Göran Björklund. Tidsprogram för Kommunstyrelsen. Lunch enligt respektive partigrupps bestämmande.

Transkript

1 KALLELSE 1 (6) Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Kommunstyrelsens sessionssal i Stadshuset: OBS! tisdagen den 4 oktober 2011, kl onsdagen den 5 oktober 2011, kl Ulf Olsson Göran Björklund Tidsprogram för Kommunstyrelsen Tisdag 4/10 Onsdag 5/10 Sammanträdet börjar med föredragning av beslutsärenden, därefter gruppöverläggningar, följt av beslutssammanträde. Därefter genomgång av budgeten och gruppvisa överläggningar resten av dagen. Lunch enligt respektive partigrupps bestämmande. Gruppöverläggningar. Lunch enligt respektive partigrupps bestämmande. Kommunstyrelsens sammanträde är öppet för allmänheten (utom vid behandling av ärende M 3 (sekretessbelagd handling). Ärendet behandlas sist på Kommunstyrelsens sammanträde. OBS! dagen Onsdagen den 19 oktober hålls ett beslutssammanträde med start kl (beslut om budget och till budgeten hörande ärenden samt övriga ärenden). Kallelse sänds den 7 oktober OBS! Endast beslutssammanträdet är öppet för allmänheten, ej gruppöverläggningarna om budgeten.

2 FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (6) Stadskansliet: Kc PF I KU M E N SP Kommunchefen Personal och förhandling Information Kvalitet och utveckling Markavdelningen Ekonomistyrning Näringsliv Samhällsplanering

3 FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (6) Val av protokolljusterare Kc 1 Budgetuppföljning för Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige t.o.m. augusti (2011/KS ) Kc 2 Intern kontrollplan 2011 för Stadskansliet (2011/KS ) (Bil) (Bil) Kc 3 Anmälningsärende: a) Granskning av hur undantag avseende tjänstekoncessioner tillämpas (Konkurrensverket genomför granskning av hur undantagen avseende tjänstekoncessioner i lagen om offentlig upphandling (LOU) respektive lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUFS) tillämpas av upphandlande myndigheter. Tjänstekoncessioner definieras i dessa lagar som tjänstkontrakt vilka innebär att ersättningen för tjänsterna helt eller delvis utgörs av rätten att utnyttja tjänsten. I dess granskning har Konkurrensverket efterfrågat information från Borås Stad om några kontrakt tilldelats under åren vilka kommunen klassificerar som tjänstekoncessioner, samt uppgift om planerade tilldelningar av sådana kontrakt. Efter att yttranden inhämtats från Stadens förvaltningar har konstaterats att något kontrakt avseende tjänstekoncession inte tilldelats under den ifrågavarande perioden. Härtill har konstaterats att ingen av Stadens förvaltningar har planerat för tilldelning av något sådant kontrakt. Konkurrensverkets förfrågan har besvarats enligt skrivelse) (2011/KS ) (Förslag: a till handlingarna)

4 FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (6) PF 1 Anmälan av delegationsbeslut: a) Medgivande av återbesättning av vakant tjänst i övriga fall (ej förvaltningschef, avdelningschef eller verksamhetsansvarig). (Ärendenummer och /2011) (2011/KS ) (Förslag: a till handlingarna) PF 2 Anmälningsärenden: a) Plan för likabehandling (2010/KS ) b) Utvärdering av 2010 års plan för likabehandling. (2010/KS ) c) Plan för likabehandling (2011/KS ) (Förslag: a-c till handlingarna) KU 1 Anmälan av delegationsbeslut: a) Enskild pedagogisk omsorg. (dag för beslut ) (2010/KS ) (Förslag: a till handlingarna) M 1 Överenskommelse om fastighetsreglering för Vindrosen 1 i Viared (2011/KS ) M 2 Flytt av 40 kv luftledning vid industriexploatering i Viared Norr (2011/KS ) E 1 Borås Stads budget för (Första genomgången, utdelas på sammanträdet) (2011/KS ) (Bil) (Bil) (Bil)

5 FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (6) E 2 Ekonomisk delårsrapport januari augusti 2011 jämte halvårsbokslut från nämnderna och de kommunala bolagen. (2011/KS /KS ) E 3 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt översyn av regler. (2011/KS ) E 4 Stiftelsen Produktionstekniskt centrum för Tekoindustrin (PROTEKO), ansvarsfrihet avseende 2010 års förvaltning. (2011/KS ) E 5 Remissvar på Näringsdepartementets TPA-utrednings betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44). (2011/KS ) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) E 6 Svar på remiss om godkännande av Nationellt godkänd idrottsutbildning vid Aspero Idrottsgymnasium i Borås Stad, 4 antagningsplatser bowling. (2011/KS ) (Bil) E 7 Skolinspektionen, godkännande av Kunskapskolan i Sverige AB som huvudman för grundskola i Borås kommun. (2011/KS ) (Bil) E 8 Nya principer för verksamhetsbidrag till Åhagastiftelsen. (2011/KS ) E 9 Förvärv av aktierna i Espira Inkubator AB. (2011/KS ) (Bil) (Bil) E 10 Anmälningsärende: a) Ansökan från Centrina Utbildning AB om godkännande som huvudman för en fristående grundskola i Borås Stad (Centrina har dragit tillbaka sin ansökan) (2011/KS ) (2011/KS ) (Förslag: a till handlingarna)

6 FÖREDRAGNINGSLISTA 6 (6) SP 1 Svar på motion av Annette Carlson (M), Morgan Hjalmarsson (FP), Kerstin Hermansson (C) och Sara Degerman-Carlsson (KD) ang Tydliga parkeringar till förmån för miljö och besökare! (2011/KS ) (Bil) SP 2 Busstrafik i Rångedala. (2011/KS ) (Bil) SP 3 Anmälningsärende: a) Uppdrag till Kommunstyrelsen att under 2010 som en del i den översiktliga planeringen undersöka och presentera områden med lägre strålbelastning. (Överlämnas till Miljö- och konsumentnämnden för handläggning) (2010/KS ) (Förslag: a till handlingarna) M 3 Lindebergshult 1:60, Aspvägen 12, Sjömarken försäljning av fastighet. (Sekretessbelagd handling, utdelas endast till Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare på sammanträdet) (2010/KS ) (Bil)

7 Kc 1 BESLUTSFÖRSLAG Budgetuppföljning för Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige t.o.m. augusti 2011 Kommunbidraget för Stadskansliets ram, kommunledning är tkr netto. De prognostiserade nettokostnaderna beräknas till tkr, vilket är 350 tkr lägre än budget. Det negativa underskottet beror på ökade kapitalkostnader för verksamheten markreserv med 1,6 mnkr. Informationsverksamheten genererar ett underskott på 750 tkr avseende ej budgeterade datakostnader för webb och kostnader för projektet Samverkan för turism. Lönekostnader för hållbarhetsstrateg genererar ett underskott på 200 tkr. Verksamheten samhällsplanering beräknar ett överskott på 1,2 mnkr beroende på minskade personalkostnader på grund av vakanta tjänster och ej utförda utredningar. Kommunbidraget för den kommungemensamma verksamheten är tkr netto. De prognostiserade kostnaderna uppgår till tkr. Den negativa avvikelsen på tkr beror på verksamheten kollektivtrafik där den extra beställda trafik som sattes igång 4 april beräknas kosta tkr. Övriga ökade kostnader beror på ökade bränslekostnader, dessutom har inte resandet ökat i samma takt som budgeterades, samt medelintäkten per resa sjunker. Inköp av fastigheter beräknas hålla inom budget. Utbyggnad av industri och bostadsområden har ej utförts då detaljplaner ej blivit färdiga. Försäljningen av fastigheter och mark beräknas öka till tkr beroende på planerade försäljningar av industrimark på Viared. För Kommunfullmäktige prognostiserade nettokostnader håller sig inom kommunbidraget på 9,8 mnkr. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Ärendet läggs till handlingarna Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS Programområde: 1 Handläggare: Jonny Ekunger, tfn Datum/avdelningschef: /Svante Stomberg

8

9

10

11 1 (1) Tertialrapport 2 år 2011 Övergripande verksamhets- och kvalitetsmål Egen organisation Verksamhetens uppdrag Engagerade och kompetenta medarbetare är grundförutsättningen för framtiden. Personalpolitiken ska bidra till detta genom att målmedvetet söka skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Uppnått Mål Uppnått Uppnått Tertial 1 Tertial Andel sjukfrånvaro 3,15% 2,0% 3,19% 2,98% av ordinarie arbetstid, %. Antalet sjukfall över 60 dagar Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbetare Kommentarer Andelen sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid är 2,98 % för Stadskansliet jämfört med kommunen som helhet som har en sjukfrånvaro på 5,0 %. I detta döljer sig dock en viss del dold frånvaro då flexledighet tillåts vid sjukdom på förvaltningen. Könsuppdelad statistik visar att kvinnor har en högre andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, 4,28 %, jämfört med män, 0,71 %. Den centralt framtagna statistiken redovisar en sjukfrånvaro på 4,1 % för Kommunstyrelsen totalt. Antalet sjukfall över 60 dagar är 3 för Stadskansliet vid tertialuppföljning 2, samtliga är kvinnor. Den centralt framtagna statistiken redovisar 14 sjukfall över 60 dagar för Kommunstyrelsen totalt. När det gäller de timavlönade så är den siffran i stor utsträckning direkt kopplad till sjukfrånvaron. Tertial 2 t o m juli 2010 var sjukfrånvaron 4,7 % för Kommunstyrelsen totalt. Antalet sjukfall över 60 dagar var 22 stycken.

12 Kc 2 BESLUTSFÖRSLAG Intern kontrollplan 2011 för Stadskansliet Kommunstyrelsen föreslås besluta: Den interna kontrollplanen för 2011 fastställs enligt bilaga Ulf Olsson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS Programområde: 1 Handläggare: Jonny Ekunger, tfn Datum/avdelningschef: /Svante Stomberg

13 Bilaga 1 Kontrollområden för Stadskansliet Leverantörsfakturor och bokföringsorder Ankomstregistrering sker Kontering sker på rätt sätt Momsredovisning görs på rätt sätt Kontroll av betalningsdag samt att fakturerings- och andra avgifter hanteras riktigt Kontroll av f-skatt, organisationsnummer och momsregistreringsnummer Kontroll att fakturabilagor finns Överhopp i verifikationsserien förekommer ej Utgiftens syfte skall tydligt framgå av fakturan i annat fall bör en ändamålsbeskrivning vara gjord Om faktura omförts med bokföringsorder skall det tydligt anges på fakturan till vilken kodsträng den ombokats Arkivering av fakturor sker på rätt sätt Inköp följer ramavtal Representation finns specificerad samt att deltagarförteckning tydligt framgår av fakturan Utgiften tillhör verksamheten Kontroll av specifikation till mobiltelefonfaktura. Privata samtal dras på lön Kontroll av att specificerade inköpskvitton bifogas fakturan Fakturan är i original Attestering ej sker av den som skall mottaga eller erlägga betalning Orsaken till omföring på bokföringsorden Upphandling köp av varor av samma lev ej överstiger 2 prisbasbelopp och att köp av tjänster av samma lev ej överstiger 3 prisbasbelopp

14 Bilaga 1 Kundfakturor Kontroll av att fakturering sker snabbt efter leverans Kontroll av avgiftsdebitering Kontroll av arkivering av debiteringsunderlag Sker bokföringsmässig nedskrivning av osäkra fordringar Arbetar man aktivt med cash management inom förvaltningen Löner Rätt lön utbetalas till rätt person vid rätt tidpunkt Kontroll av att alla underlag är korrekta och finns bifogade Arkiveras löneunderlagen på rätt sätt Har rätt löneart använts Framgår utbetalningens syfte tydligt Stämmer lönerapporten överens med lönelistan Utbetalningen tillhör verksamheten Kontroll av arbetade timmar enligt arbetstidslagen Leasingbilar Inventarieredovisning Finns aktuell inventarieförteckning Finns ansvarig utsedd Registreras inventarier löpande Görs inventering av förtecknade inventarier

15 Bilaga 1 Är de inventarier som inköptes föregående år registrerade i inventarieförteckningen Sker stöldmärkning Finns det rutin för utrangering av inventarier Kontroll av kommunalråd och förvaltningschefs transaktioner sker av Revisionen

16 Bilaga 2 Intern kontrollplan för Stadskansliet 2011 Rutin/system Kontrollmoment Kontrollansvar Risk Frekvens Metod Rapportering Löner Centralt framtagna rapporter avseende - bilersättning - utlägg i tjänsten - övertid/fyllnads/komptid Personalsekreterare Medel En ggr/år Stickprovsvisa kontroller Till kommunchefen Löner Rätt lön utbetalas till rätt person vid rätt tidpunkt Lönechef Låg En ggr/år Stickprovsvisa kontroller Till kommunchefen Upphandling Borås Stads upphandlingsavtal och ramar efterlevs Ekonom/controller Medel En ggr/år Stickprovsvisa kontroller Till kommunchefen Leverantörsfakturor Fakturakontroll -moms -leverantör Ekonom/controller Medel En ggr/år Stickprovsvisa kontroller Till kommunchefen Leverantörsfakturor och bokföringsorder Representation finns specificerad samt deltagarförteckning Ekonom/controller Medel En ggr/år Stickprovsvisa kontroller Till kommunchefen Inventarieredovisning Sker stöldmärkning och registrering i inventariesystem Ekonom/controller Låg En ggr/år Stickprovsvisa kontroller Till kommunchefen

17 PM 1 (1) Jonny Ekunger, tfn Intern kontrollplan för Stadskansliet Kommunfullmäktige har den 21 september 2000, 123 beslutat om regler för intern kontroll. Reglerna har utarbetats i samråd med Kommunrevisionen. Det övergripande ansvaret för den interna kontrollen i Borås Stad har Kommunstyrelsen. Nämnderna har det yttersta ansvaret för att utforma en god intern kontroll inom respektive verksamhetsområde. Regler och anvisningar för den interna kontrollen ska dokumenteras och antas av nämnden, i detta fall Kommunstyrelsen. Med intern kontroll menas kommunens organisation, rutiner och system som bland annat syftar till att: säkerställa att lagar, bestämmelser och överenskommelser efterlevs säkra att resurser används i enlighet med tagna beslut minimera risker, säkra system och rutiner trygga kommunens tillgångar och förhindra förluster säkra en rättvisande redovisning skydda politiker och personal från oberättigade misstankar. Kännetecknande för en effektiv förvaltning är att det finns en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av verksamhetens ekonomi, prestationer, kvalitet, miljö och personal. Målsättningen med det interna kontrollarbetet är att det på sikt finns en intern kontrollplan inom samtliga områden. Nämnden ska löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde och ska varje år anta en särskild plan för denna uppföljning. Kommunstyrelsen har utarbetat en Intern kontrollplan (bilaga 1) för Stadskansliet som är en förteckning över tänkbara kontrollmoment inom respektive rutin/system samt Intern kontroll för år 2011 (bilaga 2). Kontrollplanen revideras varje år av Kommunstyrelsen. Svante Stomberg Kommunchef

18 M1 BESLUTSFÖRSLAG Överenskommelse om fastighetsreglering för Vindrosen 1 i Viared 2009 sålde Borås Stad 120 m² till Scandicore AB för att de skulle kunna bygga en extra utfart från sin fastighet. Då vägen byggdes visade det sig att området inte var stort nog. Ny överenskommelse om fastighetsreglering har nu upprättats och Scandicore AB köper 262 m² av Viared 5:1 (se bifogad karta), priset är satt till 270 kr/m². Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunen godkänner avtalet Tom Andersson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS Programområde: 2 Handläggare: Jenny Tiberg, tfn Datum/avdelningschef: /Britt Andersson

19

20

21

22

23 M2 BESLUTSFÖRSLAG Flytt av 40 kv luftledning vid industriexploatering i Viared Norra Arbete pågår just nu med Detaljplan för del av Viared, Viared 5:1 och 10:1, Viared Norra som möjliggör verksamheter på Norra sidan av rv40. För att kunna exploatera området krävs att en 40kV luftledning flyttas. Innan avtal kan tecknas för genomförandet behövs en projektering göras för de åtgärder som krävs för att flytta ledningen. En offert på projekteringskostnaden har beställts från Vattenfall som äger ledningen. Kostnaden uppskattas till kronor enligt offerten. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunen beställer projektering enligt offert Tom Andersson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS Programområde: 2 Handläggare: Jenny Tiberg, tfn Datum/avdelningschef: /Britt Andersson

24 Avtal om projektering av elanläggning Detta avtal är tecknat mellan Vattenfall Eldistribution AB (org.nr ), nedan kallad Vattenfall, och Borås Stad (org.nr ), nedan kallad Kommunen. Avtalet berör förhållanden vid Vattenfalls projektering för flytt av Vattenfalls 40 kv luftledning TL822 i Viared på Kommunens önskemål för att kunna exploatera området. 1. Bakgrund - Orientering Kommunen planerar att exploatera marken för nya bostäder och annat i Viared. Placeringen av exploateringen ligger i närheten av Vattenfalls 40 kv luftledning TL822. För att få bort Vattenfalls luftledning från exploateringsområdet måste en delsträcka byggas om i ny lämplig sträckning och den befintliga delsträckan behöver avvecklas och rivas. Detta avtal träffas för att ömsesidigt klarlägga respektive parts åtaganden och skyldigheter vid Vattenfalls projektering av de åtgärder som erfordras för att flytta luftledningen TL822 så att Kommunen ska kunna exploatera området Viared utan hinder från luftledningen. 2. Projektering Vattenfall ska projektera de åtgärder som krävs för att flytta Vattenfalls 40 kv luftledning TL822. Därmed avses projektering, fältprojektering, framtagande av upphandlingsunderlag, framtagande av underlag för koncessionsansökan och för andra erforderliga tillstånd. Vattenfall åtar sig att anlita konsulter för projektering samt tillståndshantering för i 1 angivna åtgärder. Dessa konsulter har Vattenfall som uppdragsgivare. Kommunen ska bekosta Vattenfalls projektering enligt föregående stycken. 3. Koncession för nya ledningar Vattenfall ska ansöka om nätkoncession för linje hos Energimarknadsinspektionen för TL kv ledning enligt 2 som behöver byggas om i ny sträckning. Vattenfall ska bevaka handläggningen av ärendet hos Energimarknadsinspektionen. Kommunen ska bekosta Vattenfalls kostnader för ansökan om nätkoncession för linje enligt föregående stycken. 4. Ledningsrätt för nya anläggningar Vattenfalls rätt att uppföra, förnya, underhålla och bibehålla elanläggningar inom Kommunens fastigheter ska säkerställas genom Kommunens upplåtelse av ledningsrätt inom fastigheterna. VN-D-Av Sidan 1 av 5

25 Ersättning för markintrång av Vattenfalls anläggningar utgår ej till Kommunen. Kommunen medger att Vattenfall utan ersättning får ledningsrätt enligt ovan i av Kommunen ägd mark. 5. Avgifter Vattenfall bekostar projektering samt ansökan och erhållande av nätkoncession för linje och ledningsrätter och fakturerar kostnaden vidare till Kommunen. Kostnaden för projekteringen uppskattas till kr exkl. moms. Kommunen ska betala den verkliga kostnaden för projekteringen. 6. Betalning Vattenfalls kostnader för konsulter och övriga kostnader för projektering, framtagande av upphandlingsunderlag och för ansökan och erhållande av erforderliga tillstånd faktureras till Kommunen efter slutförd projektering av Vattenfall. Vid fakturering ska Vattenfall lämna en redovisning av nedlagda kostnader för konsulter och övriga kostnader. Fakturor förfaller till betalning 30 dagar efter fakturadatum. Vid försenad betalning utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen. 7. Tidplan Vattenfall ska kvartalsvis skriftligen med e-post delge Kommunen information om projektets framdrift. Arbetet med projekteringen påbörjas direkt efter att avtalet är påskrivet av båda parter. Projekteringen ska vara klar inom ett år (beroende på tillgång av konsulter) och en koncessionsansökan ska då vara inskickad till Energimarknadsinspektionen. Eventuella förseningar hos antingen Vattenfall eller Kommunen kan medföra att ovanstående tidplan ej kan hållas. I sådana fall ska en ny tidplan upprättas och överenskommas skriftligen mellan parterna. 8. Sekretess För information som under detta avtal överlämnats till den andra Parten och som märkts konfidentiell eller som i övrigt är att betrakta som den andra Partens affärshemlighet, åtar sig mottagande Part att behandla som konfidentiell och endast med den andra Partens medgivande avslöja sådan information för tredje man, dock med förbehåll för vad som gäller för parterna enligt lag. VN-D-Av Sida 2 av 5

26 Med information enligt första stycket avses all slags information av kommersiell, ekonomisk eller teknisk art både muntlig och skriftlig med undantag för : information som är allmänt känd eller som blir allmänt känd på annat sätt än genom brott mot denna bestämmelse; information som Part kan visa att Parten erhållit från tredje part innan Parten erhöll informationen från motparten; information som Part erhållit eller kommer att erhålla från någon tredje part utan begränsningar att lämna vidare informationen. Part får endast använda mottagen information i enlighet med villkoren i detta avtal. Endast de personer som direkt berörs av detta projekt har rätt att ta del av den information som behövs för genomförandet av projektet. Sådana personer ska vara bundna av sekretessåtagande. Kommunen ansvarar för att varken Kommunen eller någon av Kommunens underleverantörer/underentreprenörer utan Vattenfalls skriftliga medgivande annonserar, publicerar eller på annat sätt tillkännager uppgift om villkoren i detta avtal förutom där åtaganden enligt ovan är i konflikt med för detta avtal tvingade lag eller bestämmelse. Det åligger Kommunen att tillse att motsvarande krav och villkor enligt ovan innefattar eventuella underleverantörer/underentreprenörer. Denna paragraf ska gälla under detta avtals giltighetstid samt 3 år därefter. 9. Ersättningsansvar Part är ansvarig för person- och sakskada som denne uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar motparten. Det åligger den skadelidande parten att vidta skäliga åtgärder för att begränsa skadan. Underlåter han det kan skadestånd, som annars skulle ha utgått, komma att jämkas. Part har inte rätt till ersättning för indirekt skada, t.ex. förlorad vinst, minskad produktion, hinder att uppfylla förpliktelse mot tredje man eller utebliven nytta av avtalet. 10. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg till detta avtal ska, för att vara giltiga, vara skriftliga och undertecknade av båda parter. Skulle någon bestämmelse i detta avtal befinnas ogiltig ska detta inte innebära att avtalet i sin helhet är ogiltigt utan ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte eller prestation enligt avtalet, skälig jämkning av detta avtal ske. VN-D-Av Sida 3 av 5

27 11. Force Majeure Om fullgörelse av avtalsförpliktelser hindras eller försvåras av någon omständighet såsom t.ex. krig, uppror eller upplopp, arbetskonflikt, myndighets beslut eller åtgärd, eldsvåda, naturkatastrof, sabotage, olyckshändelser, ogynnsamma kommunikations- eller väderleksförhållanden som en part inte skäligen kunnat förutse vid tiden för detta avtals slutande och vars följder han inte heller skäligen kunnat undvika eller övervinna ska han i motsvarande mån befrias från sin förpliktelse att fullgöra vad som åligger honom enligt detta avtal. För att part ska ha rätt att anföra gällande befrielsegrund enligt ovan ska han underrätta motparten om att sådan omständighet inträffat. Underrättelse ska ske utan oskäligt uppehåll efter det att parten insåg eller bort inse att omständighet som kan åberopas som befrielsegrund föreligger. Sedan befrielsegrund upphört ska motparten underrättas härom samt om möjligt även informeras om när av befrielsegrunden uppskjutna åtgärder kommer att vidtas. 12. Förtida upphörande av avtal Envar part har rätt att uppsäga detta avtal till upphörande med omedelbar verkan om den andra parten : 1. skulle bryta mot något av villkoren i detta avtal och avtalsbrottet är av väsentlig betydelse och parten inte vidtagit rättelse inom 10 kalenderdagar efter skriftligt påpekande eller 2. gått i konkurs, träder i likvidation, genomför företagsrekonstruktion, förklarat sig inställa eller faktiskt inställt sina betalningar eller 3. ändrar på sitt ägarförhållande på ett sådant sätt att förutsättningarna för detta avtal väsentligen förändras. Uppsägning enligt ovan ska ske skriftligen. 13. Överlåtelse av avtalet Part äger inte rätt att helt eller delvis överlåta sina rättigheter eller skyldigheter enligt detta avtal till annan utan motpartens föregående skriftliga medgivande därtill. Partens medgivande får dock inte undanhållas på osakliga grunder. Motpartens ställningstagande ska ske inom skälig tid. Utan hinder av villkoren i första stycket får respektive part överlåta samtliga sina rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal till ett av parten helägt bolag eller till annat helägt bolag i samma koncern. Överlåtande part ansvarar dock fullt ut för att koncernbolaget fullgör samtliga sina skyldigheter enligt detta avtal. 14. Tvist Tvist angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal eller därur härflytande rättsförhållande skall slutligt avgöras genom förenklat skiljeförfarande enligt Regler för Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut. Skiljenämnden skall bestå av en skiljeman. VN-D-Av Sida 4 av 5

28 Platsen för skiljeförfarandet skall vara Stockholm. Skiljeförfarandet skall äga rum på svenska. Skiljeförfarandet och de dokument som härrör från förfarandet, inklusive skiljedomen, skall omfattas av sekretess. Svensk lag skall vara tillämplig på detta avtal. 15. Avtalstid Detta avtal gäller från och med detta avtals undertecknade till och med den tidpunkt då bägge parter fullgjort sina skyldigheter enligt detta avtal. Detta avtal upphör då att gälla utan föregående uppsägning. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Ort och Datum Ort och Datum Vattenfall Eldistribution AB Borås Stad Namnförtydligande Namnförtydligande Bilageförteckning Bilaga 1 Sträckningsförslaget för ombyggnaden VN-D-Av Sida 5 av 5

29 M3 BESLUTSFÖRSLAG Handlingen ej hemlig Försäljning av Lindebergshult 1:60, Aspvägen 12 i Sjömarken Borås Stad äger sedan 1987 fastigheten Lindbergshult 1:60 i Sjömarken. Fastigheten är bebyggd med ett hus om 320 m² och har de senaste åren använts som förskola. Huset har stått tomt sedan 2009 och då Sandhults kommundel inte längre behövde lokalerna så hemställde Lokalförsörjningsförvaltningen om försäljning hos Kommunstyrelsen den 18 mars Fastigheten har varit ute på öppna marknaden och anbud har inkommit. Högsta budet blev kr. Köpeavtal har upprättats med sedvanliga villkor. Priset är satt till kr. Tillträde och betalning sker Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunen säljer fastigheten Lindebergshult 1:60 till Lars Olsson för kronor Tom Andersson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja Nej Kommentar: Diarienummer: 2010/KS0293 Programområde: 2 Handläggare: Jenny Tiberg, tfn Datum/avdelningschef: / Britt Anderson

30

31

32 E2 BESLUTSFÖRSLAG Ekonomisk delårsrapport januari augusti 2011 jämte halvårsbokslut för nämnderna och de kommunala bolagen Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Delårsrapporten januari augusti 2011 samt halvårsbokslut godkänns. Kommunstyrelsen beslutar för egen del Sociala omsorgsnämnden beviljas ett tilläggsanslag på kr för ett svårt barnfall i enlighet med Kommunstyrelsens delegation Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS , 2011/KS Programområde: 1 Handläggare: Christer Johansson tfn , Roger Cardell tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

33 20 Oktober 2011 Delårsrapport januari-augusti 2011 jämte halvårsbokslut Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beskrev i sin ekonomirapport per maj 2011 att samhällsekonomin var inne i en mycket stark tillväxtfas. BNP som förra året växte med 5,5 % beräknades i år bli 4,8 %. Goda förutsättningar fanns för en växande sysselsättning och minskad arbetslöshet. Kommunerna hade haft ett rekordhögt resultat 2010 under en stark tillväxt av skatteunderlaget och positiv skatteavräkning från Bara de kommuner som inte hade ett tillräckligt resultat med sig från 2010 bedömdes få det besvärligt att hålla ekonomin i balans under Som alla vet så förändrades de ekonomiska förutsättningarna drastiskt under sommaren. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige är nu högst osäker och utvecklingen ligger till stor del utanför vår egen påverkan. Skuldkrisen i ett antal länder måste få en långsiktig lösning annars kan kommande konjunkturnedgång bli långvarig. För Borås del måste vi ha en fortsatt hög handlingsberedskap i vår egen ekonomi med tillräckliga buffertar både på nämndnivå och centralt. I SKL:s skatteprognos per augusti beräknas den ekonomiska nedgången få en begränsad effekt för kommunerna under Skatteunderlagets tillväxt 2011 hålls i rapporten kvar på 2,8 % trots att BNP utvecklingen räknas ned från 4,8 till 4,5 %, vilket beror på den fördröjning som finns mellan BNP utveckling och skatteunderlagets arbetade timmar. Detta innebär för Borås Stads del att vårens positiva skatteuveckling, +61,5 mnkr, i förhållande till budget, kvarstår. I delårsrapporten per augusti beräknas ett resultat på + 98 mnkr, dvs 26 mnkr bättre än budget. Att resultatet, med hänsyn till skatteintäktsökningen, inte blir större beror på att nämnderna har negativa budgetavvikelser på 90 mnkr, och som bara delvis kan fångas upp av centrala buffertar. Trots att många avvikelser bedöms vara av engångskaraktär så bör utvecklingen uppmärksammas med hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna 2012 och Resultatutveckling - Borås Stad 300 mnkr Budget Prognos Resultat före extra ordinära poster Resultat före extra ordinära poster exklusive jämförelsestörande kostnader som pensionsavsättningar och medfinansiering av infrastruktur

34 Delårsrapport Januari-Augusti 2011 jämte halvårsbokslut 20 Oktober 2011 Kommunstyrelsen gör bedömningen att nämndernas verksamhetsnivå kunnat behållas de senaste åren. Ökningarna har kunnat hållas på nivåer över inflationen trots att Borås Stad samtidigt avsatt ca 930 mnkr för bl a framtida pensionskostnader, vägprojekt och nu senast byggt upp en stabiliseringsfond för utjämning. Nettokostnadsökningen för nämnderna 2011 ligger i nuläget på 3,0 %. Denna siffra kommer att öka något när ianspråktagande sker av de under juni beslutade tilläggsanslagen på 59 mnkr. De strategiska besluten att avsätta medel i en stabiliseringsfond kommer också att ge goda förutsättningar för en jämn verksamhetsutveckling, vilket var fondens bärande idé. Borås Stad har inför 2011 genomfört en omfattande organisationsöversyn. Det är då viktigt att i detta arbete inte tappa fokus på den ekonomiska utvecklingen. Likaså är det viktigt att fokusera det arbete som pågår med att utveckla systemen styr och ledning samt det verksamhetsmålstyrda budget Resultatet före extraordinära poster för Borås Stad beräknas till +98,2 mnkr, dvs 26,1 mnkr bättre än budgeten för 2011 som ur ett finansiellt perspektiv är relativt låga 72,1 mnkr. För ändringen av eget kapital beräknas till +121,2 mnkr då försäljning av mark och tomträtter innebär extraordinära intäkter på f n 23,0 mnkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas i dagsläget till 61,5 mnkr bättre än budget tack vare en starkare skatteunderlagsutveckling än vid budgetens fastställande. Den finansiella oron med en begynnande vikande konjunktur kommer enligt de nu gällande prognoserna inte att påverka 2011 års skatteintäkter. Enligt nämndernas prognoser blir resultatet i nämndernas driftredovisning 90,0 mnkr. För stadsdelsnämnderna innebär prognosen ett resultat på 35,9 mnkr. För övriga nämnder är således prognosen 54,1 mnkr vilket bl a beror på underskott i Arbetslivsnämndens budgeterade försörjningsstöd, extraordinära kostnader för den stränga vintern, utökat linjeutbud inom kollektivtrafiken och fler resor inom färdtjänsten. För Stadsdelsnämndernas del beror en stor del av underskottet på engångsmässiga kostnader i samband med införandet av den nya förvaltningsorganisationen. Den beräknade resultatnivån efter finansnetto för Borås Stad på +98,2 mnkr får anses som tillfredsställande trots att det finansiella målet inte nås. Resultatet är förstärkt med 20,0 mnkr ur stabiliseringsfonden. I budget 2011 lades en plan att 20 mnkr ur stabiliseringsfonden årligen under skall förstärka det finansiella resultatet för att sedan fasas ut i takt med att skatteunderlagets utveckling på egen hand gör att vi når våra finansiella mål. För Borås Stads bolag gäller generellt en god budgetföljsamhet. Flera av bolagens prognoser pekar mot ett bättre resultat än i budget, däribland de två största bolagen AB Bostäder och Borås Energi och Miljö. En utvecklad och aktiverad styrning Borås Stad har sedan många år lagt ned ett omfattande arbete för att utveckla löpande ekonomisk styrning och uppföljning. De delårsrapporter som Kommunfullmäktige tidiga re haft som uppföljningsinstrument under det löpande året kompletterades 2006 med ett formellt halvårsbokslut. Under 2009 har en uppföljning av Kommunfullmäktiges verksamhetsmål lagts till. Kom mun styr elsen följer också månatligen den ekonomiska utveckling en via den s k 10 dagars rapporten samt genom de likaså månatliga prognoserna från alla nämnder. Styrningen grundas inte enbart på ekonomiskt underlag utan omfattar även ledarskapsinsatser för såväl förtroendemän som tjänstemän. Flertalet av det som Sveriges Kommuner och landsting (SKL) kallar för framgångsfaktorer, t ex vikten av ekonomiskt medvetande och fokus, har aktivt använts i Borås. Detta har inneburit en ekonomi där Kommunfullmäktiges budgetdirektiv följts mycket noggrant av nämnderna. Med hänsyn till den ekonomiska utvecklingen, för att inte säga hotbilden, som vi står inför 2012 är det angeläget att de uppföljningsinstrument som finns vässas. Här är budgetföljsamheten, med åtgärder från nämndernas sida vid befarad avvikelse, kanske viktigast. Det är inte möjligt med överskridande på mnkr i ett läge där marginalerna minskat. Likaså måste rutinen med ett anläggningsråd restaureras för att tidigare pröva förslag till nya investeringar. Ett behov föreligger också av att se över genomförd omorganisation. Särskilda resurser måste skapas för att se om en i stort sett lyckad verksamhetsförändring också arbetar effektivt och med en minimal administration. Sedan något år utvecklas också verksamhetsmål för att kunna utvärdera god ekonomisk hushållning och bidra med att rätt resurser läggs på rätt ställe. Dessa verksamhetsmål håller nu på att i budgeten kopplas till en strategisk plan på hög nivå, och ingå som ett led i ett förbättrat styr och ledningssystem. B 2

35 Delårsrapport Januari-Augusti 2011 jämte halvårsbokslut 20 Oktober 2011 Resultaträkning, mnkr Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse mot budget Nettokostnader , , , ,3-86,0 Avskrivningar -184,8-160,1-185,0-154,9 30,1 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER , , , ,2-55,9 Skatteintäkter 3 611, , , ,3 72,1 Generella statsbidrag m m 943, , , ,6-10,6 Finansnetto 18,8 13,2 15,0 35,5 20,5 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO 10,4 33,1 72,1 98,2 26,1 Extraordinära intäkter 22,5 47,5 0,0 23,0 23,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL 32,9 80,6 72,1 121,2 49,1 Ökning verksamhetens nettokostnader 1,92 % 4,07 % 1,51 % 2,69 % därav nämnderna 2,66 % 3,83 % 0,92 % 3,92 % Ökning skatte- och bidragsintäkter, % 2,31 % 4,70 % 2,28 % 3,57 % Verksamhetens nettokostnader andel av skatteintäkter, % 100,2 99,6 98,8 98,7 Nettoinvesteringar mnkr B 3

36 Delårsrapport Januari-Augusti 2011 jämte halvårsbokslut 20 Oktober 2011 Nämndernas resultat 2011 I tabellen nedan, redovisas nämndernas ingående resultat 2011, respektive nämnds kommunbidrag, nettokostnaderna per augusti och vid årsskiftet, resultatet t o m augusti samt det prognosticerade resultatet för hela året. Vid beräkning av resultatet t o m augusti har kom munbidragen periodiserats i enlighet med kostnadsvariationerna under året. Driftredovisning tkr Nämnd/budgetram Ingående ack resultat Budget Nettokostn tom aug Resultat tom aug Nettokostn prognos 2011 Resultat prognos 2011 Kommunfullmäktige Revisorskollegiet Kommunstyrelsen - kommunledning Stadskansliet kommungemensam verksamhet Överförmyndarnämnden Valnämnden Lokalförsörjningsnämnden - fastighetsförvaltning övrigt Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Tekniska nämnden - väghållning, parker mm persontransporter Miljö- och konsumentnämnden Fritids- och folkhälsonämnden - fritid- och folkhälsa föreningsbidrag Kulturnämnden Utbildningsnämnden Arbetslivsnämnden Sociala omsorgsnämnden SDN Norr - kommungemensam verksamhet stadsdelsverksamhet SDN Väster - kommungemensam verksamhet stadsdelsverksamhet SDN Öster - kommungemensam verksamhet stadsdelsverksamhet särskilt boende Summa B 4

37 Delårsrapport Januari-Augusti 2011 jämte halvårsbokslut 20 Oktober 2011 Kommunfullmäktige räknar med ett 0-resultat. Revisorskollegiet räknar med ett resultat på 0,4 mnkr. Detta innebär att kollegiet behöver ianspråktaga 0,4 mnkr av ackumulerat resultat. Kommunstyrelsens verksamhet redovisas under två ramar. För Stadskansliet beräknas ett resultat på -0,35 mnkr. Den Kommungemensamma verksamheten förutser ett underskott på 5,6 mnkr. Orsaken är högre bränslepriser och lägre intäkter per resa inom kollektivtrafiken. Det totala resandet ökar däremot. Överförmyndarnämnden beräknar ett underskott med 215 tkr jämfört med kommunbidraget. Därutöver tillkommer kostnader (220 tkr) för den tillfälliga personalförstärkning som Kommunstyrelsen medgivit nämnden att finansiera med sitt ackumulerade överskott. Valnämnden räknar med ett resultat på 2,0 mnkr beroende på omvalet. Lokalförsörjningsnämnden räknar med att resultatet för Fas tighetsför valt ningen blir 11,7 mnkr. Detta är en budgetavvikelse i samma storleksordning och som till -8,0 mnkr beror på underskott på fastigheter överförda från fritid- och folkhälsonämnden. Den kalla vintern med högre uppvärmningskostnader och större kostnader för snöröjning märks då ett överskridande härför på 4,8 mnkr beräknas. Övrig verksamhet väntas ge ett resultat på 10,0 mnkr. Resultatet är en effekt av den principiella underbudgeteringen av LSS och Äldreboendena samt ej budgeterade kostnader för rivningar. Ackumulerat resultat från 2010 på 9,0 mnkr beräknas ianspråktagas Servicenämnden beräknar ett resultat på +3,8 mnkr vid årets slut. Resultatet för årets 8 första månader är +5,3 mnkr att jämföras med +2,9 mnkr motsvarande period förra året. Fritids- och folkhälsonämnden beräknar för Fritidsramen ett resultat på 3,3 mnkr främst beroende på obudgeterade kostnadsökningar för Borås Simarena. Nämnden har utöver detta använt 0,55 mnkr ur sitt ackumulerade resultat till Davis Cup arrangemanget mot Ryssland. Föreningsbidrag förväntas ge ett resultat på +4,1 mnkr där merparten avser förändrad redovisningsmetod Samhällsbyggnadsnämnden redovisar per augusti ett resultat på ca +1,0 mnkr. Årsprognosen beräknas till 2,6 mnkr p g a lägre intäkter än förväntat inom lantmäteriverksamheten och bygglov samt utnyttjande av ack resultat. Tekniska nämnden beräknar för Persontransporter ett negativt utfall på 3,5 mnkr p g a att resevolymen ökar. Hittills under året är ökningen ca 4,5 %. För Väghållning, parker m m beräknas ett negativt resultat på 11,8 mnkr mot tilldelat Kommunbidrag där 9,0 mnkr beror på merkostnader för Vinterväghållningen i samband med den stränga vintern. Tekniska nämnden har i ett särskilt ärende att begära tilläggsanslag för detta. Kommunstyrelsen kommer att behandla detta i samband med årsredovisningen. Övrigt underskott är hänförligt till Skogsavdelningen där merparten avser administrativa overheadkostnader som inte ryms i den övertagna budgeten från Lokalförsörjningsnämnden. Tekniska nämnden anför att när den relativt stora VA-verksamheten som var en stor mottagare av nämndens overheadkostnader nu försvunnit från nämnden blir det problem att få täckning från de nytillkommande verksamheterna. Kommunstyrelsen noterar detta och kommer att analysera effekterna av organisationsförändringen och se om det behöver ske några korrigeringar. Miljö- och konsumentnämnden beräknar ett resultat på +0,7 mnkr i förhållande till Kommunbidraget. Inom resultatet planerar nämnden att använda 400 tkr ur sitt ackumulerade överskott till tillfälliga insatser inom miljötillsynen under Kulturnämnden beräknar ett 0-resultat i förhållande till Kommunbidraget. Utöver detta avser nämnden att använda 855 tkr ur sitt ackumulerade överskott till merkostnader i samband med flytten från de tillfälliga lokalerna i Borås Wäfveri till Kulturhuset. Utbildningsnämnden räknar med ett resultat i förhållande till Kommunfullmäktiges budget på 3,7 mnkr. Det prognostiserade resultatet beror på att nämnden har fått tillåtelse att använda sitt ackumulerade resultat för åtgärder i samband med införandet av den nya gymnasieskolan Arbetslivsnämnden prognostiserar ett resultat på 9,9 mnkr. Kostnaderna för försörjningsstäd beräknas hamna på samma nivå som 2009 och 2010, vilket innebär att prognosen är 10,0 mnkr jämfört med nämndens budget. Kostnaderna för arbetsmarknadsinsatser beräknas sammantaget ge ett resultat på -0,9 mnkr, beroende på fler anställda med lönebidrag samt externa arbetsmarknadsprojekt. Dessutom beräknar nämnden ett underskott på 1,0 mnkr på grund av att ett statsbidrag blev felbokfört hos den tidigare Socialnämnden och därför inte finns att tillgå nu. Nämnden får tillåtelse till ett underskott i motsvarande storlek, eftersom pengarna ingår i föregående års resultat för Socialnämnden. Nämndens centrala buffert på +2,0 mnkr motverkar delvis ovan nämnda underskott. Sociala omsorgsnämnden prognostiserar ett resultat på +7,5 mnkr. Den avsevärt förbättrade prognosen för IFO Vuxen, +1,7 mnkr, beror främst på att det varit färre institutionsplaceringar än beräknat under sommaren. B 5

38 Delårsrapport Januari-Augusti 2011 jämte halvårsbokslut 20 Oktober 2011 Socialnämnden begär att få kompensation för kostnader som de beräknas få för ytterligare ett svårt barnärende. Beräknad kostnad för återstoden av 2011 är 0,8 mnkr. Kommunstyrelsen har i budget 2011 ett särskilt bemyndigande att besluta om tilläggsanslag till detta ändamål. Sociala omsorgsnämnden tilldelas därför ett utökat kommunbidrag på 0,8 mnkr. Stadsdelsnämnden Norr beräknar att den stadsdelsegna verksamheten kommer att visa ett underskott på 11,6 mnkr jämfört med kommunbidraget efter att den avsatta den avsatta bufferten på cirka 8,1 mnkr har förbrukats. Här ingår 5,0 mnkr för kostnader i samband med starten av den nya organisationen, som inte ingick i nämndens kommunbidrag. Räknas denna kostnad bort blir underskottet 6,6 mnkr. Den största avvikelsen är 6,5 mnkr inom individ och familjeomsorgen. Här framför nämnden att en orsak till avvikelsen kan vara att resursfördelningen mellan stadsdelsnämnderna gjordes på felaktiga grunder, vilket missgynnat Stadsdelsnämnden Norr. Även skolan (-2,3 mnkr) och äldreomsorgen (-2,5 mnkr) avviker påtagligt. Hemtjänsten, som visar en negativ prognos med -2,0 mnkr, är en av orsakerna till äldreomsorgens underskott. För den kommungemensamma verksamheten är prognosen ett överskott på 0,3 mnkr jämfört med kommunbidraget. Vårdnadsbidraget visar överskott och särskolorna underskott. Stadsdelsnämnden Väster beräknar att den stadsdelsegna verksamheten totalt kommer att visa ett underskott på -13,3 mnkr jämfört tilldelade kommunbidraget. Här ingår 5,0 mnkr för kostnader i samband med starten av den nya organisationen, som inte ingick i nämndens kommunbidrag. Räknas denna kostnad bort blir underskottet 8,3 mnkr. Då nämnden inte avsatt någon buffert på 1 % enligt budgetdirektiven slår delverksamheternas underskott direkt igenom på totalresultatet. Dock har nämnden under året beslutat om åtgärder för att nå balans men detta får inte full effekt. I första hand gäller detta hemtjänsten. Prognosen för förskolan visar 7,5 mnkr till följd av att matkostnader missats i budgeten. Även individ- och familjeomsorgen liksom äldreomsorgen väntas ge underskott. Besparingar inom kostverksamheten väntas ge överskott med 2,0 mnkr. För den kommungemensamma verksamheten är prognosen ett överskott på 1,7 mnkr jämfört med kommunbidraget. Särskilda boenden bidrar med 0,7 mnkr och individoch familjeomsorgen med 1,0 mnkr. Stadsdelsnämnden Öster beräknar att den stadsdelsegna verksamheten kommer att ge ett underskott på 2,9 mnkr. Här ingår 3,1 mnkr för kostnader i samband med starten av den nya organisationen, som inte ingick i nämndens kommunbidrag. Räkans denna kostnad bort visar prognosen att nämnden klarar att hålla sin verksamhet inom kommunbidraget. Dock kommer den avsatta bufferten på cirka 8,7 mnkr att förbrukas då flera delverksamheter förutser negativa avvikelser från sina tilldelade budgetar. Avvikelser förutses för skolan (-1,9 mnkr), barnomsorgen (-2,5 mnkr) och äldreomsorgen (-5,3 mnkr). För skolans del handlar det om att beslutade sparåtgärder inte får fullt genomslag under Äldreomsorgen belastas av engångskostnader som har i sitt ursprung före 2011 med 2,4 mnkr. Hemtjänst/hemsjukvård väntas ge underskott med 4,1 mnkr. För den kommungemensamma verksamheten är prognosen 9,5 mnkr. Den största posten (-5,8 mnkr) beror på en kraftig ökning av personer som flyttar till äldreboenden i Borås från andra kommuner. Eftersom dessa personer inte har någon anknytning till en stadsdel finns betalningsansvaret hos den kommungemensamma äldreomsorgen. Den pallia tiva enheten väntas göra underskott med cirka -1,6 mnkr på grund av att alla platser inte är belagda. Kommunstyrelsens inriktning är att nämnden skall få kompensation för dessa underskott i samband med årsredovisningen då de i princip inte kan påverkas av nämnden. Dessutom ingår 1,5 mnkr för inventarieinköp till korttidsplatser i hela kommunen som finansieras av att ackumulerade överskott från tiden före 2011 överförts till nämnden. Nettoinvesteringar Nettoinvesteringarna uppgick i Kommunfullmäktiges budget till 397 mnkr. I dagsläget görs bedömningen att 2011 års nettoinvesteringar kommer att uppgå till ca 325 mnkr. Företagens resultat 2011 Någon sammanställd resultaträkning för kommunen och kommunens företag har inte gjorts. Kommunstyrelsen har däremot på sam ma sätt som för nämnderna begärt in årsprognoser från företagen grundade på redovisningen till och med augusti. Stadshuskoncernen Moderbolaget Borås Stadshus AB har inte upprättat någon årsprognos på koncernnivå. Borås Stadshus AB beräknar för egen del ett årsresultat efter finansiella poster på 6,1 mnkr vilket är oförändrat mot budget. Borås Energi och Miljö AB:s resultat efter finansiella poster, och exklusive VA-verksamheten, bedöms till +37,6 mnkr, vilket är drygt en miljon bättre än budgeterade +36,3 mnkr. Resultatet är ett netto mellan en kall vinter avvikelse på 20 mnkr och en försäkringsersättning, till B 6

39 Delårsrapport Januari-Augusti 2011 jämte halvårsbokslut 20 Oktober 2011 kommande administrativt bidrag från VA-verksamheten samt en lägre räntekostnad. VA- verksamheten har övergått till bolagsform vid årsskiftet men ingår inte i bolagets budget. För bolaget sammantaget skall därför läggas till ett resultat för Vatten- och avloppsverksamheten på +25,0 mnkr, vilket till 17 mnkr beror på en redovisningsmässig förändring av reinvesteringar. Totalt visar helårsprognosen för BEMAB således ett resultat på +62,6 mnkr.. Borås Elnät AB förutser ett resultat på +27,2 mnkr, vilket är 0,4 mnkr bättre än budget. Borås Djurpark AB:s budget förutsätter ett koncernbidrag från Borås Stadshus AB på 12,0 mnkr för att ge ett nollresultat. Till följd av fler besökare än budgeterat visar såväl djurparks- som campingdelen en positiv budgetavvikelse. Prognosen visar på ett resultat som är 2,5 mnkr bättre än beslutad budget, vilket också betyder ett lägre koncernbidrag på 9,5. Borås Kommuns Parkerings AB bedömer årsresultatet till +5,1 mnkr vilket är 1,7 mnkr bättre än budget. Orsaken är ökade intäkter p.g.a. ökad försäljning av p-tillstånd, samt minskade kostnader för avskrivning och underhåll beroende på senareläggning av vissa planerade investeringar och underhållsprojekt. Industribyggnader i Borås AB räknar med ett resultat på +3,6 mnkr, vilket är i linje med bolagets budget. Borås Borås TME AB bedömer årsresultatet som oförändrat mot budgeterade -14,0 mnkr. Ett koncernbidrag på 15,0 mnkr är godkänt. Bostadsföretagen Sammantaget räknar bostadsföretagen med ett resultat för 2011 på +12,3 mnkr efter finansiella poster vilket är nästan samma resultat som budgeterade 12,2 mnkr, budgetavvikelser förekommer dock på bolagsnivå. Antalet outhyrda lägenheter var 30 st i augusti 2011, jämfört med 47 st i april 2011 och 35 st vid årsskiftet. AB Sandhultsbostäder bedömer årsresultatet till +0,85 mnkr vilket är 0,45 mnkr högre än Kommunstyrelsens godkända budget. Avvikelsen beror på lägre räntekostnader än budgeterat. Antalet outhyrda lägenheter är sedan länge 0 st. AB Toarpshus beräknar ett resultat på +0,4 mnkr vid årets slut vilket är lika med Kommunstyrelsens godkända budget. Antalet outhyrda lägenheter är 0 st. Viskaforshem AB beräknar ett resultat på -1,0 mnkr vilket är 1,4 mnkr sämre än Kommunstyrelsens godkända budget. Resultatförsämringen beror på högre räntekostnader än budgeterat. Bolaget har för närvarande 1 outhyrd lägenhet. Övriga företag Borås Lokaltrafik AB budgeterade ett resultat på +4,9 mnkr. Två stora förändringar har skett efter budgeten antogs. De stora trafikförändringar som beslutades i början av året påverkar såväl intäkter som kostnader. Dessutom belastas resultatet av 2,7 mnkr i utökade pensionskostnader som en effekt av den så kallade bromsen i pensionssystemet. Aktuell prognos visar ett resultat +4,2 mnkr. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund räknar med ett negativt resul tat på -0,5 mnkr, att jämföra med budgeterade -1,3 mnkr. Resultatförbättringen i prognos beror på högre ränteintäkter och lägre avskrivningar till följd av framflyttade investeringar. Sjuhärads kommunalförbund beräknar att gå med 0,4 mnkr i förlust, jämfört med ett budgeterat nollresultat. Resultatförsämringen beror på ökade nettokostnader för avdelningen Kansli och tillväxtmedel. AB Bostäder förutser ett årsresultat på 12,3 mnkr efter finansiella poster vilket är 2,3 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget, främst beroende på högre hyresintäkter för lokaler än budgeterat. Antal vakanser för lägenheter är per 31 augusti 25 stycken, varav 1 är uthyrningsbar. Antalet lediga lägenheter är det lägsta bolaget upplevt. Motsvarande period föregående år var antalet outhyrda 50 stycken. Fristadbostäder AB beräknar ett resultat på -0,2 mnkr vilket är 1,2 mkr sämre än Kommunstyrelsens godkända budget. Resultatförsämringen beror på beslutat utökat underhåll. Bolaget har just nu 4 outhyrda lägenheter. B 7

40 Delårsrapport Januari-Augusti 2011 jämte halvårsbokslut 20 Oktober 2011 Övergripande verksamhets- och kvalitetsmål Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål har följts upp och analyserats i nämndernas tertialuppföljningar. Uppgifterna i tabellerna som redovisas avser kommunen i sin helhet. De kvalitetsmål som avser NöjdKundIndex utförs en gång per år och redovisas och följs upp i nämndernas årsredovisningar. Kultur Uppnått 2010 Mål 2011 Uppnått Tertial Uppnått Tertial Huvudbibliotek, öppethållandetimmar per vecka Under den tid då Borås Stadsbibliotek var utlokaliserade i f d Borås Wäfveri höll Stadsbiblioteket öppet 62 timmar per vecka. Stadsbiblioteket öppnade den 1 september i det nyrenoverade Kulturhuset och öppethållandetimmarna återgick då till 72 timmar per vecka. Målet 72 öppethållandetimmar per vecka kommer att nås. Förskola, Skolbarnsomsorg Uppnått 2010 Mål 2011 Uppnått Tertial Uppnått Tertial Andelen förskollärare av personalen i barngrupperna, % Grundskola Uppnått 2010 Mål 2011 Uppnått Tertial Uppnått Tertial Andelen elever i åk 9 med minst godkänt i alla ämnen, % Andelen elever i åk 5 som nått målen i nationella proven, % * Andelen elever i åk 3 som nått målen i nationella proven, % * *) Värden från Stadsdelsnämnd Öster saknas, därför kan inte uppnått tertial 2 presenteras för hela Borås Stad. Andelen elever i åk 9 med minst godkänt i alla ämnen är 81% vilket är en ökning med 6 procentenheter jämfört med årsskiftet. Målet för 2011 är uppnått. Målet andel elever i åk 5 som nått målen i nationella prov ligger 8 procentenheter under målet och bedöms inte kunna uppnås under Vetskapen om vilka elever som har svårt att nå målen och möjligheten att rikta stödinsatser till dessa elever under läsåret kan göra att resultatet förbättras. Målet andel elever i åk 3 som nått målen i nationella prov ligger 3 procentenheter under målet. Även när det gäller elever i årskurs tre finns vetskapen om vilka elever som har svårt att nå målen och möjligheter att rikta stödinsatser till dessa elever. Andelen fritidspedagoger/förskollärare inom skolbarnsomsorgen, % Gymnasieskola Uppnått 2010 Mål 2011 Uppnått Tertial Uppnått Tertial Kommunfullmäktiges mål för andelen förskollärare visar ett resultat på 66 % per augusti vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med Målet för 2011 är 66 % och är uppfyllt då uppnått värde för augusti också är 66 %. För att nå målet har det vid varje vakant tjänst anställts förskollärare. Andelen fritidspedagoger/förskollärare inom skolbarnsomsorgen har minskat sedan årsskiftet. Det är osäkerhet om målet på 92 % kan uppnås och det är helt beroende på om vakanser uppstår så att utbildad personal kan anställas. Eftersom det råder brist på utbildade fritidspedagoger/ förskollärare är det omöjligt att vid nyanställningar alltid tillsätta utbildad personal. Andelen elever som lämnar gymnasieskolan med betyget Godkänt eller högre i samtliga kurser, % Andelen elever på nationella program som inom 4 år fullföljer sin utbildning, % exkl. individuella programmet Statistik kommer i december 2011 Andelen elever som efter 1 års studier på Individuella programmet går vidare till nationellt program, % B 8

41 Delårsrapport Januari-Augusti 2011 jämte halvårsbokslut 20 Oktober 2011 Måluppfyllelsen för andel elever som lämnade gymnasieskolan med betyget Godkänt eller högre i samtliga kurser är för andra året i rad över 70% dock ligger värdet för augusti 8 procentenheter under målet. Arbetet med nämndens nya utvecklingsplan, Bildningsstaden Borås, förväntas ha effekter på resultaten på nästa mätperiod. Statistik 2011 över andelen elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år kommer i december. Nämnden bedömer att målet kan uppnås. Målet för 2011 avseende andelen elever som efter 1 års studier på Individuella programmet går vidare till nationellt program är 41 %. Att resultatet för tertial 2 är 32% beror på ändrade behörighetsregler till nationella program. Tidigare behövdes behörighet i svenska, engelska och matte, under 2011 behövs behörighet i ytterligare fem program. I beräkningarna ingår inte de nyanlända eleverna i IM språkintroduktionsklasserna. Individ- och familjeomsorg Uppnått 2010 Antal hushåll som får försörjningsstöd i mer än tio månader under kalenderåret Mål 2011 Uppnått Tertial Uppnått Tertial Högst Konjunkturen har bidragit under det senaste året till att fler fått arbete eller gått vidare till studier och därmed egen försörjning men fortfarande står en relativt stor grupp utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Olika insatser i form av bl a alternativ arbetsmarknad är en av flera åtgärder att minska antal hushåll som är beroende av försörjningsstöd. Integration Uppnått 2010 Mål 2011 Uppnått Tertial Uppnått Tertial Andelen flyktingar som inte har ekonomiskt bistånd 18 månader efter ankomst, % Äldreomsorg Uppnått 2010 Mål 2011 Uppnått Tertial Uppnått Tertial Andelen personal med undersköterskeutbildning eller motsvarande bedömd kompetens i hemtjänst, % Andelen personal med undersköterskeutbildning eller motsvarande bedömd kompetens i SÄBO, % Uppnått resultat för andelen personal med undersköterskeutbildning eller motsvarande bedömd kompetens inom hemtjänsten och särskilt boende är två procentenheter under årets mål. Kommunstyrelsen påpekade i Nämndbudget 2011 att stadsdelsnämndernas mål för andelen utbildad personal sammantaget var lägre än Kommunfullmäktiges mål och att alla berörda nämnder ska bidra till att målen nås. Trots att stadsdelarna planerar att, under året, validera personal till undersköterskenivå samt öka användandet av vikariepooler och enhetliga rutiner för vikarieanskaffning, är bedömningen att det är osäkert att målen nås. Funktionsnedsättning Uppnått 2010 Mål 2011 Andelen med en genomförandeplan upprättad i samråd med brukaren, % Den genomsnittliga väntetiden från ansökan om bistånd till beslut, månader. 2 mån. 2 mån. Den genomsnittliga väntetiden från beslut till verkställighet för boende och för övriga, månader. Avser ej omprövningar. 8 mån. för boende, 2 mån. för övriga 6 mån. för boende, 1 mån. för övriga Uppnått Tertial mäts i november 1,7 mån. 9 mån. för boende, 1 mån. för övriga Uppnått Tertial mäts i november 1,6 mån. 13 mån. för boende, 1 mån. för övriga Att målet för 2011 är 65% mot nu uppnått 77 % beror på att nuvarande mottagandet av flyktingar står längre ifrån arbetsmarknaden än flyktingar som kommit hit tidigare. Satsningen på instegsintroduktion har gjort att fler har fått arbetet och därmed inte är beroende av försörjningsstöd. Andelen personal med utbildning enligt de av nämnden fastställda kompetenskraven inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning, % mäts i november mäts i november B 9

42 Delårsrapport Januari-Augusti 2011 jämte halvårsbokslut 20 Oktober 2011 Målet andelen med en genomförandeplan upprättad i samråd med brukaren mäts en gång per år, i november. KF har beslutat att fr o m 2011 ändra definitionen till att alla som så önskar ska ha en genomförandeplan Den genomsnittliga väntetiden från ansökan om bistånd till beslut är 1,6 månader per augusti. Målet att ha en genomsnittlig handläggningstid på 2 månader är därmed uppnått. Den genomsnittliga väntetiden från beslut till verkställighet för boende och för övriga är 13 månader för boende och 1 mån för övriga per augusti. Att utfallet för boendebeslut ligger 7 mån över målet beror på att utfallet innehåller beslut som ännu ej är verkställda. Lediga platser motsvarar inte alltid brukarnas behov och önskemål vilket också bidrar till längre verkställighetstider. Målet andelen personal med utbildning enligt de av nämnden fastställda kompetenskraven inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning mäts en gång per år, i november. Infrastruktur Uppnått 2010 Mål 2011 Uppnått Tertial Uppnått Tertial Antal trafikolyckor med personskador 368 Minska 383* 425** Andel fastigheter i kommunen anslutna till allmän avloppsanläggning, % 97,4 98,0 97,4 97,4 Andel av ansökningarna om bygglov med fullständiga handlingar som fått beslut senast 6 veckor efter ansökan, % *) avser april 2010-mars 2011 **) avser juli 2010-juni 2011 Senaste 12-månaders perioden rapporterades 425 trafikolyckor. Målet är att antal trafikolyckor med personskador ska minska. Miljö Uppnått 2010 Mål 2011 Uppnått Tertial Uppnått Tertial Andel fastigheter anslutna till allmän avloppsanläggning kvarstår på samma nivå som april Då inga större nya omvandlingsområden tillkommit innebär detta att målet inte kommer att nås. Andel personfordon i Borås Stads verksamhet som är miljöfordon, % Andelen bussar i stadstrafiken som är miljöfordon, % 88 Ökar Antal kunder anslutna till fjärrvärmenätet Andelen personfordon i augusti är högre än målet. Målet bedöms uppnås. Andelen miljöbussar är hittills oförändrat jämfört med årsskiftet och förväntas ligga kvar på andelen 88 % även under Antal kunder anslutna till fjärrvärmenätet har ökat med 47 sedan årsskiftet. Målet för 2011 är nästan uppfyllt med kunder anslutna per augusti Andel av ansökningarna om bygglov med fullständiga handlingar som fått beslut senast 6 veckor efter ansökan har ökat till 91 % per augusti, vilket är en procentenhet över målet för Ärenden som kräver strandskyddsdispens ingår inte i redovisningen. Egen organisation Uppnått 2010 Mål 2011 Uppnått Tertial Uppnått Tertial Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 5,0 5,0 5,0 5,0 Antalet sjukfall över 60 dagar Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbetare Uppnått resultat avser senast aktuell 12-månadersperiod Andelen sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid ligger på samma nivå som vid årsskiftet. Kommunfullmäktiges mål för 2011 är att minska andelen sjukfrånvaro. Målet bedöms kunna uppnås. Målet för antalet långvariga sjukfall över 60 dagar är satt till 815 år Senast aktuellt läge visar 733 sjukfall, vilket betyder att sjukfallen nu ligger under målet för B 10

43 Delårsrapport Januari-Augusti 2011 jämte halvårsbokslut 20 Oktober 2011 Nämnderna arbetar kontinuerligt med frågan och målet bedöms därför kunna uppnås. Kommunfullmäktiges mål för arbetad tid för timavlönade fastställdes innan 2010 års resultat erhölls. Dessutom har den arbetade tiden för timavlönade ökat något jämfört med Den genomförda omorganisationen påverkar i viss grad användandet av timavlönade i verksamheten. För att nå målet på 450 årsarbeten krävs att nämnderna genomför och får effekt av planerade åtgärder. Halvårsbokslut Metod Halvårsbokslutet grundas på faktisk redovisning tom 30/ Därefter har kostnader och intäkter av väsentlig betydelse periodiserats. Samma periodiseringar, av väsentlig betyd else, som görs vid årsbokslutet har också gjorts i delårsrapporten. Ekonomiska slutsatser Halvårsresultatet per juni på +93,0 före extraordinära poster stödjer väl delårsrapportens prognos om helårsresultatet för Andra halvåret innebär i allmänhet högre kostnader bl.a. beroende på att merparten av semesterlönekostnaderna belastar andra halvåret och att nämnderna avvaktar att förbruka sin buffert tills slutet på året. Halvårsbokslutet 2011 redovisar ett resultat som är 63,5 mnkr lägre än vid motsvarande tidpunkt förra året. Detta stödjer resultatprognosen och utvecklingen under 2011 med ett lägre bruttoresultat än Resultaträkning mnkr Delår Bokslut 2009 Delår Bokslut 2010 Delår Verksamhetens intäkter 565, ,2 585, ,4 523,6 Verksamhetens kostnader , , , , ,7 Avskrivningar/nedskrivningar -87,3-184,8-80,8-160,1-76,5 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,6 Skatteintäkter 1 798, , , , ,1 Generella statsbidrag och utjämning 463,7 943,1 538, ,2 560,8 Finansiella intäkter 52,5 104,1 51,4 101,9 77,0 Finansiella kostnader -37,7-85,4-47,1-88,7-57,3 Resultat före extraordinära poster 67,3 10,4 156,5 33,1 93,0 Extraordinära intäkter 12,8 22,5 24,1 47,5 23,8 Extraordinära kostnader Årets resultat 80,1 32,9 180,6 80,6 116,8 B 11

44 Balansräkning mnkr Delår Bokslut 2009 Delår Bokslut 2010 Delår Tillgångar Anläggningstillgångar 3 727, , , , ,2 Immateriella anläggningstillgångar 0,8 0,7 0,5 0,3 0,2 Materiella anläggningstillgångar 3 041, , , , ,8 Finansiella anläggningstillgångar 684,7 595,2 597,6 581,4 419,2 Omsättningstillgångar 3 088, , , , ,2 Förråd m m 6,7 6,4 5,0 4,7 3,7 Kortfristiga fordringar 2 931, , , , ,6 Kassa och bank 149,5 247,6 185,3 110,8 40,9 Summa tillgångar 6 815, , , , ,4 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 3 371, , , , ,1 därav årets resultat 80,1 32,9 180,6 80,6 116,8 Avsättningar 642,6 810,4 809,3 930,0 930,7 Avsättningar för pensioner 465,4 489,4 495,9 492,9 500,3 Andra avsättningar 177,2 321,0 313,4 437,1 430,4 Skulder 2 801, , , , ,6 Långfristiga skulder 300,0 300,0 300,0 300,0 300,0 Kortfristiga skulder 2 501, , , , ,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 6 815, , , , ,4 Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar Delårsrapporten januari-augusti 2011 samt halvårsbokslut godkänns. KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Christer Johansson postadress Borås besöksadress Stadshuset, Kungsg. 55 tel e-post boras.stad@boras.se webbplats boras.se

45 E 3 BESLUTSFÖRSLAG Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt översyn av regler Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunstyrelsen beslutar för egen del att redovisning av förvaltat stiftelsekapital 2010 läggs med godkännande till handlingarna, samt Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Kommunfullmäktige godkänner det bilagda förslaget till reviderade regler för förvaltning av kommunens stiftelser Ulf Olsson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS Programområde: 1 Handläggare: Martin Jakobsson, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

46 /KS (3) Kommunfullmäktige Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt översyn av regler Enligt Riktlinjer för förvaltning av kommunens stiftelser skall förvaltningsresultat årligen redovisas för kommunstyrelsen. Samtidigt skall riktlinjerna för den fortsatta förvaltningen omprövas och, om så bedöms erforderligt, förelägga kommunfullmäktige förslag till förändringar. Förvaltning av stiftelsekapital 2010 Tillgångarna i stiftelser och fonder har bestått av aktier, räntebärande värdepapper och bankmedel. Förvaltningen av fondmedel är helt avskiljd från kommunens egen medelshantering och fondmedlen ingår inte i den kommunala förmögenheten. Vid 2010 års utgång uppgick bokfört värde för samtliga stiftelser till kronor (föregående år kronor). Det bokförda värdet utgörs av det ursprungligen donerade kapitalet ökat med räntor och utdelning under åren och minskat med förvaltningskostnader och utdelningar ur fonden. Vid årsbokslut jämförs det bokförda värdet på tillgångarna med det aktuella marknadsvärdet. Om marknadsvärdet överstiger det bokförda värdet sker ingen korrigering men om marknadsvärdet är lägre sker en nedskrivning av det bokförda värdet. Marknadsvärdet uppgick vid 2010 års utgång till kronor ( kronor). Förändringen av tillgångarnas marknadsvärde mellan åren visar hur väl förvaltningen lyckats med att behålla det ingående marknadsvärdet. Under 2010 har marknadsvärdet ökat med ca 3,3 mnkr, vilket innebär en genomsnittlig uppgång med 5,3 %. Under 2010 har sammanlagt 1,7 mnkr (1,1 mnkr) delats ut till olika ändamål. Förvaltningsresultatet för 2010 är +2,1 mnkr (+2,1 mnkr), vilket motsvarar en förräntning med 3,5 % (3,6 %) på det utgående bokförda värdet. Huvuddelen av denna förräntning blir utdelningsbar under Enligt riktlinjerna bör förvaltningen ge en årlig utdelningsbar avkastning på ca 4 % av förvaltat kapital. Detta mål är dock underkastat kravet på begränsat risktagande. Förvaltningen kan i stort sett sägas ha uppfyllt riktlinjernas avkastningskrav.

47 /KS (3) Stiftelsernas ekonomiska ställning per framgår av Bilaga 1. Förvaltning och medelsplacering av Einar och Sigurd Nordendahls stipendiefond, Familjen Emil Schultz fond samt Sidney och Fritz Hjalmar Thoréns stiftelse för fågelkolonin sköts av SEB. Stiftelsen Sigge Williamssons donation till stadens förskönande och nytta förvaltas av Svenska Handelsbanken medan övriga stiftelsemedel har förvaltats av Robur. Under 2011 har förvaltningen hos Robur flyttats över till Swedbank Sjuhärad för att få en aktiv diskretionär förvaltning. Förvaltningen av stiftelsekapitalet 2010 har med godkännande lagts till handlingarna i Kommunstyrelsen, i enlighet med Riktlinjer för förvaltning av kommunens stiftelser. Översyn av regler Kommunfullmäktige har under 2010 beslutat om förändringar i Riktlinjer för förvaltning av kommunens stiftelser, genom att etiska riktlinjer tillförts. Under 2011 har ytterligare behov av förändring framkommit. Dokumentet har namnändrats till Regler för förvaltning av kommunens stiftelser, då det faktiskt är fråga om regler snarare än riktlinjer i enlighet med Borås Stads styr- och ledningssystem. I samband med detta har även en språklig översyn av dokumentet gjorts. Den befintliga placeringslistan, som finns för att begränsa kreditrisken vid räntebärande placeringar, har visat sig alltför detaljerad vilket försvårar kapitalförvaltningen på ett oönskat sätt. Placeringar sker ofta i miljontals kronor, och en enda placering kan göra att nuvarande gränser överskrids. Istället föreslås en mindre detaljerad lista, dock med oförändrad riskexponering. De föreslagna förändringarna i placeringslistan är: Förutom svenska staten och svenska kreditinstitut med samma rating som svenska staten, ska även av staten helägda bolag, överstatliga institut såsom världsbanken samt svenska kommuner och landsting med samma rating som svenska staten kunna ha en obegränsad andel av placeringarna. I befintligt dokument specificeras såväl banker, försäkringsbolag som bostadslåneinstitut. Istället föreslås enbart kreditinstitut, som innefattar alla dessa. Svenska kreditinstitut samt kommuner och landsting med lägst rating K1/A-1/A föreslås kunna stå för 50 % av de räntebärande placeringarna. Svenska kommuner och landsting som saknar rating får ha 20 % av de räntebärande placeringarna. I nuvarande placeringslista kan totalt 30 % placeras hos svenska kommuner och landsting. Enligt den nya placeringslistan kan totalt sett mer placeras hos svenska kommuner och

48 /KS (3) landsting, vilket bedöms lämpligt i takt med att fler kommuner och landsting söker sig till kapitalmarknaden och erhåller en rating. Ett tillägg föreslås genom att placering ska kunna ske med 20 % hos Swedbank Sjuhärad. Idag placeras viss del i penningmarknadskonton hos Swedbank Sjuhärad, som är stadens flödesbank. Swedbank Sjuhärad innehar ingen rating och faller idag helt utanför nuvarande placeringslista. En vanlig form av placering är räntefonder. Dessa har tidigare inte specifikt omnämnts i placeringslistan, men nu görs ett tillägg för denna placeringsform. Reglerna ändras även så att det är Stadskansliet istället för Administrativa kontoret som årligen ska redovisa resultatet av kapitalförvaltningen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Kommunfullmäktige godkänner det bilagda förslaget till reviderade regler för förvaltning av kommunens stiftelser KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Christer Johansson

49 Bilaga 1: Förvaltning av stiftelsekapital 2010 Förvaltnings- Bokfört värde Marknadsvärde resultat Stiftelsen Einar och Sigurd Nordendahls Stipendiefond Stiftelsen Familjen Emil Schultz fond H Thorens stiftelse fågelkolonin Stiftelsen Sigge Williamssons donation till stadens förskönande och nytta Britta och Evald Samens stipendiestiftelse Övriga stiftelser Totalt Einar och Sigurd Nordendahls stipendiefond Bokfört värde Marknadsvärde Årsresultat Utdelning Stiftelsen Familjen Emil Schultz fond Bokfört värde Marknadsvärde Årsresultat Utdelning H Thorens stiftelse fågelkolonin Bokfört värde Marknadsvärde Årsresultat Utdelning Stiftelsen Sigge Williamssons donation till stadens förskönande och nytta Bokfört värde Marknadsvärde Årsresultat Utdelning Britta och Evald Samens stipendiestiftelse Bokfört värde Marknadsvärde Årsresultat Utdelning Övriga stiftelser Bokfört värde Marknadsvärde Årsresultat Utdelning

50 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads Regler för förvaltning av kommunens stiftelser Förvaltning av stiftelser 1

51 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: xxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller till och med: Förvaltning av stiftelser

52 Regler för förvaltning av kommunens stiftelser Merparten av de stiftelser kommunen förvaltar har ett evigt syfte. Ett grundläggande krav på kapitalförvaltningen är därför att långsiktigt behålla tillgångarnas reala värde. Detta ska ske med hög säkerhet i placeringar och val av motparter. Samtidigt ska ändamålet med stiftelserna tillgodoses så långt som möjligt genom att förvaltningen har avkastningskrav för såväl utdelning som kapitalutveckling. Förvaltningen kan ske genom extern förvaltning eller i egen förvaltning. Vid extern förvaltning ska avtal följa dessa regler. Den externa förvaltningen kan ske som diskretionär förvaltning, vilket innebär att förvaltaren gör ny- och omplaceringar vid tidpunkter som bedöms mest lämpliga enligt dessa regler. Tillgångssammansättning Placeringar ska vid varje tidpunkt utgå från en grundfördelning med 60 procent räntebärande papper och 40 procent aktier. En avvikelse med 20 procentenheter mellan de olika placeringsformerna är tillåten. Med aktier jämställs sådana företagsobligationer som kan vara andelar i räntefonder. Avkastningskrav Förvaltningen bör ge en årlig utdelningsbar avkastning av ca 4 procent av förvaltat kapital. Detta mål är dock underkastat kravet på begränsat risktagande. Begränsningar i risktagande Placeringar av stiftelsernas kapital ska ske så att riskerna minimeras. Följande risknivåer gäller för olika slag av placeringar. Kursrisk för aktier Den aktiespecifika risken ska begränsas genom diversifiering. Aktierna ska spridas på ett flertal olika aktier i branscher, och endast i börsnoterade företag. För placering i aktiefond krävs att fonden står under Finansinspektionens tillsyn. Marknadsvärdet på en viss aktie får utgöra högst 10 procent av aktieinnehavet. Den marknadsspecifika risken kan begränsas genom spridning på olika geografiska marknader. För att undvika ett ensidigt beroende av den svenska aktiemarknaden, samt minska konjunkturkänsligheten, kan därför en del av exponeringen ske mot utländska börser. Exponeringen får inte ske genom innehav av enskilda aktier utan ska ske genom aktiefonder eller instrument kopplade till utländska aktieindex. Maximalt 20 procent av aktieinnehavet får vara exponerat mot utländska börser. Förvaltning av stiftelser 3

53 Kreditrisk Kreditrisk i räntebärande papper hanteras genom att placeringen endast får göras enligt nedanstående lista (rating enligt Standard & Poor s). Motpartskategori Maxbelopp per kategori Maxbelopp per motpart 1. Svenska staten samt av staten Obegränsad Obegränsad helägda bolag 2. Överstatliga institut, som Världs- Obegränsad Obegränsad banken och Europeiska investeringsfonden, med samma rating som svenska staten. 3. Svenska kreditinstitut eller deras Obegränsad Obegränsad säkerställda obligationer samt svenska kommuner och landsting med samma rating som svenska staten. 4. Svenska kreditinstitut samt kommuner, 50 procent 50 procent helägda kommunala bolag och landsting med lägst rating K1 / A-1 / A. 5. Svenska kommuner, helägda kommunala 20 procent 50 procent bolag och landsting som saknar rating. 6. Swedbank Sjuhärad. 20 procent 7. Räntefonder vars placeringar överens- Se punkt 1-5 Se punkt 1-5 stämmer med Borås Stads regler för förvaltning av kommunens stiftelser. Valutarisk Samtliga räntebärande papper ska vara nominerade i svenska kronor. Likviditetsrisk Placering får endast ske i papper med hög likviditet. Köpkurs ska kunna ställas vid anmodan och full likvid ska erhållas senast 5 dagar efter försäljning. Ränterisk Ränterisken i räntebärande papper ska begränsas genom att den genomsnittliga räntebindningen sätts till högst 3 år. 4 Förvaltning av stiftelser

54 Derivat Optioner och terminer får inte användas. Andra derivatinstrument kan användas om samtliga underliggande tillgångar är fondpapper eller penningmarknadsinstrument från motpart som godkänts ovan under Begränsningar i risktagande. Jämförelseindex Kapitalutvecklingen ska kunna följas upp genom att förvaltningen knyts till ett noterat index. Etiska hänsyn Donationsfondsmedel ska placeras i företag som utgår från internationella normer för mänskliga rättigheter, arbete, barnarbete, miljö, mutor, korruption och vapen. Placering ska inte göras i företag som bedriver aktiv verksamhet inom branscherna vapen, alkohol, tobak, spel och pornografi. Med aktiv verksamhet menas att mer än 5 procent av omsättningen kommer från dessa branscher. Placering ska inte heller göras vid tvivel om ett företag ur etiskt perspektiv. Om tidigare gjord placering strider mot förutsättningarna ovan ska engagemanget avvecklas. Uppföljning Stadskansliet ska årligen redovisa resultatet av kapitalförvaltningen till Kommunstyrelsen. I samband med detta ska Kommunstyrelsen ompröva dessa regler och föreslå Kommunfullmäktige eventuella ändringar. Förvaltning av stiftelser 5

55 postadress Borås besöksadress Stadshuset, Kungsg. 55 Tel e-post webbplats boras.se 6 Förvaltning av stiftelser

56 E4 BESLUTSFÖRSLAG Stiftelsen Produktionstekniskt centrum för Tekoindustrin (PROTEKO), ansvarsfrihet avseende 2010 års förvaltning Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Styrelsen för Stiftelsen Produktionstekniskt centrum för Tekoindustrin (Proteko) beviljas ansvarsfrihet för 2010 års verksamhet Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS Programområde: 1 Handläggare: Jonny Ekunger, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

57 /KS (1) Kommunfullmäktige Ansvarsfrihet avseende 2010 års förvaltning för styrelsen för Stiftelsen Produktionstekniskt centrum för Tekoindustrin (PROTEKO) Enligt stadgarna för Stiftelsen Produktionstekniskt centrum för Tekoindustrin (PROTEKO) ankommer det på Kommunfullmäktige att besluta i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. Styrelsen för stiftelsen har inkommit med verksamhetsberättelse för 2010 jämte årsredovisning samt revisionsberättelse. Stiftelsens resultaträkning visar ett negativt resultat på kronor, koncernen redovisar ett negativt resultat på kronor. Revisorerna noterar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av stiftelsens och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Styrelsen för Stiftelsen Produktionstekniskt centrum för Tekoindustrin (PROTEKO) beviljas ansvarsfrihet för 2010 års verksamhet. KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Christer Johansson

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94 E5 BESLUTSFÖRSLAG Remissvar på Näringsdepartementets TPA-utrednings betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Borås Stad är remissinstans för Näringsdepartementets betänkande Fjärrvärme i konkurrens. Utredningen har remitterats till Borås Energi & Miljö AB för yttrande. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Borås Stad yttrar sig till Näringsdepartementet i enlighet med Borås Energi & Miljö AB:s skrivelse samt det tillägg som görs i missivskrivelsen Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS Programområde: 1 Handläggare: Christer Johansson, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

95 /KS (1) Ekonomistyrning, Christer Johansson, tfn Ert dnr N2011/3125/E Näringsdepartementet Stockholm Remissvar på Näringsdepartementets TPAutrednings betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Borås Stad är remissinstans för Näringsdepartementets betänkande Fjärrvärme i konkurrens. Utredningen har remitterats till Borås Energi & Miljö AB för yttrande. Kommunstyrelsen har beslutat att yttra sig till Näringsdepartementet i enlighet med Borås Energi & Miljö AB:s skrivelse. För egen del vill Kommunstyrelse tillägga att man uppfattat samhällets mål vara en effektiv miljövänlig energiproduktion med inriktning mot en större elproduktion. Nuvarande förslag till Fjärrvärme i konkurrens rycker på ett oförutsägbart sätt undan förutsättningarna för de anläggningar som finns eller planeras för att nå de angivna målen. Den geniala och bärande idén om att producera el i samband med värme försvinner om bara fjärvärmens förutsättningar fokuseras. KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Kommunstyrelsens ordförande Christer Johansson Ekonomichef

96

97

98

99

100

101

102 E6 BESLUTSFÖRSLAG Svar på remiss om godkännande av Nationellt godkänd idrottsutbildning vid Aspero Idrottsgymnasium i Borås Stad, 4 antagningsplatser bowling Kommunstyrelsen föreslås besluta: Borås Stad avstår från att yttra sig i ärendet Lena Palmén Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS Programområde: 3 Handläggare: Ulrica Fagerson, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

103 /KS (1) Ekonomistyrning, Ulrica Fagerson, tfn Skolinspektionen Registrator Box Stockholm Svar på remiss om godkännande av Nationellt godkänd idrottsutbildning vid Aspero Idrottsgymnasium i Borås Stad, 4 antagningsplatser bowling (Skolinspektionens diarienummer 2011:4392) Borås Stad avstår från att yttra sig i ärendet. 4 utbildningsplatser bedöms inte ha någon påverkan på kommunens skolorganisation. KOMMUNSTYRELSEN Lena Palmén Christer Johansson

104 Remiss 2011/KS0623 Arbetsgrupp Ekonomistyrning Händelse Ärende: Ansökan om nationellt godkänd idrottsutbildning Rubrik: 2. Remiss från Skolinspektionen över ansökan från Aspero Idrottsgymnasium i Borås kommun om nationellt godkänd idrottsutbildning 4 antagningsplatser Bowling. Dnr 2011:4392 Inkom datum: Svarsdatum: Ext.organisation: Skolinspektionen Ext. person: Adress: Postnr: E-post: Infogade filer: Diariets anteckningar: Ärendeinformation Ja Postadress: Diarieplan: Handläggare: 612 Gymnasieskola Ulrica Fagerson/BKMAN Behörighet Skapat av: Diariet, :55 Säkerhetsnivå: Fritt Alla med läsrättighet: Alla med skrivrättighet (och läsrättighet): Spara versioner: Senast ändrat av: [sysadm] Nej Text: Vidarebefordrat av Desirée Carlsson/BKMAN : Från: Gunnar Persson <Gunnar.Persson@skolinspektionen.se> Till: Borås stad (boras.stad@boras.se) <boras.stad@boras.se> Kopia: "eva.lindstrom@boras.se" <eva.lindstrom@boras.se> Datum: :32 Ärende: Remiss: Nationellt godkänd idrottsutbildning, 4 antagningsplatser Bowling Remiss: Godkännande av Nationellt godkänd idrottsutbildning vid Aspero Idrottsgymnasium i Borås kommun, 4 antagningsplatser bowling Skolverket har godkänt nationellt godkänd idrottsutbildning vid Aspero

105 Idrottsgymnasium i Borås kommun med fyra antagningsplatser per år inom bowling. Skolverket gör den innehållsmässiga bedömningen. Skolinspektionen har att bedöma huvudmannens förutsättningar samt om utbildningen medför påtagliga negativa följder för eleverna eller den kommunala skolorganisationen. Borås kommun bereds härmed möjlighet att yttra sig över ärendet. Kommunens remissvar i form av kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 30 september Postadress: Skolinspektionen, Registrator, Box 23069, Stockholm. E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se Vänligen ange diarienummer 2011:4392 i yttrandet. På Skolinspektionens vägnar Gunnar Persson Undervisningsråd Gunnar Persson Undervisningsråd, Enheten för tillståndsprövning Skolinspektionen Postadress: Box 23069, Stockholm Besök: Sveavägen 159 Telefon: Fax: E-post: gunnar.persson@skolinspektionen.se Infogade filer Att yttra sig -GymnasietMedbilaga.pdf (291 KB) pdf (144 KB)

106

107

108 Januari (3) Att yttra sig till Skolinspektionen om fristående gymnasieskolor - Om Skolinspektionens och kommunernas olika roller vid etablering av fristående skolor Inledning Skolinspektionen har fått in en ansökan om att få starta en fristående gymnasieskola i er kommun eller i en till er närliggande kommun. Vi vill därför få ett yttrande från er om vilka konsekvenser en eventuell etablering av en fristående skola skulle få för den kommunala skolan. Det kan till exempel gälla ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska konsekvenser. För ansökningar om gymnasieskola skickas förfrågan om yttrande till lägeskommun och närliggande kommuner. Kommunens yttrande är ett viktigt underlag för Skolinspektionens prövning av ansökan. Syftet är att bedöma om etableringen av en fristående skola skulle medföra påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen. Kommunens roll Kommunen bör till sitt yttrande bifoga en beskrivning av konsekvenserna av en etablering. Konsekvensbeskrivningen bör bl.a. visa på ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som uppkommer vid start av den planerade fristående skolan. Effekterna ska gälla förhållanden på lång sikt, d.v.s. fem-sex år. Det framgår av förarbetena att det är viktigt att bedöma om en etablering av en fristående gymnasieskola medför att kommunens eller en samverkande kommuns möjligheter att erbjuda t.ex. alla inriktningar av ett nationellt program kraftigt begränsas. Vidare kan en etablering leda till att förutsättningarna för den kommunala gymnasieskolan att fortsätta att erbjuda ett nationellt program försvinner. Hänsyn ska även tas till de ekonomiska konsekvenserna för det kommunala skolväsendet vid en nyetablering. Konsekvenserna ska avse förhållanden på lång sikt. Skolinspektionen. Box 23069, Stockholm. Telefon:

109 2 (3) För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning bör kommunen till sin konsekvensbeskrivning bifoga följande: Befolkningsprognos för den ålderskategori av elever i kommunen som skulle vara aktuell för den sökta skolan. Prognosen ska minst innefatta kommande fem år, helst tio år. Preliminär antagningsstatistik per gymnasieutbildning och inriktning över antal sökande (uppdelat på behöriga förstahandssökande, övriga behöriga sökande och sökande från lägeskommunen), antal platser, antal antagna (uppdelat på förstahandssökande, övriga sökande och intagna från lägeskommunen), antal reserver (uppdelat på förstahandssökande och övriga sökande) och antal lediga platser. Statistiken bör avse både kommunala och fristående gymnasieutbildningar. Statistiken bör även vara uppdelad på respektive inriktning inom utbildningen, om detta är möjligt. Ange om inriktning väljs år 1 eller år 2. Information om andel elever från närliggande kommuner som går i skola i lägeskommunen. Information om antal elever som läser på utbildningar i annan kommun än lägeskommunen, samt vilka utbildningar dessa läser. Beskrivningen bör även visa vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser den planerade fristående skolan skulle få för kommunens skolväsende. Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober Vi begär därför in den preliminära antagningsstatistiken i samband med yttrandet. Vi kommer att behöva begära in den slutliga antagningsstatistiken när denna har kommit i juli. Skolinspektionen skulle vara tacksam om kommunen kan skicka över den slutgiltiga antagningsstatistiken när denna är fastställd. Om detta inte är möjligt behöver vi kontaktuppgifter till personer med tillgång till statistiken som kan nås under juli månad. Skolinspektionens roll Skolinspektionens ska enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800) lämna ett godkännande om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen om utbildningen inte innebär påtagligt negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Källor 5 kap 2. skollagen (2010:800). Proposition (1995/96:200) Fristående skolor m.m., sid samt sid

110 3 (3) Bilaga: Checklista över bilagor som bör bifogas till kommunyttrande Skolinspektionen Enheten för tillståndsprövning Box STOCKHOLM Tel Fax Eventuella övriga uppgifter

111 Januari (3) Bilaga 1 - Checklista över bilagor och till kommunyttrande Markera de bilagor som bifogats yttrandet. Underlag Förklaring Eventuell kommentar från kommunen Bilagenummer Elevunderlag för sökt skola i kommunen innevarande läsår och ett antal år framöver. Sökandestatistik för gymnasieutbildningar. Befolkningsprognos för den ålderskategori av elever i kommunen som skulle vara aktuell för den sökta skolan. Prognosen skall minst innefatta kommande fem år, helst tio år. Preliminär antagningsstatistik per gymnasieutbildning och inriktning över: Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober Vi begär därför in den preliminära antagningsstatistiken i samband med yttrandet. Vi kommer att behöva begära in den slutliga antagningsstatistiken när denna har kommit i juli. Skolinspektionen skulle vara tacksam om kommunen kan skicka över den slutgiltiga antagningsstatistiken när denna är fastställd. Om detta inte är möjligt behöver vi kontaktuppgifter till personer - antal sökande (uppdelat på behöriga förstahandssökande, övriga behöriga sökande och sökande från lägeskommunen) - antal platser - antal intagna (uppdelat på förstahandssökande, övriga sökande och intagna från lägeskommunen) - antal reserver (uppdelat på förstahandssökande och övriga sökande) - antal lediga platser. Statistiken bör avse både kommunala och fristående gymnasieut- Skolinspektionen. Box 23069, Stockholm. Telefon:

112 5 (3) med tillgång till statistiken som kan nås under juli månad. bildningar. Statistiken bör även vara uppdelad på respektive inriktning inom utbildningen om detta är möjligt. Eventuella elevflöden över kommungränsen. Information om andel elever från närliggande kommuner som går i skola i lägeskommunen. Information om antal elever som läser i utbildningar i annan kommun än lägeskommunen, samt vilka utbildningar dessa läser. Kontaktuppgifter till antagningsenhet där den slutliga antagningsstatistiken kan hämtas under sommaren. Publiceras efterfrågade antagningsuppgifter på en webbplats, ange även adressen till denna. Eventuella övriga uppgifter Se ovan angående information om efterfrågade statistikuppgifter. Skicka gärna uppgifter på den slutliga statistiken när den är klar om denna inte publiceras på en öppen webbplats.