Utveckling Nordost. Sveriges största stadsutvecklingsprojekt. Följeforskningsrapport. Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling Nordost. Sveriges största stadsutvecklingsprojekt. Följeforskningsrapport. Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 1"

Transkript

1 Utveckling Nordost Sveriges största stadsutvecklingsprojekt Följeforskningsrapport Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 1

2 Afghanistan Albanien Algeriet Angola Argentina Armenien Australien Azerbajdzjan Bangladesh Belgien Bolivia Bosnien-Hercegovina Brasilien Bulgarien Burundi Chile Colombia Danmark Dominikanska republiken Egypten El Salvador Elfenbenskusten Eritrea Estland Etiopien Filippinerna Finland Frankrike Förenade Arabemiraten Gambia Ghana Ghaza-området Grekland Guatemala Guinea Hong Kong Indien Indonesien Irak Iran Irland Island Israel Italien Japan Jordanien Jugoslavien Kambodja Kamerun Kanada Kap Verde Kenya Kina, Folkrepubliken Kongo, Demokratiska Rep. Kosovo Kroatien Kuba Kuwait Laos Lettland Libanon Liberia Libyen Litauen Makedonien Malaysia Marocko Mexico Mongoliet Montenegro Nederländerna Nepal Nicaragua Nigeria Norge Pakistan Palestina Peru Polen Portugal Republiken Kina (Taiwan) Republiken Korea Republiken Vietnam Rumänien Ryssland Saudiarabien Schweiz Senegal Serbien Serbien-Montenegro Sierra Leone Slovakien Slovenien Somalia Sovjetunionen Spanien Sri Lanka Storbritannien Sudan Sverige Sydafrika Syrien Tanzania Thailand Tjeckien Tjeckoslovakien Tunisien Turkiet Tyskland Uganda Ukraina Ungern Uruguay USA Uzbekistan Vietnam Vitryssland Yemen Österrike och 55 andra länder. Följeforskningsrapport Utveckling Nordost Utgångspunkter 4 Bakgrund Utveckling Nordost 6 Förstudie med bred förankring 8 Organisation och samarbetsformer 14 Att mäta effekter Genomförande 15 Temaområde ett: Kommunikation 19 Temaområde två: Näringsliv 22 Temaområde tre: Kultur 25 Temaområde fyra: Stadsmiljö 28 Ekonomi 30 Löpande förbättringar mätpunkter 36 Bieffekter ur gödbädden Uppföljning Förenkla samverkan 8 En motpart 8 Skapa synergier 9 Beslutsgång 9 Organisationen på plats 10 Stuprör och hängrännor 10 Transperans och öppenhet 10 Projketorganisation 11 Aktörer, mål och finansiärer 12 Målgrupper och medel 12 Sammarbetsparter 12 Många behov 15 Global samhällsutveckling 17 Förstärkt medborgardialog 17 Tydligt arbete 18 Överlevnad 19 Fördjupade studier 20 På rätt plats 21 Skilda världar 22 Utvecklande nätverk 24 Fyra perspektiv av hållbarhet 23 Stor investering 25 Från tält till park 26 Förstärka gemenskapen 27 Förseningar 29 Förvärvade resulat 30 Kritiska punkter 30 Otydligt ansvar 31 Lyft fram resultat 31 Horisontella kriterier 32 Minimera risker stafettpinnar 37 Tyst kunskap 38 Övergripande resultatindikatorer 39 Angered och Östra Göteborg är platsen för projektet Utveckling Nordost. Området är vidsträckt med stora och rika naturvärden och utgör, till ytan, en fjärdedel av Göteborgs Stad. Här bor av Göteborgs Stads över invånare. Många bor i de lägenheter som tillkom under miljonprogramsperioden på sextio- och sjuttiotalet. 40 Att utveckla 41 Konklusion Erfarenheter Tänk efter före 40 Tydlighet 40 Definiera målen 40 Unika framgångsfaktorer 41 Aktivitetsansvariga har lyft 41 Förbättringsmöjligheter 41 Slutord 42 2 Omslagsfoto: I Utveckling Mats Udde Nordost Jonsson I Följeforskningsrapport Detta är den femte och sista rapporten från följeforskningsuppdraget gällande Utveckling Nordost som startade i januari 2011 och avslutades sista december PwC har rapporterat halvårsvis under projektets gång och det löpande arbetet har bland annat innehållit följande delar: Följa upp projektets teman utifrån mål och indikatorer som funnits för hela projektet. Följa upp delaktiviteterna mot projektplaner. Löpande återföra iakttagelser till projektledning och delaktivitetsansvariga. Följeforskningens uppgift är främst att se till att det innovativa och nyskapande i projekten återförs till det regionala tillväxtarbetet och sysselsättningsskapandet. Fler rapporter: Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 3

3 Bakgrund Gbg Öst Ang Angered Östra Göteborg Göteborg genomsnitt Västra Göteborg Folkmängd: Prognos 2017: Ökning av invånare Total Medborgarskap: Svensk medborgare Utlänskt medborgarskap Andel födda i utlandet ,2% ,4% ,1% ,0% Bakgrund Utveckling Nordost är ett stadsutvecklingsprojekt som initierades av Göteborgs Stad och drivits med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). ERUF:s mål är att skapa hållbar tillväxt genom fler och växande företag som bidrar till nya jobb samt en hållbar stadsutveckling. Motfinansieringen har skett genom kapitaltillskott från Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB. Total budget har varit 123 miljoner kronor vilket gör det till det största i sitt slag i Sverige. Projektet har bedrivits under tre år mellan 2011 och Projektet Utveckling Nordost har haft som avsikt att bidra till, genom riktade insatser, stadsdelarnas attraktivitet och därmed skapa bättre förutsättningar för tillväxt och egenförsörjning. Ytterst ansvarig för projektet har varit Göteborgs Stads bolag Utveckling i Nordost AB. Projektet har varit indelat i fyra tematiska delar Vision, Näringsliv, Kultur samt Stadsmiljö. Inom dessa har sammanlagt 18 olika aktiviteter genomförts. Insatserna är av olika karaktär, med allt från fysiska investeringar till utvecklingsarbete av det lokala näringslivet. Ändamålet med dokumentationen är att se till projektets måluppfyllelsegrad, belysa arbetsmetoder och utmaningar samt andra relevanta iakttagelser ur ett följeforskningsperspektiv. Erfarenheterna från projektet ska förhoppningsvis genom denna rapport spridas till pågående och framtida projekt. Önskan är att lärdomarna även ska kunna bidra till förbättringar och nytänkande i det regionala utvecklingsarbetet. Vanligaste födelseländerna: Irak Iran Finland Bosnien-Hercegovinia Jugoslavien Polen Somalia Turkiet Kina Norge Övriga länder Anställda inom olika branscher: Vård & sociala tjänster Företagstjänster Handel Tillverkning & utvinning Utbildning Transport & magasinering Offentlig förv. & försvar Kulturella & pers. tjänst Info. & kommunikation Hotell & restaurang Byggverksamhet Fastighetsverkamhet Finans & försäkring Energi & miljö Okänd verksamhet Jord-, skogsbruk & fiske Medelinkomst: Arbetslöshet: Män Kvinnor Arbetslöshet i % Bostäder efter ägarkategori: 75% ,9 71,2 Ang Öst 54,0 Gbg/ snitt Hyresrätt 48,3 Väst ,1 13, , ,4 4, ,7 5,8 1, , ,2 Angered 27,5 26,5 25,2 17, ,5 9,5 11,6 Bostadsrätt ,1 13, , ,5 4,3 4,9 3,0 6,9 5,2 1,2 0,9 0,8 1,0 0, Östra Göteborg ,4 12,7 12, , , ,1 Göteborg genomsnitt Äganderätt ,0 14,3 14,1 12,2 10,4 5,8 5,1 4,0 4,8 3,5 4,2 2,0 1,9 0,8 0, ,9 Västra Göteborg 2% 1% 10% % % 0% Befolkningsökning: 6,5 Ang 8,6 Öst Åldersstruktur: Östra Göteborg Angered Göteborg 6,1 Gbg/ snitt Eftergymnasial utbildning: 14,5 Ang Öst Andel arbetslösa: 32,9 Gbg/ snitt 2.3 Väst 35,4 Väst Västra Göteborg Källa: Samhällsanalys och Statistik, Göteborgs stadsledningskontor. 4 I Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 5

4 Uppstart Förstudie med bred förankring Under våren 2010 bildades en arbetsgrupp inom Göteborgs Stad bestående av representanter från stadsdelsförvaltningarna i nordost, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, Stadskansliet samt Business Region Göteborg. Syftet var att komma fram till vad man specifikt, och gemensamt, skulle kunna arbeta med för att gagna en god stadsutveckling i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Bakom sig hade man en förstudie och ett utkast till att söka medel från EU. Ändrade förutsättningar gjorde att man gick tillbaka till ritbordet. I det följande arbetet nominerade de närvarande förslag på aktiviteter som skulle kunna ingå i den nya ansökan. Efter avstämningsmöten, där dessutom Förvaltnings AB Framtiden deltog, lyftes tre teman fram; näringsliv, kultur samt stadsmiljö dit de föreslagna aktiviteterna kunde läggas. Till temaområdena lades sedan temat vision och kommunikation till för att stödja både projektet i sin helhet men även övriga temaområden. I nomineringsarbetet hade några förvaltningar ett försprång då de arbetet klart med ett visionsdokument samt medförde aktivitetsidéer som var både förankrade politiskt och där dialoger redan var igång med medborgare. En av grundidéerna var att man ville komplettera och utveckla insatser som redan fanns inom ordinarie verksamheter. Man ville även bygga vidare på tidigare erfarenheter av samarbeten och metoder från övriga Sverige och Europa. Därutöver ville man, i själva aktiviteterna, lyfta fram processer som skulle utjämna existerande skillnader mellan de olika stadsdelarna i staden. I förstudien UNO Hållbar stadsutveckling i nordost som togs fram skrevs följande; Projektet Utveckling Nordost utgår från antagandet att en grundförutsättning för alla individer, var han eller hon än bor, i Göteborg med omnejd, utgörs av individens känsla av att ha ett tryggt boende och en attraktiv närmiljö. Individens möjlighet till arbete och egen försörjning beror av många samverkande faktorer såsom t.ex. möjligheten att oavsett ålder, etnicitet och kön utveckla sina förmågor, att få tillgång till kontakter och inspiratörer i samband med utbildning och fortbildning, och att enkelt hitta människor att samarbeta med och att förstå och finna de stödjande strukturer som finns i svenskt samhällsliv. Syftet med projektet Utveckling Nordost är att bidra till hållbar stadsutveckling i Göteborg genom höjd attraktivitet och nya arbetstillfällen i nordost. I de dialoger där utmaningar, orsaker och möjliga åtgärder diskuterades, utkristalliserades tematiska mål samt 18 aktiviteter för att nå desamma. Förstudien resulterade även i en övergripande slutsats kring projektets roll utifrån ett större perspektiv: En avgörande framgångsfaktor för att nå projektmålet är att göra Utveckling Nordost operativt ansvarigt för både en stärkt helhetssyn kring stadsutvecklingsprocessen och dennas uthållighet över tid även efter genomförandetidens slut. Ansökan, som skickades in till Tillväxtverket i september 2010, skulle komma att inrikta sig på aktiviteter där det redan fanns en positiv vilja till att förmera och engagera projekt och processer. Om inte besluten tagits att kraftsamla och göra förstudierna, som senare ledde fram till en ansökan så hade inte alla de satsningar och möten skett som beskrivs i alla de rapporter som projektet producerat. Några enskilda satsningar, exempelvis att rusta upp hållplatsen Teleskopgatan eller förbättra skyltningen i Sydöstra Bergsjön hade möjligen skett i ett senare läge men troligen inte alls. Tillväxtverket såg positivt på idén att medvetet välja ut områden där det redan fanns förankring och där det redan pågick dialoger som skulle underlätta en smidig start. Projektet angav själva målen man ville uppnå. Vidare hur dessa skulle nås samt vilka som skulle komma att genomföra desamma. Tillväxtverkets beslut kan, om det spjälkas upp, delas in i 343 genomförandepunkter. Att projektet kom att bli Tillväxtverkets största och mest komplexa inom området har gjort det extra intressant att följa och Tillväxtverket gav råd redan innan det formella beslutet togs. Ett av dessa var att man rekommenderade en proaktiv start direkt efter nyår trots att det formella beslutet inte tagits. I praktiken, som omnämns senare, kom det operativa arbetet först igång några månader senare. Något som skulle inverka på det kommande arbetet. Inför det kommande beslutet hos Tillväxtverket kände alla parter till begreppet additionalitet som en av grundreglerna för EU:s strukturfonder. Principen är att anslag inte ska ersätta nationella utgifter för strukturåtgärder i den berörda regionen. I praktiken innebär det att medlen ska användas till insatser som i annat fall inte skulle ägt rum. Medlen ska inte heller användas för att fylla ut tomrum i lokala budgetar för att bedriva varaktig verksamhet. Rätt utformat innebär medlen en extra hävstång i den lokala utvecklingen. 6 I Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 7

5 Genomförande Organisation och samarbetsformer Förenkla samverkan När det positiva beslutet från Tillväxtverket kom, väckte Göteborgs Stad upp ett vilande aktiebolag, vilket efter namnbyte kom att heta Utveckling Nordost AB. Bolaget skulle 1. verka för hållbar stadsutveckling i nordöstra Göteborg samt 2. stötta samordning mellan olika parter. Projektets övergripande projektledning och projektsamordning placerades här och bolaget, med projektledaren i spetsen, kom att ansvara för över 123 miljoner kronor. I beslutet valde man att lägga kr som bedömdes vara tillräckligt för projektledning under de kommande tre åren. Tanken med bolagsformen var att den skulle förenkla arbetet genom att bli en neutral samverkansplattform mellan förvaltningar och andra aktörer som involverades i projektet. Det ansågs att det skulle troligtvis bli enklare än om projektägarskapet förlades på exempelvis en förvaltning. Kommunala förvaltningar har, för att fungera effektivt, olika specialistkunskaper vilket kan öka risken för målkonflikter i ett så pass omfattande projekt som Utveckling Nordost skulle komma att innebära. Speciellt som innehållet i de olika aktiviteterna spänner över ett antal olika förvaltningsområden. Samla erfarenhet Ytterligare ett skäl, till att placera projektet i ett bolag, var att det skulle bli möjligt att bygga upp erfarenheter och kapacitet kring att driva EU-projekt samt hitta fungerande modeller för att organisera tvärsektoriella utvecklingsarbeten. Kopplat till detta ansågs metodutvecklingsdelen i projektet viktig. Om bolagsformen fungerade i nordost skulle modellen kunna användas på andra ställen. Detta arbete har i praktiken, i skrivande stund, endast startats och kommer att utvecklas ytterligare under kommande år. Erfarenheterna från Utveckling Nordost kan, om de förvaltas väl, överföras till andra delar av staden. En motpart För att undvika att ha kontakter med flera förvaltningar och aktörer inom ramen för samma projekt, lyfte Tillväxtverket fram att deras krav var att ha en motpart. Bolaget, Utveckling Nordost AB, fick rollen och förväntades ha en helhetsbild och ett övergripande ansvar för genomförandet. Detta krävde en stark samordning för ett så sammansatt projekt som Utveckling Nordost. Den centrala projektledningen förväntades kunna svara för allt som genomfördes inom projektet; ex alla transaktioner och händelser som ägde rum, oavsett vem som haft det interna ansvaret för genomförandet av enskilda insatser. Detta var extra viktigt då projektet antogs komma att utsättas för EU:s revision och vara ansvarigt gentemot staden, Regionalfonden, Tillväxtverket samt Kommissionen. Det innebar att det var projektledaren och bolagets styrelse som först fattade beslut om huruvida övriga medverkande parter i projektet hade uppfyllt sina åtaganden gentemot projektet innan avrapporteringen skickades vidare. För att säkerställa att varje enskild projektaktivitet utfördes på bästa sätt, har utgångspunkten varit att bolaget ansvarade för att den förvaltning som hade rätt kompetens, erfarenhet, nätverk och uppdrag för aktiviteten skulle genomföra den. I praktiken bestämdes detta redan genom nomineringsarbetet före projektperioden, där berörda parter lyfte in sina förslag. Skapa synergier Avgränsningen för Utveckling Nordost AB har, från början, varit att inte på egen hand bedriva verksamhet som andra aktörer i Göteborgs Stad redan arbetar med, t.ex. näringslivsutveckling eller kulturverksamhet. Däremot fick bolaget rollen att utveckla synergier/mervärden genom att aktivt stödja samverkan mellan parterna och delaktiviteterna för att nå uppsatta mål. Respektive parter, som lyfts fram som ansvariga i förstudierna, ansvarade för att rekrytera aktivitetsansvariga. Detta gjordes på olika sätt. Genom annonsering, eller internt genom utlysning. I vissa fall valde man dessutom att ta in konsulter på kortare uppdrag. De utvalda fick ansvar att ta fram projektplaner innehållande mål och syfte samt hur arbetet skulle bedrivas. Projektplanerna kom att bli viktiga styrdokument i det fortsatta arbetet med aktiviteterna. I det dagliga arbetet har de aktivitetsansvariga behövt mandat att fatta egna beslut. Det har därför varit av stor vikt att skapa tydlighet i vilka beslut som får fattas av den aktivitetsansvariga och vilka som ska gå vidare till projektledaren, styrgruppen respektive styrelsen. I verksamheten har samtliga delprojekt bedrivits i en hög grad av självständighet och i stort förtroende mellan parterna. Idén har varit att parterna ska ta ansvar för att de enskilda insatserna genomförs på beslutat sätt och med fokus på projektets övergripande målsättningar. Relationsbyggande Kommunikatören och den ekonomiansvarige har haft motsvarande helhetssyn över sina respektive områden medan man, som nämns ovan, på aktivitetnivå endast har sett sin egen horisont tydligt. Kansliet har haft erfarna medarbetare redan från start och detta har gynnat projektet i sin helhet i dialogen med temaområden och aktiviteterana. Ett stort arbete har lagts ner på att hålla goda relationer med finansiärerna. Det har handlat om att bygga upp förtroenden och etablera säkerhet. Att Utveckling Nordost AB har genomfört alla avstämningar i tid har skapat trygghet och underlättat för genomförandet. I de fall det uppstått problem har projektledaren använt sig av något som kan kallas en beslutstrappa. Så långt det går tas beslut av projektledaren. Detta för skapa snabbhet och flexibilitet. Om större tyngd behövs, lyfts frågan till nästa befattningssteg där mer kraft kan läggas bakom ett utspel. Beslutsgång I de fall revideringar har behövt göras i projektet så har besluten kring detta tagits på tre sätt: 1. Förvaltningen, tillsammans med temaansvarig, tar besluten själva. 2. Förvaltningen i dialog med projektledaren. 3. Projektledaren i dialog med Tillväxtverket. Att kunna göra avvägningar när ett beslut ska tas anses som en centralt viktig funktion. Det betonas att erfarenheter från att ha lett, eller deltagit i liknande projekt säkrar helheten betydligt. Projektledaren i Utveckling Nordost har haft en unik helhetsbild över projektets olika delar genom löpande, och alltmer återkommande mot slutet, skriftliga och muntliga avrapporteringar. De aktivitets- och delaktivitetsansvariga har haft överblick över sina delaktiviteter men kan ha haft svårt att se vilka effekter besluten kan få för helheten inom sitt respektive område. I dialoger har framkommit att det tidvis skulle behövts mer tid för eftertanke. För återkommande frågor kring exempelvis lagen om offentlig upphandling och hur man hanterar olika former av underkonsulter hade mer dialog behövts. Genom att lyfta frågor, stora om små, till projektledaren har man ofta gemensamt kommit fram till möjliga lösningar, exempelvis budgetfrågor, prioriteringar och vad man får göra inom ramen för projektet. Under projekttiden har en viktig roll för projektledaren varit att vara tillgänglig för att informera om vad som är möjligt att göra. Att samla ihop beslut till bolagets styrelse har, så långt det går, undvikits för att inte förlora tid. Effekten av denna hantering är att det inte skapades onödiga väntetider. 8 I Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 9

6 Organisationen på plats Parallellt med bolagsetableringen började rekryteringsprocessen som kom att pågå under ett halvår. I efterhand har det förts fram att man här förlorade viktiga månader. Samtidigt ska poängteras att det är svårt att få loss rätt personer vid rätt tidpunkt. Projektet i sin helhet har haft drivande och erfarna medarbetare på många poster och många nivåer. Bedömningen är att en snabb rekryteringsprocess också skulle kunna ha äventyrat projektet. Under bolagets styrelse som utsetts av kommunfullmäktige rekryterades följande funktioner: Projektledare Administratör Controller Kommunikatör Ekonomiansvarig. En styrgrupp, sammansatt av ansvariga chefer från projektets samarbetspartners etablerades för att dels bli dialogpartner till projektet men också för att skapa överhörning mellan projektets parter. Där ingick representanter från lokalförvaltningen, fastighetskontoret, trafikkontoret, park- och naturförvaltningen, de båda aktuella stadsdelsförvaltningarna samt Business Region Göteborg. Under styrgruppen bildades en samordningsgrupp bestående av de ansvariga från de 18 delaktiviteterna. I samordningsgruppen låg fokus på det operativa arbetet i de olika delaktiviteterna. Gruppen fyllde en viktig funktion för projektledningen gällande återrapportering och ledning av det löpande arbetet. Samordningsgruppen kom, under projektets gång, även att fylla en allt viktigare funktion för informationsutbyte och samverkan mellan delaktiviteterna. Baserat på uppkomna frågor bildades också ett antal arbetsgrupper i mån av behov. Ändamålet med dessa var att fungera som expertråd främst gällande delaktiviteterna. Som stöd för projektledningen fanns också en referensgrupp. I arbetet har det, på ett normalt sätt, funnits inkörningsperioder. Befattningar på olika nivåer tillsattes och dessa behövde tid på sig att lära känna projektet och dess intentioner för att sedan kunna agera på ett bra sätt och med ett tydligt mandat. Det kan även konstateras att vissa frågor har varit mer personrelaterade redan från start. Det kan vara en fråga som funnits med från förstudien och där det funnits en klar idé om genomförande. När en person av någon anledning försvinner tillsammans med sakkunskapen uppstår lätt ett vakuum innan frågan kan plockas upp och utvecklas vidare. Stuprör och hängrännor I samtal med berörda personer framkommer att det har funnits svårigheter att tänka horisontellt och inte i stuprör. Att inse hur hårt dessa tankebanor sitter i dessa ofta komplicerade strukturer är viktigt. Det har tidvis funnits viss prestige som hämmat att man jobbar för samma mål. Vidare har det framförts att det varit svårt att hitta rätt i en annan förvaltnings organisation. Vem är chef på pappret och vem är det som får saker att hända? Detta har medfört att vissa beslut till slut har tagits adhoc för att tiden inte räckte till och budgeten krävde beslut. För att rätt beslut ska tas har deltagare i delaktiviteterna förordat att spetskompetens föredras före förvaltningskompetens. Allt för att nå målen inom utsatt tid, på rätt nivå och med god marginal. I relation med det omgivande samhället, utanför stadens verksamhetsområde, har det varit viktigt att berätta att de medel och incitament som finns i respektive aktivitet är mer eller mindre låsta till redan beslutade åtgärder. Att ha en övertydlighet i detta ses som en viktig erfarenhet att bära med sig i framtida projekt så att inte förväntningar grusas i onödan. Transperans och öppenhet Informationsspridning har varit en viktig del av projektarbetet. Att löpande kunna visa på resultat av projektets utveckling och vilka effekter detta får i närsamhället har, under tid, skapat en allt starkare plattform. De temaansvariga har lyft att det är av stor vikt att identifiera lokalt förankrade personer samt, att det bör finnas resurser för dessa personer. Det borgar för en snabb och trygg start samt till mindre kostnad totalt och med en minskad risk för felkällor. Från förvaltningsnivå har det framförts att de möten man haft har fungerat på ett bra sätt. Det har varit tydligt vem som har ansvar. Delaktiviteterna har haft givna ramar. Uppdragen har varit tydliga och det har funnits medel för genomförandet. Detta har gjort att det inte funnits någon större anledning för diskussion. Samtidigt förs det fram att de ansvariga inom respektive organisation tidvis håller hårt i sina förvärvade medel. Här skulle en dialog kunna hållits mer öppet kopplat till projektets slutgiltiga mål för en ökad flexibilitet i det gemensamma arbetet. En annan förbättringsmöjlighet man sett här är kopplat till samma fråga och handlar om att ta ekonomiska beslut om omfördelning. Förslaget är att man, inom projektet, borde ha kunnat ta dessa direkt och med mindre dialog (med Tillväxtverket) om resultatet blir detsamma eller bättre i slutet. Vidare har man uttryckt att det skulle ha funnits en större tillåtelse att få misslyckas men då inom projektets givna ramar. I praktiken innebär det att man ska kunna testa sig fram änmer bara projektet når de uppsatta målen. För beskrivning av de olika aktiviteterna hänvisas till projektets slutrapport. Ansvariga: BRG Fastighetskontoret Lokalförvaltningen Park & Naturförvalt. SDF Angered SDF Östra Göteborg Trafikkontoret Utveckling Nordost Externa aktörer (näringsliv, akademi etc) Göteborgs Stad Utveckling Nordost AB;s styrelse Fyra temaområden Vision och kommunkation Genomförande Projektorganisation Utveckling Nordost Arbetsgrupper Operativ ledning Näringsliv Styrgrupp Samordningsgrupp Kultur Europeiska regionala utv.fonden Tillväxtverket Referensgrupp Stadsmiljö 18 aktiviteter = Projektansvar = Medverkan 10 I Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 11

7 Dialog Framtidskunskap Entreprenörskap Finansiering Nätverk Individ Civilsamhället Akademi Aktörer, mål och finansiärer I projektet har ett antal aktörer medverkat som samverkansparter. Dessa är stadsdelsförvaltningarna i Angered och östra Göteborg, fastighetskontoret, park & natur, lokalförvaltningarna, trafikkontoret samt Business Region Göteborg som fungerat som samarbetspart med ansvar för näringslivsfrågor. Den övergripande målsättningen för projektet har varit att: utveckla företagandet, kulturlivet, stadsmiljön och attraktionskraften i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Projektets mätbara mål som angavs redan i förstudiearbetet har varit att det ska skapas: 220 arbetstillfällen i nordöstra Göteborg 16 nya företag Fem investeringar som bidrar till områdets attraktivitet 85 företag ska delta i insatserna inom projektet. De flesta målen nås. Samhället (Utveckling Nordost) Nätverk Bygga kritisk massa 12 I Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport Regional utveckling Nätverk Konceptutveckling Näringsliv Målgrupper och medel Målgruppen för projektet har utgjorts av de som bor, arbetar och bedriver verksamhet i nordost, men även Göteborgsregionens övriga invånare tillsammans med offentliga och privata aktörer. Projektet har bedrivits med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) inom ramen för det västsvenska regionalfondsprogrammet. Totalt har projektet haft en budget på sammanlagt ca 123 miljoner kronor. Av finansieringen kommer 40 procent, motsvarande 49,3 miljoner kr från regionalfonden. Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB har svarat för den kommunala medfinansieringen genom kapitaltillskott till bolaget Utveckling Nordost på ca 75 miljoner kr. Kultur Omvärldsanalys Processer / benchmarking Utveckla idéer Bygga nätverk Finansiering Utveckling Inspiration Medverkande och exempel på incitament till samverkan. Sammarbetsparter med engagemang En metod som Utveckling Nordost har använt sig flitigt av är att anordna olika typer av möten för att skapa engagemang i linje med de fyra teman som projektet har fokuserat på. Det har handlat om allt från personliga möten genom dörrknackning till väl förberedda och breda möten, dit olika målgrupper bjudits in. Det centrala för dessa möten har varit dialog och där förslag på sådant som kan bidra till en positiv och hållbar utveckling av stadsdelen lyfts fram. Förslag som skapat förväntningar. En återkommande utmaning i dessa möten har varit deltagare som vittnat om projekttrötthet, där tidigare projekt kommit och gått utan att det resulterat i beständiga värden. Därför blev det extra viktigt för projektets initiativtagare att betona vikten av att slutföra projektet med avklarade mål och med en ständig koppling till ordinarie verksamheter samt hitta naturliga hemvister för resultaten. Allt för att främja en långsiktighet i de strukturer, metoder och målsättningar som projektet hade för avsikt att resultera i. Starkt intresse På temaområdesnivå har delaktiviteterna mer frekvent involverat aktörer i det omgivande samhället, dvs utanför kommunens organisation. Exempelvis söktes olika målgrupper upp, främst inom kulturområdet, som man trodde kunde ha intresse av samverkan eller så bjöd de in sig själva då vetskapen om projektet spritts snabbt i olika nätverk. Mycket tack vare en bred informationsspridning men också genom alla de möten som personerna inom projektet medverkade i. Akademier och organisationer fanns med. Entusiaster, entreprenörer och arbetssökande deltog. De flesta med en egen agenda om vad de ville få ut av att möta projektet. Inom andra aktiviteter har det varit viktigt att skapa engagemang i omvärlden också genom att bjuda in till att gemensamt skapa olika slags evenemang där såväl privata som ideella och offentliga aktörer gått samman för att tillsammans arrangera aktiviteter, exempelvis i arbetet med Hammarparken och framtagandet av en handlingsplan för profilering och evenemangsutveckling. Genom att göra saker tillsammans har delaktighet och engagemang samt gemensam kunskap skapats. Exempel på detta är genomförandet av en stor fest i Angereds stadspark där projektet deltog genom en utställning och ett företagsexpo, och genom detta bidrog till att underlätta former för samarbete och samverkan. Ett annat exempel är utformandet av uteplatsen i Hammarparken som vuxit fram bland annat genom en rad publika aktiviteter. Erfarenheter från andra stora stadsutvecklingsprojekt, i Barcelona, visar också på positiva erfarenheter av att utveckla former där alla kan vara med praktiskt och göra konkreta saker ihop för att uppnå delaktighet och engagemang. Tillsammans finner och skapar man nödvändig kunskap för att gå vidare. Detta har varit viktigt i framtagandet av handlingsplanen för besöksnäring i projektet. Genomförande Vinn/vinn I förstudien framgår tydligt att vissa typaktörer, exempelvis Center för Urbana Studier i Hammarkullen, redan från start fann en anledning till att vara med. De kunde se en vinning i att de genom sin medverkan kunde vara med och driva processer de själva var satta att utveckla. Både för finansiärer och medverkande i projektet har deras medverkan varit en styrka. De har utgjort en form av trygghet i strävan mot projektmålen. Samtidigt kan noteras, att en tidig inbjudan, och sedan till projektet låsta medspelare samtidigt kan exkludera andra som kanske skulle kunna utveckla projektet till något mer nyskapande eller stabilt. Kanske med mindre medel, men som skulle nått längre, och kanske med ett bredare deltagande. Genom den aktiva informationsspridning som genomfördes i samarbete mellan informationsansvariga inom de olika verksamheterna har breda målgrupper nåtts. I dialog inom projektet har det diskuterats hur informationen bäst skulle anpassas till exempelvis alla de olika språken som pratas i stadsdelarna. Frågor som diskuterades var bl.a. hur man når och attraherar personer i olika målgrupper. Dialogerna och återkopplingarna, främst på aktivitetsnivå, ledde till att nya utmaningar och möjligheter lyftes. Ett exempel på detta är den tillagda delaktiviteten Stadslandet där man såg en möjlighet att förena stadens och landets olika behov av samverkan och utveckling. Starten av delprojektet krävde omfördelning av medel inom projektet. Projektledningen förde en öppen och tidvis tät dialog med Tillväxtverket kring vad som var möjligt att göra inom ramen för projektet. Hur ekonomiska omfördelningar skulle kunna göras osv. Lokal samverkan Det har funnits en vilja i att stödja och involvera det lokala näringslivet och de lokala föreningarna i en större omfattning än som var möjligt. Det finns ett kunnande och samtidigt en vinst i att använda sig av det etablerade och omgivande samhället. Lagen om offentlig upphandling har här setts som ett problem då den begränsar ex. näringslivet som inte har ramavtal med staden. Många föreningar har inte resurser att arbeta utan ersättning, och det har varit svårt, ibland omöjligt, att finna former för samverkan och samarbete samt för ersättning inom befintligt regelverk. Detta kan förklaras med att regelverken inte i alla lägen är lätta att tyda och kräver djupare kunskap för att förstå för ansvariga inom projektet. Begreppen mentorskap/överhörning har förts fram som ett möjligt förslag för att underlätta för de ansvariga. Detta för att vinna tid och samtidigt skapa säkerhet för personer som inte är vana att arbeta i projekt med den här typen av finansiering. Tillväxtverket, men även Utveckling Nordost, har haft informationsmöten som tar upp frågorna, men detta bör utvecklas vidare. När det gäller samverkan och samarbete med lokala föreningar har lagen om offentlig upphandling inneburit svårigheter och ibland direkta hinder. Exempelvis vid genomförande av aktiviteter inom kulturtemat samt i arbete med profilering och evenemangs- samt destinationsutveckling. En viktig lärdom har varit vikten av att utveckla väl fungerande former för lokal samverkan och samarbete med såväl företag som föreningar inför framtida projekt. En annan viktig lärdom har varit vikten av att vara medveten om det maktperspektiv som aktualiseras i samverkan och samarbete mellan en offentlig aktör som projektet och lokala företag, föreningar och individer. Också här krävs utvecklade insikter och metoder inför framtida projekt. Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 13

8 Effekter Vision och kommunkation Näringsliv Kultur Stadsmiljö Effekter (Avsedda - oavsedda) (Förutsedda - oförutsedda) Huvudeffekter (positiva) Primära Sekundära Tertiära Inom målområdet Nolleffekter Perversa effekter (negativa) Primära Sekundära Tertiära Bieffekter (positiva, negativa) Primära Sekundära Tertiära Utanför målområdet Nolleffekter Perversa effekter (positiva, negativa) Primära Sekundära Tertiära Vision östra Göteborg & Vision Angered Att uppdatera visionsarbetet från mandatperioden i en fördjupad dialog med invånare och verksamma i nordost och göteborgare med intresse för nordost och med ett hela staden perspektiv. Kommunikationsstrategi och informationsspridning om projekt Stadsutveckling i Nordost (UNO) En gemensam kommunikationsstrategi och kommunikationsplan upprättas för UNO:s stadsutvecklingsarbete i syfte att ge samstämmig information om projektet och dess effekter. Evenemangsutveckling och profilering av nordost En konkret handlingsplan och ett etablerat samarbete mellan offentliga och privata aktörer med erfarenhet av att utveckla besöksnäringen. Utvecklade metoder för delaktighet och invånardialog Genom att via skolan och elever i Hammarkullen nå och göra hela familjen mer aktiv i utvecklingsprocessen av närområdet byggs och stärks förtroende mellan olika aktörer i det civila samhället. Varaktiga Övergående Att mäta effekter Varaktiga Övergående Vilka olika typer av effekter kan vi förvänta oss av ett projekt eller en process? Är det de mål som skrivs fram i ansökan som är de viktigaste att fånga eller finns det andra som kan ha större betydelse i det långa loppet? Utveckling Nordost förväntas nå ett antal mål och till sin hjälp finns ett antal delaktiviteter som i sin tur jobbar med mål och indikatorer för att enklare kunna följas och mätas. Målen sätts, av naturliga skäl, inledningsvis för att deltagarna gemensamt ska kunna sträva, på olika sätt, mot detsamma. Omvärlden gör sig ofta påmind med att stötta eller, på olika sätt, motverka måluppfyllelse och ofta anses ett projekt som misslyckat om dessa mål inte nås. Dock, utifrån ett långsiktigt perspektiv, är det inte sällan så att det finns effekter som inte togs upp som mål men som har en större inverkan över tid. Därför är det viktigt att kort belysa terminologin kring olika typer av effekter som finns i och kring ett projekt. Varaktiga Övergående Ex: Företag som deltar, sid 39. Ex: Visionsarbetet, sid 15. Ex: Från tält till park sid, 26. Ex: Göteborg 400 år 2021, sid 18. Ex: Blå stället, sid 22. Ex: Utredning om näringsliv och arete, sid 19. Varaktiga Övergående Ex: Stadslandskapet, sid 36. Ex: Villorna i Kviberg, sid 24. Ex: Dialog som arbetsmetod, sid 41. Effekter: Evert Vedung har arbetat fram en terminologi kring vad som händer när en aktiv handling (intervention) görs. Effekterna kan delas in i avsedda (utifrån målbeskrivningen önskvärda effekter) och oavsedda (motsatsen och något man inte vill skulle inträffa). I båda ovan fall kan effekterna delas in i två kategorier: dels inom målområdet och dels utanför målområdet dvs inom projektets definierade arbetsområde respektive utanför. Under denna nivå återfinns ett antal termer: Huvudeffekter (positiva) är konsekvenser som man vill nå och återfinns inom målområdet. Bieffekter inträffar utanför målområdet och är oförutsedda (positiva och negativa). En annan typ av effekt kallas nolleffekt vilket innebär att insatsen inte gav någon konsekvens alls efter genomförande. Alternativt att effekten skulle inträffat oavsett om en insats gjorts eller inte. Begreppet perversa effekter härrör till en rakt motsatt effekt än den som man velat nå. Källa: Att fånga effekter av program och projekt. Redaktörer Lennart Svensson, Göran Brulin, Sven Jansson samt Karin Sjöberg. Studentlitteratur 2013 Temaområde ett: Kommunikation Syfte Syftet med aktiviteterna inom visions- och kommunikationstemat har varit att öka attraktionskraften i nordost genom att stötta och kommunicera arbetet mot ett önskat framtidsläge. Konceptutveckling och marknadsföring av besöksvärda platser och events i nordost har varit viktiga delar i detta arbete. En annan uppgift inom temaområdet har varit att stödja stadsdelarna i deras visionsarbete. Inom ramen för det har förstudien Stadslandet genomförts om förutsättningar för grön affärsutveckling i nordost. Till sitt förfogande har man haft tkr. De fyra delaktiviteterna inom temaområdet har varit följande: Vision Östra Göteborg & Vision Angered. Kommunikationsstrategi och informationsspridning om projektet. Evenemangsutveckling och profilering av nordost. Uvecklade metoder för delaktighet och invånardialog. Arbete med informationsspridning och kommunikation har ingått som en central del inom detta temaområde. Stödfunktion Kommunikationsarbetet har också fungerat som en stödfunktion till respektive temaområde och delaktivitet genom att information har kunnat spridas mellan projektets olika delar och till projektets olika målgrupper. Detta har inneburit en möjlighet för alla deltagare inom projektet att få insyn i såväl delarna som helheten av projektet. Med 18 delaktiviteter av olika karaktär har de ansvariga fått anpassa arbetssätten utifrån varje delaktivitets innehåll inom respektive temaområde. Anpassningen har även utformats med hänsyn till aktivitetens samverkansparter som har olika förväntningar och krav. Stort fokus har lagts på de olika målgruppernas behov och rätt till information vilket är en förutsättning för rätten att vara delaktig i det som sker. Ett särskilt verktyg för målgruppsananalys har tagits fram för att underlätta arbetet. De delaktivitetsansvariga, inom respektive temaområde, har samtidigt haft ansvar för kommunikation inom sitt temaområde men det övergripande ansvaret har legat på projektkansliet. Många behov Olika bakgrunder, förväntningar och behov hos ansvariga på aktivitetsnivå har ställt de klassiska frågorna: Hur styrt ska kommunikationsarbetet vara? När får/ska de enskilda insatserna jobba med frågan själv och på vilket sett? Hur ser ansvarsfördelningen ut? Vem ska vara drivande och vem ska anpassa sig? Helhetsintrycket kan lätt bli missvisande och budskapen/budskapet spretigt. Den kommunikationsstrategi som arbetades fram vid projektstart, och som sedan följdes av en kommunikationsplan som löpande har reviderats halvårsvis, har varit till stor hjälp i det fortlöpande arbetet. Konsekvensen av det proaktiva arbetet har resulterat i ett tydligt genomförande inom ett innehållsmässigt komplext projekt. I samband med framtagande av kommunikationsstrategin har även ett antal undersökningar gjorts för att få mer kunskap om olika målgruppers medie- och informationsvanor i nordost. 14 I Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 15

9 Kommunikation Flmer som tagits fram beskriver projektet, stadsdelarna och personer som bor där, vad de tycker och tänker. Drömmar om Nordost Information om projekt Utveckling Nordost Sagal Husseini - boxaren från Hjällbo Filmerna nås via din mobil. Utblick ett: Global samhällsutveckling I ett diskussionsunderlag som tagits fram för Kommission för ett socialt hållbart Malmö; Städer som nav för en globalt hållbar samhällsutveckling eller slagfält för sociala konflikter, lyfts Malmö och Göteborg fram som två starkt segregerade städer såväl vad gäller boende som olika sociala, ekonomiska och etniska förhållanden. Utblickarna pekar på externa fördjupningar. Tydligt arbete Delaktiviteterna kring kommunikation och information har synts i omvärlden. Med hjälp av en tydlig kommunikationsstrategi i ryggen har man konsekvent använt sig av ett specifikt typsnitt, rätt logotyper och ett enhetligt färg- och formspråk. Något som har gjort att avsändaren känts tydlig. Detta är bra utifrån projektets synvinkel. Samtidigt finns det en risk att projektnamn och logotyp är så pass starka bärare av projektets insatser att det blir svårt att se var projekteffekterna hör hemma efter projektslut. Medverkande förvaltningar och motsvarande har, under projektets genomförandefas, inte framträtt så tydligt i kommunikationen. Detta kan skapa en otydlighet efter projektslut gällande hemvist av de bestående effekterna. Professionalism Projektet i sin helhet har satsat starkt på publik och extern kommunikation. Det har bland annat resulterat i ett redaktionellt utformande av projektets webbplats där professionella journalister, fotografer och filmare anlitats. Webbplatsen har genom sin integration med sociala medier fått stor räckvidd. Projektet har även medvetet satsat på mediebearbetning för att få genomslag i pressen och har även producerat inlagor tillsammans med stadsdelsförvaltningarna, vilka nu utvärderar effekten för en fortsatt liknande satsning. De filmer som tagits fram beskriver stadsdelarna i stort, personer som bor där, vad de tycker och tänker. Vissa av filmerna har setts av många då populära och lokalt kända personer funnits med. En fotograf har använts flitigt och de bilder som tagits har köpts loss för fri användning inom projektet. Gödbädd Redan i framtagandet av kommunikationsstrategin föddes tanken om projektet som en gödbädd. Det innebar att det viktiga i informationsarbetet inte skulle vara att lyfta upp vem som var avsändare, utan snarare vad som gjordes, liksom att man valt att lyfta allt som inneburit en positiv utveckling för nordost och inte enbart det som gjorts strikt inom ramen för projektet. Enligt gödbäddstanken har det även varit viktigt att söka upp arenor och händelser där det redan pågår utveckling. Detta snarare än att skapa egna - bättre att stärka (gödsla) det som redan spirar, än att försöka plantera nya saker ovanifrån. När det gäller temaområdets uppdrag att utveckla metoder för delaktighet och invånardialog har erfarenheten inom projektet varit att ju mer dialog man har med målgruppen desto mer ökar tilltron till projektet. På pappret pekar politiker och tjänstemän i bägge städer på de förutsättningar som krävs för att en stad ska kunna anses vara socialt hållbar. Det handlar om positiva uppväxtförhållanden, utbildning, sysselsättning, god bostad, livslångt lärande, sociala nätverk, delaktighet, inflytande och framtidstro. Både i Malmö och i Göteborg har städerna utformat och arbetat genom omfattade åtgärdsprogram i syfte att levnadsförhållandena för städernas alla invånare ska bli mer jämlika. Trots detta ökar segregationen samt hälso- och inkomstklyftor i de båda städerna. Diskussionsunderlaget behandlar frågan hur det kan komma sig att klyftorna ökar när såväl politiker som tjänstemän vet vad som behöver göras och dessutom aktivt strävar efter social hållbarhet. I rapporten leder frågan fram till bland annat en central rekommendation om att förstärka medborgardialogen: Förstärkt medborgardialog Det kan vara nog så viktigt att föra dialog för att förbättra informationsinhämtning och förankra beslut. Diskussionsunderlaget framhåller att medborgardialog är viktigare än så. I ett samhälle där människors rörlighet ständigt ökar och där många kulturer lever sida vid sida krävs ett utvidgat politiskt medborgerligt engagemang för att hantera värderingar och livsstilsfrågor. Dialogen blir nödvändig för att lyssna på och få en ökad förståelse för invånare med olika bakgrund, förutsätt- ningar och behov. Inte minst handlar det om en förståelse för vad människor i olika sammanhang förknippar med begrepp som säkerhet, utveckling och rättvisa. Medborgardialogen lyfts fram som ett centralt verktyg för socialt hållbar utveckling, för att motverka ett demokratiskt underskott, där ekonomiskt viktiga aktörer får allt större inflytande i samhället på bekostnad av andra. I diskussionsunderlaget lyfts det fram att medborgardialogen inte får utvecklas till att bli ett parallellt projekt inom exempelvis en förvaltning som pliktskyldigt bockas av. Medborgardialog kräver interna riktlinjer och ett förhållningssätt som genomsyrar hela organisationen. Slutligen betonar rapporten att dialog inte alltid handlar om att lösa problem. En god dialog handlar ofta om lärande, om att lyssna och om att bli hörd. Det handlar inte heller nödvändigtvis om att komma överens utan om att synliggöra olika perspektiv och olika handlingsalternativ. Källa: Städer som nav för en globalt hållbar samhällsutveckling eller slagfält för sociala konflikter, Hans Abrahamsson Freds- och utvecklingsforskare, GU (ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö, 2012) 16 I Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 17

10 Vision och kommunkation Näringsliv Kultur Stadsmiljö Vision och kommunikaton Andel (procent) i den primära målgruppen för internkommunikation som öppnat nyhetsbrevet Antal artiklar/inslag i massmedia Antal pressutskick Antal (procent) positiva/neutrala artiklar/inslag om projektet ska överväga antalet negativa i mediabevakningen Besökar- och användarstatistik på webbplatsen (antal unika besökare på webbplatsen) Utfall Utredning av näringsliv och arbete i nordost En grundlig analys ger förutsättningar att fördela ansvar och aktivera relevanta insatser för en stärkt tillväxt bland företag och företagare i nordost. Den särskilda resurs som tillskapas i form av en näringslivskoordinator dedikerad för nordost kan med analysen som grund ge ett mera riktat stöd och guida företagare i nordost till ett utvecklat nätverk. Koordinera näringslivsfrågor i nordost Genom satsning på fler timmar i stödresursen som näringslivskoordinator förväntas befintliga och nyskapade nätverk för näringsidkare i nordost kunna bli livaktigare. Småföretagarcenter för microföretag i nordost Microföretagare får en plats att besöka för en personlig kontakt i näringslivsrelaterade frågor. Detta center avser att ha hög tillgänglighet för dem som inte har svenska som modersmål. Marknadsföra mark för etablering av verksamheter i nordost Att få till stånd fler företagsetableringar i nordost i nyplanerade och befintliga områden reserverade för industri- och verksamheter. Aktivitetsindikatorer. Temaområde två: Näringsliv Invånardialog En fungerande invånardialog där målgruppen är delaktig i utformandet och genomförandet av aktiviteterna ger större effekt och bättre resultat än när målgruppen enbart bjuds in att delta i ett färdigt koncept. Projektet har visat på att inflytande och delaktighet innebär ett ökat engagemang, som i sin tur har större potential att överleva och fortsätta utvecklas även efter projektperioden. Ett av projektets mest framstående exempel på en fungerande invånardialog ägde rum inom temaområdet Stadsmiljö. Läs mer om detta på sidan 26 ( Från tält till park ). Liknande slutsats har dragits även av andra som har studerat aspekter av socialt hållbar stadsutveckling. Tydligt arbete I uppdraget med att utveckla nordöstra Göteborg som besöksmål har en handlingsplan som pekar på en rad insatser tagits fram. En delmängd i den stafettpinne som handlingsplanen utgör är bland annat att utveckla samarbetet inför stadens kommande 400-årsjubileum 2021 med Göteborg & Co som mottagare av arbetet. Seminarier av olika slag har anordnats med jämna mellanrum för att föra dialog och sprida information. Under de sista månaderna av projektet genomfördes en slutkonferens för ett par hundra inbjudna personer. Inbjudan hade gått ut till förtroendevalda och tjänstemän i staden samt medverkande i olika aktiviteter och andra som på olika sätt varit kopplade till projektet. De fick diskutera och föra fram sina åsikter i parallella workshopar. Invigningar Under projektets arbete med destinationsutveckling samlades privata, ideella och offentliga aktörer för att under höstlovet tillsammans presentera nordost i Nordstan, vilket är Nordens största köpcentrum där omkring personer passerar varje dag. Här kunde alltifrån teatrar, musiker, kulturföreningar, museer, Hammarkullekarnevalen, kanotpoolen i Vättlefjäll, idrottsklubbar och arenor visa upp sig tillsammans med näringslivet i nordost. Parallellt med detta genomfördes runt om i stadsdelarna, nästan varje vecka, olika former av invigningar där delaktiviteter presenterade sig själva under uppskattade former. Till dessa bjöds media, allmänhet, förtroendevalda och andra berörda in. Syfte Syftet med aktiviteterna inom näringslivstemat har varit att främja företagsutvecklingen i nordost. Målet har varit att öka attraktionskraften för företag att utvecklas i nordost vilket ämnar generera ett ökat företagande och skapa fler arbetstillfällen. Budgeten för temaområdet har varit tkr. Temaområdet har bestått av fyra delaktiviteter: Utredning av näringsliv och arbete i nordost. Koordinera näringslivsfrågor i nordost. Småföretagarcentrum för microföretag i nordost. Marknadsföra mark för etablering i nordost. Överlevnad Kopplat till målet om att starta företag är, av de 42 nystartade företagen, fyra stycken idag inaktiva. Detta innebär att 88 procent av företagen fortfarande är aktiva. Andelen överlevande företag tre år efter företagens start är i genomsnitt i riket 68 procent visar Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, efter studier av företag som startade 2008 respektive Överlevnadsgraden bland de som var enskilda näringsidkare låg på 65 procent. En uppföljning av överlevnadsgraden efter 3 år rekommenderas för de 42 företag som nu startats för att se om överlevnadsgraden ökat med anledning av den rådgivning man fått inom ramen för projektet. 28 av de 42 företagen har startats av boende i nordost. Fyra stycken har sin lokalisering på andra ställen men drivs av personer boende i nordost (Kungälv, Hisingen respektive Partille). Ett drivs i nordost av en person boende utanför. Resterande 9 företag har startat på andra platser och drivs inte av boende i nordost (ex Stenungsund, Hisings Backa, Gulheden, Högsbo, Kvillebäcken och Västerås). Det företaget som etablerades i Västerås är startat av en person som tidigare bodde i nordost och som under den tiden fick rådgivning. Ytterligare ett av tjänsteföretagen är startat av en tidigare boende i nordost. 18 I Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 19

11 Näringsliv Utfall Aktiviteter för kvinnliga företagare 16 Antal anställda vid nyetablerade/expanderande företag 54 Antal etablerade/expanderande företag 5 Antal etableringsvilliga företag som hänvisats 21 till Fastighetskontoret eller BRG Antal företag/entreprenörer som hänvisats till 30 Småföretagarcentrum och Expedition Framåt Antal företagsbesök 250 Antal nya arbetstillfällen hos företag som fått vägledning 8 Antal nya företag bland de entreprenörer 50 som besökt Business Center Antal nya företag i företagarföreningar 18 Antal närvarande företag vid seminarier/konferenser/möten 93 Antal deltagare på aktiviteter på 666 Business Center Angered Antal företagsbesök 250 Antal vägledande samtal med entreprenörer 463 Aktivitetsindikatorer. Foto: Mats Udde Jonsson Fördjupade studier Under våren 2013 genomförde PwC en fördjupad studie av temaområdet. Syftet var att undersöka företagens uppfattning av nyttan med att delta i aktiviteterna. De deltagande företagen hade medverkat på de öppna aktiviteter på något av de två Business centrena alternativt omfattats av Business Regions Göteborgs (BRG) uppsökande verksamhet i det följande benämnda möten/kontakt. Studien genomfördes genom enkät till 206 företag och med en svarsfrekvens om 35 procent. En viktig fråga för projektet Utveckling Nordost har varit att ha lokal närvaro i form av småföretagarcenter i Bergsjön och Angered. I enkäten framkom att 38 procent av de svarande ansåg att det hade en mycket stor eller stor betydelse med lokal närvaro. Övriga angav varken eller, låg eller mycket låg betydelse. Majoriteten av företagen uppgav att de aktiviteter de deltagit i hade motsvarat deras förväntningar helt eller delvis. Endast ett fåtal menade att dessa inte möttes. Närmare 20 procent uppgav att deltagandet haft mycket stor eller stor betydelse för uppstart eller för vidareutveckling av redan befintligt företag. Av dessa var majoriteten de som deltagit i de öppna aktiviteterna. Övriga svarande angav liten, mycket liten eller varken eller. Ser vi på vad deltagandet i aktiviteterna har bidragit med konkret till företagens verksamheter framkom det att deltagandet bidragit helt eller delvis till skapandet av fem nya företag. Tyvärr går det inte att utläsa vilka aktiviteter det är som faktiskt resulterade i dessa företag. Därför går det inte att göra en analys kring sambanden mellan innehåll och utformning av aktivitet och det goda utfallet. En lärdom inför framtiden är att skapa enkäter som klargör sambanden, så att de mest framgångsrika aktiviteterna kan upprepas och även spridas. En svarande ansåg att deltagande i aktiviteten delvis hade bidragit till en nyanställning och fem ansåg helt eller delvis att deltagande i aktiviteterna bidragit till ökad omsättning. Det var framförallt företag/blivande företagare i de öppna aktiviteterna som angav dessa svarsalternativ. Det är även dessa företag som i störst utsträckning angivit att aktiviteterna bidragit till ökade kunskaper, inspiration och nya kontakter. De företag som deltog i möte/kontakt ställde sig i högre utsträckning neutrala eller instämde inte till att deltagandet har bidragit till något ytterligare. Bra information Under sommaren 2012 genomförde PwC intervjuer med fyra entreprenörer som fått stöd via rådgivningen. Det är osäkert om dessa är representativa för de som totalt sett har fått rådgivning kopplat till Business centren. Dessa deltagare var i huvudsak positiva till det stöd som de fått från centret. Stödet uppfattades som relevant och värdefullt för processen att skapa eller driva ett företag. Stödet ansågs vidare som positivt men inte avgörande för utvecklingen av den egna affärsidén. Uppfattningen var att den information de fått ta del av hade kunnat ges av andra aktörer. Informationen skall också ses som en delmängd av den information som har krävts i processen för att skapa det egna företaget. Delaktiviteterna har i stort sätt genomförts enligt plan. Arbetet kom igång något senare än beräknat, aktivitetsansvarig för temaområdet hade enligt tidplanen beräknats vara på plats i januari 2011, men var på plats först i april/maj. Likaså var det tänkt att Business centrena skulle vara igång i januari 2012, men var det i praktiken i mars/april. På rätt plats Två jobbmatchare från tidigare projekt 100 integrerades i projekt Utveckling Nordost från och med april Projekt 100 var ett EU-projekt som sedan tidigare drivits vid stadsdelsförvaltningen i Östra Göteborg. Syftet var att skapa nya arbeten till arbetssökande som hade försörjningsstöd utifrån ett nyskapande tillvägagångssätt. Metoden var att identifiera arbetsgivares behov för att sedan matcha behoven med lämpliga personer. Genom att välja att använda en redan existerande, och fungerande, metod vann man mycket tid. Vid samtal med personer som arbetade inom temaområdet, betonade samtliga det personliga mötet samt att finnas lokalt som framgångsfaktorer för att utveckla näringslivet. Att ta sig in till centrala Göteborg, att hitta på hemsidor eller att ringa Business Region Göteborg kan vara svåröverkomliga trösklar om man, exempelvis, inte upplever sig behärska det svenska språket så bra. Rätt personer på plats har också ansetts vara viktigt. Ett exempel på detta är när en konsult med somalisk bakgrund efter halva tiden kom med i projektet och började arbeta för Business Centrena. Detta resulterade i att fler personer med somalisk bakgrund vände sig dit för att få stöd. En anekdot i detta samnhang är att konsulten, efter att ha deltagit i ett somaliskt radioprogram för Sveriges Radio där han berättade om projektet, dagen efter blev nedringd av folk från hela Sverige som ville ha stöd. Man är mest stolt över den skillnad man har kunnat göra för människor som nu har egenförsörjning. Det är ett viktigt steg mot ökad integration och de medverkande var väl medvetna om att varje nytt jobb kan få stor betydelse för en hel familj. De nya företag som har startats eller utvecklats tack vare projektet är företag med potential att överleva på sikt. Det finns de som har sökt stöd som kom fram till att de inte ska starta något företag. I rådgivningssamtalen har affärsidéer fått sin hållbarhet testad. De företag som inte startades är också viktiga, då individerna bakom hade kunnat riskera sin egen ekonomi. Samhällsekonomiskt har projektet varit viktigt då alternativet annars hade kunnat vara att dessa småföretag eller arbetstillfällen inte hade skapats. Varje arbetslös individ innebär en kostnad för samhället. Varje nytt arbetstillfälle som skapats innebär istället intäkter till samhället i form av skatteintäkter. Samtliga som arbetat inom temaområdet är överens om sin bedömning att projektet har varit framgångsrikt. De menar att samtliga mål förutom ett har nåtts med råge. Det viktigaste är den skillnad som projektet har inneburit för människor som har blivit hjälpta till arbete och egen försörjning. Målet kring skapande av arbetstillfällen är inte nått. Måluppfyllelsen är delvis avhängigt antal nya företag som etablerar sig i nordost och nyetableringar har inte skett i tillräckligt stor omfattning för att uppnå målet. Fem nya företag har etablerats i området och 21 stycken etableringsvilliga företag har haft kontakt med projektet. Dessa kontakter tillsammans med de insatser som har gjorts inom ramen för aktiviteten att marknadsföra området och mark för etablering, kanske ger effekt först om något eller några år varför målet skulle kunna komma att nås på sikt. 20 I Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 21

12 Vision och kommunkation Näringsliv Kultur Stadsmiljö Kultur Utblick två: Fyra perspektiv av hållbarhet Temaområde tre: Kultur Syfte Syftet med aktiviteterna inom kulturtemat har varit att främja entreprenörskap och jämställdhet. Målet har varit att utveckla forum där kulturen kan stärka förutsättningar för arbete och företagande. Genom att använda kultur som ett verktyg har en serie aktiviteter för inspiration, erfarenheter och nätverksbyggande bland entreprenörer och potentiella entreprenörer genomförts. Till sitt förfogande har man haft totalt tkr. De fem delprojekten inom temaområdet har varit följande: Kultur nordost för jobb & affärsutveckling Kulturinkubatorn. Ombyggnad av Blå Stället. Lösningsförslag lokaler för kultur och möten i Bergsjön. Utveckla samverkansplattform för kulturen i nordost. Fokus har varit att underlätta för möten att äga rum och att skapa platser/funktioner som underlättar för att utveckla nätverk där deltagarna kan få en inkomst från sin verksamhet. 22 I Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport Kultur nordost för jobb & affärsutveckling Att lägga fast ett program (handlingsplan) för en serie affärsträffar samt att genomföra dessa i syfte att generera affärskontakter, nätverk och inspiration till företagande. Kulturinkubatorn Se ovan punkt. Ombyggnad av Blå Stället Ombyggnaden avser dels att skapa kompletterande, tydliga och lockande entrépunkter och dels att utveckla byggnaden i allmänhet och biblioteket i synnerhet som plats för möten. Vidare behövs en modernisering av möblering och utrustning för ett optimalt samnyttjande av den kombinerade lokal som idag utgör plats för föreställningar och som används som matsal (bamba). Lösningsförslag lokaler för kultur och möten i Bergsjön Att ta fram ett lösningsförslag för lokaler för kultur och möten. Utveckla samverkansplattform för kulturen i nordost Att driva, samordna och utveckla ett stärkt samarbete mellan kulturaktörer med intresse för nordost. Skilda världar Kulturen som begrepp representerar många olika yrkeskategorier. Det handlar om slöjd och hantverk, konst i alla dess former och uttryck, design och media men även mer upplevelsebaserat genom musik, måltider, film och dataspel. De olika begreppsområdena har olika finansieringsmodeller även om de alla tillhör samma SNI-segment (Svensk Näringsgrensindelning). Till detta hör att vissa former av kulturområdet är mer inriktade på enskilt arbete och andra är mer teambaserat. Deltagare har, vid utbildningstillfällen, dessutom lyft frågan att kunskapen relaterat till noviser eller mer erfarna bör skilja sig åt om slutresultatet ska bli bra. Kulturella och kreativa näringar (KKN) har, enligt Tillväxtverket, stor betydelse för en regions utveckling och för svensk välfärd i allmänhet. Här skapas samhällsviktiga värden och som sektor växer den starkare än näringslivet i genomsnitt. I arbetet kring affärsutveckling har medverkande lyft fram att förutsättningarna och marknaderna skiljer sig markant åt mellan exempelvis reklam och media i förhållande till keramiktillverkning. I arbetet med detta har det funnits en del motsättningar i samtalen och ett förslag på lösning har varit kring att skapa avgränsningar mot olika delområden inom kulturen alternativt ge tydligare fördjupningar kring vissa tematiska områden och därmed lägga fokus på mer distinktare och mer avgränsade områden. De personer som har medverkat i kulturinkubatorns aktiviteter försörjer sig idag i varierande grad på den affärsidé som de har arbetat med inom aktiviteten. Affärsidéerna har varit av olika karaktär och mognadsgrad. Mångfalden av affärsidéer och ett varierande intresse från deltagarna när det gäller att ta steget fullt ut till ett företagande har gjort att det tidvis har varit svårt för ansvariga att ge stöd. En utmaning för temaområdet har handlat om hur de ekonomiska medlen kan användas i verksamheten. Det har t.ex. funnits en vilja att skapa event och använda lokalt förankrade kulturarbetare i olika aktiviteter. Det har funnits en viss okunskap kring vad som är möjligt men den osäkerhet som fanns löstes över tid efter samtal med projektledning samt med Tillväxtverket. Här är dock rekommendationen att det finns med tydligare riktlinjer redan i ett inledande skede. I rapporten Urban Cultures as a field of knowledge and learning, lyfter författarna fram att man bör fundera över om kultur ska ses som en egen dimension inom begreppet hållbarhet. Några menar att kultur ingår i den sociala delen av hållbarhet. Andra att kultur hamnar i skymundan i det sociala perspektivet. Man menar att sociala frågeställningar ofta tenderar att fokusera på problem, som till exempel arbetslöshet, medan kultur fokuserar på möjligheter. Om kulturen lyfts fram som en egen dimension i arbetet med hållbar samhällsutveckling, skulle politiker och forskare inte kunna försumma kultur som en källa till utveckling och kunskap. Å andra sidan är kultur något som existerar inom och påverkar alla aspekter inom begreppet hållbarhet, dvs det sociala, ekonomiska samt miljön. Rapporten lyfter, i sin tur, fram Chiara Componeschis verktygslåda The Enabling City Place-Based Creative Problem-Solving and the Power of the Everyday (Fritt översatt: Den möjliggörande staden platsbaserad kreativ problemlösning och kraften i vardagen). En stad med en offentlig miljö som erbjuder medborgarna goda möjligheter till att vara kreativa och medskapare av kultur, är av stor vikt för att öka medborgarnas delaktighet i utvecklingen av staden. Man menar att den möjliggörande staden lär oss att interagera och respektera olika aktörer. Detta tänkesätt anses viktigt inte enbart när det gäller hållbar utveckling av en stad utan bedöms även vara livsnödvändigt för demokratiska samhällen. Utan en möjliggörande offentlig miljö, som bjuder in medborgarna att vara aktiva medskapare av stadens identitet, kommer gränsöverskridande dialoger att begränsas. Följden blir då att man även förlorar en möjlighet till ömsesidig förståelse mellan människor av olika bakgrund. I rapportens sammanfattning lyfter man fram att det behövs mer forskning kring frågor som rör de olika stadsdelars utveckling: deras utmaningar, möjligheter och hur de ska stärkas i sin ställning som viktiga delar i stadens helhet och identitet samt hur man ska säkerställa att invånarna i olika stadsdelar ska ha samma möjligheter och tillgång till delaktighet och inflytande. Vi behöver också mer kunskap om hur man skapar den möjliggörande staden på bästa sätt. Det som händer i det offentliga rummet idag är en rad olika aktiviteter från event, demonstrationer till gruppträning och spontana möten. Alla dessa aktiviteter behöver tillgång till det offentliga rummet, vilket i sig därmed är grunden för den möjliggörande staden. Utblickarna pekar på externa fördjupningar. Den kulturella dimensionen i hållbar stadsutveckling är av avgörande betydelse som en kanal för positiv förändring av de enskilda stadsdelarna. Rapporten pekar ut tre integrerade teman: 1. Kultur är en kraftkälla till förändring i människors vardag. Genom att främja kreativitet och nätverksbyggande ur ett medborgarperspektiv, samt en öppenhet för innovativa lösningar, kan broar byggas mellan socio-ekonomiskt utsatta stadsdelar och stadsdelar med medelklassinkomsttagare. Exempelvis kan offentlig konst vara ett sätt att synliggöra en inkluderande social utvecklingsstrategi. 2. Den möjliggörande staden innebär att man lyfter fram kultur som ett verktyg för att stödja den sociala infrastrukturen. Med denna utgångspunkt kan staden utveckla befintliga policies eller skapa nya, där kulturell mångfald får en stärkt status. Det handlar om ett tillåtande offentligt rum som präglas av och ger möjlighet till öppenhet, kreativitet och spontanitet. 3. Samverkanskonsumtion och social innovation pekar på nya vägar att dela, låna, sälja och byta saker. Detta görs mellan människor lokalt eller via exempelvis internet. Samverkanskonsumtion innebär att man med hjälp av det mänskliga kapitalet främjar såväl de sociala som de miljömässiga dimensionerna i begreppet hållbar stadsutveckling. Det närliggande konceptet social innovation handlar om nytänkande och strategier som möter sociala behov. Dessa tre olika teman, som rapporten i sin sammanfattning pekar på, kan forma den kulturella infrastrukturen i en stad. Det handlar om flöden för människor och deras idéer. Detta flöde kommer förhoppningsvis leda till en större förståelse för varandra och kan vara nödvändigt för en positiv utveckling av våra städer. Källa: Urban Cultures as a field of knowledge and learning 2012:1, Mistra Urban Futures ( Författare: Daniel Gillberg, Ylva Berglund, Helene Brembeck, Olle Stenbäck: Camponesch, Chiara (2010). The Enabling City. Place-Based Creative Problem-Solving and the Power of the Everyday. A Creative Commons publication Available at Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 23

13 Vision och kommunkation Näringsliv Kultur Stadsmiljö Kultur Antal besök på Antal deltagare i affärsträffarna Antal genomförda affärsträffar Antal genomförda kulturaktiviteter Antal identifierade kulturaktörer som underlag för databas Antal nystartade kulturföretag Antal nystartade kultursamarbeten Utfall Foto: Mats Udde Jonsson Pilotprojekt vägvisning i Sydöstra Bergsjön Genom ett fullskaletest av vägvisning och en standardhöjning av gång- och cykelvägar görs Sydöstra Bergsjön lättare tillgängligt till fots eller med cykel för både boende och besökare. Rusta upp det offentliga rummet vid hållplats Teleskopgatan Genom att avveckla lågt nyttjade delar av hållplatsanläggningen frigörs ett offentligt rum som kan byggas om och göras attraktivt för möten i dialog med boende i närområdet. Exhibition hall i Hammarkullestationen Att inom stationen uppföra en utställning såväl med konventionell teknik som med multimediateknik som visar vad som händer i norra stadsdelarna och vad som finns att se och uppleva. Uteplats i Hammarparken (Forumtält till SDF Lärjedalen & Gunnared) Ett tält som kan användas för möten, dialog och events för boende och verksamma i norra Göteborg anskaffas. Angereds stadspark Ett upprustat och tryggt stråk som matar besökare till såväl natur, den planerade badoch ishallen som till kulturhus och biblioteksbesökare. Aktivitetsindikatorer. Temaområde fyra: Stadsmiljö Omvärldsfaktorer Temaområdet kultur har, på samma sätt som några andra temaområden, påverkats av omvärldsfaktorer som har bidragit till att aktiviteterna kommit att få en annan utformning är planerat från början. Det har ställt stora krav på det fortlöpande arbetet och man har tvingats till nytänkande. Detta har hanterats med ett öppet förhållningssätt. Ett första exempel på detta är när man gick in på det sista verksamhetsåret och såg att endast 30% av de ekonomiska resurserna använts inom temaområdet. Detta berodde till största delen på att man tvingats koncentrera sig på att hantera mögelangrepp som påträffades under ombyggnaden av Blå Stället och genom detta inte kunnat förbruka medlen i den takt det var tänkt. Lärdomen av detta är att aktiviteter vinner på att komma igång så tidigt som möjligt då det samtidigt ger utrymme för omdisposition om någon form av problem uppstår. Utvecklande nätverk Det andra exemplet där omvärldsfaktorerna förändrade slutresultatet återfinns i arbetet med att utveckla lösningsförslag för aktiviteten lokaler för kultur och möten i Bergsjön där en arkitekt fick i uppdrag att skissa fram förslag. Staden tog parallellt med arkitektens arbete, eller tack vare detta, beslut om att 120 miljoner kronor skulle gå till ett kulturhus i stadsdelen. Uppdraget sågs därmed som över för Utveckling Nordost då det kommande kulturhuset även skulle innehålla mötesytor. I det vakuum som uppstod genomfördes ett antal samtal där kulturutövare och småföretagare då pekade på bristen på lokaler att arbeta i. I Kviberg fanns två villor som stod tomma och beslutet togs att försöka arbeta med metoden coworking spaces där personer, företag och föreningar som arbetar med kreativ, social eller ideell inriktning skulle kunna dela på lokaler och gemensam utrustning. Efter dialog med Tillväxtverket startades arbetet med att få igång verksamheten. Arbetet har nu mynnat ut i att det finns en förening som, i skrivande stund, håller på att etableras och där nämnda målgrupper kommer att kunna verka. Syfte Syftet med aktiviteterna inom stadsmiljötemat har varit att främja tillgänglighet, trygghet och få till stånd en ökad rörelse mellan bebyggda områden i nordost. Målet har varit att skapa attraktivare offentliga miljöer som lockar till både besök och företagande samt trivsel för de som redan bor här. För att nå dessa mål valdes ett antal platser ut där många passerar. Dessa platser har sedan upprustats. Till sitt förfogande har man haft totalt tkr. De fem delaktiviteterna inom temaområdet har varit följande: Pilotprojekt vägvisning i Sydöstra Bergsjön. Upprustning vid Teleskopgatans hållplats. Exhibition hall i Hammarkullestationen. Uteplats i Hammarparken. Angereds stadspark. Stor investering Huvuddelen av investeringarna inom Utveckling Nordost har skett här och består främst av fysiska installationer. En osäkerhet har tidvis funnits kring möjligheterna att slutföra aktiviteterna inom projekttiden men temaområdet har lyckats hålla sina tidsramar. Vidare har i arbetet med att rusta upp och skapa berikande miljöer en oro funnits kring att delaktiviteterna inom temaområdet inte skulle kunna hålla budget. Detta har exempelvis gällt markarbeten som kan vara svåra att beräkna. Tidvis har man valt att ta in konsulter med expertkunskap för att på detta sätt säkra upp arbetet då man inte haft tillräckliga resurser inom den egna organisationen. Ansvar En roll som förts fram i temaområdet är kopplat till de medverkande från projektets sida i relation till personer utanför respektive aktivitet. Det handlar om tjänstemannens roll som företrädare för en myndighet. Tjänstemannen företräder i praktiken en myndighet och kommer med resurser, bemyndigande och åtaganden och blir, utan att kanske vilja det, en representant för makt och bestämmande. Han eller hon representerar en, eller flera, förvaltningar och kan utgöra både ett hot och en möjlighet för dem de träffar och som inte sällan är ovana vid dessa möten. Att vara medveten om detta framförs som en viktig faktor i det löpande arbetet. Konsekvensen av mögelangreppet blev att den operativa verksamheten startar först fem månader efter projektslut. 24 I Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 25

14 Utblick tre: Förstärka gemenskapen Foto: Mats Udde Jonsson I projektet Utveckling Nordost har en av målsättningarna inom temaområdet stadsmiljö varit att göra de offentliga miljöerna i stadsdelarna mer attraktiva. Man har velat främja en ökad rörelse till och mellan bebyggda områden i stadsdelarna. Målet har varit att locka såväl besökare som företagande och inte minst att öka trivseln för de som redan bor i området. Från tält till park Den största förändringen relaterat till förstudien av Utveckling Nordost är kopplat till Forumtältet i Lärjedalen och Gunnared. Här har utvecklingen gått från att resa ett tält i Hammarkullen för att ha möten i till att istället utveckla Hammarparken. Det fanns en ursprunglig tanke att bl.a. dra nytta av Hammarkullekarnevalens attraktionskraft och utveckla området vidare till att bli en intressant mötesplats. Förslaget var att införskaffa ett tält som skulle användas för möten, dialoger och events. En process, som inkluderade dialog med invånarna om innehåll och användning inleddes. Bland de boende fanns ett starkt motstånd kring att satsa medel på ett tält samtidigt som exempelvis de närbelägna skolorna fick minskade ekonomiska ramar. Projektets medel kunde inte användas till verksamhetsstöd men till andra former av insatser. Efter en inledande dialog togs beslut om att försöka driva frågan att istället rusta upp en scen i Hammarparken som ligger i anslutning till torget. Därefter, och i dialog med ansvariga förvaltningar, ledde processen vidare till att en större restaurering av parken kunde ske. Stadsmiljö Antal genomförda kulturaktiviteter Antal nystartade kultursamarbeten Genom denna utveckling har dessutom det fortsatta arbetet kommit att bli en mer teknisk och administrativ fråga än det var tänkt från början och ansvaret har, under projekttiden, förflytta alltmer från Stadsdelsförvaltningen till Park och naturförvaltningen. Processen kring Forumtältet är den del inom Utveckling Nordost där dialogen med det omgivande samhället har fått tydligast genomslag från ursprunglig idé och presentation till dialog, analys och anpassning. Med tanke på förändringen från den ursprungliga planen har projektet varit noga med att göra avstämningar med Tillväxtverket kring vad som är möjligt att göra och förändra utifrån lagar och regelverk. Slutresultatet är en plats och en funktion som kan fungera som ett rättesnöre kring att idéer inte behöver eller ska vara huggna i sten. Det är i dialogen förbättringarna sker. Utfall 3 7 Aktivitetsindikatorer. Arbetet ska ses som ett gott exempel på en lyckad stadsutvecklingsprocess där dialogen med medborgarna torde vara av stort intresse för såväl politiker som forskare. Att fördjupa kunskaperna om denna process för att utveckla förmågan till konstruktiv medborgardialog ska ses som en viktig del i det fortsatta arbetet. De från början relativt begränsade aktiviteterna i Hammarparken respektive även Angereds stadspark fungerade i praktiken som katalysatorer för att genomföra större insatser. När genomförandeplanerna presenterades passade förvaltningarna på att kanalisera resurser och använda personal och maskiner på plats till att skapa något större. I båda fallen blev slutresultaten betydligen mer omfattande än vad som var bestämt från början. Dessa målsättningar återfinns även i liknande projekt där man har arbetat med att stärka den sociala gemenskapen i en stads olika delar. Ett sådant projekt är CoNet, ett EU-finansierat projekt som omfattade elva EU-städer och som genomfördes mellan I dokumentet CoNet s guide to social cohesion Integrated approaches in disadvantaged neighbourhoods, 2012 beskrivs sju nyckelfaktorer som projektet har identifierat som nödvändiga för att motverka utanförskap och som istället stärker känslan av tillhörighet och delaktighet i socio-ekonomiskt utsatta stadsdelar. Erfarenheterna som har gjorts inom ramen för Utveckling Nordost styrker CoNets sju nyckelfaktorer, som är följande: 1. Stärk delaktigheten på alla områden för att öka individens livskvalitet. Här krävs samverkan mellan många olika samhällsaktörer, såväl från offentlig sektor som från ideell och privat sektor. Att gemensamt skapa en lokal handlingsplan kan vara en bra utgångspunkt. 2. Inkludera och motivera alla som kan och vill bidra. Ge invånarna en aktiv roll, speciellt unga människor. För att nå individen i stadsdelar där utanförskap råder, krävs inte sällan ett målinriktat arbete med att skapa personliga relationer. För att de dessutom ska få tillgång till arenan där beslut fattas och där deras delaktighet leder till ett minskat utanförskap, behöver politiker och experter finnas tillgängliga för medborgardialog. 3. Stärk invånarnas lokala nätverk och deras upplevelse av att känna sig hemma i stadsdelen. Samhörigheten stärks när förutsättningarna för socialt nätverkande och gemenskap i socio-ekonomiskt utsatta stadsdelar är goda. Genom ett utbud av aktiviteter har man visat att lokala nätverk är en nyckelfaktor till trivsel såväl för individer som för stadsdelen som helhet. 4. Tillgängliggör medborgarservice, så att den finns att få där behoven finns. Exempelvis när det gäller arbetslöshet är det en framgångsfaktor om stöd för ett aktivt arbetssökande finns i stadsdelen samt verkar för att skapa kontakter med lokala arbetsgivare. 5. Ungdomar och barn först bygg på deras potential och stärk en generationsöverskridande förståelse. Livskvaliteten för unga är en nyckel till social samhörighet. I socio-ekonomiskt utsatta stadsdelar är det inte ovanligt att frustrerade arbetslösa unga har tappat framtidshoppet. Här har skola och barnomsorg ett stort ansvar. Samhället måste arbeta för att kvalitetssäkra skola och barnomsorg på ett sätt som främjar samverkan med föräldrar. Målet bör också vara att skapa en mer framgångsrik övergång från grundskola till högre studier och arbete. Det kräver en målinriktad och nödvändig samverkan mellan skola, andra samhällsaktörer och näringslivet. 6. Minska segregationen utveckla invånarnas livskvalitet och arbeta aktivt mot fördomar. För att utveckla och rusta upp en stadsdel brukar man utgå från en rad faktorer och målsättningar: Om man vill ha en god blandning av invånare med olika bakgrund och därmed minska segregationen är det inte hållbart att skapa boendeformer som utesluter att socio-ekonomiskt utsatta bosätter sig i området. Å andra sidan är det inte heller hållbart ur samma perspektiv, att det satsas för lite på en stadsdel, så att den anses vara oattraktiv och därmed görs till en stadsdel för de som inte har råd att bo någon annanstans. 7. Förbättra stadsdelens förbindelser till övriga staden och boosta stadens solidaritet med stadsdelen. All utveckling av staden som helhet och av dess enskilda delar är beroende av politisk och social beslutsamhet, mandat och praktiskt genomförande. Social sammanhållning och solidaritet kan mätas genom hur stadens alla delar som helhet upplever sin gemensamma identitet. Detta betonar vikten av att stärka banden och kontakterna mellan socio-ekonomiskt utsatta stadsdelar och staden i övrigt. Stadens ledarskap och styrning måste arbeta målmedvetet med strategiska insatser som integrerar utsatta stadsdelar med staden som helhet. Utan stadens stöd kan policier och utvecklingsplaner för utsatta stadsdelar inte nå sin fulla potential. Källa: CoNet s guide to social cohesion Integrated approaches in disadvantaged neighbourhoods, Förklaring av projektursprung för CoNet: URBACT 500 städer i 29 EU-länder. Ett EU-program för utbyte och lärande för hållbar stadsutveckling (Ny programperiod: ). 26 I Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 27

15 Göteborgs Stad 60% Europeiska unionen 40% kr Finansiering Ekonomi Budgeterad fördelning Förbrukningstakt Projektledning Näringsliv Vision och kommunikation 13% 10% Budget 11% Kultur 26% Utfall Stadsmiljö 37% t1 t2 t3 t1 t2 t3 t1 t t3 Staplarna visar det tertialvisa utfallet medan den heldragna linjen visar den planerade/budgeterade förbrukningen för samma tertial enligt ansökan. Ekonomi Det översta cirkeldiagrammet till höger visar den budgeterade fördelningen av projektets totala budget på 123 mnkr medan diagrammet därunder visar utfallet (siffrorna är preliminära då slutrekvisition inte lämnas förrän i mars 2014). Vi kan konstatera att temaområde Stadsmiljö, det vill säga de fysiska investeringarna, har tagit en något större del av budgeten än det var tänkt. 40 % istället för 37 %. Fysiska investeringar är svåra att budgetera och ofta blir mer kostsamma än det var tänkt är inget ovanligt. Även kultur har tagit en större andel av budgeten medan näringsliv och projektledning tog en lägre andel. De resultatindikatorer som funnits uppställda till projektet har nästan uteslutande legat på att temaområde Näringsliv ska uppnå dessa. Endast 10 % eller 12,4 mnkr av den totala budgeten har varit avsatta för temaområdet. Enligt det preliminära utfallet kommer temaområdet ha använt 10,1 mnkr av den avsatt budgeten. Temaområdet näringsliv menar att man har gjort det bästa möjliga av pengarna under den tid projektet varit igång. Möjligtvis hade man kunnat nå längre i måluppfyllelsegrad om projektet hade kommit igång tidigare. Då hade även den budgeterade posten för näringsliv säkert förbrukats. Detta är också vår bedömning som externa utvärderare. Dessutom kan vissa av insatserna inom näringsliv som har gjorts inom ramen för projektet komma att ge effekt först om något/några år och därför inte syns i slutredovisningen av projektets indikatorer. Vision och kommunikation 11% Fördelning utfall Projektledning 11% 8% Stadsmiljö 40% Näringsliv Kultur 30% Förseningar De två första åren har upparbetningstakten av medel i förhållande till avsatt budget varit låg på grund av förseningar i projektgenomförandet. Inte minst gäller detta de kapitalkrävande fysiska investeringarna som slutförts sent under Detta innebär att 37 mnkr, 30 %, av den totala budgeten har använts under projektets sista tertial. Endast 8 % av budgeten användes under första året (jämfört med budgeterat 18%), 26 % under andra året (jämfört med budgeterat 46 %) och hela 67 % under projektets sista år (jämfört med budgeterat 37 %). Om den inlämnade ansökan till Tillväxtverket hade varit en årsvis budget enligt de utfall som nu blivit verklighet hade denna del av ansökan haft problem att gå igenom. Förseningarna förklaras av de ansvariga av bl. a. att upphandlingsprocesser har dragit ut på tiden och att andra oförutsedda faktorer har påverkat processen. Detta gäller t.ex. ombyggnationen av Blå Stället där renoveringsarbetet inom projektet ledde till att fler och större renoveringsbehov identifierades. Att det uppstår förseningar kopplade till fysiska investeringar är inte ovanligt. Det är inte heller ovanligt att de uppstår i andra så pass komplexa processer som funnits i detta projekt. Så sent som tiden för den ekonomiska uppföljningen det första tertialet 2013 (mindre än ett år kvar av projektet) rådde osäkerhet om projektet skulle hinna genomföra samtliga de insatser som det var tänkt och om man skulle förbruka de avsatta medlen. Marginalen för ytterligare förseningar i delprojekten var obefintlig. Tertialuppföljning 1/ 2013 visade dock att samtliga delprojekt skulle hinnas med. Vissa prognostiserade en förbrukningstakt över budget medan andra under. Totalt skulle projektet förbruka sina 123 mnkr. Den låga förbrukningstakten skapade en oro hos projektledning och ifrågasattes både av Tillväxtverket och av följeforskarna. En skärpt ekonomisk uppföljning med månadsvis rapportering infördes under våren 2013, tillsammans med kontinuerliga muntliga uppföljningsmöten mellan projektledningen och temaområdena. Om förseningarna påverkat projektets resultat är svårt att bedöma. Dock kan det konstateras att det är svårt att inom projekttiden se och mäta effekter av de insatser som genomförts sent under 2013 och in på 2014 i denna rapport. Vi rekommenderar därför att en uppföljning av projektets resultat och effekter genomförs om något eller några år efter projektavslut. 28 I Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 29

16 Utmaning Möjlighet Förbättringar Avgränsningar Kompetens Resurser Formella hinder Styrning Kommunikation Tid Tydliga resultat Långsiktighet Samarbete Viktade möjligheter och utmaningar som lyftes fram i workshoparbetet. Löpande förbättringar Olika bakgrunder Som organisationsschemat visar på sidan elva så är Utveckling Nordost ett stort stadsutvecklingsprojekt med många deltagare och med delegerat ansvar på nivåer. Att projektet snabbt lyckades med att ta fram handlingsplaner för kommunikation, att man arbetade med att rekrytera in drivande personer och etablera mötestrukturer ska ses som viktiga åtgärder för det kommande arbetet. De aktivitetsansvariga började, utifrån sina respektive bakgrunder och förutsättningar, arbeta inom sina områden. Inom vissa aktiviteter har det redan från start funnits mer förväntade arbetsmetoder. Inom andra har man börjat mer med ett vitt papper. Då är det extra viktigt att ha en transparens för att lyfta erfarenheter mellan de ansvariga. Själva innehållet i de olika aktiviteterna skiljer sig, men frågorna kring ex. att driva processerna framåt är mer generella och övergripande. Aktivitetsansvariga har, som exempel, lyft vikten av att finnas på plats rent geografiskt. De informella samtalen man då får över en kopp kaffe leder förhoppningsvis till mer korrekta beslut över tid. Att tillsammans med det omgivande samhället utveckla sig är ett lärande i sig. Samt att kunskaperna genom dessa möten finns kvar även efter att projektet är avslutat. Förvärvade resultat När ett år av projektet gått tog styrelsen fram ett inriktningsdokument för Utveckling Nordost AB. Dokumentet beskrev förväntade resultat vid projektets slut och tryckte på viljan att få igång en fungerande samverkan samt ett större engagemang från staden i sin helhet. Dokumentet pekade på punkter som fanns med i beslutet från Tillväxtverket, nämligen att projektet skulle leda fram till: ett utvecklat forum för samverkan kring insatser som främjar hållbar stadsutveckling i nordost ett ökat fokus på den potential som Göteborgs nordöstra stadsdelar utgör en utvecklad modell för att organisera och driva breda stadsutvecklingsprojekt omfattande stora geografiska områden och med stöd från EU:s strukturfonder ett ökat engagemang från hela staden och regionen kring det urbana utvecklingsarbetet, integration och sammanhållning. Mycket av detta var redan på gång och det fanns vilja att intensifiera arbetet med dessa punkter under kommande period. Genom medlemmarna i styr- samt samordningsgruppen spreds dessutom dessa erfarenheter utanför projektet. Förhoppningar fanns att dessa kunskaper i ett senare läge även skulle kunna omvandlas till fungerande verksamhetsmodeller för hela staden. Kritiska punkter När projektet nådde halvtid konstaterades att en del förseningar som fanns med från start kvarstod. Till detta adderades att vissa processer kring fysiska investeringar, renoveringar och upprustningar också dragit ut på tiden. Risker, främst kopplade till tidshållningen ökade. Oförutsedda händelser skulle kunna få allvarliga konsekvenser då marginalerna samtidigt minskade i takt med att tiden till projektslut blev allt mindre och möjligheterna för konstruktiva åtgärder blev alltmer begränsade. Under en av PwC hållen workshop där aktivitetsansvariga deltog, lyftes ett antal utmaningar fram som kritiska för att nå en god måluppfyllelse. I dialogen fick deltagarna förhålla sig till var utmaningar och möjligheter uppkommer i för sammanhang: 1. Inom det enskilda insatsområdet 2. Inom projektet som helhet 3. Inom den egna organisationen 4. I förhållande till externa intressenter. Begreppet samarbete sågs som viktigast att diskutera. De medverkande lyfte fram att det fanns olika agendor och målsättningar som påverkade förutsättningarna för samarbete inom ramen för projektet. Det handlade om olika tidsramar, beslutsgång och återkopplingar. Men också att olika organisationer har olika fokus i sitt interna arbete. Rimlig balans Delar av lösningsförslag, som diskuterades, handlade om att avsätta tid till dialog med de som berörs både internt och externt av en aktivitet. Det handlade även om att skapa en rimlig balans kring de förväntningar som väckts. Detta samtidigt som projektgenomförandet i stora delar inte gick att påverka då budgetramar, insatser och mål redan var satta sedan tidigare. De aktivitetsansvariga i projektet upplevde överlag att stödet från projektledningens sida har varit bra men att man tidvis har önskat att projektledningen skulle ha tagit tydligare ställning. Man menade att det hade underlättat med fasta beslut och inriktningar där projektets bästa lyfts än mer istället för att beslut i praktiken tidvis tagits hos de olika ingående parterna. Otydligt ansvar Det de aktivitetsansvariga pekade på har handlat om en viss otydlighet kring vem som är ansvarig för olika delar, projektledningen eller samverkande parter inom delaktiviteterna. Som exempel på detta finns aktiviteten kring att marknadsföra mark för etablering i nordost. Aktiviteten förbrukade inte de resurser som avsatts vilket berodde på hur de olika samarbetsparterna valt att agera. En part valde att avstå från att medverka i en utländsk mässa och en annan att inte producera marknadsföringsmaterial i den omfattning som var planerat från början. Denna typ av beslut har påverkat genomförandet och därmed äventyrat möjligheterna till måluppfyllelse. Efter begreppet samarbete var frågan om projektets långsiktiga betydelse det som lyftes fram. Förutom att visa resultat av insatserna under projekttiden ville man komma till samsyn om hur både resultat och faktiska investeringar ska hanteras efter projektets slut. Kopplat till detta lyftes även behovet av att informera och inspirera berörda politiker om nyttan av att arbeta vidare. Man såg också ett behov av att säkerställa att berörda förvaltningar både förstod nyttan av de insatser som gjorts och att de tog till sig framgångsrika metoder och angreppssätt som utvecklats under projektets genomförande. Lyft fram resultat Från tidigare dialoger med lokala aktörer såg man risker med att först starta denna typ av insatser för att sedan lägga ner dem. Bland aktörerna i området som tidigt indikerade en projekttrötthet, skulle avsaknad av fortsatt arbete med hållbar stadsutveckling efter projektslut uppfattas som negativt. Den tredje viktigaste punkten man lyfte fram berörde vikten av att visa på tydliga resultat. Att inte uppnå detta innebar en påtaglig risk för missnöje hos boende och andra berörda i kommande projekt/processer. Vid projektslut kan vi se att aktörerna har varit mycket positiva till de åtgärder som projektet har tillfört nordost. Att de aktivitetsansvariga har tvingats förhålla sig till de boendes projekttrötthet, som tidigare har beskrivits, har möjligen inneburit att de lade större vikt vid att skapa en god dialog. I en intervjuundersökning som genomfördes i slutet av projektet, november 2013, visade det sig att två tredjedelar av 529 boende i nordost kände till det utvecklingsarbete som genomförts i projektet. 54 procent av samtliga intervjuade (751 inkluderat boende i övriga Göteborg) tyckte att man berättat om det som sker i stadsdelarna på ett mycket eller ganska bra sätt i den inlaga som publicerades i Metro under hösten Över hälften (55 procent) har en positiv bild av nordost (Effektmätning Metroinlaga Nordost i fokus av Hanne K Larssen, 2013). 30 I Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 31

17 Förbättringar Foto: Mats Udde Jonsson Beskrivning av risk 2010 Aktivitet 2.2 Bristande intresse från företagarhåll att delta. Aktivitet 2:4 Svårt hitta finansiering för framtaget lösningsförslag Aktivitet 4:2 Genomslaget blir lägre än förväntat. Sannolikhet 2 * 4 2 Konsekvens 4 = 4 3 Värde Åtgärd Ha med företagarrepresentanter i planering och genomförande så att innehållet blir attraktivt även för privata aktörer. Sök former för samfinansiering, skapa ett brett engagemang för frågan. Utvärdering efter varje genomförd informationsinsats. Ansvarig Stadsdelsförvaltningarna Stadsdelsförvaltning Utveckling Horisontella kriterier Ett krav på varje projekt som erhåller medel från Tillväxtverket är att man i genomförandet arbetar aktivt för att uppfylla ett antal kriterier som är horisontella, dvs desamma oavsett projektfokus. Dessa kriterier är att främja jämställdhet, tillgänglighet, mångfald och att medvetet göra val som minimerar negativ miljöpåverkan. Kriterierna ska inte enbart främjas utan ses som aspekter som ska integreras i projektets metoder, aktiviteter och gruppsammansättningar. Projektledningen anlitade ett processtöd för att få hjälp med att utveckla metoder som skulle inkludera alla aspekter i de horisontella målen utifrån perspektivet mänskliga rättigheter. Nedan återfinns de första fem punkterna av totalt nio i rättighetsanalysen som arbetades fram. 1. Vad är offentlig sektors uppgift vad gäller mänskliga rättigheter? 2. Vad innebär ansvaret för mänskliga rättigheter och ickediskriminering för dem som arbetar i offentlig sektor eller utför uppdrag för det offentligas räkning? 3. Vilka problem ska åtgärdas och varför? 4. Vilka individer eller grupper berörs direkt eller indirekt av arbetet/beslutet och på vilka sätt? 5. Vilka av de identifierade personernas/gruppernas mänskliga rättigheter kan komma att påverkas och vilka konsekvenser kan detta få? Frågorna användes i totalt fem workshoppar där kansli, tema- och aktivitetsansvariga deltog. Tanken med att behandla jämställdhet, mångfald, tillgänglighet och även miljöhänsyn utifrån ett mänskligt rättighetsperspektiv kan vara en framkomlig väg i arbetet med de horisontella målen. Förutsättningen för att målsättningarna ska uppfyllas i så stor utsträckning som möjligt är dock att de får ett strategiskt fokus från projektets inledningsfas och att det skapas strategier för hur man ska få med aspekterna i varje del ända ut i aktiviteterna. Detta gäller oavsett om man tar ett samlat grepp om dem utifrån plattformen mänskliga rättigheter eller om man väljer att arbeta på olika sätt med respektive mål. Tyvärr genomfördes workshopparna med processtödet sent i projektet. Därför har dess effekter inte påverkat projektet som de skulle kunna ha gjort om man hade förlagt workshopparna i projektets inledningsfas. Arbetet med de horisontella målen har därför inte genomsyrat projektet i sin helhet. Det är vår bedömning att Utveckling Nordost från projektstart har varit måna om att utforma sina aktiviteter och förlägga dem på platser som gör det möjligt för människor med fysiska funktionshinder att delta. Tillgänglighet har kanske varit det enklaste horisontella målet att arbeta med på ett naturligt och nästan självklart sätt. Däremot har man t.ex. inte lyckats med jämställdhetsintegering i projektorganisationen. Cirka 80 procent av projektets tema- och aktivitetsansvariga samt medarbetare i projektledningen har varit kvinnor. Hur detta har påverkat projektets resultat är svårt att svara på. Mycket tack vare projektets natur har Utveckling Nordost lyckats väl med att främja mångfald, främst när det gäller deltagande i aktiviteterna. I viss mån har även utformandet av aktiviteter skett i dialog med målgruppen, vilket innebär att även vissa beslut har tagits med ett brett mångfaldsperspektiv. Dock återfinns inte mångfaldsperspektivet i sammansättningen av projektledningsorganisationen. En slutsats man kan dra är att de horisontella kriterierna ställer stora krav på projektägaren. Kriterierna i sig kan upplevas självklara, men i praktiken kan de vara svåra att integrera i projektets alla delar. Det finns ofta många skäl till detta. Inte minst kan en sen projektstart leda till att bristen på tid gör att projektets specifika mål kräver mycket arbete och stort fokus. Lärdomen kan sägas vara att de horisontella kriterierna måste lyftas som strategiskt viktiga på agendan tidigt i ett projekt. Kanske måste projektägaren ta ett större ansvar för uppfyllandet av dessa. Inte minst redan vid den initiala rekryteringsprocessen och utformandet av projektorganisationen. Aktivitet 5:1 Samverkansparterna har inte tillräcklig kunskap. Beskrivning av risk 2012 Sannolikhet Konsekvens Kort tid kvar att genomföra många av projektets aktiviteter små marginaler. 3 * 4 = Fortsatt osäkerhet kring vad projektets delaktiviteter kommer kosta tunga investeringar som inte är upphandlade ännu. Bristande förankring av projektet hos samverkansparterna och därmed implementering av projektets resultat. Minimera risker Redan under förstudiearbetet togs en riskanalys fram då man var medvetan om att det i alla projekt finns det en rad osäkerheter som man på något sätt måste hantera. Det handlar om avvikelser relaterat till tid, funktion/kvalitet och pris. Men också kopplat till olika former av omvärldsfaktorer. För att minimera sådana risker har Utveckling Nordost arbetat upp en god struktur för uppföljning, avstämning och rapportering såväl skriftligen som muntligen Värde Projektledning med kompetens på området. Rutiner. Åtgärd Åtgärdsplan för tätare uppföljning och säkrare prognoser. Processbeskrivning för detta. Åtgärdsplan för tätare uppföljning och säkrare prognoser. Processbeskrivning för detta. Plan för överlämnande och implementering av projektets resultat tas fram. Utveckling Exempel på risker som fördes fram i förstudien och hur de värderades och rankades. Ansvarig BH, SR BH, SR Exempel på risker som fördes fram vid halvtid. Notera att ansvaren nu är på personnivå. Under sista året togs en riskanalys fram som pekade på ett antal konkreta risker för den kvarvarande projektperioden. Det alltmer utvecklade uppföljningssystemet gjorde att man kände sig allt tryggare i att bromsa upp, eller helt förhindra, en eventuell negativ utveckling. I riskanalysen identifierades ett antal osäkerheter som kunde påverka verksamheterna. Dessa värderades på en skala från 1 (låg) till 5 (hög) utifrån sannolikhet att, och konsekvensen om, de skulle inträffa. Värdena multipliceras för att beräkna ett riskvärde och samtidigt ange en prioritering. Ett förslag på åtgärder togs fram med klargörande om vem som ansvarade för frågan. SR Ett exempel på effekter av arbetet är att det under det sista året genomfördes avrapporteringarna allt tätare då det framkom att utgifterna inte följde plan. I praktiken innebar det att man inte genomfört olika aktiviteter utifrån planerade projektplaner och att projektledningen då ansåg sig nödgad till åtgärder. Avrapporteringarna kom att ta alltmer tid i anspråk för de inblandade men sågs samtidigt som något positivt då det tvingade till eftertanke. En modell för månadsvis uppföljning av ekonomin utvecklades. På motsvarande sätt intensifierades möten med externa parter för att stämma av att uppsatta planer följdes. 32 I Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 33

18 Årshjulet: För att tydliggöra uppföljningsprocessen togs årshjulet fram där samtliga uppföljningsmoment som skulle ske under det kommande året synliggjordes. Modellen och den medföljande mallen förenklade arbetet betydligt. Uppföljningar I den modell, som nämnts tidigare för uppföljning av ekonomin, fanns anvisningar och mallar för månadsuppföljning där det för respektive delaktivitet skulle anges prognos, antagande som låg till grund för prognosen samt utfall. Därutöver skulle även orsaker till eventuella avvikelser, osäkerhetsfaktorer samt vilka åtgärder som skulle göras för att hålla budgeten redovisas. Muntliga uppföljningsmöten mellan projektledare och controller från Utveckling Nordost AB och respektive samverkanspart (styrgruppsmedlem, aktivitetsansvarig och ekonom) planerades in under året. På agendan stod bland annat status och fortskridande avseende delaktiviteterna. Detta inkluderade väsentliga osäkerhetsfaktorer och/eller risker för att delaktiviteterna inte skulle gå i hamn inom utsatt tidplan och budget. Eventuella åtgärder som behöver vidtas för att aktiviteten skulle i hamna inom utsatt tidplan och budget. Eventuella behov av beslut samt eventuella behov av att lyfta något till styrelsen samt omhändertagande och implementering efter projektavslut. Följeforskning Slutrapport Uppföljningsrapport 3 Göteborgs Stad Muntligt uppföljningsmöte 3 34 I Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport Månadsrapport oktober Månadsrapport september Månadsrapport november Uppföljningsrapport 2 Göteborgs Stad Månadsrapport juli Prognos Lägesrapport 8 Rekvisition 8 Delaktiviteternas uppföljningsmoment: Följeforskning Delrapport 4 Månadsrapport Ekonomiska uppföljningsrapporter (i avsedd mall) lämnas. I rapporterna redovisas utfall samt eventuella avvikelser mot tidigare lämnade prognoser jämte kommentarer kring antaganden, orsaker, osäkerhetsfaktorer samt åtgärder. Lägesrapport/slutrapport Respektive aktivitetsansvarig lämnar tertialsvisa lägesrapporter (i avsedd mall) till projektledningen. Rapporterna innehåller sammanfattning av periodens verksamhet, uppnådda resultat, avstämning mot projektplan, tidplan, indikatorer, aktiviteter samt horisontella kriterier. Prognos Respektive aktivitet lämnar ekonomiska rapporter (i avsedd mall) tertialvis. Rapporten innehåller utfall för perioden samt aktiviteternas prognos för resten av året. Rekvisition Underlag för rekvisition lämnas (i avsedd mall) från respektive aktivitet tertialvis. Årsrapport 2013 Göteborgs Stad Månadsrapport januari Månadsrapport maj Månadsrapport februari Månadsrapport mars Muntligt uppföljningsmöte 2 Muntligt uppföljningsmöte 1 Uppföljningsrapport 1 Göteborgs Stad Prognos Lägesrapport 7 Rekvisition 7 Projektets uppföljningsmoment: Årsrapport 2014 Göteborgs Stad Slutrapport Slutrekvisition (2014) Månadsrapport Eventuella prognosavvikelser eller väsentliga osäkerhetsfaktorer delges styrelsen, styrgrupp och aktivitetsansvariga. Lägesrapport/slutrapport Sammanställning av aktiviteternas rapporter delges styrelsen, styrgrupp och aktivitetsansvariga. Sammanfattning och slutrapport lämnas till Tillväxtverket. Prognos Sammanställning av aktiviteternas prognoser delges styrelsen, styrgrupp och aktivitetsansvariga. Sammanfattning lämnas till Tillväxtverket. Rekvisition Sammanställs och lämnas till Tillväxtverket tertialvis. Slutrekvisition lämnas till Tillväxtverket. Uppföljningsrapport Göteborgs Stad Styrelsen lämnar kvartalsvisa uppföljningsrapporter till ägaren och uppdragsgivaren Göteborgs Stad för hela bolaget Utveckling Nordost AB. Uppföljning sker av både verksamhet och ekonomi. Följeforskning Utvärdering av projektet sker av följeforskare (PwC) två gånger per år (halvårsvis). Utvärderingen omfattar måluppfyllelse, resultat av uppställda indikatorer samt redovisning av arbetet med de horisontella kriterierna. Mottagare av följeforskarnas rapporter är styrelsen, styrgruppen, aktivitetsansvariga samt Tillväxtverket. Muntlig avstämning Projektledare och controller från Utveckling Nordost AB möter respektive samverkanspart tre gånger per år där styrgruppsmedlem, aktivitetsansvarig och ekonom deltar. # 1 Har lagen om offentlig upphandling följts? # 2 Är samtliga tagna kostnader stödberättigade i enlighet med tagna beslut? # 3 Finns samverkansavtal mellan deltagande i projektet innehållande regler för samverkan, ansvarsförhållanden, etc. # 4 Utvärdering ska ske av en oberoende och opartisk extern resurs. # 8 Utvärderingen ska ske i nära dialog med förvaltande myndighet (Tillväxtverket). # 9 Projektet ska bidra till hållbar stadsutveckling i Göteborg # 16 Primära målgrupper är de som bor, arbetar och bedriver verksamhet där. # 19 Aktiviteter genomförs, i möjligaste mån, av förvaltningar eller # 20 bolag i staden som har i uppgift att driva frågan. # 21 Samverkansprojekt ska ägas och medfinansieras av Utveckling Nordost AB. # 22 Bolagets syfte är att stötta samordningen mellan olika parter # 30 En modell för att organisera och driva breda stadsutvecklingsprojekt med stöd från EU,s strukturfonder förväntas tas fram. # 31 Ett ökat engagemang från staden förväntas ske, liksom # 32 regionen. # 36 Kommunikation ska ske genom en bred mix av kanaler och # 37...ha ett tydligt budskap och # 38 vara anpassad till respektive målgrupp. # 39 Följeforskningen ska fungera som metod och processtöd. # 43 Tema stadsmiljö ska främja tillgänglighet # 44 trygghet och # 45 ökad rörlighet mellan olika punkter/områden. # 56 Inom tema vision och kommunikation ska en stärkt bild (utvecklas) bland invånare 343 mätpunkter Det löpande arbetet inom projektorganisationen, temaområdena samt projektaktiviteterna har fungerat gällande rekryteringar, arbetssätt, dialoger och resultat. Ekonomiuppföljningar har genomförts, rapporter har skrivits och media har kontaktats. Seminarier, föreläsningar och workshopar har utförts. Hänsyn till de horisontella målen, jämställdhet, integration och mångfald samt miljö har tagits. De resultat som lyfts fram som bestående efter att projektet avslutats har potential att bli bestående. Av de 343 mätpunkterna nådde man 338. I det beslut som Tillväxtverket tog den 17 januari 2011 återfinns en tydlig beskrivning på projektet i sin helhet. Fyra temaområden, arton delaktiviteter och, om man spjälkar upp beslutet, 343 punkter som enligt ansökan skulle genomföras under de kommande tre åren. Samverkansavtal har skrivits med berörda parter. Projektbeskrivningar och syften har uppnåtts, samtliga mål utom ett har passerats, men kan komma att nås på längre sikt då de insatser som gjorts inom ramen för projektet förväntas ha effekt även efter projektavslut. De identifierade målgrupperna inklusive närings- och föreningslivet har bjudits in och deltagit aktivt. Det återfanns, i listan på 343 mätpunkter, fem som man inte nått eller arbetat med: # 57 och verksamma inom området # 58 samt i dess omvärld. # 59 Primära målgrupper är de som bor # 60 arbetar # 61 och bedriver verksamhet i Göteborgs nordöstra stadsdelar. # 68 Inom tema vision och kommunikation läggs stor vikt på att skapa dialog med de som bor och verkar inom området. # 69 Sekundära målgrupp är Göteborgsregionens övriga invånare # 70 offentliga # 72 och privata aktörer. # 74 Bolagets styrelse väljs årligen av kommunalfullmäktige # 81 En bred referensgrupp tillsätts # 87 Arbetsgrupper bildas efter behov inom de olika temaområdena. # 88 Utveckling Nordost AB anställer projektledare. # 90 Projektledningen utvecklar samarbetet med övriga aktörer i staden # 98 Projektet ska driva 18 aktiviteter. # 105 En utredning genomförs om näringslivets struktur # 106 och näringsidkarnas utvecklingsbehov. # 107 Dagbefolkningens känsla för trygghet karläggs. # 119 Koppling mellan kultur och näringsliv stärks # 124 Ett lösningsförslag på hur behovet av lokaler för kultur # 146 I forumtältet på torget kommer invånare att kunna involveras i diskussioner # 164 De fyra temaområdena är sammankopplade. # 165 I kommunens gemensamma huvudbok skapas en särskild huvudbok. # 168 Avgränsningar i projektet handlar om att projektet är ett integrerat stadsutvecklingsprojekt # 172 Det är i möten mellan nämnda parter som verksamheten tar form. # 173 Arbetssättets med dialog skapa additionalitet. 1. Den första handlade om att de medel som skulle användas till att resa ett tält i Hammarkullen. Tältet var tänkt att användas till möten, dialoger och events för boende och verksamma inom området. Planerna med tältet omvandlades till att bli en scen och upprustad park; ett beslut som togs i samråd med berörda invånare. Processen ledde till att projektet tog till sig nyttan och användandet av att ha dialogen som en aktiv arbetsmetod. 2. Den andra punkten är kopplad till ekonomiuppföljningen och att skapa en gemensam huvudbok. Detta behövdes inte göras då systemen lätt kunde urskilja poster som berörde Utveckling Nordost. Som följeforskare anser vi det samtidigt viktigt att hålla isär projektekonomin från ordinarie verksamhetsekonomi. Detta ger större möjlighet till granskning av använda projektmedel och transparens. En noga avskild projektekonomi minskar också risken för eventuella misstag kring användandet av medlen. 3. Den tredje punkten handlade om att skapa rutiner för studiebesök. Formella rutiner som inte togs fram då besökare enkelt hanterades av kansli och andra ansvariga och där det unika mötet anpassades efter respektive besökare. # 174 Arbetssättet med ett hela-staden-perspektiv gör verksamheten särskild för samtliga inblandade parter. # 181 I regionala verktyg (ex mark och lokaldatabaser) ska nordost marknadsföras. # 200 Kommunikationen ska vara snabb # 206 EU,s strukturfonder ska vara en tydlig avsändare i all information. # 220 Rutiner för att ta emot studiebesök utvecklas. # 230 Följeforskaren ska föra en aktiv dialog med projektets ledning # 241 Följeforskaren förväntas även ta del av och referera resultat från annan följeforskning eller generell forskning 343 kring temat stadsutveckling. # 242 Dialogen ska föras internt i projektet # 249 Utöver tidigare nämnda mål och indikatorer förväntas även ett utvecklat forum för samverkan kring insatser som främjar hållbar stadsutveckling i nordost. # 268 Genom att lägga verksamheten i ett bolag förbättras förutsättningarna för arbetet. # 273 Ökad samverkan (i projektet) förväntas resultera i långsiktigt engageman bland medverkande # 287 Hänsyn tas till olika åldergruppers perspektiv # 292 Inom tema kultur som främjar entreprenörskap och jämställdhet ska förutsättningarna för samvekan, arbete och företagande. # 293 Delaktiviteterna ska ha ett integrerat jämställdhetsperspektiv. # 294 Projektets anställda förväntas ha en jämn könsfördelning, # 298 Mångfald eftersträvas aktivt bland projektets anställda # 301 Den sociala dimensionen ska eftersträvas vid upphandlingar. # 308 Inom tema vision och kommunikation ska profileringen ta fasta på den mångkultur som präglar nordost. # 315 Nya metoder ska testas # 320 Mark ska marknadsföras för etablering av verksamheter i nordost. # 321 Möjligheten att miljöprofilera något av dessa områden undersöks. 4. Den fjärde punkten eftersträvade en jämn könsfördelning i kansliet vilket inte nåddes. Främst berodde detta på att de organisationer som ansvarade för respektive temaområde eller delaktivitet också ansvarade för rekryteringen. Ingen aktiv överhörning skedde i detta mellan förvaltningar och organisationer vilket medförde att det inte fanns en medvetenhet att ca 80 % av de anställda kom att vara kvinnor; något som samtidigt motsvarar könsfördelningen inom de kommunala organisationerna. 5. Slutligen nåddes inte heller målet att skapa 220 arbetstillfällen. Måluppfyllelsen är i viss grad styrd av antalet nyetablerade företag i området. Nyetableringar har inte skett i tillräckligt stor omfattning för att nå målet. Vidare har det förts fram att staden parallellt arbetar aktivt med dessa frågor. I stadsdelarna finns exempelvis etablerade Arbetsforum som har till uppgift att hjälpa arbetsökande ut på en arbetsmarknad. Problemet för projektet att mäta effekterna har varit att knyta kopplingarna kring arbetstillfällen och direkta insatser från projektet. Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 35

19 Effekter Akt Org Insats i Utveckling Nordost Omhändertagande Östra Rekryterare Följa upp vad det kommit ut hitintills och hur det går att utveckla i nya satsningar. 1.3 BRG Nätverk för somaliska kvinnor Drivs vidare av egen kraft. Tar kontakt med D om de behöver mer stöttning. Kräver finansiering. 1.3 BRG Business Center på Rymdtorget SDF Östra Gbg har inga möjligheter att medfinansiera en fortsättning. Önskvärt att det fortsätter. 1.3 BRG Vägledningssamtal; starta företag Kommer att finnas i någon form. Den lokala närvaron är viktig och kan vara mobil mellan olika lokaler i nordost. Bieffekter ur gödbädden 36 I Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport Utveckling Nordost har varit Sveriges största projekt inom sitt område. I alla de möten som skett har nya tankar uppkommit som på olika sätt kunnat utvecklas. De flesta idéerna har bara blivit en tanke samtidigt som andra utvecklats av sig själva eller med stöd av andra till att bli något större. Inom projektet har man använt sig av ordet gödbädd (som skapades i samband med framtagandet av kommunikationsstrategin. Se tidigare kapitel om kommunikation) för att beskriva hur rätt mix av beståndsdelar blir till en katalysator som genererar positiva effekter. Ett sådant exempel är samtalen kring att utveckla gröna näringar inom temaområde Kultur respektive temaområde Näringsliv: Skogarna, ängarna, sjöarna, stigarna och vägarna däremellan utgör en stor potential i nordostliga stadsdelarna av Göteborg. Inte bara för rekreation och upplevelser som har setts som de initiala dolda resurserna i projektet utan också för att brukas. Efter interna och, inom projektet, ekonomiska omfördelningar samt efter samtal med Tillväxtverket fanns ekonomiska resurser för att inleda en förstudie som kom att omfatta över 2000 möten. Förstudien kom att heta Stadslandet. Resultaten kom att bli många. I alla de möten som genomfördes framkom att det fanns bred och djup kunskap kring naturbruk. Exempelvis fanns utbildade veterinärer, nutritionister och forskare kring kameler och kameluppfödning. Marken finns där och vi har kunskapen På samma sätt fanns erfarenhet om växtodling, lamm, getter och lamauppfödning. En av de lösa tankarna handlade om att låta getter beta på gräsmattorna runt höghusen vilket skulle kunna vara ett sätt för allmännyttan att slippa kostnader för gräsklippning. Man diskuterade kring lagen om offentlig upphandling för att få stadsdelarnas bönder att kunna börja sälja kött lokalt. Förslaget blev att låta staden äga djuren och låta bönderna leasa desamma till sina ladugårdar. Arbetet gick vidare med att etablera ett antal nätverk för att komma igång med att utveckla lokala tjänster av olika slag. Man har velat skapa tillräckligt stora mikromarknader samt propagera för en fungerande infrastruktur där det exempelvis ska vara enkelt att transportera lokalt odlade grönsaker in till stadens restauranger. Restauranger som i sin tur visat sitt gillande till konceptet. Arbetet har provat sig fram genom att försöka skapa lokala innovativa nav och genom att ta fram, till dessa, lokala affärsplaner hoppas man skapa olika former av affärsutveckling. Stadslandet ska ses som en lyckad bieffekt från projektet. Det har framförts att det är viktigt att våga skapa utrymmen för att experimentera på detta sätt i stadsutvecklingsprojekt. Det är i möten mellan människor som nya tankar sker. Foto: Mats Udde Jonsson 2.5 Angered Kulturkoordinator TK TK UNO UNO UNO Vägvisningsprogram Hammarkullestationen: Belysning, möbler Handlingsplan för destinationsutveckling Gemensamt kommunikationsarbete Modell för breda samverkansprojekt med stöd från EU 77 stafettpinnar När Utveckling Nordost avslutades i december 2013 som projekt återstod ett antal fasta installationer, etablerade nätverk, startade företag och folk som kommit i arbete. Tiotusentals personliga möten hade bockats av och tankar satts igång. Även om många trådar har knutits ihop och blivit färdiga paketeringar så har också processer startat som, mer eller mindre, behöver omhändertas då effekterna har kommit att bli varaktiga. De slutförda aktiviteterna kräver ofta omvårdnad i någon form. Vem tar hand om vägvisningsskyltarna? Vem tar hand om vägledningssamtalen för engagerade entreprenörer? Hur drivs aktiviteten Stadslandet vidare? Vem ansvarar för de uppsatta belysningarna och möblerna på Hammarkullestationen osv finns två kulturkoordinatorer. Vad händer 2014? Trafikkontoret (trafikreglering) förvaltar programmet. Trafikkontoret. Ingår i befintliga driftrutiner (funktionsunderhåll). En information till förvaltningsledningen om handlingsplanen i januari. Det har etablerats ett nätverk för kommunikatörer i Nordost, som haft ett par träffar på temat interkulturell kommunikation. Positivt om nätverket kan finnas kvar framöver. Samarbete har också skett genom den mediaundersökning som gemensamt beställts, och genom produktion, utgivning och uppföljning av Metroinlagorna. Samhällsbyggande - bra att vara med i ett större sammanhang. Hela staden tänket. Hade kunnat ta det ett steg till när det gäller att koppla ihop kultur och näringsliv med de konkreta investeringarna. De aktivitetsansvariga har, tillsammans med temaansvariga och projektledning, tagit fram ett dokument; Omhändertagande Dokumentet pekar, utifrån temaområden, på ett antal olika insatser som på något sätt finns kvar efter projektperioden och som kräver ett fortsatt arbete. De flesta har en dold kostnad kopplat till sig och kan komma att ingå i ordinarie verksamhet inom exempel trafikkontoret, Business Region Göteborg eller inom en lokal förvaltning. Exempel på insatser som på något sätt behöver omhändertas efter att projektperioden är slut. Andra frågor, exempelvis kopplat till att driva vidare kulturdatabasen Cudaba eller webben samt samarbetet genom Interconnected har en mer oviss framtid alternativt ingen alls. Här är dokumentationen extra viktig inklusive att ansvariga personer anges för att enkelt ta till sig lärdomar eller för att snabbt komma igång i ett senare läge. Detta är en viktig del i det avslutande arbetet för att se till att effekterna blir varaktiga. Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 37

20 Foto: Mats Udde Jonsson Tyst kunskap bör dokumenteras Projektet har på ett bra sätt genomfört en löpande rapportering om sin egen utveckling. Rapporteringen har tagit tid i anspråk och resultaten har spridits genom rapporter, i broschyrer, på webben, genom föreläsningar och via media. Information om projektet har anpassats för olika målgrupper. Den interna rapporteringen har behandlat utmaningar och förslag på åtgärder, medan den externa ofta har belyst lyckade genombrott och positiva effekter. Akuta problem har diskuterats i dialog med berörda och lösts på enklaste sätt. Bakslag eller organisatoriska problem har tvingat fram ett gemensamt arbete och synsätt för att nå lösningar och mål. Tyvärr har dessa processer sällan dokumenterats utan istället blivit till en tyst kollegial kunskap inom organisationen. Det kan handla om en gemensamt upparbetad kunskap som omfattar metoder för problemlösning och riskhantering eller själva lösningsstrukturen för ett problem. Dessa kunskaper försvinner med största sannolikhet i samband med att en delaktivitet är klar eller när projektet är avslutat. På samma sätt finns det risk att de kontakter och nätverk som upparbetats under projektperioden försvinner. Metoder, kontakter och motsvarande fakta som dokumenteras omnämns ofta som tyst kunskap/intellektuellt kapital och har ett stort värde för ett projekts egna utveckling och överlevnad. Denna kunskap bör sammanställas och för att underlätta arbetet kan de placeras under följande tre termer: 1. Humankapitalet som hänvisar till projektets enskilda medlemmars kunskap men också den samlade kompetensen. Det har legat i Utveckling Nordosts intresse att ha haft ett så stort och kompletterande humankapital som möjligt. Utveckling Nordost har, vilket imponerar, bibehållit detta även i projektets slutskede då det inte sällan sker avhopp av medverkande till andra projekt. 2. Strukturkapitalet inom Utveckling Nordost kan delas upp i två delar: Det interna som omfattar hur man arbetat fram arbetsprocesser och ledningssystem men också hur man delar med sig av information internt. Sett till slutresultaten så har idén med förvaltningsövergripande samverkan tidvis setts som tidskrävande och kostsam då de inblandade parterna tvingats ta hänsyn till varandras intressesfärer, arbetsprocesser och tidsramar. Vinsterna och potentialerna har samtidigt setts som så pass viktiga att ett fortsatt arbete för att främja förvaltningsövergripande samverkan kommer att fortsätta utvecklas, som redan nämnts, även efter projektperioden. Det externa strukturkapitalet belyser hur Utveckling Nordost värderas och bedöms av andra. Vid mätningar som genomfördes av projektet gällande igenkänning får projektet höga tal (65 %) i närområdet (Effektmätning av Hanne K Larssen, 2013). Att många återkommer, och berättar för andra, om alla de mötesplatser som byggts upp för att utveckla sig själva och sina idéer vidare visar på ett högt strukturkapital. 3. Det relationella kapitalet slutligen ser till Utveckling Nordosts kontaktytor och hur de fungerar i praktiken. Det tar tid att få ett samarbete att fungera, att lita på att resultaten kommer att bli det som utlovats. Trygga relationer öppnar upp för ett större mod både vad gäller att ge kritik och till att ta vara på idéer. Ett antal förändringar i redan pågående aktiviteter i Utveckling Nordost har visat på detta. Revideringar har genomförts då de ursprungliga antagandena som låg bakom framskrivandet av aktiviteterna inte längre ansågs relevanta. Att då inneha ett högt strukturkapital och ett högt relationellt kapital underlättade det fortsatta arbetet. De medverkande har tillsammans, och gång på gång, byggt upp erfarenheter och skapat säkerhet för att klara olika former av kriser och samtidigt ofta ge/utveckla uppkomna möjligheter med en extra dimension. Detta genom att använda sig av sina egna erfarenheter, kontaknät och den trygghet de medverkande har sett i varandra. Utveckling Nordost Nyskapade arbetstillfällen, varav 110 kvinnor Nystartade företag, varav 8 kvinnor Investeringar för ökad attraktionskraft Företag som deltar Mål Utfall Uppnådda resultatindikatorer baserat på de fyra temaområdena. Övergripande resultatindikatorer Som redan beskrivits har projketet nått, och överträffat, de flesta mål man satt upp. Ett större, och kanske mer bestående värde än dessa mål kan vara de processer som startats. Även de erfarenheter och kontaktnät som projektdeltagare tagit del av och de misstag som diskuterats och finns med i kommande arbeten; erfarenheter som beskrivits på förgående sidor. Projekten är, som Tillväxtverket säger, i mångt och mycket att beakta som lärprocesser. Fortsatt förtroende Att Utveckling Nordost AB har erhållit ekonomiska medel från staden till 2, 5 tjänster under ytterligare ett år för att arbeta vidare efter projekttiden ska ses som positivt. De erfarenheter, arbetsmetoder och känsla för att vidareutveckla projekt och tankar kan komma att bli en bra grund för bolags och förvaltningsövergripande samverkan i framtiden inom staden. I dialog om bolagets fortsättning har själva ändamålet och rollen för bolaget lyfts fram. Ändamålet skulle kunna utvecklas vidare till att förutom verka för hållbar stadsutveckling i nordöstra Göteborg samt stötta samordning mellan olika parter, även verka för att minska segregationen och öka integration inom hela Göteborg. Foto: Mats Udde Jonsson 38 I Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport Utveckling Nordost I Följeforskningsrapport I 39

Utlandstraktamenten för 2016

Utlandstraktamenten för 2016 På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor? Jag förstår Utlandstraktamenten

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Centrala studiestödsnämndens författningssamling Centrala studiestödsnämndens författningssamling ISSN 0347-3066 Föreskrifter om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:1) om beviljning av studiemedel; CSNFS 2010:1

Läs mer

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Debiteringsintervall 50 kb för datatrafik. I i Zon 1-2 är debiteringsintervallet 1Kb 1 EUR = 9,0723 Land/nät Zon

Läs mer

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10) Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 Norden Danmark 798 94 1 04

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2010:1161 Utkom från trycket den

Läs mer

Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10) Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 Norden Danmark 798 94 1 04 1 208 1

Läs mer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2015, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2015, totalt Afghanistan 31 267 5 669 841 289 292 256 Albanien 2 569 283 268 209 362 109 Algeriet 3 022 1 156 639 427 1 438 150 Andorra 5 - - - - 2 Angola 742 130 154 64 197 206 Anguilla - - - - - - Antigua och Barbuda

Läs mer

Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad?

Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad? Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad? Susanne Urban Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet Mina viktigaste budskap Det är

Läs mer

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund Folkmängd i Skellefteå - efter utländsk bakgrund Beskrivning av statistiken - Bild 1 Födelseland Födelseland anger det land där personen är född. Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 * Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2008 Skatteverket lämnar med

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2005:672 Utkom från trycket den

Läs mer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Födelseland/ Utrikes Födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar

Läs mer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Födelseland/ Utrikes Födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar

Läs mer

Global förekomst av övervikt och fetma hos vuxna per region

Global förekomst av övervikt och fetma hos vuxna per region Global förekomst av övervikt och fetma hos vuxna per region Europeiska regionen Albanien 2008-9 Nationella 10302 15-49 44.8 8.5 29.6 9.7 DHS Armenien 2005 Nationella 6016 15-49 26.9 15.5 DHS Österrike

Läs mer

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet. 2015-01-01 Alla priser anges i kronor per minut inklusive moms. Satellitdestinationer och Premium-samtal är inte tillgängliga. Det går inte att ringa videosamtal

Läs mer

Prislista företagsabonnemang Samtal och SMS i utlandet. 2014-07-01

Prislista företagsabonnemang Samtal och SMS i utlandet. 2014-07-01 Prislista företagsabonnemang Samtal och SMS i utlandet. 2014-07-01 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 15.6.2001 KOM(2001) 306 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av korrigeringskoefficienter som skall tillämpas från och med den 1 på löner

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. 2015-01-01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt påslag

Läs mer

Net1 prislista för internationella samtal Öppningsavgift 0,69kr/samtal Land Land

Net1 prislista för internationella samtal Öppningsavgift 0,69kr/samtal Land Land Samtal debiteras per sekund. Öppningsavgift 0,69kr/samtal Afghanistan 8,95 8,95 2,49 2,99 Albanien 3,95 3,95 0,99 2,89 Algeriet 3,95 3,95 1,29 2,24 Amerikanska Samoa 8,95 8,95 3,49 3,49 Andorra 1,55 3,95

Läs mer

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 (fr.o.m. 2015-07-01).

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 (fr.o.m. 2015-07-01). för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 (fr.o.m. 2015-07-01). Merkostnadstillägg (kr/mån) för merkostnadstillägg fr.o.m. 2015-07-01 (se punkt 6 i "Riktlinjer för vissa särskilda anställningsvillkor"

Läs mer

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016 för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016 Merkostnadstillägg (kr/mån) för merkostnadstillägg fr.o.m. 2016-01-01 (se punkt 6 i "Riktlinjer för vissa särskilda anställningsvillkor" i bilaga

Läs mer

Ungdomsutbyte. Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader

Ungdomsutbyte. Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader Ungdomsutbyte Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader A1.1 Österrike 39 Belgien 37 Bulgarien 32 Kroatien 35 Cypern

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2007:140 Utkom från trycket den

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2004:218 Utkom från trycket den

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2016

Finländska dotterbolag utomlands 2016 Företag 2018 Finländska dotterbolag utomlands 2016 Finländska företags omsättning störst i Sverige år 2016 Finländska företag bedrev affärsverksamhet i 400 dotterbolag i 144 länder år 2016. et anställda

Läs mer

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet.

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet. Prislista 3Kontant Samtal och SMS. Gäller från 23 Februari 2015 Alla priser anges i svenska kronor inklusive moms. Samtalpriserna presenteras i kronor per minut. Debiteringsintervall mottagna samtal: Samtal

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2009:299 Utkom från trycket den

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd * ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2010 Skatteverket lämnar med

Läs mer

Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007

Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007 Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2009 Följande rapport utgörs av en demografisk översikt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2006:1129 Utkom från trycket den

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. September 2016 Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2008:75 Utkom från trycket den

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. November 2015 Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2017:8 Utkom från trycket den

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016 Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016 Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av

Läs mer

Mobilabonnemang Prislista Roamingavgifter

Mobilabonnemang Prislista Roamingavgifter Mobilabonnemang Prislista Roamingavgifter Nedan presenteras priser för tal-, SMS och datatrafik då man använder sitt mobilabonnemang utomlands. Tabellen innehåller en rad för varje land. Man letar upp

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Merparten av levnadsintyg hämtas elektroniskt för svenska pensionärer utomlands

Merparten av levnadsintyg hämtas elektroniskt för svenska pensionärer utomlands 1 (5) Pressekreterare Mattias Bengtsson Byström Tfn 010-454 21 78 Mobil 0736-27 53 83 Merparten av levnadsintyg hämtas elektroniskt för 135 000 svenska pensionärer utomlands De flesta personer med svensk

Läs mer

Allt fler levnadsintyg hämtas elektroniskt från svenska pensionärer utomlands

Allt fler levnadsintyg hämtas elektroniskt från svenska pensionärer utomlands 1 (5) Pressekreterare Mattias Bengtsson Byström Tfn 010-454 21 78 Mobil 0736-27 53 83 Allt fler levnadsintyg hämtas elektroniskt från 132 000 svenska pensionärer utomlands Färre personer med svensk pension

Läs mer

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet.

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet. Prislista 3Kontant Samtal och SMS. Gäller från 25 April 2016 Sänkta priser inom EU från 25 April 2016. Alla priser anges i svenska kronor inklusive moms. Priserna presenteras i kronor per minut och kronor

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 197 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 187 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 193 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Skicka SMS till Skicka SMS till länder utanför EU/EES och till Sverige. Brittiska Jungfruöarna 96,00 kr/mb 2,40 kr/sms 2,40 kr/sms

Skicka SMS till Skicka SMS till länder utanför EU/EES och till Sverige. Brittiska Jungfruöarna 96,00 kr/mb 2,40 kr/sms 2,40 kr/sms Företag - Prislista Bredbandsabonnemang i utlandet. Gäller från 29 maj 2017 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Ombord på fartyg och flygplan (s k satellitnät) gäller särskilda priser. Dessa återfinns

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Bilaga 1. samt musslor som räknas som icke livsdugliga blötdjur, till Europeiska gemenskapen. Om kommissionen godkänt ett tredjelands

Bilaga 1. samt musslor som räknas som icke livsdugliga blötdjur, till Europeiska gemenskapen. Om kommissionen godkänt ett tredjelands 4258 Bilaga 1 Tredje länder från vilka får importeras fiskerivaror samt råa bearbetade och beredda produkter av dem, dock med undantag av tvåskaliga mollusker, tagghudingar, manteldjur och havssnäckor

Läs mer

Skicka SMS till Skicka SMS till länder utanför EU/EES och till Sverige. Amerikanska Jungfruöarna 4,00 kr/mb 3,75 kr/sms 3,75 kr/sms

Skicka SMS till Skicka SMS till länder utanför EU/EES och till Sverige. Amerikanska Jungfruöarna 4,00 kr/mb 3,75 kr/sms 3,75 kr/sms Privat - Prislista Bredbandsabonnemang i utlandet. Gäller från 29 maj 2017 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Ombord på fartyg och flygplan (s k satellitnät) gäller särskilda priser. Dessa återfinns

Läs mer

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120. Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord

Läs mer

Inrikesministeriets förordning

Inrikesministeriets förordning Inrikesministeriets förordning om bidrag för frivillig återresa I enlighet med inrikesministeriets beslut föreskrivs med stöd av 31 2 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 253 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet Gäller från 15 Juni 2015

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet Gäller från 15 Juni 2015 Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS Gäller från 15 Juni 2015 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. 3Danmark gäller när du använder 3s nät i Danmark. Samtalpriserna presenteras i kronor

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 * Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2013 Skatteverket lämnar med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande av andra staters anslutning till vissa konventioner om straffrättsligt samarbete; SFS 2010:1028 Utkom från trycket den 13 juli 2010 beslutat den 1 juli 2010.

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma 239 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

0nQJDERVDWWHVLJSnJUXQGDYIDPLOMHVNlO 6WRUGHODV\OV NDQGHXQGHUYDUDVLDWLVNDHOOHU HXURSHLVNDPHGERUJDUH

0nQJDERVDWWHVLJSnJUXQGDYIDPLOMHVNlO 6WRUGHODV\OV NDQGHXQGHUYDUDVLDWLVNDHOOHU HXURSHLVNDPHGERUJDUH BE 68 SM 0201 0LJUDWLRQ,QRFKXWYDQGULQJRFKDV\OV NDQGH Migration 2001 Immigration, emigration and asylum-seekers,nruwdgudj gndwlqydqgulqjv YHUVNRWW Vi fick åter en ökning av invandringsöverskottet mellan

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2016 Skatteverket beslutar följande

Läs mer

Utveckling Nordost

Utveckling Nordost Utveckling Nordost 2011-2013 Nordöstra Göteborg En fjärdedel av Göteborgs yta - 112 km² Var femte göteborgare 90 000 Global ung befolkning Ledig mark Natur och kultur Infrastruktur Bakgrund Sammanhållning

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2017 SKV A 2016:32 Inkomstbeskattning

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. November 2014 Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november

Läs mer

Inrikesministeriets förordning

Inrikesministeriets förordning Inrikesministeriets förordning om bidrag för frivillig återresa I enlighet med inrikesministeriets beslut föreskrivs med stöd av 31 2 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd

Läs mer

Utgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2010/2011

Utgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2010/2011 Bilaga till beslutsprotokoll Utgångspunkter vid fastställande av utlandslånebelopp 2010/2011 Centrala studiestödsnämnden (CSN) har vid årets revidering av utlandslånebeloppen utgått ifrån att förra årets

Läs mer

Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet.

Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet. Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS Mobilsurf i utlandet. Gäller från 15 Juni 2015 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. 3Danmark gäller när du använder 3s nät i Danmark. Samtalpriserna

Läs mer

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg 2 Slå på och av scannern Mekaniskt uttag Standby-strömbrytare Array-uttag Anslut transducers Använd den gröna standby-strömbrytaren. För att slå på scannern: Tryck

Läs mer

Besökt yrkeskategori 2008

Besökt yrkeskategori 2008 Statistik över Läkare i världens klinik för papperslösa 28 Under 28 hade läkarkliniken totalt 1187 besök. En del besök har varit till fler yrkeskategorier, t ex en person besöker både läkare och sjukgymnast

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 * Ändring i Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2010:23) om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2011

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2018 SKV A 2017:24 Inkomstbeskattning

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens 14 Internationella uppgifter om jordbruk 233 14 Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Ändring i Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2017:24) om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2018

Läs mer

Diagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.

Diagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare. Tabeller över Sveriges befolkning 2004 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under 2004 invandrade totalt 62 028 personer till Sverige vilket är något färre än året innan. Totalt

Läs mer

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i Gäller från 15 Juni 2015 t Alla priser i svenska kronor inklusive moms. 3Danmark gäller när du använder 3s nät i Danmark. Samtalpriserna

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Ändring i Skatteverket allmänna råd (SKV A 2015:29) om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2016

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Ändring i Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2013:26) om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2014

Läs mer