Möte , VRO 4 Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Möte 2008-11-25, VRO 4 Råne/Luleälvens vattenrådsområde"

Transkript

1 Möte , VRO 4 Råne/Luleälvens vattenrådsområde Frågeställningar kring ÖVF samt klassificering av vatten Storleksgränsen 1 km2 varför inte 1 ha? Naturvårdsverket beslutade om storlekskriterierna. Målet var att inte få för många vattenförekomster. Kemiresultaten? Vilka referenser finns till det, Naturvårdsverkets? Varför just detta urval? Indikativa modellen omfattar försurning och övergödning (P). Försurningsmodell; Indata till modellen är hårdhet (CaMg från okalkade basflödesprover, lstdata), sulfatnedfall (SMHI:s matchmodell), avrinning och nederbörd (SMHI). Klassning av påverkansgraden utförs i en tregradig skala utifrån avvikelsen från jämförvärde (alkalinitetsskalan) (nutida alkalinitet/modellerad bakgrundsalkalinitet förindustriellt ) enligt befintliga bedömningsgrunder (NV rapport 4913), obetydlig påverkan (klass 1), liten påverkan (klass 2) samt betydande påverkan (>= klass 3). Utfall i modellen område i Arjeplogsfjällen samt ett bälte i inlandet som sammanfaller med dödislämningar små jonsvaga vatten och karga moräner. Svavelnedfallet har minskat med 50% över länet sedan 1990, motsvarande förbättring syns i länets referensvattendrag. Många naturligt sura vatten (svårvittrade bergarter ger dålig buffring, mycket barrskog och våtmarker ger humussyror). Övergödning: Näringsmodellen,bakgrundbelastning: Jordarter (SMED) Avrinning (nederbördsmängd, 30-årsmedel SMHI), marktyp (skogmark, vatten) Påverkan: Hyggen (skogsstyrelsens Kottendatabas, ytor avverkade mellan )) Jordbruksmark (marktäckedata - lantmäteriet 50x50m rutor, jordbruksmarken jordarter och fosforinnehåll kommer från SMED Svenska miljöemmissonsdata (IVL, SCB, SLU och SMHI )) Dagvatten - utsläpp från tätort (SMED) Enskilda avlopp (SCB) Djurenheter (SCB) Punktkällor reningsverk (kommunenkät/smed/emir), fiskodlingar (kommunenkät/smed/emir), industrier (EMIR A- och B-anl) Betydande påverkan = mänsklig påverkan dubbelt så stor som bakgrundsbelastning Båda modellerna återspeglar de gränser som satts upp i bedömningsgrunderna. Prioriterade ämnen: lista i dotterdirektiv, har tagits fram av EU. KMV vad har man gått efter? Enligt WFD: Definition från Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område angående KMV Artikel 4, miljömål Punkt 3. Medlemsstaterna får definiera en ytvattenförekomst som konstgjord eller kraftigt modifierad när:

2 a) de förändringar i förekomstens hydromorfologiska egenskaper som vore nödvändiga för att uppnå en god ekologisk status skulle få en betydande negativ inverkan på i) miljön i stort, ii) sjöfart, inklusive hamnanläggningar, eller rekreation, iii) verksamheter för vilka vatten lagras, t.ex. dricksvattenförsörjning, kraftproduktion eller bevattning, iv) vattenreglering, skydd mot översvämning, markdränering, eller v) andra, lika viktiga, hållbara mänskliga utvecklingsverksamheter, SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 327/9 b) de nyttiga mål som skall uppnås genom de konstgjorda eller förändrade egenskaperna hos vattenförekomsten på grund av teknisk genomförbarhet eller oproportionerligt höga kostnader inte rimligen kan uppnås på något annat sätt som utgör ett bättre alternativ för miljön. Svensk modell: Urval av pkmv (baserat på bl a flödesdata) KMV (bl a avvägning av nyttan av förändringen, ekonomisk analys) pkmv: 1. Kraftverk vars konstruktion eller reglering leder till att nolltappning eller minimitappning förekommer tidvis eller kontinuerligt i den naturliga fåran nedströms kraftverket samt permanent torrlagda sträckor. 2. Sjöar med en regleringsamplitud större än 3 meter. Underlag från SMHI:s dammregister och rapportering 2005, dels uppgifter om regleringshöjd för dammar från SMHI:s dammregister och dels SMHI:s underlag för urval av preliminärt kraftigt modifierade vatten inför Sveriges rapportering Preliminära kopplingar av dammpunkterna har gjorts till befintliga vattenförekomster i Norrlandsdistrikten. 3. Vattendrag med en regleringsgrad på 20% eller högre eller förändrad medelvattenföring på minst 20% eller reducerad medellågvattenföring på minst 20% (statistik från SMHI). För statistikpunkter med regleringsgrad på minst 20 %, förändrad medelhögvattenföring (MHQ) på minst 20 % samt reducerad medellågvattenföring (MLQ) på minst 20 % har en pkmv-klassning gjorts. Närliggande flödesstatistikpunkter ofta har samma koordinat trots att de tillhör olika vattendrag och att det finns flera flödesstatistikpunkter för vissa av vattenförekomsterna. En manuell sammanvägning och bedömning behöver då göras som tar hänsyn till respektive flödesstatistikpunkts läge inom vattenförekomsten för att få underlag för pkmv-klassningen. Vissa vattenförekomster saknar också flödesstatistikpunkt. Här kan närliggande flödesstatistikpunkter användas för att få ett underlag för en pkmv-klassning. 4. Ändrad vattenkategori från vattendrag till sjö. Här avses vatten som övergått från en vattenkategori (vattendrag eller kustvatten) till en annan (sjö). Parametern omfattar bland annat dämningsområden uppströms kraftverk och andra dammar som uppfyller kraven på att definieras som sjö. Försurning? Hur hanteras naturligt sura vatten? Har fallit ut i modellen men de kommer inte att tas med i åtgärdsprogrammen annat än som verifieringsobjekt. Inga åtgärder kommer att föreslås. Det är ännu inte bestämts hur vi ska hantera områden som försurats p.g.a. sulfidleror. Vad tycker VRO?

3 Vad innebär kanaliserad/rätad? Hur följer man upp det så att det blir rätt? Vattendrag som klassats som kanaliserade kan i verkligheten vara naturliga. Ett av de största miljöproblemen i landets två nordligaste distrikt är morfologisk påverkan från flottningsepoken. För att praktiskt underlätta flottningen rensades vattendrag, forsnackar och brötbildande stenar avlägsnades och sidogrenar stängdes av och torrlades. I bäckar och åar byggdes flottningsdammar, s.k. hålldammar, samt rännor av olika slag. För att styra vattenflödena byggdes ledarmar. De uppbyggda stenskistorna och flottningspirarna har skapat lugnvatten och därmed påverkat älvsträndernas utformning. Stora ingrepp utfördes framförallt efter 1940-talet när bandtraktorer och andra schaktmaskiner togs i bruk. På 1960-talet började timret transporteras med lastbil och flottningen upphörde. Flottningen har i högsta grad påverkat vattenmiljön. Bottenstrukturen förändrades, strandzonens yta minskades och sidogrenar stängdes av. Resultatet blev att delar av vattendragen fått långa strömsträckor som är mycket grunda och där bottenstrukturen blivit slät. För fiskbeståndet har dessa rensningar varit negativa. Antalet ståndplatser och gömställen har kraftigt reducerats både för fiskungar och för större fisk. På många ställen har också lekområden förstörts då mindre stenar och grus spolats ur strömmande områden. En homogen bottenstruktur påverkar också bottenfaunan. De arter som missgynnas av flottledsrensningarna är icke strömälskande arter inom ordningarna Coleoptera (skalbaggar), Ephemeroptera (dagsländor) och Plecoptera (bäcksländor). Ska egentligen baseras på biotopkarteringar/vattendragsinv enligt bedömningsgrunderna. Baseras på flottledsarkivet. (Samma metod i hela distriktet + Bottenhavet.) Vilka vattendrag som flottats, ej vilken omfattning de rensats. Andel rensad sträcka (längd) = andel rensad sträcka/totallängden vattendrag. Uppföljning sker nu med genomgång av befintlig biotopkartering. Efter det måste mer biotopkartering göras. Vi har satt alla flottleder som både rätade/kanaliserade och rensade; bedömningen stämmer förmodligen inte alltid. Vandringshinder eller inte? Vad avgör? Partiellt eller definitivt vandringshinder för öring. Vi har gått på befintliga inventeringar. Databas för dammar (lst) och databas för vägtrummor (FiV). Bedömning av kontinuitet: Data från länens resp dammregister. Bra koll på dammar (inventerades ). Vägtrummor ofullständigt inventerade. Fragmenteringsgrad=(1-(längsta sträckan utan artificiella definitiva??? v- hinder/totallängd))*100: Inga hinder i huvudfåran Hög, Hinder i biflöden God, <25% frag Måttlig, 25-50% frag Otill, >50% frag Dålig Barriäreffekt=(1-(sträckan upp till första vandringshindret/den totala vandringsbara sträckan))*100 Inga v-hinder Hög, Barreff < 25% - God, Barreff 25-50% - Måttlig, Barreff 51-75% - Otills, Barreff >75% - Dålig Vandringshinder nedströms (B-klass) - Förekomst av artificiella barriärer (SMHI) Inga v-hinder nedströms Hög, V-hinder nedströms God, V-hinder nedströms och i anslutning till vfk Måttlig

4 Resultatet för Frag resp. Barreff multipliceras med 2 och sedan tas ett medelvärde ut. Medelvärdet används för att få ut status: Klassgränser Hög - 2,0-3,6 God 3,7-5,2 Måttlig 5,3-6,8 Otillfreds 6,9-8,4 Dålig 8,5-10 Detta resultat från Jönköpingsmodellen jämförs sedan med SMHI-modellen där sämst avgör. Där för kan vi ha hög status trots hinder i ARO: Frag. 2 och Barreff 1 ger: 2*2+1*2=6/2 = 3 dvs. hög status. Stora Lulevattnet, Langas o Lulejaur är gröna medan övriga liknande är gula. Varför? Beror det på att regleringsamplituden inte är så stor? Langas och Stora Lulevattnet, har dålig p.g.a. flödesregim (pkmv). Hittar inte Lulejaur! Alla liknande (kraftverksdammar) har dålig status samt är KMV. Gällivare har inventerat alla vägtrummor i kommunen och rapporterat till Fiskeriverket. Åtgärder är inskickade om uppdateringar. Det är inte taget hänsyn till det i den här klassningen. Vi använder FiV:s databas så ifall det inte är inlagt på FiV har det tyvärr inte kommit med i statusbedömningen men vi hoppas att det kan tas med under Skogsbilvägar och vandringshinder? Har man koll på det? Fastighetsverket i Jokkmokk har inventerat Endast det som finns i FiV:s databas (+ nästan alla dammar). För vägtrummor finns stort mörkertal. Utöver det kan det komma ytterligare synpunkter på klassificering som vi i så fall kommer in med senare. Kan även lämna in synpunkter i samband med remissen som kommer i februari. Synpunkter på och tillika frågor om Väsentliga frågor Gällivare kommun har lämnat synpunkter genom att svara på webenkäten. Gällivare har fyllt i vad man tycker är viktigt att ta tag i från VM via webbenkäten. Tagit upp om vilka vattendomar man tycker att man ska ompröva. Storlule stora problem vår och sommar när harren ska leka. Omprövning av en vattendom där man inte är överens om vem som ska åtgärda som är en tidigare kommunal vattentäkt. Beslutsunderlag behöver tas fram. Problem med enskilda avlopp där folk flyttat ut i stugor? Skogsvägar vägtrummor. En funktion på länsstyrelsen saknas för att ompröva vattendomar etc - det borde finnas. Ja Vattenfall har lämnat synpunkten att man har svårt att bara se problemen lokalt utan vill se det i ett större perspektiv. Boden, Vittjärvs och Porsi dammar verkar inte vara utsatta på kartan i materialet. Vattendirektivets utgångspunkt är att se på hela avrinningsområdet. Vid omprövningar av vattendomar skulle vi vilja kunna ta hänsyn till det.

5 Boden och Luleå har hittat felaktigheter i materialet t ex att problemen i Luleås inrefjärdar skulle bero på dikningar och sjösänkningar. Orsaken till problemen i Svartbyträsket är inte snötipparna. LRF har också påpekat skrivningen om Inrefjärdarna. Hur påverkar landhöjningen? Vad är orsaken? När är det biologiskt försvarbart att gå in och göra åtgärder? Alltid biologisk försvarbart att göra åtgärder för att höja ekologisk status. Samhällsekonomiskt försvarbart; väga nyttan mot kostnaden. En gemensam synpunkt är att nivån på detaljeringsgrad/övergripande är så olika. Ibland för övergripande och ibland detaljerad. Var är det för övergripande och var är det för detaljerat? Det står uppräknat vad som påverkar från skogsbruket men det står ingenting om t ex skogsgödslingens påverkan. Det borde finnas med. Klassningen av skogsbrukets påverkan är sannolikt en underskattning av de problem som finns i vattendrag och sjöar då dikningspåverkan, påverkan av körskador och avsaknad av kantzoner inte tagits med i klassningarna på grund av databrist och dåliga kartunderlag. Det har inte heller tagits hänsyn till den långsamma försurningen av marker och vatten då skogsbestånden gått från blandskog till monokulturer av barrskog. Sammanfattningsvis: Dammar saknas på kartbilden i skriften,? kring Svartbyträsket, Persifjärden och Inrefjärdarna, avsaknad av skogsgödsling samt frågan om olika detaljeringsgrad i materialet. KMV har inte hanterats i materialet över huvud taget måste finnas med i kommande beskrivning i alla fall. Ja, det blir för grylligt. KMV var ej klassat när väsentliga frågor gjordes. Hur hanteras synpunkterna på väsentliga frågor? Sammanställs och tas med i ÅP och FP.

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre?

Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre? Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre? Lantbruk-Vattenforum 5 november 2013 Maria Carlsson Vattenförvaltningens cykel Tillståndsbedömning/

Läs mer

Att definiera god ekologisk potential

Att definiera god ekologisk potential Länsstyrelsen Västernorrland Att definiera god ekologisk potential Förslag på metod för kraftigt modifierade vatten särskilt nedre Faxälven Omslagsbild: Ramsele kraftverks reglerdamm Fotograf: Madelen

Läs mer

Hur svårt kan det vara?

Hur svårt kan det vara? Hur svårt kan det vara? Slutseminarium projekt Umeälven Umeå, 21-2 maj 2015 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Foto: Andreas Broman WFD Torrfåra GEP Svämplan Morfologi Reglerkraft Produktionsförlust

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 Mångbyån, Kålabodaån,, Dalkarlsån, Sävarån, Tavleån och Bureälvens huvudavrinningsområden samt kustmynnande vatten belägna mellan huvudavrinningsområden

Läs mer

Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7

Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7 Bilaga 1. Åtgärder per huvudavrinningsområde Innehållsförteckning Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7 1.1 Vattenförekomsternas status och miljökvalitetsnorm... 8 1.2 Kustavrinningsområde

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående

Läs mer

Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet

Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet Innehållsförteckning Metodbeskrivning för användning av bedömningsgrunderna för Förekomst av artificiella vandringshinder för vattendragvattenförekomster

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym

Läs mer

Samverkan och samråd

Samverkan och samråd Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan

Läs mer

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning - delområdesrapport för Bottenhavets

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Lilla Å (Mynningen-Musån) 20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning

Läs mer

Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten

Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten Ramdirektivet syfte Syftet med detta direktiv är att upprätta en ram för skyddet av inlandsytvatten,

Läs mer

Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet

Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet Ragnar Asklund 2015-04-30 Dnr Jämt: 063-149346 ragnar.asklund@jamtkraft.se YTTRANDE Ert dnr 537-7197-14 Vattenmyndigheten Bottenhavet Förvaltningsplan Karakterisering och statusklassning Det är svårt att

Läs mer

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Död ved i ravin Gnyltån syns inte Död ved i vatten Död ved i ravin Gnyltån syns inte Marenbäcken omgrävd ingen skyddszon, ej skuggad igenväxt Dålig hänsyn vid avverkning Produktionsskog och rensning 3 Vandringshinder Gårdvedaån Torrfåra

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Erfarenheter från statusklassning i Sverige Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad

Läs mer

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Ekologisk status 2015 Kemisk status 2015 God Ej god Hur ser statusklassningen ut

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken Åtgärdsplan Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden 2012 Foto våtmark i Snärjebäcken Innehåll 1 Beskrivning av Nävraåns avrinningsområde... 2 2 Beskrivning av Snärjebäckens

Läs mer

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Om det du funderar på inte finns i ordlistan nedan går det även att leta i databasen över vatten i Sverige, VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Där finns även

Läs mer

Bilaga C. Bedömningsgrunder för hydromorfologi. Till Handbok 2007:4. Efter den 1 juli 2011

Bilaga C. Bedömningsgrunder för hydromorfologi. Till Handbok 2007:4. Efter den 1 juli 2011 Bilaga C Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmy ndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havoch vatten.se www.havochvatten. se/publikationer Till Handbok 2007:4 Bedömningsgrunder

Läs mer

Referensgruppsmöte Jord och skog

Referensgruppsmöte Jord och skog MINNESANTECKNINGAR 1 (7) Datum Enligt sändlista (bifogas ej) Referensgruppsmöte Jord och skog Plats Södra paviljongen, Stockholms centralstation Närvarande Mats Jos Per Nyström Per Sandberg Rune Hallgren

Läs mer

UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Sangisälvens och Keräsjokis vattenrådsområde - VRO2

UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Sangisälvens och Keräsjokis vattenrådsområde - VRO2 UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Sangisälvens och Keräsjokis vattenrådsområde - VRO2 2009 2015 Åtgärdsprogram för Sangisälvens- och Keräsjokis VRO 2 Underlagsmaterial till Åtgärdsprogram för Bottenvikens

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad

Läs mer

Välkommen till samrådsmöte!

Välkommen till samrådsmöte! Välkommen till samrådsmöte! Arbetsprogram och översikt väsentliga frågor Arbetsprogram med tidtabell (3 år innan fastställande av FP) Preliminär översikt av väsentliga frågor för vattenförvaltningen (2

Läs mer

Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune

Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune Hallgren LRF Markavvattning Dikning Invallning Sid 2 Lantbrukarnas

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Skövde kommun / kommunstyrelsen@skovde.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02

Läs mer

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Höje å avrinningsområde

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Dalälven 2009 2015

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Dalälven 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Dalälven 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning delområdesrapport för Bottenhavets

Läs mer

SE696375-160695 - SE696375-160695

SE696375-160695 - SE696375-160695 SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand

Läs mer

Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport till Miljömålsberedningen

Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport till Miljömålsberedningen Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport 2013-03-29 till Miljömålsberedningen Är målen i EU-direktiven som rör vatten genomförda på ett juridiskt korrekt sätt i svensk rätt och kan genomförandet

Läs mer

Åtgärder för god vattenstatus

Åtgärder för god vattenstatus Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver

Läs mer

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Vojmån och Vapstälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Kvantifiering av fysisk påverkan på svenska vatten till följd av vattenuttag, flödesreglering och morfologiska förändringar

Kvantifiering av fysisk påverkan på svenska vatten till följd av vattenuttag, flödesreglering och morfologiska förändringar Rapportserie SMED och SMED&SLU Nr 12 2004 Kvantifiering av fysisk påverkan på svenska vatten till följd av vattenuttag, flödesreglering och morfologiska förändringar Slutrapport december 2004 Håkan Olsson,

Läs mer

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004 Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Samrådssvar från Mölndals stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndals stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndals stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i turkos.

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt 871 86 HÄRNÖSAND Datum: 2013-06-17 Vår referens: 2013/1288/10.1 Er referens: 537-301-13 juha.salonsaari@lansstyrelsen.se Synpunkter

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda ) Rydjan St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Upplands-Bro kommun Kalmarviken Björkfjärden Namn Rydjan EU_CD (VISS) NW661098-159871 SjöID 661122-159863

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för

Läs mer

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltningsplaner för ytvatten; beslutade den 4 december 2008. NFS 2008:18 Utkom från trycket den 30 december 2008

Läs mer

Kraftigt modifierade ytvattenförekomster i Sverige: Identifikation och bedömning

Kraftigt modifierade ytvattenförekomster i Sverige: Identifikation och bedömning Umeå Universitet 2003-11-30 Länsstyrelsen i Västerbottens län Kraftigt modifierade ytvattenförekomster i Sverige: Identifikation och bedömning Mats Johansson INNEHÅLL 1. Inledning 1.1 Ramdirektivet för

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av

Läs mer

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg. Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven

Flottledsåterställning i Bureälven Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...

Läs mer

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Närvarande: Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad Svante Brandin, Miljöförvaltningen i Göteborg Bo Svärd,

Läs mer

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd 20120801 Vattenförekomst Bäveån mynningen i havet till Nordmanneröd EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE647599127716 Vattendrag

Läs mer

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster Förslag upplägg på möte Hagby-Halltorp Vattenförvaltning med fokus på Hagbyån, Halltorpsån och kustområde Hagby samt utanförliggande kustvatten. Status Miljöproblem Övervakning Påverkan Åtgärder Diskussion

Läs mer

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Samtliga inventerade vattendrag

Samtliga inventerade vattendrag Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 46. Nyängsåns avrinningsområde Version 1.0 2 46. Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden...

Läs mer

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram - underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra

Läs mer

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen LRF:s syn på åtgärdsprogrammen Kristianstad den 11 November, 2015 Göran Kihlstrand, LRF Skåne Tankegångar hos LRF Fortsätta att medverka till renare vatten samtidigt med en ökad produktion. Lönsamhet måste

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer