Bilaga 1 Kostnadskalkyl... 2 Bilaga 2 Beskrivning av Tumblinggolvet... 3 Bilaga 3 En artikel ur DN, Bilaga 4 Truppgymnastik...

Transkript

1 Luleå Truppgymnastiksektionen inom Lulegymnasterna erbjuder nu företag och andra tänkbara sponsorer att bidra till vår tävlingsverksamhet genom att köpa en meter Tumblinggolv för kr. Denna meter får ägaren fritt disponera för annonsering vid tävlingar och under träning. Ett Tumblinggolv är ett av de mest spektakulära redskap som används inom gymnastiken och ett av tre redskap som används inom den gren av gymnastiken som heter Truppgymnastik (Teamgym på engelska). Då vår förening saknar ett eget Tumblinggolv har våra duktiga gymnaster svårt att hänga med den starka tillväxt som sker inom truppgymnastik i övriga landet och vi riskerar därför att förlora duktiga idrottare i förtid. Det långsiktiga målet för Lulegymnasterna är att få truppgymnastiken i Norrbotten att växa sig lika stark som i övriga Sverige. Syftet är att kunna erbjuda ungdomar som vill träna truppgymnastik möjlighet att göra det. En förutsättning för att nå målet är tillgång till en fungerande träningsmiljö med riktiga tävlings- och träningsredskap där truppgymnaster kan utveckla sina färdigheter. Denna sponsringsförfrågan är en viktig pusselbit i skapandet av en sådan miljö. Truppgymnastiken har utvecklats mycket under de senaste åren och är den gren som växer mest av alla inom gymnastikförbundet. Idag har grenen nära 60 % av förbundets tävlingsgymnaster. Truppgymnastiken är dock inte lika känd som t ex den artistiska gymnastiken som är en OS-gren till skillnad från truppgymnastik. En av anledningarna till truppgymnastikens växande popularitet finns att hitta i de redskap som används. Genom att använda sviktande redskap som trampett och tumblinggolv har gymnasterna möjlighet att göra svåra övningar som t ex dubbla och trippla volter med skruv. För att kunna göra dessa svåra övningar krävs väldigt mycket träning och att gymnasten är snabb och stark. Detta gör att en truppgymnast når sin topp som relativt gammal, vilket i sin tur gör att man inte behöver elitsatsa redan som litet barn för att kunna nå elitnivå. Sedan 2003 bedriver Lulegymnasterna träningsverksamhet i sin egen anläggning Voltarenan. Tillkomsten av denna anläggning var ett resultat av många års arbetsinsatser från engagerade föräldrar. Under de fem år som har förlupit sedan invigningen av Voltarenan har antalet truppgymnaster ökat från 10 % av samtliga tävlingsgymnaster inom föreningen till 60 %. I dagsläget är ca 100 truppgymnaster verksamma inom föreningen. Då Voltarenan idag saknar ett tumblinggolv kan vi inte erbjuda dessa gymnaster en relevant träningsmiljö vilket gör att de inte har möjlighet att följa med i den snabba utvecklingen inom sporten. Med denna sponsringsförfrågan hoppas vi kunna få ekonomiskt stöd för en permanent placering av ett tumblinggolv på Voltarenan och därigenom möjliggöra en fortsatt stark utveckling av truppgymnastiken i Norrbotten. Bilaga 1 Kostnadskalkyl... 2 Bilaga 2 Beskrivning av Tumblinggolvet... 3 Bilaga 3 En artikel ur DN, Bilaga 4 Truppgymnastik... 6 Med vänliga hälsningar Conny Ericsson Ordförande Lulegymnasterna Tel: Adress: Lulegymnasterna Seminariegatan Luleå

2 Bilaga 1, 2(8) Kostnadskalkyl Tumblinggolv 15m, F.I.G. godkänt Ansatsbana 20m, F.I.G. godkänd 4st säkerhetszoner á 200x50x35cm, F.I.G. godkända kr kr kr Totalt kr

3 Bilaga 2, 3(8) Beskrivning av Tumblinggolvet Redskapet i tumbling består av följande delar: Ansatsbana Tumblinggolv Landningszon Säkerhetszon Extra säkerhetsmatta Ansatsbana Ansatsbanan skall vara minst 20 m lång och minst 0,9 m bred. Ansatsen ska ha samma höjd som det efterföljande tumblinggolvet och vara täckt med ett material som medger bra grepp vid ansatsen. Banan täcks med en halkfri matta som ska vara väl förankrad så att den inte glider då gymnasterna springer på den. Övergången mellan ansatsbanan och tumblinggolvet ska ske utan några steg/glipor. Slutet på ansatsen ska vara markerad med en 50 mm bred vit tejp. Ett fast måttband skall finnas parallellt med anloppet. Måttbandet ska vara fäst vid tumblinggolvets slut (alldeles där landningszonen börjar) och markerat med en väl synlig tejpbit vid varje hel meter längs ansatsbanans 10 första meter. Därutöver tillhandahåller arrangören en stripe som truppen får placera på valfri plats på anloppsmattan eller på tumblinggolvet. Markering av anloppet med egen tejp, krita, kläder eller annat är ej tillåten. Tumblinggolv Tumblinggolvet ska vara godkänt av FIG alt. Gymnastikförbundet och vara m långt och 1,7-2,0 m brett. Ytan på golvet ska vara helt jämn. Inga veck eller skarvar får förekomma. Landningszon Direkt bakom tumblinggolvet ska finnas en landningszon med följande storlek: Längd: 5,0-6,0 m Bredd: 3,0-4,0 m Tjocklek: 30 cm Landningszonen skall bestå av mattor med samma höjd som tumblinggolvet och vara täckt med en landningsmatta.

4 Bilaga 2, 4(8) Säkerhetszon Det ska finnas en säkerhetszon vid tumblinggolvet och en vid landningszonen. Tumblinggolvets säkerhetszon är längs sidorna i slutet av golvet. Den skall vara 0,5-2,0 m bred och 6-8 m lång. Den skall vara fäst vid båda sidorna av tumblinggolvet. I de fall landningszonen utgörs av nedslagsmattor med bredden 4,0 m kan detta ersätta säkerhetszonen i anslutning till själva landningszonen. Om landningszonen ligger vid en vägg skall en tjockmatta eller liknande ställas mot väggen. Extra säkerhetsmatta I SM-stegen och Grencuperna skall en extra säkerhetsmatta finnas tillgänglig. Det är valfritt för truppen att använda mattan. Mattan ska vara ca 400 x 200 cm och 10 cm tjock. Folkmängd i Sverige Borde ge: Folkmängd i Norrbotten Folkmängd i Luleå truppgymnaster 390 truppgymnaster 120 truppgymnaster

5 Bilaga 3, 5(8) Artikel från DNs nätupplaga: Publicerad 14 april 2007, 18:37 Foto: Lotta Törnroth Uppsalaflickorna. Mästerskap drog fullt hus Svenska medaljer och fullsatta läktare. Nordiska mästerskapen i truppgymnastik blev en succé. - Det är helt fantastiskt, säger Kicki Almskog, idrottschef i svenska gymnastikförbundet när hon blickar ut över Erikdsdalshallens fulla läktare. INTRESSET VAR STORT när Nordiska Mästerskapen avgjordes i Eriksdalshallen. Nyfikna åskådare möttes av skylten "slutsålt" när de kom till kassorna. - Vi har haft slut på biljetter länge, berättar pressansansvarige Birgitta Rittner. I damklassen representerades Sverige av Halmstads Frigymnaster och av "hemmaklubben" Uppsalaflickorna. Uppenbarligen hade många Uppsalabor åkt de sju milen till Eriksdalshallen för att heja fram sina favoriter. MELLAN VARJE HOPP jublades det i hallen och när tjejerna avslutade en lyckad serie var jublet i hallen öronbedövande. - Jag brukar säga att vi är som skidåkningens freestyle. Hög musik och en ung och entusiastisk publik, berättar Kicki Almskog. Även grenen truppgymnastik är ung. Det är den yngsta tävlingsgrenen inom gymnastik. Det första NM avgjordes så sent som Sedan dess har vi börjat arrangera EM också. Den långsiktiga målsättningen är att nå fram till VM och OS. Hur långt bort tror du det är? - Om fem till tio år hoppas jag. Truppgymnastik är den gren som växer mest av alla inom gymnastikförbundet. - Varje år får vi nya gymnaster, berättar Kicki Almskog. Svenska gymnastikförbundet har cirka tävlingsgymnaster. Av dessa tävlar drygt i truppgymnastik. - Vi har inte gjort någon speciell satsning utan detta har vuxit fram genom idrottsföreningarna. Det är de som har drivit på och skapat det enorma intresset som finns nu. Truppgymnastik har gått från att vara en barn- och ungdomsgren till att vara en riktig tävlingsgren. Sverige tog tre medaljer i tävlingen. Dels i mixedklassen där Göteborgsföreningen Energo blev trea, dels i dam- och herrklasserna där Uppsalaflickorna och Kämpinge GF också hamnade på bronsplats. David Standar

6 Bilaga 5, 6(8) Truppgymnastik Truppgymnastik är en tävlingsform som växte fram på 1970-talet i Sverige. Det är den mest populära och ständigt växande gymnastikdisciplinen i Sverige med (2006) drygt licensierade tävlingsgymnaster. Sverige tillhör också världstoppen i truppgymnastik - tillsammans med framför allt Danmark. Gymnasterna tävlar i lag på 6-16 gymnaster i ett lag beroende på tävling. Tävlingarna sker på tre olika nivåer; ungdomsserien, juniorserien och seniorserien och man kan tävla i damklass, herrklass och mixedklass. I mixen måste hälften vara killar och hälften tjejer. De grenar man tävlar i är tumbling, trampett och fristående. På tumbling ska tre olika voltserier utföras med både framåt- och bakåtvolter. Tumbling är en utveckling av det som tidigare kallades "matta". De senaste årens redskapsutveckling har gjort att grenen utvecklats mycket tekniskt mot allt mer avancerade voltserier, otänkbara på "matta" eller voltgolv. I trampett utförs tre olika hopp med och utan hoppredskap (hoppbord, plint eller häst) på en trampett. I fristående måste hela laget delta (gäller på junior- och seniornivå) och dansen ska vara mellan 2 och 3,5 minuter. Friståendeprogrammet ska främst innehålla gymnastiska moment som piruetter, balansövningar och hopp men även akrobatiska övningar. Utvecklingen går mot att kombinera dansen med mer avancerad akrobatik. På junior- och seniornivå används svårighetstabell i samtliga grenar och lagen har därför olika utgångspoäng beroende på vilka svårigheter man klarar av, men högsta möjliga poäng är 10,0. Domarna bedömer truppens utförande av tumblingserier, trampett- och friståendeprogram. Från utgångspoängen görs olika avdrag, t ex för bristande teknik, fall, osamstämmighet. Sverige är också mycket aktiva inom truppgymnastik, som är en tävlingsform med rötter i uppvisningsgymnastiken. Truppgymnastik har traditionellt en stark ställning i Norden, men har på senare år spritts till övriga Europa och det har sedan en tid funnits Europeiska Mästerskap. Det finns starka krafter som vill sprida detta ytterligare och få till ett VM. Tävling i truppgymnastik har förekommit i många år. Länge fanns inga officiella mästerskapstävlingar och man tävlade främst i samband med Gymnastikspelen. De första officiella SM-tävlingarna i trupp genomfördes Sedan dess har truppgymnastiken utvecklats i snabb takt och idag finns det ca licensierade truppgymnaster. I början av 80-talet började man arbeta för att skapa ett Nordiskt Mästerskap i truppgymnastik. De första officiella NM-tävlingarna genomfördes 1986 i Köpenhamn. Tio år senare arrangerades de första officiella EM-tävlingarna i Jyväskylä, Finland. EM arrangeras vartannat år. Tävlingsformer I trupp tävlar man i tre olika klasser: manlig, kvinnlig och mixed. Varje trupp består av 6-16 gymnaster. I mixedklassen måste det vara lika många flickor som pojkar i truppen. Man tävlar i tre grenar: fristående, tumbling och trampett.

7 Bilaga 5, 7(8) Fristående Truppen genomför ett program till musik på en golvyta av 14x20 meter. Ett fristående programkräver god koreografi, samtidighet samt följsamhet till musiken. Tumbling Här genomförs volter av olika svårighetsgrad, både framåt och bakåt, på ett sviktande golv (tumblinggolv). Golvet är 14 meter långt och 2 meter brett. Trampett I denna gren genomförs övningar på trampett, med och utan hoppbord. I de yngre klasserna används även satsbräda och plint. De främsta gymnasterna utför i denna gren avancerade övningar, som trippla volter med eller utan skruvar. På riksplanet arrangeras tävlingar i åldrar från 11 år och upp till seniorer. En mängd olika trupptävlingar med många deltagare genomförs också runt om i landet, i gymnastikdistrikten samt i speciella tävlingsregioner.

8 Bilaga 5, 8(8) Bedömning Alla tävlingar döms av en domarpool bestående av fyra domare. Varje domare dömer enskilt vad han/hon ser. Därefter skickas de enskilda bedömningarna till en överdomare, som sedan räknar ut poängen för den aktuella tävlingsgrenen. I varje gren kan truppen erhålla högst 10 poäng. Domarna bedömer svårighet, komposition och utförande i respektive gren. Svårighetsvärdet fås ur bedömningsreglementet och beror på vilka övningar och kombinationer som truppen har valt. I kompositionen bedöms hur de enskilda övningarna har kombinerats ihop. Bedömningsfaktorer i utförande är till exempel riktigt utförda moment, kroppskontroll och samtidighet (främst i fristående). I friståendeprogrammet är det dessutom viktigt att rörelseuttryck och musik passar ihop.