Engagerad. Revisorerna måste ta debatten efter HQ STEFAN FÖLSTER VILL LYFTA TILLVÄXTEN 1 HÅLLBARHETSREDOVISNING TAPPAR FART I SVERIGE

Transkript

1 NYHETER Utgiven av Far Årgång Pris 60 kronor NR HÅLLBARHETSREDOVISNING TAPPAR FART I SVERIGE EU:S GRÖNBOK OM REVISION SÅ BLEV DET KVALITETSKONTROLLEN GAV EN NYTÄNDNING Revisorerna måste ta debatten efter HQ Engagerad STEFAN FÖLSTER VILL LYFTA TILLVÄXTEN 1

2 LEDARE Nyhet! Riktad skatterådgivning för dina kunder NUMMER 1/2012 stärker dig i din yrkesroll som rådgivare Hogia Skatteanalys är det senaste tillskottet i vårt produktutbud ett nytt och unikt verktyg med vars hjälp du kan söka ut olika skattesituationer utifrån informationen i Hogia Skatts deklarationsfiler. Vi visar direkt via webben Kostnadsfri webbvisning: Kontakta oss för mer information. Telefon: , E-post: ror@hogia.se Hemsida: Rådgivning Inför en ny skattesituation som t ex skapas av ett förändrat regelverk, kan du snabbt få fram vilka av dina, eller hela byråns, kunder som påverkas. Speciella skattesituationer, oavsett regelförändringar, är intressanta för dig som rådgivare. Kvalitetssäkring och kontroll av hela deklarationsmaterialet I verktyget finns alla Hogia Skatts befintliga deklarationskontroller (deklarationskontroller i Hogia Skatt avseende tax 2012), därför kan verktyget användas för en övergripande kontroll av hela byråns deklarationer efter det att deklarationerna är klara men innan inlämning till Skatteverket. Stefan Fölster är chefekonom på Svenskt Näringsliv. Är han en världsförbättrare eller en person som säger vad som helst utan att bry sig om konsekvenserna? Foto: Bosse Johansson. Är du medlem i Far och har frågor om din prenumeration? medlem@far.se PRENUMERATION Kontakta kundservice vid frågor rörande din prenumeration , balans@far.se. Återbetalning medges inte vid förtida uppsägningar. Pris: 575 kronor/år. Studentrabatt 50 procent. Äldre lösnummer av Balans går att be ställa för 60 kronor i mån av tillgång. Porto tillkommer. Du beställer dessa från kundservice. Tärningen är kastad Det gångna året har onekligen varit ett händelse rikt år för revisions- och rådgivningsbranschen. I november kom eu-kommissionens förslag till ny reglering av revisorsrollen och marknaden för revision inom eu, drygt ett år efter det att grön boken om revision presenterades. En snabb titt i 2011 års Balans ger en bra överblick från reaktionerna på grönboken till spekulationer kring vad det skarpa förslagspaketet skulle innehålla. På sidan 22 i detta nummer presenterar vi de viktigaste punkterna i förslaget. Nästa steg är att eu-parlamentet och ministerrådet ska ta ställning till förslaget, något Ewa Fallenius skriver om i sin eu-krönika på sidan 12. En annan rysare under 2011 var hq-affären. I oktober meddelade så äntligen Revisorsnämnden sitt beslut om revisionen i hq Bank: en erinran, vilket är den lägsta graden av disciplinär påföljd. Under hösten har debatten om redovisningen i hq Bank fortsatt, bland annat här i Balans. Men frågetecken kvarstår och än är knappast sista ordet sagt. Finans marknadsminister Peter Norman är missnöjd och kritiserar revisions- och rådgivningsbranschen för att inte ha tagit tag i frågan om vad som krävs för att vi inte ska få ett nytt hq. Läs mer om detta på sidorna 7 och 18. EU:s revisionspaket, turbulensen kring hq och inte minst branschens exponering i media de senaste åren kan naturligtvis upplevas som problem, framför allt för de direkt berörda. Men i allt detta ryms faktiskt möjligheter till förändring. Kanske kan diskussionerna kring hq på sikt bidra till en mer relevant revision i finansiella företag. Och, vem vet, kanske kan eu:s revisionspaket trots allt bidra till en bättre marknad för revision inom eu. Alla pusselbitar kommer naturligtvis inte att falla på plats under 2012, men resan mot framtiden har i alla fall börjat. Och det finns knappast någon återvändo. Tärningen är kastad! Pernilla Halling pernilla.halling@far.se Balans ges ut av Far med tio utgåvor per år. Annonser Bo Lindberg, Selective Business, , , bo.lindberg@tidningenbalans.se Tel Fax E-post ror@hogia.se Webbplats Balans Box Stockholm Telefon Epost fornamn.efternamn@ far.se Chefredaktör Pernilla Halling Layout (vik.) Emma Frekke Redaktör Rakel Lennartsson Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kon trol lerad fackpress upplaga (2010) Redaktör Charlotta Danielsson Införda artiklar åter ger författar nas åsikte r, vilka inte behöver mot svara Fars. Balans kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Äldre nummer (från och med nr 4/2010) finns att läsa på far.se/balans. Tryckt hos Exaktaprinting AB 2011 ISSN

3 2001 nummer 4/2010 BALANS NOTERINGAR Möt framtiden på internet med Visma Avendo eekonomi! Med våra populära Byråpaket ligger vägen öppen för ett förbättrat samarbete med dina kunder. Visma Byråstöd, som ingår i paketen, ger dig nämligen tillgång till vårt nya, internetbaserade Visma Avendo eekonomi. Ingen kostnad för byrån, prisvärt för kunden Med Visma Avendo eekonomi kan du bjuda in dina kunder till samarbete inom bokföring och fakturering. Det kostar ingenting för byrån, din kund betalar endast 99 kr/månad. Många mindre företag föredrar att sköta faktureringen själva. Men det finns en rad andra möjligheter i programmen, som många kunder uppskattar att få byråns hjälp med. Registrering av leverantörsfakturor, tolkning av ekonomiska rapporter, likviditetsöversikt, mer kvalificerad rådgivning, med mera. INNEHÅLL 1/ XX 07 NOTERINGAR. Norman kritiserar revisorer. Finansmarknadsminister Peter Norman vill att revisions- och rådgivningsbranschen tar debatten efter hq. FOTO:BOSSE JOHANSSON Delat arbete, dubbel glädje Eftersom arbetet i Visma Avendo eekonomi sker via internet är det enkelt, effektivt och all data uppdateras rekordsnabbt. Både du och din kund kan vara inloggade samtidigt. Ni får bättre överblick och kontroll och kommer snabbt att se effektivitetsvinster. Och känna glädjen av att dela på uppgifterna i ett program, som betyder att framtiden redan är här. Välkommen till Visma Avendo eekonomi! 10 Vi tar debatten! NOTERINGAR. 5 frågor till styrelseproffset Caroline Sundewall om lönemodellen som riskerar att utlösa en ny förtroendekris. 12 NOTERINGAR. Företag förlorar i hållbarhet. Ökningen av svenska bolag som hållbarhetsredovisar har avstannat. 16 PROFIL I BALANS. Stefan Fölster. Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster vill höja debattaket. 18 REPORTAGE. Het debatt på Finforum. Revision och kommunikation i centrum på Finforum REPORTAGE. EU:s revisionspaket. Stärkt oberoende och ökad konkurrens. Det är några av förslagen som eukommissionens grönbok om revision utmynnat i. Visma Avendo eekonomi Pris för dina kunder 99 kr/månad. Du bjuder in dem till samarbete i Visma Avendo eekonomi via Visma Byråstöd. Som konsult betalar du då inget för användandet. Läs mer på ring eller mejla byra@vismaspcs.se INBLICK. Utvecklingen av redovisningsregler. Vilka principer ska ligga till grund för utveckling av nya regler inom redovisning och revision? 29 FÖRDJUPNING. Är effekten av nya standarder mätbar? Nu framförs krav på effektanalyser vid införandet av nya redovisningsstandarder, men vem ska göra dessa analyser och vilka effekter avses? 37 I BRANSCHEN. Tar upp kampen med Big 4. Lisbeth Staf är auktoriserad redovisningskonsult. Hon arbetar inom nätverket Moore Stephens och hoppas att Big 4 så småningom blir Big DEBATT. Utmana myterna om revisorn. Myter och missuppfattningar får inte påverka utvecklingen av revisors rollen, skriver Dan Brännström och Björn Markland. DESSUTOM I NR 1 07 NOTERINGAR 24 INBLICK 29 FÖRDJUPNING 38 DEBATT 45 FAR HAR ORDET 50 GÄSTKRÖNIKAN 5

4 NOTERINGAR FÖRTROENDE Vill du vidare i karriären? Amendo är ett av Sveriges ledande företag när det handlar om bemanning och rekrytering av specialister inom ekonomi, bank & finans samt försäkring. Just nu söker vi bl.a. Business Controller med IT-inriktning till Euromaint Affärsinriktad och Analytisk Business Controller till Amendo Ekonomiassistent för rekrytering till Inspira Förskolor & Skolor För mer information och ansökan gå in på amendo.se Följ oss även på Facebook och Twitter. Skattevolymen 2012:1 med den nya skatteförfarandelagen Ny upplaga! I den här regelsamlingen hittar du den samlade svenska skattelagstiftningen kompletterad med bokförings- och årsredovisningslagarna. Innehåller även ett sökordsregister. Utkommer två gånger per år. Pris 475 kr* Information och beställning farakademi.se *Pris exkl. moms och frakt. Söker du efter kompetenta Jurister eller Ekonomer? Ring oss på Bemanning I Rekrytering I Excecutive Search Andra nyheter 2012 Fars Samlingsvolym redovisning Pris 530 kr* Upphandlingsvolymen Pris 475 kr*»branschen måste ta debatten efter HQ«Revisorsnämndens beslut om revisionen i HQ blottlägger ett systemfel. Det menar finansmarknadsminister Peter Norman som är mycket kritisk till att revisorerna inte tagit debatten. Branschen är den auktoritet som kan bidra till att lösa frågan, menar han. Konsekvenserna av Revisorsnämndens beslut är mycket allvarliga och visar enligt finansmarknadsminister Peter Norman på ett systemfel. Mot den bakgrunden finns två alternativ. Antingen ifrågasätter man Revisorsnämndens beslut, eller så säger man att Revisorsnämnden hade helt rätt, men att konsekvenserna är så besvärliga att vi måste göra någonting så att det inte händer en gång till, säger Peter Norman till Balans i samband med Finforum i december. Finansmarknadsministerns budskap är tydligt: Branschen måste ta debatten efter hq. Ingen ville ta den pucken trots att jag bjöd in vid ett antal tillfällen. Jag tycker att det är bedrövligt, om jag ska vara helt ärlig. Men jag hoppas att de som verkligen kan det här, det vill säga revisorerna själva, tar del i debatten och är själv kritiska och försöker komma med förslag. Vad gör du om branschen inte tar debatten? Vi har ju lagstiftningsmöjligheten och lagen utvecklas hela tiden i och med att verkligheten förändras, det senaste är propositionen om rotation och sidotjänster. Vi kan inte utesluta att vi går vidare med ytterligare lagstiftning, Finansmarknadsminister Peter Norman anser inte att det behövs en ny auktoritet i redovisningsfrågor. men jag vore tacksam om vi kunde få branschen med oss i en diskussion om hur vi ska gå vidare jag saknar den, säger Peter Norman. Peter Norman håller inte med Revisorsnämndens chef Peter Strömberg om att det kan behövas en ny auktoritet i redovisningsfrågor. Revisionsbranschen i sig är ju en auktoritet så därför hoppas jag på ett samtal revisorer emellan. Det vore jätte kul om någon revisor tyckte si och någon annan tyckte så, så att man fick en diskussion i frågan. Det saknar jag och det är det jag bjuder in till, säger Peter Norman. Han konstaterar att regeringen har gjort en historisk satsning på Finansinspektionen, bland annat för att bygga upp myndighetens redovisningstillsyn: Finansinspektionen har fått dramatiskt ökade anslag de senaste fem åren och skälet till detta är att vi vill ha en bättre tillsyn, såväl kvantitativt som kvalitativt, och vi ser att den är på gång, institutionen bygger upp kompetens nu som man inte var i närheten av för några år sedan, säger Peter Norman. RAKEL LENNARTSSON PETER NORMAN Peter Norman är finansmarknadsminister och ansvarig för revision i finansiella företag. Revision i allmänhet sorterar under justitiedepartementet. FOTO: BOSSE JOHANSSON 7

5 NOTERINGAR HÅLLBARHETSREDOVISNING Alltransport och Holmen får hållbarhetspris I samband med Finforum i december delades Fars pris för bästa hållbarhets redovisning ut. I klassen små och medelstora företag gick priset till Alltransport. Enligt projektgruppen som utsett vinnarna har företaget upprättat en koncis och slagkraftig hållbarhetsredovisning och gör en tydlig koppling mellan affärsidé och hållbarhetsmål. I klassen stora företag tilldelades Holmen priset. Projektgrupp ens motivering är att Holmen har lyckats väl i sin övergång från en omfattande hållbarhetsredovisning till en mer fokuserad sådan i förvaltningsberättelsen. Holmens hållbarhetsredovisning är enligt juryn ett lysande första steg mot en integrerad redovisning. Den internationella trenden är att fler företag går från omfattande och detaljerade hållbarhetsredovisningar till integrerade sådana: Holmen har gjort detta utan att förlora i pedagogiken kring väsentliga mål, strategier och resultat, säger Åse Bäckström, ordförande i Fars arbetsgrupp för hållbar utveckling. I samband med prisutdelningen fick Norrlandsfonden ett hedersomnämnande. Utgångspunkten för arbetet har varit alla kända svenska hållbarhetsredovisningar som är registrerade i GRI:s svenska databas, som uppdateras av KPMG som är officiell GRI data collector. I september innehöll databasen 107 svenska GRI-redovisningar. CHARLOTTA DANIELSSON FOTO: BOSSE JOHANSSON SKATTERÅDGIVNING PENSIONSKULDER Sänkningen av diskonteringsräntan ökade kommunernas pensionsskulder med runt 17 miljarder kronor. Pensionsskulderna ökar»kommunala revisorer bör lyfta frågan«över en natt ökade kommunernas pensionsskuld med 17 miljarder kronor. Nu måste skulden hanteras för att inte skapa framtida problem. Det finns ett kunskapsglapp gällande kommunala pensionsskulder. Det är också en av orsakerna till att pensionsskulderna i många kommuner hamnar långt ner på agendan, både för revisorer och politiker, menar Greger Gustafson, försäljningschef Offentlig Affär på Skandia Liv. För en tid sedan presenterade Skandia Liv undersökningen»betala nu bädda för morgondagens välfärd«. Den visar att kommunernas pensionsskulder våren 2010 var 216 miljarder kronor. Vid årsskiftet sänktes diskonteringsräntan, vilket PwC får pris för skatterådgivning I Balans nr 12/2011 skrev vi att Deloitte hade utsetts till Sveriges främsta skatterådgivare av tidskriften International Tax Review. Utnämningen omfattade även PwC, vilket inte framgick av artikeln. International Tax Review utgår från värden som djup i kompetens, resurser till förfogande och specialkompetenser. enligt Sveriges kommuner och landstings prognoser innebär att kommunernas åtaganden över en natt ökat med runt 17 miljarder kronor. Dock kommer endast två miljarder att påverka resultatet. Till stor del är pensionsskulden dold, vilket bidrar till att man inte tar tag i frågan, men det är inte hållbart i längden, säger Greger Gustafson. För att klara konvergenskraven inför euro-samarbetet ändrades lagen så att pensionsskulder intjänade före 1998 inte behöver redovisas som skulder i kommunernas balansräkningar, utan som en ansvarsförbindelse. Greger Gustafson menar att det betyder att kommunernas balansräkningar ser betydligt bättre ut än vad de egentligen är. HQ AB är inte part i målet, meddelar Förvaltnings rätten i Stockholm i sina domskäl och avvisar HQ AB:s överklagan av Revisorsnämndens beslut att fria HQ-revisorn. Förvaltningsrätten prövade även om HQ AB är saklegitimerad, det vill säga har ett visst intresse i saken. Bland annat hade HQ AB åberopat att Revisorsnämndens De samlade pensionsskulderna i dag är långt större än kommunernas långfristiga skulder, säger han. Under den kommande tioårsperioden kommer antalet pensionstagare att fördubblas i och med att fyrtiotalisterna går i pension. Därmed kommer flera kommuner att två- eller trefaldiga sina pensionsutbetalningar, för att nå sin kulmen kring Trots detta har få kommuner en plan för avbetalningen av pensionsskulder. Greger Gustafson menar att de kommunala revisorerna bör lyfta frågan och att politikerna måste agera. Risken är att pengar som borde ha använts för att betala av pensionsskulden används för investeringar i stället, säger han. CHARLOTTA DANIELSSON HQ-AFFÄREN Förvaltningsrätten avvisar överklagan ställnings tagande skulle kunna komma att få betydelse för domstolarnas prövning av HQ AB:s skadeståndstalan. Men inte heller det argumentet fick gehör av förvaltningsrätten. Klagorätt kan nämligen inte grundas på ett intresse som inte får inverka vid prövningen i första instans. RAKEL LENNARTSSON FOTO: DREAMSTIME Förslag om förenklingar vid offentlig upphandling Den offentliga upphandling en får kritik. I ett del betänkande i Upphandlingsutvärderingen föreslås förändringar och förenklingar av regelverket. Regeringen har gett Upphandlingsutredningen 2010 i uppdrag att utvärdera det aktuella regelverket som rör offentlig upphandling. Stat, kommuner och landsting handlar upp varor och tjänster för cirka 500 miljarder kronor årligen. Bristerna i uppföljning är dock stora. Därför är det ingen överdrift att påstå att det i dag saknas svar på frågan om offentlig sektor och vi skattebetalare får de varor och tjänster som vi betalar för, säger Anders Wijkman, särskild utredare. Anders Wijkman konstaterar att det finns ett stort behov av förändringar och förenklingar, både i regelverket och i tilllämpningen av det och nämner sex olika förslag: Gör upphandlingen till en strategisk fråga. Öka utrymmet för dialog och förhandling. Minska problemen vid överprövningar. Driv på arbetet för hållbara lösningar. Överväg en höjning av gränsen för direktupphandling. Förbättra statistiken. Bland annat menar man att dagens regelverk begränsar utrymmet för förhandlingar och dialog mellan parterna, något som upplevs som negativt av både myndigheter och leverantörer. Många företag har angett att de ofta inte kan offerera bästa produkterna eller lösningarna på grund av upphandlingarnas utformning och bristen på dialog. Den här problematiken har lyfts fram tidigare, bland annat av Fars rådgivnings sektion där Jan Treffner arbetar med frågor som rör offentlig upphandling. Som det ser ut i dag händer det att konsulter överväger om det ens är värt att vara med och lämna ett anbud, säger han. Rådgivningssektionen är långt ifrån ensam om att vilja förenkla reglerna. Branschorganisationen Far har tidigare skickat in en skrivelse till regerings kansliet, som sedan lämnade den vidare till Kammarkollegiet. Där framhöll man att den offentliga upphandlingen i vissa fall ställer orimliga krav vid anbudslämnandet. Ett delbetänkande i Upphandlingsutredningen har nu gått ut på remiss, och senast 28 juni 2012 ska utredningens slutbetänkande lämnas. Det är naturligtvis glädjande att kunna uttyda att förenkling står på agendan, men NOTERINGAR Vem ska få trafikera spåren? Det kan avgöras i offentlig upphandling, men reglerna är för snåriga, menar utredaren. det är samtidigt en besvikelse att flera av de idéer som vi, som anbudsgivare, fört fram i olika sammanhang lyser med sin frånvaro. Jag tänker till exempel på framtagningen av branschgemensamma villkor som används av samtliga upphandlande enheter i den offentliga sektorn, säger Jan Treffner. CHARLOTTA DANIELSSON Har du beställt årets Rätt-böcker än? Läs mer, köp dina böcker och onlinetjänster på FOTO: DREAMSTIME 8 9

6 NOTERINGAR NOTERINGAR SKATTELAG EU-avgörande om dubbelbeskattning EU-domstolen ska avgöra om Sveriges skattelag strider mot Europakonventionens förbud mot dubbel bestraffning. Rättsläget kring dubbel bestraffning och skattetillägg är osäkert i Sverige. Om en person lämnar oriktiga upp gifter i deklarationen kan han eller hon dels påföras skattetillägg, dels dömas för skattebrott. Förra året avgjorde Högsta domstolen två mål där det slogs fast att det gällande systemet inte strider mot Europakonventionens förbud. Flera domstolar har dock varit kritiska och begärt ett förhandsavgörande från EUdomstolen, som nu meddelar att beslut i frågan väntas i vår. Om EUdomstolen kommer fram till att den svenska skatte lagstiftningen strider mot förbudet kan det få stora konsekvenser, genom att personer som tidigare straffats kan komma att kräva skadestånd från staten. CHARLOTTA DANIELSSON»Att jaga kronor och ören i en så viktig fråga som revision, det är helt fel.«anders Nyrén, vd Industrivärden, tycker att revisionen är billig i förhållande till vad de stora företagen betalar till exempelvis investmentbanker (Finforum 2011). SKATTEVERKET Lönemodeller granskas Skatteverket ska granska de stora revisionsbyråernas delägar system. Anställda får köpa aktier i företaget till ett för lågt pris, enligt Skatteverket, och kan tjäna tusentals kronor per aktie i utdelning varje år. Skatteverket menar att aktierna, om de säljs under marknadspris till en anställd, är en löneförmån. Då ska den anställda betala skatt och företaget arbetsgivaravgifter. Stoppreglerna för räntesnurror har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i ett antal rättsfall nyligen. Den så kallade ventilen i ränteavdragningsbegränsningsreglerna ska tillämpas restriktivt, i endast ett av fallen var ventilen tilllämplig. Bakgrunden är stoppregler avseende så kallade räntesnurror som började gälla Stoppreglerna ska förhindra en viss sorts skatteplanering genom att begränsa vissa ränteavdrag. Det handlar om koncerninterna förvärv av aktier som finansierats genom koncerninterna lån. Men för att inte försvåra för»vanlig«affärsmässig verksamhet infördes två undantagsfall när avdrag för ränteutgifter ändå får göras. Ett av dessa undantag, tioprocentsregeln, prövades av Högsta förvaltningsdomstolen i ett fall. Enligt tio procentsregeln ska ränteinkomsten som motsvarar ränte utgiften beskattas med minst 10 procent. Frågan som var aktuell i rätts fallet gällde ett belgiskt bolag. Bolagsskatten i Belgien är 33,99 procent alltså väl över de tio procenten men det finns däremot en möjlighet för bolaget att göra avdrag för ränta på riskkapital. Genom sådana avdrag kan avdraget understiga 10 procent och domstolen ansåg därför att tioprocentsregeln inte var tillämplig. Det andra undantaget är den så kallade ventilen. För att den ska vara tillämplig måste både förvärvet och den skuld som ger ränteutgifterna vara huvudsakligen affärsmässigt RÄNTESNURROR Stoppreglerna för räntesnurror har två undantagsfall, tioprocentsregeln och ventilen, som nu prövats av Högsta förvaltningsdomstolen. Ventilen tillämpas restriktivt i stoppregler för räntesnurror motiverade. Det är med andra ord ett allmänt hållet villkor som domstolen nu tolkat i ett antal domar. Högsta förvaltningsdomstolen hänvisar till förarbetena där det stadgas att ventilen ska tillämpas restriktivt. I flera av fallen ansåg domstolen att de aktuella omstruktureringarna kunde vara väl motiverade för verksamheterna. Men förvärven ansågs ändå inte affärsmässigt motiverade på det sätt som ventilen är utformad. Högsta förvaltningsdomstolen skiljer därför mellan organisatoriska och affärsmässiga skäl. Är en intern omstrukturering endast motiverad av organisatoriska skäl anses inte ventilen vara tillämplig. Följaktligen får man inte göra avdrag för ränte utgifterna i sådana fall. JESPER KARLSSON FOTO: DREAMSTIME FOTO: BOSSE JOHANSSON 5 FRÅGOR till styrelseproffset Caroline Sundewall som i samband med en debatt på Finforum varnade för att den lönemodell som tillämpas av revisionsbyråernas delägare riskerar att utlösa nästa förtroendekris. 1 Vad är problemet med topprevisorernas löner? Det är givetvis helt okej att de allra bästa och mest erfarna revisorerna tjänar mycket pengar. Men att ta ut en blygsam andel av ersättningen som normal lön och ta ut en mycket stor del av den totala ersättningen som utdelning, som belastas med en mycket blygsam skatt, är synnerligen utmanande. 2 På vilket sätt är detta en förtroendefråga? Revisorers absolut största tillgång är omvärldens förtroende för dem inklusive att deras insatser är av högsta kunskapsmässiga kvalitet. Om det visar sig att revisorer, visserligen på ett helt laglydigt sätt men icke desto mindre i allmänhetens ögon tveksamt sätt, minimerar sin personliga skattebelastning samtidigt som de talar om för sina kunder och uppdragsgivaren ägarna att de måste följa alla regler och värna om sina företags varumärken och därmed förtroendekapital, är risken stor att förtroendet för hela yrkeskåren naggas i kanten. 3»Ni åker snart dit i media«sade du till branschen på Finforum, vad bör branschen göra? Partnergrupper i framför allt de fyra stora revisionsbyråerna bör fundera över sina egna regler och rekommendationer för hur de ska ta ut lön och annan ersättning. Som anställd gör man som bekant som chefen gör, inte som han eller hon säger. De högst uppsatta bör föregå med gott exempel. Är man verksam i en bransch som så tydligt handlar om förtroende behöver man vara extra noga med att leva som man lär. 4Hur kan EU-kommissionens förslag om att öppna upp ägandet av revisionsbyråer påverka revisorernas ersättning? Om det blir möjligt för andra typer av ägare att äga och driva revisionsfirmor kan det bidra till att det blir mer fokus på hur man bäst vårdar varumärken och bygger och förvaltar förtroendekapital, men mindre fokus på att maximera en åldrande partnergrupps totala ekonomiska ersättningar. Ett företag som satsar långsiktigt har ett stort intresse av att uppfattas som en attraktiv och ansvarstagande arbetsgivare. 5 Vad är en rimlig lön för en börsbolagsrevisor, enligt dig? Det är svårt att ange något belopp, det beror på individens förmåga att dra in pengar till byrån, skaffa nya och vårda gamla kunder, hjälpa till att bygga upp nya kompetenser och mycket annat. Men det är klart att man som ordförande i revisionsutskott och styrelseledamot reagerar när en senior revisor redovisar årliga ersättningar på miljoner kronor medan man själv får kanske kronor för att ansvara för upphandling, bevakning av och förstärkning av revision, intern kontroll och redovisning i ett börsbolag. Fördelningen av och ersättning för ansvarstagandet haltar lite. RAKEL LENNARTSSON Inledning och välkommen EU-förslaget dödsstöten för branschens rådgivning? Management Consulting Challenges for the Future Hur har utvecklingen under året varit? Uppföljning av förra årets marknadsundersökning Frågestund Tid och plats Operaterrassen, Stockholm 19 januari 2012 Kl ca Mingel före och efter. Vi bjuder på dryck och matiga snittar. Kontaktperson Nina Ljungmark Berglund nina.ljungmark@far.se För mer information och anmälan, far.se Hur ser framtiden ut? Rådgivningssektionens årliga nätverksträff Anmälan Anmäl dig senast 16 januari 2012 via Fars webbplats,

7 NOTERINGAR NOTERINGAR FOTO: ANNA ELGEROT EUROPA Danmark i EU:s centrum Nytt år innebär nytt ordförandeland i eu. Danmark har fått äran att hålla i ordförandeklubban de kommande sex månaderna. Det blir en stor utmaning för vårt grannland på många sätt. Danskarna fick nyligen en ny regering och därmed många nya ministrar och topptjänstemän som aldrig tidigare haft dessa befattningar. De ska inte bara sätta sig in i det danska politiska systemet utan de ska även ansvara för alla ministermöten inom eu, både formella och informella. Danmark är ett relativt litet eu-land och det krävs stora resurser för att kunna planera och leda dessa möten med representanter från 27 länder. Det kanske är därför som danskarna har bestämt sig för att organisera så få informella ministermöten som möjligt. Sett ur ett större eu-perspektiv är det också en mycket svår period att vara ordförandeland då eu skakas i sina grundvalar av den ekonomiska krisen. eu-toppmötet före jul misslyckades med att finna en gemensam lösning på eurokrisen och i skrivande stund ser det mörkt ut för konstruktiva lösningar. Danmark har liksom Sverige valt att inte införa euron. Det innebär att Danmark inte deltar på de specifika euromötena med de 17 euroländerna och i stället leds dessa möten av Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker. Danmark har en stor utmaning framför sig att hålla ihop de 27 medlemsländerna och förhindra att eu splittras upp i»kärnländer«och»övriga länder«, vilket på allvar har diskuterats den senaste tiden. Vad betyder då Danmarks ordförandeskap för det pågående arbetet med revisionspaketet, som eu-kommissionen presenterade 30 november? Revision ligger inte högt på danskarnas agenda. Vi kan därför inte räkna med att frågan kommer att avancera framåt under våren. Däremot har Cypern, som tar över ordföranderollen 1 juli 2012, sagt att de kommer att prioritera revision. De håller redan nu på att sätta samman en speciell arbetsgrupp som ska arbeta med denna fråga. Men även om ministerrådet, det vill säga medlemsländernas regeringar, inte kommer att ha revision högt på agendan, så stannar inte all aktivitet av. Europaparlamentet, som också ska granska och godkänna eu-kommissionens förslag, är i full gång med att påbörja arbetet. Den så kallade rapportören, som har det yttersta ansvaret för detta arbete, räknar med att lägga fram ett förslag till ändringar före sommaren. EWA FALLENIUS är press- och EU-ansvarig på Far. Hon är civilekonom med en Master of European Studies från College of Europe (Brugge). ewa.fallenius@far.se EU-förslag ger ökad tillgång till kapital Åtgärder för att förbättra riskkapital marknaden och underlätta tillgången till finansiella resurser för de 23 miljoner små och medelstora företag som finns i Europa är några av förslagen i den handlingsplan som EU-kommissionen antog i december. Svårigheten att få tillgång till finansiering är ett av de största hindren för små och medelstora företag, och allra svårast är det för de minsta och de nyaste företagen. Men Europa behöver entreprenörer för tillväxt och för att skapa jobb. Kommissionens förslag för att under lätta för entreprenörer är därför mycket välkomna, kommenterar Europaparlamentariker Olle Schmidt (FP) som bland annat arbetar intensivt med EU:s sociala investeringsfonder. Kommissionens förslag kan innebära ett steg på vägen mot att skapa en inre marknad för riskkapitalfonder. Det skulle i så fall förenkla betydligt för investerare från en medlemsstat att arbeta över gränserna i andra medlemsländer i EU, menar Olle Schmidt. Kommissionens handlingsplan kommer nu att tas upp i EUparlamentet för vidare behandling. RAKEL LENNARTSSON Gemensam EU-definition av mikroföretag Inom EU har man nu kommit överens om gemensamma riktlinjer för mikroföretag. Ett företag definieras som ett mikroföretag om två av de tre följande gränsvärdena underskrids: Nettoomsättning: euro. Balansomslutning: euro. Medelantalet anställda: 10. Ingen kan vara bäst på allt... WANT har valt Ekonomer EKONOMER ATT RÄKNA MEDatt räkna med Ring oss på eller besök för interimslösning och rekrytering. Medlemsländerna får själva avgöra om och i så fall när regler för mikroföretag ska användas. Mikroföretag får förenklade redovisningsregler, men måste fortfarande upprätta bokföring. Det räcker att mikroföretagets balansräkning är registrerad hos en myndighet. Sverige tappar i hållbarhet 72 procent av de största svenska bolagen hållbarhetsredovisar. Vid en internationell jämförelse placerar sig Sverige på en fjortondeplats, av 34. I Storbritannien hållbarhetsredovisar 100 procent av de största bolagen. Undersökningen som har gjorts av kpmg omfattar de 100 största bolagen i 34 länder. Förra året intog Sverige en sjundeplats, men har sedan dess sprungits om av flera länder. Många länder har tagit ett steg till medan Sverige ligger kvar på samma nivå som för tre år sedan då vi tog det stora klivet, säger Åse Bäckström, ansvarig för hållbarhetsfrågor på kpmg och ordförande i Fars arbetsgrupp för hållbar utveckling infördes krav på hållbarhetsredovisning för alla statligt ägda bolag i Sverige. Regeringens beslut fick avsedd effekt: De statliga företagen blev ett föredöme och satte standarden. Beslutet drog med sig alla de stora bolagen. Före 2008 var det bara 23 av de 100 största bolagen i Sverige som hållbarhetsredovisade, säger Åse Bäckström. Men allt har inte stått stilla sedan De svenska storbolag som hållbarhets redovisar håller internationellt sett mycket hög kvalitet, menar Åse Bäckström. Bristande kvalitet är annars ett problem inom den relativt färska redovisningsformen och det är långt kvar innan den kan Har luften gått ur de svenska företagens vilja att hållbarhetsredovisa sedan det stora lyftet 2008? mäta sig med den finansiella redovisningen. Jag tycker inte att man ska redovisa för redovisningens skull, utan för att man faktiskt har ett hållbarhetsarbete, säger Åse Bäckström. Den nya internationella revisionsbyrån med åttio års erfarenhet i Sverige REVISION, SKATT, FINANSIELL RAPPORTERING/IFRS, REDOVISNING, CORPORATE FINANCE, BOLAGSÄRENDEN FOTO: DREAMSTIME Hennes tips till företagen är att de först ställer sig frågan: Vad ska vi jobba med, vad är hållbar utveckling för oss? Först därefter finns det någonting att redovisa. RAKEL LENNARTSSON 12 13

8 PROFIL I BALANS IDÉSPRUTA MED SMAK FÖR ÄVENTYR Som 17-åring lämnade Stefan Fölster hemlandet Väst tyskland för USA. Han var ute efter äventyr. Det är han fortfarande, även om tiden är mer begränsad som chefekonom på Svenskt Näringsliv. Men snart bestiger han Kilimanjaro. TEXT: CHARLOTTA DANIELSSON FOTO: BOSSE JOHANSSON När Stefan Fölster tar emot i Näringslivets hus i närheten av Östermalmstorg i Stockholm, är inte äventyr det första man tänker på. Korridorerna är långa och kontorslokalerna ser ut som vilka som helst. Själv är han propert klädd i svart kavaj och röd skjorta, långt ifrån den bild han presenteras med på baksidan av boken Kuwaharas dass som han skrivit tillsammans med Fabian Wallen. Där är han klädd i vit skjorta och vita shorts, och halvvägs över ett räcke högt ovanför marken. Jag har alltid gillat äventyr och sportade mycket tidigare. Nu blir det mer naturäventyr och närmast i tid är att vandra upp för Kilimanjaro, berättar han. Men det finns inte särskilt gott om tid för naturäventyr. Jobbet på Svenskt Näringsliv, som han haft i ganska exakt tio år, tar sin tid. Dessutom deltar han i seminarier och håller föreläsningar. Och skriver böcker. Det gäller att vara morgonpigg. Jag skriver på mornarna innan familjen vaknar, och på semestern, säger han med ett leende. Vissa beskriver honom som världsförbättrare, andra 14 15

9 Förutom arbetet som chefekonom på Svenskt Näringsliv deltar Stefan Fölster i seminarier, håller före läsningar och skriver böcker. Boken Kuwaharas dass har han skrivit till sammans med Fabian Wallen. som en som säger vad han tycker utan att bry sig om konsekvenserna. Och att våga stå för sin åsikt, även om den kan uppfattas som obekväm, är kanske något han har med sig från sin uppväxt. Mormor och morfar hette Alva och Gunnar Myrdal, farbrodern heter Jan Myrdal och mamma är författarinnan Kaj Fölster. Jag har säkert fått en del av samhällsintresset från Alva och Gunnar, de var förnyelseinriktade. Man kan säga att de tillhörde en äldre generation socialdemokrater och de hade mycket gemensamt med det som jag står för. Till exempel skulle det ha varit otänkbart för dem med ett socialförsäkringssystem som missbrukas, eller att skolan får förfalla. Men det finns naturligtvis områden där vi inte skulle ha delat åsikter, säger Stefan Fölster. Efter uppväxten och avslutad skolgång i Västtyskland kom Stefan Fölster till Seattle som utbytesstudent. Så småningom hamnade han vid ucla i Los Angeles där han läste psykologi och nationalekonomi och sedan antogs han till forskarutbildningen vid Oxford University. I samma veva som han höll på att bli klar kom han till Sverige och nästan genast fick han ett jobberbjudande; att undervisa i grundkursen i makroekonomi på Stockholms universitet. Att han inte kunde någon svenska var inget hinder. Jag fick höra att undervisningen skulle vara ett bra sätt för mig att lära mig svenska. Sedan träffade jag en tjej här och blev kvar, berättar han. Efter att ha forskat vid Stockholms universitet har han hunnit med en kortare sejour på finansdepartementet och en längre period på Handelns utredningsinstitut (hui). Sedan han kom till Svenskt Näringsliv har han också hittat tillbaka till forskningen, och han är i dag adjungerad professor vid kth.»de första fem åren här tyckte jag att det var väldigt lågt i tak, men det har blivit bättre. En hel del frågor var dock länge omöjliga att debattera.«det känns bra, jag har saknat forskningen till och från, tyvärr blir det inte så mycket tid jag hinner ägna åt den nu heller. Stefan Fölster skulle gärna se ett större samarbete mellan näringslivet och forskarvärlden. Ett problem är att forskningen är så isolerad från omvärlden. Man kan sitta och forska i åtta år bara för att upptäcka att ingen är intresserad av vad man har kommit fram till, säger han. Stefan Fölsters liv präglas av stora kontraster. Att som 17-åring komma från Västtyskland till usa, att jobba i ett hem för handikappade i ett slumområde i en amerikansk storstad och sedan bli inneboende hos en avlägsen släkting i Beverly Hills och inte minst att komma från usa till Sverige i slutet av 1980-talet. Då var fortfarande en stor del av livet statligt och offentligt reglerat. Man kunde inte välja skola, i livsmedelsbutiken fanns bara några sorters bröd och så vidare. Det var ytterst lite konkurrens, långt ifrån hur det var i usa. Jag blev snabbt övertygad om att det inte var hållbart och att det skulle komma en revolt mot det centraliserade samhället. Det är också ett synsätt som kommit att prägla Stefan Fölsters engagemang, bland annat har han undersökt effekterna av avregleringarna, och som påverkar det arbete han i dag gör åt Svenskt Näringsliv. Vi vill lyfta tillväxten, och jag tror att ett viktigt sätt är genom konkurrensutsättning. Under mina första fem år i Sverige i slutet av 1980-talet tyckte jag att det var väldigt lågt i tak, men det har blivit bättre. En hel del frågor var dock länge omöjliga att debattera. Till exempel skrev jag vid ett tillfälle om Arbetsmarknadsstyrelsen (ams). På den tiden vågade inte ens Riksrevisionsverket (nuvarande Riksrevisionen) granska deras verksamhet. Stefan Fölster inspireras av att tänka ut nya lösningar på olika typer av samhällsproblem, men»dammar också gärna av«gamla lösningar som redan prövats och som man vet fungerar. Evidensbasering är något han ständigt återkommer till. Vikten av att ta reda på, och jämföra med annat, om ens idé verkligen fungerar och är så framgångsrik som man vill tro. I Sverige är det vanligt att man hoppar på en idé och kör på i flera år utan att veta om den fungerar. Det finns många exempel på det, exempelvis när det gäller antimobbningsprogram. Det är inte så bra att kasta sig på klämkäcka idéer, om man inte också är beredd att lägga dem åt sidan om det visar sig att de inte fungerar. Den viktigaste frågan för Svenskt Näringsliv just nu är skuldkrisen i Europa. Men Stefan Fölster påpekar att det även finns en skuldproblematik inom landet. Många hushåll är högt belånade, och få hushåll har ett privat sparande. Stefan Fölster menar att bästa sättet att komma ur en konjunktursvacka är att stimulera tillväxten i ekonomin. De senaste tjugo åren har det genomförts en hel del reformer, men det finns behov av ytterligare åtgärder. Fortfarande är arbetslösheten ett stort problem och allt för få startar företag. För att nå framgångar krävs att politiker och näringsliv möts, säger Stefan Fölster. Svenskt Näringsliv har frågat företagare vad som har avgjort att en investering gjorts utomlands i stället för i Sverige. Svaret är vanligtvis att reglerna är krångligare här. Men stämmer det, eller är svenska företag bara gnälliga? Visst finns det länder som är»värre«, exempelvis Italien. Men å andra sidan finns det många länder som har bättre tillväxt och där det är enklare för företagare än i Sverige, säger Stefan Fölster, och jämför med Tyskland. Företagare i Sverige upplever att de ofta hamnar i ett»moment 22«. Ta exempelvis Volvo som länge har haft planer på miljöförbättringar, men som fått vänta i åtta år på miljötillstånd från Naturvårdsverket. Förbättringarna sker i huvudsak på lokal nivå. På statlig nivå sker förändringarna i snigelfart. Där finns mycket mer att göra. STEFAN FÖLSTER Ålder: 52 år. Familj: Fru, två tonåringar och en katt. Bor: i Nacka. Intressen: Vildmarksäventyr. Och intellektuella äventyr. Inspireras av: Min fru. Drömmer om: En snöklädd bergstopp i Sarek. Favoritord: Heureka! Revision, redovisning och rådgivning Dags för nedtrappning? Vi söker samarbete med dig som vill sälja över delar av eller en hel kundstock. Vi kan erbjuda möjligheten att under en period hyra del av vårt kontor och även ta del av våra anställdas tjänster. Vår åldersstruktur innebär att vi har möjlighet att ta fler revisionsuppdrag. Vi har sedan tidigare mycket goda erfarenheter av ett liknande samarbete med revisorer som velat trappa ned. Revisab KB är en revisionsbyrå med, i dagsläget, 11 medarbetare. Vi är en väletablerad revisionsbyrå som funnits i Danderyd sedan Vi sitter i mycket trevliga lokaler vid Mörby Centrum, där det finns en möjlighet att på ett enkelt sätt utöka vår kontorsyta. Tag kontakt med Roger Ehrman, eller Josefine Lindbäck, för ett förutsättningslöst samtal kring ett eventuellt samarbete. För ytterligare information och kontaktuppgifter hänvisas till vår hemsida, Till Salu REDOVISNINGSBYRÅ Efter 30 år i branschen är vi redo för nästa steg. För att vi ytterligare öka vår kompetens och bredda vårt tjänsteutbud är vi nu mogna att släppa in ny ägare som kan tillföra våra kunder ett större tjänsteutbud. Reventor är en redovisningsbyrå med verksamhet i Västra Mälardalen. Vi serverar ca 150 småföretagare med löpande redovisning, bokslut, deklarationer och konsultationer. Vårt medlemskap i SRF borgar för att vårt arbete utföres enligt god redovisningssed. Verksamheten sysselsätter idag fyra personer och vi omsätter ca 2,5 milj med god lönsamhet. Kontakta oss för förutsättningslösa diskussioner huggare@reventor.se 16 17

10 Revision och kommunikation stod i fokus på Finforum I den inledande debatten uppmanade finansmarknadsminister Peter Norman revisions- och råd givningsbranschen att ta debatten efter HQ. Kommunicera mer, revisorer! TEXT: CHARLOTTA DANIELSSON FOTO: BOSSE JOHANSSON BILDMONTAGE: EMMA FREKKE eu-kommissionens förslag till ny reglering av revisorsrollen och marknaden för revisionsbyråer var uppe till diskussion vid den paneldebatt som inledde Finforum Det stod klart att»revisionspaketet«väcker känslor. Både inom näringslivet och revisions- och rådgivningsbranschen. Man blir förvånad när man ser vad eu sysslar med. Det gynnar inte eu:s tillväxt, konstaterade Caroline Sundewall, styrelseproffs. En hel del kritik har riktats mot revisionsoch rådgivningsbranschen den senaste tiden, och finansmarknadsminister Peter Norman har aviserat lagändringar som rör revisorer i finansiella företag. Ministern är också besviken över att branschen inte tagit en diskussion efter Revisorsnämndens beslut om revisionen i hq, och menar att det är en stor fråga för hela branschen. Visst finns det mycket att diskutera, men jag tycker att man också ska fundera på om all kritik är berättigad. Branschen måste jobba med de brister i kvaliteten som framkommit men Finansinspektionen får också skärpa sig, sa Anders Nyrén, vd Industrivärden, och efterlyste fler revisionskunniga inom myndigheten. KRITISK MINISTER Finansmarknadsminister Peter Norman har riktat stark kritik mot revisions- och rådgivningsbranschen efter HQ-affären. Läs mer om Peter Normans uttalanden under Finforum på sid 7. Carl Lindgren, ordförande i kpmg, konstaterade att Revisorsnämndens beslut om hq illustrerar förväntningsgapet som finns mellan branschen och marknaden. När det fallerar då har vi fallerat i det vi aspirerar på att göra, sen är det en annan sak vems det formella ansvaret är. Men vi som bransch måste verka för att falleringar inte ska inträffa, sa han. Deloittes ordförande Svante Forsberg instämde och påpekade att branschen måste bli bättre på att förklara vad den gör. Kommunikationen måste förbättras bland annat på bolagsstämmor och på många håll har den redan gjort det, sa han. Peter Norman kritiserade att branschens åtgärder för att stärka revisionens oberoende och höja kvaliteten har tagit tid, men Carl Lindgren menade att tidsaspekten kanske inte är det viktigaste att fokusera på. Jag tycker också att det har tagit lång tid, men det viktigaste är ändå insikten att branschens ansvar för det allmänna har ökat drastiskt, vilket har gjort att jobbet i vardagen ändrats. Vi måste täppa till förväntningsgapet, men vi behöver hjälp och stöd med förslag som verkar i den riktningen, sa han. Lars Träff, ordförande i Ernst & Young, ansåg precis som Anders Nyrén att kritiken måste ställas i relation till antalet bolag som revideras. Finansinspektionen har tillsyn över cirka bolag och det finns ungefär 250 noterade bolag. Under fem år blir det många revisioner som genomförs, man måste ställa kritiken i relation till det, sa han. Frågan om byrårotation delade debattpanelen något. Caroline Sundewall menade att det var bra att en tidsgräns nu bestäms, och att det finns fördelar med att byta revisionsbyrå då och då, samtidigt som hon betonade att frågan om byrårotation egentligen är en ägarfråga. Hon såg också positivt på att man öppnar upp för fritt ägande i revisionsbyråerna. Anders Nyrén var mer skeptisk till byrårotation och ansåg att det finns fördelar med att ha samma revisionsbyrå under en längre tid. Jag tycker att rotationsreglerna är djupt olyckliga. Vid uppdrag i stora bolag tar det minst tre år för en revisionsbyrå Överst från vänster: Carl Lindgren, Peter Norman, Anders Nyrén, Anna-Clara af Ekenstam, Caroline Sundewall, Lars Träff och Svante Forsberg. innan man är up and running. Då vore det befängt att rotera efter tre år. Det vi ser i förslaget från eu-kommissionen är långtgående regleringar som drabbar alla företag i eu. Detta inskränker äganderätten och det tycker jag är mycket allvarligt, sa han. I paneldebatten deltog: Peter Norman, finansmarknadsminister, Caroline Sundewall, styrelseproffs, Anders Nyrén, vd Industrivärden, Carl Lindgren, ordförande KPMG, Anna-Clara af Ekenstam, PwC, Lars Träff, ordförande Ernst & Young, Svante Forsberg, ordförande Deloitte. Moderator: Peter Malmqvist, ordförande i Sveriges Finans analytikers Förening. Peter Malmqvist modererade paneldebatten på Finforum.»Revisorer har haft ett extremt högt förtroende«revisorer har haft ett unikt högt anseende och är inte vana vid att bli uppläxade av en minister. Det menar finansanalytikern och tidigare revisorn Peter Malmqvist, som modererade panel debatten på Finforum. Det var många frågor som var uppe till diskussion under paneldebatten på Finforum, från revisionen i hq Bank till eukommissionens förslag till ny reglering av revisorsyrket. Men Peter Malmqvist menar att alla frågorna hänger ihop: eu-kommissionens revisionspaket försöker komma till rätta med en del av de problem som medverkade till kollapsen i hq Bank, säger Peter Malmqvist. Han menar att det finns en gemensam nämnare. Hur tuff vågar en revisor i ett börsbolag vara? Det är det som hq handlar om och det är det som eu-direktivet handlar om. Det handlar om vad revisorn har att vinna på att vara tuff eller att förlora på att vara medgörlig, det vill säga vilka incitament som revisorn har i sin verksamhet. Branschen genomgår något som kan beskrivas som en förtroendekris. eu 18 19

11 kommissionens nya reglering tar avstamp i att revisorerna i sina rapporter inte varnade för de finansiella missförhållanden och risker som ledde fram till finanskrisen Från svenska finansdepartementets sida vill man upprätta förtroendet för att revisionen ska kunna förhindra att kreditinstitut går omkull inom loppet av några månader. Kan man tala om en kris för systemet? När man på en branschkonferens får höra ansvarig minister säga att om Revisorsnämndens beslut speglar den verklighet som ni jobbar med så måste ni ändra era arbetsmetoder, för den verkligheten går inte att jobba efter, kan man nog tala om en systemkris, säger Peter Malmqvist. För revisions- och rådgivningsbranschen som har haft en särställning i svenskt näringsliv, vad gäller anseende och förtroende hos lagstiftaren, är det något av ett chock tillstånd. Revisorer har haft ett extremt högt anseende i ansvariga politikers ögon och tillhör den enda bransch som fått förtroendet att utreda och granska sig själv. Peter Normans uttalande bör ses i ljuset av det. Vad han säger är att om branschen vill behålla det förtroendet så måste det hända något nu, säger Peter Malmqvist. Varför tar inte branschen diskussionen? Ett skäl är naturligtvis att det handlar om att granska sig själv, vilket aldrig är lätt. Men sedan tror jag faktiskt att det förs en diskussion, det framkom ju i debatten, säger Peter Malmqvist. Han tycker att debatten fördes väldigt öppet på alla fronter: Det märktes att ingen gick upp på podiet för att hålla igen och det kom 20 Det finns ingen bransch som jublar över nya regler och pålagor. fram tydliga uppfattningar på många områden. Det var också intressant att deltagarna ville spegla skillnader sinsemellan. Big 4 upplevs ofta som en byrå, som talar genom Far, vilket omvärlden nog kan reagera på. På»kundsidan«företrädde styrelseproffset Caroline Sundewall och Anders Nyrén, vd Industrivärden, lite olika intressen, vilket tydliggjordes i frågan om byrå rotation. Där Caroline Sundewall såg en möjlighet till vitalisering av revisionen, såg Anders Nyrén krångel och merkostnader. En storägare som får tillgång till all information som han behöver ser att eukommissionens förslag komplicerar tillvaron och fördyrar revisionen utan att ge något tillbaka. En oberoende extern styrelseledamot utan andra möjligheter att få information är däremot beroende av att revisionen fungerar till punkt och pricka, analyserar Peter Malmqvist. Att revisions- och rådgivningsbranschen har mest kritik mot förslaget tycker Peter Malmqvist är naturligt: det finns ingen bransch som jublar över nya regler och pålagor. Däremot tycker han att paneldebatten på Finforum visade att det finns en öppenhet i branschen att ta sig an den av finansmarknadsministern efterlysta diskussionen. De stora revisionsbyråerna accepterar att det finns en förtroendekris och kan tänka sig vissa av de åtgärder som eu-kommissionen föreslår, men det är naturligt att branschen är skeptisk till detaljregleringarna. RAKEL LENNARTSSON Göra snöänglar Vi värnar barnens rätt att vara barn. Stöd vårt arbete! Medlemskap 100 kr, eller gåva PG BRIS.se Dan Brännström på Finforum.»Vi tar debatten«fars generalsekreterare Dan Brännström håller med finansmarknadsminister Peter Norman. På en punkt. Jag håller med om att det finns för många frågetecken efter hq-affären. Men det är fel att säga att debatten inte har börjat, när det har förekommit så mycket debatt i exempelvis Balans och på bloggar. Dan Brännström ser ingen anledning att ifrågasätta Revisorsnämndens beslut om revisionen i hq. Tvärtom noterar han att nämnden närmast applåderat revisionsinsatsen. Däremot ser han att det finns anledning att diskutera betydelsen av ifrs för utgången i hq. Dan Brännström tycker också att man borde diskutera om Finansinspektionen hade tillräcklig grund för sitt beslut att stänga hq Bank. Frågan är om Revisorsnämndens beslut och Finansinspektionens beslut är förenliga. Här tycker jag att vi skulle behöva en oberoende kommission så att vi verkligen lär oss något från hq-fallet. Jag noterade att Anders Nyrén (vd Industrivärden) hade modet att ifrågasätta kompetensen hos Finansinspektionen, säger Dan Brännström apropå panel debatten på Finforum. Det var en intressant och rolig debatt, tycker Dan Brännström, som öppnade samtalet med ett anförande om eukommissionens förslag till ny reglering av revisionen. Han är särskilt nöjd med att han fick gehör för synpunkten att ägarnas roll hamnat i skymundan i eukommissionens förslag. RAKEL LENNARTSSON Jenny Rosberg inledde Finforum. Dan Brännström pratade om EU:s revisionspaket. Helena Norrman pratade om kommunikation i en global värld. Åse Bäckström och Fredrik Ljungdahl delade ut Fars pris för bästa hållbarhetsredovisning. Johan Lorentzon föreläste om verkligt värde i praktiken. Anna-Clara af Ekenstam. Paneldebatt med Peter Norman, Svante Forsberg, Carl Lindgren, Lars Träff, Anna-Clara af Ekenstam, Caroline Sundewall och Anders Nyrén. Aktuella frågor på Finforum Jan Buisman pratade om övervakningen av börs bolagens information. Olof Neiglick diskuterade datorhandelns för- och nackdelar. Finforum 2011 hölls på IVA konferenscenter i Stockholm i början av december och på programmet fanns flera talare med olika perspektiv på börsbolagens rapportering och kommunikation med marknaden. Datorhandelns för- och nackdelar diskuterades av Olof Neiglick, vd, Burgundy och Bjørn Sibbern, från Nasdaq OMX som ställde frågan om vilka risker som finns med den sofistikerade datorhandeln. Även nya medier och integrerad kommunikation stod på programmet och Jonas Burvall och Adrian Westman från Nordnet diskuterade framgångsfaktorer i en digital tidsålder. Ekonomie doktorn Johan Lorentzon lyfte problemen med verkligt värde i praktiken och Jan Buisman, Nasdaq OMX, talade om övervakningen av börsbolagens information. Ericssons kommunikationschef Helena Norrman deltog också och delade med sig av sina erfarenheter från en stor global kris. Under dagen delades också Fars pris för bästa hållbarhetsredovisning samt Nasdaq OMX:s pris för bästa redovisning 2010 ut. Sedan 27 år är Finforum en mötesplats för revisorer, ekonomichefer, finansanalytiker, CFO:s och informatörer. Finforum är ett samarbete mellan Far, Far Akademi, Sveriges Informationsförening, Nasdaq OMX och Sveriges Finansanalytikers Förening.