Resultatmanipulering på grund av skatteincitament -En undersökning av aktiebolag i Finland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultatmanipulering på grund av skatteincitament -En undersökning av aktiebolag i Finland"

Transkript

1 Resultatmanipulering på grund av skatteincitament -En undersökning av aktiebolag i Finland Linda Högnäs Institutionen för redovisning och handelsrätt Svenska handelshögskolan Vasa 2011

2 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN Institution: Institutionen för redovisning och handelsrätt Arbetets art: Avhandling Författare: Linda Högnäs Datum: Avhandlingens rubrik: Resultatmanipulering på grund av skatteincitament- En undersökning av aktiebolag i Finland Sammandrag: Syftet med denna avhandling är att undersöka om aktiebolagen i Finland manipulerar resultatet på grund av skatteincitament. Tidigare studier indikerar att resultatmanipulering förekommer för att minska på skattekostnaden och resultatmanipulering nedåt har indikerats i samband med skattesänkningar. Därutöver tyder tidigare studier på att privata aktiebolag manipulerar resultatet i större utsträckning än publika aktiebolag. Specifikt undersöktes om resultatmanipulering förekom i samband med sänkningen av samfundsskatten från 29 procent till 26 procent år För undersökningen användes bokslut för totalt 4818 aktiebolag i Finland. Totala periodiseringar räknades utgående från balansräkningen och DeAngelos (1986) modell användes för uträkningen av de oförväntade periodiseringarna. Resultatet tyder på att signifikant negativa oförväntade periodiseringar förekommer hos privata aktiebolag under året som föregår skattesänkningen. Studien indikerar dock inga signifikant negativa oförväntade periodiseringar hos de publika aktiebolagen. Vad skillnader i resultatmanipuleringbeteende mellan privata och publika aktiebolag beträffar indikerar studien att privata aktiebolag manipulerar resultatet mera än publika aktiebolag (signifikant på 10 procents signifikansnivå).resultaten av denna studie kan vara av intresse för lagstiftare inför framtida eventuella skattesänkningar. Nyckelord: resultatmanipulering, skatteincitament, samfundsskatt

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING Syfte och avgränsningar Fortsatt disposition RESULTATMANIPULERING Definitioner Metoder för resultatmanipulering Motiv för resultatmanipulering Modeller för identifiering av resultatmanipulering Totala periodiseringar Förväntade och oförväntade periodiseringar Sammanfattande reflektion TIDIGARE STUDIER OM SKATTEINCITAMENT Resultatmanipulering för att minska skattekostnaden Resultatmanipulering i samband med ändring av skattesats FORSKNINGSUPPGIFTEN Datainsamling Metod Hypoteser RESULTAT Deskriptiv statistik Oförväntade periodiseringar hos privata aktiebolag Oförväntade periodiseringar hos publika aktiebolag Jämförelse av de oförväntade periodiseringarna hos privata och publika aktiebolag Sammanfattning DISKUSSION Förslag till fortsatt forskning KÄLLFÖRTECKNING... 50

4 BILAGOR Bilaga 1. Artikelsammanställning över de viktigaste studierna om resultatmanipulering på grund av skatteincitament TABELLER Tabell 1. Distinktion mellan olaglig redovisning och resultatmanipulering Tabell 2. Deskriptiv statistik för de privata aktiebolagen Tabell 3. Deskriptiv statistik för de publika aktiebolagen Tabell 4. Resultat av signifikanstest för privata aktiebolag Tabell 5. Resultat av signifikanstest för publika aktiebolag Tabell 6. Resultat av signifikanstest för jämförelse av oförväntade periodiseringar hos privata och publika aktiebolag Tabell 7. Resultat av signifikanstest för jämförelse av oförväntade periodiseringar hos privata och publika aktiebolag med matchade sampel Tabell 8. Sammanfattande tabell över undersökningens resultat FIGURER Figur 1. Åtgärdskontinuum Figur 2. Sammanfattande figur över innehållet i kapitel två Figur 3. Utvecklingen av samfundsskattesatsen Figur 4. Medianerna för oförväntade periodiseringar hos privata aktiebolag Figur 5. Medianerna för oförväntade periodiseringar hos publika aktiebolag....37

5 1 1 INLEDNING För att redovisningsinformationen skall vara så informativ som möjligt är det nästan en förutsättning att ledningen via redovisningen förmedlar information, det vill säga använder sitt omdöme för att göra redovisningsinformationen mera aktuell och informativ. Å andra sidan innebär ledningens användande av sitt omdöme och mera flexibla redovisningsprinciper möjlighet för earnings management 1, alltså resultatmanipulering (Healy och Wahlen 1999). Trots många olika benämningar och definitioner på resultatmanipulering handlar det kort sagt om styrning och manipulering av företagets redovisning i syfte att nå önskade effekter. Det har forskats en del kring resultatmanipulering, främst angående förekomst och frekvens, men också om incitament för resultatmanipulering. Även olika metoder för att upptäcka resultatmanipulering har tagits fram. Tidigare studier bekräftar att resultatmanipulering existerar inom företag och att resultatmanipulering förekommer för att justera resultatet både uppåt och nedåt i syfte att uppnå exempelvis utsatta mål (Healy och Wahlen 1999). I exempelvis Finland, Sverige och Tyskland torde företagen utöver andra incitament för resultatmanipulering ha ytterligare ett, nämligen skatteincitament. En utmärkande funktion i dessa länders skattesystem är i själva verket sammankopplingen mellan skattesystemet och redovisningen. Det beskattningsbara resultatet är i stort sett samma som resultatet före skatt som rapporteras till aktieägarna. Skattenivån i Finland har varit hög under de senaste årtiondena, vilket gör det dyrt att visa vinster. År 2007 uppgick skatterna i Finland till 43 procent av bruttonationalprodukten. I jämförelse med vissa andra OECD länder såsom Storbritannien (36,1 procent) och Tyskland (36,2 procent) betalas i Finland mycket skatt (Skatteförvaltningen 2010). Det råder därutöver även en generell ovilja i samhället att betala skatt och andelen skattebrott uppgår exempelvis till ca procent av all upptäckt ekonomisk brottslighet (Statsrådet 2009). Måhända att det beror på att skatterna upplevs vara för stora eller också finns ovilja att betala för det som är gemensamt. Bland annat Vahtera (2010) anser att 26 procent samfundsskatt är för mycket. 1 Många olika fraser används för att beskriva det engelska ordet earnings management, bl.a. income smoothing, accounting hocus-pocus, the numbers game och det svenska uttrycket kreativ bokföring.

6 2 År 2008 fanns företag i Finland, vilka totalt stod för en stor del av statens och kommunernas skatteintäkter (Statistikcentralen 2009). År 2008 var samfundens 2 andel av totala skatter och avgifter 17,5 procent (5477 miljoner euro). Samma år stod samfunden för 40 procent av den inkomstskatt som uppbärs av staten. (Skatteförvaltningen 2010) På basen av ovanstående kan tänkas att eventuell resultatmanipulering nedåt kan få effekt på de totala skatteintäkterna. Trots att det finns orsak att misstänka att resultatmanipulering förekommer på grund av skatteincitament i Finland och trots den eventuella inverkan det har på de totala skatteintäkterna har dock inga studier hittills gjorts inom området. 1.1 Syfte och avgränsningar Syftet med denna avhandling är att undersöka om aktiebolagen i Finland manipulerar resultatet på grund av skatteincitament. Avhandlingen begränsas till att behandla resultatmanipulering ur en synvinkel enligt vilken manipulering av resultatet inte anses vara lagstridigt utan kan jämföras med skatteplanering. 1.2 Fortsatt disposition I kapitel två diskuteras definitionen av resultatmanipulering. Metoderna för resultatmanipulering tangeras också kort. Vidare redogörs även för motiv för resultatmanipulering och olika modeller för identifiering av resultatmanipulering presenteras. Skattemässiga incitament för resultatmanipulering behandlas i kapitel tre. Resultat av tidigare studier analyseras och utgångspunkter för undersökningen utformas. Kapitel fyra ägnas åt forskningsuppgiften. Insamlingen av data, metoden för undersökningen och de statistiska hypoteserna beskrivs. 2 Med ett samfund avses i inkomstskattelagen 2 Kap 3 bland annat: staten och dess inrättningar, kommuner och samkommuner, församlingar och andra religionssamfund, aktiebolag, andelslag, sparbanker, placeringsfonder, ömsesidiga försäkringsbolag, lånemagasin, ideella och ekonomiska föreningar, stiftelser och anstalter, utländska dödsbon, andra juridiska personer eller för särskilt ändamål förbehållna förmögenhetskomplex. (Inkomstskattelag /1535)

7 3 I kapitel fem presenteras deskriptiv statistik för det undersökta samplet och därutöver analyseras även resultatet av undersökningen. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av undersökningens resultat. Slutsatser dras i kapitel sex. Avhandlingens syfte besvaras, studiens begränsningar diskuteras och undersökningens resultat ställs i relation till tidigare studier på området. Avslutningsvis ges förslag till fortsatt forskning inom området.

8 4 2 RESULTATMANIPULERING I detta kapitel reflekteras först över begreppet resultatmanipulering. Vidare diskuteras metoder och incitament för resultatmanipulering. Slutligen diskuteras olika modeller för identifiering av resultatmanipulering. Kapitlet utmynnar i en sammanfattande reflektion. 2.1 Definitioner Det finns många och till viss del olika definitioner av resultatmanipulering. En mycket citerad definition är den av Healy och Wahlen (1999:368): Resultatmanipulering uppkommer när ledningen använder sitt omdöme vid uppgörandet av finansiell rapportering och vid struktureringen av transaktioner för att antingen vilseleda någon intressent om företagets ekonomiska prestation eller för att influera resultat av kontrakt som beror på rapporterade redovisningssiffror 3 [egen översättning]. Healy och Wahlen (1999) inkluderar nyckelbegreppen ledningens omdöme och vilseleda i sin definition. Ledningen använder sitt omdöme bland annat vid fastställandet av ekonomisk livslängd för tillgångar och vid val av lagervärderingsmetod. Vad ordet vilseleda beträffar innebär det att intressenterna inte upptäcker resultatmanipuleringen. Följaktligen är resultatmanipuleringen ämnad att föra någon intressent bakom ljuset. Enligt Schipper (1989:92) är resultatmanipulering däremot ett avsiktligt ingripande i den externa finansiella rapporteringsprocessen med syftet att uppnå privat vinning 4 [egen översättning]. Sålunda utgår alltså Schipper från att resultatmanipulering är avsiktligt och tillägger dessutom att syftet är att åstadkomma privata fördelar. Dechow och Skinner (2000) anser att trots att både Healy och Wahlens (1999) och Schippers (1989) definitioner används i vid utsträckning är de svåra att operationalisera, eftersom de är beroende av ledningens intentioner och dessa intentioner är osynliga. Dechow (1994) påstår vidare att ett problem med att fastställa ledningens intentioner är att vissa former av resultatmanipulering inte går att skilja från lämplig periodiserad redovisning. Periodiserad redovisning används för att 3 Earnings management occurs when managers use judgment in financial reporting and in structuring transactions to alter financial reports to either mislead some stakeholders about the underlying economic performance of the company or to influence contractual outcomes that depend on reported accounting numbers (Healy och Wahlen 1999:368). 4 a purposeful intervention in the external financial reporting process, with the intent of obtaining some private gain'' (Schipper 1989:92).

9 5 förbättra prognosvärdet av resultatet genom att låta ledningen dra nytta av informationen den besitter när periodiseringar, uppskov och allokeringar görs. Av tidsskäl ger detta en mera sammanhängande bild av företagets resultat än vad rena kassaflöden skulle ge. Som resultat av periodiseringsprocessen tenderar resultatet att vara jämnare och borde vara mera informativt än kassaflöden. Healy och Wahlen (1999) lyfter i sin artikel fram informationsperspektivet och menar att ledningen kan använda sin handlingsfrihet för att göra den finansiella rapporteringen mera informativ för användarna. Det är dock värt att notera att Healy och Wahlen (1999) inte inkluderar informationsperspektivet i sin egen definition. Dechow och Skinner (2000) påpekar vidare att när resultatmanipulering betraktas utifrån informationsperpektivet väcks frågan om hur långt ledningen kan gå med att hjälpa investerare att forma rationella förväntningar om företagets ekonomiska prestationsförmåga och därutöver fundera över när aktiviteter relaterade till periodiseringar blir resultatmanipulering? Enligt Dechow och Skinner (2000) kan de redovisningsmetoder som äventyrar nationella redovisningsstandarder 5 klassificeras som antingen resultatmanipulering eller ekonomiskt bedrägeri, men det verkar också vara så att val gjorda inom ramarna för nationella redovisningsstandarder kan vara resultatmanipulering. Dechow och Skinner (2000) presenterar en distinktion mellan olagliga redovisningsförfaranden och aggressiva men ännu lagliga förfaranden som faller inom ramen för allmänna redovisningsprinciper, enligt tabell 1. Det finns en klar skillnad mellan olagliga former och under nationella redovisningsstandarder tillåtna former av resultatmanipulering. De tillåtna formerna för resultatmanipulering är dock föremål för ledningens intentioner och därför kan det vara svårt att skilja manipulation från legitima redovisningsval. 5 Generally Accepted Accounting Principles (GAAP).

10 6 Tabell 1. Distinktion mellan olaglig redovisning och resultatmanipulering. Redovisningsval Faktiska kassaflödesval Tillåtet under GAAP Konservativ -aggressiv avsättning- och -försening av försäljning redovsining reservfondspolitik -övervärdering av förvärvad FoU -uppdrivna FoU-kostnader och administrativa kostnader -överdrivna omstruktureringskostnader och avskrivningar Neutrala vinster -vinster som resulterar av ett neutralt förfarande Aggressiv redovisning -underdrivna avsättningar och osäkra fordringar -uppskjutna FoU-kostnader och -uppdriven försäljning administrativa kostnader. -aggressiv minskning av avsättningar och reservfond Ej tillåtet under GAAP Olaglig redovisning -bokning av försäljning innan den genomförts -bokning av påhittad försäljning -bakdatering av försäljningsfakturor -överdrivna lager genom påhittade lagertillgångar Källa: (Dechow och Skinner 2000:239) [egen framställning]. Schilit (2002:29) gör på samma spår en distinktion och beskriver resultatmanipulering som ett kontinuerligt spektrum mellan godartade redovisningsåtgärder och grova redovisningsfel. Godartade åtgärder 1. Förändring av 2. Ibruktagande redovisningsestimat av reserver Figur 1. Åtgärdskontinuum. Källa: (Schilit 2002:29) [egen framställning]. 3.Aktivering av verksamhetskostnader Allvarliga åtgärder 4.Påhittade intäkter

11 7 Scott (1997:295) kallar ledningens privata nyttomaximering för det opportunistiska perspektivet, men anser att det finns ett kompletterande perspektiv på resultatmanipulering som bör nämnas. Det effektiva kontrakteringsperspektivet 6 antar att företagets ägare kan förutse ledningens manipuleringsincitament och därmed justera kompensationen därefter. På samma sätt kan långivare justera räntenivån enligt samma princip. Ledningens möjlighet att manipulera eller styra resultatet i oförutsägbara situationer verkar alltså till samtliga intressenters fördel. En vidare förklaring ges av Jones (1991) som menar att ett företags sammanlagda inkomst över verksamhetens livstid måste vara lika med summan av kassaflödena, vilket innebär att överdrivna och underdrivna resultat jämnas ut över tiden. Jones (1991) och Scott (1997) gör stora antaganden om effektivitetsaspekten av resultatmanipulering, men illustrerar en viktig aspekt, nämligen att resultatmanipulering inte alltid är dåligt. Ronen (2008:28) summerar de olika definitionerna av resultatmanipulering och klassificerar dem som antingen vita, gråa eller svarta. Så kallad vit resultatmanipulering förbättrar genomsynligheten av rapporter, medan grå resultatmanipulering antingen är opportunistiskt eller ekonomiskt effektivt. Svart resultatmanipulering innebär rentav ekonomiskt bedrägeri eller minskning av genomsynligheten i finansiella rapporter. 2.2 Metoder för resultatmanipulering Enligt Ayres (1994) finns det tre olika former av resultatmanipulering: behandling av periodiseringar i resultatreglerande syfte, val av tidpunkt för implementering av obligatorisk redovisningspolicy och skifte mellan tillåtna redovisningsval. Behandling av periodiseringar i resultatreglerande syfte handlar om att ändra uppskattningar som ekonomisk livslängd, möjligheten att driva in fordringar och andra periodiseringar vid årsskiftet för att försöka ändra redovisat resultat i riktning mot ett önskat mål. Trots att denna typ av periodiseringsbehandling ofta är svår att observera direkt kan en analys av mönster i periodiseringarna avslöja att förändringarna i kassaflödet rör sig i en annan riktning än periodiseringarna. (Ayres 1994) En annan form av resultatmanipulering är val av tidpunkt för införande av obligatoriska redovisningsprinciper. Vanligtvis har exempelvis Financial Accounting 6 Benämningen på engelska är: efficient contracting perspective.

12 8 Standards Boards (FASB) standarder antagits med en två eller treårig övergångsperiod före obligatorisk implementering, men tidig implementering har uppmuntrats. Även om inte alla företag berörs av varje ny standard, ger den relativa frekvensen av nya standarder i kombination med långa implementeringstider en möjlighet för ledningen att välja att implementera en viss standard under det år när det är mest gynnsamt för företagets finansiella situation. (Ayres 1994) En ytterligare metod för resultatmanipulering är att byta från en allmänt accepterad redovisningsmetod till en annan (Ayres 1994). Det är exempelvis möjligt att byta från LIFO till FIFO vid lagervärderingen (Ronen 2008:31). Även om ett företag inte kan göra samma typ av ändring av redovisningsmetod för ofta, är det möjligt att göra flera olika typer av ändringar av redovisningsmetod, antingen tillsammans eller var för sig över flera perioder. Dessutom innebär vissa typer av ändringar av redovisningsmetod inte hinder för en senare förändring. (Ayres 1994) Det finns även en annan metod för resultatmanipulering, nämligen real earnings management, som innebär att ledningen manipulerar verkliga aktiviteter. Manipulering av verkliga aktiviteter påverkar kassaflödet och i vissa fall periodiseringarna. Exempel på manipulering av verkliga aktiviteter är att ge rabatter för att tillfälligt öka försäljningen, att ha överproduktion för att rapportera lägre kostnad för sålda varor och minskning av exempelvis forsknings- och utvecklingsutgifter för att minska kostnaderna och därmed förbättra resultatet (Roychowdhury 2006). Ett ytterligare exempel på manipulering av verkliga transaktioner är att sälja anläggningstillgångar. Bartov (1993) presenterar bevis för att ledningen säljer fasta anläggningstillgångar för att undvika negativt resultat och även för att undvika att äventyra skuldkontrakt. 2.3 Motiv för resultatmanipulering Enligt Schilit (2002:28) förekommer resultatmanipulering av tre anledningar: (1) det lönar sig, (2) det är lätt att göra det och (3) det är osannolikt att det uppdagas och ledningen ställs till svars. Schilit påstår vidare att det lönar sig för ledningen att manipulera resultatet om det gynnar dem personligen. Om ledningen belönas då företaget visar ökad försäljning och vinst finns det incitament att påverka redovisningen att visa det. Healy och Wahlen (1999) påpekar att det är populärt att anta att resultatmanipulering förekommer och poängterar vidare att det har varit svårt för forskare att på ett

13 9 övertygande sätt dokumentera det. Den primära orsaken till detta är att identifiering av potentiell resultatmanipulering kräver att forskare estimerar resultatet innan manipulering, vilket inte är lätt. Ett vanligt närmandesätt är att först identifiera olika situationer där ledningens incitament för resultatmanipulering kan tänkas vara starka och sedan se om mönstret av oförväntade periodiseringar 7 överensstämmer med motiven. En kritisk faktor för utformningen av dessa undersökningar är att identifiera incitament för resultatmanipulering. Motiven för resultatmanipulering har generellt delats in i tre kategorier: (1) incitament som har att göra med kapitalmarknaden, (2) incitament som hänför sig till kontrakt och (3) incitament på grund av olika typer av reglering (Healy och Wahlen 1999). Kapitalmarknadsmässiga incitament att manipulera resultatet uppkommer när ledningen uppfattar korrelationen mellan redovisat resultat och företagets marknadsvärde. En studie av Perry och Williams (1994) indikerar exempelvis att resultatmanipulering förekommer vid ledningens uppköp av aktier 8. Vidare har resultatmanipulering upptäckts i samband med börsnotering 9 (Teoh, Welch och Wong 1998a; Spohr 2004;) och incitament för resultatmanipulering verkar finnas även vid nyemissioner 10 (Teoh, Welch och Wong 1998b; Chen 2007;). Studier tyder också på att resultatmanipulering förekommer för att leva upp till analytikers förväntningar (Burgstahler och Dichev 1997; Kasznik 1999; Burgstahler och Eames 2006). Kontraktsmässiga incitament att manipulera resultatet kan tänkas finnas när ett kontrakt mellan företaget och andra parter är beroende av siffrorna i redovisningen. DeFond och Jiambalvo (1994) konstaterar att företag som är nära att äventyra ett skuldkontrakt manipulerar resultatet. Vidare tyder undersökningar på att motiv för resultatmanipulering kan förekomma när ledningens kompensationssystem är kopplat till företagets resultat (Healy 1985; Baker, Collins och Reitenga 2003). Oro för anställningstrygghet kan vidare enligt DeFond och Park (1997) innebära motiv för resultatmanipulering både när det gäller det nuvarande och framtida resultatet. 7 Totala periodiseringar är förenklat resultatet före extraordinära poster minus affärverksamhetens kassaflöde (uträknat med utgångspunkt i kassaflödesanalysen). Förväntade periodiseringar är den del av de totala periodiseringarna som förklaras av variablerna som ingår i beräkningsmodellen. Oförväntade periodiseringar är däremot den del av de totala periodiseringarna som inte går att förklara med beräkningsmodellens variabler. (Healy och Wahlen 1999) 8 Ledningens uppköp av aktier benämns management buyout offers på engelska och förkortas MBO. 9 Det engelska ordet för börsnotering är initial public offering (IPO). 10 Nyemissioner kallas seasoned equity offers på engelska.

14 10 Därutöver finns eventuellt incitament för resultatminskade åtgärder i samband med förbundsförhandlingar (DeAngelo och DeAngelo 1991). Regleringsmässiga incitament för resultatmanipulering uppkommer när rapporterad vinst anses påverka statens och reglerares beteende. Banker nära föreskrivna miniminivåer för kapitaltäckningsgrad har incitament att undvika att misslyckas och därmed undvika kostnader för ökad reglering (Jackson och Pitman 2009). Företag som undersöks för importlättnad eller antitrust 11 verkar även manipulera resultatet för att öka sannolikheten för gynnsam reglering (Jones 1991; Cahan 1992). Vidare kan resultatmanipulering förekomma i samband med övergången till IFRS (Capkun, Cazavan-Jeny, Jeanjean och Weiss 2008). 2.4 Modeller för identifiering av resultatmanipulering I föregående avsnitt behandlades motiv för resultatmanipulering. För att kunna testa förekomsten av resultatmanipulering som följd av ett visst incitament krävs modeller. Avsnittet begränsas till att behandla endast modeller av typen aggregerade periodiseringar 12 eftersom de används mest Totala periodiseringar Det finns två olika sätt att mäta totala periodiseringar 13, antingen kan det göras genom att utgå från balansräkningen eller också kan utgångspunkten vara kassaflödesanalysen. Vid användade av balansräkningen som utgångspunkt som bland annat (Healy 1985) och Jones (1991) gör uppskattas totala periodiseringar på följande sätt: TACCbs =( CA CL Cash+ STDEBT DEP) (1) 11 Antitrust regulation innebär reglering av antitrust laws. Antitrust law är ett begrepp som används i USA istället för konkurrenslag. Konkurrenslagarna uppehåller konkurrensen på marknaden genom reglering. 12 De andra två huvudtyperna av modeller för att upptäcka resultatmanipulering är specifika periodiseringar och frekvensfördelningar. Studier av typen specifika periodiseringar fokuserar vanligen på en industri (t.ex. bankindustrin) i vilken en enskild periodisering är speciellt stor och kräver särskild bedömning. I studier av frekvensfördelningar granskas om företag försöker undvika att presentera vinstnedgångar eller förluster genom att manipulera resultatet. (Healy och Wahlen 1999) 13 Om balansräkningen är utgångspunkten vid uträkningen av de totala periodiseringarna kallas det på engelska balance sheet approach. Om kassaflödesanalysen är utgångspunkten är benämningen cash flow approach.

15 11 TACC bs= CA= CL= Cash= totala periodiseringar utgående från balansräkningen förändring i kortfristiga tillgångar under period t förändring i kortfristiga skulder under period t förändring i kassa, bank och övriga kortfristiga placeringar under period t STDEBT=den kortfristiga delen av långfristiga skulder och andra kortfristiga lån som inkluderats i kortfristiga skulder under period t DEP = (Collins och Hribar 1999) avskrivningar och amorteringar under period t Totala periodiseringar räknas alltså utgående från balansräkningen genom att subtrahera avskrivningarna från förändringen i det icke-likvida rörelsekapitalet. Rangan (1998:108) summerar logiken bakom detta närmandesätt med att kortfristiga periodiseringar reflekteras som ökningar eller minskningar av olika icke-likvida kortfristiga tillgångar och kortfristiga skulder. Således räknas kortfristiga periodiseringar för en period genom att subtrahera förändringen i kortfristiga skulder från förändringen i icke-likvida kortfristiga tillgångar för samma period. Collins and Hribar (1999) anser att studier som använder balansräkningen som utgångspunkt för att undersöka om resultatmanipulering förekommer är missvisande eftersom detta närmandesätt kan introducera signifikanta mätfel gällande periodiseringar. Specifikt innebär detta att om variabeln som används för att indikera resultatmanipulering korrelerar med förekomsten av fusioner, företagsförvärv och avslutade verksamheter blir testen snedvridna och forskare kan dra en felaktig slutsats om resultatmanipulering även om ingen existerar. Collins och Hribar föreslår att användande av kassaflödesanalysen som utgångspunkt är ett bättre sätt att räkna ut de totala periodiseringarna. Bland annat DeAngelo (1986) och Friedlan (1994) använder kassaflödesanalysen som utgångspunkt vid uträkningen av de totala periodiseringarna. Vid användade av kassaflödesanalysen som utgångspunkt räknas de totala periodiseringarna på följande sätt: TACCcf = EBXTit -OCFit (2)

16 12 TACC cf = EBXT it = OCF it = totala periodiseringar utgående från kassaflödesanalysen resultat fore extraordinära poster och avslutade verksamheter för period t operativa kassaflödet för period t Förväntade och oförväntade periodiseringar Följande steg i identifieringen av resultatmanipulering när modeller av typen aggregerade periodiseringar används är att estimera en förväntad mängd periodiseringar. Detta görs genom att dela upp de totala periodiseringarna (TACC) i förväntade periodiseringar (NDACC) och oförväntade periodiseringar (DACC). (Höglund 2010) Totala periodiseringar är följaktligen: TACC t= NDACC t+dacc t (3) Förväntade periodiseringar är den del av de totala periodiseringarna som förklaras av variablerna som ingår i beräkningsmodellen och den del av de totala periodiseringarna som inte går att förklara med beräkningsmodellens variabler utgör oförväntade periodiseringar. (Healy och Wahlen 1999) Problemet är att förväntade och oförväntade periodiseringar inte kan observeras direkt från ett bokslut. Syftet med modeller av typen aggregerade periodiseringar är att estimera de förväntade periodiseringarna 14 (Höglund 2010). Dessa modeller formar en förväntning på mängden förväntade periodiseringar och skillnaden, dvs. hur mycket de verkliga avviker från de förväntade periodiseringarna är oförväntade periodiseringar (DACC=TACC-NDACC). Om detta är en bra indikation på resultatmanipulering beror på modellens förmåga att korrekt förutspå hur förändringar i affärsomständigheterna påverkar periodiseringarna (Spohr 2004). Trots att det är osäkert om oförväntade periodiseringar är en bra indikation på resultatmanipulering används närmandesättet med periodiseringar i studier inom resultatmanipuleringsforskningen. Den uppfattning som ligger bakom forskningen är att periodiseringar återspeglar inkonsekvensen i resultat och kassaflöden som orsakas av redovisningsmässiga val och ledningens användande av sitt omdöme. Om förväntade periodiseringar reflekterar redovisningsmässiga justeringar i kassaflöden på 14 Modellerna som presenteras i avhandlingen har i sin ursprungliga form oftast estimerat oförväntade periodiseringar. I och med att logiken bakom modellerna framkommer tydligare och för att modellerna egentligen handlar om att estimera de förväntade periodiseringarna framställs modellerna i form av förväntade periodiseringar.

17 13 grund av redovisningsprinciper, kan oförväntade periodiseringar fånga upp ledningens justeringar i kassaflödet. (Healy 1985) Vissa påstår dock att ifall resultatmanipulering görs via verkliga transaktioner kan manipuleringen inte upptäckas via modeller som fokuserar på periodiseringar (Jian och Wong 2003). Det anses dock vara mindre kostsamt att utföra redovisningsmässig manipulering än resultatmanipulering via verkliga transaktioner och därför har forskare fokuserat på redovisningsmässig manipulering. Manipulering av periodiseringar syns inte lika lätt som exempelvis byte av redovisningsmetod eftersom byten av redovisningsmetod måste förklaras och motiveras i bokslutet. (Verbruggen, Christaens och Milis 2008) Studier av aggregerade periodiseringar har som tidigare nämndes varit den mest frekvent använda testmodellen för att studera resultatmanipulering. I många studier är avsikten att identifiera oförväntade periodiseringar baserat på relationen mellan totala periodiseringar och hypoteserade förklarande faktorer. Healy (1985) och DeAngelo (1986) var de första att använda denna metod. De använder totala periodiseringar och förändringen i totala periodiseringar som mått på ledningens inflytande över resultatet. Healy (1985) testar sin hypotes om resultatmanipulering genom att ordna observationerna i sitt sampel i grupper baserat på deras hypotetiska resultatmanipuleringsbeteende. Hypotesens riktighet testas sedan genom parvisa jämförselser av totala periodiseringar i medeltal mellan grupper vilka antas ha olika resultatmanipuleringsbeteende. De förväntade periodiseringarna för testperioden utgörs av medeltalet av de totala periodiseringarna (dividerat med ingående balansomslutning) för estimeringsperioden. De förväntade periodiseringarna estimeras på följande sätt enligt Healys (1985) modell: NDACC =. (4) NDACC t = förväntade periodiseringar under period t TACC t = totala antalet periodiseringar under perioden t n= antalet år av data som inkluderats i estimeringsperioden TA i-1= totala antalet tillgångar för företag i under perioden t-1

18 14 De oförväntade periodiseringarna, som används som indikation för resultatmanipulering räknas sedan genom att subtrahera de förväntade periodiseringarna från de totala periodiseringarna. Healy drar slutsatser om graden av resultatmanipulering genom att jämföra resultaten av ekvation (4) för olika grupper. DeAngelo (1986) har däremot ett annat närmandesätt och estimerar företagets förväntade periodiseringar från föregående period och kan därför betraktas som en tidsserie-version av Healys (1985) modell. Enligt DeAngelos (1986) modell beräknas de oförväntade periodiseringarna genom att förändringen i totala periodiseringar från år t-1 till år t divideras med totala tillgångar år t-1. Detta medför att om periodiseringarna ändrar utan att företagets storlek ändrar (mätt i totala tillgångar) förekommer resultatmanipulering enligt modellen. Specifikt får DeAngelo (1986) förväntade periodiseringar såhär: t= ( ) (5) NDACC t= förväntade periodiseringar under period t TACC t-1= totala antalet periodiseringar år t-1 TA t-1= totala tillgångar år t-1 Healy (1985) och DeAngelo (1986) använder förändringen i totala periodiseringar från estimeringsperioden som mått på förväntade periodiseringar under undersökningsperioden. Sålunda innebär det att om de förväntade periodiseringarna ändrar från period till period kommer både Healys (1985) och DeAngelos (1986) modeller att mäta förväntade periodiseringar felaktigt (Verbruggen, Christaens och Milis 2008). Friedlan (1994) frångår restriktionen att förväntade periodiseringar är stationära mellan olika affärsomständigheter. Därutöver anser Friedlan (1994) att totala periodiseringar borde jämföras med omsättningen som är ett mått på den operativa verksamheten istället för totala tillgångar som egentligen rör balansvärden. Detta eftersom periodiseringar hänvisar till företagsaktiviteten, inte balansvärden. För att

19 15 ställa periodiseringar i relation till den operativa verksamheten antar Friedlan (1994) att förväntade periodiseringar är proportionella till försäljningen. Till skillnad från andra mera simpla modeller tillåter den modifierade DeAngelo-modellen förväntade periodiseringar fluktuera mellan perioderna på grund av förändringar i omständigheterna. Modellen indikerar resultatmanipulering om förändringar i totala periodiseringar i proportion till försäljningen förekommer. Den modifierade DeAngelomodellen ger förväntade periodiseringar med hjälp av följande modell: i,t= (6) NDACC i,t = förväntade periodiseringar för företag i under period t TACC i,t = totala antalet periodiseringar för företag i under perioden t-1 REV= omsättningen för företag i under perioden t-1 Den troligen mest populära modellen för identifiering av resultatmanipulering inom resultatmanipuleringsforskningen är Jones-modellen. Jones (1991) har släppt antagandet om konstanta förväntade periodiseringar och skapat en modell som tar i beaktande effekten av företagets ekonomiska utveckling på förväntade periodiseringar (Verbruggen, Christaens och Milis 2008). I Jones-modellen estimeras de förväntade periodiseringarna med en OLS-regression, i vilken förändring i försäljning och avskrivningsbara tillgångar fungerar som förklarande variabler: + + (7) = = = totala periodiseringar under år t för företag i totala tillgångar år t 1 för företag i skillnaden mellan omsättning år t och omsättning år t 1 för företag i

20 16 = = bruttovärde för avskrivningsbara tillgångar för företag i felterm år t för företag i (Jones 1991:211) Parameter estimaten från ekvation (7) kombineras med data från testperioden för att få fram de förväntade periodiseringarna: i t= + (8) De oförväntade periodieringarna (DACC) räknas sedan genom att subtrahera de förväntade periodiseringarna (NDACC) från de totala periodiseringarna (TACC). Den ursprungliga Jones-modellen modifierades av Dechow, Sloan och Sweeney (1995). Orsaken till modifieringen var det faktum att vissa oförväntade periodiseringar mäts som förväntade periodiseringar när en del av intäkterna också manipuleras. Exempelvis kan ledningen rapportera intäkter som ännu inte tjänats in i kontanter, vilket leder till en ändring av intäkterna men också en ändring i kundfordringarna (Verbruggen, Christaens och Milis 2008). Dechow, Sloan och Sweeney (1995) antar vidare att förändringen i försäljning på kredit också är en viktig variabel när förekomsten av resultatmanipulering undersöks och räknar därför ut differensen i intäkter från år t-1 till år t och motsvarande differens för kundfordringarna. Den modifierade Jones-modellen beaktar alltså både ekonomiska transaktioner och företagets kredithantering och därför kan tänkas att den modifierade Jones-modellen är effektivare när det gäller identifiering av resultatmanipulering än den ursprungliga Jones-modellen. En utmaning med både Jones-modellen och den modifierade Jones-modellen är att det behövs en lång tidsserie av data för att en effektiv bedömning av parametrarna ska kunna göras (i ekvation (7) i fallet med Jones-modellen). Vidare anser både Dechow, Sloan och Sweeney (1995) och Peasnell, Pope och Young (2000) att svagheten med Jones-modellen är att den inte lyckas ta fram försäljningsbaserad resultatmanipulering, däremot verkar den modifierade Jones-modell vara mycket effektivare vad det området beträffar. Enligt Peasnell, Pope och Young (2000) samt

21 17 Guay, Kothari och Watts (1996) fungerar både Jones-modellen och den modifierade Jones-modellen dåligt när företag med extrema kassaflöden undersöks. Trots den kritik som framförts mot Jones-modellen används den ändå som grund för fortsatt forskning och en rad med modifikationer har gjorts. Kraven på lång tidsseriedata kan hanteras bättre om Jones-modellen används på tvärsektionell data (DeFond och Jiambalvo 1994). I den modellen fås Jones-modellens koefficienter genom att utföra regressionsanalys på matchade företag, exempelvis på basen av år eller industri. Vidare kan kostnaden för avskrivningar som inkluderas i de totala periodiseringarna tänkas vara olämpligt för resultatmanipulering, vilket lett till att forskare använder Jones-modellen på kortfristiga periodiseringar utan parametern med avskrivningsbara tillgångar (Teoh, Welch och Wong 1998a). Vidare använder bland annat Kasznik (1999) Jones-modellen som bas och inkluderar ytterligare en parameter för förändring i kassaflöden. Kothari, Leone och Wasley (2005) hävdar därtill att lönsamheten också bör beaktas och menar att lönsamhetsanpassade mått på oförväntade periodiseringar är nödvändiga, eftersom periodiseringsmodeller inte korrekt kontrollerar relationen mellan företagets lönsamhet och periodiseringar. Ball och Shivakumar 15 (2006) kompletterar Jones-modellen ytterligare genom att påstå att periodiseringar är en osymmetrisk funktion av ett företags prestation i vilken ekonomiska förluster tidsmässigt bättre fångas upp av periodiseringsprocessen än vinster. Artikelförfattarna menar vidare att modeller för identifiering av resultatmanipulering som inkluderar asymmetrin mellan periodiseringar, förluster och vinster har en högre förklaringsgrad. I flera studier har konstaterats att modellerna som används för att identifiera resultatmanipulering saknar styrka för att upptäcka resultatmanipulering och dessutom påstås att modellerna är specificerade på fel sätt (Dechow, Sloan och Sweeney 1995; Young 1999; McNichols 2000). Att modellerna är specificerade på fel sätt innebär att oförväntade periodiseringar estimeras fel. Ett av de främsta argumenten mot aggregerade periodiseringar är att det finns för lite kunskap om hur periodiseringar beter sig när resultatmanipulering inte förekommer. McNichols (2000) påstår att mängden artiklar som finner bevis på resultatmanipulering kanske indikerar aggressiv resultatmanipulering eller olika slag av felaktigheter och metodfel i testen för resultatmanipulering. En annan tänkbar 15 Ball och Shivakumar (2005) identifierar fyra proxyn för vinster och förluster: kassaflödet under perioden, förändring i kassaflödet, industri-justrerade kassaflöden och marknadsjusterad aktieavkastning. Alla dessa variabler inkluderas i regressionsmodellen som förklarande variabler.

22 18 förklaring till det stora antalet studier som upptäcker resultatmanipulering är så kallade publikationsbias i och med att artiklar som inte kan bevisa resultatmanipulering publiceras med mindre sannolikhet. Snedvridningar och felaktigheter i testen för resultatmanipulering kan ha flera olika orsaker. Modellerna mäter exempelvis ofta oförväntade periodiseringar per industri. Om företag manipulerar resultatet bara för att de förväntar sig att konkurrenterna ska göra det, kommer nivån på oförväntade periodiseringar att underdrivas eftersom den genomsnittliga mängden diskretion inom industrin inkluderas. Dessutom kräver estimering av oförväntade periodiseringar specificering av en estimeringsperiod och en testperiod. Det antas ingen resultatmanipulering äger rum under estimeringsperioden. Givet de redan tidigare nämnda många motiven för resultatmanipulering kan antas vara svårt att bibehålla den uppfattningen. Trots att det finns flera nackdelar med att mäta oförväntade periodiseringar per industri konstaterar Bartov, Goldberg och Kim (2001) att den tvärsektionella Jones-modellen (i vilken ett företags förväntade periodiseringar under en period ges i form av ett jämförbart företags periodiseringar under den perioden) och den modifierade Jones-modellen konkurrerar ut sina tidsserie motparter.

23 Sammanfattande reflektion RESULTATMANIPULERING Definitioner Metoder Motiv Identifiering Vit, grå och svart resultatmanipulering behandling av periodiseringar i resultatreglerande syfte kapitalmarknadsmässiga Aggregerade periodiseringar Resultatmanipulering för att: val av tidpunkt för implementering av obligatorisk redov isningspolicy kontraktsm ässiga totala periodiseringar (utgående från balansräkningen eller kassaflödesanaly sen) v ilseleda skifte mellan tillåtna redovisningsval regleringsmässiga oförv äntade periodiseringar uppnå privat vinning för att göra finansiella informationen mera informativ manipulering av verkliga transaktioner Skattemotiv Modeller: Healy (1 9 85), DeAngelo (1986), Friedlan (1994), Jones (1991), Dechow et al. (1995) + modifikationer Figur 2. Sammanfattande figur över innehållet i kapitel två. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns flera olika syner på resultatmanipulering. I flera fall anses syftet med resultatmanipulering vara att föra intressenter bakom ljuset, medan det utgående från informationsperspektivet kan anses att ledningens utnyttjande av sin omdömesförmåga gör redovisningsinformationen mera informativ för användarna. Definitioner utgående från informationsperspektivet eller där syftet primärt är att vilseleda intressenter är inte lämpliga för denna avhandling eftersom det primära incitamentet defacto antas vara att minska på skattekostnaden. Följaktligen är Schippers (1989) definition, enligt vilken resultatmanipulering är ett avsiktligt ingripande i den externa finansiella rapporteringsprocessen med syftet att uppnå privat vinning mest lämplig för denna avhandling. Schippers definition är allmän och inkluderar metoder för resultatmanipulering som faller inom ramen för nationella redovisningsprinciper (exempelvis konservativ och aggressiv redovisning som presenteras i tabell 1), men

24 20 även bland annat val som faller utanför GAAP, vilket dock inte har någon relevans för avhandlingen i och med att ekonomiskt bedrägeri inte behandlas. Förvaltning av periodiseringar, val av tidpunkt för implementering av obligatorisk redovisningspolicy och skifte mellan tillåtna redovisningsval utgör de tre huvudsakliga formerna av resultatmanipulering. Vidare kan resultatmanipulering ske via manipulering av verkliga transaktioner. Det finns även flera metoder för resultatmanipulering, men specifikt tas inte i avhandligen ställning till på vilket sätt resultatmanipuleringen sker eftersom den kan ske på så många olika sätt. Metoderna för resultatmanipulering antas dock falla inom ramen för vad som är tillåtet enligt nationella redovisningsstandarder. För att identifiera resultatmanipulering krävs kunskap om hur redovisningsinformationen skulle se ut utan effekter av eventuell resultatmanipulering. Ett viktigt steg i denna process är att identifiera incitament för resultatmanipulering. Vanligen har incitamenten för resultatmanipulering delats in i (a) kapitalmarknadsmässiga, (b) kontraktsmässiga och (c) regleringsmässiga incitament. Ofta görs ännu ytterligare indelningar av de olika incitamenttyperna. Skattemotiv som avhandlingen behandlar passar bäst i gruppen regleringsmässiga incitament. Identifiering av resultamanipulering inkluderar flera delmoment. Först räknas i allmänhet de totala periodiseringarna, vilket kan ske med utgångspunkt i antingen balansräkningen eller kassaflödesanalysen. Följande steg innebär identifiering av de förväntade och därmed också de oförväntade periodiseringar, vilka estimeras med hjälp av en modell. Healy (1985) var först ut med en modell för upptäckande av resultatmanipulering. Jones (1991) modell och modifikationer av den används mest idag. Ett av de främsta argumenten mot aggregerade periodiseringar är att för lite kunskap finns om hur periodiseringarna beter sig när resultatmanipulering inte förekommer.

25 21 3 TIDIGARE STUDIER OM SKATTEINCITAMENT I detta kapitel redogörs för skattemässiga incitament för resultatmanipulering. Resultat av tidigare studier analyseras och diskuteras för att forma basen för undersökningen. 3.1 Resultatmanipulering för att minska skattekostnaden Orsaken till varför ett företag kan tänkas ha incitament för resultatmanipulering på grund av skattemässiga skäl är tämligen enkel: skatten är en kostnad och det ligger i företagets intresse att minimera kostnaderna och därmed betala så lite som möjligt i skatt. För att skatteincitament för resultatmanipulering överhuvudtaget skall förekomma krävs i princip att det redovisningsmässiga och skattemässiga resultatet har ett starkt samband. Att redovisningen och beskattningen har starkt samband innebär a) att den finansiella rapporteringen är grunden till den skattemässiga rapporteringen och b) att lagen kräver att flera olika poster skall behandlas på samma sätt i den finansiella rapporteringen som i den skattemässiga rapporteringen. Länder såsom Danmark, Nederländerna och Spanien har svagt samband mellan beskattningen och redovisningen medan sambandet är starkt i bland annat Finland, Sverige och Tyskland. I de sistnämnda länderna där sambandet mellan redovisningen och beskattningen är starkt kan resultatmanipulering ha ekonomiska konsekvenser i form av lägre skatter. (Coppens och Peek 2004) Enligt Ball, Kothari och Robin (2000) föredrar företag i länder med starkt samband mellan redovisningen och beskattningen ett resultat med låg volatilitet. Burgstahler, Hail och Leuz (2006) bygger vidare på detta och konstaterar visserligen att en starkare koppling mellan redovisning och beskattning associeras med mera resultatmanipulering, men menar att denna effekt mildras när det gäller publika företag. Förklaringen till detta beror på i vilken grad redovisningen används för kommunikation. Publika företag använder redovisningen för kommunikationen och därmed är informationsvärdet viktigt. Vad privata företag beträffar är det andra faktorer som styr, exempelvis önskan om att minimera skatterna när redovisningen inte är lika viktig kommunikationsmässigt. På samma spår indikerar Ball och Shivakumar (2004) att ett av de huvudsakliga syftena med privata företags finansiella rapportering är fastställande av skatt. En studie av Burgstahler, Hail och Leuz (2006) antyder också i enlighet med dessa tankar att publika företag i Finland och Storbritannien uppvisar lite resultatmanipulering.

26 22 Coppens och Peek (2004) undersöker privata företag i åtta länder i Europa 16 och utreder om resultatmanipulering förekommer. Artikelförfattarna koncentrerar sig specifikt på att ta reda på om skattemässiga incitament i sådana fall har inverkan. Enligt studien föredrar privata företag i länder där skatteregleringen har stark inverkan på redovisningen ett lågt resultat framom ett högt. Dessutom tyder undersökningen på att privata företag ägnar sig mera åt resultatmanipulering än publika företag i samma land. Coppens och Peek (2004) menar dessutom att privata företag har incitament för resultatmanipulering trots att kapitalmarknadsmässig press inte förekommer hos dem. En ytterligare implikation som studien har är att privata företags resultat inte kanske helt motsvarar den ekonomiska prestationen och ställningen. Goncharov och Zimmerman (2006) analyserar på samma spår skattelagstiftningens effekt på resultatmanipuleringsbeteendet i privata ryska företag. I studien tas hänsyn till höga och låga marginella skattesatser, vilket resulterar i en indelning av företag enligt starka respektive svaga incitament för resultatmanipulering. Resultatet indikerar att företag manipulerar skatter och mängden skattemanipulation ökar med marginella skattesatser. Goncharov och Zimmerman (2006) kommer i enlighet med Coppens och Peek (2004) fram till att privata företag ägnar sig mera åt resultatmanipulering än publika företag. Vidare diskuterar artikelförfattarna informationsperspektivet, men anser att resultatmanipulering sänker kvaliteten på redovisningen oavsett vilken konkret metod som används för att manipulera resultatet. Kasanen, Kinnunen och Niskanen (1996) tangerar skatteincitament ur ett dividendperspektiv och undersöker finska företag under åren Studien presenterar bevis för resultatmanipulering på grund av dividender. Problematiken som artikeln kretsar kring är att det å ena sidan krävs ett visst resultat för att dividend skall kunna utbetalas och att det å andra sidan är dyrt att manipulera resultatet uppåt på grund av skatteeffekter. Artikelskribenterna konstaterar vidare att det finns incitament för att rapportera lågt resultat i allmänhet eftersom beskattningen är knuten till redovisningen. Specifikt, anser Kasanen, Kinnunen och Niskanen (1996) att ifall det icke-manipulerade resultatet är högre än vad som krävs för att betala ut en viss bestämd dividend kan företaget minska på sin skatt via resultatmanipulering nedåt. 16 Länder som inkluderas i Coppens och Peeks (2004) undersökning är: Belgien, Danmark, Franrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Spanien och Storbritannien. Företag i Finland omfattas följaktligen inte av studien. 17 Kasanen, Kinnunen och Niskanen (1996) baserar sin studie på data från åren Då gällde andra regler, vilket bland annat innebär att det då fanns större möjligheter att göra olika former av reserveringar än vad som finns i Finland idag.

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Effekter i moderbolagets redovisning I samband med övergången till redovisning enligt IFRS

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-08-23 Skrivtid:

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 1(8) Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 Bästa delårsresultatet hittills Ökad affärsvolym Lysande aktieaffärer Sponsringen av väg 160 Inga kreditförluster Bästa delårsresultatet

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2012 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2012-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012 Fortnox International AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 212 Fjärde kvartalet 212 Nettoomsättningen uppgick till 41 (453) tkr Rörelseresultatet uppgick till 9 65 (1 59) tkr Kassaflödet från den

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2011 - juni 2012 Nettoresultat av valutahandel: 95 tkr. Resultat före extraordinär kostnad: -718 tkr Extraordinär kostnad har belastat resultatet före

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 20 procent till 23,3 (19,4) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 25 procent till 6,1

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ)

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ) 1 (13) Informationen lämnades för offentliggörande den 16 maj 2012 kl. 12.00. Keynote Media Groups Certified Adviser på First North är Remium AB. Tel. +46 8 454 32 00, ca@remium.com DELÅRSRAPPORT 1 januari

Läs mer

NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE

NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE 1 (6) NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE I noter till bokslutet skall redovisas nyckeltal för kreditinstitutets ekonomiska utveckling och nyckeltal per aktie för de fem senaste

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Kassaflödesanalys genom indirekt. 2011 Bengt Bengtsson

Kassaflödesanalys genom indirekt. 2011 Bengt Bengtsson Kassaflödesanalys genom indirekt metod 2011 Bengt Bengtsson Kassaflödets rekonstruktion Kassaflödesanalys kan i praktiken genomföras på ett flertal sätt. Målet med analysen är dock alltid detsamma, nämligen

Läs mer

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp.

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp. Proformaredovisning avseende Lundin s förvärv av. Bifogade proformaredovisning med tillhörande revisionsberättelse utgör ett utdrag av sid. 32-39 i det prospekt som Lundin AB i enlighet med svenska prospektregler

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000

Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000 Untitled Document Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000 Den positiva utvecklingen för den svenska delen av The Empire fortsätter. Kraftfulla åtgärder har satts in för att få det finska

Läs mer

H1 Communication AB (publ) kvartalsrapport. Happy minds make happy people

H1 Communication AB (publ) kvartalsrapport. Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) kvartalsrapport Q1 2012 Happy minds make happy people Väsentliga händelser under första kvartalet 2012 Under det första kvartalet har H1 startat sitt utökade samarbete med Homeenter

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007

Finnvera Abp. Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007 Finnvera Abp Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007 Resultaträkning för koncernen Teur Not 1-06/2007 1-06/2006 Ränteintäkter 51 183 40 265 Ränteintäkter från utlåning 38 888 28 013 Räntestöd som styrts

Läs mer

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Bokslutskommuniké 2009 01 01 2009 12 31 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Nettoomsättningen har minskat med 12 % i förhållande till föregående år och uppgick till 145 469 tkr (164 402 tkr).

Läs mer

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %).

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). NFO DRIVES AB (Publ.) Org.nr 556529-9293 Delårsrapport 1/1 30/9 2012 Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). Resultat efter skatt

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Delårsrapport Januari mars 2013

Delårsrapport Januari mars 2013 Delårsrapport Januari mars 2013 Period 1 januari - 31 mars 2013 Nettoomsättningen uppgår till 58 992 (43 057) kkr motsvarande en tillväxt om 37 %. Organisk tillväxt uppgår till 7 % Rörelseresultatet uppgår

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice Beskriva processen med att

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

H1 Communication AB (publ.) Kvartalsrapport Q1 2014

H1 Communication AB (publ.) Kvartalsrapport Q1 2014 H1 Communication AB (publ.) Kvartalsrapport Q1 214 1 Viktiga händelser Q1 214 Koncernens nyckeltal Nettoomsättning (MSEK) 25,7 Bruttomarginal 4,3% EBITDA (MSEK) 2,6 EBT 6,19% Eget kapital/aktie* (SEK),62

Läs mer

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK -

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2008 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

3;8<,,:99=,5 1 JANUARI - 30 JUNI 2007 ! "#$%"$&' ( )#*&%$)+#', >, 0-%&&' ( $&+%&+&' >, #-%00'? ( )+#%$&+'? >9 ( *+*%)$"' >&0*%#"$'? >, -.

3;8<,,:99=,5 1 JANUARI - 30 JUNI 2007 ! #$%$&' ( )#*&%$)+#', >, 0-%&&' ( $&+%&+&' >, #-%00'? ( )+#%$&+'? >9 ( *+*%)$' >&0*%#$'? >, -. :%' 3;84 "#$%"$&' ( )#*&%$)+#' >, 0-%&&' ( $&+%&+&' >, #-%00'? ( )+#%$&+'? >9 ( *+*%)$"' >&0*%#"$'? >, -.0%-#)' ( +#0%)-*#'! "#$%"$&' ( )#*&%$)+#', &-%*#' ( $+"%&*.'

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

moderbolagets Försäljningskostnader 1) 206 148 613 Administrationskostnader 1 072 796 989 Totala omkostnader 1 278 648 1 602

moderbolagets Försäljningskostnader 1) 206 148 613 Administrationskostnader 1 072 796 989 Totala omkostnader 1 278 648 1 602 resultaträkning Januari december, MSEK Not 2006 2005 2004 Fakturering m2 562 1 096 2 598 Kostnader för fakturerade varor och tjänster 285 621 2 238 Bruttomarginal 277 475 360 Försäljningskostnader 1) 206

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2015

Delårsrapport Januari-juni 2015 Delårsrapport Januari-juni 2015 Delårsrapport januari juni 2015 Dialect levererar it- och telekommunikation till små- och medelstora företag. Vi erbjuder ett brett utbud av produkter och tjänster och ser

Läs mer

Sida 1 (15) Sida 2 (15) Sida 3 (15) Sida 4 (15) Sida 5 (15) Sida 6 (15) Sida 7 (15) Sida 8 (15) Sida 9 (15) Sida 10 (15) RESULTATRÄKNING 1 Not 2014 2013 Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter 150 250 136

Läs mer

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143 Delårsrapport, Fortsatt fokus på att öka antalet kunduppdrag Under tredje kvartalet 2014 visade Vendator ett negativt resultat. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till -3,2 procent och rörelseresultatet

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Aqeri Holding AB (publ) Delårsrapport januari-mars 2010109

Aqeri Holding AB (publ) Delårsrapport januari-mars 2010109 109 Samarbetsavtal tecknat med IBM, hög aktivitet bland våra kunder Nettoomsättningen för kvartalet uppgick till MSEK 13,1 (29,0). Rörelseresultatet uppgick till MSEK -1,8 (9,4). Resultat efter skatt var

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Positiv resultatutveckling och rekommendation till aktieutdelning Dialect levererar it- och telekommunikation till små- och medelstora företag. Vi erbjuder

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké 212 Bokslutskommuniké Väsentliga händelser under 212 Redan under 211 aviserade vi att planen för att nå ett kostnadseffektivare

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007.

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JULI JUNI 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 30 JUNI 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 133* (103,8) MSEK, en ökning med 28,4 % EBITA

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT 2014/2015 FÖR NOVUS

HALVÅRSRAPPORT 2014/2015 FÖR NOVUS HALVÅRSRAPPORT 2014/2015 FÖR NOVUS Kvartalet oktober -- december 2014/2015 -Nettoomsättningen uppgick till ksek 12 826 (11 958) -Rörelseresultatet uppgick till ksek 1 355 (1 566) -Rörelseresultat efter

Läs mer

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370 Resultaträkningar Kommentarer till de första två tertialen, verksamhetsåret 2013/2014 Ackumulerat rörelseresultat efter 8 månader 55 MSEK (föregående år 13 MSEK) Stabila volymer och marknadsandelar Positiv

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Q3 2011 MOBISPINE AB (PUBL) 556666-6466 (MOBS) 1 NOVEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT Q3 2011 MOBISPINE AB (PUBL) 556666-6466 (MOBS) 1 NOVEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT Q3 MOBISPINE AB (PUBL) 556666-6466 (MOBS) 1 NOVEMBER STYRELSEN FÖR MOBISPINE AB Väsentliga händelser under perioden Mobispine har nu lyckats med överflyttning av i princip samtliga operatörskontrakt

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Q2 2013

DELÅRSRAPPORT Q2 2013 DELÅRSRAPPORT Q2 2013 JOJKA COMMUNICATIONS AB (PUBL) 556666-6466 (JOJK) 22 JULI 2013 STYRELSEN FÖR JOJKA COMMUNICATIONS AB Siffror i sammandrag Januari juni 2013 Januari juni 2013 jämfört med motsvarande

Läs mer

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod 11.7 MARIK AB II MARIKAB expanderar sin verksamhet 0X9. Nedanstående balansräkning (IB o UB) och resultaträkning gäller för 0X9 och du ska upprätta en ny kassaflödesanalys för 0X9 - med hjälp av nedanstående

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 Januari Mars 2015 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (0,0) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 0,5 (-0,6) MSEK. Resultat

Läs mer

RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET

RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET SEPTEMBER 2002 Innehållsförteckning Sid. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 STATLIGA BIDRAG 4 Icke-monetära bidrag 7 Redovisning av bidrag relaterade till tillgångar

Läs mer

Happy minds make happy people H1 COMMUNICATION AB KVARTALSRAPPORT Q3 2011

Happy minds make happy people H1 COMMUNICATION AB KVARTALSRAPPORT Q3 2011 Happy minds make happy people H1 COMMUNICATION AB KVARTALSRAPPORT Q3 2011 Väsentliga händelser under tredje kvartalet 2011 Under tredje kvartalet har det sedan tidigare beslutade effektiviseringsprogrammet

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB CWS Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2009-09-01 till 2010-08-31 Verksamhetsåret i sammandrag, (föregående år) : 4:e kvartalets

Läs mer

Koncernredovisning Repetition

Koncernredovisning Repetition Koncernredovisning Repetition Fördjupad finansiell redovisning Handelshögskolan vid Åbo Akademi BokfL 6:7.1 : Koncerninterna poster och minoritetsandelar I koncernbokslutet skall koncernens resultat och

Läs mer

januari juni 2015 ANDRA KVARTALET 2015 Mätsticka Trekvartbredd JANUARI-JUNI 2015 HÄNDELSER EFTER KVARTALETS UTGÅNG

januari juni 2015 ANDRA KVARTALET 2015 Mätsticka Trekvartbredd JANUARI-JUNI 2015 HÄNDELSER EFTER KVARTALETS UTGÅNG Q 2 Delårsrapport januari juni 2015 Ostnor AB (publ.) Ostnor AB, org nr 556051-0207 Belopp i Mkr kvartal 2 jan-jun helår 2015 2014 2015 2014 2014 Nettoomsättning 288,4 262,1 581,0 487,8 969,0 Rörelseresultat

Läs mer

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Koncernrapport 14 augusti 2015 Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet APRIL JUNI (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade med 4%

Läs mer

Datum för tentamen 2007-11-11

Datum för tentamen 2007-11-11 Skriftligt prov i delkurs Inom kurs eller program Med kurskod Datum för tentamen 2007-11-11 Skrivningsansvarig lärare Affärsredovisning och budgetering 7,5hp Företagsekonomi A redovisning och kalkylering

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2012 - juni 2013 Nettoresultat av valutahandel: 15 tkr. Resultat före skatt: -183 tkr Resultat per aktie före skatt: -0.07 kr. VD: s kommentar FXI kan

Läs mer

Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF

Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF 1 Bilaga 3; Anvisningar blanketter för ekonomisk rapportering till SvFF Denna beskrivnings syfte är att dels underlätta för föreningarna vid den ekonomiska rapporteringen till Svenska Fotbollförbundet,

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

FRÅGA 1: 20 poäng besvaras i svarsmallen

FRÅGA 1: 20 poäng besvaras i svarsmallen FRÅGA 1: 20 poäng besvaras i svarsmallen Är följande påståenden korrekta eller inkorrekta? Om ni anser att påståendet är korrekt så kryssar ni i korrekt-kolumnen i svarsmallen. Om ni anser att påståendet

Läs mer

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Resultaträkning Not 2011-12-31 2010-12-31 Nettoomsättning 1 8 077 988 7 573 717 Fastighetskostnader Drift 2-4

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2010. (januari september) ) 2010. Kvartal 1-3 1 2010)

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2010. (januari september) ) 2010. Kvartal 1-3 1 2010) Göteborg 2010-10-15 Delårsrapport perioden januari-september 2010 Kvartal 3 (juli september) ) 2010 Omsättningen ökade med 73 procent till 7,6 (4,4) Mkr Rörelseresultatet (EBIT) ökade med 1,2 Mkr och uppgick

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 Skurups Sparbank, 548000-7409, får härmed avlämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2010-01-01 2010-06-30. Verksamheten Under första halvåret har stort fokus

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet på balansdagen.

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet på balansdagen. Noter och kommentarer till resultat- och balansräkning. Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens

Läs mer

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet på balansdagen.

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet på balansdagen. Noter och kommentarer till resultat- och balansräkning. Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE ÅRSREDOVISNING 2013/2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM Styrelsen för LanTeam Consulting AB, 556582-7291 får härmed avge årsredovisning för 2013-05-01-2014-04-30. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Bolaget bedriver

Läs mer

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på

Läs mer

Delårsrapport januari-september 2006

Delårsrapport januari-september 2006 DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2006 Delårsrapport januari-september 2006 Nettoomsättningen för årets första nio månader uppgick till 7,5 MSEK (8,2 MSEK för helår 2005) Rörelseresultat -24,5 MSEK (-32,7

Läs mer

Uppgifter föreläsning

Uppgifter föreläsning Linköpings universitet 2015-01-16 IEI - Företagsekonomi Gunnar Eriksson / Peter Johansson Externredovisning B 723G36 vt 2015 Föreläsningsuppgifter för vecka 1 IAS (Föreställningsramen), pkt 1-101 ABL (Aktiebolagslagen),

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Hålabäcks Värmeförening ek för. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01--2011-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars 2014

DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars 2014 DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars Perioden januari - mars i sammandrag Nettoomsättningen för perioden januari - mars blev 41,1 (34,4) Rörelseresultatet för årets första kvartal uppgick till +1,8 (-2,1) Resultatet

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Punkt 18 a) b) För att ytterligare förenkla programstrukturen föreslås inget nytt aktiematchningsprogram.

Punkt 18 a) b) För att ytterligare förenkla programstrukturen föreslås inget nytt aktiematchningsprogram. Punkt 18 a) b) Styrelsens för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) förslag till beslut vid årsstämman den 25 mars 2015 angående långfristiga aktieprogram för 2015 Bakgrund SEB vill vara en attraktiv

Läs mer

Delårsrapport per 2009-06-30

Delårsrapport per 2009-06-30 Delårsrapport per 2009-06-30 DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2009 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 090101-090630. ALLMÄNT

Läs mer

Viking Line Abp Börsmeddelande 14.11.2006 kl.12.00 1(9)

Viking Line Abp Börsmeddelande 14.11.2006 kl.12.00 1(9) Viking Line Abp Börsmeddelande 14.11.2006 kl.12.00 1(9) ÖVERGÅNG TILL RAPPORTERING ENLIGT IFRS Viking Line koncernen övergår vid bokslutet för räkenskapsåret 2005/2006 från finländsk bokslutspraxis (Finnish

Läs mer

Koncernbalansräkning, milj. euro 30.6.2010 30.6.2009 31.12.2009

Koncernbalansräkning, milj. euro 30.6.2010 30.6.2009 31.12.2009 Koncernbalansräkning, milj. euro 30.6.2010 30.6.2009 31.12.2009 TILLGÅNGAR LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar 112,5 105,4 108,3 Goodwill 737,7 649,9 685,4 Materiella anläggningstillgångar

Läs mer

Kiwok Nordic AB (publ) Org. nr. 556665-3068. Delårsrapport 1 juli 30 september 2013

Kiwok Nordic AB (publ) Org. nr. 556665-3068. Delårsrapport 1 juli 30 september 2013 Kiwok Nordic AB (publ) Org. nr. 556665-3068 Delårsrapport 1 juli 30 september 2013 Koncernen Koncernens nettoomsättning för perioden uppgick till 100,0 (50,6) TSEK Rörelseresultatet före av- och nedskrivningar

Läs mer