Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Loklös världsekonomi tappar fart BRIC-länderna i fokus
|
|
- Berit Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Loklös världsekonomi tappar fart BRIC-länderna i fokus Finansoron sprider sig från kreditmarknader till aktiemarknader samt från väst till öst, när oron för en djupare och mer långvarig recession tilltar. Världsekonomin saknar kraftfullt draglok i detta läge. Vi förutser att tredje kvartalets tillväxt blir svag eller negativ i USA, Japan och stora delar av Västeuropa. Tillväxtländerna svarar för en allt större del av den globala tillväxten, men drabbas nu i ökande omfattning av finanskrisen. Tillväxten skiljer sig åt beroende på ländernas storlek och utgångslägen. Även om pessimismen just nu står i centrum för analys av finanskris och konjunktur, finns tre områden som kan underlätta utvecklingen i vårt närområde i Europa: Ekonomisk stimulans och räddningspaket, förbättrade bytesförhållanden när råvarupriser faller och även dollarns förstärkning. Globala trender: försvagning men faktorer som håller emot saknas inte Pessimismen står just nu i centrum för analys av finansmarknader och konjunkturutveckling. Finansoron har förvärrats och många länder har fått lågkonjunktur snabbare än väntat. Studier av hur bankkriser i kombination med kraftiga nedgångar på tillgångsmarknader påverkat den reala ekonomin visar att det ofta tar flera år innan återhämtningen kommer. Kan det bli annorlunda denna gång och i så fall varför? Finns det alls något utrymme för försiktig optimism? Finanskrisen är inte över och effekterna på världskonjunkturen har precis börjat bli kännbara. Detta tar världens börser intryck av. Ingen prognosmakare kan idag förutse djupet och längden i den nedgång vi upplever. Komplexiteten är för stor. Ett lägre förtroende medför ökad osäkerhet om tidpunkten i investeringar och konsumtion många aktörer tenderar att skjuta fram det som inte är akut tills situationen lugnat sig. Den långa period av skulduppbyggnad (leveraging) som omfattat både finansiella företag och hushåll kommer att följas av en period av skuldsanering (deleveraging). Vi har sett att fastighetsmarknader kyls av och att hushållen börjar korrigera sina balansräkningar, vilket medför ett ökat sparande och en svagare konsumtionsutveckling. En skillnad gentemot tidigare större globala kriser är att centralbanker och regeringar mycket kraftfullt agerat för att stimulera finansmarknader och även den reala ekonomin. Räddningspaketen avlöser varandra, räntor sänks och finanspolitiken blir mer stimulerande. Stimulanserna behövs i detta läge. För det första finns idag en insikt om att skuldsanering vanligen följs av en deflatorisk utveckling. Det gäller att hejda att deflation får fotfäste eftersom det brukar vara svårt att eliminera den när den väl uppstått. Kraftig stimulans för att undvika deflation måste sättas in snabbt. För det andra finns lärdomar från depressionen på 1930-talet när den ekonomiska politiken snarare stramades åt, vilket bidrog till att förvärra nedgången i ekonomin. För det tredje ger de kraftiga insatserna en möjlighet att återställa förtroendet, och det är bristen på förtroende både på finansmarknaden och i den reala ekonomin som kan fortplanta sig och skapa en svagare utveckling. En viss förbättring av förtroendet syns nu vilket underlättar situationen på penning- och obligations- Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar,
2 marknaderna (se diagrammet nedan). Samtidigt har situationen på aktiemarknaden förvärrats när oron för recession ökat jan Skillnaden mellan interbankräntor och statsskuldsväxlar (3 månader) Procentenheter USA UK Sverige EMU Japan mar maj jul sep nov jan 07 mar maj jul sep 08 Det finns även flera risker med dessa stimulanser på lite längre sikt. Innebär rädslan återigen för deflation att vi nu lägger grunden för nästa bubbla, precis som hände efter IT-boomen i början av talet? Innebär den kraftiga stimulansen att likviditeten i världsekonomin blir väl stor, och att det inte finns tillräckliga verktyg för att absorbera den när det väl vänder? Tål de offentliga finanserna de stora stimulanspaketen, eller finns risker för inflation och högre räntor? Finns det till och med ett intresse för högre inflation på lite sikt, i syfte att få draghjälp att få ned skuldbördan som är oroande hög på sina håll? Kommer stimulanser som hjälper finansiella företag och kanske även icke-finansiella företag (nu närmast inom fordonsindustrin) snedvrida konkurrensen och även förändra marknaders funktionssätt? En annan gynnsam faktor förutom stimulanser är att när väl utvecklingen i världskonjunkturen är på väg att försämras alltmer, vänder råvaruprisutvecklingen. I alla fall är det gynnsamt för länder som importerar råvaror i stor omfattning. Härmed förbättras kostnadsläget i många företag, eftersom det spiller över i lägre insats- och råvarupriser. Då minskar också den målkonflikt som många centralbanker haft i avvägningen mellan inflation och efterfrågan. Märk väl: Många tillväxtekonomier är beroende av höga råvarupriser och får i sin tur sämre bytesförhållanden som dämpar deras tillväxtutsikter. En tredje gynnsam faktor i alla fall för Europa som länge haft en konkurrensnackdel av starkare valutautveckling, är att dollarn (så länge det håller i sig) stärks vilket ger europeiska exportföretag vissa lättnader. Å andra sidan är denna draghjälp endast marginell när efterfrågetrycket som helhet i världsekonomin avtar. Slutsats: Finanskrisen och lågkonjunkturen oroar. Det är svårt att avgöra längden och djupet i nedgången. Samtidigt finns några förmildrande faktorer som i detta läge hjälper inte minst delar av Europa, såsom ekonomiskpolitisk stimulans, bättre bytesförhållanden med lägre råvarupriser och dollarförstärkning. Att göra revideringar av vår globala prognos känns inte meningsfullt. Fortfarande kan en BNP-tillväxt på 3 % nästa år vara möjlig att åstadkomma, men riskerna tynger klart på nedåtsidan. För det första sprider sig finanskrisen alltmer till tillväxtländerna. Dessa svarar för mer än 75 % av global tillväxt, vilket innebär att en lägre tillväxt i dessa länder skulle få den globala prognosen att vika markant. För det andra finns fortfarande risken för fler negativa överraskningar vad gäller själva finanskrisen, liksom dess påverkan på den reala ekonomin. Inte minst utvecklingen i ett antal hedgefonder, försäkrings- och riskkapitalbolag kan komma att skapa oro. För det tredje har bankkrisen följts av en börskris, och valutakriser i spåren av dessa andra typer av finanskriser är inte ovanliga. Detta är redan synligt i ett antal mindre länder. Ett okontrollerat dollarfall kan verka avlägset i dessa tider när dollarn stärks, men kan inte uteslutas. En sådan utveckling skulle förvärra både finansmarknaderna och konjunkturläget väsentligt. Slutligen, räntesänkningar välkomnas i detta läge, inte minst i Europa. De borde underlätta för alla skuldsatta aktörer, men i ett läge där efterfrågan och utbud på krediter avtar markant minskar effekten. Vi är inte där än, men något att tänka på när vi haft lågkonjunkturen en tid. Lärdomar ingen mening att vänta Även om det kan vara klokt att avvakta med att förändra regelverk tills finanskrisen avtagit, är det likväl önskvärt att redan nu reflektera över vilka lärdomar som kan dras efter det som hänt. Här följer några frågeställningar: 2 (6)
3 1) Subprimekrisen kan relateras till både mikroekonomiska och makroekonomiska sprickor. Mikro representeras av regelförändringar drivna av politiker och incitmentssystem uppbyggda av marknadsaktörer. Makro representeras av centralbankers penningpolitik, valutaregimer och uppkomsten av några få stora länders sparandeobalanser. Att förstå krisens uppkomst kräver en bättre koppling mellan mikro och makro hur ska detta hanteras inom utbildning & forskning, politiken, centralbanker, o s v? 2) Penningpolitiken har inte tagit hänsyn till finansiell stabilitet när tillgångspriserna steg, men däremot när de fallit. Finns risk för att penningpolitiken även i fortsättningen blir asymmetrisk? Många av dem som idag förordar större inslag av hänsyn tagen till finansiell stabilitet i räntepolitiken, var tidigare nöjda med att enbart fokusera på konsumentpriser. Det gäller således att inte glömma bort betydelsen av tillgångspriser och kreditexpansion och andra liknande faktorer även när utvecklingen blir mer gynnsam. 3) Kommer Basel 2 klara utmaningarna för hur den finansiella sektorn ska regleras eller måste ett modifierat regelverk utformas? Finanssektorns procyklikalitet kanske inte tillräckligt tas hänsyn till? Finns det spärrar mot att systemrisker uppkommer? Basel 1 gav upphov till innovativa lösningar för att undkomma regelverket; vilka sådana drivkrafter finns i Basel 2? 4) Finanskriser kommer alltid att uppstå, men 112 bankkriser i 93 länder under de senaste 30 åren reser ändå frågor om grunderna för hela det globala finansiella systemet. Kreditavregleringar ger stimulans som ofta inte motverkas av en tillräckligt stram ekonomisk politik. Vilken roll bör överstatliga organ som IMF, Världsbanken, BIS ha? På vilket sätt kan tillväxtekonomierna utforma en politik som stärker den inhemska efterfrågan och attraherar kapital snarare än tvärtom? Hur bör sparandet uppmuntras i de rikare länderna, eller kommer det som en naturlig följd av den period av skuldsanering vi nu ser början av? Hur kan protektionism undvikas när nationer värnar om de egna aktörerna, och kan globaliseringen få fortsätta trots marknaders och det finansiella systemets inneboende instabilitet? Kriser ger nästan alltid upphov till nytänkande. Det är det positiva med de prövningar vi just nu går igenom. Förhoppningsvis skapas också bättre insikt om hur finanskriser ska kunna begränsas, utan att det behöver innebära alltför strama regleringar, kapitalkontroller, ökade handelshinder och en alltför stor riskaversion. Förhoppningsvis ges också möjlighet (en möjlighet som också behöver tas) att koppla samman det finansiella systemet och handeln med uthållig tillväxt i både ett socio-politiskt och ett klimat- och miljöperspektiv. Klimatfrågorna bör inte skjutas upp, utan snarare integreras med den ekonomiska politiken i sin helhet. USA offentliga finanser försämras Den 30 oktober får vi ett förhandsbesked om hur den amerikanska ekonomin har utvecklats under det tredje kvartalet i år. Redan denna vecka kan Federal Reserve ha sänkt sin styrränta ytterligare en gång från nuvarande 1 ½ %. Efter en uppgång med 0,9 % första kvartalet och hela 2,8 % andra kvartalet, är en rimlig prognos för BNP en tillbakagång. Även om USA inte strikt tekniskt befinner sig i en recession (med två kvartal i rad med negativ tillväxt) är den allmänna uppfattningen att känslan av recession redan infunnit sig. Det visar sig bland annat på arbetsmarknaden. Hittills i år har den amerikanska arbetsmarknaden förlorat jobb. Fortfarande är fallet i antalet sysselsatta inte fullt lika stort som vid tidigare lågkonjunkturer. Det är rimligt att förvänta sig att sysselsättningen minskar med 1 ½ % eller mer, d v s en bit utöver de 0,7 % vi sett t o m september. USD (billions) Budgetbalans, miljarder USD Source: Reuters EcoW in Även offentliga finanser får nu känna av finanssektorns procyklikalitet. När budgetunderskottet minskade (enligt diagrammet ovan för budgetåren ) var drivkrafterna goda vinster i finanssektorn och en omfördelning till de rikaste (som också betalar mer i skatt). När budgetunderskottet för 2008 nu beräknats till 455 miljarder USD har drivkrafterna börjat gå åt det 1 Budgetåret sträcker sig från oktober till september. 3 (6)
4 omvända hållet. Hittills motsvarar underskottet ca 3,2 % av BNP. Mer är att vänta. Lågkonjunktur och de finansiella räddningspaketen väntas driva upp andelen till 5 % av BNP för Detta är den mer optimistiska bedömningen. Ytterligare stimulanspaket liknande det som Centralbankschefen Ben Bernanke förordade den 20 oktober och som kostar 150 miljarder USD skulle förstora budgetunderskottet. Irakkriget är ett annat osäkerhetsmoment. Den nya presidentens vallöften innebär ytterligare frågetecken. Även om dessa inte kommer att kunna infrias fullt ut finns anledning att förvänta sig att finanspolitiken blir mer expansiv de kommande åren, inte minst om Barack Obama vinner valet. En del bedömare förutser ett underskott på 1000 miljarder USD, vilket skulle motsvara ungefär 7 % av BNP. Det skulle vara det största underskottet i modern tid, både i absoluta tal och som andel av BNP. Andelen 5 % av BNP skulle vara det största underskottet sedan Den amerikanska statsskulden understiger fortfarande 40 % av BNP. Det låga ränteläget skapar en bild av ett hanterbart läge. Å andra sidan kan skulden behöva korrigeras med hänsyn till nationaliseringen av bolånejättarna Fannie Mae och Freddie Mac. En skuldkvot kring % är kanske mer realistisk redan idag. Dessutom kommer flera år av stora budgetunderskott snart göra sig gällande. Frågan är dock om inte ränteläget kommer att behöva anpassas uppåt för att ta hänsyn till en större skuldbörda. Sparande i procent av disponibelinkomst Amerikanska hushålls sparkvot och skuldkvot <---- Sparkvot Skuldkvot ---> Historiska genomsnitt Skuld som andel av disponibel inkomst Tillgångsprisernas utveckling har också varit gynnsam under långa perioder, vilket minskat behovet av sparande när förmögenheterna stiger i alla fall. Främst de rikare grupperna har konsumerat mer och sparat mindre än tidigare, enligt San Fransisco Federal Reserve Board. Slutsatserna för framtiden är att hushållen kommer att vilja återställa sina förmögenhetspositioner, inte minst när det gäller pensionerna. Dessutom bidrar en vikande arbetsmarknad till att försiktighetssparandet (eller buffertsparandet) ökar. Därmed inverkar ett högre sparande också på konsumtionsutvecklingen och dämpar den trendmässiga BNPutvecklingen de närmaste åren. Det är detta som är perioden av deleleveraging. Det finns också anledning att förvänta sig att amerikanska hushållssparande blir något mer likt det som andra industriländer uppvisar (inte minst om lärdomarna ovan innebär att den ekonomiska politiken också uppmuntrar till det). Japan satsar också på stimulanser Efter sex år av tillväxt i den japanska ekonomin har finanskrisen och den globala lågkonjunkturen dämpat Japans tillväxtutsikter. Procent Japans utveckling av BNP och konsumentpriser i årstakt KPI---, BNP--- Exporten är en viktig komponent som nu hamnat i motvind: Dels har de amerikanska och europeiska marknaderna vikit, dels har yenen påverkats av flykt till säkerhet i relativa termer. Japanerna tar hem tillgångar. Carry-trade (där yenen användes för att finansiera investeringar med högre avkastning) nystas upp och går i motsatt riktning. Därmed har yenen stärkts från 110 till 94 yen per dollar de senaste två månaderna. Japanska företag påverkas av sämre marknadstillväxt, och ett högt kostnadstryck som givit utslag på inflationen. Främst småföretag påverkas negativt. Bytesförhållandena borde förbättras nu när råvarupriserna faller tillbaka. Detta mildrar utvecklingen av de försämrade vinstutsikterna i japanska 4 (6)
5 företag. Framtidstron är låg i både företag och bland hushåll. Arbetslösheten har stigit med knappt 1 procentenhet det senaste året och uppgår nu till 4,2 %. Taro Aso, Japans premiärminister sedan slutet av september i år (när Yasudo Fukoda avgick) synes inte förorda nyval, trots spekulationer om ett sådant i november. Istället ligger fokus på ett redan beslutat stimulanspaket värt 18 miljarder USD, och förväntningar på ett betydligt större paket (upp emot 115 miljarder USD). Vissa bedömare är oroliga för Japans redan svaga statsfinanser. Även om tillväxtutsikterna nu försämras, och utvecklingen i övriga Asien får en ökande betydelse, har japanska banker/företag ett försteg och kan vara med i strukturaffärer världen över (likt Mitsubishi som blir delägare i Morgan Stanley). Västeuropa finanskrisens effekter på realekonomin bara i sin början Storbritanniens BNP krympte med 0,5 % tredje kvartalet jämfört med kvartalet innan. Det är den största nedgången sedan Även andra kvartalet uteblev tillväxten. Pundet har nu nått den lägsta nivån mot dollarn sedan Indikatorer för Eurozonen tyder också på en negativ tillväxt för tredje kvartalet, såsom inköpschefsindex, exportorderingång och detaljhandel. BNP-tillväxten mätt i årstakt faller brant, men är fortfarande positiv, förutom i Italien. Percent BNP-tillväxt i årstakt i ett antal euroländer samt Storbritannien Storbritannien Spanien Frankrike Euroområdet Tyskland Italien Till skillnad från USA är kreditåtstramningen ännu inte lika utbredd, och därmed finns risk att effekterna på den reala ekonomin kommer att tillta under resten av året och under nästa år. Samtidigt kommer centralbankerna att ta hänsyn till de svagare tillväxtutsikterna och den lägre inflationen. Den 6 november får vi besked om hur både ECB och Bank of England agerar. För svenska företag är utvecklingen i Västeuropa i fokus. Här finns en stor del av volymerna i den svenska exporten. Den snabba nedgången i Europa har också påverkat svenska företag, arbetsmarknaden och utsikterna för BNP-utvecklingen. Samtidigt oroas våra företag alltmer också av en svagare konjunktur i tillväxtländerna, vilka hittills hållit uppe tillväxten i orderläget för en del av företagen. Tillväxtekonomierna påverkas alltmer av finansoron Av största intresse är hur väl tillväxtekonomierna kan stå emot finanskrisen. De utgör idag en avgörande del av den globala tillväxten. Bankerna i Asien, Latinamerika och Central- och Östeuropa har få subprimerelaterade tillgångar, eller andra giftiga värdepapper. Däremot har dessa regioner gynnats av tillgången till kapital och för några av dem (råvaruproducenter) har de också haft lyckan att se råvarupriserna skjuta i höjden. Nu ser vi ett antal oroande tecken: Valutaoro märks framför allt i Latinamerika och i Central- och Östeuropa. Ryssland har tillräckliga reserver för att hejda rubelns försvagning, men svårare är det för Ukraina och Ungern som approcherat IMF. Valutaoro är särskilt negativt för länder med stor upplåning/utlåning i utländsk valuta. Kapital flyr tillväxtländernas börser för att söka sig till tryggare hamnar. En del länder har tappat halva börsvärdet sedan årsskiftet, medan t ex de ryska och ukrainska börserna tappat %. Kredittillgången har minskat kraftigt och detta får effekter på tillväxten. Inflödet av direktinvesteringar bedöms också falla tillbaka med 30 % för tillväxtländerna som helhet, jämfört med fjolåret, vilket innebär att en del mer sårbara ekonomier (med dubbla underskott i bytesbalans och budget samt med oroande hög inflation) får räkna med större tapp. De baltiska länderna har både externa och interna obalanser, och riskerar en sämre utveckling av direktinvesteringar. Däremot har de goda offentliga finanser, även om dessa gradvis kommer att försämras. Samtidigt minskar bytesbalansunderskotten och inflationen nu till följd av konjunkturutvecklingen, men det 5 (6)
6 gäller att de kan komma ned till uthålliga nivåer också i ett mer långsiktigt perspektiv. Stater går in med räddningspaket. Detta sker trots att bankerna i grunden är sunda, men även dessa banker påverkas av det låga förtroendet på interbankmarknaden. Det finns också exempel när banksystemet är instabilt. Ukraina är ett sådant exempel där banker nu har gått omkull. Kina och andra länder uppvisar avmattning. Alla länder kommer att känna av en nedgång, men magnituden skiljer sig mellan länder. Kina har varvat ned från tvåsiffriga tillväxttal till 9 % tredje kvartalet. Gigantiska valutareserver (drygt 1900 mrd USD) och överskott i bytesbalansen ger Kina försteg för att klara ekonomin. Detsamma gäller t ex i Ryssland där finanskrisen skakat om landet, inte minst oligarkerna som fått se sina förmögenheter krympa. Tillgångspriser faller även i tillväxtländer. I Kina faller huspriserna. Det kan få politiska och sociala effekter för människor är inte vana vid prisfall, och kräver kompensation. Om regeringen möter denna utveckling med ett ökat byggande för att stärka husköpkraften, finns oro för än mer fallande priser. Å andra sidan kan en fortsatt urbanisering vara motverkande. För Ryssland och många andra råvaruproducenter i t ex Mellanöstern och Latinamerika är det i stället de lägre råvarupriserna som är i fokus. Under de goda åren var många överens om att bytesbalansunderskotten var en fråga om benign neglect, d v s rimliga med hänsyn till att dessa länder var tillväxtländer. Nu ser de flesta på underskotten som malign neglect och allt annat än hälsosamt. I många fall har underskotten växt alltför kraftigt. Det behövs likväl en mer differentierad diskussion som inkluderar vad kapital används för. Är det konsumtion eller är det investeringar i långsiktigt ökad konkurrenskraft? I detta läge gör finansmarknader knappast skillnad, men i ett längre perspektiv borde det löna sig för tillväxtländerna att inse och framhålla skillnaden. Tillväxten kommer att skilja sig åt mellan tillväxtländerna när lågkonjunkturen blir global. Flera mindre länder påverkas av en svagare exportorderingång. Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (de viktiga BRIC-länderna med en relativt stor inhemsk tillväxtlogik) växer betydligt långsammare men de förutses inte få en kollaps med hänsyn till deras relativt gynnsamma utgångsläge. Cecilia Hermansson Swedbanks Ekonomiska sekretariat Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, Swedbanks Månadsbrev om den Globala Ekonomin ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. 6 (6)
Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA
Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merFortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA
Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande
Läs merÄr finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson
Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig
Läs merSwedbank Analys Nr 2 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag
Läs merFinanskrisen försämrar utsikterna
Swedbank Östersjöanalys Nr 18 1 november 28 Ryssland och Ukraina Finanskrisen försämrar utsikterna Sedan vi publicerade Östersjörapporten den 25 september har tillväxtutsikterna för regionen blivit svagare
Läs merDen inhemska ekonomin är akilleshälen
Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat
Läs merNågra lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Läs merSkuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!
Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten
Läs merMånadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Nr
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Gröna skott syns mest i psykologin uthållig tillväxt dröjer Hittills har ljusglimtar i konjunkturen mer handlat om en starkare
Läs merVart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen
Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna
Läs merCATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING
Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen
Läs merAgenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs
Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr
Läs merHur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?
Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Läs merTio år efter finanskrisen
Swedbank Östersjöanalys Nr 16 18 augusti 28 Ryssland Tio år efter finanskrisen Rysslands ekonomi har stärkts betydligt det senaste decenniet, medelklassen ökar i antal och landets valutareserver är idag
Läs merSwedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank
Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??
Läs merMakrokommentar. Januari 2017
Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merVad händer om huspriserna i USA rasar?
Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.
Läs merSveriges ekonomi fortsätter att bromsa
Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merVart tar världen vägen?
Vart tar världen vägen? PPT, 26 november 2012 Klas Eklund Senior Economist, SEB Snabb överblick Världsekonomin: Splittrad men trist bild USA: Ljusglimtar, men ännu ingen riktig fart Kina: På väg att bottna
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
Läs merEffekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden
Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets
Läs merSwedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?
Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merMånadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson 2008 09 18 Tydligare inbromsning i konjunkturen när finansoron tilltar Finansoron har förvärrats och det är oundvikligt
Läs merMånadsrapport december 2009
Månadsrapport december 2009 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt en modellportfölj. Utifrån modellportföljen visas här en kundportfölj
Läs merVart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015
Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Fågelperspektivet Global konjunktur & finansiella slutsatser Svensk ekonomi & riksbanksutmaningar
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merFortsatt skakig global konjunktur
Fortsatt skakig global konjunktur Industriarbetsgivarna, uppdatering av konjunkturläget den 15 december 2015 Under hösten har mönstret från de senaste fem åren upprepats: I takt med att året fortskrider
Läs merAlternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merMånadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Nr 3 2010 04 16
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Tillväxtländerna driver den globala tillväxten och industriländerna halkar efter störst är utmaningarna i Europa Världshandel
Läs merMakroanalys januari-mars 2012
Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Läs merSwedbank Investeringsstrategi
Swedbank Investeringsstrategi Oktober 2014 1 Vilken skillnad gör strategisk och taktisk allokering för portföljen? Strategisk allokering (fördelning) Strategisk allokering är det portföljutseende som passar
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.
Läs mer12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS
12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005 Vår aktuella Kinapanel: Temperaturen har sjunkit något Enligt vår senaste Kinapanel i september i år har överhettningsindikatorn sjunkit till 6,6 jämfört
Läs merInköpschefsindex tjänster
2011 01 05 PMI tjänster steg till 66,0 i december: Konjunkturläget i tjänsteföretagen fortsätter att förbättras Totalindexet för inköpschefsindex för tjänster (PMI tjänster) steg till 66,0 i december 2010
Läs merFlera tuffa år väntar USA
Swedbank Analys Nr 10 21 oktober 2009 Flera tuffa år väntar USA Skillnaderna i prognoserna över den amerikanska BNPtillväxten för nästa år är stora (0,7-3,9 %), vilket avspeglar osäkerheten kring USA-konjunkturen.
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 102 mnkr och stadens borgensåtagande var 146 mnkr för bolaget. Den totala skulden
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merChefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget
Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt
Läs merMakroanalys okt-dec 2012
Makroanalys okt-dec 2012 SAMMANFATTNING Eurokrisen fortsätter att styra konjunkturen och den ekonomiska tillväxten Amerikansk och kinesisk konjunkturdata visar tydliga tecken på förbättring Ingen snabb
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:1 20 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merRiksbanken och fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merEkonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 5 november 2013 Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker Under de senaste månaderna har det kommit uppmuntrande tecken på en
Läs merFinansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014
Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen
Läs merRÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID
RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga
Läs merMakrokommentar. November 2013
Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008
Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.
Läs merSwedbank Analys Nr 3 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är
Läs merVECKOBREV v.19 maj-13
Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merSwedbank AsienAnalys Nr 15 17 december 2012
Swedbank AsienAnalys Nr 15 17 december 2012 Efter Japans parlamentsval hur påverkas ekonomin? Den japanska befolkningen har snarare valt bort DPJ än valt in LPD. Med stödpartiet Nya Komeito får LPD en
Läs merMakrokommentar. November 2016
Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.
Läs mer21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
Läs mer4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD
4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra
Läs merPenningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Läs merKONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Läs merBJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars
BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.
Läs merMånadsrapport januari 2010
Månadsrapport januari 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i
Läs merMakroekonomiska risker och möjligheter för Sverige
Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend
Läs merMånadskommentar, makro. Oktober 2013
Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs merInköpschefsindex tjänster
2011 02 03 PMI tjänster sjönk marginellt till 65,9 i januari: Tjänsteföretagens expansion fortsätter Totalindexet för inköpschefsindex för tjänsteföretagen (PMI tjänster) sjönk till 65,9 i januari från
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 644 mnkr. Det är en ökning med 23 mnkr sedan förra månaden.
Läs merFinanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson
Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merFinansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) november 2008
Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) november 2008 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 13 721 mnkr. Det är en ökning med 497 mnkr sedan förra månaden. Räntan för
Läs merMakroanalys juli-okt 2012
Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående
Läs mer30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC
30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC Vikten av konsumenten lyfts ofta fram när man pratar om den amerikanska ekonomin. Det är dock inte lika vanligt att dess europeiske motsvarighet får
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merEkonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E
konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 8 september 2016 utvärderade CB-rådet de ekonomiska
Läs merEkonomisk rapport Översikt
Ekonomisk rapport Översikt Utgåva 34 / 2017 2018 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 13 december 2018 beslutade ECB-rådet att avsluta nettotillgångsköpen
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merSådana kriser är mycket ofta förekommande, när man se på hela världsekonomin. Reinhart och Rogoff räknar med 35-40 skuld kriser bara sedan
Placeringsrådet i Falun den 22 oktober 2012 Till hälften genom krisen Det är lätt att glömma att den kris världen är inne i började redan i slutet av 2007. Det hade då länge pågått spekulation på bostadsmarknaden
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merMakrokommentar. Januari 2014
Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.
Läs mer