Bra avfallshantering hos företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bra avfallshantering hos företag"

Transkript

1 Bra avfallshantering hos företag Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5196 okt 2002

2 Naturvårdsverket Kundtjänst Stockholm Tfn: Fax: E-post: Miljöbokhandeln: ISBN pdf Naturvårdsverket 2002 Produktion: ORD&FORM i Uppsala AB

3 Innehåll Förord 4 Sammanfattning 5 1. Bakgrund Problembild Syftet med undersökningen Avgränsningar Miljömål och strategier Lagkrav och frivilliga system 8 2. Genomförande Dialog Metodik Resultat Tips om företag De goda exemplen Företagens syn på avfallsfrågor Företagens arbetssätt Drivkrafter Ekonomi Återvinningsmarknaden Hinder och möjligheter Företagens visioner, den ideala bilden Samlade citat Slutsatser Viktiga faktorer för ett bra avfallsarbete Kostnad eller intäkt Ansvar och roller En framtida bra avfallshantering 25 Bilagor 27 Bilaga 1 Enkätutskick 28 Bilaga 2 Intervjufrågor 30 Bilaga 3 Lista över företag som är goda exempel när det gäller bra avfallshantering inom industrin 31 Bilaga 4 ABB Assist AB, Ludvika 33 Bilaga 5 Ericsson Radio Systems AB, Gävle 36 Bilaga 6 Flextronics International Sweden AB, Västerås 39 Bilaga 7 ICA Handlarna AB, Centrallagret Västerås 42 Bilaga 8 Karlshamns AB, Karlshamn 45 Bilaga 9 Lear Corporation AB, Färgelanda 47 Bilaga 10 Leax Mekaniska AB, Köping 50 Bilaga 11 Note Norrtelje AB, Norrtälje 53 2

4 Bilaga 12 PNB Väst AB, Askim 55 Bilaga 13 Rivners AB, Skogås 57 Bilaga 14 Rune Ask Plast AB, Tranås 59 Bilaga 15 Seco Tools AB, Fagersta 62 Bilaga 16 Strålfors AB, Ljungby 64 Bilaga 17 Volvo Construction Equipment AB, Eskilstuna 67 3

5 Förord Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda och redovisa ett antal frågor kring ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall. Av regeringens formulering av uppdraget framgår att det skall genomföras i samråd med berörda myndigheter, organisationer och andra intressenter. Utgångspunkten skall vara fortsatt omställning till ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall. Inom ramen för regeringsuppdraget har en delstudie genomförts som lyfter fram exempel på bra avfallshantering inom industrin. Delstudien redovisas i denna rapport. Underlagsmaterialet har inhämtats genom intervjuer och via enkäter. Företagen i undersökningen verkar i huvudsak inom verkstads- och livsmedelsindustrin samt i byggoch rivningsbranschen. Resultaten från delstudien kommer att ingå i Naturvårdsverkets redovisning till regeringen och rapporten kommer att delges dem som har deltagit i undersökningen. Monika Jenssen har genomfört delstudien och sammanställt rapporten. Stockholm i september Naturvårdsverket 4

6 Sammanfattning Olika synsätt Synen på avfallsfrågor skiljer sig mellan olika företag. I undersökningen kan urskiljas i huvudsak tre olika synsätt: Att det är en resurseffektivitetsfråga, en miljöfråga eller en infrastrukturfråga. Företagens angreppssätt är något olika beroende på vilket synsätt som är det dominerande. Samtliga företag tillämpar källsortering av avfallet och flera arbetar med att minska mängden avfall som uppkommer. I första hand ser företagen över olika förpackningsmaterial och emballage och en del har utvecklat retursystem. Drivkrafter Drivkrafterna för att ta itu med avfallsfrågorna på ett strukturerat sätt är framförallt införande av miljöledningssystem där avfallet utpekas som en betydande miljöaspekt och/eller att ledningen stödjer eller tar till vara eldsjälars engagemang. Av betydelse är också marknadskrav, ekonomi (skatter och avgifter), företagsledningens eget engagemang och koncernkrav. Däremot uppges de kommande deponeringsförbuden, ekonomiska bidrag (LIP), branschåtaganden, eller myndighetskrav endast i liten, eller ingen utsträckning alls ha varit drivande. Ansvarsfrågan Det finns en betydande osäkerhet bland företagen om vem som egentligen har ansvaret för att klara en långsiktigt hållbar avfallshantering i landet. Kommunerna har bara obligatoriskt ansvar för hushållsavfallet, producenterna för vissa utpekade avfallsslag och sedan skall övrigt avfall hanteras på den fria marknaden. Alla är ense om att det vore bra med fler företag som tar hand om avfallet, en mera lokal återvinningsmarknad, men vems är ansvaret? Åsikterna går isär bland företagen i studien: Från att kommunerna borde ta ansvar för allt avfall, till att samhället har tagit/tar för stort ansvar och att detta hindrar utvecklingen på återvinningsområdet. Företagen ser inte sig själva som ansvariga i att skapa den fria marknaden för avfallet. I dag är det viktigt att hålla sig till sin kärnverksamhet och avfallshantering ingår inte som en kärnverksamhet i någon av de branscher som företagen i studien representerar. Konkreta goda exempel Goda exempel företagen utgörs av företag som har intervjuats efter tips från tillsynsmyndigheter, branschorganisationer m fl. Deras avfallsarbete beskrivs i slutet av rapporten, i bilaga Någon bedömning av laglydigheten eller motsvarande har inte ingått i undersökningen. 5

7 1. Bakgrund 1.1 Problembild De stora mängderna avfall som genereras inom industrin består av så kallat produktionsavfall. De branscher som genererar mest produktionsavfall är gruvindustrin, skogsindustrin och järn- och stålindustrin. Produktionsavfallen är ofta relativt homogena och sätten att hantera dessa avfallsslag är branschspecifika. Utöver detta avfall genererar företag även så kallat icke- branschspecifikt avfall som ofta behandlas på liknande sätt som hushållsavfallet. Detta avfall utgör ett problem när företag inte sorterar det och inte är medvetna om att de själva bär ansvaret för avfallets behandling. 1.2 Syftet med undersökningen Genom att studera företag som har arbetat med att skapa en bra avfallshantering bedömer Naturvårdsverket att viktiga erfarenheter kan lyftas fram och tas till vara. Syftet är bland annat att hitta modeller och arbetssätt som kan spridas till andra företag. Det bedöms också möjligt att få kännedom om bakomliggande drivkrafter och att kunna påvisa olika styrmedels inverkan på arbetet med avfallslösningar inom industrin. Med bra avfallshantering hos företag, avses i den här undersökningen arbete för att minska mängden avfall, bra avfallssortering samt arbete för att se till att det avfall som ändå uppstår behandlas på ett bra sätt, d v s att företaget har en totalt sett god avfallsplanering. 1.3 Avgränsningar I denna rapport redovisas framförallt exempel på företag som hanterar det icke branschspecifika avfallet på ett bra sätt. Företag inom följande branscher har valts ut för närmare undersökningar: Verkstadsindustrin Livsmedelindustrin Bygg- och rivningsbranschen Anledningen till att just dessa branscher har studerats är att de bedöms ge upphov till stora volymer icke branschspecifikt avfall och att de i hög grad bedöms påverkas av förbuden att deponera utsorterat brännbart och organiskt avfall. 6

8 1.4 Miljömål och strategier Avfallsfrågorna inom EU Kommissionen har konstaterat att avfallspolitiken inte har förmått att dämma den strida och ständigt ökande avfallsströmmen. I Kommissionens sjätte miljöhandlingsprogram för den Europeiska gemenskapen pekas hållbar användning av naturresurser samt hållbar avfallshantering ut som ett av fyra särskilt prioriterade handlingsområden. Det framhålls bland annat att de totala avfallsmängderna som genereras måste minskas kraftigt genom: ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall effektivare användning av resurser en övergång till mer hållbara konsumtionsmönster. För att kunna förebygga avfall, åstadkomma minskade mängder avfall och mindre farligt avfall framhålls åtgärder vid källan. Svenska miljömål på avfallsområdet De förslag till mål som Naturvårdsverket lade fram i Aktionsplan avfall i mitten av talet har inte tagits med och samlats på ett ställe vid framtagandet av de 15 nya svenska miljömålen (prop 1997/98:145). Det betyder att målen på avfallsområdet idag är splittrade och måste sökas under flera olika miljökvalitetsmål. Det viktigaste miljökvalitetsmålet som berör avfallsområdet är God bebyggd miljö. Under detta mål finns t ex följande preciseringar och delmål som rör avfallsområdet : Avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan staden och dess omgivning. Mängden deponerat avfall, exklusive gruvavfall, har minskat med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå, samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ökar. Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 uppnått enhetlig standard och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade direktiv om deponering av avfall. Förutom i målet God bebyggd miljö finns avfallshanteringen med i eller påverkar andra miljökvalitetsmål t ex: Giftfri miljö (skadliga ämnen i avfallsflödena) Skyddande ozonskikt (avfallets innehåll av ozonnedbrytande ämnen) Begränsad klimatpåverkan (metanavgång från organiskt avfall etc) Grundvatten av god kvalitet (avfallsdeponier etc) Frisk luft, bara naturlig försurning, ingen övergödning (transporter, avfallsförbränning) 7

9 Inför fastställandet av de svenska miljömålen i riksdagen gjorde regeringen följande bedömning när det gäller delmålet om halvering av mängden avfall som förs till deponi: Att mängderna avfall till deponering minskas är av avgörande betydelse från såväl resurs- som miljösynpunkt. Stora delar av hushållsavfallet, det icke-branschspecifika avfallet samt bygg- och rivningsavfall utgörs av material som bör kunna utnyttjas på olika sätt i stället för att deponeras. När förslagen om att införa förbud mot deponering av vissa avfallsslag redovisades i propositionen 1996/97:172 Hantering av uttjänta varor i ett ekologiskt hållbart samhälle, gjorde regeringen bedömningen att denna åtgärd tillsammans med lagen (1999:673) om skatt på avfall och andra vidtagna åtgärder skulle leda till en halvering av mängden avfall som deponeras till år 2005 räknat från 1994 års nivå. 1.5 Lagkrav och frivilliga system Miljöbalken allmänt Miljöbalkens syfte är att främja en hållbar utveckling. Dess bestämmelser gäller alla typer av verksamheter och alla som vidtar en åtgärd som riskerar att motverka syftet med balken. De 15 nationella miljömålen som riksdagen har antagit ger ledning för att bedöma vad en hållbar utveckling innebär. De allmänna hänsynsreglerna Vid alla verksamheter och vid vidtagande av åtgärder som omfattas av miljöbalkens bestämmelser, ska de allmänna hänsynsreglerna i balkens andra kapitel följas. Hänsynsreglerna ligger också till grund för tillståndsprövning och tillsyn med stöd av balken. Det är den som bedriver miljöfarlig verksamhet eller vidtar en åtgärd (nedan benämnd verksamhetsutövaren, "VU") som riskerar att påverka människors hälsa eller miljön, som ansvarar för att reglerna följs och som ska betala de kostnader som kan uppkomma. Ett urval av miljöbalkens allmänna hänsynsregler beskrivs nedan: 1 den omvända bevisbördan, vilken innebär att VU ska visa att hänsynsreglerna i miljöbalken följs. Tillsynsmyndigheterna behöver inte bevisa motsatsen. 2 kunskapskravet, vilket innebär att VU ska känna till hur verksamheten sköts och hur den påverkar människors hälsa och miljön. Kunskap ska finnas hos VU så att skador och olägenheter kan förebyggas. 3 försiktighetsprincipen, vilken innebär att de skyddsåtgärder och försiktighetsmått ska vidtas som behövs för att skydda människors hälsa och miljön. Redan risken för skada medför skyldighet att vidta åtgärder. Vid yrkesmässig verksamhet gäller att bästa möjliga teknik ska väljas. 5 hushållnings- respektive kretsloppsprincipen, vilka innebär att VU ska hushålla med material och energi genom att använda dem effektivt samt att återanvända och återvinna material och andra resurser. 8

10 7 skälighetsregeln, vilken innebär att om kostnaden för en skyddsåtgärd inte är miljömässigt motiverad eller är orimligt betungande, är det VU som ska kunna visa att ett krav blir orimligt att ställa. Egenkontroll Huvudregeln om egenkontroll återfinns i 26 kap.19 i miljöbalken. Egenkontrollen kan sägas vara den metod som balken säger att VU ska använda för att kontrollera den egna verksamheten och visa att hänsynsreglerna följs. Det innebär att VU på eget initiativ ska ta reda på vilka lagkrav, beslut och domar som gäller för verksamheten eller åtgärden och hålla denna kunskap uppdaterad. Utifrån de krav som ställs ska VU sedan arbeta förebyggande och genomföra de skydds- och kontrollåtgärder som behövs. Egenkontrollen kan samordnas med det lagstadgade systematiska arbetsmiljöarbetet eller med frivilliga system så som miljö- och kvalitetsledningssystem. För yrkesmässigt bedrivna verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga, är delar av egenkontrollen särskilt preciserade i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Utöver de allmänna hänsynsreglerna och kraven på egenkontroll gäller ett antal andra bestämmelser på avfallsområdet, t ex om producentansvar. Frivilliga system Införande av miljöledningssystem i företag och andra verksamheter är frivilligt. Det ger en systematik i miljöarbetet och innebär att företaget åtar sig att vidta åtgärder till skydd för miljön utöver vad som krävs i författningar och föreskrifter. Som ett grundläggande krav gäller t ex att arbetet skall leda till ständiga förbättringar. Inom EU har antagits en förordning (1836/93) om frivilligt deltagande för industriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning, "EMAS-förordningen". Den är enbart tillämplig inom EU. I Sverige har registrering enligt EMAS hittills varit mindre vanligt än certifiering enligt ISO ISO är en internationell standard som kan användas vid miljöledning i företag i alla internationella sammanhang. I en del kommuner och branschorganisationer har system för miljödiplomering tagits fram. De kräver mindre omfattande dokumentation och innehåller ofta mer praktiskt inriktade mål och åtgärder jämfört med miljöledning enligt ISO eller EMAS. Miljödiplomeringssystemen är ofta olika utformade och sällan jämförbara. 9

11 2. Genomförande 2.1 Dialog Av regeringens formulering av uppdraget framgår att det skall genomföras i samråd med berörda myndigheter, organisationer och andra intressenter. I denna delstudie har dialog skett genom intervjuer, utskick av enkät, förfrågningar via e-post och telefon samt möte med representanter för olika aktörer. 2.2 Metodik Det praktiska arbetet har i korthet lagts upp enligt följande: 1. Förfrågan via e-post och telefon till branschorganisationer, länsstyrelsernas avfallshandläggare, kommunala tillsynsmyndigheter, lokala kretsloppsråd m fl angående tips på företag med bra avfallshantering. 2. Bokning av tid för intervju med avfallsansvarig eller motsvarande hos företag med bra avfallshantering. 3. Intervju på plats hos företag i några fall och i övriga fall per telefon (bilaga 1). 4. Möjlighet för den intervjuade att via E-post ta del av de renskrivna intervjuanteckningarna och kommentera eller komplettera dessa. 5. Enkätutskick till företag som Naturvårdsverket fått tips om men som inte har intervjuats (bilaga 2). 6. Bearbetning och analys av intervju- och enkätsvar. 7. Rapportskrivning. 8. Återkoppling till deltagande företag m fl genom utskick av rapporten. 10

12 3. Resultat 3.1 Tips om företag Intentionen var att hitta fem till tio företag i varje län med bra avfallshantering och som verkar inom någon av branscherna bygg-, rivnings-, verkstads- eller livsmedelsindustrin. Det visade sig svårare än väntat att hitta dessa De goda exemplen. Vid en första förfrågan till tillsynsmyndigheter och branschorganisationer inkom tips om ca 20 företag totalt. Några av tillsynsmyndigheterna har svarat att man inte bedömer att något företag i kommunen alternativt länet uppfyller de kriterier som ställts upp i denna studie som bedömningsgrund för vad bra avfallshantering är. Följande kriterier har använts: Företaget arbetar systematiskt och har bra avfallssortering arbetar för att minska mängden avfall arbetar för att det avfall som ändå uppstår behandlas på ett bra sätt. Efter ytterligare förfrågningar via telefon, brev och e-post inkom tips om 20 företag till. 3.2 De goda exemplen De verksamheter som presenteras som goda exempel beskrivs utförligare i bilaga De utgörs av företag som har intervjuats per telefon eller på plats hos företaget efter tips från tillsynsmyndigheter, branschorganisationer m fl. Någon bedömning av laglydigheten eller motsvarande har inte ingått i undersökningen. Företagen som beskrivs som goda exempel har lämnat sitt tillstånd till att uppgifterna de lämnat vid intervjutillfället får används i syfte att beskriva konkreta, bra exempel på avfallshantering inom industrin. De erfarenheter och kunskaper som företag som har besvarat enkäten har bidragit med, presenteras nedan tillsammans med uppgifter hämtade från intervjuerna. Samtliga företag som antingen har intervjuats eller har besvarat enkäten, och i samband med detta har medgivit att Naturvårdsverket får ta med företaget i en lista över goda exempel, återfinns i bilaga 3. Två företag som har bidragit med uppgifter i undersökningen har av olika skäl avböjt att finnas med i listan över de goda exemplen. 3.3 Företagens syn på avfallsfrågor Synen på avfallsfrågorna skiljer sig mellan olika företag. I undersökningen kan urskiljas i huvudsak tre olika synsätt: Att det är en resurseffektivitetsfråga, en miljöfråga eller en infrastrukturfråga. Företagens angreppssätt är något olika beroende på vilket synsätt som är det dominerande. 11

13 Resurseffektivietetsfråga: Företaget har inventerat avfallsflödena och studerat de processer där avfallet uppstår och arbetar med avfallsminimering och livscykelanalys. Man har ofta ett samarbete med kunder och underleverantörer kring förpackningar och materialval. Konstruktörer och/eller inköpare involveras i avfallsarbetet. Företaget letar ofta avsättning för biprodukter på egen hand. För övrigt avfall tecknas avtal, gärna med en enda entreprenör som tar hand om allt. Miljöfråga: Företaget har en eldsjäl som brinner för miljöfrågor. Avfallet har tidigt identifierats som ett miljöproblem och källsorteringen utgår från de fysiska möjligheterna att sortera. Fraktionerna som sorteras ut är många. Avfallet är en miljöfråga att samlas kring och betyder mycket för att skapa engagemang i t ex miljöledningssystemets förbättringsarbete. Personalen är intresserad och medveten om vad som händer med avfallet efter att det har lämnat den egna verksamheten. Företaget försöker medvetet hitta avsättningsmöjligheter i närområdet för att minska transporterna. Infrastrukturfråga: Företagets källsortering utformas så att logistiken skall fungera på bästa sätt. Ansvaret för avfallsfrågorna vilar ofta på den interna service- eller transportenheten. De fraktioner som sorteras ut har inledningsvis valts ut efter uppgift från avfallsentreprenören om avsättningsmöjligheterna. Via avtal överlåter företaget sedan åt entreprenören/entreprenörerna som anlitas att hitta de avsättningsmöjligheter som finns. Man hyr containrar och komprimatorer om så behövs. Att avfall lämnar fabriken är lika självklart som att produkterna gör det. Företaget köper ofta en paketlösning och är inte intresserat av avsättningsmöjligheterna för de enskilda avfallsslagen. Deponeringsförbud och avfallsskatt är avfallsentreprenörens bekymmer. 3.4 Företagens arbetssätt Systematik De allra flesta företag i undersökningen har använt sig av miljöledningssystem för att systematisera avfallsarbetet. Avfallet har bedömts vara en betydande miljöaspekt och mål har formulerats för att förbättra hanteringen. Det vanligaste är mål om sorteringsnivåer och minskade avfallsmängder till deponi. Flera företag har mål som är kopplade till produktionsvolymen för att kunna göra jämförelser mellan olika år oavsett konjunkturen. Nedan återfinns tre exempel på systematiskt arbetssätt: Strålfors i Ljungby: Företaget bedriver maskintillverkning, tryckeri-, köp- och säljverksamhet. Företagets avfallsarbete kan delas in i tre olika delar: 1. Minska råvaruförbrukning och produktionsspill 2. Sortera rätt 3. Hitta rätt avsättning för avfallet Papper är företagets största råvara. Varje maskingrupp ska arbeta för att minimera råvaruåtgång och spill. Detta har kopplats till lönesystemet. Minskat spill ger minskade kostnader och då syns det i lönekuvertet för arbetsgruppen. 12

14 Vid intern transport av produkter från tryckeri till printverksamhet och tillbaka har engångsemballage ersatts med ett pallsystem (returemballage). Vissa underleverantörer använder också returemballage. Inom ramen för företagets köp- och säljverksamhet (förbrukningsartiklar till kontorsmaskiner) återtas tonerkassetter, färgband, bläckpatroner mm från 1700 kunder. Det motsvarar ca 100 ton returmaterial per år. Detta skulle troligtvis ha hamnat på deponi annars. Alla anställda skall källsortera. Företaget har försökt skapa möjlighet att sortera så nära varje arbetsplats som möjligt. Intern transport av avfallet sköts av samma personal som sköter råvaruförsörjningen i verksamheten. Containern för deponirest har placerats längst bort med flit. Då blir det mindre risk för att den används av slöhet. Mindre än 1 % av avfallet går till deponi. Arbetsledarna har det övergripande ansvaret för att hanteringen fungerar. De får utbildning och förses med material och sköter sedan informationen till respektive arbetsgrupp. Note Norrtelje AB: Verksamheten består i tillverkning av avancerad elektronik. Företaget har slagit ihop kvalitets- och miljöledningssystemen i en datorbaserad handbok som finns på företagets intranät. I den finns t ex alla instruktioner. Gemensamt för allt miljöarbete inom företaget är att man mäter "allting". Därför är det lätt att visa förbrukningen av olika medier, utsläpp och avfallsmängder. Det går att visa trender och effekter av genomförda förbättringar och uppföljningen av miljömålen underlättas betydligt. Framförallt går det att visa att investeringar är lönsamma. Miljöansvarig får ofta förbättringsförslag från personalen. Det gäller miljöfrågor i stort men också avfallshanteringen. Allt avfall sorteras. Det sker på lite varierande sätt i de olika självstyrande projektgrupperna på företaget. Projektgrupperna har egen budget och köper själva in de eventuella kärl eller utrustningar som kan behövas vid respektive arbetsplats. De olika projektgruppernas sorterade avfall transporteras av dem själva, antingen till någon av de fem containrarna utomhus (avsedda för returpapper, plast, metallskrot, mönsterkortsspill och utsorterat brännbart avfall) eller till någon av miljöstationerna inomhus. Det finns en stor och ett par mindre miljöstationer. Ovanför den större miljöstationen finns en tavla med information i ord och bild om vad som skall sorteras i vilken fraktion. Tavlan är till stor hjälp speciellt under sommaren när det finns gott om "sommarjobbare" på företaget. Miljöansvarig "lyfter upp" 3 4 olika projekt varje år. Projekten syftar till att nå uppställda miljömål. Ett av målen just nu är att öka sorteringen ytterligare av det avfall som går till förbränning för att minska volymen och kostnaderna. Grunden för allt arbete är mätningarna av allt som förbrukas. Eftersom företaget är inne i en mycket expansiv period och produktionsvolymen och antalet anställda har ökat kraftigt, redovisas mätningar av avfallsmängderna per fast anställd för att kunna göra jämförelser över tiden. Peab Sverige AB, Västerås: Företaget verkar i byggbranschen. Arbetet med miljöfrågor ingår i ledningssystemen för miljö, arbetsmiljö och kvalitet. För närvarande pågår ett arbete med att upprätta ett integrerat verksamhetsledningssystem för hela verksamheten. Företaget har en linjeorganisation med ansvar som delegeras uppifrån och neråt. Till linjeorganisationens hjälp finns stödfunktioner inom olika områden. Inom miljöområdet finns miljösamordnare. De är företagets länk ut i regionerna och ut på projektnivå när det 13

15 gäller nyheter, förändringar i systemen och ändrade lagkrav. De håller i internutbildning, medverkar när lokala avtal träffas och är behjälpliga vid upprättande av restproduktplaner och rivningsplaner mm. På arbetsplatsnivå är det platschefen som är ansvarig för avfallshanteringen. Kontakter hålls löpande med transportörer, avfallsmottagare och myndigheter för att optimera avfallshanteringen. I avtalen med både transportörer och mottagare skrivs in att de skall vara behjälpliga i avfallsplaneringen i projekten. Alla projekt är olika och har olika förutsättningar för avfallshanteringen. Företaget arbetar tillsammans med avfallsmottagarna med att ta fram olika sorteringsguider utifrån förutsättningarna på orten. Företagets personal kan medverka vid olika projekt i olika kommuner under samma tidsperiod och om förutsättningarna då skiljer sig åt, t ex när det gäller vad som får ingå i olika avfallsfraktioner, kan det bli rörigt. Då är checklistorna till god hjälp. Källsortering och ett aktivt deltagande i avfallsplanering har blivit en naturlig del i verksamheten. Det uppges bero mycket på att kostnaderna för att lämna osorterat avfall har ökat mer och mer. Exempelvis finns, för de mindre byggservice-enheterna i Västerås, avtal med avfallsbolaget Vafab om att de får lämna sitt avfall på Återbruken som skapats för hushållens grovavfall. Detta underlättar eftersom dessa enheter har så korta jobb att det inte är fråga om någon fast etablering. Ett mellanlager för farligt avfall har anordnats på förrådet vid huvudkontoret, för byggserviceverksamheten. Detta för att minimera risken för att det hamnar något farligt avfall bland övrigt avfall. Vid förrådet finns också möjlighet att sortera en del annat avfall. Förebygga uppkomsten av avfall Det bedöms vara viktigt att vara med tidigt i produktionsprocessen så att avfallet kan minimeras. Idealbilden som framhålls av flera är att ha ett väl fungerande förbättringsarbete och att kontinuerligt arbeta med sina processer för att få dem så resurssnåla som möjligt. Det vanligaste exemplet när det gäller avfallsminimering är dock att arbeta med minskning av olika typer av emballage. Detta kan göras genom att välja enhetliga material för att underlätta sortering och återvinning. Det kan också ske genom användande av returemballage och retursystem för t ex träpallar, plastbackar och häckar (liknande kontorens cirkulationskuvert). Några företag tillämpar miljöeffektanalyser eller avfallsanalyser i samband med start av olika projekt eller vid processförändringar. Ofta utförs dessa genom användande av någon form av checklista. Den kan vara datorbaserad eller finnas i pärmsystem. Några av företagen sparar den avprickade/ifyllda checklistan och gör en utvärdering eller avstämning tillsammans med kunden i slutet av projektet. Detta förekommer t ex vid legotillverkning inom verkstadsindustrin och i viss utsträckning i bygg- och rivningsbranschen. 14

16 Sortering Källsortering ägnar sig alla företag i undersökningen åt. Företagen anser sig ha fått draghjälp i de fall kommunen ifråga har infört källsortering för hushållen. Ofta har det funnits ett visst motstånd mot sorteringen vid införandet. Det finns skillnader i antalet fraktioner som sorteras ut mellan olika branscher. Lägst antal fraktioner verkar sorteras ut i bygg- och rivningsbranschen. Företrädarna för denna bransch framhåller ofta utrymmesbrist och de komplexa materialen i byggnader som orsak till detta. Sorteringen vid rivning ger ofta tyngre arbete eftersom nedmonteringen i större utsträckning måste göras manuellt än om materialet inte skall sorteras. Det är inte heller ovanligt att det påverkar de anställdas ackord eftersom det tar längre tid. Få företag sorterar ut det organiska avfallet. Det vanligaste är att detta avfall hanteras tillsammans med övrigt brännbart avfall, alternativt återfinns i deponiresten. Det finns undantag: Vid ICA Handlarnas centrallager i Västerås sorteras det ut i två olika fraktioner, i en luktande fraktion, bestående av t ex frukt och grönsaksavfall som kylförvaras, och i en icke-luktande fraktion bestående av t ex gryn och kasserat godis. Det senare avfallet förvaras i en container i rumstemperatur. Dessa organiska fraktioner sänds till en anläggning för kompostering. Ett annat undantag är personalmatsalen vid Seco Tools i Fagersta där ca 18 ton matavfall per år sorteras ut separat och sänds för kompostering. Organiskt avfall från slakteri- och charkverksamhet sprids ofta som gödnings- eller jordförbättringsmedel. Det uppkommer för det mesta sorterat redan vid källan. Det är i första hand uppsamling och förvaring av detta avfall som kan vara problematiskt av hygieniska skäl. Det gäller t ex stallgödsel, organiskt slam och salt från saltning av hudar. Slaktavfall sändes tidigare till anläggningar för djurfoderproduktion, men idag sorteras betydligt mera avfall ut som högriskavfall på grund av rädslan för överföring av BSEsmitta ( galna ko-sjukan ). Kvittblivning Många företag förordar kontakter med endast en avfallsentreprenör, oavsett om de själva har tecknat avtal med en eller flera entreprenörer. Det upplevs som krångligt att administrera avfallshanteringen om det är många transportörer och mottagare inblandade. Det bedöms ta mycket tid. Få företag har förberett sig för de kommande deponiförbuden. Man litar på att företagen i avfalls- och återvinningsbranschen skall lösa de problem som kan uppstå eftersom det är deras kärnverksamhet. Information och utbildning Ungefär hälften av företagen i studien har tagit fram handböcker, informationsbroschyrer eller motsvarande för att informera de anställda om avfall och framförallt om källsortering. De flesta företag har tydlig märkning av sina avfallskärl. Då krävs inte så mycket utbildning. Om kommunen tillämpar källsortering upplevs sorteringen hemma ge drag- 15

17 hjälp åt sorteringen på jobbet. Systemen stödjer varandra även om fraktionerna inte är identiska. Avfallssorteringen ingår ofta som en del i introduktionsprogrammet för nyanställda. Vid nyheter och förändringar ansvarar arbetsledarna eller miljösamordnarna ofta för att informera om detta. Några företag upplåter sina avfallskärl för entreprenörer. Genom att skriva in i entreprenörsavtalet vad som gäller för avfallshanteringen så löser man avfallsfrågorna redan innan entreprenören anländer. Andra företag skriver in i entreprenörsavtalet att entreprenören måste ta omhand sitt avfall på egen hand. Vid första utbildningstillfället vid införandet av miljöledningssystem hos Ericsson i Gävle använde sig företaget av teater på arbetstid på en riktig teaterscen. Föreställningen var anpassad efter förhållandena på företaget. Skådespelarna hade en tid innan pjäsen sattes upp gått runt med bandspelare och mikrofoner och ställt frågor till de anställda. Olika citat dök sedan upp i pjäsen. Det väckte mycket munterhet och budskapet gick fram på ett bra sätt. Föreställningen är något som det pratats om länge efteråt. Flera andra arbetsplatser inom Ericsson har kopierat denna form av miljöutbildning. Det är vanligt att information ges muntligen vid frukostmöten, personalträffar etc eller skriftligen via intranätet och personaltidningen. Några företag anslår information från avfallsentreprenörerna på arbetsplatserna och några anslår sorteringsresultaten vid miljöstationerna. 3.5 Drivkrafter Varför det systematiska avfallsarbetet påbörjades, vilken drivkraften eller drivkrafterna var redovisas i tabell 1. Det kan konstateras att det är gott om eldsjälar, att verkstadsindustrierna i vissa fall har förfinat avfallssystem som har funnits sedan tidigare och att avfallsfrågorna har utvecklats genom miljöledningsarbetet. I bygg- och rivningsbranschen är det ekonomin som styr i hög utsträckning. Tidigare branschåtaganden har inte spelat någon större roll. Ledningens engagemang är viktigt. Tabell 1. Fördelning av svar branschvis angående drivkrafter för start av avfallsarbetet. Drivkraft Verkstadsindustrin Livsmedelsbranschen Bygg- och rivningsbranschen (15 företag) (4 företag) (3 företag) Miljöhistorik/ koncernkrav 4 Marknadskrav Eldsjäl Ledningsengagemang Myndighetskrav 2 Branschöverenskommelser/ åtaganden Bidrag, t ex LIP Skatter och avgifter Deponeringsförbuden Betydande miljöaspekt/ miljöledningssystem 16

18 3.6 Ekonomi Få företag har räknat ut vad deras avfallslösning kostar totalt sett, men nedan följer några exempel på kostnader respektive intäkter och besparingar: Carlshamn Mejeri AB: Källsorteringen innebär en betydande kostnadsbesparing. De kostnader som tillkommer är containerhyra, ökat antal tömningar och ökat utrymmesbehov. Besparingarna är dock mycket större än kostnaderna. Note Norrtelje AB: I början trodde företaget att miljöarbetet, inklusive avfallssorteringen, skulle medföra stora kostnader. Det har i stället visat sig spara mycket pengar, något som har kommit som en glad överraskning. Volvo Construction Equipment AB: Varje miljöstation har kostat ca kronor att ställa i ordning och miljögården utomhus har kostat ca 1 miljon. Vid miljögården har företaget tillstånd till mellanlagring av avfall. Miljögården är till viss del försedd med skärmtak och används, förutom för uppsamling av återvinningsmaterialet, för t ex hantering av spånor och slipmull och en del farligt avfall. Volvo Articulated Haulers AB: Initialt investerades 1,5 2 miljoner kronor. I dag fås en intäkt på det sorterade avfallet som uppgår till ca kronor per år och bedöms gå jämt upp med driftskostnaderna. Karlshamns AB: Det går åt ca en heltidstjänst för avfallshanteringen. Jämfört med det tidigare containersystemet med blandat avfall, uppskattar företaget att man sparar in en tjänst per år. Genom att sortera avfallet sparar företaget ca kronor per år. ICA Handlarnas AB: Totalt har företaget investerat ca 4 miljoner kronor i avfallsanläggningarna, vilket även innefattar nya komprimatorer. Tidigare när allt gick i samma container kostade avfallsbehandlingen drygt kronor i kvartalet. Med källsortering är kostnaden knappt kronor per kvartal. ABB Assist AB: Ekonomiskt är det en stor fördel. Genom samordningen blir det billigare för varje företag, jämfört med om alla sju företag inom industriområdet skulle sköta sin egen avfallshantering. Företagen uppges ha tjänat mycket pengar genom åren på sorteringen. Det handlar om besparingar i storleksordningen 1 miljon kronor om året. Leax Mekaniska AB: Kostnaderna har ökat i och med källsortringen. Det är framförallt kärlen som kostar och utrustning för lyft av behållare etc. Inkomst fås inte när det sorterade, icke-branschspecifika avfallet lämnas. Bolaget har ett bra avtal när det gäller metallskrot och metallspån och det ger däremot en viss inkomst. Flextronics International Sweden AB: Det är framförallt kärlen som kostar pengar. I verkstaden finns ca 100 kärl som kostar ca 2500 kronor styck. Det är fyra gånger så många kärl som vid ett system utan källsortering. Lokalvårdkostnaderna ökar genom att städbolaget sköter tömningen i uppsamlingskärlen på gården. 17

19 3.7 Återvinningsmarknaden Företagen väljer om möjligt en entreprenör för transport av allt avfall. Några få letar själva aktivt efter avsättningsmöjligheter, men de flesta överlåter det arbetet åt avfallsentreprenören genom regleringar i avtal. Flera företag uppger att de har märkt av kapacitetsbristen på förbränningssidan, t ex genom att brännbart avfall har lagts på deponi i stället för att förbrännas, genom ökade kostnader eller genom att brännbart avfall transporteras till anläggningar längre bort än tidigare. För företag (dotterbolag till dem som ingår i undersökningen) i t ex Norrköping, har det i stället upplevts som ett problem att bli av med sorterat avfall för återvinning på grund av att kommunens avfallsförbränningsanläggning slår ut andra alternativ till behandling. Trots att företagen har sorterat avfallet vill inte entreprenörerna ta det till materialåtervinning, utan det går enbart till förbränning. Verkstadsindustrin Det finns avsättning för det mesta av avfallsmaterialet. Mjukplast, wellpapp och kontorspapper ger ett visst ekonomiskt överskott, ibland gör skrotet och vissa specialavfall, t ex lodpasta och ädelmetaller, också det. Mera sällan får man betalt för hårdplast. De flesta övriga avfallsslag medför kostnader. Bygg- och rivningsbranschen Avsättningsmöjligheterna kan vara mycket små för vissa specialavfall, men för brännbart avfall, skrot och fyllnadsmassor, gips och isolering har man avsättningsmöjlighet. Kapacitetsbrist finns för det brännbara avfallet, t ex sommartid när fjärrvärmeproduktionen är liten. Kapacitetsbristen och de hela tiden ökande omhändertagandekostnaderna gör att det ekonomiskt bara skiljer lite mellan att lämna sorterat avfall, lämna det till en sorteringsanläggning eller att lämna det osorterat. I dagsläget bedöms det inte finnas någon marknad för tegel och betong även om man krossar det. Rent tegel skulle t ex kunna användas för utfyllnad. Det finns viss tveksamhet kring att krossa betong för återvinning från lokala tillsynsmyndigheters sida på grund av miljö- och hälsoskyddsskäl. Tillsatser i betongen kan frigöras, t ex krom. Livsmedelsbranschen Idag råder det förbud mot export av fodermjöl så detta lagras. Det finns ett stort lager. Tidigare har företagen haft en intäkt för slaktavfall som går till produktion av djurfoder. För två år sedan var kostnader och intäkter lika stora. I dag medför det en kostnad för företagen på ca 1,50 kronor per kg. Branschen känner också av slamdebatten, det vill säga att det inte är självklart att organiskt slam utnyttjas som växtnäring på åkermark. 18

20 3.8 Hinder och möjligheter Att arbeta systematiskt med avfallsfrågorna innebär för de flesta företag att ta tag i källsorteringen. I samband med att man gör detta upplevs det i olika stor utsträckning finnas hinder som måste övervinnas. Hinder: det ger extra arbete det kostar pengar att införskaffa de behållare som behövs det går åt fler behållare än när man inte sorterar det går åt extra golvyta, vilket kostar pengar det är svårt att få till tillräckligt med ytor inom- och utomhus det gör ingen större miljömässig skillnad eftersom transporterna ökar mycket det finns för dålig förbränningskapacitet för utsorterat brännbart avfall det går ut över de anställdas löner om de har tidsrelaterade bonussystem. Det har i intervjuer och enkäter också framkommit en rad positiva effekter och möjligheter av att ha ett systematiskt avfallsarbete med källsortering: det är ekonomiskt gynnsamt i längden det ger bra försäljningsargument det är viktigt från miljösynpunkt det ger ordning och reda det ger goodwill det är lättare att skriva miljörapporten det är lättare att överblicka kostnader och intäkter det är en förutsättning för att vara kvar på marknaden man behöver aldrig göra några städningar inför kund- eller studiebesök man slipper anmärkningar vid revisioner och inspektioner alla anställda kan känna sig personligen delaktiga eftersom alla är berörda. 3.9 Företagens visioner, den ideala bilden Sammansatt av flera företags idealbilder och visioner, skulle framtidens avfallshantering kunna se ut på följande sätt: Det skulle vara bättre återkoppling från återvinningen av avfall, t ex att den som lämnar sorterat avfall får reda på vad de olika avfallsslagen omvandlats till för nya produkter. Det skulle öka motivationen att sortera. Avfall är ett så negativt laddat ord. 19

21 Man borde acceptera begagnade material mer. Det gör vi nog hemma mer än man gör det professionellt. Tegel och betong skulle kunna utnyttjas mycket bättre. Det är inget man gör om inte någon frågar efter det. Av miljöskäl skulle avfallshanteringen vara billigare. Det finns risk att avfall hamnar på fel plats, t ex dumpas i naturen. Det skulle finnas någon morot/belöning för dem som är bra på att hantera sitt avfall. T ex lägre faktura när man lämnar lite avfall till deponering totalt sett, eller när man sorterat bra en längre tid det är mer tanken än pengarna som är viktig, d v s en uppmuntran till alla som anstränger sig. Nu drabbas t ex även de som arbetar seriöst med avfallsfrågorna av deponiskatt. Miljö- och avfallsfrågorna borde få större företräde i utbildningarna i t ex byggbranschen. Det vore bra med grundforskning och utbildning på området utifrån ett mer innovativt perspektiv. Sorteringssystemen är ganska primitiva idag. Mycket avfall går till förbränning. Det saknas tillräckliga incitament för att styra över från förbränning till mera materialåtervinning. Det vore bättre om det gick att förbränna slaktavfall direkt utan att gå via benmjölsproduktion. Slaktavfallet skulle kunna användas för fjärrvärmeproduktion. Idealet skulle vara uppbyggnad av ett avfallsförbränningssystem där det är bättre betalt för material som har ett högt energiinnehåll. En energiinnehållsfaktor skulle kunna användas för det sorterade brännbara avfallet; Ju mindre m 3 bränsle som behövs för att få ut så många MW som möjligt desto bättre betalt borde avfallsleverantören få. Formel: MW m 3 = F Högre faktor (F), ger mera betalt. Man borde se återvinningsverksamhet mer ur ett industriellt perspektiv. Det finns utrymme för en helt ny, växande industribransch med avfall som kärnverksamhet. Samhället bör ta mindre ansvar för att öka kreativiteten och möjliggöra nya affärsidéer Samlade citat Ledningen har alltid varit med och då är det enkelt. Vi har valt ett spår och kör. Skall man vara bra får det kosta. En bra ordnad och strukturerad avfallshantering ger flyt i det övriga jobbet. Man måste våga prova olika modeller och göra avfallshanteringen så enkel som möjligt, då fungerar den bäst. Det saknas tillräckliga incitament för att styra över från förbränning till mera materialåtervinning. Det finns stor besvikelse över avfallsskatten. På det sätt den idag är fördelad fungerar den mer för att utjämna kostnaderna mellan olika avfallslag än en drivkraft till ökad sortering. Den drabbar alla och den gör att den ekonomiska vinsten (som är den starkaste drivkraften) rycks bort. 20

22 Förbättringar inom avfallshanteringen blev en naturlig del när vi började arbeta med miljöstyrning enligt ISO Avfallssortering är det miljöarbete där alla anställda kan bidra. Deponiförbud är ju så att säga tippens problem. Det är viktigt att inköparna har hela kedjan klar för sig. Dit kommer man nog inte om det inte kostar i avfallsledet. Samhället tar nog för mycket ansvar, vilket minskar kreativiteten och nya affärsidéer. Det borde finnas en lista på nätet med de avfallsbolag och transportörer som har tillstånd. Det borde finnas sökmöjligheter för att hitta bolag som har tillstånd att ta hand om olika typer av avfall. När kommer Naturvårdsverkets allmänna råd för verkstadsindustrins avfall? Jag läste ett utkast till rådet för flera år sedan, men har sedan inte sett något färdigt material. Vad hände med tanken eller förslaget om en nordisk avfallsbörs? 21

23 4. Slutsatser 4.1 Viktiga faktorer för ett bra avfallsarbete Gemensamma nämnare "framgångsreceptet" Olika förutsättningar kan sägas råda i de olika branscherna i studien. Det kan handla om lönsamheten i branschen, vilka kunderna är och vilka krav de ställer, avfallets egenskaper (dammande, luktande, skrymmande, kladdande, medför smittspridningsrisk), arbetsmiljön, utrymmesaspekterna mm. Likheterna i avfallsarbetet är ändå många. De flesta "goda exempel företagen" är stora eller medelstora och ingår i en koncern eller företagsgrupp. De flesta tycks, oavsett bransch, i första hand satsa på att få till stånd fungerande källsorterings- och återvinningslösningar och i andra hand satsa på avfallsminimering. En förklaring skulle kunna vara att källsortering är ett konkret arbete som kan engagera alla personalgrupper och som man snabbt kan se förändringar och resultat av. Avfallet är synligt och därför något man gärna ger sig på i inledningen av miljöledningsarbetet. Flera andra gemensamma nämnare kan också urskiljas för de företag som har en bra avfallshantering. Hos de som är framgångsrika finns ofta: intresserad och/eller drivande företagsledning eldsjälar kvalitets- och miljöledningssystem miljörelaterade kundkrav återkommande utbildning och/eller information till personalen. I undersökningen av olika drivkrafter för att få igång avfallsarbetet har det ofta varit andra drivkrafter än kundkrav som har framhållits av företagen. När frågan i stället har ställts om vad företagen idag ser som positivt med sin avfallslösning, framhålls ofta trovärdighet, image och goodwill, d v s kundrelationer. Bland de samhälleliga styrmedlen, verkar det i första hand vara deponiskatten som har haft betydelse. För företagen som har deltagit i undersökningen verkar branschöverenskommelser, de lokala investeringsstöden (LIP), miljötillsynskrav, arbetsmiljökrav eller villkor i tillstånd enligt miljöskyddslagstiftningen (berör i första hand verkstads- och livsmedelsindustrin) ha varit av liten eller ingen betydelse för att få igång ett systematiskt avfallsarbete. Det geografiska läget slår igenom i studien. Med undantag av Gävle finns inte något företag norr om Dalälven representerat. Om detta beror på att avfallshanteringen i norr inte uppfyller kriterierna i denna undersökning, eller om det beror på helt andra saker, har inte undersökts vidare i den här studien. 22

24 Företagsledningen Ledningens inställning är viktig. Ofta genomsyrar den verksamheten. Eldsjälar kan t ex sällan verka utan företagsledningens stöd. Företag som har en företagsledning med hög rättsmedvetenhet, som har god planering och framförhållning, samt avsätter ekonomiska och personella resurser har goda förutsättningar för ett kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart avfallsarbete. Eldsjälar Eldsjälar som brinner för en god miljö finns det många. Det visar undersökningen tydligt. Några i studien har konstaterat att det kanske är för många just inom avfallsområdet. Om avfallsfrågorna enbart drivs framåt genom eldsjälarnas idéer och initiativkraft riskerar företagen att hela arbetet avstannar om eldsjälen slutar. Ett system är mycket sårbart om det bygger på en entusiastisk eldsjäl i alla de olika rollerna som behövs i avfallsarbetet: siaren, som följer debatten, förutspår och känner av vad som är på gång eller kommer i framtiden utvecklaren, som ser förbättringsmöjligheter och levererar nya idéer katalysatorn, som får processer att starta upprätthållaren, som genom att motivera och puffa på övriga när de inte längre är så entusiastiska, ser till att påbörjade processer inte avstannar kontaktpersonen, som håller i kontakterna med konstruktörer, inköpare, underleverantörer, kunder, myndigheter och avfallsentreprenörer administratören, som kan lagstiftningen, för journaler och anteckningar, gör uppföljningar och sköter den externa avfallsrapporteringen informatören, som skriver i personaltidningen, lär upp nyanställda och redovisar uppnådda resultat. Miljörelaterade kundkrav Flera företag inom verkstadsindustrin uppger att utan miljöledningssystem skulle de få svårt att klara sig kvar på marknaden. Kunderna kräver att de har miljöledningssystem annars anlitar de någon annan. Inom bygg- och rivningsbranschen är det de beställare som t ex begär selektiv rivning och redovisning av vart avfallet tar vägen som bidrar till att de seriösa och miljösatsande företagen kan finnas kvar på marknaden. I livsmedelsbranschen är det bland annat vid upphandling inom den offentliga sektorn som man har märkt en efterfrågan av leverantörer med miljöledningssystem. Draghjälp och stöd I de kommuner som har väl utbyggd källsortering av hushållsavfallet har företagen haft nytta av detta vid införandet av källsortering i verksamheten. Dels finns vanan att sortera 23

25 och mycket kunskap redan hos personalen, men det ger också större tilltro till miljönyttan eftersom det visar att avfallsfrågorna hanteras konsekvent i hela samhället. Företagen i studien har ofta bra kontakter med det kommunala avfallsbolaget eller andra avfallsentreprenörer. Ofta finns ett fungerande samarbete, inte bara kring själva hämtandet och omhändertagandet av avfallet, utan avfallsbolagen fungerar även som stöd vid avfallsinventering, uppbyggnad av avfallssystem, utbildning och som källa till löpande information om lagstiftningsändringar och andra nyheter. Trots att det i många fall är tillsynsmyndigheter som har lämnat tips om företagen i studien och därför troligen har mycket god kännedom om deras avfallshantering så uppger få företag att man har haft stöd från sin tillsynsmyndighet vid uppbyggnaden av sin avfallslösning. 4.2 Kostnad eller intäkt Går det att motivera ett strukturerat avfallsarbete med källsortering och avfallsminimering genom att det är ekonomiskt fördelaktigt? Här går uppfattningarna mellan olika företag isär. Medan några säger sig ha tjänat stora pengar på sina avfallslösningar, hävdar andra att avfallsarbetet i stort sett bara medför extra kostnader. Några har överraskats av att det går att spara så mycket pengar. Trots detta har förvånansvärt få företag räknat efter vad hela deras avfallslösning kostar. De flesta har sammanställt de initiala investeringskostnaderna och vad transporten och behandlingen av avfallet kostar, men betydligt färre har uppgift om de totala årliga kostnaderna inklusive t ex interntransporter och personal. Det gör det svårt att bedöma vilken avfallslösning som ger både optimal kostnads- och miljöeffektivitet. Flera företag i undersökningen menar att deponiskatten är orättvis i den meningen att även de som arbetar med effektiv källsortering drabbas av skatten. Att man gör det i mindre utsträckning än om man inte hade sorterat alls, är en dålig tröst menar många eftersom sorteringen i sig är kostsam (personal, extra containrar och komprimatorer, interna transporter). 4.3 Ansvar och roller Alla, oavsett tillståndsplikt eller inte, som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd skall leva upp till de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel, bl a kretsloppsoch hushållningsprincipen (5 ). Detta berörs inte av något av företagen i studien. En slutsats av det kan vara att "goda exempel företagen" redan vid införandet av miljöbalken arbetade i enlighet med kraven i de allmänna hänsynsreglerna och därför inte kommenterar dem i undersökningen. En annan slutsats kan vara att de allmänna hänsynsreglerna inte tillämpas på grund av okunskap eller på grund av att de ännu inte har fått så stort genomslag hos företag och tillsynsmyndigheter. Företagen i undersökningen känner sitt ansvar för att avfallet hämtas av transportörer med tillstånd och sänds till "godkända mottagare". Några har uppgivit att de har ställt 24

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen. 1 Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning

Bilaga 4 Lagstiftning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 4 Lagstiftning

Läs mer

Vägledning om egenkontroll

Vägledning om egenkontroll Vägledning om egenkontroll Utsläpp till luft, stoft, buller och lukt Råvaror Material Produkter Energi Transporter Tjänster Avfall Material Produkter Energi Transporter Tjänster Utsläpp till mark och vatten

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

FEBRUARI 2019 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN. Referenslista över lagtext

FEBRUARI 2019 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN. Referenslista över lagtext FEBRUARI 2019 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Verksamhetens namn Verksamhetens adress Fastighetsbeteckning Organisationsnummer Kontaktperson/telefonnummer Bransch Antal anställda Inspektionsdag Närvarande vid

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

VafabMiljö - Våra anläggningar

VafabMiljö - Våra anläggningar VafabMiljö - Våra anläggningar Omhändertagna avfallsmängder Försäljning, Nm3/år (tusental) Biogas som fordonsbränsle!! 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 Publikt Sopbilar Bussar 3 000 2 000 1 000

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Öka återvinningen. Genom förbättrad resurs- och avfallshantering vid byggande

Öka återvinningen. Genom förbättrad resurs- och avfallshantering vid byggande Öka återvinningen Genom förbättrad resurs- och avfallshantering vid byggande Dags för mer hållbar hantering av bygg- och rivningsavfall Som första branschförening har Återvinningsindustriernas medlemmar

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning

Bilaga 5 Miljöbedömning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning

Läs mer

Informationsmöte Renhållningsordning

Informationsmöte Renhållningsordning Informationsmöte Renhållningsordning Renhållningsordningen består av renhållningsföreskrifter och en avfallsplan Samrådstid: 1 september till 15 oktober Renhållningsordning Riksdagen har beslutat att varje

Läs mer

OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER 2013-06-14 OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 1 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Avfallsplan

Avfallsplan Renhållningsordning Avfallsplan 2018-2022 Bilaga 1. Miljöbedömning Datum: 2018-04-20 1 Innehåll Bakgrund... 3 Bedömningsgrunder och avgränsning... 3 Alternativ... 5 Nollalternativ... 5 Planalternativ...

Läs mer

Inspektionschecklista BILAGA 4

Inspektionschecklista BILAGA 4 Inspektionschecklista BILAGA 4 Inspektionschecklistan som börjar på nästa blad kan om så önskas modifieras, punkter läggas till eller dras ifrån innan tillsynsbesöket. Ett skäl till en sådan modifiering

Läs mer

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; 2003-09-16 NFS 2004:X Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den XX 2004. Dessa allmänna råd ersätter tidigare allmänna råd (NFS 2001:22)

Läs mer

KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR ASKERSUND, HALLSBERG, LAXÅ, LEKEBERG

KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR ASKERSUND, HALLSBERG, LAXÅ, LEKEBERG KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR ASKERSUND, HALLSBERG, LAXÅ, LEKEBERG 2017-2020 FÖRORD Denna avfallsplan är framtagen av Sydnärkes kommunalförbund för alla medverkande kommuner i enlighet med 41 15 kap miljöbalken

Läs mer

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1 FT Riks 7 2011-10-21 1 ( 6) 2.1.1 Lagar och krav som berör miljöaspekterna i verksamheten Miljöbalken SFS 1998:808 senast ändrad, 2010:1052 med tillhörande förordningar och föreskrifter Miljöbalken är

Läs mer

MILJÖ. Ta vara på framtiden

MILJÖ. Ta vara på framtiden MILJÖ Ta vara på framtiden 2 Miljöarbete angår det mig? Svaret på den frågan är Ja! Det handlar om luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter och naturen vi vistas i. För oss som lever nu och för

Läs mer

Remissynpunkter RUFS 2050"

Remissynpunkter RUFS 2050 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Remissynpunkter RUFS 2050" Dnr: TRN 2016-0047 SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag i norra Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd,

Läs mer

Städning & Källsortering i kombination

Städning & Källsortering i kombination Städning & Källsortering i kombination en systemlösning för städtjänster och restprodukthantering från Sodexho och Ragn-Sells. Ragn-Sells och Sodexho gör gemensam sak Miljömedvetandet växer i vårt land.

Läs mer

Hantering av avfall i verksamheter

Hantering av avfall i verksamheter Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen informerar om Hantering av avfall i verksamheter Den här broschyren vänder sig till dig som hanterar avfall i din verksamhet. Informationen ger dig en kortfattad

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Vägledning i arbetet med egenkontroll

Vägledning i arbetet med egenkontroll Vägledning i arbetet med egenkontroll Här presenteras ett antal frågor som är anpassade till vad du som fastighetsägare bör tänka på och som kan vara en hjälp på vägen för införande av en egenkontroll.

Läs mer

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion Avfallsplan 2018-2022 för Eskilstuna kommun kortversion Beslutad av kommunfullmäktige 14 december 2017 Vår vision Året är 2022. I Eskilstuna arbetar vi aktivt med att minska mängden avfall. Begagnade produkter

Läs mer

BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER

BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER I denna bilaga presenteras aktiviteter för att uppnå målen i avfallsplanen. Syftet med aktiviteterna är bland annat att minska mängden avfall och att omhändertagandet

Läs mer

Avfall i verksamheter

Avfall i verksamheter Avfall i verksamheter Vellinge.se TYG PÅSE FÖREBYGGANDE RE FILL LOPPIS ÅTERANVÄNDA DEPONI MATERIALÅTERVINNA ENERGIÅTERVINNA Grafik: Sysav DEPONERING Reglerna på avfallsområdet är många och inte alltid

Läs mer

Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne

Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne www.miljosamverkanskane.se 17 december 2013 Al Salam IDP camp, El Fasher, North Darfur, Sudan - 35 000 invånare

Läs mer

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier Miljömål och handlingsplan för Önnestads folkhögskola Önnestads folkhögskolas miljömål syftar till att med människan i centrum bidra till en hållbar utveckling genom effektiv hushållning med resurser och

Läs mer

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt

Läs mer

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar.

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar. INFORMATION OM VERKSAMHETSAVFALL Innehållsförteckning Avfallshantering vid företag... 3 Avfall och avfallskod... 3 Verksamhetsavfall och hushållsavfall... 4 Verksamhetsutövaren... 4 Verksamhetsavfall...

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997 Copyright AB BEG. BILDELAR, Eftersom vi värnar om en renare värld i allt vi gör är pappret i broschyren miljömärkt med Svanen. Ensbovägen, Box 159, 581 02 Linköping, Telefon 013-31 50 80, Telefax 013-14

Läs mer

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Catarina Östlund Tel: 08-698 10 47 catarina.ostlund@naturvardsverket.se Konsekvensanalys 2005-09-22 Dnr 641-4711-05 Beskrivning och konsekvensanalys av förslag

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten Tekniska nämnden 2007 02 22 32 58 Tekniska nämndens arbetsutskott 2007 02 08 9 19 Kommunstyrelsen Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar Luleå kommun har

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007 Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 8/2007 Inledning Bakgrund Miljönämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalkens mål följs vid miljöskyddsobjekten

Läs mer

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter Egenkontroll enligt Miljöbalken Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter Ni styr Er verksamhet Syftet med denna vägledning är att presentera de krav som ställs på din verksamhet enligt miljöbalken

Läs mer

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 ELAVFALL Tillsynsprojekt våren 2010 Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 Sammanfattning Miljökontoret genomförde under våren 2010 ett tillsynsprojekt riktad

Läs mer

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning: Verksamhetens namn: Adress, postnummer och ort: Organisationsnummer:

Läs mer

MILJÖBALKENS KRAV PÅ EGENKONTROLL HUR BERÖR DET DIG?

MILJÖBALKENS KRAV PÅ EGENKONTROLL HUR BERÖR DET DIG? MILJÖBALKENS KRAV PÅ EGENKONTROLL HUR BERÖR DET DIG? 2009-02-27 INNEHÅLL Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt miljöarbete 2 Miljöbalken och de allmänna hänsynsreglerna 2 Alla är skyldiga att

Läs mer

Egenkontroll på U- anläggningar

Egenkontroll på U- anläggningar Egenkontroll på U- anläggningar I miljöbalken står det: Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande

Läs mer

Välkommen till NCC Recycling För en enklare sortering och återvinning

Välkommen till NCC Recycling För en enklare sortering och återvinning VÅR ÅTERVINNINGSGUIDE Välkommen till NCC Recycling För en enklare sortering och återvinning Kul att du har valt NCC Recycling Vi hoppas att du ska trivas med oss och våra tjänster. Vår ambition är att

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

HAMMARBY 19:4 Förbud att ta emot mer fluff

HAMMARBY 19:4 Förbud att ta emot mer fluff Miljö- och räddningstjänstnämnden Datum 1 (5) DELEGATIONSBESLUT Ulrika Palmblad 016-710 18 76 Vallby Svets & Smide AB Att: Åke Lönnfors Hammarby 1 635 07 ESKILSTUNA HAMMARBY 19:4 Förbud att ta emot mer

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; Utkom från trycket den 30

Läs mer

Datum: Kommunstyrelsen, Miljöskydd/Naturvård, Renhållning/Avfallshantering Systemskifte på avfallsområdet?

Datum: Kommunstyrelsen, Miljöskydd/Naturvård, Renhållning/Avfallshantering Systemskifte på avfallsområdet? Cirkulärnr: 1995:87 Diarienr: 1995:1122 Handläggare: Avdelning/sektion: Datum: 1995-04-10 Mottagare: Rubrik: Plan- och miljösektionen Kommunstyrelsen, Miljöskydd/Naturvård, Renhållning/Avfallshantering

Läs mer

Kommunal Avfallsplan

Kommunal Avfallsplan Kommunal Avfallsplan Populärversion Hudiksvall kommun Förenklad version som komplement till utställning Kommunstyrelsen har beslutat att ställa ut ett förslag till avfallsplan för granskning under fyra

Läs mer

Miljöpolicy Miljöpolicy

Miljöpolicy Miljöpolicy För Stage & EventLight är det naturligt som ett modernt företag att arbeta nära verksamheten för ett långsiktigt hållbart samhälle. Genom vårt miljöengagemang tar vi vårt delade ansvar för att kommande

Läs mer

Avfallsplan. För stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda

Avfallsplan. För stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda Avfallsplan För stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda 2017-2019 Uppdrag En avfallsplan som är kopplad till stadsdelsnämndens mål i budget har tagits fram för att på ett mer strukturerat sätt arbeta med

Läs mer

Förslag till AF-texter avseende avfallshantering i en byggentreprenad

Förslag till AF-texter avseende avfallshantering i en byggentreprenad Bilaga 9 Förslag till AF-texter avseende avfallshantering i en byggentreprenad Denna bilaga innehåller förslag till AF-texter för att uppfylla branschnorm. Föreslagna AF-texter ska anpassas till det aktuella

Läs mer

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare 1 Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare ÅI tillstyrker förslaget att verksamheter får ta ansvar för allt sitt avfall, dvs definitionen av

Läs mer

Riktlinjer för hantering av internt avfall

Riktlinjer för hantering av internt avfall Riktlinjer för hantering av internt avfall Antaget av kommunstyrelsen 2018-12-17 Ska revideras senast 2020-12-31 Ansvarig tjänsteman: Hållbarhetsstrateg 1 Bakgrund Nybro kommun har fastställt följande

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Tillsyn av avfallshantering pa miljö farliga verksamheter pröjektrappört

Tillsyn av avfallshantering pa miljö farliga verksamheter pröjektrappört Tillsyn av avfallshantering pa miljö farliga verksamheter 2017 - pröjektrappört Beslutad av styrgruppen för Miljösamverkan f 2018-01-25 Foto: Lars-Ingvar Björk Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund och

Läs mer

Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne

Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne www.miljosamverkanskane.se Affärsmodeller Olika verksamheter integreras med varandra för att dra nytta av

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD AVF VFALLSHANTERING hos verksamheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANERA RÄTT FRÅN BÖRJAN...SID 1 LAGSTIFTNING...SID 2 SORTERING AV AVFALL...SID 3 HUSHÅLLSAVFALL...SID 4 FARLIGT AVFALL...SID

Läs mer

Koncernkontoret Miljöledningsenheten

Koncernkontoret Miljöledningsenheten Koncernkontoret Miljöledningsenheten 2014-02-05 1 (8) Hållbar resursanvändning Riktlinjer för avfallsförebyggande arbete i 2014-2020 Postadress: 291 89 Kristianstad Besöksadress: J A Hedlunds väg Telefon

Läs mer

Byggsektorns betydande miljöaspekter

Byggsektorns betydande miljöaspekter Byggsektorns betydande miljöaspekter Per Lilliehorn Naturresurser 2 Ekosystem 3 1 Människors hälsa 4 Byggsektorn Tillverkning, försäljning och transport av byggmaterial Ca 90.000 Byggindustrin Ca 230.000

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

1. Förteckning över miljölagstiftning som berör oss samt hur vi tillämpar den

1. Förteckning över miljölagstiftning som berör oss samt hur vi tillämpar den 1. Förteckning över miljölagstiftning som berör oss samt hur vi tillämpar den Miljöbalken och författningar med stöd av miljöbalken uppdaterad Kapitel i Miljöbalken Förordning/Paragraf Hur uppfyller vi

Läs mer

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018) Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB (Rev. 2018) Innehåll Varför ett miljöledningssystem? 2 Miljöpolicy 2 Miljömål 3 Miljöprogram 4 Ledningens ansvar 11 Varför ett miljöledningssystem? Vårt miljöledningssystem

Läs mer

Checklista bygg- och rivningsavfall

Checklista bygg- och rivningsavfall BILAGA 4 Checklista vid inspektion av bygg- och rivningsavfall Checklista bygg- och rivningsavfall A. Allmänna uppgifter Kommun Datum 1. Ärendet avser: Rivning Ombyggnation 2. Fastighetsbeteckning 3. BN:s

Läs mer

Tillsyn över mekaniska verkstäder Trelleborgs kommun

Tillsyn över mekaniska verkstäder Trelleborgs kommun Tillsyn över mekaniska verkstäder Trelleborgs kommun MILJÖFÖRVALTNINGENS RAPPORT NR 4/2011 1 Bakgrund Miljönämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalkens mål följs vid miljöskyddsobjekten i Trelleborgs

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Farligt avfall från verksamheter

Farligt avfall från verksamheter Bygg & Miljö Farligt avfall från verksamheter Information och praktiska tips Foto: Mikael Ulvholt Den här informationsbroschyren vänder sig till dig som hanterar farligt avfall i din verksamhet. Här finns

Läs mer

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening Återvinningsindustrierna Svenska åkeriförbundet Svenska Järn & Metall- SRF Svensk skrothandlareföreningen Returpappersförening Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2001/5278/Kn Remissvar Naturvårdsverkets

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning Mottagningsregler Blåbergets avfallsanläggning Verksamheten Blåbergets avfallsanläggning drivs av Sundsvall Energi. Verksamheten består av sortering, mellanlagring, bränsleproduktion och deponering. Vi

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Chefsutbildning 13 april 2016 MARIANNE DALBRO MILJÖCONTROLLER, MILJÖREVISIONSLEDARE MARIANNE.DALBRO@GU.SE TEL: 031 786 1740 Ur dokumentet Roller, ansvar och befogenheter

Läs mer

Om kommunal avfallsplanering. för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef

Om kommunal avfallsplanering. för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef Om kommunal avfallsplanering för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef För varje kommun ska det finnas en renhållningsordning som ska antas av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen

Läs mer

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist 2007-03-26 Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist Sammanfattning Miljösamverkan Sverige - projektgrupp

Läs mer

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret Avfallshantering i verksamheter Linda Vikström Miljökontoret p Vilka sorteringskrav finns? p Verksamhets resp. hushålls? p Egen transport Vad är? Definition: Med avses varje föremål, ämne eller substans

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den 14 april 2004. NFS 2004:4 Utkom

Läs mer

Hållbar avfallshantering i kommunförvaltningen

Hållbar avfallshantering i kommunförvaltningen Hållbar avfallshantering i kommunförvaltningen Anvisning Diarienummer: Dokumentansvarig: Beslutad av: Ersätter tidigare beslut ---- Datum för beslut: 2017-09-11 KS2017/1066 Miljöstrateg Förvaltningsledningen

Läs mer

Information om krav på egenkontroll enligt miljöbalken

Information om krav på egenkontroll enligt miljöbalken 2009-01-30 1 (6) om krav på egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll Den som bedriver en verksamhet ska enligt miljöbalken planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter

Läs mer

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle

Läs mer

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Våra sju miljömål Universitetssjukhusets sju miljömål gäller under en tre års period. Varje division ska bryta ner dessa

Läs mer

5:e upplagan, januari 2012

5:e upplagan, januari 2012 5:e upplagan, januari 2012 Illustration: Erik Ciardi Avfallshantering vid företag Syftet med projektet är främst att genom tillsyn öka återvinningen av verksamhetsavfall och minska mängden avfall som hamnar

Läs mer

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall 14 december 2004 Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall Enkäten syftar främst till att utvärdera tillsynskampanjen som startade september 2004 men tar också upp några andra frågor i anslutning

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Avfall i verksamheter

Avfall i verksamheter Avfall i verksamheter Reglerna på avfallsområdet är många och inte alltid lätta att tyda. Trots det har du som verksamhetsutövare en skyldighet att känna till hur ditt avfall ska hanteras. Det finns flera

Läs mer

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION Chefsutbildning 18 maj 2016 ULLIKA LUNDGREN MILJÖCONTROLLER ULLIKA@GU.SE 031 786 9870 Ur dokumentet

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

mer med Förslag till nationellt miljömål.

mer med Förslag till nationellt miljömål. Bilaga 6 Uppföljning av föregående avfallsplan från år 2010 Detta är en uppföljning och utvärdering av föregående avfallsplan och avser utveckling till och med. Källa: Statistik från Sigtuna kommun och

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning Mottagningsregler Blåbergets avfallsanläggning Verksamheten Blåbergets avfallsanläggning drivs av Sundsvall Energi. Verksamheten består av sortering, mellanlagring, bränsleproduktion och deponering. På

Läs mer