Officiellt organ för Svenska Styrkelyftförbundet och Nordiska Styrkelyftförbundet. Nr 2:2010 U/J-NM. Visualisering del 2.

Transkript

1 Officiellt organ för Svenska Styrkelyftförbundet och Nordiska Styrkelyftförbundet Nr 2:2010 U/J-NM Visualisering del 2 Årsmöte i SSF

2 Damir Trokic Erik Degerman Richard Jacobsson Lisa Fohlin lars Ainasoja 2 SVENSK STYRKELYFT nr 2: 2010 Marie Tunroth Erik Siira

3 LEDAREN Framtida målsättningar På Svenska Styrkelyftförbundets distriktledarkonferens föredrogs tre viktiga och prioriterade områden för SSF i framtiden. Barn och ungdomsidrott I våra tävlingsregler framgår att man kan tävla i styrkelyft från 14 års ålder. I andra RF anslutna idrotter kan man tävla från en betydligt tidigare ålder. I många av våra träningslokaler måste man vara kanske både 15 och 16 för att överhuvudtaget få träna. Varför? Naturligtvis finns en mängd motiveringar varför våra regler ser ut som de gör, men det innebär inte att allt är skrivet i sten och inte går att förändra. Riksidrottsmötet och riksidrottsförbundet har klargjort att detta område är viktigt och här kanske SSF och föreningarna måste tänka om? Barn- och ungdomsträning för styrkelyft kanske inte bara måste ske medelst skivstång och med betoning på de tre lyften och tunga vikter? Kanske stil och utförande skall vara grundpelare då barn tränar eller tävlar? Många andra idrotter bedriver ungdomsträning på helt andra sätt än genom grenspecifik träning. Titta på tyngdlyftningen. Kvastskaft, spänsthopp, kullerbyttor och gud vet vad. Friidrotten likaså. Med flera, med flera. Många goda exempel finns och vi har även goda exempel på hur barn och ungdomsidrott fungerar ute i våra egna föreningar. Detta område blir prioriterat i framtiden. Jämställdhet Hur får vi fler kvinnor till idrotten styrkelyft? Av de knappt 1000 licensierade lyftare som finns i Sverige i dag är ett hundratal kvinnor Detta trots att vi lyder under RF; s jämställdhetspolicy både som nationellt förbund, distriktsförbund och förening. Hur gör vi vår idrott mer attraktiv för båda könen? Hur väl jobbas det ute i klubbarna, distrikten och i det nationella förbundet med att marknadsföra idrotten, locka fler kvinnor till idrotten och därigenom bredda rekryteringsbasen av kvinnor till exempelvis klubbstyrelser, distriktsförbund osv.? Även här finns många goda exempel och detta område är också det prioriterat för SSF i framtiden. Elitidrotten Här har Kenneth Mattsson sjösatt en ny landslagsorganisation som styrelsen tror mycket på. Fortfarande finns ett rekryteringsarbete kvar att göra men det är styrelsens absoluta övertygelse att detta är ett vägvinnande sätt att jobba på. En större proffsighet krävs för att vi i framtiden skall hävda oss väl som nation på de internationella arenorna. Därför är gruppen samt utvecklingsgruppen viktiga grupper i Rikstränarens ansvarsområde. En sportchef kommer att rekryteras och den rollen blir en nyckelroll i hur väl SSF skall få alla komponenter att falla på plats för att framtidens svenska lyftare skall lyckas internationellt. Prioriterat område. Som synes mycket komplexa områden där inte bara en sanning finns, men om det skulle vara en sanning som finns så är det att ALLA måste samarbeta för att vi skall nå våra målsättningar! Robert Ericsson, ordförande Svenska Styrkelyftförbundet Ledaren sid 3 Distriktskonferens sid 4 Årsmöte sid 5 NM sid 6 Master VM sid 8 Norrländskan sid 9 Resultat sid 10 Visualisering sid 12 Ankis spalt sid 17 TREVLIG LÄSNING Officiellt organ för Svenska Styrkelyftförbundet och Nordiska Styrkelyftförbundet. Omslag På bilden Robin Sjögren Tack till Fladson Thiago, jaylopez och Slavomir Ulicny för kollagebilder. Sid 2 Fotograf: Fredrik Gradin Svenska Styrkelyftförbundet Munktell Arenan, ESKILSTUNA Telefon Telefax Bankgiro PRENUMERATION Prenumerationsfrågor Telefon Bankgiro Adressändring måste göras skriftligt minst tre veckor i förväg till Svenska Styrkelyftförbundet (se adress till vänster). Nuvarande adress anges genom att adresslappen på senast mottagna tidning eller dess omslag klistras på din adressändring. Vid adressändring till utlandet utgår särskild avgift. Ansvarig utgivare & redaktionsråd Robert Ericsson & Josephine Werngren UTGIVNING Utgivningsdatum för 2010 Nr Utg. vecka Manusstopp 1 v. 10 v v. 18 v v. 27 v v. 36 v v. 48 v v. 52 PRODUKTION Svensk Styrkelyft trycks på miljövänligt 90 grams Print matt papper, som är tillverkat av massa som inte är klorblekt. Layout, original och tryckproduktion S&B Stockholm SVENSK STYRKELYFT nr 2:

4 Distriktsledarkonferens Distriktsledarkonferens Dagen före årsmötet samlades representanter från sex av de åtta distrikt som är verksamma i styrkelyftsverige för en konferens om Styrkelyftförbundets nuläge och framtid. Ordförande Robert Ericsson inledde dagen med att berätta lite om de omstruktureringar som förbundet är mitt uppe i. Det innebär bland annat att kansliet kommer att ha en kanslist, Johanna Sejnered, på fulltid och en ännu inte tillsatt sportchef på halvtid. Första diskussionspunkten för dagen var under rubriken Barn- och ungdomsidrott. Många visade stort engagemang och förslagen på hur vi kan öppna vår idrott även för yngre var många. Ett problem som identifierades var vår brist på ledare. Många föreningar saknar helt ledare och tränare som kan möta barn och deras föräldrar. Detta är något som kräver en långsiktig satsning på kompetenshöjning ute i klubbarna och distrikten. Andra idéer och tips som kom upp var bland annat att snegla på hur andra idrotter aktiverar sina unga medlemmar, att använda våra egna ungdomar som ledare och förebilder, att göra miljön välkomnande och att bilda en barn- och ungdomskommitté inom Svenska Styrkelyftförbundet. Den sistnämnda idén blev verklighet redan dagen efter. Den andra diskussionen för dagen rörde jämställdhet. Vi är en idrott som domineras av män. Riksidrottsförbundet har dock satt upp mål vi har att rätta oss efter. Ett av dem är att ha en jämnare könsfördelning på styrande poster i förbund och distrikt. Vi konstaterade att vår fördelning på styrande poster ser ungefär ut som fördelningen nere på licensnivå. Omkring 10% av tävlingslicenserna är för tjejer/kvinnor. Däremot är fördelningen jämnare när det kommer till internationellt tävlande. På hemma-em i maj är t.ex. ungefär 40% av laget damlyftare. Det var roligt att se ett gäng killar och män diskutera jämställdhet med så stort engagemang. Under eftermiddagen berättade Kenneth Mattsson och Robert Ericsson lite mer ingående om landslagsorganisationens uppbyggnad och den tänkta sportchefens arbetsområden. Förhoppningen är att denna person kan göra vårt kompetenta landslag ännu bättre och ha en god kontakt med lyftare och tränare ute i landet. Hur ser det ut i din klubb? Har ni ungdomsverksamhet? Har ni gjort något speciellt för att välkomna unga? Har ni tjejer som tränar, tävlar, sitter i styrelsen i er klubb? Gör ni något speciellt för att få in fler tjejer i verksamheten? Skriv gärna och berätta hur det ser ut i er förening! Kansli.styrkelyft@sormland.rf.se 4 SVENSK STYRKELYFT nr 2: 2010

5 Årsmöte 2010 Årsmöte 2010 Svenska Styrkelyftförbundets årsmöte gick av stapeln söndag 18/4. Två distrikt var tyvärr nödgade att lämna återbud p.g.a. inställda flyg. Årsmötet gick snabbt och smidigt under inlånade mötesordförande Jonny Lundgrens ledning. Styrkelyftförbundets verksamhetsberättelse fick en genomgång. Det framkom bland annat att styrelsens målsättning, att återställa förbundets egna kapital till 250 tkr, har uppnåtts på 10 tkr när. Revisorerna rekommenderade årsmötet att bevilja styrelsen ansvarsfrihet vilket det sam-stämmigt gjorde. Årsmötet valde att gå på valberedningens förslag. Efter konstituerande möte blev styrelsens sammanställning som följer: Ordförande Robert Ericsson 1 år (omvald) Sekreterare Patrik Björk 1 år (omvald) Kassör Thomas Högberg 2 år (omvald) Vice ordförande Kenneth Mattsson 2 år (omvald) Vice sekreterare Karolina Arvidsson 2 år (nyval) Ledamot Johnny Wiklund 1 år (omvald) Inta Ansevica och Bengt Winbladh ställde inte upp för omval. Hela valberedningen omvaldes och ser ut som följer: Willy Candemyr - ordförande/ sammankallande Lucia Christensen Tony Ekblad Johnny Wiklund Karolina Arvidson Kenneth Mattsson Patrik Björk Robert Eriksson Thomas Högberg SVENSK STYRKELYFT nr 2:

6 Nordiska Mästerskapen Nordiska Mästerskapen! Detta år gick Nordiska Mästerskapen i den finska staden Tammerfors. Sveriges lag bestod av 17 deltagare, varav 7 st tjejer. Det var längesen Sverige hade så många tjejer med på Nordiska, så det anser jag är mycket positivt. Negativt var all ovisshet om vi alls skulle komma iväg på grund av vulkanutbrottet på Island och askmolnet som det resulterade i. När vi väl förstod att planet skulle gå var det väldigt många som var lättade av att det hela blev av. Vi bodde mitt ute på landet och det visade sig mycket väl när hotellpersonalen lurade iväg Jouni och arton hungriga ungdomar ut på jakt efter en restaurang. Värdinnan sa att det inte skulle vara så långt, men när Jouni frågade om vägen så visade det sig att det var mer än en mil att promenera enkel väg, så det var bara att gå tillbaka. Tävlingsdagen När alla med nöd och näppe hade klarat invägningen, så var det dags för tävling. Först ut var damerna, både ungdomarna och juniorerna. Vår lättaste lyftare Frida Leandersson vägde in i 52an. I knäböjen tog Frida till sist 110kg, och i de två resterande grenarna fick hon ihop 50kg i bänken och 117,5kg i marken. Totalt sett blev det sammanlagda resultatet personligt rekord med 5kg. Marie hade det tufft med invägningen, men efter en stund klarade hon precis att väga 60,0kg. Hon fick serien 110kg i knäböj, 57,5kg i bänken och 155kg i marken. Hon klarade att slå svenskt rekord i marklyft för femte gången! Hennes fina resultat belönades med att bli bästa ungdom dam. Nästa lyftare ut var Hanna Leandersson som vägde in i 67,5kg-klassen, en av få lyftare som har gjort landslagsuppdrag förut. Hennes resultat blev mycket godkända, tangerat personbästa i det sammanlagda resultatet. Ina Fager, tävlande för Västra AK, med endast fem tävlingar i bagaget, satte både svenskt och nordiskt rekord i knäböjen med 165kg. Hon satte även nordiskt rekord i marklyftet, där hon tog 167,5kg. Ett mycket fint resultat! Bland juniorerna var vår lättaste lyftare Emelie Ullström som vägde in i 52kgklassen. Hon tog 105kg i knäböjen, 57,5kg i bänkpress och 110 kg i marklyft vilken gav 272,5 kg sammanlagt. I klass 82,5an var Josefine Bark med. Det var hennes andra tävling. I knäböjen tog hon 155 kg, i bänkpress 72,5kg och i marken 167,5 kg i ett riktigt kämpar lyft. Detta gav 395 kg sammanlagt och ett guld. Den tredje junior tjejen var Viktoria Gvozdenovic. Även hon gjorde en väldigt bra tävling. I knäböj tog hon 190 kg, i bänkpress 97,5 kg och i marklyft 160 kg. Detta gav henne sammanlagt 447,5 kg och ett guld. Juniortjejerna vann även i laget för bästa nation. Bland ungdomskillarna var den lättaste lyftaren var Niklas Nordling som gick i 75an. I knäböj tog han 220 kg, i bänkpress 120 kg och i marklyft 215 kg. Detta gav honom 555 kg sammanlagt. I 82,5an var Jonas Wennberg. I knäböj tog han 215kg, i bänkpress 110 kg och i marklyft 230kg. Det gav även honom 555 kg sammanlagt. Även detta var en väldigt bra prestation. Den tredje och tyngsta ungdomslyftaren var Erik Gunhamn. I knäböj gjorde Erik 282,5kg och detta var personligt rekord, sen var det dags för bänken och där gjorde han 145kg. I marken gjorde han en jätte prestation dä han drog hela 288kg och detta innebar även att detta var Nordiskt rekord. Förutom detta så satte han även Nordiskt rekord sammanlagt med hela 715,5kg och han klarade även kvalgränsen till ungdoms vm med 35,5 kg. Inte nog med detta så blev han bäste ungdom på poäng och givetvis så vann Erik sin viktklass. Juniorkillarna gjorde även de bra 6 SVENSK STYRKELYFT nr 2: 2010

7 Nordiska Mästerskapen prestationer. Den lättaste lyftaren var Erik Svensson. Han tog 230 kg i knäböj som var personligtrekord med 7,5 kg, i bänken tog 115 kg och i marklyft 242,5 kg marklyft som var även det personligtrekord med 22,5 kg. Detta gav han en andra placering. I klass 75an var Marcus Gabrielsson taggad. I knäböj tog han 232,5 kg, i bänkpress 142,5 kg och i marklyft tog han 235 kg. Sammanlagt fick han 510 kg. Timoteus Strågefors gjorde även han en bra serie i 82,5an. I knäböj tog han 220 kg, i bänkpress han oss och bommade sina två första lyft på 140 kg. Men i tredje lyftet höjde han 7,5 kg och taggade till ordentligt och tog 147,5 kg. I marklyft tog han sin första vikt på 225 kg. Han försökte även på 252,5 kg som skulle ge honom en tredje plats men det blev lite för tungt. I 90 kg klassen så hade vi från början två killar med men tyvärr så försvann Lars i bänken men vi hade Aton Bergman som gjorde 260kg i knäböj, i bänken blev det 155kg och marken blev det tävlingspers med hela 270kg. Sammanlagt blev 685kg. Detta var Antons landslagsdebut och det slutade med ett guld så det var mycket imponerande. Både jag och Jouni vill tacka för en mycket trevlig helg med många bra resultat Mattias Nilsson - coach Emelie Ullström Viktklass: 52 kg. Meriter: En SM-medalj. Hur kommer det sig att jag började med styrkelyft: Började först med styrketräning och tyckte att det var väldigt roligt, sen blev jag nyfiken på att testa knäböj, bänk och mark och tyckte att även det var roligt. Sen är det några i klubben som är intresserade av styrkelyft och ville starta upp klubben med licenserade lyftare. Roligaste gren: Marklyft. Roligast med Nordiska: Det roligaste är att ha fått chansen att få delta i nordiska och att man får se hur det går till på lite större tävlingar. Och så är det själklart en erfarenhet att ha med sig. Josefine Bark Viktklass 82,5 kg Meriter: Ett SM-guld Jag tävlar för klubben Södra TK som håller till i södra Stockholm. Jag började med att träna styrkelyft som komplement till friidrotten där jag har tävlat i kula och diskus. Varje år anordnar klubben en tävling runt jul som heter lucia-bänken. Vinnaren får en julskinka. Senast gick det ganska bra för oss tjejer så vi bestämde oss för att har ett damlag i styrkelyftserien, sen sa det bara vips så var jag fast. Jag tycker knäböjen är roligaste grenen för allt kan hända och man kan lägga på mycket vikter. Det roligaste inför Nordiska är att få tävla för landslaget med alla andra sjukt bra lyftare och så vill jag kämpa för att få ett riktigt grymt resultat. SVENSK STYRKELYFT nr 2:

8 Master VM Master-VM Bänkpress Orlando 2010 Det blev USA som anordnade året Bänk-VM Masters 31 mars till 3 april. Med dagens upplägg där lyftarna betalar alla kostnader själva blev det fem deltagare från Sverige. Ett flertal länder har samma system och man ser detta på totala antalet deltagare ju längre bort tävlingarna läggs. Jag tänker då mest på européer. Den svenska truppen bestod av vår coach Lars Maskot Ahlqvist, Tomas Ring, Conny Andersson, Mikael Jaldefors, Mats Hedberg, Mujir El-Alami samt undertecknad som domare och biträdande coach. Tävlingarna hölls på Hyatt Hotel som låg inne på Orlandos flygplats. Robert Keller och hans mannar hade fått till ett bra arrangemang och det var väldigt bekvämt och praktiskt att slippa all form av transfer speciellt i en stad med stora avstånd. En eloge till arrangören för ett bra upplägg! Tävlingarna startade på onsdag utan svenskt deltagande. Först ut var Tomas Ring i klass MII 82,5 kg som tyvärr bara några dagar före tävling drabbats av bud i familjen. Detta hade givetvis påverkat Tomas och dessutom en snabb utresa gjorde att Tomas inte fick bästa möjliga förberedelser. En fjärdeplats med 182,5 kg visade att han ändå är med i världstoppen och segervikten i klassen på 200 kg är inga oöverkomliga vikter för framtiden. Näste svensk blev Conny Andersson MII 90 kg som blev vår enda medaljör. 197,5 kg räckte till en fin bronspeng! Stabil insats och fina lyft visar att Conny även i fortsättningen kommer blanda sig i topplaceringarna. Känns som att även här finns mer kg som förhoppningsvis kommer framåt om han får vara frisk och kan träna regelbundet. Grattis Conny! Vårt stora guldhopp var Mikael Jaldefors i MI 110 kg. Mikael som har en enorm kapacitet fick tyvärr inte till det och fick tre underkända lyft. Första lyftet stördes av att ett vårdslöst avlyft vilket gjorde att han släppte stången före Mikael fått kroppen i rätt ställning. Detta resulterade i fel vinklar och kraft på korrigering av stången. Resultatet blev ett rumplyft och sned uträtning. Nytt andra försök, bra lyftning men en allt för tidig rack- signal före Mikael pressat klart gjorde att vi domare (jag satt sida) var tvungna att ge röd signal. Visst fanns en liten lyftningstendens på baken men aldrig ett lyft och här kanske ett besök hos juryn hade lönat sig vilket jag kan säga utan att ha gulblå inställning. Jag kunde ju dock inte själv påpeka detta som aktiv domare. I tredje lyften var dock krafterna inte riktigt där med ett klart rumplyft som följd. Surt för här vanns klassen på blygsamma 235kg, betänk att Mikael gick in på 275 kg. Nu vill vi bara att Mikael inte låter sig nedslås utan kommer igen. Det finns nya medaljer att hämta framåt och han är helt klart en absolut guldfavorit i tävlingarna. Sista tävlingsdagen hade Mats Hedberg i MI 125 kg och Mujir El-Alami i MIII 125 kg. Mats tog en femte plats med 225 kg visserligen en bit efter bästa vikten på 292,5 kg men ändå en stabil insats och här finns säkert ett antal kilo till. Mats är en stabil lyftare och förlitar sig på sin grundstyrka. Detta gav oss välkomna lagpoäng. Även Mujir fick en femteplats med 165 kg Mujir som fick publiken att jubla och applådera högljutt vid första lyftet. Pga att oväsen i hallen missade man uppropet så med 10 sekunder kvar kommer Mujir inrusande på flaket, slänger bälte och handlindor på golvet, kastar sig på bänken och kastar upp 155 kg som om det var en tom stång! Stort publikjubel och applåder. Undrar vad den styrkan kom ifrån? Bra insats av Mujir och nya lagpoäng! Slutligen vill jag göra en liten reflektion och egna funderingar om framtiden för våra veteraner. Jag tycker det är synd att vi med dagens upplägg inte hanterar våra veteranlandslag som övriga landslag. Jag har full förståelse att detta i botten härrör sig till ekonomiska faktorer men även organisatoriskt bör man ha samma upplägg som de andra landslagen. Man ser att deltagarantalet blir förhållandevis lågt och att inte ha några damer med alls är tråkigt och nedslående. Som jag påpekade tidigare har platsen för tävlingen stor betydelse och deltagarantalet sjunker med avstånden så inte bara i det svenska laget. Utan att varken komma med utfästelser och löften skall jag ta upp detta med SSF:s styrelse för kanske finns möjligheter framåt att införliva veteranerna i verksamheten som ett riktigt landslag för de som tas ut till ett landslag representerar ju trots allt Sverige. Med samma kriterier och uttagsregler som hos övriga landslag stärks dessutom statusen och vi bör även betänka att många av landets idag absolut bästa lyftare har en ålder eller närmar sig åldern för veterantävlan. Jag tycker personligen man bör se huruvida framtidens nya bidragsregler passar in för att även kostnadstäcka våra veteranlandslag och även om det inte kan utgå full täckning så kanske man kan ge något bidrag eller delfinansiering i framtiden. Som sagt, jag ger inga löften men lovar att åtminstone väcka frågan nästa gång jag träffar mina kollegor i SSF:s styrelse. Till sist vill jag tacka alla lyftare, Tomas, Conny, Mujir, Mats och Mikael för att ni kom till Orlando och ställde upp för vårt land. Tack också till Lars Maskot Ahlqvist för coachning och hjälp vid tävlingen! Ett extra stort tack till Maskot med fru för guide och praktisk hjälp, Conny Andersson med fru för en kanonkväll på Disney samt Mikael Jaldefors med fru och föräldrar för en kanondag på Univeral Studios. Ni gjorde alla denna resa till något extra när jag för första gången besökte landet Over There! Patrik Björk IT-Domare samt biträdande coach Bänk- VM Masters SVENSK STYRKELYFT nr 2: 2010

9 Norrländskan Norrländskan stor och stark Norrlandsmästerskapen är en tävling med goda traditioner. Många fina lyftare har slagit igenom på dessa mästerskap och bredden är ofta stor. Det norra distrikten är vidsträckta och därmed spänner tävlingen över ett enormt geografiskt område. I år gick tävlingen i Jokkmokk där klubbens starke man Christer Högström har byggt upp en imponerande verksamhet, både bland aktiva och funktionärer. Många i byn är engagerande och det bidrar till en gemytlig och trivsam stämning. Under de senaste åren har flera tävlingar arrangerats och detta alltid med mycket goda resultat. Jag tror alla lyftare som varit i Jokkmokk och tävlat känt sig väl omhändertagen. Arenan för årets mästerskap var den mest välsmyckade på år och dar. Jag kan inte erinra mig något annat tillfälle som varg, björn och ren konkurrerat om uppmärksamheten med lyftarna på podiet men i Jokkmokk, där kan man konsten att skapa visuell storhet. Imponerande minst sagt. Startfältet vid årets mästerskap var stort. Ett 50-tal lyftare gjorde upp om styrkelyftsmedaljerna på lördagen och 24 atleter kämpade i bänkpressmomentet på söndagen. Lördag Under styrkelyftet bjöds det på mycket fin lyftning och klart var att det var många som siktade på att kvala in till RM i klassisk lyftning. En del lyckades och vissa andra fick bita i gräset och får inrikta sig på att träna ytterligare för att nå upp till de satta kvalgränserna. Bäst bland de klassiska lyftarna var Lars Berglund som fick ihop 642,5 kg i herrarnas klass -100 kg. Bland de ordinärt lyftande herrarna var det som vanligt Markus Larsson, Kiruna AK, i klass +125 kg som dominerade. Ordinärt och ordinärt Det är mycket lite som är ordinärt när Larsson betvingar stål och lyfter. Vad sägs om 375 kg i knäböj och därefter 320 kg i bänkpress? Toppklass! Han passade även på att dra till sig 242,5 kg i marklyft för ett sammanlagt nytt personligt rekord på 937,5 kg. Han ökar än den gode Larsson. På damsidan var det sedan mycket glädjande att se Maria Johansson, Skellefteå AK, i fin form. Det var flera år sedan hon på allvar gjorde sitt namn rättvisa inom styrkelyft men vi som känner henne vet att det finns urkraft i annat än bara bänkpressmomentet. Nu var det ju förvisso där hon gjorde det mest uppseendeväckande resultatet med 160 kg, men med 145 kg i knäböj och 175 kg i marklyft kasserade hon in ett nytt sammanlagt rekord även hon. Bara att SL-tjejerna i landet hukar sig för explosiva Maria har laddat med torrt krut! På damsidan hittade vi även tävlingarnas mest långväga gäst i Elisabeth Söderberg, Smedjebackens AK. Mer än 100 mil enkel väg var ingenting som avskräckte och som luttrad norrlänning så var det uppfriskande att se. Timman hann bli tämligen sen innan tävlingsdagen var över och det var med tunga ögonlock horisontellt läge intogs på hotellet för en natts skön sömn. Söndag Efter lördagens fullkomliga orgie i lyftning så fick man här hålla i hatten hårt för att inte missa nått. Två grupper med bänkpress går en hel del snabbare än 50 lyftare som kör SL. Kvalitén på lyftarna var också rejält hög. Chans på svenska rekord fanns på flera håll och några lyftare infriade de högt ställda förväntningarna. Jag vill gärna börja med att framhålla Sven Thörngren, IFK Umeå. Han är en av de mogna herrarna som ofta ställer upp som domare och även tillför ordentlig klass på lyftningen när han är med. Denna gång så tog han helt sonika och stänkte upp nytt svensk rekord i M3 bänkpress i klass -90 kg, som om han aldrig gjort annat. Svens kapacitet är enormt hög och han gjorde även ett gott försök på världsrekordet 195 kg. Det finns mycket goda förhoppningar om att han kommer lyckas med detta i framtiden. Någon som tvärtemot Sven är ung är Sundsvalls Christoffer Alman J-75 kg. Han har gått framåt med stormsteg och lyckades här betvinga hela 203 kg och skrev därmed in sig i historieböckerna som landets främste juniorbänkare i klassen. Bland tjejerna ville inte Kirunas Nina Eriksson vara sämre så hon begärde 100,5 kg för nytt rekord i juniorernas klass -56 kg och visst fixade hon det. Nina och Markus Larsson bär Kirunas fana högt och kommer att representera Sverige vid kommande VM tävlingar. Två andra landslagslyftare som kollade formen var Sundsvallarna Fredrik Svensson, 300 kg i +125 kg, och Mikael Lundin, 260 kg i klass -100 kg. Sett över hela helgen skall Jokkmokk SLK ha en mycket stor eloge för sin brinnande arrangörsvilja och det är svårt att inte speciellt framhålla Christer Högström som gör mycket för sporten i det norra distriktet. Norrlandsmästerskapen ÄR en stor tävling och skall så förbli. Hoppas att nästa års arrangör ser årets upplaga som fin inspiration. Patrik Hedqvist Luleå AK Patrik Hedqvist Tessie Ahlstrand David Dadvande SVENSK STYRKELYFT nr 2:

10 Resultat Resultat Resultat U-/JSM 2010 Viktklass 56,00 Plac Namn Förening Vikt Knäböj Bänkpress Marklyft Total Poäng 1 Mohammed Alshami Falköpings TK 54,60 90,00 80,00 120,00 290,00 270,70 2 Daniel Jabbari Hassela Powerteam 55,80 72,50 62,50 115,00 250,00 228,39 - Martin Waleed Jönköping SK 52,90 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Viktklass 60,00 1 Sebastian Alman Sundsvalls AK 60,00 135,00 80,00 155,00 370,00 315,56 2 Remon Betkano Jönköping SK 58,80 125,00 72,50 165,00 362,50 314,98 3 Marek Dawidowicz Täby AK 59,70 140,00 65,00 140,00 345,00 295,59 1 David Dadvande Luleå AK 67,40 225,00 112,50 223,00 560,50 432,67 2 Marcus Hansson ASK Eskilstuna 67,40 165,00 105,00 175,00 445,00 343,51 3 Hendrik Nilsson TK Trossö 66,30 170,00 80,00 172,50 422,50 330,51 4 Joakim Engström Degerfors AK 65,80 120,00 85,00 170,00 375,00 295,19 5 Tobias Karlsson Kalmar AK 64,20 130,00 62,50 140,00 332,50 267,18 6 Johan Johansson Degerfors AK 63,90 102,50 70,00 147,50 320,00 258,16 7 Dani Bobrova Falköpings TK 65,40 120,00 70,00 130,00 320,00 253,17 8 Oskar Eriksson Hassela Powerteam 66,10 82,50 65,00 140,00 287,50 225,46 9 Johan Eriksson Hassela Powerteam 67,50 75,00 65,00 132,50 272,50 210,10 1 Niklas Nordling Säffle AK 74,60 225,00 112,50 225,00 562,50 402,32 2 Johan Carlsson Falköpings TK 74,45 160,00 105,00 202,50 467,50 334,84 3 Conrad Hansson Örebro KK 74,00 177,50 107,50 180,00 465,00 334,48 4 Simon Karlsson Kalmar AK 74,65 165,00 75,00 170,00 410,00 293,11 5 Oscar Dahl Jönköping SK 71,65 120,00 95,00 175,00 390,00 287,18 6 Mattias Lappalainen Umeå Power 74,25 145,00 82,50 155,00 382,50 274,48 7 Fredrik Sjölen Hassela Powerteam 73,15 92,50 70,00 137,50 300,00 217,58 1 Jonas Wennberg Luleå AK 81,35 217,50 110,00 242,50 570,00 385,11 2 Viktor Hällvall Jönköping SK 78,15 200,00 112,50 200,00 512,50 355,18 3 Alexander Björk Jönköping SK 76,75 190,00 85,00 200,00 475,00 333,17 4 Stefan Fastborg Umeå Power 81,50 150,00 122,50 202,50 475,00 320,56 Viktklass 90,00 1 Erik Gunhamn Kalmar AK 87,95 270,00 125,00 275,00 670,00 432,88 2 Robin Niemi Luleå AK 83,40 217,50 107,50 202,50 527,50 351,11 - Fredrik Svensson Karlstads AK 86,35 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Viktklass 100,00 1 Johannes Eklund IFK Dannemora/Österby 97,45 240,00 115,00 220,00 575,00 353,69 2 Erik Siira Kiruna AK 97,75 217,50 100,00 237,50 555,00 340,94 3 Daniel Axelsson Falköpings TK 90,45 225,00 90,00 230,00 545,00 347,05 4 Mathias Rundqvist Kalmar AK 91,00 120,00 90,00 180,00 390,00 247,59 5 Mattias Ortmann Jönköping SK 95,85 120,00 75,00 130,00 325,00 201,35 Viktklass Viktor Erkki Kalmar AK 136,00 210,00 120,00 210,00 540,00 303,11 Herr Junior 1 Erik Svensson Falköpings TK 67,50 222,50 117,50 220,00 560,00 431,77 2 Edmon Georges Jönköping SK 63,05 92,50 82,50 115,00 290,00 236,66 1 Marcus Gabrielsson Jönköping SK 70,55 230,00 137,50 235,00 602,50 448,83 2 Athanasios Papapanagiotou Lunds TK 74,20 210,00 115,00 215,00 540,00 387,69 3 Jonas Nilsson Öjeby AK 74,30 220,00 112,50 207,50 540,00 387,32 4 Karam Younan Jönköping SK 71,45 160,00 97,50 192,50 450,00 332,05 1 Timoteus Strågefors Jönköping SK 78,55 215,00 145,00 240,00 600,00 414,44 2 Richard Jacobsson Örebro KK 82,00 200,00 157,50 200,00 557,50 374,84 3 Kaess Khedheir Jönköping SK 81,20 190,00 135,00 210,00 535,00 361,87 4 Rami Waleed Jönköping SK 78,60 190,00 130,00 200,00 520,00 359,03 5 Henrik Aringer TK Trossö 78,85 175,00 130,00 200,00 505,00 347,96 6 Mikael Meijer Karlstads AK 81,70 120,00 110,00 185,00 415,00 279,65 Viktklass 90,00 1 Erik Degerman Öjeby AK 88,60 320,00 202,50 300,00 822,50 529,35 2 Anton Bergman Borlänge AK 88,00 270,00 165,00 260,00 695,00 448,90 3 Lars Ainasoja Sundsvalls AK 89,55 235,00 170,00 280,00 685,00 438,42 4 John Börjesson Jönköping SK 87,45 240,00 130,00 230,00 600,00 388,84 5 Joakim Käpynen Storfors AK 89,40 215,00 150,00 215,00 580,00 371,54 6 Jonas Schröder Karlstads AK 86,75 195,00 150,00 230,00 575,00 374,27 Viktklass 100,00 1 Mattias Ivarsson Göteborgs SK 93,45 317,50 217,50 290,00 825,00 517,08 2 Axel Kjellman Lunds TK 99,35 300,00 225,00 260,00 785,00 479,00 3 Patrik Karlsson Karlstads AK 99,50 280,00 220,00 100,00 600,00 365,89 Viktklass 110,00 1 Oskar Dahl Göteborg KK 101,10 262,50 175,00 260,00 697,50 422,66 2 Joel Nilsson Öjeby AK 106,05 265,00 145,00 225,00 635,00 378,14 - Mathias Lindh Karlstads AK 102,80 310,00 0,00 0,00 310,00 186,66 - Alexander Doverlid Täby AK 109,15 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Viktklass 125,00 1 Damir Trokic Jönköping SK 123,15 340,00 242,50 317,50 900,00 514,45 2 Anders Björkståhl Göteborg KK 123,10 250,00 140,00 300,00 690,00 394,45 3 Mårten Setterberg Falköpings TK 115,50 240,00 160,00 240,00 640,00 371,45 Viktklass Robin Sjögren Örebro KK 154,45 340,00 217,50 280,00 837,50 461,47 Dam Ungdom Viktklass 52,00 1 Frida Leandersson TK Trossö 50,50 107,50 50,00 115,00 272,50 347,43 2 Tessie Ahlstrand Umeå Power 51,70 90,00 52,50 100,00 242,50 303,66 Viktklass 56,00 1 Louise Nyström Storfors AK 55,40 85,00 40,00 107,50 232,50 275,88 2 Nellie Ahlstrand Umeå Power 54,40 80,00 52,50 90,00 222,50 267,81 Viktklass 60,00 1 Marie Tunroth Jönköping SK 59,80 120,00 57,50 142,50 320,00 357,69 2 Linn Lönnström Storfors AK 58,20 110,00 45,00 105,00 260,00 296,82 1 Hanna Leandersson TK Trossö 64,50 122,50 55,50 112,50 290,50 306,52 1 Elina Rönnqvist Öjeby AK 72,10 140,00 72,50 155,00 367,50 358,36 Plac Namn Förening Vikt Knäböj Bänkpress Marklyft Total Poäng 1 Angelica Telégin Nora AK 78,90 70,00 52,50 90,00 212,50 195,96 Viktklass +82,5 1 Ina Fager Västra AK 104,10 155,00 68,00 145,00 368,00 303,05 Dam Junior Viktklass 52,00 1 Kristine Almroth Jönköping SK 51,80 180,00 80,00 165,00 425,00 531,40 2 Emelie Sofia Ullström Storfors AK 51,15 105,00 60,00 110,00 275,00 347,20 Viktklass 60,00 1 Emma Björklund Luleå AK 57,30 165,00 87,50 156,50 409,00 472,65 1 Lisa Fohlin Södertälje AK 62,20 127,50 77,50 145,00 350,00 379,55 2 Anna Jonasson Jönköping SK 67,00 135,00 75,00 130,00 340,00 348,87 1 Josefine Bark Södra TK 80,55 165,00 62,50 135,00 362,50 330,44 Viktklass +82,5 1 Victoria Gvozdenovic KK Eleiko 87,25 195,00 97,50 160,00 452,50 396,29 Påsklovslyftet Klassisk styrkelyft Herr Ungdom Plac Namn Förening Vikt Knäböj Bänkpress Marklyft Total Poäng 1 Hendrik Nilsson TK Trossö 65,90 140,00 85,00 155,00 380,00 298,75 2 Jonas Wallin TK Trossö 63,90 70,00 65,00 75,00 210,00 169,42 1 Jesper Dessing TK Trossö 69,40 80,00 55,00 137,50 272,50 205,56 2 Jonatan Swahn TK Trossö 69,20 75,00 50,00 102,50 227,50 172,00 1 Christoffer Rydell TK Trossö 67,00 100,00 90,00 165,00 355,00 275,35 Dam Ungdom Viktklass 60,00 1 Nellie Johansson TK Trossö 58,30 47,50 27,50 65,00 140,00 159,61 Påsklovslyftet - Klassisk bänk Namn Förening Vikt Resultat Poäng Hendrik Nilsson TK Trossö 65,90 85,00 66,82 Jonas Wallin TK Trossö 63,90 65,00 52,44 Namn Förening Vikt Resultat Poäng Jesper Dessing TK Trossö 69,40 55,00 41,49 Jonatan Swahn TK Trossö 69,20 50,00 37,80 Herr Junior Namn Förening Vikt Resultat Poäng Christoffer Rydell TK Trossö 67,00 90,00 69,81 Namn Förening Vikt Resultat Poäng John Gustavsson TK Trossö 78,70 107,50 74,16 Dam Ungdom Viktklass 60,00 Namn Förening Vikt Resultat Poäng Nellie Johansson TK Trossö 58,30 27,50 31,35 Påsklovslyftet - Herr Ungdom Plac Namn Förening Vikt Knäböj Bänkpress Marklyft Total Poäng 1 Niklas Nordling Säffle AK 74,60 220,00 120,00 215,00 555,00 396,95 2 Jonas Wennberg Luleå AK 81,25 215,00 110,00 230,00 555,00 375,26 viktklass 90,00 1 Erik Gunhamn Kalmar AK 89,00 282,50 145,00 288,00 715,50 459,40 Viktklass 100,00 Johannes Eklund IFK Dannemora/Österby 97,20 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Herr Junior 2 Erik Svensson Falköpings TK 67,20 230,00 115,00 242,50 587,50 454,59 4 Marcus Gabrielsson Jönköping SK 71,00 232,50 142,50 232,50 607,50 450,39 4 Timoteus Strågefors Jönköping SK 79,10 220,00 147,50 225,00 592,50 407,42 Viktklass 90,00 1 Anton Bergman Borlänge AK 89,80 260,00 155,00 270,00 685,00 437,80 - Lars Ainasoja Sundsvalls AK 89,40 245,00 0,00 0,00 245,00 156,94 Viktklass 100,00 - Oscar Dahl Jönköping SK 99,20 265,00 0,00 0,00 265,00 161,80 Dam Ungdom Viktklass 52,00 1 Frida Leandersson TK Trossö 51,20 110,00 50,00 117,50 277,50 350,10 Viktklass 60,00 1 Marie Tunroth Jönköping SK 60,00 110,00 57,50 155,00 322,50 359,55 1 Hanna Leandersson TK Trossö 65,80 130,00 52,50 120,00 302,50 314,50 Viktklass +82,5 1 Ina Fager Västra AK 106,95 165,00 65,00 167,50 397,50 325,21 Dam Junior Viktklass 52,00 1 Emelie Sofia Ullström Storfors AK 51,40 105,00 57,50 110,00 272,50 342,76 1 Josefine Bark Södra TK 80,05 155,00 72,50 167,50 395,00 361,30 Viktklass +82,5 1 Victoria Gvozdenovic KK Eleiko 86,85 190,00 97,50 160,00 447,50 392,73 Diskad Diskad Diskad 10 SVENSK STYRKELYFT nr 2: 2010

11 Resultat Resultat Norrlandsmästerskapet 2010 Styrkelyft Herr Senior Plac Namn Förening Vikt Knäböj Bänkpress Marklyft Total Poäng 1 Marcus Hedman Luleå AK 66,40 82,50 65,00 115,00 262,50 205,10 1 David Stenström Jokkmokks SLK 73,40 215,00 155,00 220,00 590,00 426,87 2 Robin Wellander Jokkmokks SLK 72,80 220,00 140,00 200,00 560,00 407,57 3 Mattias Hållström Umeå Power 70,30 155,00 157,50 210,00 522,50 390,28 1 Christoffer Lindmark Umeå Power 82,30 180,00 125,00 270,00 575,00 385,76 2 Joakim Larsson Luleå AK 79,90 152,50 110,00 220,00 482,50 329,66 3 Patrik Hertzman Sundsvalls AK 79,20 175,00 110,00 175,00 460,00 316,05 4 Daniel Lamartine Undin Umeå Power 78,90 140,00 112,50 187,50 440,00 303,05 5 Tommy Lindqvist Jokkmokks SLK 82,20 0,00 150,00 240,00 390,00 261,84 Viktklass 90,00 1 Emil Johansson Umeå Power 89,50 130,00 210,00 285,00 625,00 400,13 2 Sami Eskelinen Luleå AK 89,80 197,50 130,00 225,00 552,50 353,11 3 Dennis Fredin Luleå AK 89,10 180,00 130,00 212,50 522,50 335,29 Viktklass 100,00 1 Lars Berglund Luleå AK 99,30 220,00 147,50 275,00 642,50 392,13 2 Patrik Hedqvist Luleå AK 99,80 212,50 170,00 235,00 617,50 376,11 3 Patrik Westberg Umeå Power 97,00 170,00 200,00 240,00 610,00 375,96 4 Roger Nordqvist Jokkmokks SLK 97,20 125,00 85,00 190,00 400,00 246,32 Viktklass 110,00 1 Andreas Dela Kiruna AK 101,30 260,00 180,00 280,00 720,00 435,97 Viktklass 125,00 1 Mikael Lundström Skellefteå AK 114,90 180,00 200,00 207,50 587,50 341,45 Viktklass Markus Larsson Kiruna AK 139,50 375,00 320,00 242,50 937,50 524,16 2 Jan Lundberg Umeå Power 134,40 230,00 180,00 230,00 640,00 359,92 Herr Ungdom Viktklass 56,00 1 Oskar Lindgren Kubbe-Norrflärke IF 54,90 107,50 77,50 130,00 315,00 292,43 Viktklass 60,00 1 Simon Gunnare Jokkmokks SLK 57,70 60,00 45,00 120,00 225,00 199,01 1 David Dadvande Luleå AK 67,50 155,00 112,50 200,00 467,50 360,45 2 Johan Blind Jokkmokks SLK 63,50 160,00 85,00 172,50 417,50 338,63 1 Emil Högström Jokkmokks SLK 73,80 190,00 102,50 205,00 497,50 358,55 2 Mattias Lappalainen Umeå Power 73,00 150,00 90,00 170,00 410,00 297,81 3 Kent Svensson Kubbe-Norrflärke IF 68,10 115,00 70,00 150,00 335,00 256,48 Viktklass 90,00 1 Joakim Pettersen Kiruna AK 84,60 150,00 107,50 200,00 457,50 302,00 2 Robin Niemi Luleå AK 83,70 60,00 107,50 60,00 227,50 151,11 Viktklass 100,00 1 Erik Siira Kiruna AK 97,90 240,00 100,00 245,00 585,00 359,14 Herr Junior Viktklass 52,00 Plac Namn Förening Vikt Knäböj Bänkpress Marklyft Total Poäng 1 Adam Haraldsson Skellefteå AK 43,20 105,00 52,50 142,50 300,00 363,40 Plac Namn Förening Vikt Knäböj Bänkpress Marklyft Total Poäng 1 Simon Persson Umeå Power 68,30 180,00 115,00 0,00 295,00 225,33 1 Anton Lindberg Skellefteå AK 81,30 150,00 142,50 220,00 512,50 346,39 2 Björn-Adam Johansson Kiruna AK 82,40 152,50 127,50 207,50 487,50 326,82 3 André Larsson Luleå AK 80,60 160,00 115,00 180,00 455,00 309,18 Viktklass 90,00 1 Michael Andersson Öjeby AK 89,10 255,00 135,00 225,00 615,00 394,64 2 Jan Andersson Luleå AK 87,10 185,00 125,00 250,00 560,00 363,71 3 Simon Olovsson Umeå Power 89,50 170,00 132,50 235,00 537,50 344,12 Viktklass 100,00 1 Viktor Renberg Öjeby AK 94,00 185,00 142,50 265,00 592,50 370,34 Viktklass 110,00 1 Christoffer Schylander Luleå AK 108,70 180,00 145,00 230,00 555,00 327,83 2 Martin Morin Öjeby AK 107,70 175,00 122,50 240,00 537,50 318,44 Viktklass 125,00 1 Lukas Nilsson Kiruna AK 115,30 290,00 205,00 265,00 760,00 441,29 2 Danny Palmroth Härnösands AK 114,90 185,00 175,00 200,00 560,00 325,46 Dam Senior 1 Elisabet Söderberg Smedjebackens AK 75,30 115,00 80,00 120,00 315,00 298,71 Viktklass +82,5 1 Maria Johansson Skellefteå AK 85,90 145,00 160,00 175,00 480,00 423,41 Dam Ungdom Viktklass 56,00 1 Tessie Ahlstrand Umeå Power 53,20 70,00 57,50 112,50 240,00 293,94 2 Nellie Ahlstrand Umeå Power 55,30 50,00 52,50 97,50 200,00 237,65 Dam Junior 1 Johanna Ögren Jokkmokks SLK 66,20 55,00 42,50 110,00 207,50 214,78 1 Tina Brånin Luleå AK 67,70 80,00 50,00 110,00 240,00 244,43 Norrlandsmästerskapet 2010 B nkpress Herr Senior Viktklass 60,00 Plac Namn Förening Vikt Resultat Poäng 1 Lars-Gunnar Hedlund Skellefteå AK 59,70 132,50 113,53 1 Conny Töyrä Kiruna AK 66,80 142,50 110,80 1 Per Sundström Jokkmokks SLK 75,00 117,50 83,73 1 Andreas Lindkvist Jokkmokks SLK 81,20 155,00 104,84 Viktklass 90,00 1 Sven Thörngren IFK Umeå 87,00 175,00 113,73 Viktklass 100,00 1 Mikael Lundin Sundsvalls AK 100,00 260,00 158,23 2 Peter Andersson Jokkmokks SLK 99,50 220,00 134,16 3 Peter Ericson Härnösands AK 93,70 175,00 109,55 Viktklass 110,00 1 Donne Hugosson Skellefteå AK 101,30 200,00 121,10 2 David Sundqvist Skellefteå AK 105,00 165,00 98,60 Viktklass 125,00 1 Ronny Vestlin Bollnäs SK 111,50 235,00 137,73 Viktklass Fredrik Svensson Sundsvalls AK 151,00 300,00 165,83 Herr Ungdom Viktklass 60,00 1 Anton Johansen Jokkmokks SLK 58,10 75,00 65,90 1 Kim Lundmark Skellefteå AK 74,00 112,50 80,92 2 Pontus Roberg Bollnäs SK 71,30 107,50 79,45 3 Martin Ekman Bollnäs SK 70,60 95,00 70,73 Viktklass 90,00 1 Juan Manuel Skellefteå AK 82,60 110,00 73,64 Viktklass 100,00 1 Joel Jansson Skellefteå AK 92,50 120,00 75,58 Herr Junior 1 Christoffer Alman Sundsvalls AK 74,30 203,00 145,60 2 Adam Högström Jokkmokks SLK 70,40 140,00 104,46 1 Erik Holmgren Skellefteå AK 82,50 190,00 127,28 Viktklass Johnas Karlsson Skellefteå AK 135,50 270,00 151,64 Dam Senior 1 Elisabet Söderberg Smedjebackens AK 77,80 85,00 79,03 Dam Junior Viktklass 56,00 1 Nina Eriksson Kiruna AK 54,00 100,50 121,66 SVENSK STYRKELYFT nr 2:

12 Visualisering och styrkelyft Visualisering och styrkelyft Detta är den andra av tre artiklar som behandlar visualisering i relation till styrkelyftidrotten. I den första artikeln beskrevs visualisering som ett mentalt verktyg. Artikeln redogjorde för vad visualisering är, hur visualisering används och upplevs av idrottare, samt vilka effekter som visualisering kan ge. I denna artikel kommer resultaten från en studie på fem elitstyrkelyftare att presenteras i relation till den information som fanns i den första artikeln. Den sista artikeln i denna artikelserie kommer att presentera en uppföljande diskussion om visualisering samt exempel på hur visualisering kan tränas. Under ett landslagsläger våren 2009 genomfördes en studie som behandlade elitidrottares visualiseringsupplevelser. Fem svenska elitstyrkelyftare deltog frivilligt i enskilda intervjuer för att bidra till att ge svar på forskningsfrågorna. Studien var en förberedande uppsats inför en kandidatexamen inom Psykologi med inriktning mot Idrott och hälsa. Det första syftet med studien var att undersöka dessa styrkelyftares visualiseringsupplevelser gällande i vilket sammanhang de använder visualisering, vad de visualiserar, varför de använder visualisering, hur (dvs. perspektiv, sinnen, känslor) de använder visualisering, hur ofta de använder visualisering, och vilken effekt de upplever att visualisering har i relation till syftet med användandet av tekniken. Studiens andra syfte var också att ta reda på om styrkelyftarna använde visualisering avsiktligt. En kort sammanfattning av den tidigare artikeln I den första artikeln beskrevs visualisering som är en mycket populär teknik i psykologiska träningsprogram 8,17, tekniken har även visat sig vara den mest använda tekniken bland idrottare för att förbättra idrottsprestationer 12,51. Resultat från forskning har också visat att visualisering har positive effekter på både kognitiva (dvs. psykologiska) och motoriska (dvs. fysiologiska) färdigheter 30. Som Ni kanske minns från förra artikeln handlar visualisering i idrott om att föreställa sig tidigare eller kommande prestationer 55 och kan användas för att bl.a. prestera optimalt på tävling 22, öka koncentration, förbättra självförtroende 29 samt minska oro/ångest 34. I generationer har nyckeln till framgång varit att träna hårt och intensivt. Men vi får inte glömma bort att receptet för framgång också innehåller väl planerad träning, vila, och kost. Med handen på hjärtat så tror jag att många av oss tävlingsaktiva kan erkänna att vi lägger störst fokus på den tävlingsspecifika fysiska träningen, i vårt fall: tunga knäböj, bänkpress och marklyft. I och med att det sällan pratas om psykologisk färdighetsträning, är det också lätt att glömma bort denna viktiga del i vårt idrottande. Men, våra mentala färdigheter och vår mentala styrka måste också tränas för att vi ska träffa helt rätt i våra prestationer. Visualisering kan vara ett sätt av många (t.ex. målsättning, avslappningsträning) för att utveckla våra psykologiska färdigheter, och kan därför användas som en psykologisk del i vår träningsplanering. Vad är visualisering? I det förra numret presenterade jag en relativt ny definition av visualiseringsbegreppet. För dig som har glömt, här kommer den igen: Visualisering, i idrottskontexten, kan ses som det frivilliga eller spontana skapandet eller återskapandet av en upplevelse som genereras från minnesinformation, och som involverar kvasi-sensorisk, kvasiperceptuell, och kvasi-affektiva karaktärer som kan ske i frånvaron av det verkliga stimulit som normalt associeras med den verkliga upplevelsen och som kan ha fysiska och psykiska effekter på den som visualiserar 57 Det finns trots allt mycket litteratur om vilka mentala tekniker som finns och hur de skall tränas. Men idag finns inte lika bra böcker på svenska som det finns på engelska. En anledning till detta kan vara att vi i Sverige ännu inte har någon licens för psykologiska rådgivare som de exempelvis har i USA, vilket kan bidra till att litteraturen här inte är lika utvecklad. Vidare, i dagens svenska idrottskultur är vi mycket medvetna om vad mental träning är, men vi har svårt att precisera hur vi skall göra. Exempelvis kan knappast någon ha missat våra svenska OS medaljörers intervjuer i Vancouver. Utan att nämna hur, så beskrev idrottarna mycket tydligt att en stor del av deras framgångar kan refereras till att de tränat mycket mentalt. Men, hur gör man då? Denna fråga får ni inte svar på i detta nummer, men i nästa nummer ska jag försöka ge exempel på hur en mental teknik, dvs. visualisering, kan användas i praktiken. Så, följande text kommer att redovisa resultaten från min studie samt föra en kort diskussion i relation till tidigare forskning som beskrevs i förra artikeln. Missade du förra numret, så finns det att hämta hem via denna länk: I m a g e s / i d _ / s c o p e _ 0 / ImageVaultHandler.aspx. Metod Deltagare I studien deltog 5 elitaktiva styrkelyftare (2 kvinnor, 3 män) från svenska landslaget. Urvalet för studien baserades på frivilliga landslagslyftare uttagna till ett landslagsläger Styrkelyftarna var i genomsnitt 27.6 år. Samtliga deltagare tävlade på internationell nivå och hade tävlat i styrkelyft mellan 3-14 år. Styrkelyftarna fick under landslagslägret delta i en individuell intervju som varade mellan 36 och 95 minuter. Instrument Mätinstrumentet som användes i studien är en intervjuguide som kallas den Individuella Profilen för Visualiseringsupplevelser i Idrott 63. Mätinstrumentet baseras bl.a. på Den Analytiska referensramen för idrottares visualiseringsanvändande 34 (även kallad visualiseringsanvändandets 4W). Mätinstrumentet är särskilt framtaget för att undersöka idrottares visualiseringsupplevelser utifrån när, var, vad, varför, hur, samt hur ofta och upplevd effekt. I relation till denna studies andra syfte (dvs. att studera avsiktlig träning av visualisering) har instrumentet modifierats och fått ytterligare fyra dimensioner: behaglighet, avsiktlighet, relevans och koncentration uppskattas. Mätinstrumentet har i tidigare studentuppsatser använts för att bl.a. undersöka visualiserings-upplevelser inom: tennis 60,61, golf 43, fotboll 11, ishockey 56, friidrott 2 och bowling 4. Mätinstrumentet används under en intervju med idrottaren, där idrottaren får beskriva när och var han/hon upplever 12 SVENSK STYRKELYFT nr 2: 2010

13 Visualisering och styrkelyft Figur 1 Exempel på individuella visualiseringsprofiler finns i uppsatsen (se länken i slutet av artikeln). Dessa visualiserings-profiler ger en god översikt av i vilket sammanhang, för vilket syfte, hur, hur ofta, samt effekten och avsiktligheten av visualiseringsanvändandet för varje enskild styrkelyftare. I texten nedan kommer en sammanställning av styrkelyftarnas visualiserings-upplevelser att redovisas i relation till resultat som funnits inom tidigare forskning. och använder såväl frivillig som spontan visualisering. Det vill säga, i samband med träning, tävling, eller utanför träning och tävling. Idrottaren får vidare beskriva varför han/hon använder visualisering. För att förstå på vilket sätt idrottaren upplever visualisering får han/hon också beskriva hur han/hon använder visualisering. Alltså, utifrån vilket perspektiv (inre/yttre), med vilket/vilka sinnen, samt vilka känslor som upplevs i samband med visualiseringen. Avslutningsvis får idrottaren beskriva hur ofta och vilken effekt han/hon upplever av visualiseringen. Frekvensen skattas på en skala från ett till sju där 1 = sällan, och 7 = ofta. I och med att visualisering kan ha både positiv och negativ effekt, så kan idrottaren uppskatta visualiseringens effekt på en skapa från minus sju till plus sju. Siffran 7 = väldigt stor effekt (positiv/negativ) och 1 = väldigt liten effekt. Om visualiseringen inte upplevs ha någon effekt, anges siffran 0. Utifrån 7 gradiga skalor uppskattas också hur behaglig visualiseringen är, hur avsiktligt den används, hur relevant den är, och hur mycket koncentration som krävs under visualiseringen. Resultat och diskussion i relation till tidigare forskning Tidigare studier har visat att visualisering är en vanligt förekommande mental strategi hos idrottare 36. Elitidrottare i flera olika idrotter använder sig av visualisering, t.ex. simning, softboll, golf, banlöpning, volleyboll, brottning 34, tennis 12, fotboll 49, rodd3 och fallskärms-hoppning 17. Visualisering och mental förberedelse har också beskrivits som betydelsefullt inom styrkelyft 19. Detta var den första studien som genomförts på svenska elitstyrkelyftare och visade att även dessa idrottare använder visualisering. Informationen som inhämtades under de individuella intervjuerna med styrkelyftarna blev sammanställt till individuella visualiserings-profiler för varje styrkelyftare-. Figur 1. En modell för styrkelyftares frivilliga visualiseringsanvändande Figur 2. En modell för styrkelyftares spontana visualiseringsanvändande. Styrkelyftarnas visualiseringsupplevelser I förra artikeln beskrevs visualisering som en individuell upplevelse och ett exempel gavs på Eriks visualiseringsmönster Bra, godkänt lyft. För dig som inte riktigt minns vad detta innebär kommer nu en kort påminnelse. Enligt Den Analytiska referensramen för visualiseringsupplevelser 64 består visualiseringserfarenheter av flera delar som utgör ett så kallat visualiseringsmönster. Ett visualiseringsmönster är en individuell visualiseringsupplevelse, som är multidimensionell gällande innehåll, funktioner, sinnen, perspektiv, känslor, frekvens och effekt. Ett visualiseringsmönster är relaterat till en särskild kontext och är dynamiskt över tid. Ett visualiseringsmönster kan upplevas som antingen frivilligt eller spontant 62. Visualiseringsmönster kan förändras, nya kan skapas och tidigare kan försvinna 61. Ett visualiseringsmönster benämns utifrån dess huvudinnehåll och individens samtliga visualiseringsmönster skapar en individuell visualiseringsprofil. Ett visualiseringsmönster är till största del individuellt, men delar i ett visualiseringsmönster kan upplevas på samma sätt hos flera individer (t.ex. samma innehåll och syfte) 60. Visualiseringsmönster kan återkomma i olika sammanhang men kan då upplevas med vissa variationer (t.ex. sinnen, emotioner, syften och effekt) 65. I likhet med ovanstående referensram var visualiseringsanvändandet hos styrkelyftarna väldigt individuellt. Sammanlagt användes och upplevdes 23 olika och totalt 39 visualiseringsmönster av de fem styrkelyftarna. Studien visade att samtliga styrkelyftare använde visualisering frivilligt, medan tre av fem upplevde visualisering spontant. Resultatet av styrkelyftarnas visualiseringsmönster har sammanställts i en modell (se Figur 1 och 2) där frivilliga och spontana visualiseringsmönster redovisas utifrån dess sammanhang (före, under och efter träning/tävling samt utanför träning/ tävling). Modellen syftar till att ge en överskådlig bild av när, var och vad styrkelyftare visualiserar. SVENSK STYRKELYFT nr 2:

14 Visualisering och styrkelyft När och var? En summering av både spontana och frivilliga visualiseringsmönster visar att när styrkelyftarna upplevde visualisering till största del skedde i samband med tävling (17 visualiseringsmönster), jämfört med träning (12 visualiseringsmönster). En mer specifik analys av det frivilliga visualiseringsanvändandet visade dock lika många visualiseringsmönster i sammanhangen tävling och träning så när som på ett visualiseringsmönster mer i samband med träning. Var styrkelyftarna visualiserade visade sig vara främst innan och under tävling samt under träning som alla tre hade sex visualiseringsmönster. Styrkelyftarna använde minst visualisering innan (3 visualiseringsmönster) och direkt efter träning (3 visualiseringsmönster). Gällande spontan visualisering, upplevdes dessa visualiseringsmönster endast i tre sammanhang: innan tävling, direkt efter tävling, och utanför träning och tävling. Visualiseringsanvändande har i tidigare studier visat sig förekomma bland idrottare i sammanhangen före, under och efter både träning och tävling samt utanför träning/tävling 35. Studier har visat olika resultat för när visualisering används, men vanligast är visualiseringsanvändande i samband med tävling 3,34 där flera studier visar ett större visualiseringsanvändande just före tävling, än under och efter 3,22,34,46,49. Även denna studie visar att visualisering förekommer i samtliga sammanhang, men i motsats till tidigare studier förekom flest visualiseringsmönster i relation till träning hos styrkelyftarna. Dock bör det betonas att det endast var ett mer visualiseringsmönster i samband med träning jämfört med tävling. Frekvensen av visualiserings-användandet bland styrkelyftare var även som högst i samband med tävling, vilket visar ett samband med tidigare forskning. Vidare visade denna studie att visualiseringsanvändandet bland styrkelyftare var som mest i sammanhangen innan och under tävling samt under träning, vilket också stödjer tidigare forskning 4, 49. Att styrkelyftare visualiserar mest frekvent under tävling kan bero på att det är en tävlingsform som innehåller regelbundna pauser. Ett styrkelyft är också en snabb, diskret och stängd aktivitet. Denna kombination gör att styrkelyftare har goda möjligheter att visualisera i kombination med tävling och inför varje enstaka prestationstillfälle i jämförelse med exempelvis lagidrotter. Att styrkelyftarna rapporterade en stor variation av frekvens ( /7) för de olika visualiseringsmönstren är ett tecken på att visualisering används oregelbundet. Samma resultat har funnits bland konståkare 46 vilket ansågs bero på att konståkarna bl.a. saknade kunskap om hur de skall använda visualiseringsfärdigheter. Detta kanske också är en förklaring till resultatet av denna studie. Vad? Figur 2 Generellt sett visade denna studie att styrkelyftare i majoritet har positiva innehåll i sina visualiseringsmönster (t.ex. Bra lyft, Bra prestationer, Perfekta lyft och Tekniskt bra lyft). Dessa visualiseringsinnehåll liknar det som funnits bland golfare och tennisspelare, som använde visualiseringsmönstret Bra slag 43, 60. Generellt verkar det därför som att idrottare i majoritet förställer sig idrottens avgörande färdigheter. I studien på tennisspelare rapporterades visualiseringsmönstret Contrasting things 60. Ett sådant visualiseringsmönster innebar återskapandet av dåliga situationer och därefter visualisera situationen korrekt. Detta visualiseringsmönster (d.v.s. Dåliga lyft och sedan korrigera till rätt lyft) användes även av två styrkelyftare i denna studie. Styrkelyftarna upplevde till största del visualisering gällande hur de presterade och hur de själva agerade, vilket stödjer tidigare forskning 8. En förklaring till detta kan vara att styrkelyft är en idrott i som inte påverkas så mycket av hur omgivningen ser ut eller hur motståndarna agerar i jämförelse med idrotter som är mer påverkade av detta (t.ex. fotboll, ishockey). Att innehållet i visualiseringsanvändandet skiftar mellan olika idrotter stöds av flera studier 20. Exempelvis kan idrottare i så kallade diskreta aktiviteter (t.ex. bowling, styrkelyft, höjdhopp) visualisera före varje försök, medan idrottare i så kallade regelbundna aktiviteter (t.ex. fotboll, handboll) har mindre möjligheter till detta. Gällande de spontana visualiseringsmönstren som upplevdes av tre av styrkelyftarna tenderade ett negativt innehåll vara övervägande i gruppens spontana visualiseringsmönster. Exempelvis upplevde styrke-lyftarna visualiseringsmönster innehållande Dåliga prestationer samt Utbomning och ett felaktigt lyft. Negativt innehåll i visualisering har rapporterats i tidigare studier 38. Negativ visualisering kan förekomma i bl.a. situationer där individen upplever hög oro/ångest 27. Dessa situationer kan skapa tankar om vad som kan gå fel 27, vilket förklarar ett negativt spontant visualiseringsmönster nämnt Tidigare misslyckade lyft/ tävlingar. Möjligen förekommer detta visualiseringsmönster då styrkelyftaren upplever hög press att prestera bra, men oroar sig för att misslyckas. Idrottare visualiserar vanligtvis att de vinner eller lyckas 22. Därför bör inte idrottare oroa sig över negativ visualisering 27. Dock har flera tidigare studier 50, 66 samt denna studie visat att flera idrottare upplever negativt visualiseringsinnehåll med negativa effekter. Vidare har studier undersökt positivt versus negativt visualiseringsinnehåll och funnit att ett positivt innehåll (t.ex. en lyckad straff) ger bättre effekter än negativt innehåll (t.ex. en missad golfputt) 50,66. Murphy och kollegor 38 fann att 35 % av idrottarna rapporterade exempel på visualisering som påverkade deras prestationer negativt. Hall 20 skriver dock att idrottare tenderar att använda positiv visualisering (t.ex. se sig själv vinna tävlingen) mer än negativ visualisering (t.ex. se sig själv förlora). Short och kollegor 50 är kritiska till att enbart visualiseringsinnehållet påverkar resultatet och menar därför att det även är individens upplevelse av visualiseringen som påverkar resultatet. Det vill säga, ett negativt innehåll kan alltså ha positiv effekt på individens prestationer och vice versa. Varför? Trots att flera styrkelyftare upplevde samma visualiseringsmönster varierade dessa gällande sammanhang, innehåll, 14 SVENSK STYRKELYFT nr 2: 2010

15 Visualisering och styrkelyft syfte, sinnen, perspektiv, hastighet, frekvens och effekt mellan de olika styrkelyftarna. Exempelvis använde en styrkelyftare visualiseringsmönstret Bra lyft för att öka anspänning och använda rätt teknik, medan en annan styrkelyftare hade som syfte att bl.a. öka självförtroende och motivation. En idrottare verkar därför kunna förändra visualiseringens innehåll i relation till syftet med visualiseringen. Denna studie visade också att styrkelyftarna visualiserade för flera olika syften. Vanligast var syftet att öka motivation följt av att förbättra/träna tekniken och öka självförtroende. Ett syfte kunde användas i flera visualiseringsmönster och ett visualiseringsmönster kunde ha flera syften. Ett visualiseringsmönster kunde även ha olika syften beroende på i vilket sammanhang det användes. Att använda visualisering för att öka självförtroende har rapporterats som ett av det vanligaste syftet bland tennisspelare 60 och golfspelare 43. Syftet med visualiseringsanvändande har beskrivits till största delanvändas av idrottare för att de vill förbereda sig inför tävling 49, vilket delvis stöds av denna studie då styrkelyftarna använde frivillig visualisering nästan lika mycket i träningssom i tävlingssammanhang. Att förbereda sig för situationer som kan ske i samband med prestationstillfällen (t.ex. att möta en negativ publik eller misslyckanden) genom visualisering kan hjälpa idrottaren att skapa så kallade copingstrategier (dvs. strategier för att hantera olika situationer) 47. Att visualisera negativa situationer som individen i föreställningen kan hantera kan öka självförtroende och säkerhet inför prestationer 47. Detta var någonting som inte nämndes av styrkelyftarna under intervjuerna, men kan vara något att ta med sig i sitt eget visualiseringsanvändande. Då många olika distraherande situationer kan uppstå i samband med tävlingsidrott skulle denna form av visualisering kunna vara fördelaktigt för att kunna hantera motgångar. Hur? Hur styrkelyftarna använde visualisering (dvs. perspektiv, sinnen, känslor) varierade stark mellan styrkelyftarnas individuella visualiseringsmönster samt mellan de olika styrkelyftarna. Visualiseringsperspektiv har studerats i ett stort antal studier, men det råder oenigheter gällande hur idrottare generellt använder sig av perspektiven. Vissa forskare menar att ett inre perspektiv används mer än ett yttre av idrottare 3,22,49. Andra forskare menar att visualiseringsperspektiv är individuellt 41,31,34 och varierar beroende på visualiseringsinnehållet 41,49 situation och expertis 17. Exempelvis fann Fournier och kollegor 17 att ett inre perspektiv användes mest vid korrektion av misstag och en del studier visar att experter främst använder ett inre perspektiv och nybörjare ett yttre 3,17,22. Andra forskare har inte sett sådana skillnader 49. Styrkelyftarna i denna studie upplevde visualisering såväl från ett inre som ett yttre perspektiv, men främst varierade de mellan de två perspektiven i deras visualiseringsmönster. En studie på dansare visade att även de varierade mellan perspektiven 41 och en del forskare menar att det är fördelaktigt att använda ett inre perspektiv i vissa situationer och ett yttre i andra 23,24,31,58. Vidare har effektiviteten av de olika visualiseringsperspektiven rapporterats ge olika effekt på prestationen beroende på vilken aktivitet som utförs 24,58. Ett inre perspektiv har visat bättre effekt på aktiviteter som kräver tolkning av situationen och deltagande (öppna färdigheter, t.ex. tennis) medan ett yttre perspektiv har visat bättre effekt där det är betydelsefullt att se en rörelse från dess helhet (stängda färdigheter, t.ex. gymnastik, styrkelyft) 24,58. Sammanfattningsvis bör visualiseringsperspektiv ses som individuellt och situationsberoende varför det borde vara fördelaktigt att variera mellan perspektiven såsom styrkelyftarna gjorde 31. Att styrkelyftarna rapporterade att de varierade mellan de olika perspektiven kan därför bero på att de använder det perspektiv som upplevs som effektivast i relation till visualiseringsinnehållet och syftet med visualiseringen. Majoriteten av våra sinnen var representerade i styrkelyftarnas visualisering, dock förekom inte doft eller smak i någon av styrkelyftarnas visualiseringsupplevelser. Det vanligaste sinnet som var aktivt i visualiseringen hos styrkelyftarna var det visuella samt kinestetiska sinnet. Tidigare forskning har beskrivit att visualisering kan upplevas genom samtliga sinnen 33. Studier har visat att elitidrottare primärt visualiserar visuellt och kinestetiskt. Auditiva-, smak- samt doftsinnet används mer sällan 20,34,49,59. En styrkelyftare inkluderade t.ex. visuellt, kinestetiskt och taktilt sinne i visualiseringsmönstret Bra lyft, medan en annan styrkelyftare också upplevde auditiva sinnesupplevelser i samma visualiseringsmönster. Dock upplevdes visualisering bland styrkelyftarna mest med visuella och kinestetiska sinnesupplevelser, vilket stödjer tidigare forskning34, 49. Denna studie har också visat att visualisering kan ske via det kinestetiska sinnet oavsett visualiseringsperspektiv liksom tidigare studier 9. Att känna hur ett lyft skall kännas i kroppen verkade vara viktigt för styrkelyftarna, vilket är i likhet med en tidigare studie på elitroddare. Författarna till denna studie menar att så kallade stängda idrotter (styrkelyft, höjdhopp, simhopp) med ett krav på känsla i genomförandet, har ett större behov av kinestetisk visualisering. Att inkludera så många sinnen som möjligt har beskrivits som betydelsefullt för att öka livfullheten och effektiviteten av visualisering 33. Då styrkelyftarna använder de olika sinnena individuellt och upplever en positiv effekt, tenderar det vara så att styrkelyftare använder de sinnen som upplevs som betydelsefulla för visualiseringsinnehållet och dess syfte. Därför föreslår denna studie att användandet av sinnen bör ses som situationsbundet och individuellt. Å ena sidan kan multisensorisk visualisering bidra till en ökad realism i visualisering. Å andra sidan kan det upplevas överflödigt och orelevant att föreställa sig t.ex. smaken av svett eller doften av magnesium inför en maximal styrkeprestation. Samtliga styrkelyftare inkluderade emotioner i ett eller flera visualiseringsmönster. Detta kan bero på att framkallning av tidigare upplevelser eller kommande event är kopplat till känslor som tidigare upplevts. Den vanligaste hastigheten i visualiseringsmönstren hos styrkelyftare var realistisk, men även snabbare och långsammare föreställningar rapporterades, vilket stödjer tidigare forskning på bl.a. gymnaster 47. Tidigare studier har funnit att hastigheten på föreställningarna i visualisering påverkas av situationen 34 innehåll och syfte 7 samt svårighetsgraden av den föreställda aktiviteten 7. Visualisering bör dock genomföras i så realistisk hastighet som möjligt (t.ex. rätt hastighet, timing och intensitet) för positiv effekt på prestationer 47. Visualisering i slow motion kan dock vara fördelaktigt vid inlärningsstadiet av en färdighet. Hur ofta och vilken effekt? Styrkelyftarna upplevde generellt att deras visualiseringsupplevelser hade en positiv effekt i relation till det syfte de avsedde för användandet eller i relation till deras prestation. I genomsnitt skattades effekten till 5.5 (på sjugradig skala) för samtliga frivilliga visualiseringsmönster. För de spontana visualiseringsmönstren var det endast en styrkelyftare som upplevde negativ effekt av visualiseringen. Den negativa effekten var relaterad till visualisering med negativt innehåll, och störst negativ effekt rapporterades för visualiseringsmönstret Utbomning och ett felaktigt lyft. Men, negativt innehåll rapporterades också ha positiv effekt, exempelvis visualiseringsmönstret Tidigare misslyckade lyft/tävlingar. Anledningen till detta beskrevs som att trots att detta innehåll var negativt riktat, så blev styrkelyftaren peppad och motiverad till att göra bättre nästa tävling. Att visualisering kan ge negativ effekt på individen har visat sig i tidigare forskning 50, 66. Denna studie visar att föreställningar med negativt innehåll också kan ha positiv effekt, t.ex. visualiseringsmönstret Dåliga prestationer. En anledning till detta kan vara att negativa föreställningar motiverar idrottaren till att övervinna rädslan för att göra fel eller till att ge allt för att motsätta de negativa föreställningarna. Detta är i linje med Short och kollegor 50 som skriver att det är individens upplevelse av visualiseringen som påverkar prestationen. Därför är det betydelsefullt vid intervjuer att ta reda på vad som upplevs som negativt. Frågan SVENSK STYRKELYFT nr 2:

16 Visualisering och styrkelyft är om det är innehållet i visualiseringen eller upplevelsen av visualiseringen som är negativ (känslor, tankar o.s.v.)? En möjlig anledning till de spontana visualiseringsmönstren med negativa effekter kan vara rädsla för att göra fel, eller att individen tänker på vad den inte ska göra 46. Genom förståelse för hur idrottare upplever olika visualiseringsmönster finns en möjlighet för individen att medvetet träna bort dessa 61. Vidare, hur ofta styrkelyftarna använde visualisering varierade mycket. I genomsnitt rapporterade styrkelyftarna 5.3 på den sjugradiga skalan för hur ofta de använde frivillig visualisering, som användes mest frekvent i sammanhanget under tävling. Men, till skillnad från frivillig visualisering visade studien att spontan visualisering förekom mer frekvent (6.3 på skalan) än frivillig visualisering. Det bör dock noteras att det var färre styrkelyftare som upplevde spontan visualisering, samt färre visualiseringsmönster förekommande vid spontan visualisering. Avsiktlig träning? Avseende avsiktlig träning av visualisering, visade denna studie att tre av fem styrkelyftare använde visualisering som avsiktlig träning i något av deras visualiseringsmönster. Detta resultat stödjer tidigare forskning som hävdat att mental träning (visualisering) såväl som fysisk träning kan praktiseras avsiktligt 10, 42. Totalt 9 av 29 frivilliga visualiseringsmönster användes avsiktligt, dock användes inga spontana visualiseringsmönster avsiktligt. Visualiseringsmönstret Bra lyft var det visualiseringsmönster som främst förekom som avsiktlig träning. Cumming och kollegor 10 fann bl.a. att Kognitiv Specifik visualisering var avsiktlig träning. Denna studie ger ett visst stöd till detta då visualiseringsmönstret Bra lyft kan klassificeras som Kognitiv Specifik visualisering. Andra Kognitiv Specifika visualiseringsmönster som rapporterats som avsiktlig träning i denna studie är Ett perfekt lyft, Det rätta lyftscenariot och Ett tekniskt bra lyft. Denna studie stödjer också tidigare resultat som visat att Kognitiv Generell visualisering används avsiktligt 10, 42. Exempel från denna studie är visualiseringsmönstret Ny strategi i tävlingen. Avsiktlig träning har visat sig vara aktiviteter som är mest tävlingslika8. Denna studie visar stöd även till detta då visualiseringsmönster med tävlingsinnehåll såsom exempelvis Det rätta lyftscenariot och Perfekta prestationer förekom bland styrkelyftarna. Generellt rapporterade styrkelyftarna att deras visualiseringsanvändande var relativt avsiktligt, samt att deras visualiseringsmönster upplevdes som behagliga och relevanta. Dock rapporterade styrkelyftarna generellt att deras visualiseringsanvändande inte krävde mycket koncentration. En del av styrkelyftarna hade varit aktiva lång tid och menade att det därför var lätt att minnas tidigare tävlingar eller skapa föreställningar av kommande tävlingar. Detta kan vara en anledning till låga värden för koncentration varför denna dimension föreslås som möjligen missvisande för erfarna idrottare, eller för de som använder visualisering regelbundet. Med koppling till erfarenhet menar Morris et al. (2005) att försiktighet bör vidtas vid studier av elitidrottare, I förra artikeln beskrevs de fem visualiseringstyperna; Kognitiv Specifik (lära in och träna tekniska detaljer), Kognitiv Generell (planera och träna strategier), Motiverande Generell Anspänning (hantera anspänning och stress), Motiverande Generell-Mastery (utveckla självsäkerhet och kontroll av känslor), och Motiverande Specifik (öka känslan och förtroendet till sin egen förmåga att uppnå målsättningar) 21,45 och effekten av deras visualisering. Detta då deras visualiseringsanvändande påverkas av erfarenheter, personliga- samt situationsberoende detaljer som inte är relaterade till effekt. Detta kan vara en orsak till att majoriteten av visualiseringsmönster inte kunde klassificeras som avsiktlig träning. I en av intervjuerna nämndes t.ex. att det blev allt lättare att visualisera eftersom att mer erfarenhet av rätt känsla och rätt teknik fanns i minnet. I studiet av elitidrottare är det därför betydelsefullt att ha detta i åtanke, då det för dem möjligtvis inte krävs lika mycket koncentration för att framkalla föreställningar. Nordin och kollegor 42 menar att spontan visualisering inte kan klassas som avsiktlig träning då det uppkommer spontant och därmed inte skapas avsiktligt av individen. Denna studie stödjer detta då ingen styrkelyftare upplevde spontan visualisering avsiktligt. Författarna fann dock att även spontan visualisering kräver viss koncentration varför mindre avsiktlig visualisering (mer spontan) kunde klassas som avsiktlig då den upplevs som relevant och kräver koncentration. Sammanfattning Denna artikel har avsett att beskriva och diskutera resultaten från en intervjustudie med fem deltagande svenska elitstyrkelyftare. Syftet var att påvisa hur visualisering används av dessa styrkelyftare, och på så vis bidra till en ökad medvetenhet om visualisering i vår idrott. Den praktiska tillämpningen av resultaten från denna studie är att den påvisat betydelsen av att mentala rådgivare, tränare eller andra som är delaktiga i idrottares träningsplanering intervjuar och undersöker idrottares visualiseringsanvändande och visualiseringsupplevelser för att därefter skapa individuella, effektiva visualiseringsprogram. Mätinstrumentet som använts för denna studie har konstaterats vara ett bra verktyg för att öka idrottares medvetenhet och för att skapa träningsprogram för visualisering. Att öka medvetenheten hos idrottare kan både öka motivation och intresse för att utveckla samt lära sig nya träningsmetoder. Som idrottare (men även som tränare) är det viktigt att finna nya vägar och tekniker för att optimera träningen för att utvecklas och nå topprestationer. Jag hoppas att denna artikel gjort Er mer medvetna om hur visualisering i styrkelyft kan se ut. Kanske har Ni nu också utvecklat en förståelse för hur Ni kan utvärdera Era egna visualiseringsmönster. Genom att intervjua sig själv kan medvetenheten öka gällande sin egen träning, och på så vis kan gamla mönster också förändras. Men glöm inte, att för att förändra något krävs också en vilja och motivation till att förändra ett tidigare beteendemönster. Oftast behöver visualisering inte helt förändras, men om en idrottare exempelvis upplever visualisering med en negativ effekt på prestationen, ja, då är det dags att försöka påverka detta. Är du intresserad av en fullständig referenslista finns den på kansliet. Lucia Christensen Studerar för tillfället vid Högskolan i Halmstad i samarbete med Norges Idrottshögskola för att slutföra en European Mastersuppsats inom Idrottspsykologi. Har en gymnasielärarexamen med inriktning mot ämnet Idrott och Hälsa och är specialiserad i Psykologi särskilt inriktat mot idrott. Har skrivit tre studentuppsatser inom området visualisering, varav en av dessa undersökte visualiseringsupplevelser hos fem elitstyrkelyftare i Sverige våren Därefter har hon studerat visualisering och mental träning vid idrotts gymnasier, samt hur individers motivation påverkar deras visualiseringsanvändande. Lucia tävlar själv för seniorlandslaget i styrkelyft och har varit aktiv sedan 2004 med deltagande i 8 internationella mästerskap. Lucia drömmer om en yrkeskarriär som idrottstränare eller idrottspedagog, men vill också arbeta med idrottspsykologisk rådgivning såväl på individnivå som på förenings, förbunds, och företagsnivå. 16 SVENSK STYRKELYFT nr 2: 2010

17 ANkis kost Ankis kost del 2 Mat En bänkpresstävling går oftast ganska fort, även om det är många tävlande. Det är alltid viktigt att lyssna på sin kropp efter hungerssignaler, men om du inte känner dig helt tömd på energi behöver det inte vara nödvändigt att äta under själva tävlingen. En styrkelyftstävling är som bekant mer omfattande och tar mer tid i anspråk. Här kan det vara klokt att ha något lättätet med sig att äta mellan grenarna om man orkar och känner att man behöver. Fortfarande är fruktyoghurt, russin och annan torkad frukt bra för att ge snabb energi, men inte alltid tillräcklig om hungern slår till. Fett mättar bra och känns ofta bra att ha i magen, och därför kan lite choklad fungera här om man känner att man är sugen på något mer bastant än yoghurt och russin. Här gäller det dock att se upp så att du inte äter så mycket att du blir dåsig. Hur mycket du tål behöver du som individ alltid ha koll på. Blir väntan mellan två grenar lång kanske till och med några gafflar av en medhavd pastarätt, en bit macka eller liknande fungera. Timing av matintag under tävling I SOK:s Kostrekommendationer för elitidrottare från 2009 anges att en större måltid gärna får intas runt 4 timmar innan start följt av en mindre runt 1 timme innan. Större måltid avser frukost, lunch eller middag, medan ett mindre är mer likt ett mellanmål. Houtkooper et al 2007 återger riktlinjer om 1-4 gram kolhydrater per kilo och måltid (som även innefattar energirika drycker) inför tävling. Vi bör komma ihåg att dessa rekommendationer i första hand handlar om framför allt precisions- och uthållighetsidrotter, och att behoven av olika näringsämnen är inte desamma för dessa som för kraftidrotter. Översatt till absoluta mängder blir dessutom ett sådant inexakt spann mycket stort. Det blir uppenbart när man översätter dem till absoluta mängder - mellan 50 och 200 gram för en idrottare som väger 50 kilo. Det ska även noteras att den övre mängden motsvarar en mycket stor del av det totala energibehovet under en dag för en liten idrottare med ett relativt litet energiintag, låt säga har en kroppsvikt på 50 kilo och äter runt 2000 kcal per dag. Det handlar således återigen om individualiserat kostupplägg för att hitta det optimala intaget. En kraftidrottare, till exempel en styrkelyftare, ligger sannolikt inte på ett behov om så mycket som 4 gram kolhydrater per kilo per måltid inför tävling. Ett eller kanske två gram per kilo är nog en mer rimlig uppskattning. Om tävlingen äger rum tidigt på morgon är det heller inte säkert att en idrottare vaknar 3-4 timmar innan. I dessa fall kan före-tävlingsmålet skjutas på till inom en timme innan tävlingsstart. Det uppges att merparten av måltiden bör bestå av kolhydrater, och alltid i form av bekanta livsmedel som tolereras väl för att undvika magbesvär. Samtidigt är det viktigt att tillskriva kvällsmålet dygnet innan en mycket stor betydelse för glykogennivåerna, inte minst när du ska tävla tidigt på morgonen. Åter igen måste vi ta hänsyn till individuella förutsättningar som gäller inför invägning. Kostupplägg en tävlingsdag Här följer ett förslag på kostupplägg under en tävlingsdag med start på morgon respektive eftermiddag. Flera förslag på upplägg finns även i SOKs Kostrekommendationer för elitidrottare, Dessa tar inte hänsyn till invägningar, men kan anses ge bra riktlinjer för tidpunkter och typ av livsmedel som är bra i samband med tävling. En bra kost- och invägningsplanering som startar i god tid SVENSK STYRKELYFT nr 2:

18 ANkis kost innan tävlingen tillåter också ett visst mått av matintag under tävlingsdagen, även innan invägning sent på dagen. Detta är nödvändigt för att kunna prestera så bra som möjligt om man tävlar sent. Exempel på kostupplägg med tävling på morgonen kl 7-9: (Liten) frukost (beroende på hur väl mat tolereras på morgonen och inför tävlingen): fil med müsli, macka med pålägg, juice, vatten. Småätande av tilltugg (russin o.dyl.) och juice så nära inpå start som känns bekvämt. kl 9-12: tävling (sportdryck som vätska vid behov) kl 12: återhämtningsmål direkt efter avslutad aktivitet: mjölk eller fil, banan kl 13: lunch: pasta med köttfärssås, juice kl 14-15: återhämtningsmål: ljust bröd med pålägg, banan, juice kl 16-17: återhämtningsmål: yoghurt med torkade aprikoser, ljust bröd med pålägg, juice kl 18: middag: kyckling med ris, juice, ljus macka med pålägg kl 21: mellanmål/kvällsmål: som en stor frukost, se ovan Exempel på kostupplägg med tävling på eftermiddag kl 7-9: (Liten) frukost (beroende på hur väl mat tolereras på morgonen och inför tävlingen): fil med müsli, macka med pålägg, juice, vatten. Småätande av tilltugg och juice. kl 12: lunch: pasta med köttfärssås, juice kl 13-14: före tävlings-mål: ljust bröd med pålägg, banan, juice kl 15-18: tävling (sportdryck som vätska) kl 18: återhämtningsmål direkt efter avslutad aktivitet: (se ovan för förslag) kl 19: middag: kyckling med ris, juice, ljus macka med pålägg kl 20-21: mellanmål: fruktyoghurt, macka med pålägg, banan kl 22-23: mellanmål/kvällsmål: som en stor frukost, se ovan Om du upplever att det är svårt att äta på morgonen eller över huvudtaget under en tävlingsdag, är en bra kompromiss att dricka energi och näring. Yoghurt, smoothie och mixad mat med havregrynsbas är exempel på vad du kan ersätta fasta livsmedel med. Om du föredrar att äta stora mängder mat på en gång efter tävlingen går detta naturligtvis bra. Förslaget ovan är upplagt för att stimulera återhämtningen så bra som möjligt genom små, frekventa måltider som innehåller både kolhydrater, fett och protein. Alla måltider efter tävlingen bör ha fokus på återhämtning och påbörjas direkt efter sista lyftet eller så snart det är möjligt. Därefter får intagen gärna ske med 1-2 timmars mellanrum under ca 4 timmar innan man återgår till vanligt tidsschema mellan måltiderna. Sammanfattning Alla kostrekommendationer är att betrakta som en plattform att utgå från. De är inte konstruerade för att passa varje idrottare på individnivå, utan snarare för att peka ut en riktning att följa när man sätter samman sitt eget kostupplägg. Att det är viktigt för prestationen att komma laddad med rätt energi inför tävling är oomtvistat. Det vi i större utsträckning än någonsin tidigare nu börjar lägga tonvikten på är tidpunkten för respektive intag. Såväl prestationen på tävlingen som återhämtningen efteråt är beroende av inte bara vad du äter, utan också när. Det kräver samtidigt att du planerar inför invägningen, så att du inte behöver panikbanta i bastu och vara utan mat och vatten sista dygnet. Referenser Burke L et al. Energy and carbohydrate for training and recovery. J Sports Sci. 2006;24(7): Erith S et al. The effect of high carbohydrate meals with differens glycemic indicies on recovery of performance during prolonged intermittent high-intensity shuttle running. Int J Sport Nutr Exerc Metab. 2006;16: Maughan R. The athlete s diet: nutritional goals and dietary strategies. Proc Nutr Soc. 2002;61: Houtkooper L, Abbot JM, Nimmo M. Nutrition for throwers, jumpers, and combined events athletes. J Sport Sci. 2007;25(S1):S39 S47. Kostrekommendationer för elitidrottare, Utformade av: Andersson A, Bakkman L, Berglund B, Reinebo P, Saltin B. Tillgängligt från: r f. s e / I m a g e Va u l t / I m a g e s / i d _ / ImageVaultHandler.aspx Ruby BC, Coggan AR, Zderic TW. Gender differences in glucose kinetics and substrate oxidation during exercise near the lactate threshold. J Appl Physiol. 2002; 92: Slater GJ, Rice AJ, Sharpe K, Mujika I, Jenkins D, Hahn AG. Body-Mass Management of Australian Lightweight Rowers prior to and during Competition Med Sci Sport Exerc. 2005:860. Slater GJ, Rice AJ, Sharpe K, Jenkins D, Hahn A. Influence of Nutrient Intake after Weigh- In on Lightweight Rowing Performance. Med Sci Sports Exerc. 2007;39(1): SVENSK STYRKELYFT nr 2: 2010

19 Nyheter i korthet Välkommen till Riksmästerskapet i klassisk styrkelyft! Tävlingsdatum: augusti Tävlingsort: Umeå Inbjudan med övrig information kommer du att hitta på styrkelyftförbundets hemsida och i databasen Styrkelyft Online. Lyftarutrustning Obligatoriskt är: Trikå, skor, strumpor, t-shirt. Tillåten övrig utrustning är: Bälte, handledslindor (material i form av knävärmare och dylikt är EJ tillåtet) Utrustningen ovan skall följa gällande definitioner i regelboken. Kval För att få tävla måste man ha klarat nedanstående kvalgränser i klassisk styrkelyft eller ha klarat kvalgränserna till traditionella SM. Om inte särskilda tävlingsprotokoll förs för klassiskt styrkelyft skall en tydlig markering göras vid den lyftare som har tävlat i klassisk styrkelyft. Kvaltiden för RM 2010 startade 1/ Kvalgränser Damer klassisk SL 48kg = 160kg 52kg = 175kg 56kg = 200kg 60kg = 222,5kg 67,5kg = 255kg 75kg = 280kg 82,5kg = 295kg +82,5kg = 310kg Herrar klassisk SL 56kg = 320kg 60kg = 367,5kg 67,5kg = 422,5kg 75kg = 470kg 82,5kg = 520kg 90kg = 560kg 100kg = 590kg 110kg = 607,5kg 125kg = 622,5kg +125kg = 640kg Förbundsadresser Svenska Styrkelyftförbundet MunktellArenan, ESKILSTUNA Telefon Telefax Kansli vik. Josephine Werngren E-post kansli.styrkelyft@sormland.rf.se Bokningsansvarig och kansli Johanna Sejnered (föräldraledig) E-post: kansli.styrkelyft@sormland.rf.se Styrelsen Ordförande Robert Ericsson E-post: robert@koping.net Sekreterare Patrik Björk E-post: patrikbjork@hotmail.com Kassör Thomas Högberg E-post: e.thomas.hogberg@telia.com Vice ordförande Kenneth Mattsson E-post: mattsson@vgsf.se Vice sekreterare: Karolina Arvidson E-post: karro@styrkelyft.com Ledamot: Johnny Wiklund E-post: johnnywiklund@telia.com Tävlingskommitté Ordförande Lars Lindeberg E-post: styrkelyft@karlstadsak.se Kommitédeltagare Olof Wiklund Caroline Enberg Donald Bergman Kenneth Mattsson Johnny Wiklund Landslagskommitté Ordförande Kenneth Mattsson, se adress ovan Förbundskapten: Joakim Lakso e-post jol.75@hotmail.com Landslagscoacher Bänkpress dam/herr Michael Gradin, E-post: michaelgradin@gmail.com Styrkelyft ungdom/junior Jouni Holmgren, E-post: jouniholmgren@hotmail.com Joakim Lakso, E-post: jol.75@hotmail.com Utbildningskommitté Ordförande Patrik Thur, E-post: utbildning.styrkelyft@hotmail.com Erik Sandbergsg. 19, SOLNA. E-post: johnnywiklund@telia.com Ledamöter: Bengt Winbladh Lars-Göran Emanuelsson Patrik Björk Domaransvarig administration Göran Gunnarsson E-post: refereeipf@telia.com Loftgatan 4, Gislaved Veterankommitté Ordförande Georg Boström Box 6007, Hägersten Tel/fax: Lyftidrottens Ungdomsfond Rolf Ullman E-post: r.ullman@telia.com Blåklintstigen 14, JÖNKÖPING Tel Fax Valberedning Ordförande Willy Candemyr E-post: willy.candemyr@gmail.com Lucia Christensen Tony Ekblad Exekutive domarkommitté Ordförande Johnny Wiklund För mer information om förbundet, ranking, rekord, serietabeller, tävlingar, m.m. nr 3:2010 I nästa nummer av Svensk Styrkelyft kommer bl.a. Styrkelyft-EM i Köping Bänkpress-VM i Texas Junior-EM SL i Norge SVENSK STYRKELYFT nr 2:

20 Posttidning B Sverige Porto Betalt Returadress: Svenska Styrkelyftförbundet, MunktellArenan, Eskilstuna Världens största sortiment av licensierad styrkelyftutrustning SVENSK STYRKELYFT nr 2: