Skogsstyrelsens 2:a rapport om utvecklingen och bekämpningen av skadeinsekter 2009

Transkript

1 RAPPORT 1(18) Datum Diarienr 2009/1537 Regeringen Jordbruksdepartementet Stockholm Skogsstyrelsens 2:a rapport om utvecklingen och bekämpningen av skadeinsekter 2009 Skogsstyrelsen avser under 2009 att regelbundet (14 april, 28 augusti och 12 november) rapportera till Regeringskansliet hur arbetet med övervakningen och bekämpningen av skadeinsekter fortskrider. Detta är den andra av årets rapporter. Sammanfattning Bedömningen hittills i år är att skadorna av granbarkborre är betydligt lägre än föregående år och att populationen avtar. Skogsstyrelsens prognos för 2009 var att högst m3sk stående skog skulle dödas av granbarkborren. En bedömning som grundar sig på ett lågt fångstresultat från årets intensivövervakning är att volymen av skog dödad av granbarkborrens angrepp minskar till den lägre nivån ca m3sk vilket motsvarar en normal skadenivå för hela landet. Skogsstyrelsens och skogsbruket information och rådgivning till skogsägarna om lämpliga bekämpningsinsatser tillsammans med ett väl fungerande skogsskyddsarbete har varit en starkt bidragande orsak till en minskad skadenivå Prognosen är beroende av väderleken under hösten. En varm och utdragen höst utgör gynnsamma förhållanden för granbarkborren. Den inventering som kommer att genomföras under hösten 2009 kommer att ge en mer tydlig bild av skadornas omfattning. Då kommer omfattningen av skadorna från 2:a generationens svärmning att kunna överblickas. Sannolikheten för att en tredje generation ska svärma är i dagsläget mycket liten. Granbarkborren bedöms dock fortsätta utgöra ett problem inom delar av det stormdrabbade området även under år Vissa områden med tidigare stora skador av granbarkborren bedöms ha mer omfattande skador även i år. Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

2 Skogsstyrelsen Rapport (18) Skadorna av snytbaggens angrepp under hösten kan bli omfattande men med stora variationer inom stormområdet. Informationsbehovet till skogsägarna om åtgärder mot snytbaggen är stort. Skogsstyrelsen avser att under hösten 2009 fortsätta arbetet med aktiviteter som övervakning och inventering, samla in information och kunskap om granbarkborren i syfte att begränsa dess spridning. Arbetet sker ofta i samarbete med SLU. Resultatet av data från satellit för att upptäcka granbarkborreskador kommer redovisas under hösten. I september kommer Skogsstyrelsen göra en uppskattning på distriktsnivå av årets barkborreskador. Utvärderingen av effekten av fermonfällor på omgivande skog kommer att upprepas. Skogsstyrelsen avser att under hösten 2009 aktivt förse medarbetare, skogsägare och andra målgrupper information kring bekämpningsåtgärder mot granbarkborre och snytbagge. Fortsatta informationsinsatser är viktiga för att hålla engagemang och kunskap på en fortsatt hög nivå i arbetet att bekämpa angrepp på skog från skadeinsekter.

3 Skogsstyrelsen Rapport (18) Nuläge Skadesituation granbarkborre I Skogsstyrelsens prognos för 2009 antas att högst m 3 sk ( m 3 sk) stående skog kommer att dödas av granbarkborren under vårens och sommarens svärmningar. En bedömning av den totala skadebilden hittills i år är att skadorna är betydligt lägre jämfört med förra året. Den totala skadebilden är i nuläget svår att överblicka eftersom omfattningen av skadorna från 2:a generationens svärmning är svårbedömd. Hittills har inte några omfattande skador inrapporterats till Skogsstyrelsen med undantag från några områden i anslutning till stora skador 2008, större grandominerade reservat samt någon virkesterminal. Skogsbruket har rapporterat om endast ett fåtal avverkningar som berör skog angripen av granbarkborren. Sannolikheten för en tredje svärmningsvåg är mycket liten men förutsättningarna kan snabbt förändras. De kontakter som tagits med skogsbruket samt uppgifter från Skogsstyrelsens distrikt indikerar på relativt små skador med lokala variationer. Inom vissa områden med större skador förra året har noteras fortsatt stora skador även i år. Skador orsakade av granbarkborren kommer sannolikt fortsätta vara ett problem inom mindre delar av det stormdrabbade området även under I brukad skog har skadorna av granbarkborren t.o.m. år 2008 uppgått till ca 4 milj. m 3 sk vilket motsvarar ca 5 % av den stormdrabbade volymen från stormarna Gudrun och Per. Skogsstyrelsens inventering senare i höst kommer att ge en relativt bra bild av den totala skadenivån i år från huvudsvärmning och syskonkullsvärmning. Den kommer också att ge en uppfattning av skadornas omfattning från 2:a generationens svärmning. I höst genomförs ingen större helikopterinventering eftersom det i dagsläget inte bedömts vara till någon hjälp för skogsägarna eller skogsbruket i bekämpningsarbetet. Skogsägarna har uppmanats att använda tidigare utskickat underlag från helikopterinventeringen från hösten 2008 som hjälp vid metoden Sök och Plock sommar under Faktorer som talar för en minskning av skador orsakade av granbakborre under 2009 är flera: En låg förökningsframgång 2008 har medfört reducerad population inför Skadorna på stående skog var lägre 2008 än under tidigare år. Aktiva informations- och rådgivningsinsatser till skogsägaren från Skogsstyrelsen och skogsbruket om lämpliga bekämpningsinsatser samt ett väl fungerande skogsskyddsarbete under 2008 i avseende på upparbetning av färska vindfällen så väl som borttransport av färskt granvirke från bilväg före 1 juli har starkt bidragit till minskade skador under 2009.

4 Skogsstyrelsen Rapport (18) Granarna är vitala efter ett par regniga somrar och har bra motståndskraft mot angrepp, försvarar sig med effektiv kådbildning vilket gör det svårare för granbarkborren att kolonisera färska granar. Många misslyckade angrepp har noterats. En relativt kall och blåsig försommar vilket försvårat svärmningen. Angreppsförlopp Svärmningen startade redan vecka 17 inom spridda delar av bekämpningsområdet, medan den mer omfattande svärmningen kom igång vecka 18. En andra svärmningsvåg,vilken avslutade huvudsvärmningen,.kom under veckorna 21 och 22 efter en period med svalt väder., Skogsstyrelsen har registrerat betydligt färre fångster i samtliga övervakningsfällor i år jämfört med förra året. Fram t.o.m. vecka 22 var den ackumulerade fångsten av granbarkborrar endast 63 % av förra årets fångst vid motsvarande tidpunkt. Att det fångats betydligt färre granbarkborrar kan bl.a. förklaras med en låg förökningsframgång under 2008 vilket medfört en väsentligt lägre population våren Svämningen har pågått i omgångar beroende på ogynnsamma väderleksförhållanden ifrån vecka 17 till vecka 26. Detta har medfört en mycket utdragen tidsperiod för svärmningen av 2:a generationens granbarkborrar från mitten av juli och till större delen av augusti månad. Förra årets regniga sommar och höst har medfört vitala granar inför svärmningen våren 2009 och granarna har därför i stor utsträckning klarat angrepp av granbarkborren vilket också visar sig i många misslyckade angrepp (granarna har klarat granbarkborrens angrepp). Granbarkborren har fått flyga inom ett större område i sitt försök att kolonisera lämpliga granar. I början av juli började man se färgskiftningar på stående friska granar som koloniserades av granbarkborrens tidiga svärmning, från huvudsvärmningen i slutet av maj och början av juni kom färgskiftningarna senare. Prognos för hösten 2009 Skogsstyrelsens prognos är att skadorna av granbarkborrar kommer att uppgå till högst m 3 sk ( m 3 sk). En bedömning som grundar sig på ett lågt fångstresultat från årets intensivövervakning är att volymen skog dödad av granbarkborren går ner mot den lägre nivån vilket motsvarar en normal skadenivå (ca m 3 sk på landsnivå). Prognosen är svårbedömd och beror mycket på sensommarens och höstens väder. En varm och utsträckt höst ger goda förutsättningar för ytterligare svärmningar och därmed den högre skadenivån. Om nuvarande skador orsakade av granbarkborren är på gång att avslutas är svårt att säga något om. Populationen är fortfarande så stor att om gynnsamma faktorer får samverka, varav den viktigaste är tillgången på lämpligt yngelmaterial är risken för fortsatta skador inte över. Populationen kan på nytt öka genom nya stormfällningar och/eller torrår. En massförekomst slutar normalt när bristen på lättangripet yngelmaterial tvingar granbarkborrarna att angripa friska stående granar. Detta innebär brist

5 Skogsstyrelsen Rapport (18) på mat och larvernas inbördes konkurrens om maten gör att de flesta larver svälter ihjäl. Det har förekommit ståndskogsangrepp inom hela bekämpningsområdet under sommaren med stora lokala variationer. Skadorna har i huvudsak varit i anslutning till större angrepp under Höstens inventeringar kommer att klargöra bilden av angreppens omfattning. Konjunkturläget är relativt gynnsamt och avsättningen för timmer och massaved under sommaren och hösten är goda. Det är stor efterfrågan på energived (biobränsle) vilket medfört god avsättning för virke skadat av granbarkborren. Avsättningen för skadat virke bedöms som god och från skogsbruket och skogsindustrin har det inte kommit några negativa signaler. Efterfrågan på timmer, massaved och biobränsle har bedömts som positiv. Virkeslagren från stormarna Gudrun och Per har till stor del tömts på äldre stormvirke vilket medfört att efterfrågan på färskt virke har ökat jämfört med förra avverkningssäsongen. Skogindustrin är försiktig optimistisk och ser nya marknader öppnas i bl.a. Nord Afrika och Saudiarabien. Skogsstyrelsens och skogsbrukets viktigaste rekommendationer för sommaren bekämpningsinsatser har varit: Se över markerna fortlöpande och titta efter nya angrepp särskilt i anslutning till större angrepp Använd metoden Sök och plock sommar. Avverka skadade granar och forsla bort virket från skog och bilväg före 1 juli. Slutsatser Eftersom förökningsframgången var låg under 2008 talar mycket för att pågående härjningar av granbarkborren är på väg att ebba ut. Med stor sannolikhet blir förökningsframgången låg även i år vilket innebär en liten andragenerationspopulation. Vitala granar, inga färska vindfällen, inget lagrat färskt virke vid bilväg medför att granbarkborren har svårt att kolonisera nya träd. Prognosen på högst m 3 sk dödad skog står fast men mycket talar för att volymen kommer att bli väsäntligt lägre och hamna inom den nedre delen av intervallet m 3 sk. Skadeutvecklingen är till mycket stor del beroende på sensommarens väder och omfattningen av 2:a generationens svärmning. Sannolikheten för en tredje generations svärmning är mycket liten men förutsättningarna kan som tidigare nämnts snabbt förändras.

6 Skogsstyrelsen Rapport (18) Skogsstyrelsens åtgärder Skogsstyrelsen informerade i början av sommaren skogsbruket om att man även under 2009 kommer att vara mycket restriktiva med att bevilja dispenser för att lagra angripet virke vid bilväg efter den 1 juli. Skogsbruket har tagit fasta på informationen och endast marginella kvantiteter (massaved, energived) insektsfarligt virke låg kvar vid bilväg efter den 1 juli. För att ge skogsbruket och skogsägarna bra beslutsunderlag och därmed möjlighet till effektivare bekämpningsarbete läggs information fortlöpande ut på Skogsstyrelsens hemsida. Förutom redovisningen av resultaten från intensivövervakningen och rekommendationer om bekämpningsåtgärder presenteras också en prognos (temperatursumman) 1 för när andragenerationen granbarkborrar förväntas vara klar för svärmning. Redovisning sker i samverkan med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som för varje vecka sammanställer mätdata från Asa och Tönnersjöhedens försöksparker (se diagram nedan). Temperatursumma (daggrader) /7 8/ /4 1/5 1/6 1/7 1/8 31/8 1/10 31/10 1/12 31/12 Figur 1: Diagrammet visar den tidpunkt när granbarkborrarna förväntades vara färdigutvecklade (i början av juli) samt den förväntade svärmningstidpunkten (i början av augusti) på Asa försökspark. Övriga insatser En särskild satsning genomfördes på årets Elmia Wood i Jönköping i början av juni med information till skogsägare om vikten av ett fortsatt aktivt bekämpningsarbete för att begränsa skadorna av granbarkborren och snytbaggen. I Skogsstyrelsens tidning SkogsEko nr 2 utgiven i mitten av maj bifogades en specialbilaga med bl.a. rekommendation om metoden Sök och plock sommar samt en artikel i huvudtidningen med information om åtgärder för att minimera skadorna av snytbaggen. Snytbaggen Förutom granbarkborren har populationen av snytbaggen ökat och skadorna är inom vissa områden större än tidigare år. Nyplanterade gran och tallplantor 1 Temperatursumman bildas av summan av de antal grader som överstiger + 8 grader C i medeltemperatur per dygn. Exempel: Ett dygn då medeltemperaturen är +10 läggs 2 grader till temperatursumman. Källa: SLU, Asa försökspark.

7 Skogsstyrelsen Rapport (18) löper stor risk att bli angripna av snytbaggen. Skogbruket och många skogsägare har lokalt uppmärksammat omfattande skador. Skadorna är så stora att trots användning av bra skydd räknar man med avgångar på upptill % i nya föryngringar (källa skogsbruket) inom vissa områden. Ifrågasättande av konventionell markberedning och att en allt större andel täckrot planteras gör att risken för stora problem med snytbaggen kommer att kvarstå. Skogsstyrelsen genomförde veckorna 24 och 25 en inventering av vårens skador av snytbaggen inom 15 distrikt som påverkats av stormarna Gudrun och Per i mer eller mindre omfattning. Resultatet från den genomförda inventeringen visar på en mycket stor lokal variation men med mindre dödade plantor än befarat. Slutsatser Skogsstyrelsen bedömer att skador av snytbaggens angrepp under hösten kan bli mycket omfattande men att det kan vara stora variationer inom stormområdet. Informationsbehovet till skogsägarna är stort om t.ex. betydelse av markberedning, insekticidbehandling, plantval för plantornas överlevnad. En kombination av flera åtgärder är viktiga för att nå en acceptabel plantöverlevnad. Många skogsägare är inte medvetna om skyddseffekten varaktighet på insekticidbehandlade plantor vilket medför att många plantor inte ombehandlas på hösten eller efterföljande vår med nya skador som följd. Skogsstyrelsens rekommendationer: Markberedning Använda grova och vitala plantor Plantera i minerljord Använd insekticider eller mekaniska skydd Kontroll och eventuell ombehandling av plantor de första 2 till 3 åren Röda tallstekeln Även stora angrepp av Röda tallstekeln har observerats i talldominerade områden i Södra Sverige och då fram för allt i den östra delen. Eftersom Tallstekelns larv inte äter barren från årsskott inskränker sig skadan i huvudsak till tillväxtförluster som ändå kan bli mycket stora. Risken för sekundära skador som kan döda tallarna finns. Hit hör framförallt angrepp av den större märgborren. Populationen av större märgborren är hög och risk finns för att denna sekundära skada kommer att döda tallar lokalt. Övrigt Tillsammans med SLU, skogsbruket och länsstyrelsen har Skogsstyrelsen genomfört två större forskningsprojekt bl.a. ett på Skillingaryds skjutfält ( Natura område) med storskalig bekämpning av granbarkborren. Inom

8 Skogsstyrelsen Rapport (18) området har mellan och m 3 sk dödats under 2008 och risken var uppenbar att skadorna i år skulle sprida sig utanför Natura området in på angränsande privatskog. Syftet med forskningsprojektet var att lära mer om metoder och metodval för att begränsa skadornas omfattning i tid och rum vid mycket stora angrepp. Preliminära uppgifter visar att med intensiva insatser i avseende på samordning mellan myndigheter och skogsbruket m.fl., aktiv information till skogsägare, stora maskinresurser, genomtänkt logistik etc. så går det att begränsa skadorna. Hittillsvarande resultat verkar lovande och i princip har inga skador rapporterats på angränsande privatskog men ännu är inte faran över. Insatserna har krävt stora resurser och medfört betydande kostnader. Vid Centrala skogsskyddskommitténs senaste sammanträde framkom värdefulla synpunkter på skogsskyddsarbetets organisation. Det påpekades hur viktigt det är med en organisation för skogsskyddsarbetet med bred kompetens och som kan agera snabbt vid större skogliga katastrofer. Det måste finnas tillgängliga resurser som möjliggör ett snabbt agerande när insatser krävs. Effektiv spridning av relevant information är ett måste för att skogsskyddsarbetet ska fungera tillfredställande. För ett effektivt skogsskyddsarbete bör det finnas en kontaktväg vid skogsägarnas och skogsbrukets myndighetskontakter, för kordinering av verksamhet, för analyser samt för skadebedömningar och inventeringar. Skogsskyddskommittén föreslår att Skogsstyrelsen ska utreda/skapa en fungerande organisation och att Skogsstyrelsen bör vara huvudman för skogsskyddsarbetet. Riskanalys Skogsstyrelsen kan se följande risker Nya stormar i höst och vinter Nyangripna träd kan vara svåra för skogsägaren att upptäcka, dels på grund av att gnagmjölet regnar bort och dels för att metoden Sök och Plock sommar är komplicerad. Risken med sena upptäckter är att träden inte avverkas i tid. Kvarlämnade träd med granbarkborrar kan utgöra en risk inför 2010 Vitala granar gör att angrepp av granbarkborren får söka efter försvagade granar över större områden för att kolonisera nya träd vilket medför risk för spridda mindre angrepp med svårighet att upptäcka som följd Skogsägarnas engagemang sjunker i tron att faran är över och därmed uppmärksammas inte skadorna på samma sätt som tidigare Skogsbrukets beredskap inför nya större skador kan vara begränsad på grund av begränsad lagringskapacitet En ökad population av snytbaggen medför ökade skador på skog under hösten

9 Skogsstyrelsen Rapport (18) Dålig information från plantförsäljare till plantköpare om insekticiders korta varaktighet kan medföra stor plantavgång i höst p.g.a. dålig skyddseffekt på plantorna Torrlagring av bl.a. energived kan utgöra en fara för spridning av angrepp på omgivande skog Stora skador i Södra Sverige av Röda tallstekeln kan medföra död tallskog i samband med omfattande skador av större märgborren. Genomförda övervakningsaktiviteter Genomförda aktiviteter sker i stor utsträckning i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Försök med tidig helikopterinventering Helikopter har under senare år använts vid flera tillfällen för att lokalisera och lägesbestämma barkborreangripna träd. Dessa inventeringar har i regel genomförts under september ochoktober månad och då har många barkborrar redan hunnit lämna träden. För att undersöka om det är möjligt att tidigarelägga inventeringen har ett försök med tidig helikopterinventering genomförts under 2008 som ett samarbete mellan Skogsstyrelsen, Södra och Sveaskog. Analysen och utvärderingen har färdigställts under våren 2009 och baseras på resultat från helikopterinventering över sex olika kronoparker i Kronobergs och Jönköpings län (bilaga 1). Dessa områden har inventerats vid tre olika tillfällen (2 juli, juli och oktober). Slutsatser Vid jämförelse med en inventering i oktober kan en tidig inventering omkring 1 juli identifiera ca 1/3 av angripna grupper och ca 50 % av angripna träd. Av de registrerade grupperna var ca ¼ felregistreringar vid första inventeringstillfället, främst beroende på sammanblandning med sena angrepp från Slutsatserna gäller när förutsättningarna för väder och andra viktiga aspekter överensstämmer med 2008 års förhållanden. Tidig helikopterinventering behöver samordnas med en snabb avverkningsorganisation för att bli effektiv. En organisation som äger skogsmark och har en egen avverkningsoch transportorganisation har störst möjligheter att lyckas utnyttja en tidig helikopterinventering. Intensivbevakning av granbarkborrens svärmning med hjälp av feromonfällor Liksom förra året har Skogsstyrelsen intensivövervakning på 18 platser spridda inom bekämpningsområdet. Syftet med intensivövervakningen är att följa svärmningens variation för att kunna ge bra information och rådgivning när bekämpningsåtgärder blir aktuella. Fällorna töms varje vecka under perioden april-augusti och medelfångsten per fälla och ort publiceras löpande på Skogsstyrelsens hemsida.

10 Skogsstyrelsen Rapport (18) Resultat Även i år påbörjade granbarkborren sin svärmning tidigt och på alla platser noterades rikligt med fångster i andra halvan av april. Svärmningen kulminerade huvudsakligen i månadsskiftet april/maj i de södra och sydöstra delarna av bekämpningsområdet medan resterande delar hade sin svärmningstopp sista veckan i maj. Däremellan var vädret mestadels svalt och regnigt, vilket har varit ogynnsamt för granbarkborren och dess svärmningsaktivitet. Under juli och början av augusti har fångsterna i relation till vårens fångster varit mycket små. Under denna senare period har den nya generationen successivt börjat svärma, men hittills har omfattningen varit ringa. Även i år har sommaren väder med mycket regn och relativt låga temperaturer har gjort att granbarkborren hållit sig lugn Vecka Fig. Antal granbarkborrar per fälla och vecka. Medelvärde för 18 fångstplatser. Intensivbevakning av ståndskogsangrepp Som ett komplement till övervakningen med fällor har Skogsstyrelsen intensivövervakning av ståndskogsangrepp på 16 olika platser. Syftet är att på ett systematiskt sätt få kännedom om när ståndskogsangrepp kan konstateras i olika delar av bekämpningsområdet. Resultat Även om svärmningen kom igång tidigt visar intensivbevakningen på de flesta observervationsytorna att huvuddelen av angreppen inträffade under slutet av maj och början av juni. Under dessa båda veckor registrerades drygt 50 % av årets hittills registrerade angrepp. Därefter har ytterligare skador noterats motsvarande 35 % av årets skador. Procenttalen är medelvärden av skadefördelningen på respektive observationssyta. Svärmnings- och angreppskontroll Sedan våren 2005 har granbarkborrarnas aktivitet studerats i försöksparkerna Asa i Kronobergs län respektive Tönnersjöheden i Hallands län. Särskilt intresse har ägnats åt granbarkborren men även märgborrare, randig vedborre

11 Skogsstyrelsen Rapport (18) har studerats. Granbarkborrarnas flygaktivitet har följts med fönster- och feromonfällor och angreppsförloppet studerats på en gran- och en tallyta på respektive försökspark. Sedan i fjol ingår även observationslokalerna Gammalstorp i Blekinge samt Remningstorp i Västergötland. Större märgborrens svärmning började de första dagarna i april och pågick till början av maj, varefter flygaktiviteten ebbade ut. Fångsterna är ännu ej analyserade så en mer detaljerad bild ges senare. Randiga vedborren började också flyga i slutet av mars och flygningen pågick längre än för märgborrarna men inte heller vedborrefångsterna har gåtts igenom så mer detaljer kommer i nästa rapport. Granbarkborren började även i år flyga redan i slutet av april. I Asa fångades några granbarkborrar redan 24 april (vecka 16) och sista dagarna i april flög granbarkborren talrikt på alla fyra observationsplatserna. Fällfångsterna för de olika platserna visar att en stor del av huvudsvärmningen skedde i slutet av april början av maj. Kläcksäckarna i Remningstorp visar att många föräldradjur kröp ut i mitten av maj. Därför kan man anta att en betydande del av de djur som flög i början av juni var omsvärmande föräldradjur och att de djur som flög i slutet av juni i huvudsak var omsvärmare. Observationerna på de fällda träden på försöksplatserna visar att det var hög angreppstäthet i de tidigt fällda träden medan de träd som fälldes i början av juni var angripna i liten omfattning Endast enstaka ståndskogsangrepp har noterats på försöksplatserna och flertalet av dessa har misslyckats, troligen på grund av att väderleken gynnat trädens försvar så att de angripna träden har betydande motståndskraft. Skadeutvecklingen är helt beroende av vädret och omfattningen av en eventuell andragenerationsflygning. Mycket talar emellertid för att härjningen är på väg att ebba ut. Sannolikt är förökningen fortsatt låg i år, vilket skulle innebära en liten andrageneration. Det finns få vindfällen att angripa och den stående skogen verkar ha god vitalitet, vilket innebär att det är svårt för granbarkborrarna att kolonisera nya träd. SLU tror därför att volymen dödad granskog i år blir en bråkdel av fjolårets och att 2009 kan komma att visa sig vara härjningens sista år (bilaga 2). Granbarkborrens förökningsframgång Granbarkborrens förökningsframgång är en viktig information när man försöker bedöma risken för skador under följande år och för att i efterhand kunna förstå skadeutvecklingen över tiden. Uppskattningar som gjordes hösten 2008 visade på en låg förökningsframgång (ca 1/6 av 2007). Dessa undersökningar utfördes framförallt i Kronobergs län och södra delarna av Jönköpings län. Frågan uppstod då om den uppmätta låga förökningsframgången också var giltig för andra delar av utbrottsområdet. Därför kompletterades höstens provtagningar med nya prover i Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Värmlands län.

12 Skogsstyrelsen Rapport (18) Resultat Den utökade undersökningen av förökningsframgången under 2008 indikerar att förökningsframgången i genomsnitt var låg över stora delar av utbrottsområdet (inkl. Värmland). Variationen mellan enskilda lokaler var dock betydligt större i söder och öster än i norr och väster. Det är fortfarande inte utrett vad som ligger bakom den låga förökningsframgången (bilaga 3). Granbarkborrens övervintringsmortalitet SLU har, på uppdrag av Skogsstyrelsen, undersökt mortaliteten under vintern för de granbarkborrar som övervintrar under barken i stående träd koloniserade under sommaren Dessutom har dödligheten för granbarkborrar som övervintrar i marken studerats. Undersökningen har genomförts inom fyra reservat i Kronobergs län, vilket innebär att man måste vara försiktig med att översätta resultaten till att gälla hela skadeområdet. Slutsatser Hackspettens födosök efter granbarkborrar på stående träd utgör en del av granbarkborrens mortalitet. I genomsnitt har hackspettarna hackat bort ca 10 % av barken, men det är svårt att ha en uppfattning om vad borthackad bark resulterat i för mortalitet för granbarkborren. Oftast ramlar större bitar av bark ner på marken i vilka det också sitter granbarkborrar. Dessa granbarkborrar har goda chanser att överleva vintern. Därför kan man anta att mortaliteten orsakad av hackspettar under vintern varit lägre än 10 %. Resultaten visar också att det är mer vanligt att de övervintrande granbarkborrarna i barken dör av andra orsaker än av hackspettarnas inverkan. Den totala vintermortaliteten (inberäknat både de som övervintrar under bark och i mark) orsakad av naturliga faktorer uppskattas till ca 40 %, vilket också var fallet under vintern 2007/2008. Dock var mortaliteten för granbarkborrar som övervintrade under bark lägre jämfört med förra vintersäsongen (bilaga 4). I marken är dödligheten betydligt högre. Årets undersökning pekar mot att minst 2/3 av de övervintrande barkborrarna har dött, vilket är markant fler än föregående år och vad andra studier har visat. Vad detta beror på har dock inte gått att förklara. Uppföljning av omfattningen av feromonfällor resp. fångstvirkesfällor Mycket tyder på att användningen av feromonfällor resp. fångstvirkesfällor är av betydligt mindre omfattning än förra året. Skogsstyrelsen har mottagit endast ett tiotal anmälningar av fångstvirkesfällor, vilket motsvarar ett fåtal procent av förra årets nivå. Det var å andra sidan endast arton procent av 2007 års nivå.

13 Skogsstyrelsen Rapport (18) Uppgifter från ett par större försäljare av barkborrefällor och feromoner pekar mot att barkborrebekämpningen med plastfällor har minskat med % jämfört med Det skulle i så fall uppskattningsvis innebära att mellan och plastfällor har använts i bekämpningen mot granbarkborren. Att bekämpningsinsatserna med plastfällor och fångstvirkesfällor har minskat är logiskt med tanke på att rekommendationen inför årets svärmning var att använda fällor endast i områden med omfattande barkborreskador Inventering av snytbaggeskador Under våren har skogsbruket och Skogsstyrelsens personal lokalt vittnat om omfattande snytbaggeskador på plantskog som planterades förra året. Väderförhållandena under våren talade också för att snytbaggarna borde ha haft en lång tidsperiod då de kunnat äta av plantor, d v s vårvärmen kom relativt tidigt medan lämpligt väder för att flyga iväg från hyggena ändå dröjde. Med anledning av farhågorna för svåra snytbaggeskador under våren beslutade Skogsstyrelsen med kort varsel att under en begränsad tidsperiod i juni 2009 genomföra en ny skadeinventering på de hyggen som tidigare inventerades hösten Syftet var att få en välgrundad bild av det aktuella skadeläget att ha som bas för information till skogsägarna. Tyvärr kunde inte alla objekt återinventeras p g a personal- och tidsbrist, vilket gjorde att bilden inte blev heltäckande för stormområdet. Totalt inventerades dock 110 hyggen fördelade på 15 av Skogsstyrelsens 19 distrikt i bekämpningsområdet. Resultat Trots signaler om stora skador i vår visade inventeringen ingen tendens på att skadorna generellt hade ökat jämfört med hösten Snarare var det tvärt om. Under 2009 hade endast 1,2 % av avlästa plantor dött av snytbaggegnag. Detta kan jämföras med 3,6 % för Dödligheten är dock underskattad då inte alla döda plantor har kunnat hittas vid inventeringen (bilaga 5). Slutsatser Att så få plantor dödats av snytbagge under våren 2009 var oväntat. De flesta inventerade hyggena planterades våren 2008 med ettårig hyggesvila, vilket innebär att den nya generationen snytbaggar skulle ha kläckts under sensommaren hösten Dessa djur borde dels ha gett upphov till ett betydande höstgnag, dels ett gnag innan svärmningen på våren. Detta senare gnag kan vara minst lika omfattande som höstgnaget, samtidigt som insekticidens verkan avtagit under senhösten och vintern. Att Skogsstyrelsen har mottagit förhållandevis många muntliga rapporter om allvarliga skador, visar på hur skadorna kan variera från plats till plats. Viktiga faktorer som har stor betydelse är bl.a. hyggesålder, hyggets läge i landskapet, topografin, markförhållanden och klimatet. Om många faktorer verkar till snytbaggens fördel kan skadorna bli mycket allvarliga.

14 Skogsstyrelsen Rapport (18) Planerade övervakningsaktiviteter hösten 2009 Helikopterinventering av barkborredödade träd Genomförs inom ett mindre område ( ha) som även inventerades 2007 och Det främsta syftet är att möjliggöra forskning kring hur angripna trädgruppers storlek, antal och rumsliga fördelning förändras. Fortsatt intensivövervakning Fällorna töms varje vecka under hela svärmningssäsongen och resultaten publiceras löpande på Skogsstyrelsens hemsida. Likaså fortsätter intensivbevakningen av ståndskogsangrepp på de utvalda observationsytorna. Övervakning av populationen granbarkborre med hjälp av feromonfällor samt kantzonsinventering av skador Den övervakning som skedde under åren inom 34 områden, varav 32 i Götaland, fortsätter som planerat. Granbarkborrens angreppsförlopp och fortsatta utveckling. Granbarkborrens angreppsförlopp och fortsatta utveckling studeras och analyseras i Asa och Tönnersjöhedens försöksparker samt på två ytterligare platser i Blekinge och Skaraborg i samarbete med Skogsstyrelsen. Undersökning av granbarkborrens förökningsframgång Data över granbarkborrens förökningsframgång, det vill säga antalet döttrar per hona, är en förutsättning för att skapa en uppfattning om risken för skador under det kommande året. Dessutom ger den värdefull information om huruvida populationen ökar eller minskar Inventering av granbarkborrens utnyttjande av stormfällda träd Inventeringen utförs i samband med Riksskogstaxeringens ordinarie inventering. Syftet är att uppskatta hur stor andel av vindfällena som utnyttjas av granbarkborren, detta som ett led i att följa insektspopulationens utveckling. Inventering av snytbaggeskador Ett program för övervakning av plantskador orsakade av snytbaggen fortsätter även 2009 i samverkan mellan Skogsstyrelsen och Institutionen för ekologi vid SLU. Inventeringen kommer att genomföras senare i höst. Implementering av nya rutiner för volymuppskattning av ståndskogsangrepp respektive vindfällen Rutinerna kommer att implementeras och utvärderas på de distrikt som berörs av bekämpningsområdet. I september kommer distrikten att genomföra en uppskattning av årets barkborreskador. Test och utvärdering av data från ny satellit för detektering av granbarkborreskador i ett tidigt skede

15 Skogsstyrelsen Rapport (18) I samarbete med SÖDRA och ett tyskt företag pågår ett försök att med hjälp av ny typ av satellitdata utforma en metod för att detektera granbarkborreskador i ett tidigare skede än när granarna har börjat skifta i färg. Resultat väntas kunna presenteras under hösten. Undersökning av misslyckade granbarkborreangrepp Studien utförs av SLU och syftar bl.a. till att utreda hur vanligt misslyckade angrepp är och vilken betydelse det har för granbarkborrens populationsdynamik. Utvärdering av effekten av feromonfällor på omgivande skog Syftet med försöket är att undersöka om antalet ståndskogsangrepp av granbarkborre kan minska med hjälp av feromonfällor placerade på ett stort antal platser i skogen (ca 5 platser/ha). Studien utförs med upprepningar inom naturreservat och Natura 2000-områden i Jönköpings och Skåne län. Studien genomförs i samarbete med SLU, markägare och förvaltande myndighet. Översyn av regelverk och allmänna råd till 29 SVL för anpassning till nya kunskaper Skogsstyrelsen avser i höst att inleda en översyn av regelverket och utreda förutsättningarna för eventuella förändringar av föreskrifter och allmänna råd till 29 SVL och anpassa dessa efter rådande kunskaper. Genomförda informationsaktiviteter Samrådsmöte och exkursion med skogsbruket, myndigheter Skogsstyrelsen har under perioden maj-augusti haft ett möte med skogsbruket, myndigheter och forskningen för insektsbekämpning med syfte att diskutera gemensamma bekämpningsinsatser och tillämpad forskning. En exkursion med Centrala skogsskyddskommittén genomfördes i maj för att belysa skogsägarens insatser och svårigheter i arbetet med att bekämpa granbarkborren. Samordning av informationsinsatser Skogsstyrelsen har medverkat till att informationsinsatser genomförts i samverkan med skogsbruket och forskningen (SLU). Informationen har i huvudsak skett genom Skogsstyrelsens hemsida och målgruppen har i första hand varit skogsägare. Skogskvällar, skogsdagar Gemensamt med skogsbruket har Skogsstyrelsen genomfört skogsdagar för att lära skogsägare leta efter angripna träd med hjälp av metoden Sök och plock sommar. Information via SkogsEko I SkogsEko nr 2 (slutet av maj) bifogades en bilaga om bekämpningsåtgärder mot granbarkborren inför sommaren. I tidningen fanns artiklar om åtgärder för att begränsa skadorna av snytbaggen.

16 Skogsstyrelsen Rapport (18) Information via Skogsstyrelsens hemsida och Min Skog Skogsstyrelsens hemsida, utvecklas fortlöpande. I samarbete med SLU presenteras en prognos för tidpunkten då nya granbarkborrar förväntas vara klara för svärmning i höst. Distriktssidorna ansvarar för den lokala informationen till distriktets skogsägare och skogsbruk om skadeläget, bekämpningsinsatser etc. Skogsstyrelsens intranät har aktivt använts som informationskanal för medarbetare. Här förmedlas bl.a. nyheter, regelverk, rekommendationer för bekämpning, resultat från datainsamlingar, informationsmaterial. Information via massmedia Mediebevakningen har varit stor och både riksmedia och lokalmedia har själva tagit initiativ till kontakter med Skogsstyrelsen. Medarbetare har vid ett flertal tillfällen medverkat i TV och radioreportage. Skogsstyrelsens distrikt har även aktivt sökt kontakt med lokala massmedia vilket resulterat i en stor mängd reportage på temat bekämpning av granbarkborren i den lokala pressen (radio och TV). Skador orsakade av Röda tallstekeln har noterats av massmedia. Information till skogsbruket Skogsstyrelsen har informerat skogsbruket om att myndigheten ser allvarligt på att det ligger virke kvar vid bilväg efter 1 juli och att man kommer att vara mycket restriktiv med att bevilja dispenser. Information till utländska skogsägare Genom Skogsstyrelsens hemsida har utländska skogsägare inom bekämpningsområdet informerats om vikten av att leta upp och upparbeta angripna träd före 1 juli. Informationsmaterial om metoden Sök och Plock sommar finns på tyska och danska på Skogsstyrelsens hemsida. Elmia Wood Skogsstyrelsen medverkade på årets Elmia Wood med information till skogsägare om bekämpningsinsatser för att minimera skadorna av granbarkborren och Snytbaggen. Skogsstyrelsens styrelse En exkursion med Skogsstyrelsens styrelse genomfördes i mitten av juni för att bl.a. belysa genomförda bekämpningsinsatser och svårigheter i arbetet med att bekämpa granbarkborren vid större skadeangrepp.

17 Skogsstyrelsen Rapport (18) Planerade informationsaktiviteter hösten 2009 Seminarium den 2 december i Växjö för att dokumentera 5 års bekämpningsarbete och forskning. Målgruppen är skogliga tjänstemän, skogliga forskare och större privata skogsägare Seminarium i Borås om senaste forskningsrön, erfarenheter slutsatser från genomförda bekämpningsinsatser. Målgruppen är skogsägare, skogliga tjänstemän och myndigheter. Fortlöpande information på hemsidan om bekämpningsåtgärder i höst/vinter. Information på webben till skogsbruket om resultatet från inventeringen av sommarens och höstens skador av granbarkborren. Pressmeddelande om resultat från uppskattning av den volym som dödats av granbarkborren. Specialbilaga om skadegörare i skogen (samverkan med annat projekt) i SkogsEko nr 3 (oktober månad). Reportage i SkogsEko nr 4 (december månad). Distriktsaktiviteter/skogskvällar med bl.a. temat insektsbekämpning. Samrådsmöten i samrådsgruppen för insektsbekämpning. Utvärdering av genomförda informationsinsatser till skogsägare och skogsbrukets tjänstemän. Viktigt med fortsatt aktivitet under Om nuvarande skador orsakade av granbarkborren är på nedgång är svårt att säga något om. Populationen är fortfarande så stor att om gynnsamma faktorer får samverka, varav den viktigaste är tillgången på lämpligt yngelmaterial är risken för fortsatta skador inte över. Populationen kan på nytt öka genom nya stormfällningar och/eller torrår. Barkborren kommer sannolikt fortsätta vara ett problem inom delar av det stormdrabbade området även under Även om skadorna orsakade av barkborren är på nedgång, så återstår mycket av arbetet inom stormområdet. Den nödvändiga fokuseringen på upparbetning av stormfälld skog och skog skadad av granbarkborren har medfört att arbetet med föryngring och skogsvård (röjning och gallring) fått stå tillbaka från 2005 och framåt. Många bestånd antas fortfarande inte blivit föryngrade och behovet av röjning är stort. Och här har vi både eftersatta gamla röjningar att ta itu med, samtidigt som delar av stormhyggena redan börjar bli i behov av röjning. Redan innan stormarna Gudrun och Per hade stormområdet ett stort problem att hantera röjningsberget. Detta röjningsberg späds nu på med ytterligare. Ca ha med återväxtskyldighet efter stormen Gudrun och en mycket stor del av denna areal har eller kommer inom snar framtid att ha

18 Skogsstyrelsen Rapport (18) ett röjningsbehov. Dessutom ser vi nu ökade skador av snytbagge och en explosionsartad ökning av klövviltstammarna, som en direkt följd av stormarna. Skogsägarnas behov av stormrelaterad rådgivning är därför mycket stort, även om den inte är specifikt knuten till insektsproblematiken. Vi behöver skaffa oss en bättre bild av hur stora arealer som har eftersatta föryngringar och röjningar och vi behöver övervaka populationsutveckling och skador av skadegörare (granbarkborren, snytbaggen och klövvilt). Trafikolyckorna i med älg har ökat i Kronobergs län från 160 år 2003 till 340 år Det finns inom stormområdet ett stort behov de närmaste åren anpassa viltstammen så att den inte medför problem för skogsbruket Ett nytt projekt föreslås för , med fokus på återväxter, röjningar, snytbagge och viltskador. Projektet föreslås innehålla en övervaknings- /inventeringsdel och en informations- och rådgivningsdel riktad till skogsägare. Det arbetssätt som etablerats efter stormarna har fungerat väl och varit mycket uppskattat, inte minst av vår omvärld. Vi hoppas därför att kunna fortsätta i samma goda anda även med de viktiga uppgifterna som återstår inom stormområdet. I ärendet har generaldirektören beslutat och handläggaren Lars-Göran Eriksson varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också deltagit avdelningschef Johan Eriksson och enhetschef Carl Appelqvist. Monika Stridsman Generaldirektör Lars-Göran Eriksson Projektledare Bilaga 1. Tidig helikopterinventering 2. Rapport om barkborrarnas aktivitet och utveckling 3. Förökningsframgång Vintermortalitet Övervakning av snytbaggeskador i Södra Sverige 2009 Kopia till Skogstyrelsens ledningsgrupp Skogsavdelningens ledningsgrupp Registrator