ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING"

Transkript

1 - Sl'enaka Arkll'aanafundeta Skrlft erle nr 4 - ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING STOCKHOLM 1958

2

3 - S"enska A.rki.,samfundets Skriftserie nr 4 - ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING STOCKHOLM 1958

4 Innehåll Sid.. Arnold Sandberg, Kyrkliga arkiv i Sverige Olof Jägerskiöld, Rundabordskonferensen i Zagreb den maj l 9 Gösta Hahr, Wahrendorffska arkivet o o o o o o o 27 Emil Schieche, Intryck från en arkivresa i Tyskland o o o. o o o o o o o o 49 Holger Wichman, Korsnäsbolagets arkiv, 56 Carl Sigfrid Lindstam, Boken av bokträ och pärrmcn av pergament 64 Holger Wichman, Arkivdepån i Norra B a nkohuset et t femtioårigt provisorium 70 Elsa Brita Grage, Carnegy &. Shepherds arkiv o o o o o o o o o. o o o o o 76 Sven Åstrand, Arkivfrågor i nyare litteratur. o o o o o. o o. o. 79 Åke Kromnow, Näringslivets arkivdagar i Göteborg 9-10 dec Litteratur o o o o o o o o o o o o o o. o o. o o. o. o o o o. o o. o o o o o 99 Lindbergs Trycker:aktiebolag, Stockholm 1 95~ "

5 Kyrkliga arkiv i Sverige Av landsarkivarien Arnold Sandberg, Vadstena Föreliggande uppsats var färdig i manuskript i december 1954 och har tidigare publicerats på engelska med titeln The archives of the church and the religious movements in Sweden i tidskriften Archivum, 4, 1954 (Paris 1955), som utgives av den internationella arkivorganisationen Conseil international des Archives. I den svenska versionen ha några obetydliga tillägg och ändringar gjorts. Sålunda har litteraturförteckningen kunnat kompletteras med några nytillkomna arbeten. Det svenska statsområdet hade i äldre tid en annan omfattning än nu. Finland, som började inlemmas i det svenska väldet på 1100-talet, gick förlorat år Från senare delen av 1500-talet och början av 1600-talet samt fram till år 1721 hörde Ingermanland, Estland och Livland till Sverige. Vid mitten av 1600-talet förvärvades landskapen Skåne, Blekinge och Halland från Danmark och landskapen Bohuslän, Jämtland och Härjedalen från Norge. Vid samma tid återfick Sverige Gotland, som Danmark hade erövrat år Kristendomen kom till Sverige dels genom tysk mission (från 800-talet) dels genom engelsk (på 1000-talet). Missionsarbetet hade länge föga framgång. I början av talet upprättades i Skara det första biskopssätet, och det dröjde ända till decennierna kring sekelskiftet år 1100, innan kristendomens seger var fullständig. Detta inträffade alltså vid ungefär samma tid som det första korståget. Under 11 O O-talet, det första kristna århundradet, bör j a de Sverige fastare infogas i den romersk-katolska kyrkans stora organisation. Präster ordinerades, kyrkor byggdes och kring varje kyrka uppstod en socken (församling). Biskopssätena voro först missionscentra, men med tiden blevo missions- 3

6 Arnold Sandberg områdena organiserade i stift med fixerade gränser. På talet anlades de första klostren, och år 1164 upprättades Uppsala ärkebiskopsdöme. Under 1200-talet tillkämpade sig kyrkan rättslig och ekonomisk särställning enligt kanonisk lag och domkapitlen organiserades. Kyrkan blev efter hand ägare till en stor mängd jordagods. Den beräknades vid medeltidens slut äga 21,3 % av de svenska hemmanen. Under konung Gustav Vasas regering ( ) skedde en religionsförändring: förbindelsen med påvekyrkan i Rom bröts och en svensk nationalkyrka under konungens ledning upprättades, sedan den lutherska läran vunnit insteg i landet och konungen berövat den katolska kyrkan i riket dess ekonomiska maktställning framförallt genom en omfattande godsreduktion. De avgörande besluten fattades på riksdagen i Västerås år Den svenska kyrkans evangelisk-lutherska karaktär fastslogs på kyrkomötet i Uppsala år 1593, och dess rättsförhållanden m. m. reglerades först av 1571 års kyrkoordning och sedan av kyrkolagen av år 1686, som ännu gäller. Den högsta ledningen av svenska kyrkan utövas a, konungen i statsrådet (Kungl. Maj :t), och den centrala för- Yaituingen av densamma tillhör (sedan 1840) ecklesiastikdepartementet. Landet är nu indelat i tretton stift (vid medeltidens slut var antalet sju) med biskop och domkapitel. Stiften äro indelade i kontrakt (den l / l 1956 sammanlagt 186) och dessa i sin tur i pastorat. Ett pastorat består av en eller flera församlingar. Den 1/ var antalet pastorat 1377 och antalet församlingar I varje pastorat är anställd en kyrkoherde, som till sitt biträde kan ha komministrar, kyrkoadjunkter och pastoratsadjunkter. Ledningen av ett kontrakt handhaves av en kontraktsprost, och denne är merendels en kyrkoherde inom kontraktet. Herrnhutismen, som har spelat en betydande roll i Sverige, hade sin genombrottstid i vårt land omkring år I Stockholm organiserades rörelsen vid denna tid till en alltjämt bestående s. k. societet, nu kallad Evangeliska Brödraförsamlingen i Stockholm. Även i Göteborg bildades en societet, och i Karlskrona fanns under tiden en sådan. Den stora religiösa väckelsen under 1800-talet gav upphovet till nya religiösa samfundsbildningar. Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, som grundades år 1856, blev en till svenska kyrkan ansluten nyevangelisk organisation, men ur denna utskildes år 1878 det frikyrkliga samfundet Svenska Missionsförbundet. Andra frikyrkliga samfund äro Baptist- 4

7 Kyrkliga arkiv i Sverige samfundet, Pingströrelsens församlingar och Metodistkyrkan i Sverige. De frikyrkliga samfunden upptaga som medlemmar blott sådana, som kunna avlägga bekännelse om en personlig tro. Den svenska kyrkan är en folkkyrka i nära förbindelse med staten, och medlemmar av densamma äro dels först och främst alla svenska medborgare utom de, som från födelsen eller efter anmälan icke tillhöra densamma, dels ock i riket bosatta utlänningar, som ha upptagits i kyrkan. Medeltida andliga institutionel's t'ill staten indl'agna al'kiv De arkivalier, som uppstodo vid de kyrkliga institutionerna i det medeltida Sverige, voro av ganska ensartad beskaffenhet. De bestodo nämligen till allra största delen av åtkomsthandlingar av olika slag (» jordebrev») och andra ekonomiska handlingar. De gå tilbaka till senare hälften av 1100-talet, och den äldsta bevarade originalurkunden har utfärdats av Stefan, Sveriges förste ärkebiskop, någon gång under tiden och gällde ett kloster. I samband med kyrkogodsreduktionen under konung Gustav Vasas regering indrogos (framförallt under och 1550-talen) domkapitlens, domkyrkornas och klostrens arkiv och arkivrester till det kungliga kansliet, där de först genomgingos av sekreteraren Rasmus Ludvigsson (död 1594). År 1669 överflyttades dessa kyrko- och klosterbrev från riksarkivet till det nyinrättade antikvitetskollegiet (senare antikvitetsarkivet), kommo sedan till Kungl. Biblioteket och återbördades först år 1847 till riksarkivet, där de nu utgöra huvuddelen av denna institutions samling av pergaments- och pappersbrev, vårt lands största medeltidsbrevsamling, numera räknande omkring pergamentsbrev och omkring pappersbrev. Ursprungligen förvarades de olika indragna kyrkliga arkiven var för sig, men denna proveniensmässiga ordning förföll efter hand på grund av att för släktforskningssyften brev rörande vissa släkter utplockades. När antikvitetskollegiet övertog breven, ansågs oordningen vara så stor, att en ny uppordning var nödvändig. Denna gjordes så, att brev för eller av domkyrkor och kloster ordnades kronologiskt på resp. institution, medan övriga urkunder (t. ex. brev rörande jord, som senare förvärvats av kyrkor och kloster) lades i en enda kronologisk svit, de s. k. Miscellaneaknipporna. Denna indelning blev bestående ända till i början av talet, då hela medeltidsbrevsamlingen omordnades efter ett 5

8 A.rnold Sandberg kronologiskt schema för att underlätta utgivningen av Diplomatarium Suecanum, d. v. s. den utgåva av Sveriges medeltidsurkunder, som år 1829 började utkomma av trycket, och vars utgiyning ännu pågår. Endast genom särskilda undersökningar kunna därför de olika kyrko- och klosterarkiven numera rekonstrueras. Av dessa äro arkiven från Vadstena kloster och Uppsala och Strängnäs domkyrkor bäst bevarade. Från Vadstena kloster stamma sålunda tre medeltida jordeböcker, två räkenskapsböcker, kopieböcker (för privilegier, brey etc.) och ett stort antal jordebrev, de flesta signerade under den katolska tiden. De märktes med bokstavssigna efter de askar eller lådo'r, vari de förvarades, samt romerska siffertal Från Uppsala domkyrka stamma ett antal räkenskapsböcker, domkyrkans gamla Registrum på pergament (skrivet år 1344 och möjligen 1345) och en mängd jordebrev. Slutligen bör i detta sammanhang omtalas, att i riksarkivets medeltidsbrevsamling också ingå de s. k. Skånebreven, d. Y. s. de urkunder, som stamma från det gamla Lundakapitlets arkiv och de kyrkliga arkiv, som därmed förenats. De utgjorde ursprungligen omkring brev och hade år 1689 transporterats från Malmö till Stockholm i samband med Karl XI :s reduktion i Skånelandskapen. Dessa brev tillhöra den tid, då dessa landskap voro delar av det danska riket. Bland dem befann sig ännu år 1689 i original den danske konungen Knut den heliges gåvobrev till Lunds domkyrka år Det har sedan gått förlorat! Församlingarnas kyrkoarkiv Med begreppet kyrkoarkiv åsyftar man sedan gammalt framförallt de olika sockenkyrkornas (församlingarnas) arkiv, och det är åt dessa betydelsefulla och av forskningen ofta anlitade arkiv vi i det följande huvudsakligen skola ägna vår uppmärksamhet. Under medeltiden och 1500-talet avsåg arkivbildningen vid sockenkyrkorna nästan uteslutande elen kyrkliga medelsförvaltningen, och kyrkoarkivet var då en sluten enhet. Det var kyrkans arkiv i ursprunglig och egentlig mening med motsvarighet i t. ex. de samtida klosterarkiven. Denna enhetlighet sprängdes på 1600-talet genom tillkomsten av födelse-, vigsel- och dödböcker - i senare tid sammanfattningsvis 1 För viirdefulla upplysningar om de medeltida andliga institutionernas till staten indragna arkiv tackar förf. arkivarien Jan Liedgren, Stockholm. 6

9 Kyrkliga arkiv i Sverige kallade ministerialböcker - samt katekisations- och husförhörslängder med därtill hörande handlingar. Dessa arkivalier återspegla främst pastors verksamhet som själasörjare och sedermera framförallt som folkbokförare och utgöra således närmast pastorsämbetets arkiv. I kyrkoarkiven finns dessutom en tredje grupp av handlingar, som främst äro av kommunal natur. Hit höra bl. a. socken- och kyrkostämmaprotokoll samt räkenskaper. Mellan den första och den tredje gruppen är gränsen ofta flytande. Ett terminologiskt spörsmål bör här beröras. Med begreppet kyrkobok menades från början en bok för anteckningar om kyrkans angelägenheter, såsom räkenskaper och inventarieförteckningar, och avsåg således blott kyrkans ekonomiska förhållanden. Då på 1600-talet ministerialanteckningar började föras, inskrevos även dessa i allmänhet i»kyrkoboken». Begreppet kyrkobok kom därför att avse även dessa anteckningar. Genom folkbokföringsanteckningarnas med tiden alltmera ökade vikt inträdde emellertid småningom en betydelseförskjutning därhän, att termen kyrkobok slutligen har kommit att framförallt avse de kyrkliga folkbokföringsurkunderna, d. v. s. de böcker och liggare med fortlöpande anteckningar om församlingsmedlemmarnas kyrkliga och borgerliga förhållanden, som nyttjas för den av prästerna omhänderhavda»kyrkobokföringen». Resterna av sockenkyrkornas medeltida arkivbestånd äro fåtaliga. Åtkomsthandlingarna blevo i allmänhet icke- som domkyrka- och klosterbreven - indragna till det kungliga kansliet och finnas därför här och var fortfarande kvar i kyrkoarkiven. I många fall ha de emeliertid av olika orsaker - t. ex. genom en biskops antikvitetsintresse - hamnat i offentliga biblioteks handskriftssamlingar eller i riksarkivet. De liturgiska böckerna, som funnas i de medeltida kyrkorna och mestadels voro vackert textade pergamentsvolymer, tillhörde givetvis närmast kyrkornas bibliotek, men det föll sig tidigt naturligt, att viktiga anteckningar rörande kyrkans förmögenhet - främst längder över kyrkans och prästgårdens jordar - nedskrevas på lediga utrymmen i någon av dessa pergamentsböcker, t. ex. på insidan av frampärmen eller i någon marginal. Efter reformationen blevo de liturgiska böckerna småningom obehövliga för gudstjänsten och undergingo därefter en omfattande förstöring och förskingring. Ofta kommo sålunda pergamentsblad ur sådana böcker att användas som omslag kring arkivalier, främst den svenska lokalförvaltningens räkenskaper för tiden fr. o. m t. o. m Dessa förvaras i kammararkivet i Stockholm. 7

10 Arnold Sandberg Om tiden och sättet för denna förskingring ha olika åsikter uttalats. Förr tillskrev man gärna konung Gustav Vasas fogdar och reformationens räfster skulden, men enligt senare undersökningar har den huvudsakliga förskingringen åtminstone i vissa stift sannolikt icke ägt rum förrän under 1600-talets två första decennier, varvid böckerna i sin helhet rekvirerats av fogdarna eller sönderdelningen skett vid själva kyrkan och blott enstaka blad utlämnats. Yid denna förstöring ha givetvis ofta blad med ekonomiska anteckningar också gått förlorade, men det finns också exempel på att man har lyckats att rädda sådana blad. Numera finnas blott sju medeltida kyrkaräkenskapsböcker i behåll. Den äldsta stammar från Fundbo i Uppland och gäller tiden Man har anledning förmoda, att flera andra ha funnits, som sedan ha gått förlorade. I Linköpings stift funnos ännu omkring år 1700 fem medeltida räkenskapsböcker, vilka sedan ha försvunnit. På kontinenten fördes redan under medeltiden här och var födelse-, vigsel- och dödböcker. Detta förekom ej i Norden. Dit kom seden att föra sådana anteckningar närmast från Tyskland, där en protestantisk kyrkoordning redan år 1533 föreskrev registrering av födda och vigda. I Sverige tillkomma de första för hela riket gällande bestämmelserna om förarrdet av födelse-, vigsel- och dödanteckningar ej förrän genom 1686 års kyrkolag, som trädde i kraft år I ganska stor utsträckning fördes emellertid sådana anteckningar redan före denna tid, och vad som härvidlag åstadkommits beror därför i allmänhet på de olika stiftschefernas egna initiativ. De första kända bestämmelserna om ministerialanteckningar stamma från Estland. I en instruktion år 1586 för biskop Kristian Agricola i Reval föreskrevs, att prästerna bl. a. skulle föra dopböcker med uppgifter om föräldrar, faddrar och dopdag samt förteckningar över vigslar och dödsfall. Det är icke känt, om föreskriften kom att tillämpas. Nästa kända föreskrift tillkom år I en synodalordning för Uppsala ärkestift detta år föreskrev ärkebiskop Olaus Martini upprättandet av dop- och vigselböcker, och genom det där anförda exemplet från Tyskland bekräftas, att bestämmelsen, som väntat var, hade tillkommit efter tyska förebilder. Så vitt man vet, vann föreskriften dock mycket ringa efterföljd, och av böcker, som kunna ha upplagts med anledning därav, äro blott två i behåll, nämligen Uppsala Heliga Trefaldighets församlings dödbok och S:t Nikolai kyrkas i Stockholm vigselbok med anteckningar 8

11 Kyrkliga arkiv i Sverige från Dessa äro de äldsta kända och bevarade ministerialböckerna i Sverige. I Västerås stift blevo de föreskrifter, som den kraftfulle biskopen Johannes Rudbeckius år 1622 utfärdade, av största betydelse, i det att i detta stift i icke få fall ministerialböckerna börja redan på och 1630-talen. Från 1630-talet stamma flera böcker av detta slag i Linköpings stift, vilket sammanhänger med att biskopen därstädes Johannes Botvidi år 1633 påbjöd förarrdet av dylika. Det formulär, som denne fastställde för dessa anteckningar, kom på 1640-talet till användning även i Åbo stift. I Skara stift utfärdades föreskrifter av detta slag år 1647 och i Visby stift år I Danmark-Norge utfärdades allmänna bestämmelser rörande ministerialbokföring fyrtio år tidigare än i Sverige. Det skedde genom ett kungligt missiv år Något inflytande på den kyrkliga arkivbildningen i Jämtland, Härjedalen och på Gotland kunde detta icke få, då dessa områden avträddes till Sverige året dessförinnan. Däremot hunno de danska föreskrifterna att tillämpas i ej så få församlingar i Lunds stift, innan detta område år 1658 blev svenskt. Bohuslän, som samma år också kom under Sverige, har däremot inga spår av de danska föreskrifterna. Efter kyrkolagens ikraftträdande år 1688 tillkommo efter hand ministerialböcker även i de många församlingar, som tidigare ej haft dylika, och årtalet 1688 är därför ett vanligt begynnelseår för dessa böcker. Till en början förekommo dock här och var luckor i införingarna, och först ett stycke in på 1700-talet blevo kyrkolagens föreskrifter allmänt och regelbundet gällande överallt i landet. Ministerialanteckningarnas förande har sedermera reglerats genom förordningar år 1860, 1894, 1910 och Nu gällande föreskrifter ha tillkommit genom en kyrkobokföringsreform år 1946 (Svensk författningssamling 469, 801/1946). Ett källkritiskt problem är förknippat med detta för person- och släkthistorisk forskning betydelsefulla material. Nu för tiden införas ministerialanteckningarna i löpande följd utan föregående konceptskrivning. I äldre tid ha dessa anteckningar emellertid i stor utsträckning renskriftskaraktär. Bakom ligga sålunda ofta kladdanteckningar av mer eller mindre provisorisk art, som ibland ganska sent- här och var för flera decennier på en gång - ha renskrivits i ministerialböckerna. Detta tillvägagångssätt föridarar de stora luckor, som i äldre tid ofta förekomma. Tydligen har man i dessa fall vid renskrivningen icke haft några koncept- 9

12 .4rnold Sandberg anteckningar till hands. Vid avskrivning och särskilt vid avskrivning av en längre text på en gång kunna ju lätt felaktigheter i form av t. ex. överhoppningar och felläsningar insmyga sig. Då»kladdar» endast i undantagsfall ha blivit bevarade, har man emellertid nu ytterst få möjligheter att jämföra förlaga och renskrift. Vid de granskningar, som ha kunnat göras, ha i ett fall påtagliga skiljaktigheter kunnat iakttagas men i andra fall överensstämmelse. J ag övergår nu till katekisations-, husförhörs- och kommunionlängderna, församlingsböckerna och församlingsliggarna. Katekesförhören (ursprungligen i kyrkan men fram på 1700-talet allt oftare och slutligen allmänt som husförhör ute i församlingen) spelade förr en stor roll för själavården, och tidigt måste prästerna ha känt ett behov att som stöd för minnet och för redovisningen inför biskop och kontraktsprost upprätta topografiskt uppställda längder över de åhörare i församlingen, som hade att inställa sig till dessa förhör, med anteckningar om deras framsteg - katekisations- och husförhörslängder - samt över dem, som anmälde sig till och deltogo i nattvardsgångarna - kommunionlängder. Nattvarden fick blott utdelas till dem, som kunde göra reda för sig i sina kristendomsstycken. De två slagen av längder hörde därför nära samman och hopfördes ofta i en enda längd. De äldsta bevarade katekisationslängderna i Sverige stamma från Västerås stift, där den förut nämnde biskopen Johannes Rudbeckius år 1622 också hade föreskrivit, att till biskopsvisitationerna skulle upprättas»folkalängder» över alla dem, som voro över 10 år gamla. Några längder, som med anledning härav hade upplagts under 1620-, och 1640-talen, finnas ännu i behåll. Eljest begynna de bevarade katekisationslängderna i vårt land knappast förrän omkring år 1690, vilket sammanhänger med att de blevo allmänt påbjudna först i 1686 års kyrkolag. Då katekisations- och husförhörslängderna ursprungligen blott upplades i själayårdande syfte, upptogo de icke alla församlingsmedlemmar utan blott dem, som deltogo i förhören, och de anteckningar, som infördes, gällde uteslutande redovisningen (oftast medelst särskilda tecken) av de ådagalagda katekeskunskaperna. Snart började emellertid även andra annotationer att införas, som småningom förvandlade de enkla, ofta för blott ett år avsedda betygskatalogerna till för en längre tidsperiod (t. ex. fem eller tio år) upplagda liggare över samtliga församlingsmedlemmar med uppgifter 10

13 Kyrkliga arkiv i Sverige även om födelsedatum, födelseort, giftermål, in- och utflyttning, dödsdag m. m. Denna utveckling var fullbordad i slutet av 1700-talet. Husförhörs (katekisations-) längderna kommo på detta sätt att efter hand innehålla en blandning av rent kyrkliga anteckningar (om t. ex. katekeskunskaper) och uppgifter, som främst tjänade civila folkbokföringsändamål De senare annotationerna blevo till slut de dominerande. Husförhörslängderna, som ganska tidigt började föras på tryckta blanketter, upphörde att brukas under tiden och fingo som en direkt fortsättning våra nuvarande församlingsböcker. Dessa ha för närvarande 18 kolumner. Av dem avse efter kyrkobokföringsreformen år 1946 blott två rent kyrkliga förhållanden och de övriga folkbokföringen. Församlingsboken, som liksom sin föregångare husförhörslängden nästan undantagslöst är bunden, är alltfort en huvudurkund för den svenska kyrkobokföringen, men den har genom 1946 års reform fått ett viktigt komplement i den s. k. församlingsliggaren, bestående av pärmar med s. k. personakter för alla i församlingsboken bokförda personer. En personakt består av ett hlad, till vilket vid behov fogas tilläggsblad, och den innehåller uppgifter om en persons samtliga kyrkobokförda förhållanden. Den förvaras hos pastorsämbetet i den församling, där personen är kyrkobokförd, och arkiveras vid hans död eller bosättning på utrikes ort i Kungl. statistiska Centralbyrån i Stockholm. Katekisations- och husförhörslängderna äro först från slutet av 1700-talet mera allmänt bevarade. I de flesta församlingar måste sådana dock utan något större avbrott ha förts ända sedan de med 1686 års kyrkolag blevo obligatoriska. En mycket stor mängd längder ha sålunda gått förlorade. Detta sammanhänger med att dessa längder i äldre tid i allmänhet ansågos sakna värde, sedan en ny längd hade upplagts, och därför utan vidare kunde makuleras eller undanläggas med påföljd att många sedermera förstördes av fukt eller förskingrades. Ett exempel på hur föga längderna aktades må anföras. Blad ur en husförhörslängd för en församling i Linköpings stift för tiden kommo redan år 1781 att användas som pärmfyllnad i ett häfte husförhörslängder för en grannförsamling. Katekisations- och husförhörslängderna äro nu en av den svenska person- och släkthistoriska forskningens viktigaste källor, och det är därför beklagligt, att så många dylika längder i äldre tid hava gått förlorade, men det kan icke 11

14 .4rnold Sandberg förnekas. att förstörelsen var en naturlig åtgärd i en tid, då längderna hu\'udsakligen tjänade själayårdande och därför kortfristiga syften och nutidens forskningsbehov icke kunde förutses. Om de övriga serierna i de svenska kyrkoarkiven kunna vi fatta oss relativt kort. I 1686 års kyrkolag hade föreskrivits längder över in- och utflyttande, men dessa ansågos på många håll onödiga, och det dröjde därför ända in på 1800-talet, innan de blevo mera regelbundet förda. Till grund för annotationerna i inflyttningslängderna ha legat flyttningsbetyg, som utfärdats av prästen i utflyttningsförsamlingen, och som skulle uppvisas vid inflyttningen. Flyttningsbetygen äro mycket ojämnt bevarade och saknas på många håll för äldre tid fullständigt. Efter 1946 års kyrkobokföringsreform utfärdas de icke längre i sin gamla form. De ha i detta skick blivit överflödiga efter tillkomsten av de ovannämnda personakterna, som vid ändring av en persons kyrkobokföringsort sändes från utflyttningsförsamlingen till inflyttningsförsamlingen. Sockensjälvstyrelsens viktigaste organ Yar sockenstämman, och de skriftliga vittnesbörden om denna verksamhet utgöras av sockenstämmoprotokollen, en serie i kyrkoarkiven, som går tillbaka till1600-talet. Sockenstämman behandlade både kyrkliga och borgerliga angelägenheter. Genom kommunalreformen år 1862 skedde år 1863 inom den gamla socknens ram en uppdelning i en kyrklig och en borgerlig kommun. Kyrkostämman blev den kyrkliga kommunens beslutande organ, och dess arkivalier tillhöra fortfarande kyrkoarkivet. Kyrkorådet är församlingens förvaltande och verkställande organ med kyrkoherden som självskriven ordförande. Det blev först år 1817 obligatoriskt. Kyrkorådsprotokollen bilda först långt fram på 1800-talet enhetliga serier i kyrkoarkiven. skolväsendet var länge en kyrklig angelägenhet men har under de senaste årtiondena allmänt överförts till den borgerliga kommunen. De vid skolrådssammanträdena förda protokollen äro därför numera en upphörd serie i kyrkoarkiven. Kyrkaräkenskaperna för tiden efter reformationen gå i vissa församlingar tillbaka till 1500-talet men förekomma mera regelbundet först från mitten av 1600-talet. Under perioder, då ministerialanteckningar saknas, kunna de i dessa räkenskaper förekommande annotationerna om avgifter och gåvor vid kyrkliga förrättningar (dop, vigslar och 12

15 Kyrkliga arkiv i Sverige begravningar) ofta lämna forskaren en värdefull ersättning. Vid fön-altningen av pastoratens ecklesiastika fastigheter ha under de senaste årtiondena uppstått särskilda protokoll och räkenskaper, som i många fall ännu äro så unga, att de fortfarande äro i bruk och förvaras ute hos församlingens förtroendemän. Till kyrkoarkiven höra regelbundet en ganska stor mängd oftast lösa handlingar, flerstädes rätt gamla, som röra kyrkan och den kyrkliga jorden eller ha uppstått i samband med visitationer, inventeringar, prästval m. in. Slutligen skall nämnas en serie av speciellt intresse. Det är de befolkningsstatistiska sockentabellerna för tiden De upprättades på grundval av husförhörslängderna och ministerialböckerna, vilka serier för övrigt först genom dessa tabellers tillkomst vunno stadga och fullständighet. Sockentabellerna utgöra primärmaterialet för den svenska befolkningsstatistiken, som begynte år 17 49, tidigare än i andra länder. De äro av två slag, nativitets- och mortalitetstabellerna och folkmängdstabellerna. De förra upprättades årligen och innehålla bl. a. på årets månader fördelade uppgifter om antalet födda, med angivande av kön, ingångna äktenskap samt döda, med angivande av kön och statistik på dödsorsaker. Folkmängdstabellerna, som till en början uppgjordes årligen, sedan vart tredje och slutligen vart femte år, redovisade befolkningens fördelning efter ålder ( femårsgrupper), kön, civilstånd och yrken. Av kyrkoarkivalierna förvarades i äldre tid de yngsta böckerna i prästgården och de övriga i kyrkokistan eller på hyllor och skåp i kyrkans sakristia. Ofta ha dock även dc äldre arkivalierna varit placerade i prästgårdarna. Vid de eldsvådor, som under tidernas lopp ha hemsökt flera av dessa, ha därför ibland hela kyrkoarkiv gått förlorade. De i sakristiorna förvarade arkivalierna ha mångenstädes förstörts eller skadats av fukt. Arkivalieförlusterna stå på flera håll, såsom på Gotland, i Norrland och i Finland, i direkt samband med fientliga härjningar. De förluster, som ha drabbat kyrkoarkiven, ha därför säkerligen yarit svåra, men någon tillförlitlig beräkning av förlusternas omfattning har av naturliga skäl icke kunnat göras. Blott för ett stift - Linköpings - har ett försök gjorts att så fullständigt som möjligt registrera avgången bland kyrkoböckerna. Inga arkiv ha emellertid i arkivvårdshänseende varit underkastade en så noggrann kontroll som kyrkoarkiven. 13

16 Arnold Sandberg Denna har i äldre tid huvudsakligen ägt rum i samband med biskopsvisitationerna, då enligt kyrkolagen jämväl kyrkoböckerna skola företes, samt vid de inventeringar av kyrkans egendom, som skedde vid varje kyrkoherdeskifte. Dessa inventeringar, som även äro föreskrivna i kyrkolagen, kommo under 1800-talet efter hand ur bruk. År 1946 utfärdades emellertid föreskrifter om arkivinventering, då präst, som förestår kyrkoarkiv, frånträder sin befattning (Svensk författningssamling 705/1946), och sådana inventeringar äga sedan år 1947 nu regelbundet rum, till stort gagn för arkivvården. De förrättas av vederbörande kontraktsprost, och oftast är vederbörande lands- eller länsarkivarie eller ombud för denne närvarande.' Under den senare hälften av 1800-talet blevo kyrkoarkiven föremål för riksarkivets intresse, och det första resultatet härav var tillkomsten av de s. k års förteckningar, d. v. s. de förteckningar över de svenska kyrkoarkiven, som nämnda år upprättades över hela landet och sedan ingåvos till riksarkivet och för första gången medgåvo en samlad överblick över dessa arkivs omfattning och innehåll. År 1899 inrättades i Vadstena slott det första landsarkivet i Sverige. Sedermera ha ytterligare fyra sådana tillkommit och därjämte två Iänsarkiv. stadsarkiven i Stockholm och Malmö fungera som landsarkiv för sina städer. Dessa arkiv äro, vart för sitt distrikt,z depåer för lokala statliga arkiv. Av de arkiv, som sålunda överlämnas till lands- och länsarkiven, äro kyrkoarkiven de av besökande forskare flitigast begagnade. Enligt leveranskungörelsen skola alla handlingar i kyrkoarkiven, som äro äldre än ett hundra år, överlämnas, församlingarna dock medgivet att själva behålla sådana, som äro av övervägande kommunal natur. Extra leveranser kunna emellertid förekomma, och flera kyrkoarkiv äro därför levererade fram till 1861 och i vissa fall ännu längre. Ett fyrtiotal församlingar, huvudsakligen belägna i mellersta 1 Även vederbörande kyrkobokföringsinspektör äger närvara. Kyrkobokförings inspektörerna, till antalet för närvarande 23, biträda domkapitlen vid inseendet över liyrkobokföringen. De äro präster. 2 Lands- och länsarkiven stå under uppsikt och ledning av riksarkivet. Deras distrikt äro : landsarkivet i Uppsala: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län; landsarkivet i Vadstena: Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län; landsarkivet i Lund: Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län; landsaridvet i Göteborg: Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län; landsarkivet i Härnösand: Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län; länsarkivet Visby: Gotlands län; länsarkivet i östersmid: Jämtlands län. 14

17 Kyrkliga arkiv i Sverige Sverige, äro emellertid befriade från skyldigheten att till landsarkiv leverera sina handlingar och vårda därför fortfarande även de äldre delarna av sina arkivbestånd. Lands- och länsarkiven äro även lokala myndigheter för det offentliga arkivväsendet, vilket för kyrkoarkivens del bl. a. tager sig uttryck däri, att lands- och länsarkiven ha att granska förslag till kyrkoarkivlokaler, infordra och granska arkivförteckningar (nu gällande förteckningsplan för kyrkoarkiv är från år 1931; Syensk författningssamling 52/1931) och genom inspektioner följa arkivvården hos pastorsämbetena. Under de senaste decennierna ha i de flesta prästgårdar, där kyrkobokföring äger rum, brandsäkra arkivrum inrättats eller brandsäkra arkivskåp anskaffats, varför numera endast i undantagsfall kyrkaarkivalier förvaras i kyrkorna. För tiden finnas i Statistiska Centralbyrån i Stockholm för samtliga församlingar i riket utdrag av födelse-, vigsel- och dödböckerna för alla år och av husförhörslängderna och församlingsböckerna för vart tionde år. För tiden före 1860 äro de i kyrkoarkiyen förvarade kyrkaskrivningsurkunderna däremot unika. A v stor betydelse för bevarandet av dessa oersättliga handlingars innehåll har därför varit den mikrofilmning av genealogiskt arkivmaterial, som sedan år 1948 för mormonkyrkans räkning bedrives i Sverige, och som helst skall omfatta samtliga kyrkaskrivningshandlingar för tiden t. o. m. år Filmerna skola förvaras i U. S. A., men en kopia överlämnas som gåva till riksarkivet. Församlingarna kunna förvärva kopior av filmerna av deras kyrkoböcker, och detta har på sina håll redan skett. stadsbiblioteket i Umeå har anskaffat filmkopior av kyrkoböckerna för stora delar av Norrland och stifts- och landsbiblioteket i Växjö håller på att upplägga en sådan samling för Kronobergs län. Domkyrkoarkiv Domkyrkoarkiven efter reformationen intaga en särställnini De avse uteslutande domkyrkornas ekonomiska förvaltning och äro icke leveranspliktiga till lands- eller länsarkiv. Förteckningar över desamma äro under utarbetande. Kontraktsprostarkiv Kontraktsprosten är biskopens förtroendeman inom kontraktet och förman för församlingsprästerna. Hans viktigaste 15

18 Arnold Sandberg uppgifter äro att biträda biskopen vid visitationer inom kontraktet, att på biskopens uppdrag förrätta visitationer, att förrätta prästval, att till domkapitlet redovisa riks- och stiftskollekter och att inventera kyrkoarkiv. Ett åliggande, som sedan gammalt åvilat honom och i äldre tid med dess bristfälliga kommunikationer spelade en mycket stor roll, är att till kontraktets pastorsämbeten och präster distribuera cirkulär och annat från domkapitlet översänt tryck. Kontraktsprostarkiven äro av ringa betydelse för forskningen, emedan de flesta av de handlingar, som ingå i dessa arkiy, icke äro unika utan återfinnas i andra exemplar i vederbörligt kyrkoarkiv eller domkapitelsarkiv. De äro bckså mycket ojämnt bevarade, vilket sammanhänger med att prostämbetet inom samma kontrakt tillhört kyrkoherden i än det ena än det andra pastoratet, varför arkivalierna under tidernas lopp flyttats mellan prästgårdarna och därvid lätt kunnat förskingras. I gynnsamma fall kunna arkiven gå tillbaka till slutet av 1600-talet, men i allmänhet torde de ej begynna förrän under 1800-talet. De äro leveranspliktiga till lands- och länsarkiy, och gällande förteckningsplan är ay år Domkapitelsarkiv Efter reformationen upplöstes efter hand de gamla domkapitlen men återuppstodo i ny gestalt under senare delen av 1500-talet. De domkapitelsarkiv, som därefter började framväxa, återspegla en vittförgrenad verksamhet och utnyttjas därför flitigt av den vetenskapliga forskningen, vare sig denna är inriktad på kyrkohistoriska uppgifter eller söker material för lokal- och personhistoriska undersökningar. Domkapitelsarkiven ha emellertid hittills blott i ringa utsträckning gjorts till föremål för arkivhistoriska forskningar och ha ej kunnat så noggrant ordnas och förtecknas som t. ex. kyrkoarkiven. En översikt över desamma blir därför nödvändigtvis ganska summarisk. De viktigaste serierna - både innehållsmässigt och i fråga om utrymme - äro protokoll, koncept och registratur samt inkomna handlingar av skilda slag. Bland de senare märkas främst skrivelser från Kungl. Maj :t och centrala statsmyndigheter, efter föredragningsdag eller diarienummer ordnade akter och pastoratsyis ordnade handlingar. Uppsala domkapitels protokoll börja år 1593, Västerås år 1595 och Linköpings år Stockholms konsistorieproto- 16

19 Kyrkliga arkiu i Snaiae koll börja också vid denna tid eller år Detta är säkert ingen tillfällighet. Vid Uppsala möte 1593 hade domkapitlen kommit att spela en viktig roll, och ett bevis för den fasta ordning, som därigenom skapades, är den begynnande protokollföringen. De bevarade protokollen börja emellertid vid andra domkapitel några decennier senare (Strängnäs 1625, Skara 1639, Kalmar 1641, Växjö 1651). De äldsta bevarade protokollen från det nuvarande riksområdet tillhöra Visby domkapitel. De börja år 1586, och detta sammanhänger med den reorganisation av det gotländska kyrkolivet, som kom till stånd Yid införandet av dansk kyrkostyrelse på ön och särskilt efter superintendenten Peder Hansens ankomst år Dc stora serierna akter ha mycket växlande begynnelseår men gå i allmänhet tillbaka till förra delen av 1600-talet. Här och Yar sträcka sig serierna ned på 1500-talet. Förteckningsplan för domkapitelsarkiv utfärdades år Arkiven inspekteras av riksarkivarien och äro icke leveranspliktiga till lands- eller länsarkiv. Flera domkapitel ha dock dit ÖYerlämnat de äldre delarna av sina arkiv. 1' äckclscrörelsernas arkiv Till slut några ord om väckelserörelsernas arkiv. Vad dc centrala organisationernas arkiv beträffar har Evangeliska Fosterlandsstiftelsen år 1952 deponerat större delen av sitt arkivbestånd i Stockholms stadsarkiv. Arkivet går tillbaka till rörelsens begynnelseår, 1856, och den mest intressanta och mest omfattande delen av arkivet är brevsamlingen. Metodistkyrkans, Baptistsamfundets och Svenska Missionsförbundets arkivalier vårdas på resp. centrala expeditioner i Stockholm och äro tillgängliga för forskning. Metodistkyrkans konferensprotokoll begynna år 1868 och Svenska Missionsförbundets protokoll år Baptistsamfundets arkiv innehåller bl. a. dagböcker för tiden , förda av den svenska baptismens grundläggare Anders Wiberg, samt en stor samling brev till denne och magister Adolf Drake från kolportörer i skilda delar av landet. Breven börja Vad de lokala frikyrkoförsamlingarnas arkiv beträffar torde Evangeliska Brödraförsamlingens i Stockholm arkiv vara det äldsta. Det går tillbaka till talet och vårdas av församlingen i dess förvaltningskontor i Stockholm. En för omkring 30 år sedan uppgjord förteckning finnes. Arkivet är tillgängligt för forskare och har också under de senaste 2 17

20 Arnold Sandberg årtiondena flitigt begagnats av kyrkohistorikerna. Evangeliska Brödraförsamlingens i Göteborg arkiv är deponerat i landsarkivet därstädes. Det innehåller bl. a. ankomna brev fr. o. m. år 1758 och församlingsberättelser fr. o. m. år Förteckning finnes. De med 1800-talets väckelserörelse uppkomna församlingarna ha även bildat arkiv, som mestadels förvaras hos dessa. Föga är ännu känt om deras vård, innehåll och omfattning. Här och var har dock förekommit deposition av dylika arkiv i statliga arkivdepåer, så t. ex. i länsarkivet i Visby. Litteraturanvisningar på sida

21 Rundabordskonferensen i Zagreb den 23 till 25 maj 1957 Av arkivrådet Olof ]ägerskiöld, Stockholm»La Table Ronde des Archives» är en institution, som skapats av den synnerligen företagsamme Directeur General des Archives de France, Charles Braibant, i syfte att under några dagar varje år sammanföra ledande arkivmän från olika länder till tvångsfria överläggningar över ett fritt valt ämne. Denna arkivens rundabordskonferens skiljer sig alltså från de stora allmänna arkivkongresserna dels därigenom, att deltagarantalet är begränsat till en eller högst ett par deltagande från varje land, dels också därigenom att sammankomsterna äga rum oftare, i regel en gång om året. Första gången en sådan Table ronde samlades var 1954 i Paris. Två allmänna arkivkongresser hade då redan ägt rum, i Paris 1950 och i Haag överläggningsämnet 1954 var»les archives et I'Enseignement». I överläggningarna deltogo representanter för 8 europeiska nationer, bland vilka märktes direktörerna för arkiven i Belgien, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna. Den början, som därmed var gjord, ansågs så lovande, att försöket upprepades påföljande år, denna gång i Namur, där i april månad representanter från tolv nationer samlades, för att överlägga om»problemes poses aux archivistes par les papiers administratifs modernes». Deltagarna voro denna gång från Västtysk! and, Belgien, Danmark, Spanien, Frankrike, Haiti, Nederländerna, Polen, Storbritannien, Saar, Schweiz och Jugoslavien. Då en internationell arkivkongress i slutet av september 1956 ägde rum i Florens, ansågs det icke nödvändigt att detta år sammankalla också en rundabordskonferens. Evenemanget uppsköts till påföljande år, och den tredje i ordningen av dessa konferenser sammanträdde under dagarna maj 1957 i den jugoslaviska staden Zagreb. I de båda första table ronde-konferenserna hade från skan- 19

22 Olof Jägerskiöld dinavisk sida deltagit overarkivaren Harald Jorgensen i Rigsarkivet i Köpenhamn. Såväl hans muntliga berättelser som de redogörelser, vilka publicerades i den internationella arkivtidskriften Archivum, tycktes visa, att dessa konferenser hade ett obestridligt värde både genom de möjligheter till personlig kontakt och utbyte av åsikter och erfarenheter, som de öppnade, och genom de impulser vilka utgingo från dem. Ett beramat svenskt deltagande i Namurkonferensen 1955 måste i sista stund inställas. Det syntes därför angeläget, att ett svenskt deltagande nu kom till stånd. Genom tillmötesgående från Ecklesiastikdepartementet och Vitterhetsakademien blev detta också möjligt. Det ämne, som denna gång valdes för överläggningarna Y ar mera magistralt än något tidigare:»la place des Archives et des Archivistes dans l':etat». Som vanligt förbereddes sammankomsten genom en stort upplagd enquete, varigenom de deltagande arkivledningarnas synpunkter inhämtades. På detta formulär ingick icke mindre än 37 svar från 20 länder. Bland dem som besvarade cirkuläret befunno sig samtliga europeiska stater utom Norge och Portugal. Den engelska redogörelsen kom dock sekretariatet till handa först i Zagreh och hörde därför icke till det material, som låg till grund för den synnerligen omfattande och intressanta rapport, som konferensens sekreterare arkivarien i Archives Nationales i Paris Robert-Henri Bautier utarbetat. Det ryska svaret anlände också så sent, att det måste delges deltagarna i form av en särskild bilaga. Frågeformuläret var uppställt i tre avsnitt, där olika sidor av överläggningsämnet behandlades, och den sammanfattande rapporten följde helt naturligt samma disposition. I det första avsnittet behandlades den allmänna uppfattningen av arkivens uppgifter, d. v. s. sådana frågor som det vetenskapliga eller administrativa elementets försteg i arkivens verksamhet; deras förhållande till administrationen i övrigt; den roll de böra spela som rådgivande och övervakande organ gentemot förvaltningen i arkiv bildnings- och gallringsfrågor; sekretessfrågor sådana som det offentliga arkivmaterialets tillgänglighet för allmänhet och forskning, och de metoder genom vilka arkiven tillgodose enskildas berättigade anspråk på hänsynstagande för deras intressen; det w tenskapliga arbetets organisation; arkivens möjligheter att underlätta personalens egna vetenskapliga arbeten; arkivarieutbildningen och liknande. Det andra avsnittet rörde arkivens plats i den administrativa organisationen i respektive länder, arkivväsendets uppbyggnad och organi- 20

23 Rundabordskonferensen i Zagreb den 28 till 25 maj 1957 sation. Det tredje slutligen arkivtjänstemännens ställning i respektive länders administrativa hierarki, deras avlöningsförhållanden och möjligheter att övergå till annan verksamhet i den högre undervisningen eller administrationen. I konferensen deltogo några och trettio arkivmän från sexton olika länder. Det relativt stora antalet berodde på att Sovjetunionen var företrädd såväl av generaldirektören för Unionens arkivväsen som av Ukrainas och Vitrysslands arkivchefer och dessutom av två yngre arkivtjänstemän, vilka fungerade som tolkar samt att den tyska demokratiska republiken hade sänt tre man, den nye tämligen unge generaldirektören för arkivväsendet Höhnel, chefen för centralarkivet i Potsdam Lötzke och chefen för det saxiska statsarkivet i Dresden professor Kretzschmar. Också den federala västtyska republiken var tämligen rikhaltigt representerad, då såväl direktören för Bundesarchiv i Coblentz \Vinter som cheferna för det Nedersachsiska och Hessiska arkivväsendet, Grieser och Sante voro närvarande. Förutom värdlandet, som var representerat av fem arkivmän och Frankrike, varifrån förutom konferensens president och initiativtagare Braibant och dess sekreterare Bautier också arkivarien i Archives Nationales Duboscq deltog, var det endast Italien, Polen och Ungern, som sänt mer än en företrädare. De tre sistnämnda länderna voro vardera representerade av två delegater. övriga länder d. v. s. Österrike, Belgien, Danmark, Spanien, Sverige, Schweiz och Turkiet hade sänt en representant vardera. överläggningarna sträckte sig över tre dagar den maj och arbetssessionerna ägde i regel rum mellan l O och 14 med en stunds avbrott, varvid en kopp starkt turkiskt kaffe bjöds, vilket hade en märkbart uppiggande effekt. Eftermiddagarna voro reserverade för besök i olika arkiv och andra kulturinstitutioner. Under de båda första dagarna ägde arbetssammanträden rum i en museibyggnad i Zagrebs centrum. Lördagen den 25 maj, som var marskalk Titos födelsedag, förlade konferensen sin verksamhet till dennes födelseplats den lilla byn Kumrovec 50 km. nordväst om staden, där sammanträdet hölls i landets förmodligen bäst inredda folkskola; den överträffade t. o. m. svenska anspråk på standard. En hövlighetsvisit avlades också i det hus, som sett den store mannen födas, en icke allt för torftig lantarbetarbostad från förra seklets slut, nu föryandlad till museum. överläggningarna följde i stort sett frågeformulärets och rapportens disposition. Diskussionen var livlig och bar 21

24 Olof Jägerskiöld genomgående omedelbarhetens prägel. Endast i något enstaka fall förekom det att ett tidigare förberett manuskript upplästes, och då gällde det någon av östsidans företrädare. Sammanlagt torde under de tre dagarnas arbetssessioner inemot 100 längre eller kortare debattinlägg ha gjorts. Deltagarna i diskussionerna fördelade sig icke alldeles jämt bland nationerna. Enligt en statistik, som jag roat mig att föra, svarade den mest talföre av konferensdeltagarna för 14 inlägg, men det förekom också sådana, som nöjde sig med lyssnarens roll. A v de trettio deltagarna torde 2/ 3 eller 20 delegater mer eller mindre livligt deltagit i diskussionerna. Debattlusten var avgjort störst bland delegaterna från västsidan. Av östsidans 15 delegater stodo 9 för 21 anföranden medan 10 av de lika många deltagarna från västsidan gjorde ungefär fyra gånger så många inlägg. Den ivrigaste liksom också mest uppskattade debattören från östsidan var polacken Altman. För den enligt mångas mening förnämligaste insatsen stod emellertid belgaren Etienne Sabbe, Archiviste generale du Royaume. Hans klart avvägda och med stor personlig auktoritet framförda synpunkter träffade ofta på ett förlösande sätt huvudet på spiken. Vid flera tillfällen kunde han återföra diskussionen till väsentligheter, när den hotade att spåra ut. Mycket uppskattades också den italienske generalinspektören Dottore Antonio Lombardos stundom paradoxalt tillspetsade inlägg. Det kan knappast komma i fråga att här lämna en detaljerad redogörelse för de tre dagarnas förhandlingar. Den första dagens överläggningar om olika uppfattningar rörande arkiyens uppgifter, det vetenskapliga eller administrativa arbetets primat, deras administrativa och vetenskapliga uppgifter hade en tämligen akademisk prägel. I den sammanfattande rapporten antyddes arkivens utveckling under det senaste halvseklet från i främsta rummet vetenskapliga institutioner till en verksam och integrerande del av förvaltningsapparaten. Där skisserades också konturerna till två olika uppfattningar, av vilka den ena, företrädd framför allt av de nya transoceana länderna, lägger huvudvikten på de rent administrativa uppgifterna. Den diametralt motsatta åskådningen, som vill begränsa arkiyinstitutionernas uppgifter till det rent historisk-vetenskapliga planet hade framför allt kommit till uttryck från italiensk sida. Majoriteten av de länder som besvarat enqueten anslöt sig emellertid icke till någon av dessa ytterligheter. Några av dem ville visserligen ge ett bestämt företräde för det Yetenskapliga elementet i arkivinstitutionernas upp- 22

25 Rundabordskonferensen i Zagreb den 28 till 25 ma.i 1957 gifter. Men flertalet av de gamla europeiska arkivförvaltningarna, däribland den svenska, hade samlats kring den uppfattningen att arkivens uppgifter verkligen äro dubbelsidiga, att intet företräde kan tillerkännas den ena eller andra sidan och att det icke heller djupare sett finnes någon motsättning mellan dem. Både i sin egenskap av medarbetare och rådgivare i den offentliga arkivbildningen och som vårdare av det historiska källmaterialet är arkivmannens uppgift i grunden vetenskaplig. I båda egenskaperna är han en företrädare för den historiska forskningen och har att bära ansvaret som vårdare av källorna till sitt lands historia. Ty vad som i dag är administrationens eller näringslivets aktuella handlingar blir efter en kortare eller längre tidrymd historiska källor. Då egentligen ingen företrädare för den uppfattning, som i arkivmannen i främsta rummet eller uteslutande vill se en administrativ funktionär var närvarande vid konferensen var det egentligen endast variationer på samma tema, som vid detta tillfälle kom till tals, och olika nyanser av en i grund och botten likartad uppfattning, som brötos mot varandra. Tonen angavs av Braibant; han ville särskilja fyra väsentliga element i arkivmannens arbetsuppgifter: den historisk-vetenskapliga, den administrativa, den informativa och den folkbildande. Temat varierades sedan av andra talare, som lade en mer eller mindre stark tonvikt på den ena eller andra av dessa sidor. För min del begagnade jag tillfället att föra det historiska perspektivet något längre tillbaka genom att framhålla, att de gamla europeiska arkivinstitutionerna från början tillkommit som administrativa organ och att det historiskt-vetenskapliga momentet i deras verksamhet egentligen är en följd av historismens genombrott i 1800-talets samhälle. Samhällets fortskridande förändringar och skiftningar i det intellektuella klimatet kan givetvis komma att medföra modifikationer i arkivinstitutionernas och arkivmännens uppgifter och arbete. - Denna invit till en mera principiell diskussion med utgångspunkt i olika samhällsuppfattningar togs emellertid icke upp; det var ingalunda enda gången, som östsidans representanter undveko ömtåligare frågeställningar. Speciella frågor som ventilerades under den första dagens förhandlingar rörde bl. a. lämpligheten att förlägga tyngdpunkten i gallringsarbetet till förvaltningen eller arkivinstitutionen, organisationen ay den historiska publikationsverksamheten och den särskilt i Amerika märkbara tendensen att ersätta tryckta aktpublikationer med mikrofilm. I alla dessa frågor kom ett intressant och stimulerande tankeut- 23

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16.

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. 1 (5) STADGAR FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. Andra stycket 2 1 Arkivets ändamål Folkrörelsearkivet i Uppsala län,

Läs mer

Sverige- undersökningen

Sverige- undersökningen Sverige- undersökningen En studie av frikyrkans utveckling i Sverige Frikyrkan flyttar Sverige- undersökningen En studie av utvecklingen inom frikyrkofamiljen och den del av den lutherska kyrkofamiljen

Läs mer

Produktkatalog Januari 2013

Produktkatalog Januari 2013 Produktkatalog Januari 2013 www.arkivdigital.se Täckningskarta för ArkivDigital online Äldre (från äldsta tid till 1894) (husförhör, flyttade, (januari 2013) Hela Sverige är klart. Moderna (från 1895-sekretessen)

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

ARKIVFILMNINGEN I LANDSARI(IVET

ARKIVFILMNINGEN I LANDSARI(IVET ARKIVFILMNINGEN I LANDSARI(IVET Av Erik Dahlgren ~en gamla frågan om skyddandet av arkivens samlingar ~ har under senare tid fått skärpt aktualitet. Detta beror dels på det hot mot arkivaliernas existens,

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden.

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden. STADGAR för CISV Umeå 1 Ändamål CISV-Umeå är en ideell fredsförening med uppgift att: a) Utbilda unga människor för fred oberoende av ras, religion eller politisk uppfattning b) utveckla unga människors

Läs mer

Arkivbeskrivning för Landsarkivet i Uppsala

Arkivbeskrivning för Landsarkivet i Uppsala Dnr ULA 16-2012/12407 Arkivbeskrivning för Landsarkivet i Uppsala Organisation och arbetsuppgifter Landsarkiven var regionala statliga arkivmyndigheter med det särskilda ansvaret för den statliga arkivverksamheten

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1 Beslutad av kommunfullmäktige 2006-05-17 417. Dnr 27/05.107 och 2003-05-14 93. Dnr 30/03.002. (punkt 23) Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1. Bolaget som organ för kommunal

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Arkivreglemente. Styrdokument

Arkivreglemente. Styrdokument Arkivreglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2012-02-29, 27 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Arkivreglemente...

Läs mer

STADGAR. för. Ändamål.

STADGAR. för. Ändamål. STADGAR för Läroverkslärarnes Riksförbund. Ändamål. ' 1- Läroverkslärarnes Riksförbund, som skall utgöra ett föreningsband mellan lärarne vid de allmänna läroverken oeh vid statens seminarier, har till

Läs mer

Anmälan av företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val

Anmälan av företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val Blankett 1B Anmälan av företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp vid kyrkliga val Ombudet för en nomineringsgrupp som har ansökt om registrering av sin gruppbeteckning för val till Kyrkomötet kan

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Regeringens proposition 2001/02:136

Regeringens proposition 2001/02:136 Regeringens proposition 2001/02:136 Redovisningen av Svenska kyrkans fastigheter i fastighetsregistrets inskrivningsdel Prop. 2001/02:136 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Kungliga Svenska Aeroklubben

Inspektion av arkivvården vid Kungliga Svenska Aeroklubben 1(5) Inspektion av arkivvården vid Kungliga Svenska Aeroklubben 1. Sammanfattning Riksarkivet (RA) genomförde den 13 oktober 2011 en inspektion hos Kungliga Svenska Aeroklubben (KSAK). Inspektionen omfattade

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013

Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013 1 (6) Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013 Närvarande Från Notarius publicus i Sundsvall: Ordinarie notarius publicus, advokat Biträdande notarius

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg

Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg Till Svenska kyrkans överklagandenämnd Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar Anmälan ang. vägran att utlämna handling I sin s.k. blogg skriver komminister

Läs mer

Släktforska i Danmark hur kommer jag igång

Släktforska i Danmark hur kommer jag igång Släktforska i Danmark hur kommer jag igång Släktforskning är din egen danmarkshistoria. Det är inte säkert att du härstammar från kungar och riddare, men det betyder inte att dina förfäder är en tråkig,

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR HEDEMORA KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1991-12-18, med senaste ändring 2012-06-19.

ARKIVREGLEMENTE FÖR HEDEMORA KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1991-12-18, med senaste ändring 2012-06-19. ARKIVREGLEMENTE FÖR HEDEMORA KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1991-12-18, med senaste ändring 2012-06-19. Förutom de i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) intagna bestämmelserna

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet 1)

Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet 1) Blankett 5 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet 1) Upplysningar om anmälan av kandidater finns på sidan 7. Blanketten ska skickas till respektive stiftsstyrelse, se sidan 8 för adress. Var

Läs mer

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm.

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Stadgar för Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Föreningen bildades den 27 mars 1913 Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf är föreningens höge beskyddare 1 Föreningen, vars benämning är Föreningen

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler

Läs mer

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK Strukturrapport FRÅN LRF MJÖLK Sammanfattning Sverige ligger på nionde plats i EU när det gäller medelleverans per gård. De största genomsnittsgårdarna finns i Slovakien, Tjeckien och Danmark. Under årets

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2008-12-11 DNR 9.3-15052/08 SSA 2008:9 Norrtälje-Malsta församling Att: Anne Menander INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 ARKIVREGLEMENTE FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antaget av fullmäktige 2000-05-15, 52 Förutom de i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård

Läs mer

Arkivföreskrifter för Kils kommun

Arkivföreskrifter för Kils kommun KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUT 2015-03-26, 56 Arkivföreskrifter för Kils kommun Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

Att spara tid eller spara liv

Att spara tid eller spara liv VECTURA Att spara tid eller spara liv En rapport om andelen utfärdade och betalade fortkörningsböter till svenskregistrerade och utlandsregistrerade lastbilar och bussar under 29 Haglund Helene 211-5-29

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

HSF Ref 1500/600 Box 12081 102 23 STOCKHOLM Norrtälje kommun/ Tio hundranämnden Box 804 761 28 Norrtälje

HSF Ref 1500/600 Box 12081 102 23 STOCKHOLM Norrtälje kommun/ Tio hundranämnden Box 804 761 28 Norrtälje ÖVERBLICK ÖVER PATIENTGRUPPER OCH KOSTNADSANSVAR INOM VÅRDVAL FÖR SOMATISK SPECIALISTVÅRD Denna sammanställning är en vägledning för fakturering av vårdkostnader gällande de olika patientkategorierna inom

Läs mer

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö 1. Ändamål: Vattenföreningen Hagen har till ändamål att handha till föreningen anslutna fastighetsägares vattenanläggning föruppfordring

Läs mer

Tillsyn trycksatta anordningar

Tillsyn trycksatta anordningar Tillsyn trycksatta anordningar Sabiha Hajdarevic, Göteborg 2014-10-24 OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-10-22 1 Inspektionsavdelningen

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07.

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07. STADGAR FÖR FÖRENINGEN SAMBRUK antagna på konstituerande föreningsstämma 2005-06-07. Föreningen Sambruk är en ideell förening, som har bildats på initiativ av Bollnäs, Borlänge, Botkyrka, Jönköping, Kungälv,

Läs mer

VAD BÖR SPARAS? Protokoll

VAD BÖR SPARAS? Protokoll INNEHÅLL VAD BÖR SPARAS? s.1 Protokoll s.1 Verksamhets- och revisionsberättelser s.1 Utgående handlingar s.1 Matriklar, medlemsförteckningar s.2 Liggare s.2 Inkomna handlingar s.2 Statistik s.2 Ämnesordnade

Läs mer

Reglemente för överförmyndarnämnden för Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner

Reglemente för överförmyndarnämnden för Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Kommunal författningssamling Reglemente för överförmyndarnämnden för Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige i Motala kommun Diarienummer: 14/KS 0024

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2008 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2008 Nr 126 127 INNEHÅLL Nr Sidan 126 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2013-02-26 INNEHÅLL INLEDNING... 3 1 MYNDIGHETENS ARKIVORGANISATION...

Läs mer

Behövs det en lag om flytväst. 135 människor drunknade 350 - 300 - 250 - 200 - 150 - 100 - 50 -

Behövs det en lag om flytväst. 135 människor drunknade 350 - 300 - 250 - 200 - 150 - 100 - 50 - Drunkningsolyckor 200 Behövs det en lag om flytväst 35 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets sammanställning har 35 personer omkommit i vatten- och isolyckor under 200. Det är 2 fler

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet inspektera arkivverksamheten vid statliga myndigheter och vissa andra organ.

Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet inspektera arkivverksamheten vid statliga myndigheter och vissa andra organ. 1 (2) Beslut Notarius publicus/ Nybrogatan 6 871 30 Härnösand Beslut om förelägganden efter genomförd inspektion vid notarius publicus i Härnösand Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

STADGAR FÖR EQUMENIAKYRKAN

STADGAR FÖR EQUMENIAKYRKAN STADGAR FÖR EQUMENIAKYRKAN (Antagna vid bildarmötet 4 juni 2011 och reviderade vid kyrkokonferenserna 2012 och 2013) 1 Equmeniakyrkan 1. Equmeniakyrkan är ett kristet trossamfund, en gemenskap av församlingar

Läs mer

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Blad 1 STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Antagna av kommunfullmäktige den 8 december 1992, 312, med ändringar den 12 december 1995, 263. 1 Firma Stiftelsens benämning är

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly

Läs mer

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i:

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: samla.raa.se Björsäters stafkyrka och dess målningar. 101

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

Riksarkivets nämnd PROTOKOLL Dnr 62-2008/3887 för enskilda arkiv Sammanträdesdatum 2009-01-28

Riksarkivets nämnd PROTOKOLL Dnr 62-2008/3887 för enskilda arkiv Sammanträdesdatum 2009-01-28 1 Riksarkivets nämnd PROTOKOLL Dnr 62-2008/3887 för enskilda arkiv Sammanträdesdatum 2009-01-28 Tid: kl. 09.30 Plats: Riksarkivets styrelserum Närvarande: Tomas Lidman (ordförande) Yvonne Bergman Mats

Läs mer

Enkätintervjuer sommaren 2012

Enkätintervjuer sommaren 2012 Enkätintervjuer sommaren 2012 Positionstema Alla framgångsrika destinationer väcker tydliga och positiva associationer hos sina målgrupper: Doft +Associationer =Uppsala nyrostat kaffe + kulturhistoria

Läs mer

Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05

Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015 Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Innehåll Starrkärr-Kilanda församling... 3 Historik... 3 Nutid... 3

Läs mer

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

LANDSARKIVETS I UPPSALA SMÅSKRIFTSERIE NR 5 FOLKBOKFÖRINGEN HISTORIA OCH REFORM. Karl-Gustaf Andersson

LANDSARKIVETS I UPPSALA SMÅSKRIFTSERIE NR 5 FOLKBOKFÖRINGEN HISTORIA OCH REFORM. Karl-Gustaf Andersson LANDSARKIVETS I UPPSALA SMÅSKRIFTSERIE NR 5 FOLKBOKFÖRINGEN HISTORIA OCH REFORM Karl-Gustaf Andersson UPPSALA 2006 Landsarkivets i Uppsala småskriftserie utges av: Landsarkivet i Uppsala, Box 135, 751

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2006 Utgiven i Helsingfors den 8 december 2006 Nr 95 101 INNEHÅLL Nr Sidan 95 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

Stadgar. För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000.

Stadgar. För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000. Stadgar För Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne med säte i Göteborg, Västra Götalands län. Föreningen är bildad den 24/8 2000. Stadgarna är fastställda den 24/8 2000. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Skarholmens båtklubb i Uppsala 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas intresse genom att se

Läs mer

SVERIGES FRANCHISETAGARE

SVERIGES FRANCHISETAGARE stadgar för SVERIGES FRANCHISETAGARE (802433-3828) Reviderade 2006, 2011 och 2014 1 Stadgar för Sveriges Franchisetagare 1 Firma och säte Föreningens firma är Sveriges Franchisetagare och har sitt säte

Läs mer

Stadgar för Svenska Fysikersamfundet

Stadgar för Svenska Fysikersamfundet Stadgar för Svenska Fysikersamfundet 1 Namn och ändamål 1.1 Svenska Fysikersamfundet 1 (härefter benämnt Samfundet) är en sammanslutning av den fysikaliska vetenskapens utövare, främjare och vänner. 1.2

Läs mer

Stadgar för D 21 av Zonta International

Stadgar för D 21 av Zonta International Stadgar för D 21 av Zonta International 1 Medlemskap Zontaklubbarna i Sverige och Lettland utgör Distrikt 21. Distriktet skall vara indelat i sex områden (areas) på följande sätt: Area 01: Norrbottens,

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

FORSKNING. Den norske riksarkivarien Asgaut Steinnes har genom sin banbrytande undersökning Game! norsk skatteskipnad

FORSKNING. Den norske riksarkivarien Asgaut Steinnes har genom sin banbrytande undersökning Game! norsk skatteskipnad FORSKNING JARLDÖMENA I VÄSTERHAVET OCH ÖSTERSJÖN Av professor GERHARD HAFSTRöJI Den norske riksarkivarien Asgaut Steinnes har genom sin banbrytande undersökning Game! norsk skatteskipnad klarlagt de norska

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser

Stadgar för den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser Stadgar för den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser Reviderade 2011-04-26 ÄNDAMÅL 1 Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) är en ideell förening. Föreningen ska tillhandahålla

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 1996-12-16, 145 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

Historik om kyrkböcker

Historik om kyrkböcker Historik om kyrkböcker Texten är hämtad ur Parish Records. 19th Century Ecclesiastical Registers, Ulla Nilsdotter Jeub (Information från Demografiska databasen, Umeå 1993). Kontaktuppgifter: Demografiska

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Bibliotek Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Kulturhus Bibliotek erbjuder följande resurser för släktforskning På CD-ROM installerade på släktforskningsdatorerna På dator 1 Röd markering På

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

NUVARANDE STADGAR. Definition. Idrott är en fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat.

NUVARANDE STADGAR. Definition. Idrott är en fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat. NUVARANDE STADGAR För ÅKEREDS TENNISKLUBB, grundad 1969. "Idrottens mål och inriktning" Definition Idrott är en fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat.

Läs mer