Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 1 2012. En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms"

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms

2 Nr ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: INNEHÅLL Nummer TILLBAKA I STORMSKOGEN Nästa nummer utkommer 5 april TEMA: Energi Omslagsfoto: Pär Fornling Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: Fax: E-post: Redigeringsansvarig: Anne-Charlotte Morgan Telefon: E-post: ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: Annonsmaterial: PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Urban Blomster och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2008: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö Sverker Henckel går har gått från en storm till en annan. På Södra arbetade han med Gudrun. De erfarenheterna kommer väl till pass när han nu, som inspektor på Norrskog, är mitt uppe i arbetet efter Dagmar. Foto: Pär Fornling 5 LEDARE: Kritiken om bristande miljöhänsyn vid avverkningar vilar på lös grund. 6 PROFILEN: Gunilla och Lars-Ivar bjuder in alla kommunens skolbarn till skogsgården. 10 NÄRINGSPOLITIK: Nu kommer lärdomarna från Gudrun och Per till nytta. 12 STORMEN: En kamp mot klockan och barkborrarna. 16 FÖRETAGANDE: Föreningen tittar bortom lågkonjunkuren och investerar miljardbelopp. 18 DEBATT: Missvisande beskrivning av hotade arter. 20 FORSKNING: Digital revolution underlättar för skogsägarna. 21 SKOGSSKÖTSEL: Fem tips för bra tillväxt och lönsamt skogsbruk. 22 MARKNAD: Inget slår virkespriserna under koreaboomen. Dyster konjunkturrapport. 23 ÄLGSKADOR Plantering med betesskador på alla tallarna! Den nya älgförvaltningen lägger ramarna för älgjakten. Chans för markägarna att träda fram i älgskötselområdet. 30 FÖRYNG- RING: Förädlade plantor på gång som växer 35 procent Foto: Pär Fornling bättre. 32 EKONOMI: Fem praktiska tips för att få ordning på ekonomin. 34 SKOGSGÅRDEN: Goda råd inför generationsskiftet. 36 TEKNIK: Gripen fi xar det mesta. 38 TEKNIK: Den gamla traktorn ett bra alternativ till fyrhjuling. 45 NAMN & NYTT: Trä i tiden. 46 KRÖNIKAN: Från ett händelserikt år till ett annat. OXEN MINILUNNARE Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN VI SKOGSÄGARE 1/12 3

3 En välkommen dialog En lång skugga faller från Skogsstyrelsens kontroll av miljöhänsyn vid avverkningar. I den slagskuggan har enskilda skogsägare och hela det svenska skogsbruket förpassats till skamvrån på osäkra grunder. Myndigheten har själv, hedersamt nog, dubbelkollat det egna arbetet. Resultaten är häpnadsväckande. I över hälften av fallen gör tjänstemännen helt olika bedömningar. Drygt hälften av de hyggen som underkänns av den ene kontrollanten godkänns av den andre och vice versa. Träffsäkerheten är med andra ord inte större än det statistiska utfallet av att kasta krona och klave. DET HANDLAR OM att kontrollera den generella hänsynen genom så kallade polytaxinventeringar. Det är ungefär lika krångligt som ordvalet antyder. Arbetet börjar med att Skogsstyrelsen väljer ut ett antal hyggen som kontrolleras i hemlighet både före och efter avverkningen. Man kollar om det lämnats trädridåer vid vattendrag, död ved, gamla träd och en massa andra saker. Resultaten som presenterats av den här manövern är nedslående. Myndigheten har basunerat ut att över en tredjedel av skogsägarna inte klarar miljöhänsynen. Nu visar det sig att resultaten i sig inte är till förlitliga. Men frånsett det är påståendet lika nyanserat som en stoppsignal med två lägen: rött och grönt. FÖR ATT BLI underkänd räcker det att missa en enda detalj. En skogsägare kan ha gjort rätt till 95 procent (plus en del extra miljöhänsyn genom certifieringen) och ändå få underkänt. Om skolan haft samma rigida betygssystem skulle det bli många år i varje klass. Alla rätt på alla prov, annars blir det underkänt. Efter mycket kritik testade Skogsstyrelsen det egna kontrollsystemet. Helt oberoende av varandra kollade två tjänstemän samma hygge och i drygt häften av fallen kom de alltså till olika resultat. Det är faktiskt inte så konstigt. Att mäta och kontrollera miljö hänsyn på ett objektivt sätt är inte lätt och ger utrymme åt olika tolkningar. Myndigheten har inte gjort det lättare genom ett komplicerat system med liten insyn och en haltande pedagogik för att bättra på resultaten. Att det nu visat sig rättsosäkert förvånar inte. Det blir en sorts skönhetstävling och skönheten sitter som bekant i betraktarens öga. Det hela blir ganska subjektivt. I ÄRLIGHETENS NAMN har Skogsstyrelsen ingen lätt uppgift och det är utmärkt att man nu, på eget initiativ, tagit tag i problemen. Myndigheten inser att något är fel och har har inlett ett så kallat dialogprojekt där man försöker hitta nya vägar att värna och kontrollera miljöhänsynen, vilket är angeläget. Mycket kan helt säkert bli bättre och systemfel i kontrollsystemet ursäktar inte bristande miljöhänsyn. För att komma någonstans måste alla inblandade vara överens om tydliga spelregler. Därför är det bra med dialog. VÄGEN TILLBAKA är inte helt lätt. Nyligen kunde vi läsa hur den ansedda tidningen National Geographic gav det svenska skogsbruket en riktig bredsida. Utgångspunkten och ingången till artikeln är den nu kollapsade larmrapporten. För miljöorganisationerna som byggt upp sin kritik på samma lösa grund är det förstås inte lätt att backa. Och man vet ju inte riktigt hur läget är. Enligt den egna revisionen spretar de olika bedömningarna åt bägge hållen. Där en kontrollant vill fälla vill en annan fria och tvärtom. Nu återstår ett mödosamt arbete för att återfå trovärdigheten. Och skuggan är lång. Pär Fornling, Chefredaktör LEDAREN VI SKOGSÄGARE 1/12

4 PROFILEN Ur Skogsstyrelsens motivering att tilldela Lars-Ivar Olofsson, Ebbemåla i västra Blekinge, konungens förtjänstmedalj i silver: I våras fick Lars- Ivar Olofsson Skogsstyrelsens förtjänstmedalj. Det var en dag han minns med glädje. Lars-Ivar Olofsson Bor: Ebbemåla, ett par mil från Olofström. Yrke: Skogsbrukare. Fastighet: Gården kom in i släkten i slutet av 1800-talet. Skogen, som nu ägs av sönerna, är på 270 hektar. Det senaste tillskottet var köpet av 100 hektar på 1980-talet. Skog: 90 procent barrskog och det allra mesta gran. Älgen hindrar anläggningen av nya tallbestånd. Brinner för: Att ge skolungdomar kunskap om skogen. Aktuell som: Medaljerad skogsägare. En exklusiv skara skogsägare har medalj på att de är duktiga. Lars-Ivar Olofsson är en av dem. Han jobbar hängivet i skogen. Oftast är det ensamarbete men ett par dagar om åren är det fullt av skolungdomar på gården! Text & foto: Pär Fornling ite lätt generad och väldigt stolt plockar Lars-Ivar fram utmärkelsen från Skogsstyrelsen, som han fick i våras. Hustrun Gunilla fyller på kaffekopparna och vi talar om livet bakom medaljen. Det är en lång yrkesgärning på gården i Ebbemåla, några mil från Olofström i Blekinge. Det är många skolbarn som hittat hit genom åren. En del av dem kommer entusiastiskt cyklande i full fart på grusvägen. Andra tar bussen och alla samlas på gårdsplanen för att ge sig ut i skogen och lära sig mer om naturen och skogsbruket. Lars-Ivar berättar engagerat om sina många möten med barnen under 25 år. Målet är att alla mellanstadieelever i kommunen får komma hit en dag. Då pratar vi plantering, gallring och naturvård. De får prova på att plantera och får en planta med sig hem. När vi träffar barnen i något annat sammanhang får vi ofta berättelser om hur det gått med plantan de fick med sig hem här från gården. Varför bjuder ni in eleverna? Entusiasmen och responsen från ungdomarna är värd mycket i sig. Men framför allt tror jag det är viktigt att visa hur saker och ting hänger samman. Vill vi ha toalett- 6 VI SKOGSÄGARE 1/12

5 Gunilla och Lars-Ivar Olofsson träffades 1968 och tog över gården två år senare. I finrummet hänger fotot från sönernas dubbelbröllop, Torbjörn gifte sig med Helen och Mikael med Magdalena. Det är den tillträdade generationen på gården. Formellt är generationsskiftet redan klart. Jag tror det är viktigt att visa hur saker och ting hänger samman. Vill vi ha toalettpapper kan inte alla träden sparas utan då måste vi bruka skogen långsiktigt. papper kan inte alla träden sparas utan då måste vi bruka skogen långsiktigt. Många unga har väldigt liten inblick i hur jord och skogsbruket fungerar. Hur fick du själv inblickar i skogen som liten grabb? Det kom naturligt. Min farfars far köpte gården. Jag är alltså fjärde generationen och är föddes in i bondelivet. Var det självklart att du skulle ta över? Det kan man nog säga. Min bror har aldrig varit intresserad av jord och skog. För egen del tänkte jag aldrig på något annat än att bli bonde. Har ni planerat för nästa generation? Vi har två söner, Torbjörn som är 38 och Mikael 35 år. Generationsskiftet blev VI SKOGSÄGARE 1/12 klart under året. Skogen och jorden har delats i två jämnstora delar. Ekonomibyggnaderna och huset där vi bor har styckats av tillsammans med sju hektar. Känns det jobbigt att dela gården? Inte alls. Vi tycker det här är en bra lösning. Jag fortsätter jobba i skogen som tidigare, fast nu på uppdrag av sönerna. Att sköta skogen känns ännu roligare nu när jag vet att de tar över. Varför lämnade ni över stafettpinnen nu? Det är inte bra att vänta för länge, utan passa på när man har någorlunda kraft både mentalt och fysiskt. Jag är 64 år och kan börja trappa ner en del. Pojkarna har åldern för sig och visade intresse för att ta över. Har du några råd till andra som funderar över generationsskiften? Låt det ta tid och ta hjälp. Vi hade både Södra och LRF Konsult som bollplank. Det hela tog ungefär två år. Från början hade vi tänkt oss ett delat ägande, efter hand växte klyvning fram som bästa alternativet. Hur stor är gården? Här finns 240 hektar skogsmark som nu är jämt fördelat mellan sönerna. Det är nästan bara granskog. Egentligen borde det vara mer tall men det är omöjligt att anlägga med tanke på älgen. Fortsättning nästa sida 7

6 PROFILEN Fortsättning: Han har medalj på att han tänker rätt Och jordbruket? När vi tog över 1970 var det en traditionell bondgård med grisar och mjölkkor. Det var roligt men tidskrävande. För 15 år sedan bytte vi ut korna mot 20 highland cattle. Vad är inriktningen med skogsbruket? Det är ganska konventionellt. Jag följer skogsbruksplanen så gott det går. Hur mycket gör du själv? Jag röjer, planterar och gallrar. Numera får föreningen göra slutavverkningarna, men förut gjorde jag dem också. Vilka maskiner använder du? Jag har en traktor, Valmet 6350 med skogshytt. Till den har jag en Hypro processor 755 med en 7,5 meters kran och Hypros 14-tons skotarvagn. Det fungerar utmärkt och ger ett varierat arbete. Berätta hur en gallring går till Jag fäller träden manuellt med motorsågen, därefter kommer jag med traktorn, plockar upp träden med kranen, kvistar och kapar med processon. När det är klart återstår att koppla på vagnen och köra ut stockarna till vägen. Hur mycket virke upparbetar du med processorn på en dag? Det beror på trädens diameter. En bra dag kanske det blir 30 kubikmeter. Har du funderat på en begagnad skördare? Nej, det här passar mig perfekt. Traktorn kan man använda till lite allt möjligt på gården. Dessutom är jag inte intresserad av att skruva med maskiner. Det här är en robust teknik som fungerar bra. Lägger du upp stickvägar? Ja. För att komma fram med traktorn behöver de vara 3 3,5 meter breda, vilket kanske är lite snålt. Jag får vara försiktig så att inte de kvarvarande träden skavs. Hur ofta gallrar du? Tre gånger innan slutavverkning. Egentligen börjar det med en tidig röjning. Nästa steg är en tidig första gallring som går till pannved. Därefter görs två vanliga gallringar som ger massaved och lite timmer. Blev ni drabbade av vinterstormen? Den tog en hel del kantträd, men jämfört med Gudrun och Per var det inte så farligt. Är du aktiv i föreningen? Jag engagerar mig gärna i olika saker och jag har nyligen tagit på mig att vara ordförande i älgförvaltningsgruppen. Dessutom har jag varit med i Södras förtroenderåd sedan 80-talet, tillsammans med en del andra uppdrag. Det är intressant och ger en möjlighet att vara med och påverka. Vad ska ni göra i älgförvaltningsgruppen? En besättning highland cattle håller betesmarkerna öppna. För 15 år sedan bytte vi ut korna mot 20 highland cattle. När Lars-Ivar började i skogen var det häst som gällde. Nu gallrar han med hjälp av processorn från Hypro. En bra dag kör han igenom runt 30 kubikmeter. Ytterst handlar det om att bestämma om älgstammens storlek. Vi är tre markägare och tre jägare i gruppen som ska försöka ha koll på ett större område, med flera jaktlag. Vår älgförvaltningsgrupp har hand om hektar fördelade på fem älgskötselområden. Hur ska ni veta vilket som är lagom antal älgar? Vi måste få fram ett bättre faktaunderlag, vilket jag tjatat om i årtionden. Vi behöver veta hur stort betestrycket är och utgå från att det finns mat till älgarna. Under tiden jag hållit på med jakt har slaktvikterna på kalvar halverats från 100 till 50 kilo. Det visar att något är fel. Är du engagerad på något annat sätt? Under några år har jag hållit kurser för motorsågskörkort. Använder du själv säkert hörn vid fällning? Ja, men det tar lite tid för oss gamlingar att lära om. Mycket har förändrats sedan jag började köra motorsåg. Det är ingen nackdel att vara nybörjare när man tar motorsågskörkort. Arbetar du lika fort med den nya fälltekniken? När man väl lärt sig de nya momenten är det knappast någon skillnad. Fördelen är att precisionen blir bättre. Därmed slipper du många fastfällningar som både är farliga och tar en massa tid att rätta till. Var det roligt att få medalj? Jag blev väldigt glad. Det känns som ett erkännande för det man gjort. 8 VI SKOGSÄGARE 1/12

7 NÄRINGSPOLITIK Planera med god marginal tormen Dagmar var inte på det värsta scenariot med en varm vår långa vägar lika kraftfull som och sommar kan behovet öka kraftigt Gudrun och hon nådde heller av sök- och -plock -insatser. inte Pers styrka. Jag var själv delaktig i upprensningen efter både Gudrun och Per under min tid på Södra Skog och sett i backspegeln var det mycket som gick bra. Vi lärde oss en hel del läxor som kan vara bra att komma ihåg vid andra omfattande stormfällningar. Det som kan vara bra att ha med sig nu är lärdomarna av arbetet efter stormen Per Foto: Pär Fornling Efter Per kunde det hända att vi fick åka tillbaka till fastigheter där vi redan upparbetat vindfällen för att ta tillvara insektsangripna träd. När maskinerna får ligga och rulla på vägarna och ägna en massa tid åt att hitta insektsangripna ströträd så tappar man naturligtvis mycket av produktionstakten. under våren och sommaren Även om Per fällde kanske tre gånger så stor är svårt att bedöma omfattningen Jag tror att även om Dagmar inte volym som Dagmar ser vi ett likartat av en vindfällning, särskilt när fällde mer skog än vad som normalt mönster med spridda vindfällen över stormområdet är stort och vindskadorna utspridda. Det ledde till att vi det en bra idé att ha en rejäl marginal kan tas emot i den lokala industrin, är en stor areal och att det, åren före stormen, hade byggts upp en stor population av barkborrar inom området. och fick revidera totalvolymen uppåt flödet från avsättning till transport underskattade omfattningen i början från början vid planeringen av hela efter hand. Detta fördröjde upparbetningen av virket och vi drabbades av redan nu planera och avverkning. Det kan innebära att En förutsättning för att lyckas med hanteringen av en större storm brist på avverknings- och transportresurser. Det blev väldigt ansträngt lagring och för terminal- är att få med sig skogsägarna tidigt. Finns vindfällda träd på fastigheten på slutet innan vi hade fått in allt på anskaffning av och i så fall var? Skogsägare med terminaler eller industrier. Det finns mer resurser för motorsågsutbildning och erfarenhet nu förbättrade rutiner som gör det avverkning och av upparbetning kan göra stor nytta möjligt att få bättre skattningar även transport. Görs med att upparbeta och ta tillvara små om det inte är en exakt vetenskap. detta på rätt sätt volymer efter kontakt och kontrakt finns möjligheter med inspektoren. En rekommendation Vädret kan också ställa till det. att rädda virkesvärden och hålla är att jobba ihop med grannen för En varm vår och sommar kan ge att undvika ensamarbete och minimera olycksrisken. Från skogsbruks- både för näringsgnag och föryngring. ökningarna vid barkborrarna goda förutsättningar nere kostnadsområdet kan man få kontakter för att En sommar med ihållande regn gör stormupparbetningen ute på de Sten Frohm anmäla virke eller information om träden mer vitala och motståndskraftiga mot insektsangrepp. Vi vet inte drabbade skogs- chef LRF motorsågsutbildning. En viktig erfarenhet var att det hur vädret kommer bli 2012 men i gårdarna. Skogsägarna Läs tidigare nummer på 10 VI SKOGSÄGARE 1/12

8 STORMEN Vi träffar bröderna Lars och Per-Gunnar Holm mitt i arbetet med att röja upp efter Dagmar. Det började med en dramatisk upptakt. Text och foto: Pär Fornling Sundsvall Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms 12 Norrskogs vd Janne Björck diskuterar läget med Lars och Per-Gunnar Holm. Losskapare Johan Andersen jobbade i 11 månader på Gudrunhyggen och är nu tillbaks i stormens efterdyningar Västernorrland.

9 Julfriden fick ett abrupt slut. Många skogsägare nödgades parera stormens härjningar och runt om på föreningarna avbröts ledigheten. Innan vindarna bedarrat möttes storm grupper i Mellanskog, Norrskog och Södra. (Norra Skogsägarna var relativt förskonat). Fältarbetet kom igång fort och läget var snabbt under kontroll. Genom att flytta om resurserna ryms det mesta inom en någorlunda normal avverkning. Men för enskilda skogsägare är det många tragedier. Och flera hot lurar runt hörnet. En ny storm skulle vara för ödande eftersom många träd står löst. Ett ordentligt snöfall på den stormfällda skogen försvårar arbetet. Granbarkborrarna förökar sig snabbt i försvagade och vindfällda träd. Därför gäller det att få bort allt virke innan insekterna får chansen att föröka sig i den varma vårsolen. Berit, Emil och framför allt Dagmar fällde ungefär 6 miljoner kubikmeter skog, varav en betydande del hos medlemmar i skogsägarföreningar (Norrskog , Mellanskog och Södra kubikmeter). nnandag jul var bara tre timmar gammal när Per-Gunnar vaknade av en obehaglig känsla. Vinden ven med en kraft han aldrig upplevt, trots att det brukar friska på en hel del från havet som skymtar mellan träden. Han ringde sin bror som inte hörde signalerna för allt oväsen. Hela övervåningen på det gamla timmerhuset var i rörelse när orkanbyarna toppade på 37 meter i sekunden. Till slut fick bröderna kontakt med varandra och gick gemensamt ner till gårdens gamla kraftstation i beckmörkret, klockan fyra på morgonen. GÅRDEN, några mil norr om Sundsvall, är resterna av ett järnbruk från 1600-talet som farfar köpte. Till Åviks bruk hörde ett elverk som varit igång sedan Då elnätet slås ut stannar kraftverket automatiskt. Det var riktigt otäckt. I strålkastarna såg vi hur träd fallit och det var inget väder man ville vara ute i, men för att undvika översvämning var vi tvunga att öppna dammluckorna, berättar Per-Gunnar. Första dygnet gick åt till att röja vägar och ordna reservkraft så att gårdens 30 kor kunde mjölkas sent på annandagen, efter ett hektiskt dygn. DÄREFTER var det dags att tänka på skogen. När telefonerna började fungera var Norrskogs inspektor, Sverker Henckel, en av de första som ringde. Bröderna hade redan Sverker Henckel, Norrskogs inspektor. beställt en större avverkning på kubikmeter. Nu blev det något helt annat, men gården fanns redan i planeringen. En vecka efter olycksnatten rullade Valmets största skördare och skotare in på gården. Norrskog ordnade också två losskapare som går före skördaren och kapar träden från rotvältorna. Erfarenheterna från Gudrun visar att det höjer produktionen för skördaren med ungefär 25 procent om stammen kapats Bröderna Lars och Per-Gunnar Holm i en skog som inte är sig lik. De kärnfulla noteringarna i kalendern ger förklaringen: Orkan!!, Elav 04.00, Stora skador på skogen. i förväg, berättar Sverker Henckel. Han arbetade med stormarbete på Södra efter Gudrun, vilket är erfarenheter som nu kommer till god nytta. NÄR VI BESÖKER gården i slutet av januari är arbetet i full gång och läget börjar klarna. Nära kubikmeter har tvångsavverkats (ungefär 10 procent av hela skogsinnehavet). Det största stormhygget gav 700 kubikmeter, i övrigt finns många mindre områden kring 100 kubikmeter. Dessutom finns en mängd enstaka vindfällen som bröderna själva tänker ta hand om under våren. Det är oerhört viktigt att få ut alla vindfällen innan granbarkborrarna börjar svärma. Insekterna var ett bekymmer redan innan stormen och Skogsstyrelsen har skärpt reglerna om hur mycket virke som får lämnas, berättar Dan Björne som arbetar med att planera maskinresurserna på Norrskog. EKONOMISKT BERÖRS bröderna Holm, liksom alla andra Dagmardrabbade skogsägare, på flera sätt: Avverkningskostnaden i stormskog är ungefär dubbelt så hög per kubikmeter. Kvaliteten och därmed värdet på virket blir lägre, även om den här stormen varit re- Fortsättning nästa sida VI SKOGSÄGARE 1/12 13

10 Fortsättning: Dagmar tog deras skog STORMEN lativt skonsam. Marken var inte tjälad, därför välte flera träd i stället för att knäckas. En hel del klenare träd i gallringar som borde fått växa till sig fälldes nu i förtid. Försäkringen ger ersättning för skador på mer än ett halvt hektar där mer än halva virkesmängden blåst ner. Vi kan kanske få en del för ökade avverkningskostnader, men de flesta områden är för små. På något sätt känns det som om försäkringen är felkonstruerad, det är ju alla småbitarna som kostar pengar och ger bekymmer, säger Lars Holm. Virkeshögarna växer hos bröderna Holm. Oftast brukar de första beräkningarna vara i underkant och nu pekar det mot kubikmeter nedblåst virke. KOSTNADERNA STANNAR förstås inte där. På Åviks bruk och alla andra drabbade gårdar nödgas man leva länge med stormen. I nästa skede handlar det om att återkomma till alla stormytorna, fixa till hyggeskanterna och kanske hugga lite till för att få ett hanterbart bestånd. Därefter väntar föryngringar med efterföljande skogsvård. Och för föreningarna handlar det om att hinna med de avverkningar man egentligen skulle gjort innan Dagmar kullkastade planerna. De stora brötarna är egentligen inte problemet. Utmaningen är att ta hand om alla spridda vindfällen, säger Dan Björne. Utmaningen är att hantera virket från alla mindre områden. Det gäller att hitta dem och planera för maskinerna så avverkningen blir effektiv. Avverkningsmaskiner har flyttats, personal extrainkallats och planer gjorts om. Om inget oförutsett händer är därmed läget under kontroll. Text & foto: Pär Fornling et här är inte alls i nivå med Gudrun och på ett övergripande plan påverkas inte marknaden. Men många enskilda skogsägare är hårt drabbade. På gårdsnivå kan det vara lika illa som vid en Gudrunkatastrof, säger Göran Olsson. I första hand hjälper vi medlemmarna och i mån av tid andra intresserade skogsägare. HAN ÄR REGIONCHEF för Mellanskog i Hälsingland Härjedalen där Dagmar gick hårt fram. Det lite speciella där är att 80 procent av träden som blåst ner är tallar, oftast i form av fröträställningar och gallringar. I övriga landet är det mest gran som fällts. Det känns som vi har det här under kontroll, säger Göran Olsson. Men ett ymnigt snöfall förvärrar arbetet. Och en ny storm vore riktigt bekymmersam. Göran Olsson, regionchef för Mellanskog i Hälsingland Härjedalen. Foto:: Mellanskog Beredskapen är i alla fall god. Så fort det är stormvarning förbereds en beredskapsgrupp via sms, därefter har vi regelbundna möten, berättar Håkan Svensson, skogsdirektör på Södra Skog. I Norrskog höll stormgruppen sitt första möte på annandagen under ledning av vd Janne Björck. Då visste vi förstås inte omfattningen. Till att börja med handlar det om att försäkra sig om att ingen kommit till personlig skada och att få koll på infrastrukturen. Väldigt många har ställt upp på ett otroligt sätt och personal har på eget initiativ ringt och erbjudit sig att avbryta julledigheten. INNAN DET handfasta arbetet med att ta hand om skogen inleds, gäller det att inventera och få koll på läget. Det behövs inte minst för att planera arbetet och veta Håkan Svensson, skogsdirektör på Södra Skog. Janne Björck, vd Norrskog. vilka resurser som behövs. För att pricka rätt används en kombination av flyginventering och koll på marken. ÄVEN OM det övergripande arbetet är gjort manas skogsägare att gå vidare, se över fastigheten och anmäla avverkningen. Det är lätt att lura sig på den här stormen. Vindbyarna har slagit till på ett svårberäkneligt sätt. Mitt i områden som verkar helt i sin ordning ligger det plötsligt en grupp träd, konstaterar Janne Björck. När arbetet i skogen så småningom är klart tipsar han om att fortsätta vid skrivbordet. För många blir det här oplanerade inkomster, vilket kräver ekonomisk planering. Det finns all anledning att planera ekonomin så att inte onödigt mycket försvinner i skatt. 14 VI SKOGSÄGARE 1/12

11 FÖRETAGANDE Mitt i lågkonjunkturen har Södra antagit en investeringsplan på två miljarder kronor under det här året. Dessutom fördjupas engagemanget i ett ryskt massabruk som öppnar dörren till Kina. Text & foto: Pär Fornling Allt fler kläder och textilier tillverkas med trä som råvara. id ett styrelsemöte onsdag den 7:e december beslöt styrelsen om en fyrklöver med investeringar. Lignoboost Det är en ny teknik att ta vara på ligninet vid tillverkningen av pappersmassa. I första hand blir det ett högvärdigt bränsle, men lignin kan också användas till plaster, kolfiber och många andra produkter. Efter flera års testkörningar på Bäckhammars bruk kommer världens första fullskaliga anläggning vid Södras bruk i Mörrum. Textilfiber Den första lasten av textilmassa skeppades ut från Mörrum i början av året. I Mörrum har en av de bägge produktionslinjerna byggts om för textilmassan. Nästa steg är att tillverka textilfiber (dissolvingmassa) i Mönsterås, Värö eller norska Tofte. I dag används björk som råvara. Den här gången handlar det sannolikt om barrmassaved och väsentligt större volymer. Pellettillverkning Kombinatet i Värö med massabruk och sågverk får dessutom en fabrik för pellettillverkning. Ny mesaugn Investeringen görs vid massabruket i Värö. Genom den nya ugnen kan fler kemikalier återvinnas. Precis som de övriga satsningarna (frånsett pelletfabriken) handlar det om investeringar på flera hundra miljoner kronor vardera. UTÖVER de här nya projekten rullar investeringsprogrammet på som vanligt. Ett normalår brukar det handla om en knapp miljard, det här är alltså en fördubbling. Dels fortsätter vi energiinvesteringarna. Dels utvecklar vi nya produkter. Vi måste anpassa oss och kan inte köra på som vanligt när marknaden ändras, säger Christer Segerstéen. Inte minst märks förändringarna på pappersmarknaden. I första hand backar tidningspapper, men även efterfrågan på finpapper mattas av. Textilmassan är ett bra alternativ. Marknaden för textilfiber är enorm. Bomull, som delvis börjar ifrågasättas ur miljösynpunkt, står för 25 procent av marknaden. Konstfiber påverkas av tillgången och priset på olja. Volymen konstfiber motsvarar produktionen från världens samtliga massabruk. DET BRUNGULA ligninpulvret i Mörrum kommer i första hand att ersätta eldningsoljan och göra bruket fossilfritt. I dag hamnar ligninet i kokvätskan (svartluten) som blir kvar när alla träfibrer tagits tillvara. Vätskan kommer till nytta genom att eldas i brukets ugnar. Ligninpulver är ett bättre bränsle än svartlut, med ungefär samma bränsle värde som kol. Om ligninbränslet säljs till andra användare eller blir råvara till andra produkter kan man behöva kompensera genom att tillföra bioenergi för massatillverkningen, men samtidigt görs bruken effektivare för att minska behovet av energi till den egna processen. EFTERSOM DET ÄR den första anläggningen i sitt slag bidrar Energimyndigheten med 90 miljoner kronor med förhoppningen att andra tillverkare ska följa efter. Potentialen är stor. Om 20 procent av ligninet från landets bruk för tillverkning av sulfatmassa tas tillvara motsvarar det en miljon ton lignin. Om allt används till energi ger det 8 TWh, vilket är långt mer än vad landets alla värmepumpar producerar. Räkneexemplet ges av professor Hans Theliander på Chalmers, som utvecklat tekniken. ETT PAR GÅNGER de senaste åren har Christer Segerstéen rest till Rysslands centrala delar, långt öster ut från Moskva 16 VI SKOGSÄGARE 1/12

12 Dels fortsätter vi energiinvesteringarna. Dels utvecklar vi nya produkter. Vi måste anpassa oss och kan inte köra på som vanligt när marknaden ändras. Man planerar för att använda lastbilar med flishugg som flisar direkt ner i lastutrymmet. Genom Lignoboost utvinns ligninet till torra klumpar som kan sönderdelas till pulver. Christer Segerstéen, ordförande i Södra. och bortom Uralbergen. Där, i Sibirien, vid den mäktiga floden Yenisei planeras för ett nytt massabruk. Någon industri att bygga vidare på finns inte och hela infrastukturen måste förbättras. Men området har gott om råvara och Ryssland är på gång, säger han. 30 mil söder ut ligger Sibiriens tredje största stad Krasnojarsk, med universitet för skogsutbildning. Ännu längre söder ut ligger Mongoliet och framför allt Kina. Framtidens marknader är Kina, Asien och inte minst Ryssland självt. Företaget Angara Paper planerar att bygga ett massabruk som producerar drygt en miljon ton pappersmassa. Därmed blir det ett av världens största massabruk. Kostnaden för projektet är miljarder kronor. Vi har en överenskommelse där Södra hjälper till med teknisk expertis och eventuellt upphandling av fabriken. För det har vi en speciell organisation under ledning av Ulf Johansson, som tidigare var chef för vårt bruk i Mönsterås. Dessutom har vi en överenskommelse att sälja pappersmassan från Ryssland, berättar Christer Segerstéen. EVENTUELLT KOMMER arbetet med projektet att ersättas med aktier i det ryska bolaget. Föreningen blir då minoritetsägare med kanske 10 procent. Christer Segerstéen framhåller att den stora fördelen är försäljningen av massa. Genom ökade volymer blir man starkare på marknaden och kan bygga upp en egen säljorganisation på plats. Det är viktigt att vara stor och ett förstahandsval hos kunderna. Att komma i andra och tredje hand ger sämre villkor och du riskerar att åka ut vid en lågkonjunktur. TROTS ATT flera steg har tagits är Christer Segrestéen lite försiktig då det gäller målgången. Arbetet rullar på, men det är väldigt många och stora beslut som krävs om allt från broar och vägar till industri och finansiering. Jag har träffat Putin. Han liksom flera andra tunga beslutsfattare är inställda på att fullfölja bygget. Å andra sidan finns det en risk när tunga beslut hänger på enskilda personer. Kulturen är annorlunda i Ryssland och det är inte helt lätt att bedöma utifrån, men jag tror på de här möjligheterna. Råvaran finns, produkterna är efterfrågade och förr eller senare byggs industrin. Vi tar en relativt liten risk, med stora möjligheter. Och syftet är, precis som för alla investeringarna, att öka och långsiktigt säkra betalningsförmågan för råvaran, säger Christer Segerstéen. VI SKOGSÄGARE 1/12 17

13 Med kritiska ögon har journalisten, jägmästaren och debattören Carl Henrik Palmér läst en ny rapport från Artdatabanken. Han reagerar både mot bilden som ges av det svenska skogsbruket och vilseledande språkbruk om hotade arter. DEBATT Hur många torskar finns det i den svenska röd listan? Ja, det är det ingen som vet, men helt klart är att många arter som klassas som hotade inte är hotade i verkligheten. De riskerar inte alls att försvinna från Sverige. enom en medveten eller omedveten glidning på orden får politiker och allmänhet en överdriven hotbild. Vi tar det från början: en rödlista redovisar risken för att en art ska dö ut från ett visst område. Den svenska rödlistan visar alltså vilka arter som riskerar att försvinna från Sverige. En art som riskerar att dö ut kallas hotad. Insekterna gör ingen skillnad på virkeskvalitet, också impedimenten är viktiga livsmiljöer. Så tar vi ett exempel: skogsalmen. Trädet är i den svenska rödlistan klassad som sårbar. Det innebär att den är hotad den löper enligt rödlistans definition hög risk för att försvinna från Sverige på sikt. MEN VÄNTA: Almen är förvisso hårt drabbad av almsjuka, men det är väl ingen som på allvar tror att den helt kommer att försvinna helt från Sverige, inte ens Artdatabanken? Ett faktablad kopplat till rödlistan säger att almsjukan angriper endast vuxna träd vilket gör att träden normalt hinner reproducera sig innan de blir angripna. Det leder till att almen troligen kommer att fi nnas kvar i framtiden.... Alltså: det är enligt Artdatabanken ingen risk för att almen ska dö ut i Sverige. Men den klassas ändå som hotad. Inte helt klockrent! TORSKEN ÄR ett annat exempel. Den är också rödlistad och klassad som starkt hotad. Det är den näst högsta hotkategorin och innebär en mycket hög risk för att arten ska dö ut ja, enligt ett kriterium till rödlistan ska det vara minst 20 procents risk för att en art i den här gruppen ska dö ut inom 20 år. MEN TROR någon att alla torskar kan vara helt borta om 20 år? Utdöd innebär ju att alla torskar ska vara borta. Inte en torskpinne får finnas kvar någonstans. Det finns i dag massor med torsk i Östersjön och Öresund, kanske lite mindre Västerhavet. Kan fiskeflottorna någonsin bli så effektiva att de kan ta bort varenda torsk från alla de här vattnen? NEJ, DET ÄR extremt osannolikt, speciellt som hotet mot torsken framför allt kommer just från kommersiellt fiske, som ju rimligen borde minska när man nästan inte får upp någon torsk. Dessutom: en enda torskhona som slinker förbi fiskarnas nät kan lägga en halv miljon ägg... Nä, sannolikheten för denna torskfria nollvision är väl just noll! Men ändå klassas torsken som starkt hotad enligt rödlistan. Detta är ingen kritik mot Artdatabanken, som tar fram underlaget till rödlistan. Man följer de internationella riktlinjerna för hur en art ska bedömas. Både almen och torsken har minskat påtagligt på senare år och då ska de rödlistas och klassas som hotade. Trots att de alltså inte alls är hotade i vanligt språkbruk... DET HÄR KAN låta som en strid om påvens skägg, men det har bäring på skogsdebatten. Alla har väl hört att svenska skogsarter är rödlistade och att nästan av dem är hotade oftast med det uttalade eller outtalade tillägget att det beror på det moderna, intensiva skogsbruket. Men: den absoluta merparten av de hotade skogsarterna har rödlistats enligt ett kriterium som heter populationsminskning. Det baseras dock sällan på en objektiv mätning av antalet individer vid olika tidpunkter, utan är en indirekt gissning av typ: arten lever i gammal skog, andelen gammal skog minskar, alltså minskar populationen alltså är den hotad. DET ÄR ETT fullt rimligt resonemang, om vi hade anledning att tro att all gammelskog var på väg att försvinna. Men så är det inte. Enligt SCB (Statistiska centralbyrån) finns det i dag 1,8 miljoner hektar skog som är skyddad enligt miljöbalken i form av nationalparker, natur reservat, naturvårdsavtal och biotopskydd. Till detta kommer 4,5 miljoner hektar skogklädda impediment, som inte får brukas enligt skogsvårdslagen. Och så har vi skogsbrukets frivilliga avsättningar, det är ytterligare 1,2 miljoner hektar. Dessutom: i samband med slutavverkning lämnar skogsbruket numera nästan alltid så kallade hänsynsytor med skog som ska stå kvar. Omräknat till hela Sverige 18 VI SKOGSÄGARE 1/12

14 Kontakta Det är enligt Artdata banken ingen risk för att almen ska dö ut i Sverige. Men den klassas ändå som hotad. Inte helt klockrent! motsvarar det kanske 1 miljon hektar skog, som rimligen heller aldrig kommer att slutavverkas. Vi kan alltså med lite god vilja komma upp till 8,5 miljoner hektar skyddad skog i Sverige. Inte dåligt för ett land som har 28 miljoner hektar skogklädd mark. Det är 30 procent! MÅNGA EKOLOGER anser att det går en tröskel vid 20 procent så länge det finns 20 procent lämpligt habitat för en art kvar, så kommer den att klara sig. Går man däremot under 20 procent så riskerar de mest svårspridda arterna att dö ut. I miljödebatten har detta omtolkats så att vi måste spara 20 procent av all skog för fri utveckling för att klara alla skogsarter. Den här glidningen är inte helt lätt att förstå all skog i det förhistoriska Sverige var knappast orörd gammelskog. Naturliga bränder skapade ett varierande skogslandskap där den riktiga gammelskogen säkert bara var en mindre del. Den fanns mest i fuktiga, skyddade lägen, där branden inte kom åt. MEN LÅT oss ändå acceptera 20-procentsnivån. Då skulle vi ju vara i hamn! Med råge! Vi har ju 30 procent skyddad skog! Okej, den skyddade skogen är snedfördelad, det är mycket VI SKOGSÄGARE 1/12 i norr, mindre i söder. Och svaga marker är överrepresenterade. Men det är väl ingen katastrof om vi i någon region skulle hamna under 20 procent? Det innebär inte att vi får en plötslig massutrotning där det är ju bara de mest svårspridda arterna som riskerar att försvinna och bara från den regionen. Dessutom: i södra Sverige är 20-procentsgränsen tveksam merparten av de hotade arterna där finns inte i orörd gammelskog. HUR MÅNGA av skogens arter är då hotade, i betydelsen riskerar att försvinna från Sverige? Ja, det är det ingen som vet. Och det är nog inte så lätt att ta reda på det heller. Man skulle behöva analysera varje enskild art och ta hänsyn till dess miljökrav, spridningsförmåga med mera. Men det är helt klart färre än den långa hotlista som Artdatabanken har upprättat. För att återknyta till ingressen: i rödlistan finns det många almar och torskar, alltså arter som inte ens i de mörkaste av scenarier riskerar att dö ut i Sverige! Och för denna stora grupp är rödlistans användning av ordet hotad vilseledande. Carl Henrik Palmér Fotnot: Rapporten om Tillståndet i Skogen ges ut av Artadabanken och kan laddas ner från deras hemsida, klicka på publikationer. Aspen är en viktig industriråvara, grunden för ett långsiktigt lönsamt lövskogsbruk. SKOGSGRIP 130 TERRA din ordinarie virkesköpare eller oss direkt. SUPERSTUD 130TS PIGGELIN FLEX Vi köper och förädlar din asp. Grepp och bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd. ROCKY GROUZER MEGASTUD 160TS TXL GUNNEBO INDUSTRIER AB tel

15 FORSKNING Datorn innebär stora vinster för skogsägaren Lite grand i det tysta håller den digitala revolutionen i skogen att ta ett jättekliv framåt. Det förenklar skogsägarens vardag och ger massor av nyttig information. Text: Carl-Henrik Palmér ling säger det i skogsägarens mailbox. Hon öppnar mailet och ser att det är ett kvitto från avverkningen borta vid Fallet. Redan, tänker hon, glatt överraskad. Det var ju bara någon vecka sedan skördaren lämnade fastigheten. Förr fick man ju vänta i månader innan man fick ett hum om hur avverkningen hade gått. MAILET VISAR hur många fastkubikmeter och skogskubikmeter som har avverkats totalt och den avverkade arealen. En tabell visar antalet timmerstockar i olika dimensioner och en annan visar antalet massavedsbitar. Det finns också en skattning på hur mycket grot som kommer att kunna plockas ut. Och så finns det digitala kartor: en visar avverkningens gränser, en ståndortsindex i olika delar av beståndet och en frekvensen röta i olika delområden. DET HÄR ÄR snart verklighet, tror Johan J Möller, som arbetar med ett projekt för återföring av skördardata vid Skogforsk. Lite i det tysta sker det nu en digital revolution i skogen. Alla Sveriges skördare kommer inom ett par år att rapportera in alla data om alla avverkade stockar och massavedsbitar till de centrala systemen för virkesredovisning. Hittills har skördarna bara skickat in summerade rapporter. Det var en nödvändig anpassning till den dåliga bandbredden ute i skogen. Men de senaste åren har de digitala näten byggts ut och täcker nu stora delar av landet. Samtidigt har bandbredden ökat dramatiskt. Branschen är därför mogen för det stora språnget. FÖR VARJE avverkad bit, timmer såväl som massaved, kommer skördaren nu att skicka in data om trädslag, sortiment, längd och diameter samt läge i trädet (om det är en första-stock, andra-stock och så vidare). Om skördaren har en gps lagras också skördarens koordinater för varje stock och massavedsbit. Detta är en digital guldgruva, säger Johan. Ta bara det här med arealen. Hittills har det varit svårt att veta hur stort ett hygge är, speciellt om det är ojämna kanter. Men med gps-koordinaterna vet vi exakt var skördaren har varit och kan lätt beräkna arealen. Det är bra och matnyttig information för markberedaren och för planteringen. Man får en snabbare och bättre återkoppling om avverkningen plus matnyttig information om skogen. Johan J Möller DETSAMMA GÄLLER för ståndortsindex. Datorn kan beräkna en trädhöjd genom att summera längden för varje stock och massavedsbit och så lägga till en normaltopp. När man har trädhöjden och skogens ålder kan datorn beräkna markens bördighet. Och då inte bara ett utsmetat medeltal för hela beståndet. Vi kan få en karta som visar boniteten i olika delar av beståndet. Den underlättar för den skogsägare som vill ståndortsanpassa föryngringen. Vi arbetar också med ett system för automatisk gallringsuppföljning baserad på Bland all information från avverkningen ges en prognos om volymen skogsbränsle. Utöver den ges besked om volymer, arealen på hygget, hur markens bördighet varierar och massor av annan fakta. Foto: Erik Viklund skördardata och ett annat för beräkning av grotvolymen och skördbar volym stubbar. På lite sikt kommer det säkert också att finnas rutiner för automatisk uppdatering av skogsbruksplanen och den digitala skogskartan, tror han. EN FÖRUTSÄTTNING är förstås att skördarna mäter längd och diameter tillräckligt korrekt. Det finns bra rutiner för kontroll och kalibrering som de flesta företag använder i dag. I Finland litar man så på skördarnas mätning att uppgifterna används rakt av för att räkna fram ersättningen till skogsägaren man har alltså normalt ingen betalningsgrundande industrimätning för skogsägarna, som ju är standard i Sverige. Skogsägarna har så mycket att vinna på det här, avslutar Johan. Man får en snabbare och bättre återkoppling om avverkningen plus matnyttig information om skogen, som i sin tur kan ge bättre och säkrare skogsbrukplaner och därmed bättre beslutsunderlag för framtiden. 20 VI SKOGSÄGARE 1/12

16 Nils Broman, skogschef Norra Skogsägarna. Foto: Pär Fornling Nils Broman, skogschef på Norra Skogsägarna, tipsar om skogsskötsel. Varaktig värdetillväxt Mitt första tips är att alltid prioritera åtgärder som markberedning, plantering, ungskogsröjning och gallring för att skapa en långsiktigt hög skogsproduktion och god värdetillväxt. Börja med att investera i en skogsbruksplan för att få bra en grund för planeringen. Investera i egen kunskap I kampanjen Kraftsamling Skog år utbildades över skogsägare i hur man kan öka lönsamheten genom ökad tillväxt. Projekt Krafthandling Skog år skapar goda möjligheter till fortsatt kompetensutveckling för enskilda skogsägare. Boka tid för en personlig rådgivning där du tillsammans med din skogsinspektor kan utforma en handlingsplan för vilka utbildningar som passar de närmaste åren. Med ett ökat kunnande kommer du att se nya möjligheter och det blir samtidigt roligare att äga och bruka egen skog. Fixa skogsbil vägar Det finns ett stort behov av att bygga nya skogsbilvägar och att rusta befintliga vägar så att de kan användas under större delen av året, inte bara vintertid. Ökad tillgänglighet genom bra vägar ökar också värdet på ditt virke, vilket avspeglas i prissättning på såväl leveransvirke som avverkningsuppdrag. Rensa rågångar Tyvärr har många rågångar sedan länge vuxit igen och fasta markeringar som rösen eller visare kan ha förstörts vid avverkning eller markberedning. Kontakta dina rågrannar för att tillsammans röja upp och markera era rågångar. Om osäkerhet uppstår kontaktas en skogsinspektor som med stöd av karta och gps ofta kan lösa problemet. Kvarstår osäkerhet eller tvist uppstår, återstår möjligheten att anlita en lantmätare för laga förrättning, ofta till en betydande kostnad. Gödsla Du hittar knappast andra åtgärder som kan matcha den ekonomiska avkastning som skogsgödsling ger. Investeringen förräntar sig med cirka 10 procent på 8 10 år. Med stöd av gps och digitala kartor, skapas möjlighet till rationell planering och spridning med hög noggrannhet. Det möjliggör kostnadseffektiv samverkan mellan privata skogsägare så att även mindre objekt kan gödslas utan att spridningskostnaden blir för hög. Svenska Skogsplantor lanserar ett nytt beläggningsskydd för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex och kan liknas vid en skyddsväst av lim och sand. Conniflex innehåller inga insektsdödande kemikalier men har lika stor skyddseffekt. Med ett tvåårigt skydd behövs bara en behandling. Ett klokt val för dig och din skog! Kontakta oss för mera information om plantor och föryngringstjänster. VI SKOGSÄGARE 1/12 21

17 En analys på djupet ger nytt ljus över virkespriserna. I flera årtionden har de varit stabila men inget slår början av 1950-talet. Text: Pär Fornling MARKNAD Stabila priser men inga rekord riserna var fantastiska, det räckte med en liten dålig avverkning för att köpa en helt ny bil, berättar en av veteranerna som var med på femtiotalet. Det var under den så kallade Koreaboomen. Redan innan Koreakriget ( ) var det bra tryck på marknaden genom återuppbyggnaden efter andra världskriget. När en ny global konflikt hotade i Korea började världen hamstra virke. Avverkningsresurserna var begränsade (träden fälldes med handsåg) vilket gjorde att efterfrågan var större än tillgången och priserna gick i höjden. Jämfört med i dag var virkespriserna 3 4 gånger högre. Regeringen satsar 20 miljoner kronor om året för att öka företagandet på skogsgården. Pengarna, som delas ut av Skogsstyrelsen, går till utbildning och projekt som ökar förädlingen på gårdsnivå. Skogsstyrelsen får också i uppdrag att stärka turismen genom att lyfta fram skogens alla värden i samarbete med Visit Sweden och Tillväxtverket. 100 Netto virkespriser Procent. Utbo Självverksam DET FRAMGÅR av ett examensjobb som Marcus Pettersson har gjort vid institutionen för skogsekonomi på lantbruksuniversitetet. Han har kartlagt privatskogsägarens nettoinkomster vid avverkningar mellan 1952 och Det intressanta är att han har vägt in flera saker för att få en rättvis jämförelse över åren: Inflationen När hänsyn tas till inflationen har virkespriserna fallit hela tiden. Möjligen märks ett trendbrott de allra senaste åren. Produktionen De fallande virkespriserna har kompenserats av sänkta drivningskostnader. År 1955 presterade en skogarbetare 1,5 kubikmeter per dagsverke. År 2005 var prestationen nästan 60 kubikmeter. Skatterna Hur mycket skogsägaren får över, netto, beror också på hur mycket som försvinner i skatt. En förbättring var när skogsvårdsavgiften avskaffades, men de stora skillnaderna kom med skattereformen i början av 1990-talet. DEN SJÄLVVEKRSAMME skogsägaren, som lever på skogsgården, jämförs med utbon som både har inkomster från en vanlig anställning och från gården. Fram till 1991 lades inkomsterna från skogen ovanpå den vanliga inkomsten, vilket gjorde att marginalskatten sänkte nettot. Upp till 80 procent av skogsinkomsten kunde försvinna i skatt. Genom planering och räntefördelning kan inkomsterna i dag ofta beskattas som kapital, vilket innebär 30 procents skatt. RESULTATET bygger förstås på förenklingar. Exempelvis finns inga maskinkostnader med för den självverksamme skogsägaren. Pengar att söka till gårdsprojekt Kurvorna visar den procentuella utvecklingen av virkespriset (netto) jämfört med I jämförelsen har effekten av inflationen tagits bort. Exempelvis fick den självverksamme skogsägaren 2008 en tredjedel (32 procent) jämfört med nettot Utbon fick ungefär 40 procent av priset jämfört med Den som kallas utbo kan förstås bo på gården, men han eller hon lever på tjänsteinkomster utifrån. Det hela är en del i landsbygdsminister Eskil Erlandssons satsning på Skogs riket. Jag hoppas att det leder till att fler företag utvecklas, att nya idéer förverkligas och att intresset och kunskapen om skogsföretagande och hållbart brukande ökar, säger Eskil Erlandsson. Då det gäller turism och rekreation tror han på en stor potential. Tusentals svenskar använder redan i dag skogen för idrott, naturupplevelser, jakt, fiske, bär- och svampplockning. Jag I verkligheten varierar förut sättningarna mellan alla skogsägare. Det intressanta är utvecklingen i stort. Många förställer sig nog att virkespriserna var betydligt bättre för några årtionden sedan, men tittar vi på nettot är det ganska konstant. För utborna bidrar dessutom skatteförändringarna till ett rejält lyft, konstaterar Marcus Pettersson. EN ANNAN SAK är hur virkespriserna har utvecklats i jämförelse med andra inkomster. År 1952 var inkomsten för den som avverkade 450 kubikmeter om året 3,5 gånger så stor som en industriarbetarlön. I dag är rollerna ombytta. Industrilönen är tre gånger högre än för den självverksamme som avverkar 450 kubikmeter om året, konstaterar Marcus Pettersson. Landsbygdsministern tror att turismen med anknytning till natur och skog är ett växande företagande. är övertygad om att skogens alla möjligheter kan locka många utländska besökare till oss och på så sätt skapa jobb och utveckling i de svenska landsbygderna. P VI SKOGSÄGARE 1/12

18 Prisutveckling 200 Exportprisindex, trävaror och timmer fritt skogsbilväg. Timmerpris Trävarupris Produktion Sågade trävaror i Sverige. Miljoner m 3. Glidande 12 månader Husbyggande USA Antal påbörjade bostäder, enheter. Årstakt Husbyggande Sverige Antal påbörjade bostäder, enheter,. Glidande 12 månaders medelvärde Källa: Skogsindustrierna En rad ganska dystra rapporter från träföretagen bekräftas av skogsindustrins konjunkturrapport. en senaste rapporten kom vid årsskiftet. Därefter har virkesmarknaden gått fortsatt trögt och konjunkturen har knappast förbättrats. FÖR SÅGADE TRÄVAROR sjönk årstakten i produktionen till 15,6 miljoner kubikmeter. För några år sedan tangerade produktionen 20 miljoner kubikmeter. Exporten ökade visserligen med 1 procent, men för något år sedan var ökningstakten 4 procent. Storbritannien, som är den klart viktigaste marknaden efter Sverige, backade med 6 procent. Avgörande för efterfrågan är byggandet. Efter en försiktig uppgång faller åter byggandet i Sverige. MASSA- OCH pappersindustrin går bättre än sågverken, även om det är tufft även där. Det gäller främst papper, där konsumtionen dessutom håller på att förändras. Produktionen av tidningspapper minskade med tre procent, medan magasinpapper ökade med tre procent. Det är en direkt spegling av läsvanorna. Dagstidningar backar och det kommer fler blanka magasin. TOTALT SETT minskar konsumtionen av papper i Sverige. I tio år har den legat kring 2,2 miljoner ton per år. Nu är konsumtionen 1,9 miljoner ton. Kina är ett undantag i de här sammanhangen, där ökade pappersproduktionen med 15 procent. Pressad marknad för massaveden Det är tufft på virkesmarknaden med relativt stora lager av massaved vilka fylls på ytterligare av stormvirke. I mitten av januari sänkte Södra priset på barrmassaved med 25 kronor per m 3 fub. Däremot lämnades priset på samtliga lövmassavedssortiment oförändrat. Prissänkningen är en anpassning till den rådande efterfrågan och det är gott om råvara på Södras samtliga massabruk, säger Södras skogsdirektör, Håkan Svensson. Efter prisjusteringen blev det nya barrmassavedspriset är 300 kronor per m 3 fub och björkmassavedspriset oförändrat 350 kronor per m 3 fub. Bommar igen pappersbruk Första industrioffret till följd av problemen för Norske Skog är Follum pappersbruk som läggs ner i mars månad och 356 anställda förlorar jobbet. Norske Skog säljer mindre papper än förr, eftersom många ersätter papper med elektroniska media. Då behöver vi dessvärre inte så många fabriker längre, säger Norske Skogs vd, Sven Ombudstvedt, i ett pressmeddelande. VI SKOGSÄGARE 1/12 Norra Skogsägarna köper skog av Setra Norra Skogsägarna har köpt drygt 1300 hektar skogsmark av Sveaskog. Marken, som är fördelad på två bolag, ligger strax utanför Kalix. Energi i medvind Under förra året producerade vindkraften mer el än en kärnkraftsreaktor. På 52 veckor levererade vindkraften 5,91 terawattimmar (TWh), samtidigt som de tio kärnkraftsreaktorerna producerade 58,2 TWh. Utvecklingen går mot allt större vindkraftverk parallellt med anläggningar på gårdsnivå. Med den kunskap vi har kring förvaltning av skog ser vi detta som en mycket bra investering. Det löser både Setras behov av kapitaltillförsel och vårt behov av att hitta framtidssäkra placeringar, säger Norra Skogsägarnas vd Pär Lärkeryd. Efter det aktuella förvärvet uppgår föreningens egna skogsinnehav till cirka hektar produktiv skogsmark. Vi har medvetet en försiktig investeringspolicy eftersom vi förvaltar våra medlemmars kapital och denna affär ligger helt i Norras vd Pär Lärkeryd. linje med vår övertygelse om att investeringar i skog är en trygg och långsiktigt god affär, säger Pär Lärkeryd. P

19 ÄLGSKADOR Vid närmare granskning hittar vi inte en enda perfekt tall på 1,5 hektar. När älgarna betar granar är något fel frågan är vad. Skogsägare Stig Lundström är bekymrad och efterlyser mer fakta. Text & foto: Pär Fornling läckvis påminner granplanteringen mest om kvastar som tryckts ner på hygget, med en vippa på toppen och grundligt betad stam. Träden lär klara sig men tappar tillväxt när grönmassan förlorats. Det är trist, men inte hela världen. Däremot är det tecken på hur hårt betestrycket är. Älgen mår inte bra av att äta gran och väljer i första hand andra träslag, säger Stig Lundström. det är ett tecken på hur hårt betestrycket är. Älgen mår inte bra av att äta gran och väljer i första hand andra träslag. PÅ ETT Gudrunhygge någon kilometer bort bekräftas teorin. Under normala omständigheter hade jag släppt fram ek och asp tillsammans med annat löv. Här är bra förutsättningar för självföryngring och jag är mån om att behålla lövandelen på gården, säger Stig. Vis av erfarenheten blev det ändå en granplantering, vilket visar sig helt riktigt. Mellan granplantorna finns ett rikt uppslag av ask, rönn, sälg och ek. Problemet är att allt är nedbetat till yviga buskar, varav många redan dött. På det hektarstora hygget hittar vi bara en enda rönn som möjligen kan klara sig till ett fullstort träd! VI ÅKER någon kilometer på skogsbilvägen och kommer till en 15-årig ungskog av självsådd tall. Här upprepar sig historien i en ny tappning. Vid första anblicken ser det rätt bra ut, men vid närmare granskning hittar vi inte en enda felfri stam på det 1,5 hektar stora området. Mellan de betade tallarna är det en hel del uppslag av gran. Med dagens insikt skulle jag nog ha satsat på gran från början, men inte heller det är ett bra alternativ. Vi är på en höjd 24 VI SKOGSÄGARE 1/12

20 Älgarna betar upp hela foderkapitalet i stället för att leva på räntan. med risk för torka. När granarna, med sina grunda rötter, växer till sig är det risk att de Bekymrad granskar Stig Lundström älgens framfart. De betade granarna är ett illavarslande tecken. dör av vattenbrist, säger Stig och låter för ovanlighetens skull en smula uppgiven. VILTÅKER. På gården har Stig gjort många försök för att skapa föda till älgen. Han har huggit meterhöga björkar och gödslat dem för att öka näringsinnehållet och han har anlagt viltåkrar. På bilden står han mitt ute i en viltåker av jordärtskockor. Och älgarna uppskattar maten, men det räcker inte för att hålla dem borta från planteringarna. Stig Lundström är en av många skogsägare som för en ojämn kamp mot betesskadorna. Han hoppas det blir bättre med den nya älgförvaltningen. Text & foto: Pär Fornling i behöver framför allt ha mer kunskap om älgen och inte bara utgå från att räkna djur när det gäller att bestämma avskjutningen. Det säger Stig Lundström som tycker att tillgången på bete är en bättre utgångspunkt. DEN EGNA gården, utanför Sibbhult, är på 100 hektar. Den har hittills gett en tilldelning på en kalv. Jaktlaget som har totalt 600 hektar får skjuta två vuxna djur och två kalvar. Kalvarna förra året vägde kring 35 kilo. De bör minst ha en vikt på 80 kilo och har uppenbarligen inte tillräckligt med foder, konstaterar Stig. OM DET inte är en balans mellan antalet älgar och fodertillgången förutser han en ond spiral. Älgarna betar upp hela foderkapitalet i stället för att leva på räntan. Kommer det inte fram nya lövträd är det förödande på sikt, inte bara för viltet utan också den biologiska mångfalden. Vi kommer att få skogar som bara består av gran och björk. VI SKOGSÄGARE 1/12 25

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Gallring är viktigt för god skogsutveckling Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Aptering för högsta möjliga virkesvärde Korsnäs följer noga upp hur virket blir apterat, dvs om det blir kapat så att skogsägaren får ut högsta virkesvärde enligt prislistorna.

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

SkogsAffärer. Högre netto i gallring! Välkommen på Skogsdag! En informationsskrift från Rörvik Skog Nr 3-2008

SkogsAffärer. Högre netto i gallring! Välkommen på Skogsdag! En informationsskrift från Rörvik Skog Nr 3-2008 SkogsAffärer En informationsskrift från Rörvik Skog Nr 3-2008 Högre netto i gallring! Välkommen på Skogsdag! I förra numret av SkogsAffärer skrev vi om barkborrens härjningar i Kråketorpsreservatet. Det

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se I Wedaskogen Information från Weda Skog - din partner i skogen Specialist på timmer www.wedaskog.se Erik Andersson, vd Weda Skog. Foto: Sidney Jämthagen - Weda Skog ska vara ett självklart och naturligt

Läs mer

Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra

Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra Skoglig verksamhet Avverkning, skogsvård, rådgivning, transporter med mera 19 verksamhetsområden i 3 regioner

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Klentimmer öka värdet i din avverkning med klentimmer Genom att

Läs mer

Prissättning och premiering av råvara i Södra

Prissättning och premiering av råvara i Södra Prissättning och premiering av råvara i Södra 2 SÖDRAS PRISSÄTTNINGSMODELL Södra strävar efter att hålla ett pris i prislistorna som speglar efterfrågan och marknaden. Ovanpå prislistan kan man erhålla

Läs mer

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade. Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i

Läs mer

SKOGSPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SKOGSPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SKOGSPRODUKTION Ämnet skogsproduktion behandlar produktion av olika typer av virkesråvaror med hänsyn till skogens produktionsförmåga och en hållbar utveckling för skogen. Det behandlar också anläggning

Läs mer

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén Konkurrensen om skoglig råvara Nolia 2013-11-12 Fredrik Forsén 1 VEDFÖRSÖRJNING OCH BRUK Vedförsörjning! Totalt behov 10 M m 3 fub! Import 1.4 M m 3 fub! 0.4 M m 3 fub barrved! 1 M m 3 fub lövved Köp och

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander

Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander www.pwc.se Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander Agenda 2. Skogsbruket 1. Skogsägandet 3. Sågverken 7. Hänt i branschen 4. Massaindustrin 6. Prestationer 5. Pappersbruken sid2 Skogsägandet sid3

Läs mer

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Leveransvirke Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera hanteringen

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Detta är jag, Harald.

Detta är jag, Harald. Detta är jag, Harald. Född 1938. Skogsarbetare. Studier, gymnasium, lärarhögskola, biologi 20p, skogsproduktion 10 p. 1972 Mellanstadielärare i 30 år. Fritidspolitiker. Bisysslor. Naturfotograf - frilanser.

Läs mer

Skogsskador i Region Nord året 2013

Skogsskador i Region Nord året 2013 Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Min APU i Slovenien Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Jag heter Carl Bjärkse och går i V09S. Jag går skoglig inriktning på Vretagymnasiet, den 1 Maj 2010 åkte jag och Magnus Pettersson till Slovenien på utlands

Läs mer

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g 1 1 (12) Dokumentet upprättat 120115 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Senast uppdaterat Er beteckning Södra Skog/Miljö-Kvalitet Gustaf Aulén 120331 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar

Läs mer

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Biobränsle. - energi för kommande generationer Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog Skogsbrukets lönsamhet Virkesforum 2010 Göran Örlander sägarna Rapport 2004-10 Om virkesförrådets utveckling. Uppdaterat till 2008/2009 Kostnader och priser avser 2009 års prisnivå Data har hämtats från:

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa

Läs mer

Virkesprislista AA1601. Avverkningsuppdrag SCA SKOG

Virkesprislista AA1601. Avverkningsuppdrag SCA SKOG SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 januari 2016 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västernorrlands och Jämtlands län exkl Strömsunds kommun väster om väg E45 Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Virkesprislista CC16C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC16C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 januari 2016 och tills vidare avseende SCA SKOG AB Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 toub

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

Virkesprislista BL1302. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL1302. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista BL1302 Leveransvirke SCA SKOG Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28-

Läs mer

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Bakgrund Inom ramen för klimatanpassningsprojektet Clim-ATIC har vi genom ett antal träffar tillsammans med Lycksele kommun, privata skogsägare,

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK Biobränslen Finland har lovat öka användningen av biobränslen och minska användning av olja och stenkol. Skogsbränslen eller toppar, kvistar och stubbar är viktiga

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Bärighet vid avverkning Att besluta sig för att avverka på sin fastighet är inte alltid lätt. Att sedan veta när under året man ska avverka kräver kunskap och erfarenhet. 2

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin

Läs mer

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT PA1 1 (9) Utvärdering ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT Rötslam Kommuner Industriavfall Org. Material CO 2 Kolsänka SÄNKKREDITE R Biogas anläggning BIONÄRIN G Tillväxt i skog Handel med sänkkredite r INFORMATIO

Läs mer

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare

Läs mer

13 Redovisning per län

13 Redovisning per län 13 Redovisning per län 203 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län SOU 2002:40 204 SOU 2002:40 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län 205 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

DM 1409. Prislista sågtimmer, limträstock och massaved

DM 1409. Prislista sågtimmer, limträstock och massaved DM 1409 Prislista sågtimmer, limträstock och massaved Prislista sågtimmer, limträstock och massaved 1409-tv TALLTIMMER Prislista nr DM1409 Pris kr/m 3 to Kvalitet 1 397 467 535 602 658 715 756 780 801

Läs mer

Alla plockar svamp och bär (s.6)

Alla plockar svamp och bär (s.6) Alla plockar svamp och bär (s.6) 1. Dela upp följande sammansatta ord. 1. björklöv regnkläderna gulbruna 4. matsvamparna 5. barrskog 6. favoritställe 7. allemansrätten s 8. bostadshuset s 9. svampplockare

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län.

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län. Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 401 Diam (mm) 120 130 140 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 300 Kvalitet 1 365 405 475

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Våra samlade tjänster och erbjudanden

Våra samlade tjänster och erbjudanden Våra samlade tjänster och erbjudanden Vi gör ditt skogsägande både tryggare, mer utvecklande och givande. SVEASKOG ÄR EN LEDANDE aktör på virkesmarknaden. Vi köper varje år in stora mängder virke från

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING L A N T M Ä T E R I E T PM BESTÅNDSMETODEN Till Användare av Beståndsmetoden 2012-02-01 Dnr 400-2012/504 RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING 1 VÄRDERINGSMETOD Riktlinjerna avser värdering enligt Beståndsmetoden

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Skogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81)

Skogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-01-09 Ert datum 2006-11-07 Beteckning 500-18544-06 Er beteckning N2006/6984/HU B Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Patrik Wandin Naturavdelningen Områdesskydd

Läs mer