Västerbotten. Emma och Folke Ricklund 2*89

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Västerbotten. Emma och Folke Ricklund 2*89"

Transkript

1 Västerbotten Emma och Folke Ricklund 2*89

2 I detta nummer Årets som m arnum m er handlar om Ricklundgården i Saxnäs - ett m ärkligt konstnärshem och museum i Vilhelminas fjällvärld. Det är ganska länge sedan vi skrev om konst och konstnärer i tidskriften Västerbotten, det känns därför extra trevligt att kunna presentera detta num m er inför den annalkande turistströmmen. Skildringen berör inte bara Em m a och Folke R icklunds levnadsöden, de hus de byggde upp, de konstnärer som besökte dem och verkade där, utan också vad Ricklundgården är idag. Texten är skriven av Gull-Mari Rosén, som sedan augusti 1988 innehar en tjänst som konstantikvarie på Västerbottens museum. Hennes huvudsakliga uppgift är att samla information om västerbottniska konstnärer eller konstföreteelser, delvis i samarbete med studieförbunden och kommunerna i länet. Konstantikvarietjänsten innebär 80% tjänstgöring på Västerbottens museum och 20% på Bildmuseet, där hon främ st kom mer att ägna sig åt konstpedagogiska uppgifter. En m ålsättning är att på Västerbottens museum bygga upp en konstsam ling och skapa en heltäckande kunskapsbank för a tt kunna ge inform ation om västerbottnisk konst sam t i diabilder visa vad som finns inom länet. Efter huvudartikeln fortsätter Gull-Mari Rosén med tre kortare artiklar, först om konstnärerna Olle Carlströms och Kjersti D ahlstedts relationer till R icklundgården, och sedan om gästateljéer liknande den i Saxnäs inom och utom landet. Gerd Ulander, saxnäsbo och ordförande i Em m a Ricklunds stiftelse, har sedan som sista bidrag om Saxnäs och Ricklundgården skrivit en kortare betraktelse kallad "Saxnäs nerlusat m ed konstnärer". A vslutningsvis presenterar antikvarie Ola K ellgren den s.k. Stöcksjöryan, ett unikt föremål i länsmuseets samlingar. Ijanuari 1990 kommer Västerbottens museum att visa en utställning om och av konstnären Kalle Hedberg, vars nam n är nära förknippat med Ricklundgården. Utställningen produceras av Sundsvalls museum, som också svarar för utgivningen av en monografi över konstnären. Boken, som utkommer i höst, är skriven av Elisabeth Lidén och Elisabeth Rasch. Den senare är l:e antikvarie vid Västerbottens m useum och svarade i m ån av tid för museets konstfrågor, vid sidan om sin grundbefattning som utställningsantikvarie, från 1980 fram till Roséns tillträde av ovan beskrivna nyinrättade tjänst. Elisabeth Raschs bidrag i boken om Kalle Hedberg handlar därför särskilt om konstnärens vistelser och konstnärskap i Saxnäs under tiden Innehåll RICKLUNDGÅRDEN I SAXNÄS "SAXNÄS NERLUSAT MED KONSTNÄRER" Gull-M ari Rosén 2 Gerd U lander 65 K onstnären Olle C arlström och Ricklundgården 56 K onstnären K jersti D ahlstedt STÖCKSJÖRYAN - OM ETT FÖREMÅL och Ricklundgården 61 I M USEETS SAMLINGAR G ästateljéer för svenska k o n stn ärer 63 Ola Kellgren 69

3 J i V»-. ".' ' ' : - «,. $ &, V., W.< Utblick Från somrarna i skärgården m inns ja g hur vi sprang efter stränderna och rotade i bråten som flöt i land från fartygen ute i farleden. Det kom i land mycket då - citronskivor, lådor av hondurasm ahogny, spritflaskor m ed ovanliga former, korkflöten... Det bildades en liten strandvall av allt intressant skräp. Handelsfartygen och rederierna kunde vi utantill -Johnsonlinjen, Broström, Sveabolaget. De flesta fin landsbåtar var fortfarande ångdrivna och inte fler än att vi kunde hålla reda på turlistorna. A llt man såg var begripligt - fartygen var länkar i det svenska näringslivet. Svenska varor exporterades, utländska råvaror och bränslen importerades. Fiskebåtarnavar den kvardröjande själv hushållningens arbetsredskap och kom m unikationsm edel. Med tiden förändrades innehållet i skräpvallen - det blev mer p la st och m indre exotiska inslag. F ritidsbåtarna blev fler, fiskebåtarna syntes inte till, handelssjöfarten minskade, de små lastfartygen och bogserbåtarna som trafikerade norrlandskusten försvann, finlandsbåtarnas turer blev tätare, båtarna miste sina klassiska form er och blev stora varuhus. Nedskräpningen m inskade och det blev renare vid stränderna, nog främ st beroende på en ökad medvetenhet om miljöproblemet. Men landets oljeberoende ökade alltjäm t och tankfartygen var de enda som passerade med oförminskad intensitet, och en dag var olyckan fram m e. Efter grundstötningen var stränderna svarta och fick tvättas, sten för sten. Stranden och synfältet ut mot vattnet är tillräckligt för att avläsa en samhällsutveckling, åtminstone i efterhand. Vad har egentligen hänt i Sverige sedan 1950-talet? Jordbruk och fiske är inte självklara basnäringar längre, sm åindustrin har konkurrerats ut, flottning och andra urgamla binäringar är borta, skogsbruket är mekaniserat, handelssjöfarten har decimerats, fyrplatser och lotsplatser är avfolkade, järnvägsstationer, poststationer, affärer har dragits inpå landsbygden, nöjesliv, matvanor har förändrats och blivit internationaliserade. Vårt byggnadsskick, vårt sätt att efter erfarenhet och tradition bygga hus och gårdar har trängts undan till förm ån för prefabricerade hus. På trettio år har hela det svenska sam hället totalförändrats. Våra liv bygger inte längre på de tillgångar som finns runt omkring oss, d.v.s. det som har vårdats och kultiverats i generationer. Denna omdaningsperiod från 1950-talet kommer i fram tiden att fram stå som lika betydelsefull som den industriella revolutionen på 1800-talet. Resultatet av utvecklingen, den nya samhällsbilden, sätter käppar i hjulet för oss på museerna genom att allt blir likriktat över hela landet. En av våra uppgifter på Västerbottens museum är att förvalta och dokumentera det västerbottniska kulturarvet, de kulturella drag som är typiska för vårt län, och var finns detta om tio år? Vad kommer att skilja västerbottnisk kultur från övrig svensk kultur? Bo Sundin 1

4

5 Ricklundgården i Saxnäs Gull-Mari Rosén I Vilhelminafjällen i Västerbottens inland ligger Ricklundgården - en stor, vitrappad villa. Den skiljer sig m ärkbart från andra hus i om rådet som huvudsakligen utgöres av m indre bostadshus, rödeller gulmålade, med enkla, ibland omålade uthus; anspråkslösa byggnader som sm iter väl in i naturen. Ricklundgården däremot ligger som ett utropstecken högt på en kulle i fjällbyn Saxnäs. Villan ser snarast italiensk u t med sin imponerande kolonnförsedda entré. Från villan h ar m an en vidunderlig u tsikt över Kultsjön med det höga, vresiga, branta M ar sfjäll smassivet i bakgrunden. T ittar man åt andra hållet, söderut, avtecknar sig Vinevaare och det spetsiga Satsfjället mot horisonten. Ricklundgården byggdes på 1940-talet av konstnärsparet Emma och Folke Ricklund. Emma var bonddottern som vuxit upp i Saxnäs och som tillsam m ans med sin far bedrivit gästgiveriverksam het där. Folke var konstnären som sökt sig till fjällen för a tt m åla och som fängslats både av naturen och av Emma. Tillsam m ans skapade de Ricklundgården som innehåller en rymlig privatbostad och en större ateljé. En trädgård med för fjällvärlden ovanliga växter inram ar gården som också om fattar en sommarstuga, en k åta och en stolpbod. M ånga konstnärer har under åren sökt sig till Saxnäs och till Ricklundgården. M ånga konstverk h ar m ålats i den inspirerande Ricklundgården Foto Sune Jonsson /V ästerbottens museum 3

6 Em m a och Folke Ricklund. Fotot tillhör E m m a R icklunds stiftelse. miljön och en del av dessa har stannat kvar, inköpts eller läm nats som tack för gästfrihet. Ricklundgården innehåller därför idag en im ponerande konstsamling om närm are 500 konstverk läm nade Folke Ricklund Saxnäs för a tt böija ett nytt liv i Norrköping tillsam m ans med en annan kvinna. Boet m åste därm ed delas och risken var stor för a tt den, med gemensamma krafter, skapade m iljön skulle splittras. Tanken på a tt i stiftelseform bevara miljön näm ndes i bodelningsförhandlingarna men slutresultatet blev a tt Emma Ricklund köpte ut sin före detta m an och behöll villan avled Emma Ricklund hastigt och efterläm nade ett icke bevittnat testam ente. Hennes sista önskan var a tt hennes efterläm nade kvarlåtenskap skulle bli en stiftel se till nytta för konstnärer av olika slag och som skulle göra det möjligt för allm änheten a tt kunna se den konst som sam lats in. E fter flera arvstvister bildades 1971 Em m a Ricklunds stiftelse. Genom stiftelsens forsorg h a r konstnärer erbjudits möjlighet a tt bo på Ricklundgården och a tt utnyttja ateljén. Som martid h a r de även kunnat hyra som m arstugan. Som hyresersättning h a r konstnärerna läm nat ett konstverk, varför den 4

7 DIKANÄS \ \ UMEÅ SAXNÄS r" Vilhelm ina kom m un, en inlands- och fjällkom m un i V ästerbottens län. R ita d au Rune Kjelsson. Ricklundska konstsam lingen kontinuerligt h a r u t ökats. Stiftelsen h ar också gjort det möjligt för allm änheten a tt besöka Ricklundgården, d är bostadsdelen fungerar som ett museum. N ybyggarna i Saxnäs Em ma Ricklund härstam m ar i rak t nedstigande led från nybyggarna i Saxnäs, byn som firade sitt 125-års jubileum 1948 med a tt resa en m innessten med inskriptionen År 1823 grundades Saxnäs by av Erik Olsson. Erik Olsson var dalkarl och han ansökte 1823 om a tt få uppta e tt krononybygge vid södra änden av Kultsjön. Syn förrättades den 18 juli och lägenheten ansågs giva 2 1/2 lass n atu rslått och 61 lassrödningsland beviljades han rättighet och frihet a tt få anlägga nybygget Saxnäs på näset mellan Kultsjön och den lilla sjön söder om näset och han böijade genast a tt upparbeta sitt nybygge överlät han nybygget på sonen E rik Eriksson. Genom pastorn i Vilhelmina P.O. Gustavssons försorg, kom Karl Erik Vinberg i besittning av en del 5

8 Handel i Fatmom akke i början av 1900-talet. Jonas Ulrik Johansson och brodern Axel Aron hade första affären i Saxnäs. De reste m ed varor till Fatm om akke p å helgerna och hade försäljning där. Fr.v. paret M aria och Jon Persson, K lim pfjäll, m ed Per August, senare Eckerlöv, fram för, gossen Georg Johansson m ed m am m a K atarina, född W esterlund och p appa Jonas Ulrik Johansson och fram för dem dottern Lilly. I främ re raden fr.v. Rosa Stäm p, dotter till L isa Stäm p, B eda Johansson, Axel A rons dotter, senare gift Risslén, Sara Johanna Edm an, Saxnäs, mor till Jonas Ulrik och Axel Aron och änka efter nybyggaren Johan Persson från Granliden, E ster Johansson, senare g ift N äslund, m ed brodern A lgot i knäet (båda barn till Jonas Ulrik) och bakom dem Axel Aron i vit krage. K arl Erik Vinbergs sexknutsstuga från 1837, d ä r Johan Persson och Sara Johanna Edm an bodde och bröderna Johan Ulrik och Axel Aron Johansson föddes. Foto V iktor Lundgren, tillhör E m m a R icklunds stiftelse. 6

9 av nybygget i Saxnäs. Han flyttade dit med sin hustru Kersten som varit piga hos pastorn. De byggde sin bostad 1837 på sluttningen mot Kultsjön, en sexknutsstuga, liksom det första huset i byn. Som närm aste grannar hade Saxnäs-bom a nybyggarna i Lövnäs fem och en halv mil österut. Vinberg överlät sin nybyggesdel på mågen Olof Hansson som i sin tu r sålde ena hälften till Per Danielsson från Malgovik och den andra hälften till Johan Persson från Granliden, en by som ligger tre kilom eter söder om Strömnäs. Johan Persson och hans h u stru Sara Johanna Edman flyttade in i den lilla gård som Vinberg byggt. De var arbetsam m a och duktiga nybyggare och lyckades arbeta sig till en mer välbärgad ekonomisk ställning. Johan Perssons äldre barn utvandrade till Amerika, varfor hans två yngre söner, Axel Aron och Jonas Ulrik Johansson, övertog hem m anet i Saxnäs. Axel Aron övertog den gam la gården och Jonas Ulrik byggde sig en ny gård, väster om nuvarande Stensjön. Johan Perssons äldre son, Elias, ärvde från böljan en tredjedel av gården. Han levde, enligt utsago, ett äventyrligt liv och hade fem barn med fem olika kvinnor. Alla dessa läm nade han i Saxnäs och for till Amerika. För a ttfå respengar sålde han sin del av hem m anet till de yngre bröderna. Axel Aron kom a tt ta emot m ånga resande i sitt hem och så småningom bygga upp ett väl fungerande gästgiveri som hans yngsta dotter Emma senare skulle ta över. Saxnäs, en tid ig tu ristort Saxnäs ligger vid vägen mellan Vilhelmina och den nyligen nerlagda gruvan i Stekenjokk. Idag är vägen bred och fin, förbättrad på 1970-talet för de tunga transporterna av malm från gruvan ner till Vilhelmina. Men vid seklets början fanns det ingen väg alls. Då var vattenvägen den viktiga leden och då fä r dades man per båt över sjöarna. Mellan sjöarna fick m an vandra till fots. N ybyggarna levde till största delen på självhushåll, på produkter de själva kunde fram ställa eller Vandraren vid seklets början fick hjälp au ortsbefolkningen med a tt bära packningen. Fotot tillhör Em m a Ricklunds stiftelse. skaffa sig från naturen. Genom jak t kunde de skaffa sig skinn, som var en eftertraktad bytesvara. De kunde då byta till sig varor, till exempel salt och mjöl, som de behövde men inte själva kunde producera. De sökte sig därför några gånger per år till närm aste m arknadsplats för a tt idka byteshandel. Det var närm are för m ånga nybyggare a tt söka sig till m arknader i Norge än a tt söka sig till de svenska m arknadsplatserna. Från Saxnäs till Åsele, som var n ärm aste svenska m arknadsplats, var det cirka sexton mil medan det till Kroken i Norge var det cirka sju mil. M arknadsvägen till Kroken gick längs Ångerm anälven över de stora sjöarna Malgomaj och K ultsjön. Vid Klimpfjäll tog på sommaren vandringen vid upp forbi D urrenskalet och ner på norska sidan. På vintem kunde de bönder som hade h äst köra på vintervägar över fjället. Saxnäs var ett lämpligt övernattningsställe och besöktes av m ånga nybyggare redan under 1800-talet. I slutet av 1800-talet böijar också turisterna söka sig till Saxnäs. I en av Svenska Turistföreningens resehandböcker Lappland sam t öfriga delar a f Väster- och Norrbottens län, andra upplagan från år 1899 beskrivs hur turisten kunde följa en led längs Ångerm anälven upp över riksgränsen till Norge. Fatmom akke näm ns och turisten rekom m enderas a tt be- 7

10 wm'd'l /fta ^ //y /*w i : y Hfaj^Ft^,,'. 'fy _*; > * A*»/+> 9é *t*./ *t. a '" ^ it»».. söka den gamla lapska kyrkplatsen vid något av de tillfallen då sam erna sam las for gudstjänst. Leden beskrivs som en bland de härligaste och bekvämaste fjällturerna i vårt land. I Svenska Turistföreningens årsbok 1919 skriver Ellen Hagen om en tu r genom V ästerbottens lappmark. Hon b erättar h u r sällskapet färdas från Vilhelm ina, som då ä r inlandsbanans slutstation, sjövägen upp längs Ångermanälven till Fatmomakke, längs med fjällkedjan norrut upp till T ärna och därifrån ner till Stensele. U tnyttjandet av sjösystemen var en förutsättningför denna mycket långa tur. Hon näm ner alla 20-talet sjöar de färdades på från Volgsjön, Maksjön, Varris, Malgomaj till Umnässjön och tur och retu r Gardsjön, Ajaure, G autajaure och sist Stor- Uman. N är sällskapet närm ar sig Kultsjöluspen för a tt ta sig till Saxnäs skriver Ellen Hagen följande: Förr h ar m an h ä r varit nödsakad a tt ryk båt n, d.v.s. tända en eld för a tt väcka de avlägsna strandbom as uppm ärksam het och få båt emot sig. Nu h ar telefonen från Bångnäs långt i förväg skaffat oss till mötes Axel Aron och H erbert m. fl. präktiga karlar från Saxnäs och dito b å ta r, bland dem T uristföreningens nyaste, prydda med löv och härliga renfällar. Och m itt bland ljungen på den öde stranden Första sidan i liggaren på Axel A rons gästgiveri m ed g äster från 19 ju li 1919 till 2 ju li Turistföreningen hade överläm nat liggaren till Axel Aron troligen 1914 som det stå r skrivet överst på sidan. Foto Stellan Wengelin /V ästerbottens museum. T dristnäset vid Stalon troligen Båten heter M ars och gick i passagerartrafik p å M algom aj m ellan Storholm en och Turistnäset. Tidigare gick båten i kusttrafik under nam net Neptun, men fraktades i m ars därav det nya nam net - per jä rn väg till Vilhelm ina och drogs m ed häst över Volgsjöns is till Maksjön. Båten ägdes av Ångerm anälvens Flottningsforening D rift AB och användes till tim m erbogsering både före och efter tiden som passagerarbåt. Bilen, en s.k. T-lastford, ägdes av lanthandlaren Ludvig Forsberg i Bäsksjö och var tillbyggd m ed en hytt ovanpå flaket för passagerartransport. H ytten kunde tas av när det bara var varor som skulle fraktas. Fotot tillhör Em m a Ricklunds stiftelse.

11 trollade Axel Aron till vår häpnad och fortjusning fram en kaffebricka, där kannan hade lika äkta kaffe som korgarna läckert dopp. M otkvällssidan nådde vi Saxnäs, en leende bördig bygd m itt i ett komplex av m äktiga fjäll. H är blev hela sällskapet m ottaget i Axel Arons trevliga, vackra hem kom järnvägen till Vilhelmina och ett tag på 1920-talet, mellan 1924 och 1928, kunde m an åka med tåg ända till Storholmen vid östra Malgomaj. D ärifrån gick regelbunden båttrafik på Malgomaj till Stalon, till T uristnäset. Från Stalon till Kultsjöluspen fanns då en bussförbindelse som anslöt till båttrafiken på Kultsjön. Men även om sjöarna gjorde färden upp till Saxnäs genomförbar utan allt för stora strap atser, u n d erlättad es n aturligtvis tillgängligheten då Saxnäs fick vägförbindelse med Vilhelmina gick bilvägen fram till Skansholm och under 20- talet startades vägbygget Skansholm -Stalon och Stalon-Kultsjöluspen. Bron över Ångermanälven vid Kultsjöluspen var färdig for trafik 1937, liksom de sista kilom etrarna fram till Saxnäs. Då kunde postbussen, och med den turisterna, nå ända fram till Saxnäs. V intertid hade bussen även tidigare kunnat ta sig till Saxnäs men då över isen på plogade vägar. Fler och fler turister sökte sig till Saxnäs. Den forsta turisten som skrev in sig i liggaren på Axel Arons gästgiveri var bankkam rer Folke Wancke från Stockholm. Han skrev in sig 1919 liksom 23 andra gäster. Fyra av dem var Sofiasystrar från Stockholm hade antalet gäster stigit till 70. Det året besökte överläkaren Helge D ahlstedt med familj Saxnäs liksom också några konstnärer, såsom m ålarna G unnar Modin från M ultrå och Carl Östlund från Nordingrå och skulptören Hamre Svan berg från H ärnösand. Helge D ahlstedt var överläkare på Ö steråsens sanatorium utanför Sollefteå, och han skulle bli en, under lång tid, årligen återkom m ande gäst i Saxnäs. En annan ofta återkom m ande gäst var landshövdingen i V ästerbottens län Gustav Rosén. Han, liksom flera av hans familjemedlemmar, besökte gästgiveriet från 1932 och fram åt, ibland flera gånger per år. Enligt en pressuppgift hade Saxnäsgården på 30- och 40-talet ett tioårskontrakt med Svenska Turist- Turister på skidtu r p å Satsfjället m ed Genjegetjem i bakgrunden. Foto H. Johansson, tillhör E m m a R icklunds stiftelse. föreningen om a tt ta emot stora studentgrupper, upp till ett hundratal, vid påsktid. Dessa placerades i egna anläggningar men också hos olika bybor, i Saxnäs och i byarna ru n t omkring ingick Saxnäs for forsta gången som ett turistm ål bland Svenska Turistföreningens skidveckor. Saxnäs visade sig vara ett populärt resmål och redan kommande år blev påskveckan snabbt fulltecknad. En påskresa till Saxnäs om 10 dagar med helinackordering kostade då 70 kronor. Saxnäs snabbt växande popularitet under senare delen av 30-talet kan mycket väl ha med författaren Bernhard Nordhs berättelser och rom aner om nybyggarlivet i Kultsjödalen a tt göra. Romanen I M arsfjällets skugga utkom 1937 och den fick m ånga efterföljare såsom Fjällfolk och Nybyggare vid bäversjön med flera. N ordhs böcker såldes i stora upplagor och han skrev också i Svenska Turistföreningens årsbok 1937 om nybyggare. Artikeln ger en historisk beskrivning om inflyttningen i Kultsjödalen och det berättas också om nybyggarnas vardag, med slit och dram atik och om deras ofta konfliktfyllda kontakter med sam em a och deras trolldom. Han förmedlade m ycket livfullt den vildhet och orördhet som nybyggarna mötte i dessa trak ter, med dram atisk naturrom antik som kan h a lockat 30-talets turister. 9

12 Birger L undquists teckningar från 1941 illustrerar en resa upp till Saxnäs. L undquist var tecknare p å Dagens Nyheter. AFTOMyfACV A MOt-A KEQ O CK j Av p S r \ V A / < t/a/je A /, QiTESiTt/VO Ä t MOEW StlQMTUSlAST OCH MAN fö&stält HOVOM- ABRP- ÖSA* P 64 SÄCXA K - JovK W E A /. SKlPJTJfilMAM v/anobd HEM T H-L Hcr/A/G e-p-jbu. f EO/ZAft BLL&tl AjB.OBP.LaP l' FJÄfcfcAM B V 6 P E l i V'A P VET J a Q? Tk c r f PPR/EXTRA C/vtiTHSMiAeg -L PJUA PA Pa lovbt- ~Sq A4 All pi r f ATT-, ' mikffors) BurrBn i \jilhblm,aja stcvas' fcx ~A M b FA R TEA/ T /LL faxm /ÄP 10

13 Axel Aron m ed hustrun A nna till höger och dottern E m m a till vänster. Flickan vid hans sid a ä r okänd. B ilden från 1920-talets början. Fotot tillhör E m m a Ricklunds stiftelse. A xel A ron och hans dotter Emma Axel Aron Johansson, som var född 1868, bodde med sin familj i den gam la tim m erstugan från 1837, som han ärvt av sin fader. I sitt första äktenskap hade Axel Aron en dotter som hette Beda. Hans första h u stru dog kort efter barnets födelse och Axel Aron gifte om sig med en norska, enligt vad som sägs en gammal ungdomskärlek. Hon hette Anna och var nybliven änka. Hon var född Pedersen och kom u r sprungligen från ett storhem m an i Fellingfors nära Mosjön i Norge. Hon hade tre barn och två av dem, Olaf och Alfa, tog hon med sig till Saxnäs. Axel Aron och Anna gifte sig i m itten på 1890-talet och i december 1897 föddes Emma, som också fick nam net Kristina. Emma blev sin fars högra hand och kom tillsam m ans med honom och Mor Anna, som Em mas mor kallades, a tt driva de olika verksam heterna på gården. Av familjens övriga barn gifte sig Axel Arons dotter Beda med Jonas Risslén och flyttade till honom på andra sidan fjället, till Risbäck. Annas son Olaf, som lade nam net Bäck till sitt efternam n, tog hand om posten i Saxnäs och dottern Alfa dog ung, vid tjugo års ålder. N är Mor A nna kom till Saxnäs fanns på hem m anet, förutom tim m erstugan, en ladugård liksom några uthus. Men husbeståndet skulle växa. Resandeströmmen förbi Saxnäs ökade och därm ed behovet av rum för dessa. Axel Aron och Mor Anna byggde därför det så kallade Annexet, ett tim m erhus i två våningar där de också fick en egen bättre bostad. Det var där som Ellen H agens sällskap hade v a rit inkvartera t sommaren Förutom rum för resande kom Annexet a tt också härbärgera post, telefon och telegraf. En särskild byggnad för posten kom så sm å ningom a tt uppföras stod posthuset färdigt och med Olaf Bäck Johansson som postm ästare. På gården bedrevs också handel, från början i ett härbre men när posthuset blev färdigt kom Mor Anna a tt driva affärsrörelsen vidare där. Delvis på gårdens m arker uppfördes även ett sjukhärbärge. Det var Röda Korset som vid m itten av 1920-talet byggde upp sådana på flera ställen inom fjällvärlden för a tt bland annat kunna ge vård å t det 11

14 Mor A nna och Axel A ron p å bron till Annexet Flickan som håller om en av hundarna ä r Em m a. Observera postskylten ovanför dörren. Fotot tillhör Em m a Ricklunds stiftelse. stora antalet TBC-sjuka. På härbärget fanns plats för sex patienter och landstinget hade en sjuksköterska och e tt biträde anställda. En läkare kom på besök e tt par tre gånger per år. Axel Aron fungerade, enligt en artikel i V ästerbottens Folkblad i sam band med 150-årsfirandet av byn Saxnäs, som byns allt i allo. Förutom bonde och handelsm an var han även veterinär, tandutdragare och också byns förste kom munalpolitiker. Kort innan han dog, i maj 1931, överlät Axel Aron gästgiveriet på Emma och posten på Olaf. Emma R icklund Emma var Mor Annas och Axel Arons enda gemensamma barn. Hon gick i skola i Saxnäs för a tt därefter vidareutbilda sig genom Hermods brevkurser. Hon började a tt läsa stenografi på Hermods 1918 och fortsatte sedan med flera olika kurser i m atem atik och svenska liksom kurser i geografi och historia toghon också en kurs i bokföring och så sent som 1944 lärde hon sig skriva m askin per korrespondens. Hon deltog tidigt i gårdens olika sysslor och fostrades till en arbetssam och duktig husmor. I hennes Em m a med kurskam rater på H älsingborgs H usm odersskola utbildning ingick även en fyra m ånaders husm odersk u rs i Skåne 1925, vid H älsingborgs H usm odersskola, från vilken hon hade fina avgångsbetyg, bland annat med beröm godkänd i m atlagning och linnesömnad. Trots a tt Em m a växte upp i en avlägsen fjällby levde hon inte ett isolerat liv. Hon hade tidigt m ånga kontakter med omvärlden. Gårdens m ånga verksam heter bidrog till a tt antalet besökande var stort, både fjällbor och turister sökte sig till gården. Av en serie fotografier a tt döma, gjorde Em ma från 1914 årliga resor till Östersund eller Umeå. D etta trots att de nio milen till Vilhelmina m åste företas efter häst på vintervägar eller som m artid på sjövägarna med båt och till fots mellan sjöarna. I en resedagbok från vårvintern 1923 beskriver hon en resa hon gör till Norge. Resan börjar med hästskjuts efter vintervägarna till Vilhelmina tillsammans med fadern och Nils Georg Göransson, husets allt i allo. Den resan ta r tre dagar, med första övernattning i Stalon och andra i Skansholm. Därifrån fortsätter Em ma per järnväg till Östersund, där bland annat pass anskaffas for Norgebesöket, sedan vidare överbräcke och till Gällivare. Där be söker hon goda vänner under en veckas tid for a tt sedan ta järn v ä g till N arvik och b å t söderut längs norska 12

15 Ovan: P orträtt au E m m a tagna m ellan 1914 och 1921 i Östersund och Umeå. Tillhör Em m a Ricklunds stiftelse Em m a och L isa S tä m p t.h. i Annexets sal om kring Fotot tillhör Em m a R icklunds stiftelse. kusten med den så kallade H urtigrutten. Hon gör flera uppehåll längs färden och besöker bland annat släktingar i Fellingfors, m odem s hemort. Båtresan avslutas i Trondheim där Em ma också besöker tan d läkare innan hon återvänder till Saxnäs. Av den detaljerade reseberättelsen fram går att upplevelsen av naturen var väsentlig for Emma. Hon gör till exempel en jäm förelse med Torneträsk och Kultsjön och skriver: Om T orneträsk ä r väl också ngt a tt näm na. Det är förtjusande vackert, en stor öppen fjällsjö m ed höga fjäll o klippor om kring n ästan likn. K ultsjön. Enligt dagboken h a r hon lätt för a tt bekanta sig med sina m edresenärer och hon om näm ner flera vid nam n i sin berättelse. Som gästgiverivärdinna noterar hon också detaljerat vad hon blir bjuden på vid olika tillfällen och övernattningsrum m ens kondition, om de är väl städade eller inte. 13

16 Av reseberättelsen fram går a tt Emma var en person som väl visste vad hon ville och som klarade sig mycket bra som ensam resenär. Hon kände sig fri och njöt av detta. Av berättelsen fram går också att Emma hade problem med sina ostyriga lockar vilket, tillsam m ans med de regelbundet tagna porträttfotografierna, skulle kunna tyda på a tt hon var en smula kokett. Genom de intervjuer som gjorts i samband med denna artikel med några av dem som m ött Emma tonar bilden fram av en handlingskraftig, am bitiös och energisk kvinna, kanske för energisk, en kvinna som m an hyste stor aktning för, som var vänlig men bestäm d och som inte riktigt släppte någon inpå livet. Hon var även ekonomiskt lagd, men ställde gärna och ofta upp med lån om någon verkligen behövde ekonomisk hjälp. F olke R icklund Det var denna målmedvetna, ambitiösa, mogna kvinna som konstnären Folke Ricklund förälskade sig i. Folke var också norrlänning, född år 1900 i Anundsjö i Ångermanland där han även växte upp. Hans fader var kronojägare och tog tidigt Folke med sig u t i skog och mark. Fadern lärde honom a tt hantera bössa och fiskedon och a tt uppskatta naturen. Fadern ville att Folke skullefortsättaihansfotspårm en Folkes goda anlag för teckning gjorde a tt han sökte sig till Högre konstindustriella skolan i Stockholm för a tt lära sig dekoration småleri. Där gick han åren Därefter arbetade han några år tillsam m ans med konstnärer, bland andra Evald Dahlskog. U tlandet lockade också och Folke vistades en tid i Italien en En hyllning till E m m a från 1943, m ålad av konstnären SvenX iet Erixson och dikterna skrivna av Beskow och Berthelson. Foto Stellan Wengelin / Västerbottens museum. ^ " la A Ä A 5 O LEFT f*å HJMMELF' f/f-sep Q L 4 0 A E M M A MOT A t LA t, ATT F Ä N A M y i f t f c 4 A *18.1 VAS ecw <ba k Ä \ % \ Sic OCH rfftfftfctacka VI ALUSAMMAVS ME HM A VARfMMA 1 snéft och - v is p a d cm m o m v l t a é & P ' 0*H Pt-Åsr ««81P * AR c.«n o H A ; yr ar : : T \ A U.T f ^ ju «T a n ^ A T S o m m a \ F l FÅR eh? rå.r M EM M A err BiVors RiKUflfr t i l l a l l a G x s r m w é u m a B jörnjakt ia m m arn äs. I m itten vildm arksjägaren och författaren Edor Burm an, t. v. Folke Ricklund och t.h. Karl-Erik Grundström. NAR. StORA fiyssen OA KvXlLSNf FP tvvbproppaö O w i S f e l i L L F - IN C 5 i» ' FU tu ST O ff L T&Rv-iiSÄfc AT S/Å#.* )A DS-XtAM.; uekamftfeä-at» o*$m»6«*7 t' A 1 14

17 artikel i Västerbottens Folkblad i april 1956 av Karl G. Dalenius beskrivs Folkes första konstnärsår enligt följande: Folke Ricklund gick Tekniska skolan, num era Konstfackskolan, på tjugotalet. Några år tvingades ban a tt arbeta som dekorationsm ålare och var hjälpreda å t ett par kända konstnärer. Han trivdes inte i Stockholm och fick nog när han blev tvungen a tt m åla ett stort annonsplakat med en leende glam ourgirl. För den naturälskande norrlänningen hägrade fjällvärlden. Folke hade under sin uppväxt i Anundsjö haft k ontakt med kultsjösam erna som hade sina vinterbetesland i dessa trakter. En vår, troligen 1929, följde han med sam em a upp till fjällen och slog upp sitt tä lt vid S atsån, en bit upp m ot fjällsluttningen skrev han för första gången in sig i liggaren på gästgiveriet i Saxnäs. Folke fascinerades av det storslagna landskapet men också av livet i fjällbygden. Han ville verkligen tränga in i fjällvärlden, inte bara beskåda den utifrån. Under en längre tid följde han därför några sam er i deras arbete, tog del i renskiljning och renslakt och levde det prim itiva liv som var sam em as vardag. Folke b e rättar själv i en tidningsartikel 1948 som har rubriken Gudarna älskar svett fjällm ålarens valspråk om sitt första å r i fjällvärlden: H undår? Jo, var så säker! E tt år levde jag med m ina vänner lapparna. J a g följde dem på deras vandringar. En tavla hade jag sålt och fick betalningen i småposter, k r i stöten. Jag bodde i en liten stuga på fjället så billigt jag kunde, och så hjälpte jag lapparna att hålla ihop renarna. Ja g fick ett bra betyg: Han ä int så dåli, han kun bå kok å rän n - Han kan både ropa och åka skidor! Allt em ellanåt stack lapparna åt mig en köttbit som tack för hjälpen. Men jaghade sa tt mig före a tt inte i första hand lägga an på a tt sälja. Först och främ st skulle jag finna min form och m ina egna uttrycksm edel. Aldrig skulle jag sälja mig själv. Det är ett svårt val. För den som h a r familj a tt försörja kan det finnas förm indrande om ständigheter, om de någon gång faller för frestelsen a tt m åla för a tt leva i stället för a tt leva för a tt måla! Enligt utsago var det hos samen M agnus Fjällström som Folke bodde. Fjällström hade sitt viste Folke R icklund i ateljén på R icklundgården. Folke tränade sig fysiskt - lägg m ärke till skuggan av de rom erska ringarna. Fotot tillhör E m m a R icklunds stiftelse. nedanför berget Vinevaare. Det var under denna tid som Folke först m ötte Em ma Johansson. Emma tyckte synd om den stackars konstnären som bodde ute i m arkerna. Hon såg till a tt han fick en ordentlig fäll a tt ligga på och stack också till honom lite m at em ellanåt. Folke kom under denna tid i mycket god kontakt med m ånga samer. Han lärde känna dem väl och kunde mycket levande och på dialekt berätta historier om sina vänner sam em a. Från ett besök på Vindelns Folkhögskola 1953 finns några berättelser inspelade på band. Folke b erättar där om den legendomspunne samen Nils Tomasson, som bodde i en kåta vid Satssjön och som skröt med a tt både kunna springa fort och åka skidor fort. Även jäg aren och 15

18 Folke,Viktor Lundgren och i m itten Folkes far Nicke utanför ateljén vid Satsfjället. Fotot tillhör Em m a Ricklunds stiftelse. Överläkaren Helge D ahlstedt m ed hustru Eva, f. M öm er, utanför Annexet. Fotot tillhör E m m a R icklunds stiftelse. enstöringen Björn Isak, som egentligen h e tte Isaksson och var en stor sällskapsm änniska, ingick i Folkes b erättelser. Myten om konstnären som den bohemiske, ibland stim ulansberoende och något inbundne m änniskan stäm m er inte alls på Folke Ricklund. Han var en utåtriktad person som gärna berättade en god historia och blev en naturlig m edelpunkt i ett sällskap. Han var en naturvarelse och en renlevnadsm änniska. Det finns ett otal berättelser om Folkes m ånga äventyr ute i skog och m ark, på jak t efter skogens vilda djur. Tillsam m ans med björnjägaren och författaren Edor Burm an jagade Folke både varg och björn. E tt av dessa tillfällen uppm ärksam m ades i pressen av den anledningen a tt Folke råkade verkligen illa ut. En dag i oktober 1947 hade jaktsällskapet givit sig iväg upp i Am m arnäsfjällen för a tt jaga. Men det hade fallit snö och det var halt och det ville sig inte bättre än a tt Folke m iste fotfästet och störtade utfor ett stup. Trots en fallhöjd på ett femtiotal m eter undkom han med ena arm en ur led och ett fult krossår i hjässan. Tack vare en god fysik och en stor envishet kunde Folke själv ta sig tillbaka till Am m arnäs i detta eländiga tillstånd. Folkes sam arbete med Edor Burm an gällde inte bara jak t utan han var även illustratör till Burmans böcker, bland annat till novellsamlingen Äventyr vid Nastajaure från 1946 om nybyggarnas jakt- och fiskeliv. Folke var även en flitig illustratör i Svenska T uristföreningens årsböcker liksom i Skid- och friluftsfräm jandets årsböcker. I T uristföreningens årsbok 1949 skrev Folke även en artikel, E n fjällbondes alm anack, som han illustrerade. Folke var mycket intresserad av idrott och idrottsutövande. Han deltog i Vasaloppet från 1942 till Svenska T uristföreningens tidning 1959 skriver han om sina tio Vasalopp. Han berättar där a tt han 1942 skulle till Göteborg for ett konstuppdrag och funderade då på a tt besöka Mora på vägen for att 16

19 Folke Ricklund. Fotot tillhör E m m a R icklunds stiftelse. se på Vasaloppet. Men tanken slog honom, bara några veckor fore loppet, a tt varför vara åskådare, varför inte själv delta i loppet. I artikeln skildrar han mycket livfullt alla vedermödor som ett Vasalopp kan bestå av. Sista året han var med, 1952, hade Folke ju st återkom m it från en längre resa till Mexico och var därfor inte speciellt tränad men säger a tt gamla takter sitter väl något i så jag klarade det på 8 tim m ar och 7 m inuter. Intresset för idrott var också en bidragande orsak till e tt besök i London 1948, där de olympiska spelen då gick av stapeln. K onstnären F olke R icklund N aturens olika skepnader, särskilt det kärva, risiga, snåriga, vindpinade landskapet fascinerade konstnären Folke Ricklund. De vackra panoram abilder som fjällvärlden också kan bjuda på intresserade honom inte. H an ville skildra det landskap som ortens folk möter i sitt dagliga liv, där solen inte alltid skiner utan det blåser och regnar, det snöar och drevar, det är kallt och blött, det landskap som utm anar och som fascinerar genom sin vildhet och orördhet. Folke var dessutom en god porträttör och inte heller i porträtten strävade han efter a tt återge det sköna utan det uttrycksfulla och karakteristiska. Genom sin nära kontakt med djurlivet var Folke också en god djurm ålare. Folke Ricklund hade sin första utställningi Stockholm på Svensk-Franska konstgalleriet fick han i uppdrag av doktor Helge D ahlstedt a tt göra en större m ålning i salen på Ö steråsens sanatorium och 1935 hade Folke sin första separatutställning på Galerie Modem i Stockholm. U nder 30-talet deltog han i ytterligare ett par utställningar för a tt under 40-talet visa sin konst vid m ånga tillfällen. I Stockholm deltog Folke på Färg och Form 1941, på Galleri Blanche 1945 i utställningen Norrland genom konstnärsögon, på Liljevalchs konsthall i utställningen 17

20 Folke R icklund i sin ateljé p å R icklundgården fram för sina m ålningar Foto E rnst M anker, tillhör E m m a R icklunds stiftelse. 18

21 Norrlandskonstnärer 1946 och i utställningen Tre Norrlänningar i Modern konst i hemmiljö Dessutom deltog han i utställningar ute i landet, till exempel i N orrköping I V ästerbottens konstförenings utställningar h ar Folke Ricklund varit presenterad vid m ånga tillfällen i sam lingsutställningar och också som separatutställare Folke Ricklund räknas som en av de stora lapplandsm ålarna fick Nordiska m useet en stor donation med ett fem tiotal m ålningar av Emilie Dem ant-hatt, en dansk kvinnlig konstnär och författare som gjort en betydelsefull insats för a tt sprida k unskap om de svenska sam em as levnadsförhållanden och kultur. I samband med detta ordnade m useet utställningen S ju konstnärers Lappland. D är u tv aldes Folke a tt delta tillsam m ans med de m er klassiska lapplandskonstnärerna Johan Fredrik Höckert, Johan Tirén, H elm er Osslund, Leander Engström och Nils Nilsson Skum. Folke höll fast vid sina fjällmotiv trots a tt han kom a tt tillbringa sina sista dryga trettio å r i Norrköping, där han dog Emma och F olk e som fästfolk N aturen kring Saxnäs fängslade Folke men också gästgiverivärdinnan Emma Johansson. Hennes goda omvårdnad under hans vildm arkstid satte sina spår. Genom en bevarad brevsam ling med ett 60-tal brev från Folke till Em ma under fästetiden fram till bröllopet i böijan av 1936 kan man delvis följa deras liv under denna period. Folke kallades allm änt för Ricke och signerade också sina brev så eller mer lekfullt Ricke Ticke Tavi eller kärleksfullt Gutten din. Emma kallades, särskilt i början av brevväxlingen, för Piccola ragazza (lilla flicka på italienska) ; ; fe f f r f f a i / g.h, k - l f l 1 n f; / f / '(' p-.-> / / / / D etaljer från två brev från Folke till E m m a under året Folkes önskan a tt gifta sig m ed E m m a fram fördes i flera brev genom tecknade vigselringar. 19

22 Em m as och Folkes bröllopskort från Fotot tillhör Em m a Ricklunds stiftelse. vilket visar h u r m innena från Italien var mycket påträngande hos Folke. Folke var kvar i Saxnäs långt in på hösten 1930 och for därifrån ner till Stockholm for utställningen på Svensk-Franska konstgalleriet. I november skrev han a tt han inte trivdes i a tt behöva gå i kostym med slips utan längtade tillbaka upp till fjällen. Folke berättar för Em ma a tt m ånga recensenter lovordade hans verk, andra inte. Han skrev också a tt prins Eugen köpt e tt p ar tavlor och a tt h an sålt stycken. K onstnären Albin Amelin, som deltagit i sam m a utställning som Folke, följde med honom hem till Järbo i G ästrikland, där hans föräldrar då bodde. Emma var tydligen vid denna tid i Ö stersund på en vävkurs och fick hjälp med m önster till en väv av Folke. Väven skulle vara tyg till en bänk som Folke hade ritat. Han skissade också på ett bord med två tvärslåar, likt det som nu finns i övre hallen på R icklundgården, fast m indre. Folke drömde om a tt kunna åka till Italien igen men skrev till Em ma a tt pengarna nog inte skulle räcka till detta utan a tt han skulle tillbringa vinter hem m a i föräldrahem m et. I februari 1931 bad han Emma a tt hyra en stuga vid Bielite då a tt han ville vara med om den storm ande islossningen där. Till nyår bad han också Em ma göra hål i öronen så a tt hon kunde bära något som han ville ge henne. Det var gulddroppar och det betydde mycket för Folke att Emma ville bära dessa. T ankar på äktenskap fanns tidigt med i bilden även om de inte var k lart uttalade. Konstnären Kalle Hedberg, som enligt gästgiveriets liggare var i Saxnäs redan 1923, var en god vän till Folke. Kalle Hedberg bidrog säkerligen också till a tt det blev ju st till Saxnäs som Folke sökte sig n är längtan till fjällen blev stark. Folke skrev till Emma a tt Kalle skulle komma upp till fjällen på våren 1931 och a tt han också längtade dit. Då Em m as far, Axel Aron, som varit sjuk hela våren, dog i maj blev inte återseende riktigt vad de hoppats på. Sommaren tillbringade Folke i Saxnäs. Han återvände till Järbo i slutet av augusti och berättade då om e tt uppdrag för doktor Helge D ahlstedt, en dekorativ norrlandssak i stora sam lingssalen på Ö steråsen. Konstnären Helmer Osslund hade fått erbjudandet ett par år tidigare men det hade inte blivit något av det. Folke var mycket hedrad över erbjudandet och skrev a tt hans bild skulle få gott sällskap bland e tt tjugotal Leander E ngström -m ålningar. Av ett brev i m ars 1932 fram går a tt Em ma hade skickat ett första förslag till en ny pensionatsbyggnad till Folke. I svarsbrevet har Folke rita t sitt förslag, ett planförslag för ett hus i två våningar som i stort överensstämmer med den färdiga Saxnäsgården. Han skriver vidare a tt tänk på a tt inredningen göres 20

23 så enkel som möjligt - spänn papp på väggarna, som sen enkelt och fort m ålas med en starkt limfärg, ljust och glatt. - Och så m atsalen med ohvvlade bräder invändigt, (men med papp emellan), bjälkarna synliga i taket och även ohyvlade takbräder I oktober var Folke i sina hem trakter igen och jagade älg. Då skickade han också skisser till verandan. Man får intrycket av a tt förberedelserna för bygget är i full gång. Han ger instruktioner till hur Georg, Em mas allt i allo, ska utform a stolparna på verandan. De ska helst vara runda och cirka 18 cm grova. I etta n n atb rev skriver han a tth a n ska ta reda på e tt bra värmesystem. Eftersom Em ma och Folke inte skrev några brev till varandra under 1933 kan inte diskussionen om bygget följ as den vägen. Troligt är a tt Folke tillbringade en hel del tid uppe i Saxnäs under året med förberedelser för det nya pensionatet. Gustav Jonsson från Grytsjö, som var en av ortens tre m än som byggde Saxnäsgården, h a r b erättat a tt bygget påbörjades i septem ber 1933 for a tt stå färdigt till nyåret. De två andra, som var med och byggde, var Nils Georg Göransson och E rik Kanon. En anteckning i liggarens pärm säger a tt 675 gäster besökte Saxnäs från 1 septem ber 1933 till 1 septem ber 1934, ett ansenligt antal som förutsätter ordentliga inkvarteringsmöjligheter. På hösten 1934 förlovade sig Em ma och Folke. N ågra få brev under 1934 visar a tt Folke led av a tt inte ekonomiskt kunna bidra till deras gemensamma bobygge. Han kände sig fattig men hoppades dock på a tt fram tiden skall bli ljusare, a tt han skulle bli uppskattad som konstnär. Under hösten ställde han också u t i Umeå tillsam m ans med Kjell Rosén. I februari 1935 var Folke i Stockholm för a tt ha sin första separatutställning på Galleri Modern. Folke skrev till Em m a a tt kritiken h ar ju inte varit så där överordig och svulstigt god, men på samma gång inte heller nedgörande, så jag får väl hoppas på ett sätt. Men nog tycks det vara lite svåra tider a tt sälja i. E tt par m ånader på hösten 1935 tillbringade Folke på lasarettet i Östersund. Han hade i slutet av septem ber blivit skadad i benet, relativt illa, av ett vådaskott från e tt hagelgevär som doktor Helge D ahlstedt hållit i. Genom infektion i såren hade Folke hög feber och Emma var hos honom den första tiden på lasarettet. Från den 8:e oktober till den 19:e november skriver Folke brev m est varannan dag till Emma. Hans längtan efter a tt definitivt få förena sig med Em ma var mycket stark och han planerade för det kommande bröllopet. Folke önskade e tt litet stilla bröllop och i böijan av 1936 gifte sig Em ma och Folke i Uppsala. Saxnäsgården Begreppet Saxnäsgården användes tydligen inte på den tidigare gästgiveriverksam heten utan först i sam band med a tt den nya pensionatsbyggnaden stod färdig. Som fram gått av brevväxlingen ritade Emma och Folke själva huset, som till det yttre fick drag av en m indre herrgårdsbyggnad. Den byggdes i trä i ett och e tt halvt plan med spröjsade fönster. Huset placerades på sluttningen n o rr om den äldre gårdsbebyggelsen. I bottenvåningen, med utsikt över Kultsjön, placerades m atsalen som delades upp i en större och en m indre del. Mot gårdsplanen förlädes sällskapsrum m et och mot sluttningen köksutrym men Saxnäsgården p å ett av de m ånga vykort som E m m a och Folke beställde och sålde p å gården. Fotot ä r taget av Folke vid talets m itt och tillhör E m m a R icklunds stiftelse. 21

24 T 1... RUM i É ]f [ [ ^ RUM V KÖK MATSAL k RUM Em m a och Folke m ed gäster i sällskapsrum m et på Saxnäsgården. Stolarna och hordet i kubistisk form enligt Folkes design. Fotot tillhör E m m a R icklunds stiftelse. M atsalen p å Saxnäsgården m ed bordet dukat för gäster. Över bordet Folkes lam pkrona av älghom liksom p å väggen en m indre variant, båda för stearinljus. Fotot tillhör Em m a R icklunds stiftelse. Rekonstruktion av bottenplanet till Saxnäsgården från en värm einstallationsritning. Vid planeringen av huset näm ner Folke i brev till E m m a om fördelen m ed a tt ha ett större torkrum i anslutning till eldstäderna. I den vänstra muren h ar ett sådan t skapats, för a tt torka blöta sportkläder. R itning Rune Kjelsson. Folkes takm ålning i övre hallen p å Saxnäsgården m ålad Vargar som ja g a r renar. Foto Stellan W engelin/v ästerbottens museum. 22

25 Rekonstruktion av bebyggelsen kring Saxnäsgården från en skifteskarta P å 1950-talet reglerades Kultsjön och den punktstreckade linjen visar dagens strandlinje. Siffrorna m arkerar följande byggnader. 1. Saxnäsgården 2. E tt uthus 3. Ladugården till Saxnäsgården 4. H ärbret som tidigare fungerat som affär. 5. Annexet, det gam la gästgiveriet 6. Sexknutsstugan från Posthuset, som också var O la f Bäck Johanssons bostad, och d ä r M or A nna hade affär 8. Olafs ladugård 9. Sjukhärbärget. R ita d av Rune Kjelsson. KULTSJÖN Nedan: Bebyggelsen kring Saxnäsgården m ed pensionatet närm ast och sjukhärbärget i fonden. P å gaveln till Annexet byggde Folke p å 30-talet en bostad till sina föräldrar. Fotot tillhör E m m a Ricklunds stiftelse. SATSÅN Till höger: Folkes föräldrar, N icke och Ingeborg Ricklund, på nya bron över Satsån. 23

26 och ett kontor. G ästrum m en lades i övre planet grupperade kring en övre hall. I taket i den övre hallen, som h ar en kupolformig upphöjning i m itten, målade Folke ett vildm arksmotiv med vargar på språng efter renar. M atsalen inreddes i rustik stil med fasta bänkar enligt Folkes ritningar. I sällskapsrum m et fanns en m ärklig sittgrupp i kantig geometrisk form. Den var m ålad med djurmotiv och var troligen en egen produktion påverkad av tidens funktionalistiska ideal. På gården drev Em m a jordbruk som försåghenne med goda, färska produkter till hennes pensionatsrörelse, såsom mjölk och ägg men också kött. Förutom de grisar och höns som ingick i jordbruket visar en veterinärrapport över hudtuberkulinprov från 1943 a tt gården då höll två tju rar och sex kor. På sluttningen vid sidan om Saxnäsgården fanns också stora trädgårdsodlingar som gav grönsaker till m athållningen på gården. Emma Ricklund var känd för sin goda m at och åtskilliga gäster har vittnat om detta i de otal tackbrev som finns bevarade. Från Emmas tid på hushållsskolan 1925 finns receptsam lingar bevarade som Em ma säkert använde sig av som pensionatsvärdinna. Saxnäsgården m ed paviljongen, som p å kortet kallas sällskapsstugan, och stenpartiet fram för skapat av fröhandlare Viktor Lundgren. Fotografiet, använt som vykort, ä r taget av en av gästerna, Signe Ericsson, som m aren Fotot tillhör Em m a Ricklunds stiftelse. Strömmen av turister och då särskilt de stora grupperna av studenter som sökte sig till Saxnäs ställde k rav på fler byggnader. Därför kom pletterades Saxnäsgården med en paviljong. Den hade ett stort rum som kunde användas dels som sam lingsrum, dels som sovsal. D är kunde serveras m at och kaffe och där kunde m an roa sig med lekar och dans. D är kunde även vid behov m ånga studenterna förläggas. Emma lät också uppföra en liten stuga på sluttningen nära Saxnäsgården som bostad å t Lisa Stämp. Lisa var en liten samekvinna som ingått i familjen Johanssons hushåll sedan före sekelskiftet och som Em ma vuxit upp med. Lisa var född redan 1878, men kom a tt bli Em mas vän och handräckning på gästgiveriet och på Saxnäsgården. K raftstationen Folke Ricklund var också eldsjälen bakom en för hela Saxnäs viktig satsning, näm ligen bygget av k ra ftsta tionen en bit upp i Satsån. Projektet finansierades genom försäljning av andelar och arbetet utfördes av Saxnäs-bom a själva. Enligt utsago var det Folke som motiverade och aktiverade alla byborna till a tt gå man u r huse för a tt hjälpa till. K raftstationen byggdes under 1930-talets m itt och drevs även av byborna. I början försåg kraftstationen hela byn med hushållselektricitet, m en n ä r elförbrukningen ökade, m ed alla elektriska hjälpm edel i hushållen, räckte kapaciteten inte till längre. Man m åste därför köpa extra ström vilket medförde vissa olägenheter varför byn sålde kraftstationen till M ellersta Norrlands kraftverksaktiebolag. A teljén En konstnär behöver en ateljé a tt arbeta i och detta gällde också friluftsm änniskan Folke Ricklund. N är Saxnäsgården stod k la r vidtog därför n ä s ta byggnadsprojekt. H ögstupp på kullen bakom S axnäsgården byggde Folke upp sin ateljé av handslaget tegel. Byggnaden hade en högre och en lägre del. Den inne 24

27 A teljén vid S atsfjället fram för fjället M årtiken. Från 30-talet men senare tillbyggd. Foto Stellan W engelin/västerbottens museum. Föreningshuset i Saxnäs, troligen byggt H uset ä r idag ombyggt till p rivatvilla m ed helt förändrad exteriör. höll en ateljé som var lika hög som lång som bred och till den ett m indre rum och ett förråd. Ateljén försäkrades i november 1938, varför det kan antas a tt den då stod färdig. Ateljén hade elektrisk uppvärm ning och saknade i början eldstad. Folke byggde ytterligare en ateljé men av m era prim itivt slag. För a tt kunna vara m itt uppe i fjällvärlden och där på närm are håll studera sina fjällmotiv byggde Folke en ateljé i deltat m ellan S a tsfjället och Genjegetjem. Där tillbringde han också mycket tid och dit tog han sina konstnärskollegor men även ibland turisterna på Saxnäsgården. Ateljén var alltid öppen och användes också av sam erna n är de hade behov av övernattning. Folke sålde ateljén i Satsfjället 1952 men den står fortfarande öppen för den som vill söka lä och vila där. F ören in gsh u se t Innan Folke Ricklund gav sig på a tt bygga Ricklundgården var han ansvarig för ett annat större byggnadsprojekt i Saxnäs, nämligen byns föreningshus. Det låg i västra delen av byn Saxnäs någon kilometer från Saxnäsgården. I Västerbottens-K uriren i april 1947 b erättar signaturen Tusse om bakgrunden till detta bygge. 1 Saxnäs h a r m an uppfört ettförenings- hus. U pptakten är värd a tt berätta. En nöjesindustriidkare hade planer på a tt uppföra en byggnad för dans, och ryktet om detta spred sig bland befolkningen. De för bygdens sunda utveckling ansvariga insåg a tt h ä r var det fara å färde. Man handlade snabbt. Bybefolkningen samlades, m an beslöt bilda en byggnadsförening, och det gick bara bra. Aktieteckningen sattes i gång med rekordfart, en del lån togs och så växte Saxnäs föreningshus upp. En samlingslokal för bygden, avsedd inte bara för a tt roa ungdom en u tan även för m era ädla nöjen, föreläsningar, konserter m.m. Föreningshuset omnäm ndes som ett pampigt palats i ett annat referat i Västerbottens-K uriren av signaturen Yxberg i maj 1949 och där om talas också a tt Folke Ricklund rita t huset. Form språket var stram t med vita, rappade väggar och släta fönsterinfattningar, en del runda, i e tt geom etriskt asymmetrisk t mönster. Man slog teglet till huset av den lera, som kom fram n är grunden till huset grävdes. Ortsborna, tillsam m ans med bland an n at Folke och Olaf Bäck Johansson, utförde e tt uppoffrande och förtjänstfullt arbete vid husets tillkomst. I föreningshuset inreddes också en teaterscen som av Folke inram ades med m ålningar med björnar, vargar, öm ar och andra djur och naturscenerier. 25

Litterära resor i Marsfjällets skugga Artikeln publicerad i Bernhard Nordh-sällskapets årsskrift 2014

Litterära resor i Marsfjällets skugga Artikeln publicerad i Bernhard Nordh-sällskapets årsskrift 2014 Litterära resor i Marsfjällets skugga Artikeln publicerad i Bernhard Nordh-sällskapets årsskrift 2014 Text och foto Carina Strömberg, som guidade på resan. För tredje sommaren i rad anordnades litterära

Läs mer

Bullerö 128 Bullerö 129 Bullerö

Bullerö 128 Bullerö 129 Bullerö 128 Bullerö 129 Bullerö Bullerö 130 Bullerö 131 Bullerö 132 Bullerö 133 Bullerö VVågorna piskar mot rutan för det blåser rejält. Kapten styr med van hand taxibåten in i Bullerös hamn Hemviken. Tillsynsman

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Nordiska museets julgransplundring 2006

Nordiska museets julgransplundring 2006 Nordiska museets julgransplundring 2006 Sånglekar2 När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck.

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck. Förord 1 september 1939 invaderar Tyskland Polen och detta var början till andra världskriget. Det blev ett krig som varade i 6 hemska år. Över 20 miljoner icke- stridande miste sina liv. 6 miljoner människor

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

världsarvsgården erik-anders

världsarvsgården erik-anders världsarvsgården erik-anders Copyright: Länsstyrelsen Gävleborg Form: Matador Kommunikation Skribent: Lenita Jansson Herlitz Källtexter: Ingela Broström Foto: Jakob Dahlström, Lars Lööv, Hälsingebilder,

Läs mer

världsarvsgården KRISTOFERS

världsarvsgården KRISTOFERS världsarvsgården KRISTOFERS Kristofers är än idag en levande gård med jord- och skogsbruk Copyright: Länsstyrelsen Gävleborg Form: Matador Kommunikation Skribent: Lenita Jansson Herlitz Källtexter: Ingela

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 10 Farmora. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 10 Farmora. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 10 Farmora En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 10 Farmora

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Vasaloppet öppet spår 23 februari 2009. Det har länge funnits en önskan hos mig att åka Vasaloppet. Jag hade bestämt att jag skulle göra det, det år

Vasaloppet öppet spår 23 februari 2009. Det har länge funnits en önskan hos mig att åka Vasaloppet. Jag hade bestämt att jag skulle göra det, det år Vasaloppet öppet spår 23 februari 2009. Det har länge funnits en önskan hos mig att åka Vasaloppet. Jag hade bestämt att jag skulle göra det, det år jag fyllde 50. Men tiden går så fort och det blev aldrig

Läs mer

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar ULMA 35606 Gunnar Modin (1895 1953) var son till den kända Multråprästen och hembygdsforskaren Erik Modin. Under sin livstid fick hans insatser ingen

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Vandringsleder. Sommar

Vandringsleder. Sommar Vandringsleder I och omkring Kittelfjäll och Henriksfjäll finns en rad trevliga utflyktsmål som bjuder på både natur- och kulturupplevelser och om det är rätt säsong och tid möjligheter till fiske samt

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Vid mangårdsbyggnaden ca 1919, stående fr.v. Sigrid, Alida, Gustav, Hans, Johan, Olle (vid vagnen) och sittande Ingeborg (husjungfru)

Vid mangårdsbyggnaden ca 1919, stående fr.v. Sigrid, Alida, Gustav, Hans, Johan, Olle (vid vagnen) och sittande Ingeborg (husjungfru) Norrgården Norrgården är den nordligast belägna gården i Sennebys bykärna. Gården har varit i samma familjs ägo de senaste 100 åren. I början av 1910-talet köpte Johan och Alida Alvén gården och flyttade

Läs mer

SJUNG MED PETTSON SÅNGTEXTER

SJUNG MED PETTSON SÅNGTEXTER 1 SJUNG MED PETTSON SÅNGTEXTER Snart kommer jag att möta era elever och sjunga sånger om Pettson och Findus. Det är något jag verkligen ser fram emot. För att konserten ska bli som möjligt vill jag att

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst 3 Välkommen till Kristinehamn Konstnären Pablo Picasso valde att ställa sin 15 meter höga skulptur Jacqueline i Kristinehamn. Han ville att skulpturen skulle

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

GERDA BERGLUND, Själevad

GERDA BERGLUND, Själevad IN MEMORIAM GERDA BERGLUND, Själevad Gerda Berglunds yrke var småskollärarinnans. Efter examen i Härnösand 1924 och en kortare tjänstgöring i Gidböle i Grundsunda kom hon till Själevad, först till skolan

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005 GALLERIROND våren 2005 Galleri Olsson & Uddenberg 19/3 10/4 2005 Lars Rylander Där vägen tar slut nedanför det åttkantiga huset ligger ateljén med hänförande utsikt över Ljungskileviken mot Orust. Mängder

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Jennys barndom Jenny föddes på en gård som heter Lingmyren i Skarvtjärn, Harmångers socken en 16 juli 1901.Tre

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Klipp ur GP torsdag 17 oktober 2008

Klipp ur GP torsdag 17 oktober 2008 Klipp ur GP torsdag 17 oktober 2008 Uppdaterad: 2008-10-16 15:20 Bild: Lars Alexi Villa Solfrid står och förfaller Guldgrävardottern Elin Sundbergs gamla hus på Tjörn förfaller. Nu vill stiftelsen som

Läs mer

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca 1915. Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle betydligt större bostadsyta. Trähuset hyrdes ut när familjen inte hade användning

Läs mer

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer.

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Året är 1916 Min mormor Gunhild Persson (1885-1975) och min morfar Karl Persson (1880-1940), bild enligt nedan, kommer för

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1 I gränslandet mellan det vilda och det tämjda ligger vår plats. I gränslandet mellan naturens frihet och hemmets trygghet. Som om de alltid hade legat där mellan träden. Små tidlösa plattformar för livet.

Läs mer

Agda Clara Vernissage 31 mars 2012

Agda Clara Vernissage 31 mars 2012 Agda Clara Vernissage 31 mars 2012 Äntligen var det dags för den efterlängtade visningen av Agda Clara Anderssons tavlor. Jag har i nästan två års tid letat tavlor. Med hjälp av tips från Tåbybor och även

Läs mer

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 Viveka Gardahl, Ann Helen Bengtsson, Martina Eriksson, Eva Fresk, Helga Gudding Östman, Hans Karlsson, Sara Karlsson, Gunilla Karlström, Lennart Melin, Anette

Läs mer

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934.

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Runt Ursvattnet sommaren 1934 har jag många trevliga minnen ifrån. Vintern 1934 kom jag att hamna i Jämtland. Jag skulle hit och hålla en fortsättningsskolkurs

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Skapandet är det största i livet

Skapandet är det största i livet Skapandet är det största i livet Helena Langenhed (1917 2002), Flahall gård, Härryda socken, Sävedals härad, Västergötland. Det var det första stället utan ström jag hörde talas om. Redan i slutet av 1970-talet

Läs mer

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto SJÖHÄSTARNAS Ö Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån Alzheimer Centralförbundet 2014 www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto Penningautomatföreningen har understött uppgörandet

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! A 1. Knivaledet Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! Publicering från sidan på www.facebook.com/varnhemshistoria hittar du också här på sidan klicka här! Klicka

Läs mer

Moderna Museet på egen hand Lättläst vuxna

Moderna Museet på egen hand Lättläst vuxna Lättläst vuxna Välkommen till Moderna Museet! På Moderna Museet finns konst från sent 1800-tal fram till idag. I samlingen finns ca 130 000 konstverk. Det finns till exempel 5000 målningar och 100 000

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country Kusten är klar av jonas mattson Thomas och Helen i Göteborg har genom åren byggt flera hus i New England-stil. Om man inte visste bättre skulle man vid åsynen av deras lyckade byggnationer kunna svurit

Läs mer

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i

Läs mer

Kapitlet i boken heter: Hur järvhuvudet blev husrivaren Monkka.

Kapitlet i boken heter: Hur järvhuvudet blev husrivaren Monkka. Sara Ranta Rönnlunds berättelse om "Monkka" Salomon Johansson Stålnacke. Att människorna hade det tufft både i brukssamhället Svappavaara och i övriga Lappland förtäljer historien nedan som jag hämtat

Läs mer

Anna Siverbo 5B Ht-15

Anna Siverbo 5B Ht-15 1 Drakägget Kapitel 1 Hej jag heter Maja jag är 9 år. Jag och min familj bor på en bondgård. När jag går ut från vårat hem så kommer jag till en marknad som heter Rikedall. Så min familj brukar gå dit

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

Sjöviks Industri AB. Bild nr: 748 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Tage Sundvall S.

Sjöviks Industri AB. Bild nr: 748 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Tage Sundvall S. I Sjöviks Industri AB hörnet av Hampes väg Utängsvägen ligger Granova husen idag, där fanns förr en ladugård med kor och grisar. 1947 köpte Börje Pedersen som var kemi ingenjör ladugården och byggde om

Läs mer

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 30 augusti Efter en natts tågresa från Örebro och en dags vandring i Östersund med besök bl.a. på Jämtlands läns museum,

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Karin Boye Sällskapet Medlemsblad 3 2015

Karin Boye Sällskapet Medlemsblad 3 2015 Karin Boye Sällskapet Medlemsblad 3 2015 Fotografiet taget av Sven Nicklasson sida 1 Ordförande har ordet Till min stora glädje så har under sommaren Karin Boyes namn dykt upp många gånger och i många

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

M arika, SP3 "V i är hem m a och äter hos m orm or. Sedan brukar jag sätta m ig ensam och kolla på "Tom ten är far till alla barnen", som jag

M arika, SP3 V i är hem m a och äter hos m orm or. Sedan brukar jag sätta m ig ensam och kolla på Tom ten är far till alla barnen, som jag A ngeredsgym edsgym nasiets Julkalender den 22 decem ber M arika, SP3 "V i är hem m a och äter hos m orm or. Sedan brukar jag sätta m ig ensam och kolla på "Tom ten är far till alla barnen", som jag fortfarande

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Tankar kring ett skolfoto från 1920

Tankar kring ett skolfoto från 1920 En gammal man minns/berättar om sin barndom i Fulltofta av Bodil Pedersen Tankar kring ett skolfoto från 1920 När jag idag sitter och tittar på ett skolfoto som ger intryck av att vara gammalt. Det är

Läs mer

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5 6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5 6.1. Elevenkät, Svenska i skolan Vad tycker du? Sätt kryss i de rutor som stämmer med vad du tycker. Hur viktigt är det att (mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt,

Läs mer

Romantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç

Romantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç Romantiken Till skillnad från upplysningen, som betonade förnuftet, hävdade romantikerna att det var känslan som var kärnan i tillvaron. Använd era känslor och associationer när ni

Läs mer

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Med alla 11 Lunkare samlade strax efter kl 12 avtågade vi från Södra och med en ny Lunkare, Kerstin, i vår grupp. Efter Swedenborgsgatan styrdes

Läs mer

HEMAVAN/TÄRNABY VÅREN 2015

HEMAVAN/TÄRNABY VÅREN 2015 HEMAVAN/TÄRNABY VÅREN 2015 Så var det då dags att flyga till nordligare delar av Sverige. Åtta gubbar från Veterangänget hade bokat genom Magnus och Janne en resa till skid och skoterparadiset Hemavan.

Läs mer

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S EN VACKER TRÄDGÅRD KRÄVER OMSORG När du har skapat en trädgård precis som du vill ha den ger det en riktigt skön känsla - känslan att kunna slappna av

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

S verige internationaliserades tidigt

S verige internationaliserades tidigt Forbonden och det Nordiska kallblodet Historisk bakgrund S verige internationaliserades tidigt i historien. Ett ursprung var nog Vikingarna som trots ryktet som krigare mest var handelsmän med stor reslust.

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 1 Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 Avskrivet av Bertil Malmfält 2012-11-16 Georg Karlsson har samlat ihop olika varor till butiken i mer än trettio

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..!

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 1 av 5 Läxa SO Uppgiften lämnas in v. 5 tisdagen den 31/1 till Cia. 1. Läs först texten om runor s. 2-5. 2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 3. Studera

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer