Anhörigbörda aktuell forskning. Fredrik Hjärthag, 29 nov 2011 Kunskap gör skillnad, Vänersborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anhörigbörda aktuell forskning. Fredrik Hjärthag, 29 nov 2011 Kunskap gör skillnad, Vänersborg"

Transkript

1 Anhörigbörda aktuell forskning Fredrik Hjärthag, 29 nov 2011 Kunskap gör skillnad, Vänersborg

2 Lite om begreppet Anhörigbörda Familjebörda Närståendebörda Family burden Objektiv Subjektiv Family burden Praktisk Emotionell Caregiver experience Alternativ till burden - upplevelser

3 Symptom? Positiva Negativa Allmänna Vad orsakar börda? Funktion? Olika dimensioner av funktion Allmän funktion (GAF) Tidigare erfarenheter? Vänjer man sig eller blir det värre?

4 Vad orsakar börda? (forts) Kognitiva aspekter? Koppling till funktion men inte klart till börda Patientens/brukarens egen upplevelse av situationen? Livskvalitet Besvär Bemötande

5 Vad orsakar börda? (forts) Demografi (hos anhöriga) Kön? Ålder? Arbete / ekonomi Boende Förhållande Kulturer / olika sociala strukturer

6 Modell för att beskriva anhörigbörda vid psykossjukdom Disorder related factors stressors Functional disability Symptom severity Patient s distress Mediators Individual level Coping Personality Experience Social Context level Interpersonal dynamics Social support Demographic factors Professional level Treatment Support from healthcare Outcome Own health Emotional burden Practical burden (Hjärthag, 2011)

7 Clinical Long term Investigation of Psychosis in Sweden Bakgrund till studien Mål Ökad kunskap kring faktorer som inte fångas i ordinära kliniska prövningar Psykosinventeringen Samarbetspartners NU-sjukvården, Västra Götaland Göteborgs universitet Karlstads universitet FoU Fyrbodal (tidigare även Janssen Cilag AB)

8 Hur samlas data in? Journaldata (ex. sjukdomshistorik) Strukturerade intervjuer som ligger till grund för personalens skattning. Självskattningsskalor för patienterna Enkäter (både till patienter och anhöriga) Tester (gjorda av psykologer och arbetsterapeuter)

9 Studiens två kronologiska faser Första fasen: år Data samlas in av ett mobilt single-centre, bestående av 4 personer. Alla patienter ingående i studien skattas endast en gång under denna period. Andra fasen: år pågår nu Data samlas in av många (ca 60-70) skattare fördelade på sammanlagt 9 öppenvårdsmottagningar och 3 slutenvårdsavdelningar. Alla patienter i studien skattas nu årligen, +/- 6 veckor från sin födelsedag.

10 Pågående forskningsspår Remission Kognition Funktion i vardagslivet Hälsoekonomiska aspekter Anhörigbörda

11 Bakgrund till min forskning kopplad till anhörigbörda Tidigare instrument för att mäta anhörigbörda Flera är framtagna i forskningssyfte Vissa osmidiga att använda i klinisk verksamhet Screening-instrument saknas

12 Name Type Number of items Reference BAS Burden Assessment Scale Questionnaire 19 (Reinhard, Gubman, Horwitz, & Minsky 1994) BASS Burden Assessment Schedule Structured interview 40 (Thara, Padmavati, Kumar, & Srinivasan 1998) CBI Caregiver Burden Inventory Questionnaire 24 (Novak & Guest 1989) ECI Experience of Caregiving Questionnaire 66 (Szmukler, Burgess, Herman, Benson, Colusa & Inventory Bloch 1996) Fallon s Distress Scale Question 1 (Falloon, Magliano, Graham-Hole & Woodroffe 1996) FBIS Family Burden Interview Structured interview 25 (Pai & Kapur 1981) Schedule FBS Family Burden Scale Structured interview 23 (Madianos, Economu, Dafni, Koukia, Palli & Rogakou 2004) FBQ Family Burden Questionnaire Questionnaire 29 (Möller-Leimkühler 2005) FEIS Family Experience Interview Structured interview 44 (Tessler & Gamache 1995) Schedule FPQ Family Problems Questionnaire Questionnaire 34 (Morosini, Roncone, Veltro, Palomba & Casacchia 1991) IBF Interview for measuring the Structured interview 200 (Kluiter, Kramer & Wiersma 1998) Burden on the Family IEQ Involvement Evaluation Questionnaire 31 (Schene & van Wijngaarden 1992) Questionnaire OBQ Objective Burden Questionnaire Questionnaire 18 (Provencher & Mueser 1997) (derivate from SBAS) PFBS Perceived Family Burden Scale Questionnaire 24 (Levene, Lancee & Seeman 1996) SBAS The Social Behavior Structured interview 18 (Platt, Weyman, Hirsch & Hewett 1980) Assessments Schedule SBS Subjective Burden Scale (derivate Questionnaire 22 (Provencher & Mueser 1997) from SBAS) ZCBS Zarit Caregiver Burden Scale Questionnaire 22 (Zarit, Reever & Bach-Peterson 1980)

13 Utveckling av en kortare skala Utgår från ett tidigare instrument för att mäta anhörigbörda. CBSR (Care Burden Scale for Relatives) (Bergmark, Durling, Boström & Wistedt, 1990) Framtagning av Burden Inventory for Relatives to persons with Psychotic disturbances (BIRP) som är ett screening-instrument.

14 Den nya screening-skalan BIRP items: Frågorna som följer avser situationen den senaste månaden: 1) Han/hon behöver hjälp med att handla 2) Han/hon behöver hjälp med att sysselsätta sig 3) Han/hon är ömsom vuxen, ömsom barn 4) Jag blir avvisad av honom/henne 5) Jag är rädd att han/hon ska skada andra 6) Jag är orolig för att han/hon ska begå självmord 7) Jag känner en påfrestning på grund av hans/hennes psykiska problem 8) Jag sover dåligt 9) Jag har bristande ork och prestationsförmåga 10) Min arbetsförmåga är påverkad

15 Item no. Item Dimension 1 Han/hon behöver hjälp med att handla Praktisk börda 2 Han/hon behöver hjälp med att sysselsätta sig Praktisk börda 3 Han/hon är ömsom vuxen, ömsom barn Emotionell börda 4 Jag blir avvisad av honom/henne Emotionell börda 5 Jag är rädd att han/hon ska skada andra Emotionell börda 6 Jag är orolig för att han/hon ska begå självmord Emotionell börda 7 Jag känner en påfrestning på grund av hans/hennes psykiska problem Emotionell börda 8 Jag sover dåligt Egen hälsa 9 Jag har bristande ork och prestationsförmåga Egen hälsa 10 Min arbetsförmåga är påverkad Egen hälsa

16 Tankar om användandet Kan vara bra om regelbunden kontakt inte finns, eller är mycket begränsad. Använd screening med omdöme utifrån bemötandet. Bör ligga till grund för eventuell fortsatt kontakt viktigt att inte bara mäta utan att ha en strategi för vad som kan erbjudas. Endast framtagen och granskat utifrån psykosproblematik, möjligt i samband med andra psykiska funktionshinder?

17 Några uppslag att undersöka vidare Kvalitativ validering av BIRP. (Upplevelser av att fylla i och sammanställa) Utvärdera fler faktorers betydelse i den teoretiska modellen. Ekonomiska aspekter av anhörigas börda i samband med psykossjukdom. Långtidsaspekter på anhörigas situation.

18 Tack för mig.

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen

Läs mer

Uppföljning vid psykossjukdom

Uppföljning vid psykossjukdom Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg

Läs mer

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design

Läs mer

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH

Läs mer

MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD

MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD Kartläggning och validering av produktegenskaper Kartläggning generella nyttor (egenskaper)

Läs mer

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning -relationer till social interaktion, arbetsrollen och daglig sysselsättning Elisabeth Argentzell, leg. arbetsterapeut, med.

Läs mer

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN PROJEKTLEDARE: JENNIFER STRAND (E-POST: JENNIFER.STRAND@PSY.GU.SE) PROJEKTMEDARBETARE: KARIN GRIP & LISA RUDOLFSSON PROJEKTET FINANSIERAS AV FORSKNINGSRÅDET FÖR HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD Projektets

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Utveckling & effektivitet av nätbaserat stöd för närstående

Utveckling & effektivitet av nätbaserat stöd för närstående Utveckling & effektivitet av nätbaserat stöd för närstående Sigrid Stjernswärd (ssk, dr med vet, docent) Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, webbinarium,

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare

Läs mer

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS Motoriska och icke-motoriska symtom Lukt och smak 55% Yrsel 65% Svälja 37% Saliv 43%

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Två viktiga uppdrag för socialtjänsten: 1 utreda behov (stöd och skydd) 2 erbjuda lämpliga insatser

Läs mer

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Nationell psykoskonferens i Göteborg 2018-05-17 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola Campus

Läs mer

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem Stockholm 181017 Majlis Winberg Salomonsson Dept. of Women s and Children s Health Child and Adolescent Psychiatric

Läs mer

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården

Läs mer

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar

Läs mer

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen

Läs mer

Min Förmåga Aktivitetsutförande - Strukturerat samtal och observation

Min Förmåga Aktivitetsutförande - Strukturerat samtal och observation Min Förmåga Aktivitetsutförande - Strukturerat samtal och observation Att personer som arbetar nära patienten ska bli medveten om vilka behov som föreligger. Att personalgruppen ska nå en ökad samsyn i

Läs mer

Informell vårdbörda för närstående till patienter med psykosdiagnos

Informell vårdbörda för närstående till patienter med psykosdiagnos Informell vårdbörda för närstående till patienter med psykosdiagnos Lena Flyckt, M.D. Ph.D Centrum för Psykiatriforskning, Programområde Psykos Norra Stockholms Psykiatri, S:t Görans sjukhus, Sweden Bakgrund

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Bilaga 1. Artikelmatris

Bilaga 1. Artikelmatris 1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad

Läs mer

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för

Läs mer

Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010

Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Psykologi och prevention Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Forskningsöversikt: Skadeuppkomst och prevention av fotbollsskada: Ett psykologiskt

Läs mer

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal Sjuksköterskedagarna Lust & kunskap 2018-11-20 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola

Läs mer

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd

Läs mer

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:9 Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande Från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården sf Rapport 2014:9 Från Försäkringskassan och hälso-

Läs mer

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1 Livskvalitetsmätningar i onkologisk vård Del 1 Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk vård Enheten för onkologi Livskvalitet Quality of life, QoL, QOL omfattar ALLA aspekter av välbefinnandet

Läs mer

Integrerad Psykiatri. Nå Ut teamet

Integrerad Psykiatri. Nå Ut teamet Integrerad Psykiatri Nå Ut teamet Nå Ut-teamet Psykosöppenvård Centrala Göteborg 50 000 invånare 170 patienter Multidisciplinärt team: läkare, cm, ssk, kur, p-log, sgy, sekr 2 OTP- Optimal Treatment Project

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående

Läs mer

AD/HD i ett äldreperspektiv

AD/HD i ett äldreperspektiv AD/HD i ett äldreperspektiv Taina Guldberg Leg.psykolog, Minnesmottagningen Hässleholm Doktorand, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. AD/HD=Attention Deficit/ Hyperactivity Disorder (DSM-IV)

Läs mer

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013 Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU Zophia Mellgren september 2013 Ett helhetstänk Krav utifrån/uppifrån/inifrån NR bevis vårdprogram teori och praktik Långsiktig plan, där

Läs mer

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Maria Johansson, Med.dr., leg. arbetsterapeut Minnesmottagningen, Universitetssjukhuset i Linköping 2 Kognitiv svikt/demens Demens; 5-10 %

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik

Läs mer

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction Mona Schlyter Kardiologiska klinken SUS Malmö ingen intressekonflikt Malmö Högskola Kardiologiska kliniken

Läs mer

Patientens Egen Registrering (PER)

Patientens Egen Registrering (PER) Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska

Läs mer

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Sida av MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Ref: Montgomery S, Åsberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry 979; 4: 82-9. Skattningsformulär

Läs mer

START. Short Term Assessment of Risk and Treatability

START. Short Term Assessment of Risk and Treatability START Short Term Assessment of Risk and Treatability Vad är START? Tredje generationens riskbedömning SPJ (Structured Professional Judgement) Utvecklat vid St:Joseph Helthcare Hamilton (Canada) Utvecklat

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Gruppboende funktionshinder OFF totalt

Gruppboende funktionshinder OFF totalt Gruppboende funktionshinder OFF totalt Enkät: Anhörig/närstående till person som bor i gruppboende, jämfört med Antal enkäter som skickats ut och besvarats (N= resp N=) 9 9 7 8 Besvarad Ej besvarad Enkät:

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga

Läs mer

Mental Health First Aid MHFA

Mental Health First Aid MHFA Mental Health First Aid MHFA Första Hjälpen till Psykisk hälsa Else-Marie Törnberg & Sonny Wåhlstedt Suicidprevention i Väst Problemets omfattning under 10 år Västra Götaland-10år 2.400 döda 24.000 suicidförsök

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

BUS Becks ungdomsskalor

BUS Becks ungdomsskalor Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor

Läs mer

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM Syfte med hela avhandlingen Öka kunskapen om förekomst av upplevd stress och stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Sex enkla tips om hur du övertygar kunderna

Sex enkla tips om hur du övertygar kunderna Sex enkla tips om hur du övertygar kunderna DU måste känna att det du säljer är bra och att du gör köparen en tjänst när du säljer till honom/henne. Då går ofta resten av sig självt du säljer mer, sover

Läs mer

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog

Läs mer

Bedömning av smärta. Ulf Jakobsson Forskningsingenjör, Dr Med Vet Marianne Gustafsson Leg sjuksköterska, Med Dr. [Uppdaterad ]

Bedömning av smärta. Ulf Jakobsson Forskningsingenjör, Dr Med Vet Marianne Gustafsson Leg sjuksköterska, Med Dr. [Uppdaterad ] Bedömning av smärta Ulf Jakobsson Forskningsingenjör, Dr Med Vet Marianne Gustafsson Leg sjuksköterska, Med Dr [Uppdaterad 2010-08-20] 2010-08-20 1 Bedömning av smärta Ulf Jakobsson, Forskningsingenjör,

Läs mer

Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96%

Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96% Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96% 1. Jag känner mig trygg i skolan. 100 100 100 100 100, 2. De andra eleverna är trevliga mot mig i skolan. 97 97 97 100

Läs mer

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Delrapport. Attityder till och erfarenheter av kränkningar på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till och erfarenheter av kränkningar på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till och erfarenheter av kränkningar på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 20-0-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen 4 Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på

Läs mer

Instrument för bedömning av suicidrisk

Instrument för bedömning av suicidrisk Instrument för bedömning av suicidrisk En systematisk litteraturöversikt September 2015 SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment

Läs mer

Hur blev det? Hagfors Ekshärads vårdcentral

Hur blev det? Hagfors Ekshärads vårdcentral Hur blev det? 2018 Hagfors Ekshärads vårdcentral Idah Storm, kurator. utb. Socionom, grundläggande psykoterapi, PDT Marie Igelström, behandlare. utb. Beteendevetare, grundläggande psykoterapi, KBT Susanne

Läs mer

FIRST. (Functional Impairment Rating Scale Today) SJÄLVSKATTNING FÖR BARN

FIRST. (Functional Impairment Rating Scale Today) SJÄLVSKATTNING FÖR BARN Janssen-Cilag AB Box 7073 SE-192 07 Sollentuna Sweden Tel +46 8 626 50 00 Fax +46 8 626 51 00 www.janssen.se PHSWE/CONC/0813/0001 JC-130159-1 FIRST (Functional Impairment Rating Scale Today) SJÄLVSKATTNING

Läs mer

Syskon till barn med cancerdiagnos - Upplevelser, hanterbarhet och hur sjuksköterskan kan stödja dem

Syskon till barn med cancerdiagnos - Upplevelser, hanterbarhet och hur sjuksköterskan kan stödja dem Syskon till barn med cancerdiagnos - Upplevelser, hanterbarhet och hur sjuksköterskan kan stödja dem FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Jenny Kjellberg Fanny Öberg Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng/ OM5250

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

DETTA TRODDE DU INTE ATT VÅRDDEBATTEN SKULLE HANDLA OM! LIVING POLICY LAB ALMEDALEN 1 JULI 2019

DETTA TRODDE DU INTE ATT VÅRDDEBATTEN SKULLE HANDLA OM! LIVING POLICY LAB ALMEDALEN 1 JULI 2019 DETTA TRODDE DU INTE ATT VÅRDDEBATTEN SKULLE HANDLA OM! LIVING POLICY LAB ALMEDALEN 1 JULI 2019 Leading Health Care är en akademisk tankesmedja för fördjupad dialog om framtidens hälsa, vård och omsorg.

Läs mer

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan STRESS OCH REHABILITERING Bemötande och samverkan Beteende ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Lön Negativ Undvika kritik Försvagning Positiv Kritik, ökad belastning

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

12-frågeversion, intervjuadministrerad

12-frågeversion, intervjuadministrerad 12-frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification, Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

EXEMPEL: Studie med både kvantitativ och kvalitativ metod. Forskningsplan X

EXEMPEL: Studie med både kvantitativ och kvalitativ metod. Forskningsplan X Forskningsplan X Bakgrund och syfte Inom området barn och ungas psykiska hälsa har vikten av att följa upp och utvärdera hur brukare upplever det stöd och den hjälp som de får uppmärksammats allt mer.

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri

Läs mer

SMD 1,21 (1,59 till 0,83) PTSD symtomatologi (självskattad) Fördel TF-KBT. Direkt efter insats. PTSD symtomatologi (självskattad)

SMD 1,21 (1,59 till 0,83) PTSD symtomatologi (självskattad) Fördel TF-KBT. Direkt efter insats. PTSD symtomatologi (självskattad) Bilaga 1 Tabell 1 Sammanställning av resultaten som avser -relaterade mått. Här presenteras endast jämförelser som bygger på mer än en studie. Samtliga insatser gavs mer än tre månader efter den traumatiska

Läs mer

Livskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar

Livskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar Livskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar Hej, Vi skulle verkligen uppskatta om du tog dig tid att fylla i det här frågeformuläret om barnets hälsa och livskvalitet. Du skall svara

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson. IPS Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR Birgitta Magnusson Birgitta.c.magnusson@vgregion.se 2016-09-26 IPS individual placement and support IPS - evidensbaserad

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer