Abdul Wali, torterad till döds Abdul Wali, en bybo från trakten av Assadabad, gick frivilligt

Transkript

1 Abdul Wali, torterad till döds Abdul Wali, en bybo från trakten av Assadabad, gick frivilligt till en amerikansk militärbas för att rentvå sig från terroristmisstankar. Det skulle han inte ha gjort. Han greps och torterades två dagar i sträck tills han dog. Mördaren, David Passaro, har nu fällts i en amerikansk domstol. Inte för mord, utan för misshandel. Han kan komma undan med bara två års fängelse. Se sid 4 Dubbel bomblast över Afghanistan På tre månader har USA utfört 340 bombningar av Afghanistan, vilket är dubbelt så mycket som över Irak. Hittills i år har kriget skördat liv, varav 110 ockupationssoldater. De flesta är civila bomboffer, men gerillakriget tilltar också. USA uppgav 25 juli att 600 misstänkta talibaner dödats på två månader. Se sid 5-7 Sveriges regering krigsförbrytare? Genom sammanslagningen med USA och Nato:s Isafstyrka kan den svenska regeringen bli medskyldig till samma brott mot folkrätten som Bush. Se sid 12 Legoknektar sökes # 3/ kr Försvarsdepartementet med Leni Björklund i spetsen värvar nu svenska legoknektar till Nato-trupperna i Afghanistan med de allra högsta missionstilläggen som utdelas för något svenskt utlandsuppdrag kr i månaden och i övrigt lysande villkor. Lönen på de utlysta tjänsterna varierar mellan och i månaden beroende på utbildning. På ordinarie lön utgår 30 procents utlandstillägg eller per månad för stamanställda (4 000 om man har barn); 35 kr/dag i skattefritt traktamente, fri kost och logi samt ovannämnda missionstillägg. Enligt försvarets pressekreterare Staffan Sonning är de faktiska lönesummorna för komplicerad materia för att uppge direkt. Att få svenska pojkar och flickor att våga livet för Nato är uppenbarligen inte billigt. Afghanistan.nu 1 MONTAGE: KARIN SUNVISSON

2 I Helmand talade Zarathustra Profeten Zarathustra formade ett halvt årtusende före Kristus en religion som innehöll många av de föreställningar som präglar både judendom och kristendom. Under en stor del av sitt liv tycks han ha verkat i Afghanistan. Zarathustra grundade en monoteistisk religion under det första årtusendet före Kristus. Uppfattningarna om exakt när går isär. Enligt persisk kronologi ska han dock ha levt 258 år före Alexander den store, vilket förflyttar oss till sjätte århundradet f.kr. Han anses ha varit 30 år vid sitt framträdande som profet och hann bli 77 år innan han knivhöggs i ryggen av en motståndare. Han anses ha författat delar av zoroastrernas urkund Avesta, som dock även innehåller mycket äldre och mycket yngre delar. Forntidens iranier ansåg att skriftspråk var en uppfinning av den onda anden som definitivt inte passade för heliga uttalanden, som istället lärdes utantill och överfördes i muntlig tradition. Dessa nedtecknades sent på medelpersiska ( pehlevi som skrevs med arameiskt alfabet) och samlades i Avesta, av vars 21 böcker bara en har bevarats till eftervärlden. Avsnittet Sånger där är det enda som anses härröra från profetens egen mun. Vad namnet Zarathustra betyder är forskarna inte överens om, om de ens erkänner hans existens. H S Nyberg m fl ansåg att namnet betyder den vilkens kameler är zarath där zarath antas vara en god egenskap. Andra forskare anser att Zarathustra bokstavligen betyder den som har gamla kameler och förklarar det nedsättande namnet som en form av besvärjelse i syfte att dra de onda krafterna från ett barn. Enligt en tidig legend var för övrigt Zarathustra det enda barn i världen som hade börjat skratta när han första gången såg dagens ljus. Rädda världen Zarathustras religion byggde vidare på tidigare religioner, främst dyrkan av Ahura Mazda, vishetens gud, men han uppfattade dennes kamp mot Ahriman ( den onda anden ) som ständigt närvarande i allt. Antagligen utvecklades Zarathustras lära i kamp med en annan religion, uppburen av stamhövdingar och präster, och där rusdrycken haoma i förening med nattliga orgiastiska fester med tjuroffer stod i centrum. Han tycks också ha avvisat slaveriet som då var mycket utbrett. Till skillnad från Buddha som bryter med världen och Kristus, som skiljer på vad som tillhör gud och kejsaren, tror Zarathustra på en rättvis makt och kämpar för att goda härskare ska styra världen. Enligt honom måste varje människa välja mellan det goda och det onda, inte bara för sin egen välgång utan för hela världens framtid. Zarathustras föreställningar om en domedag, om en frälsare som ska komma till jorden, om en framtida uppståndelse och ett evigt liv fick stort inflytande på senare religioner (judarna sägs på påverkats av zoroastrier under den baylonska fångenskapen). Paradiset är för övrigt ett ord av persiskt ursprung som betyder omgärdad trädgård. Enligt en tolkning är de tre vise männen från öster som kommer till det nyfödda Jesusbarnet zoroastriska präster som frambär två gåvor från växtriket och en från djurriket, en kombination som har en särskild innebörd för zoroastrer. Från Helmand till Hamun Var levde Zarathustra? Det vet man heller inte men några geografiska namn som anges i Avesta ger ledtrådar till Centralasien och det nuvarande Afghanistan. Där nämns Sogdiana, som var landet mellan Amu Darja (det nuvarande Afghanistans nordgräns) och Syrdarja, Chorezm var det nuvarande Karakalpakien, söder om den numera uttorkade Aralasjön, Mouru var Merv i det nuvarande Turkmenistan och Haroyu det nuvarande Herat. Den ryske arkeologen, professor Viktor Sarianidi, som på 70-talet gjorde århundradets fynd, och grävde ut guldskatten i Tilja Tepe i norra Afghanistan, har därefter lett utgrävningar i Turkmenistan, i den gamla Mervoasen, i vad som möjligen skulle kunna vara Zarathustras ursprungliga hemtrakter. I en bok om Zarathustra ( I zdes govoril Zaratusjtra, Moskva 1998) säger Sarianidi att profeten måste ha fötts någonstans i de förafghanska rikena Forts på sid 15 Faravahar, en zoroastrisk symbol för människans ande. Förlagan är en basrelief i Persepolis, som till följd av zoroastrismens inflytande lär ha byggts utan slavarbete. 2 Afghanistan.nu

3 Finsk folkrättsprofessor: USA:s närvaro olaglig Den 29 juni beslutade USA:s Högsta domstol att Bushregimens inrättande av särskilda militärtribunaler för misstänkta terrorister stred mot amerikansk lagstiftning såväl som mot Genèvekonventionen. Jarna Petman, professor i folkrätt vid Helsingsforsuniversitetet, gav sin syn på det amerikanska HD-beslutet i en intervju med den USA-finansierade radiostationen Radio Free Europe. - Hela tillkomsten av mekanismer för lätt tortyr förhörsmetoder som förhörsledarna, till skillnad från människorättsgrupper, säger inte utgör tortyr och för intensifierade förhör liksom de ovanliga fängelser som inrättats överallt är alla brott mot Genèvekonventionen. Och Bushadministrationen har vrängt och vridit konventionen till områden och platser där den inte har varit förut. Så det här är en seger för konventionen som den traditionellt har uppfattats. Uppfann ny kategori -- Att kalla fångarna för fientliga kombattanter och olagliga kombattanter var något som Genèvekonventionen inte medgav. Det är en kategori som aldrig har existerat förut och den har skapats i kriget mot terrorn enkom för att hålla dessa människor utom räckhåll för Genèvekonventionen. Och att Högsta domstolen (implicit) erkänner att denna särskilda kategori inte existerar är förvisso en seger för Genèvekonventionen. - Vad Genèvekonventionen (som egentligen består av fyra olika avtal) kräver är att varje gång man tillfångatar en enskild på slagfältet måste man först och främst avgöra om det är en krigsfånge eller en civil. Om personen är en krigsfånge och man misstänker att han har begått någon form av krigsförbrytelser kräver Genèvekonventionen att man underkastar den personen samma rättsliga procedur som ens egna soldater skulle underkastas. Det sker i nationella militärdomstolar. Om man bestämmer att en viss person inte är krigsfånge utan civil finns det två sätt Jarna Petman, professor i folkrätt i Helsingfors. att agera. Antingen finner man personen oskyldig och i det fallet måste han släppas. Eller också, om man misstänker att han har begått krigsförbrytelser, måste man rannsaka honom i det nationella, inhemska straffrättsliga systemet. Bush säger att han vill tömma det kritiserade koncentrationslägret Guantànamo. Istället byggs det nu ut med ett nytt fängelse. Trots att president Bush efter Högsta domstolens beslut sagt att han vill tömma fånglägret Guantànamo på Kuba, byggs nu ett helt nytt fängelse för ytterligare 200 fångar i USA-basen. Camp 6 som den nya anläggningen heter ska vara ännu mer sluten för omvärlden och erbjuda högre säkerhet - för personalen vill säga. Fängelset som kostar 30 miljoner dollar att bygga ska stå klart i september. En av brittiska Amnestys ledare, Tim Hancock, säger att utbyggnaden gör Inte längre legalt - Det ursprungliga angreppet mot Afghanistan accepterades i stora delar av världssamfundet som en självförsvarsaktion. Varje självförsvarsaktion måste dock vara proportionell och begränsa sig till det absolut nödvändiga. Nu är det 2006 och bombningarna av Afghanistan och förvisso på flera ställen på jorden pågår fortfarande. Denna självförsvarsaktion har för länge sedan upphört att vara legitim eller legal. Skulle det vara möjligt för Bushadministrationen att helt enkelt klassa fångarna i Guantànamo som krigsfångar och hålla dem tills kriget mot terrorn är vunnet? - Det skulle nog vara möjligt, men vad som gör det lite misstänkt är att just det kriget aldrig kommer att vinnas. Den dagen kommer aldrig då den siste terroristen sopats bort från jordens yta, eftersom beteckningen terrorist är låt oss säga suspekt i den meningen att den aldrig har definierats i internationella avtal, just för att den är så obestämbar. Man kan välja att kalla dem som demonstrerar mot regeringen för terrorister och därmed vidga hela begreppet. I den meningen kommer kriget mot terrorn aldrig att vinnas. - Och vad gäller definitionen av hela denna operation som krig är det Bushadministrationens försök att vidga sina lagliga möjligheter så att det bättre passar dess syften. Bush bygger ut Gitmo narr av Bushs uttalanden om att tömma lägret. Högsta domstolens beslut att militärtribunalerna i Guantànamo är olagliga har bara lett till att just denna domstolsform upphört. Däremot har rättvisan inte ökat för fångarna. Bara tio fångar har hittills ställts inför rätta. 445 misstänkta terrorister som fortfarande hålls i lägret kan hållas hur länge som helst. Enligt en undersökningav Seton Halluniversitetet i New Jersey har 55 procent av fångarna inte begått några krigshandlingar och 40 procent inte ens anklagas för något samröre med al Qaida. 86 procent av fångarna hamnade i lägret under den period USA utbetalade stora belöningar för varje fånge. -red Afghanistan.nu 3

4 Första domen mot CIA-tortyr Den kontraktsanställde CIA-soldaten David Passaro utdelade slag efter slag med en halvmeterlång Maglite ficklampa, sparkade den afghanske fången med sina stövelskodda fötter och slog honom med öppen hand om han inte besvarade CIA:s frågor. Två dagar senare var fången död. Sergeant Matthew Johnson vittnade om att han och flera andra soldater fick i uppdrag att vakta Abdul Wali, en bonde misstänkt för att ha deltagit i raketattacker mot en amerikansk militärbas i närheten av Asadabad i Afghanistan i juni Wali själv förnekade all inblandning. Passaro, 40, från Lillington, står åtalad för att ha misshandlat Wali två dagar i sträck. Wali, som förnekade inblandning i attackerna, avled den följande dagen. Första åtalet mot CIA Passaro är den första person med anknytning till CIA att åtalas för misshandel av fångar, trots att ett tjugotal fall av CIA-tortyr uppdagats i Irak och Afghanistan. Hans försvarsadvokat har förnekat att Passaro rörde Wali under de två nätterna och sa att Passaro endast intervjuade Wali den andra natten och på fångens begäran. Enligt Johnson dök Passaro upp på kvällen den 19 juni 2003 utanför Walis cell för att förhöra honom. Johnson uppgav att Passaro sa till vakterna att han inte skyddades av Genèvekonventionen, vilken förbjuder tortyr av fångar. Johnson sa att Passaro sa åt dem att det enda David Passaro, dömd för misshandel, inte mord. Här inne misshandlades den unge afghanske bonden Abdul Wali till döds. som inte var tillåtet var att åsamka permanenta skador. Passaro bad Johnson och en annan vakt att bistå honom. Wali befann sig i sin cell med ett ben fastkedjat i marken och händer i handklovar framför sig. Han hade en sandsäck över sitt huvud så att han inte kunde se. Slog huvudet i väggen Passaro gick in i cellen bredvid Walis cell och slog sönder en stol. Därefter bröt han upp dörren till Walis cell och kastade en bräda, tvåtum fyra, mot väggen. Träet träffade också Wali. Passaro tog därefter grepp om Wali och körde in hans huvud i väggen. Passaro började skutta runt Wali och slå isär hans ben. Passaro knuffade sedan ner Wali mot marken, med ansiktet först. Wali tvingades därefter sitta på huk mot väggen så att hans lår var parallella med golvet. Han var också tvingad att hålla sina armar ifrån kroppen. Frågor om raketer En förvirrad Wali frågade: Vad är det som händer? Passaro svarade: Om du inte svarar på mina frågor kommer det bara att bli värre. Han började ställa frågor kring raketattackerna. Om Wali inte svarade, om hans armar föll ner, om han försökta sträcka på benen, slog Passaro honom med ficklampan eller sparkade på Walis bara fötter med sina militärkängor. Vid ett tillfälle stod Wali mot väggen. Passaro ställde sig framför Wali och utdelade en hastig spark mot ljumsken tillräckligt hård för att få Wali att lyfta från golvet. Sedan föll han ihop på marken. Då, när Wali låg på mage, lutade sig Passaro över honom och började slå. Höger. Vänster. Höger. Vänster. Följande dagen fick Johnson vakta Wali igen. Wali klagade till vakterna över smärtan i ben, rygg och ljumske. Han jämrade sig och höll på det område där det gjorde ont. Dömd för misshandel Efter en åtta dagar lång rättegång i Raleigh fälldes Passaro för endast ett fall av grov misshandel och tre fall av ringa misshandel. Den fällande domen kan leda till bara två år i fängelse eller elva och ett halvt, men vilket det blir avgörs inte nu. Människorättsgrupper menar att åklagaren, det amerikanska justitiedepartementet, såg till att skydda Passaro och se till att så lite som möjligt läckte ut om CIA:s förhörsmetoder. Ingen CIAtjänsteman tillstod under rättegången att Passaro haft tillstånd att använda de metoder han använde. Passaro själv valde att inte gå upp i vittnesbåset. En av jurymännen, den 44-årige lastbilschauffören Clarence Hill, förklarade att om Walis familj hade tillåtit en obduktion hade Passaro antagligen dömts för grov misshandel på samtliga punkter. Åklagaren George Holding sa att enda orsaken till att Abdul Wali fått en smula rättvisa var att misshandeln inträffat på en amerikansk bas, där enligt Patriot Act amerikansk lag gäller. Hade misshandeln skett utanför USA-basen hade Passaro gått fri. Andrea Weigl/Newsobserver Övers: Kristoffer Larsson 4 Afghanistan.nu

5 Isaf biter i gräset Isafs första stora strid - Operation Medusa utanför Kandahar - blev ett hårt bakslag med många förluster. Det hindrar inte Natogeneralerna i Isafs ledning att tala om en stor seger över talibanerna. Med sedvanlig känsla för det pompösa beslutade Nato-generalerna att kalla en av Isaf:s första större operationer i söder för Medusa - i den grekiska mytologin ett monster så vidrigt att Perseus måste vända bort blicken när han högg av dess huvud. De afghanska motståndsmännen har under en längre tid gjort livet surt för ockupanterna i Musa Qala-basen i Helmand, och efter att ha anfallits 50 gånger på en månad beslutade den danska kontingenten på 100 man rentav att överge sina ställningar. De brittiska soldaterna som var kvar i basen rapporterade hem att ett sammanbrott var hotande nära. Tre kanadensiska soldater i byn Panjwayi sörjer förlusten av en kamrat som USA-styrkor dödat av misstag. Minst fem kanadensare fick sätta livet till under Isaf-operationen Medusa. Totalt har 32 kanadensare stupat. AP 4/9. Talibanrörelsens vagga I det läget beslutade Isaf-ledningen att slå tillbaka mot ett motståndsfäste i byn Panjwaji 19 km väster om Kandahar och 10 mil söder om Musa Qala-basen. Panjwayi brukar räknas som den by där talibanrörelsen föddes på 1990-talet och varifrån den första gången tog kontroll över Kandahar. Isaf-operationen inleddes 2 september med att pansarfordon skar av alla tillfartsvägar. Därefter tillkallades bombflyg som la ut bombmattor över byn. Efter bara några dagar förklarade Isaf-ledningen att en stor seger vunnits över talibanerna. 200 talibaner skulle ha dödats, 80 arresterats och 180 lyckats fly från byn. Qari Yousaf Ahmadi, en talesman för talibanerna, hävdade 5 september att Isafs seger var en bluff, vilket förklarade varför kropparna efter de besegrade talibanerna inte kunde visas upp. Inga reportrar har släppts in i området. En annan talibanledare, den enbente Mullah Dadullah, sa till AP att inte ens 10 talibaner hade stupat. De motstridiga uppgifterna stärker naturligtvis misstankarna att Nato alias Isaf inte vet vilka afghaner det är de mördar. För fem år sedan handlade det om att hitta Osama bin Ladin, nu är tydligen alla som kan kallas talibaner fritt villebråd, vilket väl i praktiken torde innebär alla afghaner med skägg och shalwar qomi-dräkt. Från en annan by väster om Kandahar rapporteras den utländska militären ha dödat 11 druvplockare som arbetade på åkrarna i kvällsvalkan, vilket Natos talesman major Scott Lundy i valig ordning utropade till en seger över terroristerna. I en operation i Panjwayi i maj dödades 40 civila, vilket framkallade protester från människorättsorganisationer. Efter striderna i samma by nu i september förnekade Nato:s talesman, samme major Scott Lundy, att det alls förekommit några civila offer, vilket det afghanska försvardepartementets talesman general Zahir Azimi nyss hade medgivit - dock utan att ange några siffror. Kännbara förluster För första gången har ockupationsstyrkorna tillfogats kännbara förluster. I Storbritannien, där försvarsministern för fem månader sedan trodde att de brittiska styrkorna i Afghanistan kanske inte skulle behöva avfyra ett skott på tre år, har förlusten av hittills totalt 37 soldater i Afghanistan (8 bara i augusti) varit omtumlande. När ett Nimrodplan under operation Medusa störtade med 14 soldater ombord var inte alla britter lika benägna att tro försäkringarna om att orsaken var ett tekniskt fel. Planet kan ha blivit nedskjutet. De politiker i Sverige som likt Leni Björklund (s), Allan Widman (fp) och Lars Ångström (mp) har marknadsfört den svenska kontingenten till Isaf med argument som att den skulle vara oberoende från USA:s krigföring är nu skyldiga svenska folket en ursäkt. Isaf styrs av Nato och följer helt ockupationsmaktens intentioner. För det afghanska folket är varje nyansskillnad mellan mördarbanden i Isafs uniformer och de i USA-armén effektivt utsuddad. - red Natokrig gynnar talibaner Talibanerna har i praktiken återtagit kontrollen över den södra halvan av Afghanistan. Deras framgångar beror till stor del på militäralliansen Natos och supermakten USA:s felaktiga prioriteringar, enligt en färsk rapport från säkerhetsrådgivarna Senlis Council. Fattigdomen i det krigshärjade landet har försummats. Den ökade, extrema fattigdomen har gjort att allt större delar av allmänheten stödjer talibanerna, som på ett bättre sätt har kunnat möta lokalbefolkningens behov, enligt rapporten. - Enorma pengasummor har använts till stora och dyra militära operationer, men efter fem år har södra Afghanistan åter blivit ett slagfält för kontrollen över landet, säger Senlis Councils direktör Emmanuel Reinert i ett pressmeddelande. yelah.net 6/9 Afghanistan.nu 5

6 Den afghanska veteskörden sedd från rymden. Ett satellitfoto från Google. Rekordskörd av opium USA:s och Storbritanniens angrepp på Afghanistan den 7 oktober 2001 och störtandet av talibanregimen har lett till att opiumproduktionen blivit ett enormt problem. För något år sedan fanns uppgifter på att hela 87 producent av världens opium - råvara för morfin och heroin - framställdes i Afghanistan. FN:s narkotikaorgan UNODC hävdar att 10 procent av afghanerna är sysselsatta i denna hantering och att produktionen står för hela 52 procent av Afghanistans BNP. Uppgifter finns nu att årets vallmoskörd slår alla tidigare rekord. Enligt satellitbilder ska opiumåkrarna täcka ett kvadratkilometer stort område, vilket är en ökning med 78 procent jämfört med ifjol. Om förra årets avkastning på 39 kilo opium per hektar totalt innebar ton så lär årets avkastning bli ännu högre. Nyhetsbyrån AFP anger produktionsökningar på 40 procent! Följderna av den ökade opiumproduktion är och kommer att bli katastrofala. För Afghanistan och för världen i stort. Inkomsterna av opium är astronomiska och med hjälp av dessa skaffar sig knarkbaronerna inne i Afghanistan makt och inflytande. Med detta följer också en ökande konsumtion av narkotika inne i Afghanistan, vilket i sin tur leder till ökad kriminalitet, våld och prostitution. I opiumhandels spår börjar även den moderna slavhandeln - trafficing - att utvecklas och ta fart. Ett särskilt problem är att den egentliga maktharvaren i Afghanistan - USA - dessutom är i allians med många av dessa knarkbaroner och krigsherrar. När USA någon gång ändå väljer att bekämpa narkotikan blir det fattiga bönder som får sätta livet till. Den kriminella opiummaffian kan i stort sett ostört fortsätta sin verksamhet. Allt detta medan Karzai-regimen i Kabul stolt visar upp sin antidrogpolicy för världsmedia. Men inte bara Afghanistan drabbas. Även Sverige påverkas av opiumproduktionen i Afghanistan. Det mesta av det heroin som säljs i Sverige kommer nämligen från Afghanistan. (Källor: TT, SAK, DN, Wikipedia). P-O Tellander Parlamentet mot bombningar Meshrano Jerhga, som är det afghanska parlamentets överhus, har krävt att Nato svarar på ett antal frågor om dess militära operationer i Kunarprovinsen, där ett antal civila som låg och sov dödades. Nato har bombat hus med oskyldiga civikla eller har däödat dem under räder, heter det i skrivelsen. De (Nato) har nonchalerat folks lokala traditioner genom att gå in i husen utan tillåtelse. De har trakasserat människor och till och med dödat hundratals oskyldiga människor inklusive barn. Överhuset ansluter sig till initiativ från underhuset i samma anda och till uttalanden av dess talman Sebghatollah Mojadedi att de afghanska myndigheterna måste förhindra Nato-attacker mot oskyldiga civila. Kort dessförinnan hade president Karzai uttalat sitt fördömande av amerikanska flyganfall i Paktikaprovinsen som ledde till 10 afghanska gränspolisers död. Ceragh 2/9, AP 18/8 Färre flyktingar återvänder Omkring flyktingar har återvänt till Afghanistan hittills i år, uppger UNHCR. Motsvarande period förra året återvändfe Enligt FN-organet återstår det 2,5 miljoner flyktingar i Pakistan och i Iran. UNHCR 5/9 Isaf absorberar USA-trupper Av de c:a ockupationssoldaterna i Afghanistan svarar den USA-ledda koalitionen för man, resten faller på det Nato-ledda Isaf. Koalitionens trupper finns främst i södra och östra Afghanistan, där striderna med motståndsrörelsen är intensivast av koalitionens soldater kommer från USA, från Storbritannien (nyligen beviljade parlamentet en ökning med 900 man), från Kanada samt några mycket mindre enheter från Australien, Rumänien m fl extra USAlojala länder. Den Natoledda Isaf-styrkan rekryteras från 36 länder och har hittills verkat mest i Kabul och norr men ska gradvis expandera söder- och österut. Från vid årets början beräknas Isaf ha ökat till man i slutet av juli, i det uttalade syftet att USA ska kunna frigöra trupper till Irak. Intressant är att Isaf förutsätts absorbera de brittiska, kanadensiska och en del av USA-styrkorna när det ex- 6 Afghanistan.nu

7 panderar söderut. USA-armén kommer alltså delvis att ingå i Isaf. De rena Nato-länderna inom Isaf bidrar med följande: Belgien 616 man, Bulgarien 37, Kanada 2 300, Tjeckien 17, Danmark 122, Estland 10, Frankrike 742, Tyskland 3 000, Grekland 171, Ungern 159, Island 20, Italien 506 (har ökat till 1 200), Lettland 9, Litauen 115, Luxemburg 10, Holland 1 353, Norge 450, Polen 5, Portugal 21, Rumänien 72, Spanien 800, Turkiet 825, Storbritannien 461, USA 89 (förbindelsepersonal). Från Partnerskap för fred bidrar följande länder: Albanien 22, Österrike 3, Azerbajdzjan 22, Kroatien 45, Finland 61, Makedonien 20, Irland 10, Sverige 220 och Schweiz 4. Som synes utmärker sig Sverige som det mest hjälpvilliga landet bland icke-medlemsländerna. Och Sverige är betydligt mer villigt än de flesta Natoländer. Australien med sina 120 man och Nya Zeeland med 50 man tillhör varken Nato eller Partnerskapet. Till och med 4 september hade ockupationsstyrkorna i Afghanistan drabbats av 437 dödsfall: 300 amerikaner, 37 britter, 32 kanadensare, 19 spanjorer, 18 tyskar, 9 fransmän, 6 italienare, 4 rumäner, 3 holländare, 2 svenskar, 1 australiensare, 1 norrman, 1 portugis och 1 sydkorean. Av de stupade amerikanerna var det bara 174 som dog av fientliga angrepp och 126 i s k icke-fientliga incidenter eller vänskaplig eld. Wikipedia, Afp, Kabul 11 juli Förtroendet för Karzai vacklar Ledande amerikanska media rapporterar om sjunkande förtroende bland afghanerna för USA-marionetten Karzai. Alla väsentliga löften återstår ännu att infria. Över hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och 40 procent är arbetslösa. Efter upploppen i maj beslutade Karzai att tillsätta en ny polischef i Kabul som anses ha starka band till den organiserade brottsligheten. På 13 ledande polisbefattningar tillsatte han chefer som fanns med på en lista över vilka som borde utrensas för korruption. I början av augusti uttalade 60 parlamentsledamöter en protest mot vissa utnämningar och Karzairegimens misslyckanden. En delegation från Baghlan sökte förgäves få sin guvernör, en egennyttig lätting, avsatt. I Jowzjan-provinsen har inrikesministeriet ingripit för att förbjuda ett lokalt parti - Nationella islamiska rörelsen (Jonbesh-e Melli) - till många invånares förtret. Den formella förevändningen var att partiet uteslutande skulle stödja sig på en stam, vilket anhängarna förnekar. Samtidigt rapporteras Karzai ha lagt ned en utredning om olaglig tomtspekulation mot några av sina egna ministrar. Misstankarna mot sin egen bror, Ahmed Wali Karzai, för att vara en stor knarkhandlare, har skadat presidenten som tvingats be USA om en neutral utredning. Inget tyder dock på att USA tänker byta ut Karzai, vars ämbetsperiod går ut i slutet av New York Times 23/8, Spiegel 31/8 Polio sprids där kriget rasar I Afghanistan noteras en sexfaldig ökning av antalet poliofall, uppgav Adrian Edwards, talesman för FN, 5 september. Tjugosex fall har konstaterats hittills i år mot bara fyra fall i fjol. Samtliga fall har inträffat i södra Afghanistan, där USA:s och nu Isaf:s krigföring mot en diffus fiende har förhindrat läkarteam att komma ut i byarna. Sjukdomen sprids från människa till människa och kan orsaka förlamning på bara några timmar. Förutom att vara ett hot mot landets mer än 7 miljoner barn under fem år utgör en epidemi en fara för grannländerna. Nationwide International News 5/9 Baluchmord led i krigsplan Över 450 människor har arresterats i Quetta i Pakistan under de oroligheter som följt på mordet 26 augusti på den baluchiske rebelledaren Nawab Akbar Bugti. Bugti, 79 år, hade i halvsekel lett kampen för ökat självstyre för provinsen, som utgör 40 procent av Pakistans yta samtidigt som det bor balucher även i Afghanistan och Iran. Bugti dödades av den pakistanska armén under en militäroperation och det finns iakttagare som tror att det kan ha samband med USA:s planer på en Iraninvasion. USA har tre militärbaser i provinsen och hamnstaden Gwadar är strategisk för kontrollen av Hormussundet. 5 september antog Pakistans parlament, under intryck av oroligheterna i Baluchistan, ett tillägg till författningen som ger provinsen ökad autonomi. BBC 27/8 Amerikanska soldater följer bombningen av en by. I sommar har byar i bla Uruzgan och Khost bombats med bunker buster bombs på 500 pounds och allt från B 52-or till förarlösa Predators har satts in. AFP 18/8. Afghanistan.nu 7

8 USA-journalisten och fotografen Ann Jones har tillbringat en stor del av de senaste fyra åren som hjälparbetare i Afghanistan och har just utkommit med boken Kabul in Winter (Metropolitan Books, 2006). I den här artikeln granskar hon vart alla biståndsmiljarder tagit vägen. Minns du när det fridfulla, demokratiska, återuppbyggda Afghanistan lanserades som exemplarisk förebild för omvandlingen - extreme makeover - av Irak? Redan i augusti 2002 förklarade försvarsminister Donald Rumsfeld det nya Afghanistan som en hisnande bedrift och en framgångsrik modell för vad som kan ske med Irak. Som alla nu vet, fungerar inte modellen i Irak. Så vi borde inte bli förvånande över att den inte heller fungerar i Afghanistan. Framgångssagan Afghanistan var alltid mera saga än fakta en svindel för att sälja en annan. Nu när Bushadministrationen håller på att lägga över fredsbevarandet i Afghanistan på Nato har detta blivit den största militära insatsen i paktens historia. I epost från Kabul berättar en amerikansk kirurg att hennes akutläkarteam inte kan ta hand om hälften av alla skadade civila som förts in från krigsdrabbade provinser i syd och väst. Amerikanska, brittiska och kanadensiska trupper befinner sig i krig med talibankrigare det vill säga afghaner medan förbluffade Natobefäl, som inte hade räknat med något riktig kamp, redan frågar sig vad som gick snett. Svaret är trefaldigt: ingen fred, ingen demokrati och ingen återuppbyggnad. I omvänd ordning Efter att ha bombat iväg talibanerna ut på landsbygden 2001, etablerade USA en regering utan att först skapa fred ett scenario som sedan upprepades i Irak. I stället för att driva fram fredsförhandlingar mellan rivaliserande afghanska grupper har de segrande amerikanerna gett makt åt islamister och gerillakrigare som förde USA: s krig mot Sovjetunionen genom ombud på 1980-talet. Därefter riggade Bushadministrationen val till förmån för dessa kandidater och kallade det för demokrati. De begränsade också den internationella säkerhetsstyrkan Isaf till huvudstaden och skapade därigenom Vart tog alla d Här byggs antagligen världens dyraste asfaltsväg, den mellan Kabul och Kandhar. en isolerad ö av säkerhet för regeringen, samtidigt som man skickade i väg utvalda krigsherrar ut på landsbygden i jakt på Usama bin Ladin. I den östra och den södra halvan av landet har talibanerna aldrig upphört att kriga. Förstärkta av importerade al-qaida-krigare ( arab-afghaner ) och med ny strategi hämtad från upproret i Irak (vägbomber och självmordsbombare) är talibanstyrkorna nu starkare än någonsin sedan USA besegrade dem Enligt Afghanistans oberoende människorättsorganisation har många afghaner länge förespråkat en amnesti- och försoningsprocess och president Hamid Karzai bad nyligen Bushadministrationen att lägga om kursen och sluta döda afghaner. Men administrationens politik, nyligen bekräftad av utrikesminister Condoleezza Rice, kräver att man ska strida till sista taliban. Som väntat har den allmänna opinionen blivit alltmer negativ mot den till stor del kraftlösa centralmakten, vaktad i huvudstaden av utländska styrkor. Den osäkerheten som de flesta afghaner fortfarande känner frånvaron av fred är tillräcklig för att de ska förlora hoppet om president Karzai, som ofta hånfullt kallas för Kabuls borgmästare eller assistent åt den amerikanska ambassadören. Följer starka ledare Historiskt har Afghanistan valt och följt starka ledare; de förväntar sig av en ledare att denne ger dem säkerhet, arbete eller åtminstone någon liten favör. Karzai-regeringen, som är tvungen att följa en egennyttig amerikansk agenda som ofta strider mot afghanska intressen, har inte lindrat den vanlige afghanens djupa fattigdom röstade afghanerna plikttroget på Karzai som ett instrument för amerikanska löften. I parlamentsvalet 2005 pekade röstandet på att folk var trötta på de gamla vanliga kandidaterna alla dessa gerillakommendanter och islamiska extremister och samma gamla tomma löften. Trots Bushadministrationens falska fred och påhittade demokrati skulle USA åtminstone ha kunnat infria det 8 Afghanistan.nu

9 ollar vägen? Priset är en miljon dollar för varje engelsk mil (1 608 meter). Foto: US Aid. där tredje stora löftet: att återuppbygga det sönderbombade landet. De påtagliga fördelarna som återuppbyggnad medför arbeten, bostäder, skolor, sjukvårdsinrättningar kunde ha fått folk att sluta upp bakom statsmakten och göra denna uppdiktade demokrati till en verklig sådan. Men någon återuppbyggnad har aldrig ägt rum. När de Natoledda styrkona i somras drog in i de södra provinserna för att bevara freden och fortsätta utvecklingsarbetet verkade generallöjtnant David Richards, det brittiska befäl som leder operationen, förvånad över att upptäcka att ingen eller nästan ingen utveckling hittills ägt rum. Det är ett misslyckandet som USA bär ansvaret för. Fram till i år hade den USAledda koalitionen ensam ansvaret för säkerhets -operationer utanför Kabul, men den satte aldrig in tillräckliga resurser för att kunna utföra uppdraget. Det har fått till följd att biståndsarbetare mist livet och att icke-statliga organisationer (NGO-er) dragit sig tillbaka till Kabul, eller som Läkare utan gränser helt lämnat landet. Privata entreprenörer som stannade på fältet tvingades att regelmässigt avsätta projektpengar för säkerhet, så att biståndspengar - liksom i Irak - spenderas på sådant som tillhör militärbudgeten. En färsk granskning genomförd av chefsinspektören för Iraks återuppbyggnad fann att USA:s biståndsorgan USaid använt sig av bokföringsknep för att dölja enorma kostnadsöverskridanden för projekt så höga som 418 procent delvis beroende på sådana säkerhetsproblem. Det finns all anledning att tro att en liknande granskning av Afghanistans återuppbyggnad av samma företag med USaid-kontrakt skulle visa att samma bokföringsknep används och av samma skäl. Utan fred ingen säkerhet, och utan säkerhet ingen utveckling. Nyskapande bokföring Men sagan slutar inte där. För att förstå misslyckandet och bedrägeriet bakom återuppbyggnaden måste man ta en titt på USaid:s egendomliga metoder. Under de senaste fem åren har USA och många andra givarnationer utlovat miljarder dollar till Afghanistan, men afghanerna frågar sig fortfarande: Vart tog pengarna vägen? Amerikanska skattebetalare borde ställa sig samma fråga. Det officiella svaret är att givarpengar försvinner i afghansk korruption. Men skumma afghaner, som börjat vänja sig vid småmutor, lär sig nu av världsmästare i korruption hur man tjänar storkovan. En faktafylld rapport publicerad i juni 2005 av Action Aid, en allmänt ansedd NGO med huvudkontor i Johannesburg i Sydafrika, förklarar hur biståndssvindeln går till. Rapporten studerade det utvecklingsbiståndet från alla länder globalt och fann att endast en liten del av det kanske 40 procent är äkta. Resten är fantom -bistånd; det vill säga pengarna når överhuvudtaget aldrig mottagarländerna. En del av biståndet existerar inte ens förutom i räkenskaperna, som när länder bokför skuldavskrivning eller byggnadskostnader för en ny lyxig ambassad på biståndskontot. Mycket av pengarna lämnar aldrig hemlandet. Lönecheckar för amerikanska experter som arbetar under USaid-kontrakt går till exempel direkt från myndigheten till deras amerikanska bank utan att passera det land som ska återuppbyggas. Rapporten drar slutsatsen att mycket av pengarna kastas bort på orimligt kostsamt och ineffektiv tekniskt bistånd. Och en stor del av biståndet är knutet till givarnationen så att mottagaren är förpliktigad att köpa produkter från givarländerna, även när och framför allt då samma varor kan köpas för ett lägre pris hemma. USA överträffar lätt andra nationer i de flesta av dessa svindlerier, något som placerar det på andra plats efter Frankrike som världens största utdelare av fantombistånd. Hela 47 procent av amerikanska biståndet kastas bort på oskäligt prissatt tekniskt bistånd. Det ska jämföras med endast 4 procent i den svenska biståndsbudgeten och 2 procent av Luxemburgs och Irlands. När det gäller att knyta bistånd till köp av produkter från givarländer, så sysslar inte Sverige och Norge med sådant över huvud taget; det gör inte heller Irland och Storbritannien. Men 70 procent av amerikanskt bistånd är knutet till amerikanska varuköp, framför allt amerikansktillverkad krigsmateriel. Med alla dessa knep sammanräknade, beräknar Action Aid att 86 cent av varje dollar är fantombistånd. Enligt mål som FN etablerade för många år sedan och som nästan varje land i världen ställt sig bakom, bör ett Afghanistan.nu 9

10 rikt land ge 0,7 procent av sin BNP i bistånd till fattiga länder. Så här långt har bara de skandinaviska länderna, Nederländerna och Luxemburg kommit ens i närheten av det målet. I den andra sidan vågskålen har vi USA som lägger ner futtiga 0,02 procent av BNP på verkligt bistånd, vilket motsvarar ett årligt bidrag på 8 dollar per medborgare i världens rikaste nation. (Att jämföra med Norge som skickar 304 dollar.) President Bush skryter med att ha skickat miljarder till Afghanistan, men i själva verket kunde vi ha gjort bättre ifrån oss genom att skicka runt en insamlingsbössa. Bushadministrationen ger ofta en missvisande bild av sitt biståndsprogram för inhemsk konsumtion. Exempelvis när presidenten i förra året skickade sin fru till Kabul i några timmar för att fotograferas av pressen, rapporterade New York Times att hennes uppdrag var att lova ett långvarigt engagemang från USA för utbildning av kvinnor och barn. 10 Afghanistan.nu Fru Bushs löften I ett tal som fru Bush höll i Kabul lovade hon att USA skulle ge ytterligare 17,7 miljoner dollar till utbildning i Afghanistan. Nu råkade detta vara ett löfte som offentliggjorts tidigare och pengarna ska dessutom gå till ett helt nytt, privat, vinstdrivande amerikanskt universitet i Afghanistan för den afghanska och internationella eliten beskrev chefen för USaid, Andrew Natsios, bistånd som ett nyckelinstrument i den amerikanska utrikespolitiken utformat för att hjälpa andra länder att bli bättre marknader för amerikansk export. För att garantera detta uppdrag tog utrikesdepartementet över detta tidigare halvautonoma biståndsorgan. Och eftersom syftet med det amerikanska biståndet är att göra världen säker för amerikanska affärer engagerar sig USaid i affärsvverksamhet redan från början. De skickar ut anbudsförfrågningar till en kort lista över de vanliga skumraskföretagen och ger kontrakten till de budgivare som för närvarande står i myndigheternas gunst. Listan påverkas av vilka valbidrag företagen har presterat. Ibland är det endast en entreprenör som inbjuds att komma med en offert, samma effektiva procedur som gjorde Halliburton så välkänt och lönsamt i Irak. De kriterier efter vilka amerikanska myndigheter väljer sina leverantörer har föga eller inget att göra med förhållandena i mottagarlandet och de är inte direkt vad man skulle kunna kalla tydliga. Ta exemplet med landsvägen mellan Kabul och Kandahar, vilken USaid på sin hemsida framhåller som en stolt bedrift. På fem år är den också den enda landsväg som åstadkommits vilket är en fler än vad Bushadministrationen åstadkommit när det gäller elkraftverk, vattensystem, avloppssystem och dammar. Landsvägen beskrevs i dagstidningen Kabul Weekly i mars 2005 under rubriken Miljoner bortkastade på undermålig landsväg. Den afghanske journalisten Mirwais Harooni rapporterade att trots att andra internationella företag var beredda att bygga landsvägen för dollar på kilometer, fick det USA-baserade Louis Berger Group jobbet för dollar per kilometer och vägen är på totalt 389 kilometer. Varför? Det amerikanska standardsvaret är att amerikaner gör ett bättre jobb fast inte Berger som, vid den tidpunkten, redan låg åratal efter i arbetet med ett kontrakt på 665 miljoner dollar för att bygga afghanska skolor. Berger lade ut uppdraget på turkiska och indiska underleverantörer att bygga en smal, tvåfilig landsväg utan dikesren till en slutgiltig kostnad på cirka 1 miljon dollar per mile; och alla som reser på den i dag kan se att den redan håller på att falla sönder. Talibaner bättre på vägar Före detta planeringsminister Ramazan Bashardost klagade över att talibanerna gjorde bättre vägjobb; och även han frågade sig: Vart tog pengarna vägen? Ett beslut som säkert kommer att sänka president Karzais popularitet och ytterligare sätta amerikanska och Natosoldater i området i fara är att denna gåva från det amerikanska folket ska bli en betalväg där varje förare krävs på 20 dollar i månaden för att få åka på vägen. Enligt amerikanska experter som bistår med dyrt tekniskt bistånd kan Afghanistan därmed pungslå sina fattiga medborgare på 30 miljoner dollar årligen och därigenom minska USA:s bistånds- börda. Är det konstigt att utländskt bistånd för den vanlige afghanen blivit någonting som endast utlänningar drar nytta av? I ena änden av den illa beryktade landsvägen, i Kabul, klagar afghaner över de tjusiga restauranger där dessa experter, tekniker och and utlänningar samlas, män och kvinnor tillsammans, för att dricka alkohol och sedan halvnakna hoppa i swimmingpoolarna. De klagar på bordellerna det fanns åttio stycken 2005 som rymmer kvinnor som har förts till landet för att tjäna utländska mäns behov. De klagar över att halva huvudstaden fortfarande ligger i ruiner, att många fortfarande bor i tält, att tusentals fortfarande inte kan hitta något jobb... De undrar vart de utländska biståndspengarna tog vägen. I andra änden av landsvägen, Kandahar, som är president Karzais hemstad, och i provinserna längre bort - Helmand, Zabul och Uruzgan - rapporteras det att talibanbefälet Mullah Dadullah har mer än män i vapen och grupper av självmordsbombare redo. De lägger sig i bakhåll på nyligen anlända Natotrupper. Den hårt ansatte brittiske befälhavaren, generallöjtnant Richards, utfärdade nyligen en varning: Vi måste inse att vi faktiskt kan förlora här. Liksom 2001 attackerar USA talibanerna med flyg. (The Times i London rapporterar att amerikanska plan enbart i maj genomförde förvånansvärda 750 bombräder.) Varje dag kommer det nya rapporter om döda Nato- och talibankämpar och misstänkta talibaner så väl som civila mördas på distans av amerikanska bomber. Samtidigt tar talibanerna kontroll över byar; de mördar lärare och spränger skolor. USA-ledda team för att utrota knarket tar kontroll över byar och förstör fattiga bönders vallmoskördar. Afghanerna i syd och öst har för länge sedan upphört att undra vart pengarna tog vägen. I stället undrar de vad statsmakten är. Och vart freden egentligen tog vägen? Övers: Kristoffer Larsson

11 Gerillan har robotar Brittiska flygplan av typen Harrier jet har utsatts för beskjutning av SAM-robotar och luftvärnsartilleri när de utfört flyguppdrag för de brittiska trupperna i Helmand, uppgav Glasgowtidningen The Herald 16 augusti. RFE/RL 17/8 Ord mot ord om beskjutning 30 juli förnekade USA-militären att den hade dödat familjemedlemmar till parlamentsledamoten Abdul Khaliq i Uruzganprovinsen. Khaliq sa att hans svåger dött i incidenten, då också hans hustru, en dotter, en son och en brorson sårats. Khaliq var säker på att det var amerikanska eller andra koaltionssoldater som hade beskjutit hans familj RFE/RL 31/7 Talibaner driver upp lönerna Afghanistans nationella armé som den afghanska quislingarmén kallas skulle enligt planen rekrytera man. Men budgetbegränsningar och bristande intresse har lett till att endast man kunnat rekryteras. Lönen fyra dollar om dagen är inte konkurrenskraftig nog. När tusentals talibaner lade ner vapen senhösten 2001 var det penningbelöningar som lockade. Dessutom lovade Karzai amnesti för alla som slagits på fel sida. Nu påstås talibanerna tillämpa samma taktik och erbjuda 12 dollar om dagen och amnesti för dem som byter sida. afgha.com 27/7 Promenadseger Samtidigt som antalet döda britter stigit till 40 under Isafs strider i söder medger nu den kandensiska ledningen för Operation Medusa att talibanerna lungt kunnat promenera ut ur belägringen på en okänd stig. Broadcast News 6/9 Självmord utväg för desperata krigsänkor UNIFEM-undersökning avslöjade: 65 procent av de änkorna i Kabul ser självmord som den enda utvägen för att frigöra sig från sin misär och ödsligheten. Dödströtta och utleda över påfrestningarna som de tvingats utstå under åren ser 65 procent av Kabuls änkor självmord som den enda utvägen för att frigöra sig från misär och övergivenhet, visar en undersökning genomförd av Förenta Nationernas utvecklingsfond för kvinnor (United Nations Development Fund for Women, UNIFEM). Den senaste undersökningen från den underjordiska kvinnorättsorganisationen Revolutionary Association of the Women of Afghanistan (RAWA) visa att så många som afghanska kvinnor arbetade som prostituerade 2001 bara i Kabul arbetade av dem med välgrundade prognoser om att antalet kommer att öka eftersom kvinnor och flickor tar sin tillflykt till att sälja sig själva för att undvika fattigdom (South China Morning Post 9 april 2006). UNIFEM:s chef Meryem Aslam beskriver levnadsförhållandena för änkor, framför allt i Kabul, som förfärliga. Hon säger att änkor som bor i Kabul tvingas uppsöka sina familjer mot bakgrund av de få möjligheter det finns att tjäna sitt uppehälle och den höga inflationen. Utan att gå in på detaljer uppger hon att 16 änkor redan hade tagit sitt liv. UNIFEM-direktorn menar att familje- och könsdiskriminering och våld mot kvinnor är vanligt i många delar av Afghanistan. Eftersom män är de i familjehierarkin som bestämmer, är det de som ska hållas ansvariga för könsdiskrimineringen och våldet. Apropå rapporten som utarbetats av UNIFEM i samarbete med andra statliga och icke-statliga rättsorganisationer säger hon att undersökningen inleddes 2004 och avslutades i maj i år. Rapporten avslöjade att en majoritet av de afghanska kvinnorna utsätts för psykiskt och fysiskt sexuellt våld. Meryem beskriver det som en sorglig sanning att afghanska kvinnors livslängd är 20 år kortare än för kvinnor i andra delar av världen. Fortfarande dör mellan och av kvinnor som föder i barnsäng. Samtidigt anser Meryem att det också skett framsteg, som t ex att 27 procent av det nya parlamentet är kvinnor. Pajhwok Afghan News 14/8 Afghanistan.nu 11

12 En annan Annan? Genom att det Natoledda Isaf och USA-styrkorna delvis smält samman i Afghanistan kan den svenska regeringen bli medskyldig för brott mot Genèvekonventionerna. Är det därför UD hymlar om Genèvekonventionerna, undrar Stefan Lindgren. I januari 2002, när Bushregimen inrättade Guantánamolägret (Gitmo), förklarade presidenten att han skulle följa Genèvejkonventionens anda i behandlingen av fångarna. Idag vet vi att USA-militären i viktiga avseenden brutit mot Genèvekonventionens anda och bokstav. Högsta domstolen har sagt ifrån på en punkt och tvingat Bush att avskaffa de kängurudomstolar, militärtribunaler, som Bush inrättat enkom för Gitmo. Men på en annan punkt, behandlingen av fångarna, vill tydligen Bush fortsätta med den folkrättsvidriga praxis som utvecklats. Trots att Pentagon nu säger att amerikansk militär personal ska följa konventionerna i behandlingen av al Qaida-fångar - en lömsk formulering, som öppnar för fortsatta övergrepp. På obestämd tid USA:s riksåklagare Alberto Gonzales har förklarat att fångarna i Gitmo kan hållas på obegränsad tid. Endast om militären väljer att ställa någon inför rätta får HD:s utslag betydelse. De tidigare tribunalerna lär komma igen med vissa modifikationer, tror Gonzales. Bush vill dessutom att Förenta staterna som första land ska motsätta sig formuleringar i Genèvekonventionerna. Bush har invändningar mot paragraf 3 i Genèvekonventionernas gemensamma paragrafer om krigsfångars behandling som förbjuder angrepp på en persons värdighet, i synnerhet förödmjukande och förnedrande behandling. Dessa formuleringar har varit rätttesnöre för nära 190 länder i mer än ett halvsekel och USA:s lag om krigsförbrytelser från 1996, antagen av en republikanskt dominerad kongress, gör det till ett allvarligt brott att bryta mot Genèvekonventionen. Är utrikesminister Jan Eliasson bara en annan Kofi Annan, som väntar på att få USA:s förtroende att leda FN? Eller väljer han Palmelinjen? FN:s kommitté för mänskliga rättigheter kräver att Washington omedelbart avskaffar alla hemliga fängelser och upphör med alla metoder som kan innebära tortyr, för långvariga stressande kroppsställningar och isolering, huvor samt berövande av sömn eller mat. UD kunde inte svara Men om det alltså är oklart i Washington om i vilken utsträckning Genèvekonventionerna ska tillämpas, verkar detsamma häpnadsväckande nog gälla den svenska regeringen och försvarsutskottet. På ett seminarium nyligen kunde UD:s representant inte svara på frågan om vad som skulle hända med afghaner som Sverige tillfångatog i Afghanistan. Skulle de överlämnas till Nato - och därmed kunna behandlas i strid med Genèvekonventionen - eller skulle Sverige hålla dem själva? Som framgick av Afghanistan.Nu nr 2/2006 försöker även Allan Widman (fp) i försvarsutskottet att mörka frågan, genom att istället tala om Europarådets förklaring om de mänskliga rättigheterna. Den svenska tvetydigheten i synen på Genèvkonventionen, som egentligen består av fyra olika konventioner av vilka en särskilt avser att skydda civilbefolkningen, framkom också i samband med Israels terrorattacker mot Gazas befolkning. Medan Schweiz utrikesminister i sitt uttalande påpekade att den kollektiva bestraffningen av den palestinska befolkningen är ett brott mot den fjärde Genèvekonventionen, som förbjuder avsiktliga angrepp på samhällsfunktioner som är viktiga för civilbefolkningen, som vatten och elektricitet, hördes Sveriges utrikesminister bara uttala vaga invändningar. Istället för att gå i spetsen för att försvara folkrätten har Sverige valt att lägga sig tätt bakom den amerikanska krigspolitiken. Fikonlöv föll Sedan Isaf nu gått in i aktiva strider och gör sig skyldigt till urskillningslös blockad och angrepp på hela byar, utan skydd av civilbefolkningen, och sedan USA-förband börjat absorberas i Isaf har grunden för det svenska krigsdeltagandet som det formulerades i propositionen 2005/06:34 där det fastslogs som en princip att den internationella säkerhetsstyrkan ISAF och koalitionen OEF även fortsättningsvis skall vara två distinkt skilda insatser som verkar under separata mandat och befälskedjor. Det fikonlövet har nu definitivt spruckit. Dessutom medger nu alla anständiga folkrättsjurister att USA:s närvaro inte längre kan kallas självförsvarsaktion. Det är en olaglig ockupation som Sverige medverkar i. Stefan Lindgren 12 Afghanistan.nu

13 Grunden för riksdagsbeslutet om svenskt deltagande i Isaf har fallit, menar författaren och debattören Gösta Hultén. På bilder på försvarets hemsida kunde man förra året se hur svensk Isaf-trupp lärde afghansk polis att slå ner demonstationer. Att svensk militär utbildar polis för att slå ner demonstrationer i dagens Afghanistan är egentligen en ovanlig form av bistånd. Vad är det egentligen för demokratiska ideal som Sverige främjar genom att lära ut hur man slår ner afghanska demonstranter? I februari i år demonstrerade ett tusental afganer mot de danska nidteckningarna av Muhammed, utanför militärbasen Maimaneh i norra Afghanistan. Den var bemannad av nordiska Isaf-soldater och även svenska. Sovjetisk pansarbil, numera bemannad av Isaf. Dödade åtta Under demonstrationen sattes brittiska helikoptrar ur Operation Enduring Freedom in mot demonstranterna. Efter demonstrationen låg åtta afgha- Kolonialkrig utan debatt ner skjutna. Enligt BBCs sändning på farsi anklagade demonstranter de nordiska Isaf-soldaterna för att ha skjutit civila demonstranter. Flera norska partier och MR-organisationer har krävt att saken utreds. Inga sådana krav har rests i Sverige. När en oenig riksdag i december beslöt att skicka en utökad trupp till Afghanistan, gjorde Leni Björklund stor affär av att svensk och amerikansk trupp inte stod under gemensamt befäl. Men hela den utländska militära insatsen i Afghanistan sker nu under Nato:s befäl. Befälhavare är en brittisk general. Riksdagsbeslutets förutsättning, en klar åtskillnad från ockupationsstyrkorna inom Operation Enduring Freedom, har därmed fallit. De svenska soldaterna i Mazar-e Sharif är allierade med den ökände generalen Dostum, som redan under sin tid som allierad med Sovjet på 1980-talet gjorde sig skyldig till grova övergrepp på civila. Han anses ansvarig för den sk container-massakern hösten 2001, då tusentals krigsfångar mördades genom att packas levande i containrar. Dostum är också huvudleverantör av afghaner till Guantánamolägret. Både Dostum och marinkårens befäl i Afghanistan har anklagats för otaliga brott mot Genèvekonventionen. Vittnesmålen om dödlig amerikansk tortyr av afghanska fångar är flera. I slutet av februari gjorde fångar i det ökända Pol-e Charqi-fängelset i Kabul uppror inför Bushs besök och krävde att få rättegångar. Fem fångar sköts till döds. På SVTs bilder kunde vi se hur Isaf-fordon samarbetade med den styrka som omringade och sedan stormade fängelset. I praktiken har Sverige, för första gången i vår historia, gått in i ett kolonialkrig och därtill på den sida som systematiskt kränker mänskliga rätttigheter. Det sker utan folkligt stöd och offentlig debatt. Gösta Hultén Gösta Hulténs bok Fånge på Guantánamo finns att beställa för 120 kr inkl. porto: afghanistansolidaritet@gmx.net. Då sa Mullan till kungen... En gång satt Mulla Nasreddin ensam på en liten sandhög ute i öknen. och mediterade. En furste passerade förbi. Mullan som var fri från alla världsliga bekymmer lyfte inte ens blicken. Fursten, som nästan sprack av stolthet över sin börd och höga rang, blev rasande och skrek: Dom där fattiga mullorna i sina lappade rockar är inte bättre än djur! Hans samordningsminister skyndade genast fram till mullan för att banna honom: Världens störste härskare passerade och du reste dig inte för att buga. Hur kan du vara så tölpaktig! Mulla Nasreddin svarade: Säg till din kung att han ska räkna med att alla som väntar sig någon belöning bugar sig för honom. Säg honom att kungar är till för att skydda sitt folk. Folket har inte kommit till världen för att bara lyda sina härskare. Härskare ska vaka över de fattiga, eftersom han har större rikedom och ära. Fåren har inte kommit till världen för fåraherdens skull, utan fåraherden är snarare till för fårens skull. Se dig omkring upptäcker du att den ene är sorglös och framgångsrik och den andre måste kämpa hårt för sitt levebröd. Men vänta en dag eller två och se hur jorden slukar den hjärna som en gång besvärades med så mycket dåraktiga tankar! När ödet utfärdar sina oemotståndliga dekret kan varken kung eller slav överleva. Öppna graven och sök igenom de dammiga benen: kan du avgöra vilken man som var rik och vilken som var utfattig? Härskaren slogs av dessa dervischens ord. Han sa: Be mig om en tjänst! Dervischen svarade: - Då skulle jag vilja be dig att aldrig störa mig igen. Kungen bönade: Ge mig ett gott råd! Dervischen svarade: Nu när du äger rikedomen och makten, inse då innan det är för sent att de båda är något som du har till låns och måste lämna över till någon annan. Omar Bild: Karin Sunvisson Afghanistan.nu 13

14 Stöd föreningen - köp en Kesslebild! Konstnärinnan Gun Kessles bilder från hennes resor i Afghanistan 1958/59, 1965 och 1970/71 är välkända. Nu säljer hon en upplaga av fyra grafiska blad genom Föreningen Afghanistansolidaritet. Skomakare i Kabul, 168 x 320. Pris kr. Mössbasar i Herat (ovan), 255 x 340. Pris kr. Ryttarspel, 250 x kr. Dansande, 159 x kr. De dyrare bilderna säljs med provision till föreningen. För de billigare går hela behållningen till föreningen. 40 kr tillkommer i porto och emballage. Sätt in pengarna på föreningens plusgiro , FAS. Ovan: Skomakare. T h: Ryttarspel. För Dansande se A.NU nr 1/ Afghanistan.nu

15 Forts från s 2. I Helmand talade Zarathustra Baktrien eller Margiana. Men eftersom han aldrig blev erkänd i sina hemtrakter utan förjagades ( Vart ska man fly? heter en av hans böner) levde han senare i det forntida Drangiana, ett rike mellan Helmandfloden i dagens Afghanistan och Hamunsjön i Baluchistan. Där författade han antagligen merparten av sina sånger. Arbeta för det goda Zarathustra uppmanade till renlighet och ordningsamhet, att visa medkänsla och tacksamhet mot föräldrarna, omsorg om familjen, att sköta sina åligganden, hjälpa trosfränder och behövande, vara hederlig - till och med mot sina fiender - och arbeta hårt för att främja det goda. Vart individen hamnar efter döden beror uteslutande på henne själv. Världen tänkte sig Zarathustra rund, omgiven av tre sfärer, där den högsta sfären rymde solen, Ahura Mazda liksom paradiset. I och med islams erövring av Iran förjagades zoroastrierna och tog sin tillflykt till Indien där de bildades små sällskap av parser. I 1700-talets Bombay var många zoroastrer välbärgade fastighetsägare som hade råd och tid att vårda sin religion. Bluff var bragd En orsak till att man alls vet något om Zarathustra är att Avesta återupptäcktes i Indien på 1700-talet och kunnat översättas till västerländska språk, fast bara ungefär hälften av orden kunnat uttydas entydigt. Delvis av en slump hamnade den unge franske orientalist, Abraham-Hyacinthe Anqetil Duperron ( ) hos de välbärgade parserna i Bombay. De visade honom märkliga manuskript och hjälpte honom att uttolka dem. Vid blott 28 års ålder fullbordade han sin översättning av en av Avestas böcker, som dittills bara funnits i otydbara fragment i Europa. Men otack är världens lön. Duperron förtalades och anklagades för vetenskaplig bluff. Han dog fattig och bortglömd, fast han dessförinnan även hunnit göra den första översättningen till europeiska språk av Upanishaderna. Först flera mansåldrar senare kom det slutliga erkännandet av hans bragd att ha gett en vetenskapligt grundad tolkning av Avesta. Stefan Lindgren Den lilla flickan med banderollen på bilden ovan var den yngsta deltagaren när Karlskronaborna 26 augusti samlades till en solidaritetsmanifestation med Palestina, Libanon, Irak och Afghanistan. Ulf Bjerén från Afghanistansolidaritet talade. 4 juli samlades ett hundratal personer utanför USA:s ambassad i Stockholm för att protestera mot Guantánamo. Arrangör var Euro Colors, med den unga konstnärinnan Ida Dzanovic i spetsen. Ida hade fixat så alla deltagare fick var sin orange T-shirt med texten Guantánamo överstruken. Mehdi Ghezali, den svenske f d Guantánamofången, fanns på plats liksom författaren Gösta Hultén. Stefan Lindgren från Afghanistansolidaritet var en av många appelltalare. Årsmöte i Föreningen Afghanistansolidaritet förläggs den här gången till våren som förutses i stadgarna. Årsmötet kommer att hållas lördag 24/ i Stockholm. FOTO: ANDERS ÅSMAN Afghanistan.nu ISSN utges av Föreningen Afghanistansolidaritet, Fraktflygarg Skarpnäck Ansvarig utgivare: Stefan Lindgren I redaktionen även: Kristoffer Larsson, Anders Davidson Hemsida: Epost: afghanistansolidaritet@ gmx.net Tel: Presstopp: 15 oktober Prenumerationsavgift: ingår i medlemsavgiften 150 kr som inbetalas på pg Avgift för icke-medlemmar: 100 kr. Tidningen utkommer med minst fyra nummer per år. Tryck: Nytorgstryckeriet Afghanistan.nu 15

16 Krönika: Imperiet gungar I Västasiens öknar ser man fortfarande ruinerna av romarrikets militärbaser. Rom kontrollerade under några hundra år större delarna av Europa, Nordafrika och Mellanöstern. Dess styrka byggde på överlägsen militärmakt och kontroll av de underkuvade områdenas ekonomi: till Rom strömmade spannmålen från Medelhavets och Svarta havets kuster in; från norra och östra Europa och från Mindre Asien metaller, hudar, slavar och annat. I ekonomisk och militär förmåga överglänste Rom allt. Debatten om hur Romarriket kunde gå under har rasat i flera hundra år. Många av teorierna går ut på att det var en kombination av inre förfall och uppror bland de underkuvade folken som blev världsrikets slut. På många sätt liknar dagens USA Romarriket. Dess arméer är spridda över stora delar av klotet och varorna strömmar i ett ojämlikt utbyte från periferin till centrum. De som utmanar imperiet slås ned med yttersta brutalitet. Offren i Korea, Indonesien Indokina, Latinamerika och Irak kan räknas i miljoner. Hur ser framtiden ut för denna, av nästan hela världen, hatade jätte? Skall dess fall dröja lika länge som Roms? Faktum är att USA redan uppvisar kraftiga förfallssymptom. De interna problemen växer: Ekonomin bygger allt mer på import betald med dollar, fortfarande världsvalutan, ett limitfritt kreditkort för amerikanerna. Utflödet av dollar innebär att omvärlden får allt större fordringar på USA, fordringar som när som helst kan inkrävas. Internt är hushållens sparande närmast obefintligt vilket innebär att, när en bubbla på t ex fastighetsmarknaden brister, stora delar av medelklassen riskerar ekonomisk ruin. Landets tillverkningsindustri slås i allt raskare takt ut av globaliseringens låglönetillverkning i främst Asien. I imperiets centrum växer de sociala motsättningarna. Av USA:s 300 miljoner medborgare lever mer än var åttonde (37 miljoner) i armod. Till de fattiga hör också de 16 procent som saknar sjukförsäkring. I detta, statistiskt sett, världens rikaste land är barnadödligheten lika hög som i Malaysia och dubbelt så hög som i Sverige. En och en halv miljon barn är hemlösa och vart tolfte undernärt. Var hundrade vuxen, 2,2 miljoner, sitter i fängelse mest fångar per invånare av alla världens länder. Eländet har en tydlig rasistisk dimension: 12 procent av alla svarta unga män sitter bakom lås och bom. Bakom mycket av de ekonomiska bekymren ligger de astronomiska kostnaderna för krigen som går ut på att kontrollera oljan och hindra utmaningar mot dollarn. Kostnaderna tynger underhållet av landets infrastruktur vilket orkanen Katrinas följder för New Orleans visade. Grundläggande samhällsfunktioner som transportsystem och eldistribution går på knäna. Kollektivtrafik saknas helt på många håll. Om privatbilismen inte längre skulle få sin billiga bensin bryter ekonomin samman. Allt tätare elavbrott präglar inte längre enbart Kalifornien utan även andra delar av USA. I imperiets gränstrakter tränger barbarerna på. Att som Rom gjorde, skicka den ena legionen efter den andra för att slå ned de allt fler olydiga folken och fängsla deras hövdingar, hjälper föga. I hela Mellanöstern växer en ny radikal, religiöst färgad, nationalism fram under imperiets bombmattor. Hezbollah näpser USA:s israeliska auxilares i Libanon. Trots årtionden av utsvältning och terror härdar palestinierna ut. Imperiets lokala federati börjar rycka i kejsarens band; än trilskas de med USA, än slåss de inbördes: turkarna hotar att invadera irakiska Kurdistan, Indien hotar Pakistan. I Gulfstaterna och Egypten vacklar lydkungarnas troner. Ledande amerikanska analytiker säger att en kedjereaktion snabbt kan sprida sig från Kairo till Bombay. Irak börjar likna romarnas Teutoburgerskog för amerikanerna. I Iran och Syrien markerar allt uppkäftigare hövdingar sina folks rätt till självständighet. I Afghanistans berg och dalar hukar imperiets soldater i sina fort under allt häftigare anlopp från lokala stammar - de germanska hjälptrupperna Saturnus slukar sina barn av Goya, en målning konstnären gjorde under inverkan av det långa spanska frihetskriget som avslutats från vår höga nord lär knappast lösa den prekära situationen. I Kina och Ryssland växer självförtroendet. Även inom det traditionella limes mullrar det i Latinamerika. Parallellerna kan naturligtvis på skoj dras hur långt som helst. Men att vår tids imperium har problem står klart. Hur dess slut blir vet vi inte. Blir det genom att barbarerna besegrar dess arméer och vinner självständighet åt sina områden i en ny värld av kulturell och politisk mångfald och jämlika stater? Får de hjälp av ett amerikanskt folk som förmår resa sig ur den fördumning av falsk patriotism, bröd och skådespel, som kejsaren och hans miljardärsvänner tvingat på det? Eller skall en galen kejsare få utlösa det kärnvapenfyrverkeri som gör slut på oss alla? Lennart Palm historiker Göteborg 16 Afghanistan.nu