuner består av 39 glesbygdskommuner, 40 varuproducerande kommuner samt övriga kommuner. Läs mer om Sveriges kommuner och landstings kommunindelningen på 14 Statistiska centralbyrån

17 Barn i dag Barn i Sverige Indelningar För att kunna jämföra om barn i olika grupper har olika villkor delas befolkningen in i grupper utifrån hushållstyp, bakgrund, socioekonomisk grupp samt föräldrarnas utbildningsnivå. Om inget annat anges är det i rapporten följande indelningar som används. Hushållstyp De hushållstyper som används mest i rapporten är barn med ensamstående respektive sammanboende föräldrar. I de fall barnen har sammanboende föräldrar kan det vara antingen båda de ursprungliga föräldrarna, eller att barnet bor med en av sina ursprungliga föräldrar och hans/hennes nya partner i en ombildad familj. Svensk och utländsk bakgrund Indelningen i rapporten bygger på uppgifter om föräldrarnas födelseland. Med förälder avses då de vuxna i hushållet, vilket för barn i ombildade familjer innebär en av de ursprungliga föräldrarna samt hans/hennes nya partner. Till kategorin barn med utländsk bakgrund räknas de barn där båda föräldrarna är födda utomlands. Barn med svensk bakgrund är alltså de barn där minst en av de vuxna i hushållet är född i Sverige. Socioekonomisk indelning I rapporten används en grov socioekonomisk indelning, där barnet tillhör ett arbetarhushåll eller ett tjänstemannahushåll. En socioekonomisk indelning grupperar befolkningen utifrån nuvarande eller tidigare (eller maka/makes) anställningsförhållanden. Till kategorin arbetarhushåll förs yrken som normalt är organiserade inom LO, medan övriga anställda räknas som tjänstemän. Ungefär vart fjärde barn tillhör ett arbetarhushåll, och mer än hälften ett tjänstemannahushåll. Föräldrarnas utbildningsnivå I rapporten används tre olika utbildningsnivåer. Förgymnasialt utbildade föräldrar innebär att båda föräldrarna har grundskola (eller motsvarande) som sin högsta avslutade utbildning. Gymnasialt utbildade föräldrar innebär att minst en av föräldrarna har gymnasiet som sin högsta avslutade utbildning. Eftergymnasialt utbildade föräldrar innebär att minst en av föräldrarna har en eftergymnasial utbildning. Knappt hälften av alla barn har eftergymnasialt utbildade föräldrar, omkring 40 procent av barnen har föräldrar med gymnasial utbildning och 4 procent av barnen har förgymnasialt utbildade föräldrar. Statistiska centralbyrån 15

18 16 Statistiska centralbyrån

19 Barn i dag Barn och deras föräldrar Barn och deras föräldrar Föräldrar har stor betydelse för barns levnadsförhållanden på många sätt. Föräldrarnas ansvar för barnet nämns i flera av artiklarna i Barnkonventionen, bland annat när det gäller barns rätt till en skälig levnadsstandard. Men det finns också ett par artiklar som direkt rör relationen mellan barnet och föräldrarna. Det är dessa artiklar som kommer att beröras i detta kapitel. Utvecklingen av separationer Enligt Barnkonventionens artikel 9.3 har ett barn som är skilt från en eller båda sina föräldrar rätt att upprätthålla ett personligt förhållande till och regelbunden kontakt med båda sina föräldrar. Sammanlagt bor ungefär en halv miljon barn skilda från en eller båda sina biologiska eller adoptivföräldrar. Att föräldrarna separerar är den vanligaste orsaken till att ett barn skiljs från någon av sina föräldrar. En uppskattning är att ca 5 procent av alla barn föds utanför ett parförhållande och aldrig bor med båda sina biologiska föräldrar under uppväxten. Det motsvarar omkring barn under 18 år. Ytterligare ca barn har en förälder som har avlidit. En vanlig missuppfattning är att skilsmässor och separationer har ökat konstant under lång tid. Men antalet skilsmässor är ungefär detsamma idag som för 30 år sedan. När det gäller barn har risken att vara med om att föräldrarna separerar ökat under och talen, men minskat under 2000-talet. Under 2008 var drygt 3 procent av barnen med gifta eller samboföräldrar med om att föräldrarna separerade 6. Det är ungefär dubbelt så vanligt att barn med samboföräldrar är med om en separation som att barn med gifta föräldrar är det. Nedgången under 2000-talet har varit större för barn med samboföräldrar än för barn med gifta föräldrar, men under de senaste två åren har separationerna i sambofamiljer ökat något. 6 Med separation under år 2008 avses att föräldrarna var folkbokförda på samma fastighet i slutet av 2007 men inte var det i slutet av Som föräldrar räknas här biologiska föräldrar, adoptivföräldrar eller andra vuxna i föräldrars ställe. Statistiska centralbyrån 17

20 Barn och deras föräldrar Barn i dag Diagram 8. Andel barn, 0 17 år, som varit med om att deras föräldrar separerat åren 1986, 1991 samt efter familjetyp före separationen Procent Samboföräldrar 1 Totalt Gifta föräldrar Källa: Barn- och familjestatistik, SCB För åren kan separationer i sambofamiljer enbart redovisas om det finns gemensamma barn. I uppgifterna för år 1986 och 1991 ingår även separationer i familjer med endast särkullsbarn. En uppdelning efter barnets ålder visar att separationerna främst har minskat för de yngre barnen. Tidigare var det vanligare för yngre barn att uppleva en separation, och risken för en separation minskade ju äldre barnet blev. Idag är det inte så stora skillnader i separationsrisk beroende på ålder. Diagram 9. Andel barn som varit med om att deras föräldrar separerat år 1998 och 2008 efter ålder Procent Källa: Barn- och familjestatistik, SCB Möjliga förklaringar till nedgången Vad kan då ligga bakom de senaste årens nedgång i separationer i barnfamiljer? En möjlig förklaring är att föräldrar har blivit allt äldre när de får barn. Risken för en separation minskar ju äldre föräldrarna är när de får barn. Barn med en ung mamma (högst 22 år när barnet föddes) har dubbelt så stor risk att uppleva att föräldrarna separerar jämfört med barn med en mamma som var 31 år eller äldre när de föddes. 18 Statistiska centralbyrån

21 Barn i dag Barn och deras föräldrar Föräldrar är inte bara äldre idag när de får barn. Fler föräldrar har också en högre utbildning, och ju högre utbildade föräldrar ett barn har desto lägre är risken för en separation. Det är ungefär dubbelt så vanligt med en föräldraseparation bland barn med föräldrar som båda har förgymnasial utbildning, jämfört med barn med någon eftergymnasialt utbildad förälder. Bo med båda föräldrar Nedgången i separationer bland de yngre barnen har lett till att fler barn i åldrarna 1 5 år bor med båda sina föräldrar. Andelen har ökat från 84 procent år 1998 till 86 procent Bland de äldre barnen har denna andel istället minskat, från 67 till 62 procent, under samma period. På sikt kan även denna andel öka, om separationsriskerna minskar ytterligare eller ligger kvar på dagens nivå. Diagram 10. Andel barn 0 17 samt 1 5 och år som bor med båda sina föräldrar, Av alla barn bor 74 procent med båda sina föräldrar. Denna andel varierar inte bara efter barnets ålder utan också mellan barn i olika grupper. Barn med högutbildade föräldrar bor oftare med båda sina föräldrar. Som vi sett tidigare är separationsriskerna högre om föräldrarna har lägre utbildning, men det är också vanligare i denna grupp att föräldrarna aldrig bott ihop. Mindre än 80 procent av barn under ett år med två förgymnasialt utbildade föräldrar bor tillsammans med båda sina föräldrar. Bland barn under ett år med två eftergymnasialt utbildade föräldrar bor 97 procent med båda sina föräldrar. Skillnaderna mellan barn med olika bakgrund är också stora. Bland barn födda i Sverige med två Sverigefödda föräldrar bor 77 procent med båda sina föräldrar. Bland barn födda utomlands är motsvarande andel 62 procent. Utrikes födda adoptivbarn är de som i högst grad bor med båda sina föräldrar. Bland dem bor 83 procent med båda adoptivföräldrarna. Procent år 0 17 år år Källa: Barn- och familjestatistik, SCB. Statistiska centralbyrån 19

22 Barn och deras föräldrar Barn i dag Diagram 11. Andel barn som bor med båda föräldrar efter ålder och föräldrarnas utbildningsnivå, 2007 Procent år 1 5 år 6 12 år år Båda förgymnasial En eller båda gymnasial En förälder eftergymnasial Båda eftergymnasial Källa: Barn- och familjestatistik, SCB Barn där uppgift om en eller båda föräldrars utbildningsnivå saknas ingår ej. Diagram 12. Andel barn som bor med båda föräldrar efter ålder och bakgrund, 2008 Procent år 6 12 år år Båda föräldrar födda i Sverige Båda föräldrar födda utomlands En förälder född utomlands Barnet fött utomlands Barnet utrikes adopterat Källa: Barn- och familjestatistik, SCB Barn födda i Sverige där uppgift om en eller båda föräldrars födelseland saknas ingår ej. Andelen barn som bor med båda sina föräldrar varierar inte lika mycket beroende på var i landet barnet bor, men det finns små regionala skillnader. Lägst är andelen i storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö där 71 procent av barnen bor med båda sina föräldrar. I storstädernas förorter är familjerna mer stabila. Förortskommuner och varuproducerande kommuner är de kommungrupper där högst andel barn, 77 procent, bor med båda sina föräldrar. I gruppen varuproducerande kommuner ingår t.ex. kommuner som Värnamo, Nässjö och Gislaved. Boende efter en separation Av barn med separerade föräldrar bor mer än hälften enbart med sin mamma och ytterligare ett par procent bor hela eller större delen av tiden med sin mamma. Bara omkring 10 procent av barnen bor hela eller större delen av tiden med sin pappa. 20 Statistiska centralbyrån

23 Barn i dag Barn och deras föräldrar Det är vanligt att barn bor växelvis lika mycket med vardera föräldern efter en separation. År gällde det 28 procent av barnen med separerade föräldrar. Växelvis boende har blivit mycket vanligare under de senaste 20 åren. Vid mitten av 1980-talet bodde bara 1 procent av barnen med separerade föräldrar växelvis lika mycket med båda sina föräldrar. Växelvis boende efter en separation är vanligast i åldrarna 6 9 år. Närmare hälften av barnen i den åldern bor växelvis lika mycket med vardera förälder. Växelvis boende medför att barn har regelbunden kontakt med båda sina föräldrar. Det kan också vara en indikation på att föräldrarna tar ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling, vilket står i artikel 18.1 i Barnkonventionen. Men det kan även finnas nackdelar med att barnet flyttar mellan sina föräldrar till exempel varje eller varannan vecka. Trots att andelen barn som bor växelvis har ökat under de senaste åren är det fortfarande ett litet antal totalt sett som bor växelvis. Det är därför ännu inte möjligt att följa upp hur dessa barn mår genom urvalsundersökningar som Undersökningarna av levnadsförhållanden. Diagram 13. Boende bland barn, 0 17 år, med separerade föräldrar, Procent Flickor Pojkar Bor enbart med mamma Bor enbart med pappa Bor mest med mamma, lite med pappa Bor mest med pappa, lite med mamma Bor växelvis lika mycket med båda föräldrar Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), SCB Diagram 14. Växelvis boende bland barn med separerade föräldrar , , , samt Procent År Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), SCB Statistiska centralbyrån 21

24 Barn och deras föräldrar Barn i dag Diagram 15. Växelvis boende bland barn med separerade föräldrar, efter ålder, Procent år 6 9 år år år år Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), SCB Andelen barn som bor med sin pappa efter en separation är liten, men det har blivit vanligare över tid. Detta kan vi se om vi följer statistik som bygger på folkbokföringen. I folkbokföringen saknar vi uppgifter om växelvis boende, eftersom ett barn endast kan vara folkbokfört på en adress. Å andra sidan är statistiken totalräknad vilket gör att vi kan göra en mer detaljerad redovisning. Andelen barn som är folkbokförda hos sin pappa har ökat under de senaste åren var 13 procent av barnen som inte bodde med båda sina föräldrar folkbokförda hos sin pappa. Denna andel hade ökat till 18 procent år En liten andel av barnen, 3 procent, är inte folkbokförd hos någon av sina föräldrar och 79 procent är folkbokförda hos sin mamma. Det är vanligare att pojkar är folkbokförda hos sin pappa, 19 procent jämfört med 16 procent av flickorna. Andelen barn som är folkbokförda hos sin pappa ökar också med barnets ålder. Bland de yngsta barnen är mindre än 5 procent folkbokförda hos sin pappa medan 18 procent av de 17-åriga flickorna och 23 procent av pojkarna är det. Diagram 16. Andel barn 0 17 år folkbokförda hos sin pappa av barn som inte bor med båda sina föräldrar, efter kön, Procent Pojkar Flickor Källa: Barn- och familjestatistik, SCB 22 Statistiska centralbyrån

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN och deras familjer 2006 Utgivna publikationer om barn från och med 1999 i serien Demografiska rapporter 1999:3 Barn och deras familjer 1998 2000:2 Barn och deras familjer

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEM O G RA F ISK A R A PPORTER 2 0 1 3 :1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet Statistiska

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Barn och unga och deras familjer 2013/2014

Barn och unga och deras familjer 2013/2014 Demografisk rapport 2015:03 Barn och unga och deras familjer 2013/2014 Stockholms län och kommuner Befolkningsprognos 2015-2024/50 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2013/2014 Demografi

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Olika familjer lever på olika sätt

Olika familjer lever på olika sätt DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2014:1 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Olika familjer lever på olika sätt om barns boende och försörjning efter en separation Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012

Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012 Demografisk rapport 2013:02 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012 Befolkningsprognos 2013-2022/45 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2011/2012 Demografi och sociala

Läs mer

Barns sociala relationer

Barns sociala relationer LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 119 Barns sociala relationer Utgivna publikationer i serien Levnadsförhållanden 1 Hälsa och sjukvårdskonsumtion 1974 2 Sysselsättning och arbetsplatsförhållanden 1974 3 Boendeförhållanden

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2012:1 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida

Läs mer

VälfärdFler NÖJDA SVENSKAR. Välfärd handlar inte bara om ekonomi KVINNLIGA LÄRARE HYRESRÄTT WEBBPANELER. Högst utgifter i.

VälfärdFler NÖJDA SVENSKAR. Välfärd handlar inte bara om ekonomi KVINNLIGA LÄRARE HYRESRÄTT WEBBPANELER. Högst utgifter i. STATISTIK OM VÄLFÄRD, ARBETSMARKNAD, UTBILDNING OCH BEFOLKNING VälfärdFler KVINNLIGA LÄRARE 3/215 Högst utgifter i HYRESRÄTT Lär dig mer om WEBBPANELER NÖJDA SVENSKAR. Välfärd handlar inte bara om ekonomi

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

INTEGRATION: RAPPORT 5. Integration. utrikes födda i pensionsåldern. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

INTEGRATION: RAPPORT 5. Integration. utrikes födda i pensionsåldern. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden INTEGRATION: RAPPORT 5 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Integration utrikes födda i pensionsåldern I N T E G R A T I O N : R A P P O R T 5 Integration utrikes födda i pensionsåldern Statistiska

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo 28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om år 1999. Nedgången

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

INTEGRATION: RAPPORT 3. Integration. ett regionalt perspektiv

INTEGRATION: RAPPORT 3. Integration. ett regionalt perspektiv INTEGRATION: RAPPORT 3 Integration ett regionalt perspektiv Omslagsbilden: Kartan återkommer inne i boken och visar andelen utrikes födda i de 72 FA-regionerna år 2008. INTEGRATION: RAPPORT 3 Integration

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Statistiska centralbyrån 2008 Themed papers

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5. Ungdomars flytt hemifrån

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5. Ungdomars flytt hemifrån DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5 Ungdomars flytt hemifrån DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5 Ungdomars flytt hemifrån Statistiska centralbyrån 2008 Demographic reports 2008:5 Leaving home Statistics Sweden 2008

Läs mer

Tredje barnet en ny trend? Lotta Persson Prognosinstitutet Lotta.Persson@scb.se

Tredje barnet en ny trend? Lotta Persson Prognosinstitutet Lotta.Persson@scb.se Tredje barnet en ny trend? Lotta Persson Prognosinstitutet Lotta.Persson@scb.se Fruktsamhetsutvecklingen 1970-2010 Antal barn per kvinna 2,5 2,0 2,14 1,98 1,5 1,0 1,51 0,5 0,0 1970 1975 1980 1985 1990

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Barn- och familjestatistik

Barn- och familjestatistik Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (17) Barn- och familjestatistik 2014 LE0102 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Hushållsstatistik 2012

Hushållsstatistik 2012 FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Barnafödande i nya relationer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Barnafödande i nya relationer DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Barnafödande i nya relationer Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2 Barn och deras familjer 1999 2001:1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Så bor och lever Sverige

Så bor och lever Sverige Ny bostads- och hushållsstatistik TEMA: HUSHÅLL Så bor och lever Sverige För första gången på över 2 år kan vi presentera heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor.

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

UNGDOMARS FLYTT HEMIFRÅN EN ANALYS AV KOHORTERNA 1965-1985

UNGDOMARS FLYTT HEMIFRÅN EN ANALYS AV KOHORTERNA 1965-1985 Stockholms Universitet Sociologiska institutionen UNGDOMARS FLYTT HEMIFRÅN EN ANALYS AV KOHORTERNA 1965-1985 Karin Lundström D-uppsats i Demografi Höstterminen 2009 Handledare: Ann-Zofie Duvander 2 Sammanfattning

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Regelverk för registrering av utländska patienter

Regelverk för registrering av utländska patienter Versionsdatum: 2013-10-18 Regelverk för registrering av utländska patienter Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn vx 018-611

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

INTEGRATION: RAPPORT 2. Integration. utrikes födda på arbetsmarknaden

INTEGRATION: RAPPORT 2. Integration. utrikes födda på arbetsmarknaden INTEGRATION: RAPPORT 2 Integration utrikes födda på arbetsmarknaden INTEGRATION: RAPPORT 2 Integration utrikes födda på arbetsmarknaden Statistiska centralbyrån 2009 Integration: Report 2 Integration

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING Vuxnas deltagande i utbildning 2011/2012 TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING Vuxnas deltagande i utbildning 2011/2012 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:3 Adult participation

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar. Dir. 2009:56

Kommittédirektiv. Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar. Dir. 2009:56 Kommittédirektiv Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar Dir. 2009:56 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

På egna ben En beskrivning av ungas flytt

På egna ben En beskrivning av ungas flytt DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2015:3 På egna ben En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2 Barn och deras familjer 1999 2001:1

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Demografisk rapport 2014:07. Fruktsamhet och mortalitet 2013. Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45

Demografisk rapport 2014:07. Fruktsamhet och mortalitet 2013. Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Demografisk rapport 2014:07 Fruktsamhet och mortalitet 2013 Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Fruktsamhet och mortalitet 2013 uppdelat på födelseländer,

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

ANALYSERAR 2007:10. Utbetalning av familjeförmåner år 2006 med stöd av EG-lagstiftningen

ANALYSERAR 2007:10. Utbetalning av familjeförmåner år 2006 med stöd av EG-lagstiftningen ANALYSERAR 2007:10 Utbetalning av familjeförmåner år 2006 med stöd av EG-lagstiftningen Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för barn och familj Per Ransed Hellström 08-786 91

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

NCO 2007:13. Sociala bakgrundsfaktorer hos skadade barn och ungdomar

NCO 2007:13. Sociala bakgrundsfaktorer hos skadade barn och ungdomar NCO 2007:13 Sociala bakgrundsfaktorer hos skadade barn och ungdomar Sociala bakgrundsfaktorer hos skadade barn och ungdomar Räddningsverkets kontaktperson: Jan Schyllander, Nationellt centrum för lärande

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn CSN, rapport 2014:3 Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Sammanfattning...

Läs mer

Svenskar bosatta utomlands

Svenskar bosatta utomlands Svenskar bosatta utomlands Folke Westling [SOM-rapport nr 2012:09] Svenskar bosatta utomlands Introduktion En ökande cirkulär migration är utmärkande för den globala utvecklingen. Omkring var 20:e svensk

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Befolkningsregister i forskningen

Befolkningsregister i forskningen Befolkningsregister i forskningen 2011-05-05 Peter Abrahamsson Linus Johansson Registret över totalbefolkningen (RTB) Historiska registret Flergenerationsregistret Personnummerförändringar Folk- och bostadsräkningar

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Statistiska

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer