System för tidrapportering och tidplanering. Projektdokumentation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "System för tidrapportering och tidplanering. Projektdokumentation"

Transkript

1 System för tidrapportering och tidplanering Projektdokumentation 3 maj 2002

2 Sammanfattning Detta är projektdokumentationen till projektet System för Tidrapportering & Tidplanering (SYTT). Arbetet utförs inom ramarna för kursen 2D1954 Programutvecklingsprojekt vid Institutionen för Numerisk Analys och Datalogi (NADA) vid Kungl. Tekniska Högskolan. Projektet omfattar förstudie, lösningsbeskrivning samt utveckling, testning och dokumentation av systemet. Uppdragsgivare är Henrik Artman, studierektor för IP-lab. Projektgruppen består av 7 personer med olika roller i projektet. Systemet är ämnat för IP-lab som är en avdelning på NADA där c:a 20 av Nadas totala c:a 100 doktorander arbetar. Bakgrund till uppdraget är studierektorns problem att ha översikt och statistik över doktorandernas institutionstjänstgöring, vilket förhindrar proaktivt arbete. Idag sker doktorandernas tidsrapportering manuellt och i slutet av året. Avdelningarna inom NADA har olika rutiner för doktorandernas planering och rapportering, dessutom skiljer sig rutinerna mellan olika lärare, kurser och doktorander. Den lösningsbeskrivning, iteration nr fyra, som presenteras i dokumentet bygger på inmatning av aktiviteter som kopplas till respektive kurs. Aktiviteter består av aktuellt moment (t.ex. föreläsning, övning, laboration, handledning), datum eller datumperiod, ev. beskrivning samt antal nedlagda timmar. Aktiviteter kan ha status av genomförd eller planerad, där de senare enkelt kan överföras när de har genomförts. Systemet klarar av obegränsat antal år. Användarna av systemet är indelade i tre roller beroende på användningsområde: Doktorand planera/genomföra aktiviteter, översikt över nedlagt/planerat arbete, historik Lärare Se och planera aktiviteter för sina egna kurser, se doktoranders beläggning Studierektor Administratör, översikt över doktorander och kurser, statistik, export av data Den tekniska lösningen kan konceptuellt beskrivas som en trelagers webbapplikation, med separation av datalagring (PostgreSQL), affärslogik (Java-servletts) och presentation/interaktion (JSP-sidor). Projektet har drivits som ett professionellt projekt med användarcentrerat fokus. Regelbunden kontakt med användare och uppdragsgivare har varit central för att arbeta fram ett flexibelt system som tillgodoser användarnas behov. Genom intervjuer, användartester och gruppens arbete har lösningen genomgått fyra olika iterationssteg, från skissförslag till körbar prototyp. Tidrapportering och projektavstämningar har skett kontinuerligt både internt inom gruppen och externt med uppdragsgivaren. Beslut och beslutsunderlag har varit tillgängliga för projektets medlemmar genom den löpande dokumentationen. En noggrann genomgång av tänkbara risker tidigt i projektet resulterade i att många problem har kunnat undvikas. Gruppens ambitionsnivå har dock lett till att arbetsbördan har varit genomgående hög. Till följd av kursens ramar och projektets omfattning sattes en prioriteringsordning i samråd med uppdragsgivaren. I utvecklingsfasen prioriterades bland annat export-funktionaliteten bort. Ett antal alternativa lösningar för att skapa en bra process för tidrapporteringen och tidplaneringen har presenterats. För den framtagna lösningen har ett par olika utvecklingsmöjligheter skisserats; implementation på övriga Nada, utöka målgruppen till att inkludera laborationsassistenter och gästföreläsare eller att omvandla systemet till ett sök- och bokningssystem för lärare och doktorander. 1

3 Innehållsförteckning 1 DOKUMENTSTATUS PROJEKTSTRUKTUR PROJEKTRAMAR PROJEKTGRUPP REFERENSGRUPP RESURSER PROJEKTAVSLUT PROJEKTGRUPPENS ÄGANDERÄTT PROBLEMBESKRIVNING BAKGRUND SYFTE ANVÄNDARE PROJEKTHISTORIK ÖVERSIKT ARBETSPRINCIPER ANVÄNDARCENTRERAT PROJEKTETS ARBETSFORM RESURSTÄNKANDE DOKUMENTATION UTVECKLING HISTORIK EXTERNA MÖTEN PRIORITERING RISK- OCH AVVIKELSEANALYS LÖSNINGSBESKRIVNING ÖVERSIKT TEKNISK LÖSNINGSBESKRIVNING GENERELLT DATORMILJÖ DESIGNPARAMETRAR FÖR TEKNISK LÖSNING TEKNISK LÖSNING TEKNISK PLATTFORM FUNKTIONSBESKRIVNING INLEDNING ANVÄNDARGRÄNSSNITT FRAMTIDA UTVECKLINGSMÖJLIGHETER

4 6.1 INLEDNING EJ IMPLEMENTERAD FUNKTIONALITET HJÄLPFUNKTIONALITET EXPORT HISTORIK RESURS UTVECKLINGSFÖRSLAG ALTERNATIVA LÖSNINGAR FÖRÄNDRADE RUTINER EXCEL FÄRDIG DATABASLÖSNING

5 1 Dokumentstatus Detta dokument är projektdokumentationen för System för Tidrapportering och Tidplanering, nedan kallat SYTT. Den totala dokumentationen är indelad i tre delar; användardokumentation, systemdokumentation och projektdokumentation. Användardokumentationen är en beskrivning och dokumentation av varje sida i gränssnittet och riktar sig till systemets framtida användare. Systemdokumentationen beskriver hur systemet är uppbyggt tekniskt sett och riktar sig till vidareutvecklare av systemet. Detta dokument utgör projektdokumentation och är en heltäckande presentation av projektet. Prototypen som presenteras i och med denna dokumentation är den 4:e iterationen och är en körbar prototyp av systemet i sin helhet. Arbetet med att ta fram prototypen har varit användarcentrerat i den mån att stor tyngdvikt har lagts på intervjuer och användartester. I den körbara prototypen ingår ej all utvecklad funktionalitet, de delar som har utlämnats p.g.a. resursbrist finns angivna i 6 Framtida utvecklingsmöjligheter. Senaste version av detta dokument samt övrig projektdokumentation finns tillgänglig från Version maj 2002 Dokumentets skapande Rättigheterna till detta dokument och tillhörande bilagor tillhör projektgruppen för SYTT. 4

6 2 Projektstruktur 2.1 Projektramar Detta projekt sker inom ramen för kursen 2D1954 Programutvecklingsprojekt, 4p, våren Kursen ges av Institutionen för Numerisk Analys och Datalogi (NADA) vid Kungl. Tekniska Högskolan (KTH) med Lars Kjelldahl, som lärare och kursansvarig. Lärarens roll i projektet har varit som övervakare och resurs i allmänna projektfrågor, med befogenhet att gripa in om projektet riskerar att misslyckas. Uppdragsgivare är Henrik Artman, studierektor vid IP-lab (NADA), Uppdragsgivarens roll i detta projekt var att definiera problem och mål samt att ansvara för, och utvärdera, effekten av systemets användning. Projektägare (i och med rollen som projektledare) är Petter Halman, med ansvar att säkerställa att projektet motsvarar uppdragsgivarens förväntningar. Hans befogenhet har varit att styra projektets inriktning, mål samt att hantera relationen till uppdragsgivaren. Till vilken grad projektet lyckats med sin uppgift avgörs av två olika instanser, där uppdragsgivarens utvärdering och uppföljning är den för projektgruppen primära. Projektet kommer även bedömas ur ett kursperspektiv av en utvärderingskommitté, med befogenhet att kräva kompletterande arbete innan gruppen godkännes på kursen. 2.2 Projektgrupp Projektledare Petter Hallman (PH) har innehaft uppgiften att skapa förutsättningar för projektgruppen att nå sina mål. Han ansvarade för att planera och följa upp projektgruppens arbete samt att projektet genomfördes inom ramarna för tid och resurser. Dokumentation & Administration MariAnne Ygberg (MY) har innehaft ansvar för dokumentationens utformning och innehåll samt att nödvändig information och resurser funnits tillgänglig(a) under projektets gång. Användare/Gränssnitt Kerstin Lindbergson (KL) och Magnus Schylström (MS) har innehaft ansvar för användarstudier samt utformning och programmering av gränssnitt. Teknik Matherey Bracamonte Nunez (MBN), Per-Henrik Stenlund (PHS) och Tham Ngoc Minh (TNM) har innehaft ansvar för systemets inre struktur och uppbyggnad. 5

7 2.3 Referensgrupp Referensgruppen har varit rådgivande avseende systemets funktionella innehåll samt kommande användning. De gav råd och förslag till systemets utformning inom ramen för kravbeskrivning. Deras deltagande gav dessutom en successivt förankring för projektet på NADA. Medlemmar: Ann Lantz, lärare Viggo Kann, studierektor Maria Normark, doktorand Anders Hedman, doktorand Serafim Dahl, lärare 2.4 Resurser Då projektet är en del i en kurs omfattande 4 högskolepoäng antogs varje projektmedlem arbeta motsvarande fyra heltidsveckor. Totalt förfogade alltså projektet över cirka 1100 timmar, fördelat på 7 personer á160 timmar. Den 3 maj har drygt1200 timmar utnyttjats, då kvarstår presentation av projekt och viss finslipning. Projektgruppen har haft tillgång till utvecklingsmiljö i UNIX genom Nadas terminalsalar. Mac-datorer fanns tillgängliga för arbete med grafisk design och dokumentation. En projektplats fanns tillgänglig under afs/nada.kth.se/misc/projects/proj02/sytt med tillhörande webbplats 2.5 Projektavslut Projektet avslutas i samband med kursens slut, innan dess ska ett antal delmål uppnåtts. Det första delmålet var inlämnandet av den preliminära specifikationen. Därefter följde färdigställandet av specifikationen vilket bestod av systemdesign (logik, informationsflöden och datastruktur) och användartest. Nästa steg var produktion, testning samt dokumentation som avslutas i och med en förhandspresentation av projektet den 3 maj. Slutpresentation hålls den 7 maj. Projektet avslutas efter att dessa presentationer och en utvärdering har genomförts. En eventuell fortsättning, i syfte att färdigställa ett driftbart system, sker utanför kursen, t.ex. som sommararbete för någon gruppmedlem. 2.6 Projektgruppens äganderätt Allt resultat från projektet, exempelvis skisser, systemdesign, källkod och dokumentation, tillhör projektgruppen. Nada har rätt att, för icke-kommersiellt bruk, använda och vidareutveckla systemet. Projektmedlemmarna har envar rätt att, på valfritt sätt, efter projektets slut använda resultatet så som de önskar. Detta gäller projektet i sin helhet, om annat inte tydligt uttrycks. 6

8 3 Problembeskrivning 3.1 Bakgrund NADA Uppdragsgivare är Henrik Artman på IP-lab (The Interaction and Presentation Laboratory), en avdelning på institutionen för numerisk analys och datalogi vid KTH, Nada. Nada ansvarar för forskning och undervisning vid KTH och Stockholms universitet (SU) i de akademiska ämnena datalogi, människa-datorinteraktion, numerisk analys, medieteknik och grafisk produktion. På Nada arbetar bland andra studierektorer, lärare och doktorander. Totalt finns det c:a 100 doktorander, varav c:a 20 arbetar på IP-lab. Doktorandernas arbetssituation Nadas doktorander har en undervisningsplikt på 10-20% av sin arbetstid. Undervisningen kan bedrivas under olika former och i olika roller. Den indelning som finns är; föreläsningar, övningar, laborationer, kursassistent, handledning, tentamensrättning och övrigt. För dessa moment finns standardförberedelsetid angiven, t.ex. 2 förberedelsetimmar per föreläsningstimme. Det finns ingen begränsning av hur många kurser en doktorand medverkar i eller av hur många doktorander som medverkar i varje kurs. Tidrapportering och planering Ansvaret för planeringen av undervisningen är uppdelat. Det är vanligen den kursansvarige som kontaktar en doktorand med en förfrågan om undervisningshjälp. Studierektorn ansvarar för bemanning och överblick. Den tid doktoranderna arbetar ska rapporteras in till administrationen, vilket sker manuellt genom pappersblanketter, som doktoranderna själva ansvarar för att sammanställa korrekt. I dagens läge har IP-lab och resterande Nada avsevärt olika rutiner gällande doktorandernas tidrapportering. På IP-lab redovisar doktoranderna sin tid till administratör i slutet av läsåret. Eventuellt notifieras studierektorn. Ofta resulterar sammanställningen i ett underskott för doktoranderna. I dagens läge sker ingen kontroll av det som doktoranderna rapporterar, då lärarna inte tar någon aktiv del i denna process. Datumangivelser redovisas inte, även om intresse för detta kan finnas i framtiden. På resten av Nada är kravet på kontroll och planering större. I början av terminen planerar lärarna sina kurser gällande timmar och datum, efter att ha diskuterat med doktoranderna. Lärarna anger dessutom vilken förberedelsetid de olika momenten får ta, om det avviker från standardförberedelsetiden. Om doktoranderna använder sig av mer tid räknas denna inte som arbetstid. Doktoranderna har även planeringssamtal med studierektorn för att strukturera den kommande terminen. Doktorandernas timrapporter sammanställs i slutet av året av studierektorn. Om doktoranderna inte fullgör sin arbetsplikt adderas underskottet till nästa års arbetstimmar. Motsvarande gäller för de fall då doktoranden överskrider de antal timmar som krävs, då subtraheras nästa års timmar med överskottet. 7

9 3.2 Syfte Projektet hade till syfte att lösa de problem som finns i dagens process för tidrapportering på IP-lab. Huvudproblem: Alla doktorandens timmar blir inte redovisade, vilket leder till frustration hos doktoranden. Orsaken till problemet torde vara att redovisningsmetoden är bristfällig. Doktoranderna skriver inte ned alla sina timmar omedelbart och glömmer sedan bort hur många timmar hon/han har lagt ned. Doktoranden har heller inte möjlighet att se en översikt över sina timmar. Det finns ingen kontroll på doktorandens arbetsinsats, studierektorn vet inte vilka timmar som redovisas och först i efterhand uppmärksammas eventuellt över/underutnyttjande av doktoranderna. Det saknas även möjlighet att se en översikt över doktorandernas arbetsinsats per kurs. Då allt sker manuellt blir det en omfattande mängd pappersarbete, speciellt för studierektorn. Avsaknaden av statistik innebär att planeringen avsevärt försvåras. 3.3 Användare De presumtiva användarna till systemet kan indelas i tre kategorier: doktorander, lärare/handledare och studierektorer. Användningen av systemet kommer skilja sig från individ till individ, men efter åtskilliga intervjuer av presumtiva användare identifierades en viss konsensus inom de olika kategorierna av användare, trots individuella skillnader. Användarna är inom gruppen relativt eniga om vilka funktioner och behörigheter man har behov av. Gemensamt för de olika användarrollerna är att de kan antas ha god kunskap om datorer och vara relativt erfarna användare av system med webbaserade gränssnitt, varför ingen särskild hänsyn har tagits till mindre datorvana användare. Intervjuer av användare gav intrycket att den tidsrapportering som görs idag skiljer sig mycket åt mellan de olika avdelningarna på Nada. På vissa avdelningar var det studierektorn som tillsammans med doktoranden bestämde hur dennes instutitionstjänstgöring skulle läggas upp över året, varefter studierektorn la in dessa timmar åt doktoranden. Det kunde också vara så att lärare planerade timmar för doktoranderna och sedan rapporterade genomförda doktorandtimmar till studierektorn vid kursens slut. Ett tredje sätt var att doktoranden själv la in sina planerade och genomförda timmar. Intervjuerna gav intrycket att doktorandernas redovisning av timmar gjordes med låg frekvens och att många doktorander även missade timmar, eftersom de glömde att rapportera dem. Ett av syftena med vårt system är att råda bot på detta problem. För att få doktoranderna, lärarna och studierektorerna på Nada att använda tidrapporteringssystemet var det till viss mån tvunget att anpassas, så att det är flexibelt nog att tillåta att doktorandernas instutitionstjänstgöringstimmar rapporteras enligt den praxis som finns på respektive avdelning idag. Systemet har emellertid gjorts mer lättöverskådligt och lättanvänt än nuvarande tidsrapporteringssystem för att på så sätt främja användningen av det. Under intervjuerna framkom det att en av de viktigaste aspekterna för doktorander är att det 8

10 snabbt går att rapportera in timmar till systemet. Som följd av detta har genvägar lagts till, för att möjliggöra snabb inmatning av tjänstgjorda timmar. En typisk användningssituation är en anställd som, när man sitter framför datorn på sitt rum, passar på att rapportera in timmar till systemet. 4 Projekthistorik 4.1 Översikt Projektet har drivits som ett professionellt projekt med speciellt användarcentrerat fokus. Genom hela processen har förbrukningen av resurser planerats och rapporteras. Regelbunden kontakt med användare och uppdragsgivare har varit central för att arbeta fram ett system som tillgodoser användarnas behov. Under projektet har dokumentation kontinuerligt skett, eftersom beslut och beslutsunderlag ska vara tillgängliga för projektets medlemmar och i och med projektdokumentationen, användarhandledningen och systemdokumentation även för utomstående. Genom intervjuer, användartester och gruppens arbete har lösningen genomgått fyra olika iterationssteg, från skissförslag till körbar prototyp. Kursens ramar gav en resursbegränsning vilket innebar att en del funktioner bortprioriteras till implementeringssteget i systemet. En noggrann genomgång av tänkbara risker i ett tidigt skede i projektet ledde till att många problem har kunnat undvikas. Gruppens ambitionsnivå har dock lett till att arbetsbördan har varit genomgående hög, vilket tillsammans med sjukdom varit orsak till att tidsplanen förskjutits. Effekten av detta har kunnat begränsas av de två buffertveckor som var inplanerade i slutet. 4.2 Arbetsprinciper Användarcentrerat En viktig del i detta projekt var att fastställa arbetssättet idag och behovet av olika funktioner i ett tidrapporteringssystem. Då systemets fortlevande beror på användarnas framtida uppfattning, betraktades förstudie och användartester som centrala i projektet. Uppdragsgivarens inställning tolkades som att huvudproblematiken var att ta fram ett system och ett användargränssnitt som kan användas som stöd för att förbättra doktorandernas tidsoch planeringsprocess. Det färdiga systemet ska vara så pass attraktivt att användarna övertygas om dess överlägsenhet, det ska inte vara ett kompromissystem mellan de olika arbetsätten idag Projektets arbetsform Detta projekt har inneburit en möjlighet att få en närmare kontakt med verkligheten, att lära sig hur man arbetar ute på företag. För att ta vara på denna möjlighet har projektet drivits på ett sätt som liknar ett professionellt arbetssätt, endast med de begränsningar som är oundvikliga då projektet ligger inom ramarna för en kurs. Projektet har drivits på traditionellt vis, med projektledare, arbetsgrupper och ansvarsfördelning. Upprepade iterationer av systemet hr skett, där förbättringar skett efter bl.a. användartester. Projektet har strukturerats genom olika styrdokument. Mer ovanliga projektformer, som PPS och extreme programmig har inte använts. 9

11 4.2.3 Resurstänkande Tidigt i projektet introducerades fokus på resurser. Kontinuerligt under projektet har medlemmarna rapporterat sitt arbete, både gällande tid och gällande område. Tidrapportering har haft till syfte att kunna fördela resurser så att ingen person får för hög arbetsbörda. En tidsplan arbetades fram i och med den preliminära specifikationen, där hänsyn togs till det totala antalet tillgängliga timmar, redan förbrukade timmar och gruppmedlemmarnas möjlighet att arbeta under våren Dokumentation Dokumentationen får en speciell vikt för ett projekt av detta slag. Detta beror dels p.g.a. dess användarcentrerade natur, dels på att dokumentationen är det resultat som uppdragsgivaren har att utgå ifrån om han vill låta utveckla den körbara prototypen till en färdig lösning att implementeras på Nada. Till följd av detta har projektets medlemmar kontinuerligt dokumenterat viktiga faser, beslut och möten. Dokumentationen har även betydelse för projektets medlemmar, eftersom det är viktigt att de skilda grupper som medlemmarna har delats in har en gemensam bild av användargränssnitt och funktionalitet. 4.3 Utveckling Under projektet har systemet, och därmed användargränssnittet, genomgått följande iterationer: 1. Lösningsförslag/skiss (idénivå) Den första skissen arbetades fram efter intervju med uppdragsgivare och ide- och arbetsmöte inom gruppen. 2. Prototyp 1 Ett urval ur de tre olika användargrupperna intervjuades varefter ett komplett användargränssnitt på papper tillsammans med en beskrivning av funktionaliteten presenterades för uppdragsgivaren i den preliminära specifikationen. 3. Prototyp 2 Användartest genomfördes varefter funktionaliteten och användargränssnittets design fastställdes. Systemdesign för hela systemet togs fram. 4. Prototyp 3 En körbar prototyp av det färdiga systemet har tagits fram, med vissa gränssnittsförbättringar. 4.4 Historik Som tidigare beskrivet under Resurstänkande har projektgruppens medlemmar kontinuerligt rapporterat arbetsuppgifter och tid. I denna avdelning har hur projektet bedrivits följts upp, hur mycket och vilket arbete som har genomförts under olika perioder och hur mycket resurser olika faser av projektet har tagit. Den tidsplan som togs fram i och med den preliminära specifikationen har blivit förskjuten av orsaker som nämns i 4.7 Risk- och avvikelseanalys, men effekterna av detta har kunnat begränsas eftersom tidsplanen medvetet var planerad för ett högt tempo med två buffertveckor inlagda i slutet. Resursförbrukningen har i stort följt planen. 10

12 Resursförbrukning per projektfas Antalet timmar per fas i projektet hr beräknats för att kunna följa upp hur väl den beräknade resursförbrukningen stämde. Planeringen stämde mycket bra för samtliga områden förutom programmeringen, som där förbrukningen översteg den planerade. Förstudie & Specifikation 350 Användartester 25 Dokumentation 100 Systemutveckling Systemdesign 70 Användargränssnitt/test (html och jsp) 235 Logikprogrammering/test (databas och servlets) 430 Presentation & Projektavslut 45 Övrigt 25 Veckoöversikt Aktiviteter Antal h v6 v7 v8 v9 v10 Förstudie 110 Uppstart Intervjuer Design & Lösningsskiss 160 Första skiss Prototyp nr 1 Proof-of-concept (tekniklösning) Dokumentation 80 Prel. Specifikation Summa planerat 350 Vecka 6 7 Uppstart av projekt. Första skiss av lösning. Resursförbrukning c:a 55 timmar Vecka 8 10 Användarintervjuer och informationsinsamlande. Förbättring av lösningsförslag till prototyp1. Proof-of-concept (tekniklösning) och funktionsbeskrivningar klara. Dokumentation specifikationen. Resursförbrukning c:a 255 h. 11

13 Aktiviteter Antal h v11 v12 v13 v14 v15 v16 v17 v18 v19 Användargränssnitt 25 Användartest av prototyp Systemdesign 70 Systemdesign & datastruktur Logikdesign/informationsflöde Användargränssnitt 235 Programmera gränssnitt (html) Programmera gränssnitt (jsp/java) Teknikutveckling 430 Sätta upp databas Logik/Servletts Sluttest & buggfix Produktionsavslutning Dokumentation Användarhandledning Systemdokumentation Projektdokumentation Övrigt Presentation & Projektavslut Avstämning 25 Summa planerat 930 Vecka 11 Systemdesign. Datastruktur och dataflöde. Användartest, utvärdering och förbättring av prototyp=> prototyp 2 Fastställande av specifikation. Påbörjad htmlkodning. Resursförbrukning c:a 75 h. Vecka12-14 Kodning/produktion Html färdigställdes. Kodning av databas och javascript. Påbörjad servlet- och jspkodning. Resursförbrukning c:a 170 h. Vecka 15 Kodning av databas javascript och servlets. Påbörjad slutdokumentation, användarhandledning. Resursförbrukning c:a 75 h. Vecka 16 Kodning av jsp och servlets. Användardokumentationen slutfördes och projektdokumentationen påbörjades. Resursförbrukning c:a 120 h. Vecka 17 Kodning jsp och servlets. Systemdokumentationen färdigställdes. 12

14 Projektdokumentation. Resursförbrukning c:a 195 Vecka 18 DEADLINE, skapa presentation Testning av systemet. Skapa presentation Finslip på dokumentation. Förhandsvisning av projektet. Resursförbrukning c:a 310 h Vecka 19 Slutpresentation Utvärdering 4.5 Externa möten Under projektets gång har, förutom de interna mötena inom gruppen, en rad externa intervjuer genomförts. Listan nedan anger detaljer för intervjuerna och uppgifter om i vilket skede i projektet de skett. Datum & person Befattning Ämne Underlag till första skissen 7/2 Henrik Artman Studierektor Första mötet med uppdragsgivare Underlag för prototyp 1 20/2 Viggo Kann Studierektor Genomgång systemskisser, NADAs rutiner, arbetssätt 22/2 Henrik Artman Studierektor Genomgång systemskisser, NADAs rutiner 26/2 Jonas Sjöberg Doktorand Genomgång systemskisser, arbetsätt, funktionalitet 26/2 Maria Normark Doktorand Genomgång systemskisser, arbetsätt, funktionalitet 27/2 Minna Räsänen Doktorand Genomgång systemskisser, arbetsätt, funktionalitet 27/2 Serafim Dahl Lärare Genomgång systemskisser, arbetsätt, funktionalitet 27/2 Henrik Eriksson Lärare Genomgång systemskisser, arbetsätt, funktionalitet 1/3 Anders Hedman Doktorand Genomgång systemskisser, arbetsätt, funktionalitet 6/3 Ann Lantz Lärare Genomgång systemskisser, arbetsätt, funktionalitet Underlag för prototyp 2 6/3 Henrik Artman Studierektor Genomgång prototyp 1 arbetssätt på Nada 8/3 Viggo Kann Studierektor Genomgång prototyp 1, allmänt om systemet 11/3 Anders Hedman Doktorand Användartest/intervju prototyp 1 11/3 Maria Normark Doktorand Användartest/intervju prototyp 1 11/3 Henrik Eriksson Lärare Användartest/intervju prototyp 1 13/3 Eva-Lotta Salnäs Doktorand Användartest/intervju prototyp 1 13/3 Ann Lantz Lärare Användartest/intervju prototyp 1 15/3 Henrik Artman Studierektor Genomgång av prel. spec. Prioritering 22/3 Lars Kjelldahl Kursansvarig Statusmöte 17/4 Ola Knutsson Doktorand Diskussion om dokumentation 18/4 Kerstin Severinson Professor Presentation av systemet och projektet 22/4 Henrik Artman Studierektor Statusrapport, genomgång av projektets sista 2 v. 13

15 4.6 Prioritering Projektet har haft som mål att skapa en funktionell prototyp som uppfyller så stor del av kravspecifikationen som möjligt. Detta var dock begränsat av de resurser i form av tidsperiod och antal timmar som fanns. Prioritering i projektet handlar om förhållandet mellan tid, funktionalitet och tillgängliga resurser. Tidsperioden sätts av kurskraven, med projektpresentation första veckan i maj. De tillgängliga resurserna bestäms av kursens omfattning, vilket beskrivs i 2.4 Resurser. Då både resurser och tidsperiod är låsta har kraven på funktionalitet anpassats för att inte ha orimliga förväntningar på projektets resultat. Funktioner Tid Resurser Efter systemdesignens färdigställande prioriterades funktioner i samarbete med uppdragsgivaren. På grund av att teknikansvarigas sjukdom samföll med projektledarens frånvaro kommer prototypen vara lite längre från driftsklar än planerat, men den kommer att uppfylla uppdragsgivarens krav, d.v.s. en körbar prototyp där buggar är tillåtna. 4.7 Risk- och avvikelseanalys I och med den preliminära specifikationen identifierades ett antal riskområden för projektet. Dessa områden diskuterades i projektgruppen för att finna hur hög sannolikheten var att problemet skulle inträffa och vilken effekt det i sådana fall skulle ha på projektet. Förslag på lösningar och sätt att eliminera, eller åtminstone reducera, riskerna undersöktes och diskuterades. Merparten av de identifierade problemen har inte drabbat projektet, till stor del beroende på att åtgärder för att förhindra dess uppkomst sattes in på ett tidigt stadium. Arbetsfördelning, datastruktur och ändringshantering betraktades t.ex. kunna leda till problem för projektets utförande, men en väl planerad projektstruktur innebar att detta kunde undvikas. Arbetsfördelningen definierades tydligt och för att områden inte skulle försummas har kontakterna mellan projektledaren och de olika grupperna samt dessa sinsemellan varit intensiv. En detaljerad systemdesign utvecklades vilket underlättade frågor rörande datastrukturen och ändringshanteringen. Farhågorna om för hög arbetsbörda har visat sig befogade, vilket beror på den höga ambitionsnivå projektgruppen har haft. Detta tillsammans med att teknikansvarigs sjukdom sammanföll med projektledarens frånvaro har lett till att viss funktionalitet inte har kunnat implementeras i systemet. 14

16 5 Lösningsbeskrivning 5.1 Översikt Det beskrivna lösningsförslaget (prototypen) är en fjärde och för projektgruppen sista iteration av systemet. Eventuell utökad funktionalitet finns beskriven nedan i avsnitt 6 Framtida utvecklingsmöjligheter. Den tekniska lösningen har valts utifrån ett antal parametrar där de tre avgörande var typ av system, projektgruppens kompetens samt flexibilitet i utveckling och drift. Lösningen bygger på en tre-lagersmodell av presentation, logik och datalagring. Prototypen erbjuder olika funktionalitet för de tre olika användarrollerna, doktorander, lärare och studierektorer. Doktoranden kan rapportera, planera och få en översikt av sina timmar totalt och per kurs. Läraren kan få en översikt över doktorandernas arbetsinsats på hans/hennes kurser och planera doktorandtimmar. Studierektorn har samma funktionalitet som läraren i de fall hon/han undervisar, men administrerar även hela systemet. Den viktigaste aspekten för studierektorn är att han/hon får en heltäckande översikt över doktorandernas arbete på avdelningen. 5.2 Teknisk lösningsbeskrivning Generellt Att i mjukvaruutvecklingsprojekt göra riktiga teknikval kan ibland vara skillnaden mellan att ro projektet i hamn eller att fastna någonstans på vägen. Teknikvalet har inte bara att göra med att hitta optimal teknik/prestanda, utan beror även av designparametrar som gruppmedlemmarnas kunskapsområde, beställarens önskemål och kostnader förknippade med olika val Datormiljö Systemdrift sköts av Nada/Systemgruppen vilka har kompetens och utrustning för de flesta standardlösningar. Traditionellt använder NADA mycket Unix-baserade system och programvaror. Då systemet är webbaserat ställs inga specifika krav på klientprogramvaror. Serverprogramvara är av standardtyp och innebär ej nya licenskostnader för Nada. Inga speciella krav på hastighet ställdes, annat än det rent användarmässigt bör gå snabbt att ladda sidor. Då systemet mestadels används från NADAs datorer är internetanslutningens kapacitet och driftsäkerhet inget problem. Nadas personal använder Mac, Unix och/eller PC. Systemet bör i framtiden fungera för de vanliga webbläsarna (Netscape & Internet Explorer) i rimligt nya versioner. Med tanke på att systemet varken innehåller känslig eller kritisk information är kraven på säkerhet låga och kraven på driftsäkerhet normala Designparametrar för teknisk lösning Beställarens önskemål. Beställaren vill se ett tidsplanerings- och rapporteringssystem som man kan nå via webbgränssnitt. 15

17 Systemets funktion. Mängden av, samt karaktären på, den information som skall behandlas i applikationen är sådan att det var lämpligt att använda en databas för lagring. Tillgängliga plattformar. Det finns i princip två plattformar som systemgruppen på Nada tillhandahåller/rekommenderar vilka båda utnyttjar PostgreSQL som databasmotor. Den ena bygger på PHP för att klara programlogiken, i den andra används Java (JSP och/eller Servlets). Tillgänglig kompetens. Projektets medlemmar har alla kännedom om utveckling i Java. Viss erfarenhet av utveckling av webbapplikationer med Java servletts och JSP finns även inom gruppen. PHP kunskaperna är begränsade. Organisation. Möjlighet att fördela programmeringsarbetet i front-end (presentation) respektive back-end (logik/datalagring) var önskvärt. De strikta tidsramarna medförde att produktionen var tvungen att utföras som ett antal parallella processer Teknisk lösning Den tekniska lösningen är indelad enligt nedanstående konceptuella 3-lager modell. Presentation/Interaktion JSP-sidor Logik Java Servlets Datalagring SQL Lösningen bygger på utnyttjandet av en ensam databas för lagring av data. Dataåtkomst sköts av logikkomponenterna. All presentation och interaktion sker i presentationslagret som utbyter data med logikkomponenterna. För att kunna använda sig av en parallell utveckling av komponenter, oberoende av övriga komponenter, utvecklades en grundläggande, väl utformad systemdesign. I denna specificeras även utformningen av gränssnitt mellan de olika komponenterna. Det finns i stort sett en JSP-sida per användarsida, dock genereras vissa JSP-sidor från en och samma servlett. Det finns ett antal specifika servletts som genererar vanligt återkommande element i gränssnittet, exempel på detta är drop-down-menyer. 16

18 5.2.5 Teknisk plattform Den tekniska plattformen som använts under utvecklingen bygger på fria programvaror som redan idag används vid NADA. Detta med avsikten att underlätta implementation och driftsättning. Den avdelning vid NADA som skulle ansvara för en eventuell drift är Systemgruppen, vilka själva använder en liknande plattform. Då alla komponenter utformats enligt standardförfarande är systemet i princip plattformsoberoende. PostgreSQL 7.0 har använts som databasmotor. Kommunikationen med databasen sker via JDBC 2.0 vilket finns tillgängligt från och med JDK 1.2. Tomcat 4.0 har använts som webbserver då den klarar både JSP- och Servlet-teknologi. Logik- och presentationskomponenter bygger på Java 2 Platform Enterprise Edition (J2EE). För kompilering och exekvering av javakod används J2EE SDK 1.3 och Java 2 Platform SDK

19 5.3 Funktionsbeskrivning Inledning Projektet har lett fram till ett tidrapporteringssystem för doktorandernas Gru-tjänst (Gru står för grundutbildning) med utvidgad funktionalitet för planering och administration. Tidrapporteringssystem har olika användningsområden för olika användargrupper, vilka utgörs av doktorander, lärare och studierektorer. Det finns planeringsmöjligheter, men systemet är ej utformat som ett meddelandesystem eller bokningssystem. Det är därför viktigt att kommunikation mellan lärare och doktorand sker innan timmar planeras. Systemet ger en överblick över doktorandernas arbetsinsats under såväl innevarande år som tidigare år, användaren kan välja att se uppgifter för ett annat läsår. För att betona den skilda funktionaliteten för olika användare beskrivs de var för sig. 18

20 Doktorand En doktorand kan med detta system regelbundet rapportera sin arbetsinsats inom grundutbildningen, vilket innebär att systemet ersätter den tidigare manuella processen för rapportering av doktorandernas arbete. Doktoranden rapporterar hur många timmar, vilken arbetsuppgift och inom ramarna för vilken kurs arbetat har utförts. På samma sätt som doktoranderna rapporterar sitt arbete går det också att planera arbete för att få en bättre överblick över hur arbetsbördan är fördelad under terminen och veta var luckor finns. Doktoranden kan se hur mycket han/hon arbetat, hur mycket som är planerat och hur mycket som är kvar att göra utifrån sitt tjänståtagande. Systemet är flexibelt uppbyggt så det finns inget krav på att redovisning av en timme måste föregås av planering av denna timme, vilket innebär att planeringsdelen är helt frivillig. Flexibiliteten hos tidrapporteringssystemet medför även att det finns flera olika sätt att redovisa sina timmar. Sitemap Denna sitemap beskriver hur sidorna i gränssnittet förhåller sig till varandra. De rutor som är streckade står för sidor som inte är implementerade i dagens system. Inloggning Startsida Historik Pop-up Addera aktivitet Kurs Mina uppgifter Resurs Pop-up Ändra aktivitet Pop-up Add. aktivitet från kurs Pop-up Överför aktivitet 19

21 Lärare För lärarna är detta inte ett rapporteringssystem utan erbjuder en möjlighet att få en överblick över doktorandernas arbetsinsats på en kurs. Läraren kan enkelt se vad som hänt hittills och, i den mån planering skett, vad som kommer att ske framöver. Det doktoranderna planerat markeras med en stjärna på lärarens sida för att uppmärksamma honom/henne. Läraren kan även planera in timmar för doktoranden. Sitemap Denna sitemap beskriver hur sidorna i gränssnittet förhåller sig till varandra. De rutor som är streckade står för sidor som inte är implementerade i dagens system. Inloggning Startsida Resurs Mina uppgifter Doktorand Kurs Pop-up Plan. aktivitet för doktorand 20

22 Studierektor I många fall är en studierektor även lärare varför beskrivningen ovan kan gälla för honom/henne också. Utöver detta sköter studierektorn den administrativa sidan av systemet. Studierektorn kan skapa och redigera användare, kurser och läsår. Tidsrapporteringssystemet ger studierektorn en överblick över samtliga doktoranders arbete. Sitemap Denna sitemap beskriver hur sidorna i gränssnittet förhåller sig till varandra. De rutor som är streckade står för sidor som inte är implementerade i dagens system. Inloggning Startsida Resurs Användaradm Läsårsadm Kurs-adm Doktorand Lärare Kurs Variabler Kurs Doktorand Pop-up Plan. Akt. För dokt. 21

23 5.3.2 Användargränssnitt Ett antal sidor ur gränssnittet har valts ut för att på ett tydligt sätt åskadliggöra tidrapporteringssystemet. Först presenteras ett förtydligande av några för systemet centrala termer. Moment De olika arbetsuppgifter en doktorand kan utföra kallas moment. Dessa moment består av: föreläsning, övning, handledning, kursassistent, laboratorieassistent, tentamensrättning eller övrigt. Aktivitet En aktivitet är en enskild arbetsinsats, d.v.s. exempelvis ett specifikt föreläsnings- eller handledningstillfälle. Lektionstid Den tid som inte inbegriper planering kallas lektionstid. Om en doktorand t.ex. ger en föreläsning på två timmar och har planerat denna i fyra timmar är lektionstiden två timmar. Förberedelsetid Till vissa moment finns en standardförberedelsetid per timme. För varje lektionstimme av en föreläsning får doktoranden t.ex. två förberedelsetimmar. Vissa moment har ingen förberedelsetid, för att t.ex. arbeta som laborationsassistent en timme ges ingen förberedelsetid. 22

24 Doktorand startsida På doktorandens startsida kan han/hon få en överblick över sin arbetsinsats inom Gru, grundutbildningen. Det går snabbt och enkelt att se hur stor andel av den totala arbetstiden som är genomförd, planerad respektive kvar att göra. De kurser som doktoranden har arbetat inom eller har planerat att arbeta inom presenteras med information om hur många timmar som är genomförda och planerade. Genom att trycka på pilen som föregår kursen kan doktoranden se vilka moment de angivna timmarna är fördelade. Från denna sida kan doktoranden komma till respektive kurssida, ett popup-fönster för planera eller rapportera aktiviteter samt till en sida som presenterar de personliga uppgifter som finns lagrade om doktoranden. 23

25 Doktorand kurssida För varje kurs som doktoranden har deltagit i undervisning av finns det en speciell kurssida. På denna kurssida presenteras allmän information om kursen och om hur många timmar som finns planerade och genomförda för varje moment. Genom att expandera respektive moment kan doktoranden även se vilka aktiviteter momentet är fördelat. Timuppgifterna presenteras totalt och uppdelat på lektionstid och förberedelsetid. De planerade aktiviteterna kan överföras till genomförda. Från denna sida kan doktoranden även komma till startsidan, popup-fönster för planera, rapportera, ändra och överföra aktiviteter från planerade till genomförda, samt till en sida där de personliga uppgifter som finns lagrade om doktoranden kan redigeras. 24

26 Lärarens startsida På lärarens startsida presenteras de kurser som han/hon är ansvarig för och de eventuella doktorander han/hon handleder. Kurserna är länkade till respektive kurssida och doktoranderna är på motsvarande sätt länkade till respektive doktorandsida. Det är möjligt att söka efter andra kurser än de läraren är ansvarig för. Genom att söka efter en specifik doktorand kan läraren även få uppgifter om doktorandens arbetsinsats totalt och per kurs. Även läraren kan länkas vidare till en sida där de personliga uppgifter som finns lagrade om han/henne kan redigeras. Lärare kurssida På en lärares kurssida presenteras information om doktorandernas arbetsinsats på aktuell kurs, både den totala arbetstiden och uppdelad på planerade och genomförda timmar. Timmarna redovisas per moment, men det är möjligt för läraren att expandera ett moment och se timmarna presenterade per aktivitet. Läraren kan även ange information om kursen eller läsa information som studierektorn angivet. Läraren kan planera in doktorandernas arbete för att kunna planera sin kurs, men detta är inte ett bokningssystem så kommunikation med doktoranderna behöver ske. Det finns möjlighet för läraren att länkas vidare till kurssidorna för det andra kurserna han/hon är ansvarig för, till startsidan och till en sida som presenterar hans/hennes personliga uppgifter. 25

27 26

28 Studierektor startsida Studierektorn kan från sin startsida länkas vidare till sina övriga sidor; Användar-adm. (en sida där användare kan redigeras och skapas), Kurs-adm. (en sida kurser kan redigeras och skapas), Läsårs-adm. (en sida där du redigera läsår), Variabler (en sida där han/hon kan redigera globala variabler för tidsrapporteringssystemet). Genom att söka på en kurs, en doktorand eller en lärare får studierektorn tillgång till sidor som presenterar all information inom systemet och möjliggör för honom/henne att få en översikt över doktorandernas arbete. I de fall studierektorn även har undervisning presenteras de kurser han/hon är ansvarig för på samma sätt som för läraren. 27

29 Addera aktivitet Addera aktivitet är ett exempel på ett popup-fönster. Dessa finns för att användarna ska kunna addera och redigera uppgifter om aktiviteter, medan de har en annan sida i bakgrunden, t.ex. kurssida. I dessa fönster anger användaren all relevant information om en specifik aktivitet. Vid adderingen uppdateras automatiskt den underliggande sidan. 28

30 6 Framtida utvecklingsmöjligheter 6.1 Inledning Tonvikten i detta projekt lades på att genomföra en grundlig förstudie och genom upprepade iterationer arbeta fram ett komplett lösningsförslag som på ett tillfredställande sätt tillgodoser användarnas behov. Som tidigare beskrivit i Prioritering under Projekthistorik innebar de begränsade resurser som projektgruppen har att samtliga funktioner ej kunde implementeras. I dagens läge är prototypen optimerad för Internet Explorer på Mac, en framtida anpassning till andra webbläsare är att önska. I och med arbetet med att ta fram prototypen uppstod en mängd idéer, dels om en framtida utveckling och utvidgning av systemet, dels om alternativa lösningsförslag. 6.2 Ej implementerad funktionalitet Funktionaliteten som presenteras har genomgått användartest, men är ej fullt utvecklad i systemdesignen Hjälpfunktionalitet Användarhandledningen är utformad för att kunna delas upp och användas som s.k. ballonhelp till användargränssnittet. Varje sida i gränssnittet är presenterad var för sig. All funktionalitet som finns beskrivs på ett kortfattat och enkelt sätt i punktform vilket innebär att det är enkelt att placera varje textavsnitt i en s.k. balloon som dyker upp vid aktuell funktion Export I den ursprungliga prototypen fanns, förutom doktorandernas exportmöjligheter av statistik (se nedan), även möjlighet för övriga användare att exportera uppgifter från system till ett excelark för att underlätta administration. 29

31 6.2.3 Historik För att doktoranden ska ha möjlighet att få en sammanställning över sina grutjänstgöringstimmar per kurs under varje läsår denna tjänstgjort på Nada togs en historiksida fram. Designen är enkel, om doktoranden har några särskilda önskemål om framställningen av statistiken kan han/hon välja att exportera till Excel för redigering. 30

32 6.2.4 Resurs För att lärare och doktorander ska kunna ge önskemål om aktiviteter (t.ex. föreläsningar eller övningar) de vill få eller ge arbetades en resurssida fram, med två separata funktioner: Användaren kan göra ett inlägg eller titta på vad andra lagt in. Om användaren är doktorand kan inlägget t.ex. bestå av en föreläsning han/hon önskar ge. Doktoranden beskriver denna föreläsning, anger vilket ämne den hör till och anger hur länge förfrågan ska finnas på listan över erbjudna resurser. En lärares inlägg kan t.ex. vara en förfrågan om någon kan vara handledare på hans/hennes kurs. Inläggen visas i listform för användaren efter denna angivet om han/hon vill se förfrågningar eller erbjudanden inom ett specifikt ämne. 31

33 6.3 Utvecklingsförslag Henrik Artman på IP-lab är uppdragsgivare och tidrapporteringssystemet är avsett för hans avdelning. Dock inkluderade förstudien även rutinerna på övriga Nada med följd att prototypen är anpassad för att i en framtid även kunna implementeras på hela institutionen. Om systemet slår väl ut kan det i en framtid anpassas för t.ex. gästföreläsare och studenter vars arbetstid också redovisas timmässigt. I användarstudien framkom att en del lärare är intresserade av ett liknande system, men det skulle krävas omfattande förändringar eftersom deras arbetstid inte redovisas per timme. I dagens läge är ingen koppling till något annat system planerad, men i framtiden finns möjligheten att koppla denna prototyp till laborationsrapporteringssystemet Tid, eftersom systemen innehåller ungefär samma uppgifter. Tidrapporteringssystemet är inte ett bokningssystem eller ett meddelandesystem. Om planeringsdelen används regelbundet skulle en sådan funktionalitet kunna vara önskvärd. I den ursprungliga projektidén var en relativt komplicerad kompetensfunktionalitet beskriven. Förslaget innebar dels att varje enskild lärare och doktorand skulle kunna placera önskemål om föreläsningar man ville ge eller få, dels fanns en önskan om bokningsmöjlighet. Det var även föreslaget att doktoranderna skulle kunna ange en kompetensprofil med nyckelord så att sökning på kompetens skulle kunna ske. Efter intervjuer med berörda parter visade det sig att intresset för en sådan funktionalitet var i det närmaste obetydligt, varför den sökning efter resurs som presenteras under Ej implementerad funktionalitet istället togs fram. Det är givetvis möjlig att utöka denna sökning om intresset för en lösning enligt ovan skulle öka och då alternativt koppla samman den med en bokningsmöjlighet. 6.4 Alternativa lösningar Den prototyp som utarbetats innebär en skräddarsydd lösning för doktoranders tidsrapportering vid NADA. Syftet är att underlätta tidrapportering, ge alla anställda en överblick över doktorandinsatser samt ge studierektor utökade möjligheter att agera proaktivt vad gäller doktorandernas undervisningsplikt. Det är en kompetent lösning för problemet, men det finns alternativa lösningar Förändrade rutiner Ett av syftena med att skapa ett system är att få till stånd en förändring av arbetssätt och rutiner. En sådan förändring kan mycket väl genomföras utan system, även om det kan underlätta att låta förändringen vara inbyggd i det nya systemet. Det är inte motiverat att bygga ett så stort och komplext system om den egentliga anledningen är att systemet ska agera murbräcka i ett försök att förändra befintliga rutiner Excel Excelfiler kan numera distribueras och delas över nätverk, dock är det en lösning som ställer specifika krav på programvaror och operativsystem, t.ex. fungerar det inte på Unix som används av flera anställda vid Nada. En lösning kan vara att skapa mallsidor i Excel som sedan fylls i av doktorander och/eller lärare och returneras till studierektor. 32

34 6.4.3 Färdig databaslösning Det kan mycket väl gå att sätta upp en databas som FileMaker Pro eller MS Access för att låta doktorander rapportera nedlagda timmar. Dessa applikationer är enkla att sätta upp, har färdiga gränssnitt som kan anpassas och kan förses med inloggningsförfarande. Nackdel är den minskade funktonaliteten samt att det inte säkert går att anpassa en lösning bra till alla OS. Fördelar är den mindre arbetsinsats som krävs och därmed ökad flexibilitet att förändra eller byta system. 33

Tjänstefördelning 2.0. Användarhandledning. (Utkast)

Tjänstefördelning 2.0. Användarhandledning. (Utkast) Tjänstefördelning 2.0 Användarhandledning (Utkast) Introduktion... 3 Inloggning... 3 Menyval... 4 Inställningar... 4 Personöversikt... 6 Lägg till lärare... 7 Scenario 1: Lägg till person inom universitet....

Läs mer

System för tidrapportering och tidplanering. Systemdokumentation

System för tidrapportering och tidplanering. Systemdokumentation System för tidrapportering och tidplanering Systemdokumentation 3 maj 2002 Systemdokumentation Dokumentstatus Detta dokument är en teknisk beskrivning av System för tidsplanering och tidrapportering (SYTT).

Läs mer

Exempel på verklig projektplan

Exempel på verklig projektplan Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Manual. Kursplan. Astrakan. ESF Edition Publikt användargränssnitt. Artisan Global Media

Manual. Kursplan. Astrakan. ESF Edition Publikt användargränssnitt. Artisan Global Media Manual Astrakan Kursplan ESF Edition Publikt användargränssnitt Artisan Global Media ~ 2 ~ Innehållsförteckning Publikt användargränssnitt... 3 Allmän... 3 Personlig... 4 Presentation av Kurstillfälle...

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Användning av handdatorer och trådlösa nät på föreläsningar och i labsalar. Preliminär specifikation

Användning av handdatorer och trådlösa nät på föreläsningar och i labsalar. Preliminär specifikation 2D1954 Programutvecklingsprojekt Användning av handdatorer och trådlösa nät på föreläsningar och i labsalar Preliminär specifikation Malin Abrahamsson, I-99 Anders Back, I-99 Robert Bongart, I-99 Paula

Läs mer

Projektanvisning. Webbsideprojekt. Författare: Johan Leitet Version: 2 Datum: 2012-10-09

Projektanvisning. Webbsideprojekt. Författare: Johan Leitet Version: 2 Datum: 2012-10-09 Projektanvisning Webbsideprojekt Författare: Johan Leitet Version: 2 Datum: 2012-10-09 Inledning Du har nu under ett antal laborationer i webbteknik fått relativt styrda uppgifter där du ensam fått lösa

Läs mer

Medarbetarens guide till Kompetenskoll version 1,62

Medarbetarens guide till Kompetenskoll version 1,62 Medarbetarens guide till Kompetenskoll version 1,62 Sida 2 av 21 Innehåll Inledning 3 Välkommen till Kompetenskoll 4 Logga in - Byt lösenord Godkänn lagring av uppgifter och cookies 4 Del 1: Överblick

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

KTH Programutvecklingsprojekt med mjukvarukonstruktion 2D1362. Projektpresentation

KTH Programutvecklingsprojekt med mjukvarukonstruktion 2D1362. Projektpresentation KTH Programutvecklingsprojekt med mjukvarukonstruktion 2D1362 Projektpresentation Fakturasystem Total Office Mobile Systems http://www.nada.kth.se/projects/prom04/fakturasystem/ Uppdragsgivare: Örjan Melin

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

PROGRAMUTVECKLINGSPROJEKT 1999-05-10

PROGRAMUTVECKLINGSPROJEKT 1999-05-10 $19b1'$5+$1'/('1,1* 1* 7,'5$ '5$33257 ,QQHKnOO INNEHÅLL...2 PROJEKTINFORMATION...4 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...4 DATORMILJÖ...5 SÄKERHET...5 SYSTEMÖVERBLICK...5 ALLMÄNNA FUNKTIONER...6 LOGIN...6 FUNKTIONER

Läs mer

Palmbaserad datainsamling och databassynkronisering. Projektpresentation. 2D1954 Programutvecklingsprojekt Projektgruppen Harald

Palmbaserad datainsamling och databassynkronisering. Projektpresentation. 2D1954 Programutvecklingsprojekt Projektgruppen Harald Palmbaserad datainsamling och databassynkronisering Projektpresentation 2D1954 Programutvecklingsprojekt Projektgruppen Harald PROJEKTPRESENTATION 3 PROJEKTANSVARIGA: 3 PROJEKTBESKRIVNING 3 BAKGRUND 3

Läs mer

Infomet / Datateknik KursPM

Infomet / Datateknik KursPM Kurs HF1005 Informationsteknik och ingenjörsmetodik 6hp, HT 2013 Infomet / KursPM Utdrag ur kursplanen Fullständig kursplan finns på http://www.kth.se/student/kurser/kurs/hf1005 Mål Kursens övergripande

Läs mer

DOTPROJECT Manual. Projektledare och administratör har tillgång till fler funktioner och mer information än andra roller i det webbaserade systemet.

DOTPROJECT Manual. Projektledare och administratör har tillgång till fler funktioner och mer information än andra roller i det webbaserade systemet. Projektarbeta med DOTPROJECT Projektplattformen Dotproject kan användas direkt via webben med en vanlig webbläsare. Systemet är framförallt lämpligt om du snabbt och enkelt vill dela all projektinformation,

Läs mer

Exempel på verklig kravspecifikation

Exempel på verklig kravspecifikation Exempel på verklig kravspecifikation Detta är ett exempel på en proffessionell kravspecifikation hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och

Läs mer

Javautvecklare. Utbildningsfakta. 400 YH-poäng, 2 år

Javautvecklare. Utbildningsfakta. 400 YH-poäng, 2 år Javautvecklare 400 YH-poäng, 2 år Utbildningsfakta Kurser (12 stycken) Grundläggande programmering och javaverktyg 50 yhp Grafiskt gränssnitt och interaktion 20 yhp Internet, webb och webbramverk 40 yhp

Läs mer

ibis Presentation Personalkonferensen 4-6/11 2013

ibis Presentation Personalkonferensen 4-6/11 2013 ibis Presentation Personalkonferensen 4-6/11 2013 Program Bakgrund och framtid Teknisk genomgång Tidsplan Utbildningsstrategi Support IDA-data Skillnader IDA ibis Olika arbetssätt Inställningar och egenskaper

Läs mer

Slutrapport för Internetfonden

Slutrapport för Internetfonden Slutrapport för Internetfonden Webbprogrammering i matematik och fysikundervisning Mikael Tylmad mikael@roboro.se Fredrik Atmer fredrik.atmer@gmail.com Ella Kai-Larsen e@k-l.se 10 april 2014 http://www.profyma.se/

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

TDDC74 - Projektspecifikation

TDDC74 - Projektspecifikation TDDC74 - Projektspecifikation Projektmedlemmar: Namn Efternamn abcde123@student.liu.se Namn Efternamn abcde123@student.liu.se Handledare: Handledare handledare@ida.liu.se eller handledare@student.liu.se

Läs mer

PROJEKT ALBYLEN. Datum: 25 mars 2011. AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson

PROJEKT ALBYLEN. Datum: 25 mars 2011. AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson PROJEKT ALBYLEN Datum: 25 mars 2011 AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson 0 Sammanfattning: Föreningen Albylen som bedriver aktivitets- och friskvårdscentrum

Läs mer

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema

Läs mer

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Vad är Meridix Studio? Meridix Studio är ett verktyg som låter er analysera och följa upp er kommunikation via ett enkelt men kraftfullt

Läs mer

Projektplan, Schemaläggning/lokalbokning för Linnéuniversitetet 2012

Projektplan, Schemaläggning/lokalbokning för Linnéuniversitetet 2012 Projektplan, Schemaläggning/lokalbokning för Linnéuniversitetet 2012 På Linnéuniversitetet används idag TimeEdit för schemaläggning och lokalbokning. Vi har ett system som byggts upp och justerats under

Läs mer

Utforma säkerhetsprocesser

Utforma säkerhetsprocesser Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

www.grade.com LUVIT Utbildningsplanering Manual

www.grade.com LUVIT Utbildningsplanering Manual www.grade.com LUVIT Utbildningsplanering Manual Innehåll 1. INLEDNING 4 2. ROLLER 4 2.1. CHEF 4 2.2. MEDARBETARE 4 2.3. ADMINISTRATÖR 4 2.4. KURSLEDARE 5 2.5. UTBILDARE 5 3. BEGREPP 5 3.1. ENHET 5 3.2.

Läs mer

Personalsystem. Tidredovisning Schemaläggning/bemanning Reseräkning Personaladministration Lönehantering

Personalsystem. Tidredovisning Schemaläggning/bemanning Reseräkning Personaladministration Lönehantering Personalsystem Tidredovisning Schemaläggning/bemanning Reseräkning Personaladministration Lönehantering FLEX Personalsystem komplett och kraftfullt Att FLEX står för flexibilitet hörs redan på namnet.

Läs mer

Projektplan David Sandberg Version 1.0

Projektplan David Sandberg Version 1.0 Projektplan David Sandberg Version 1.0 Status Granskad Godkänd Projektidentitet Grupp 2, 2010/HT Linköpings Tekniska Högskola, ISY Namn Ansvar Telefon E-mail David Sandberg Projektledare 073-9504672 davsa746@student.liu.se

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

URVAL AV UTFÖRDA FRILANSJOBB

URVAL AV UTFÖRDA FRILANSJOBB URVAL AV UTFÖRDA FRILANSJOBB Här följer information om ett urval av utförda frilansjobb. CONTENT MANAGEMENT- OCH GROUPWARE RAMVERK Kund: Sundance MD&M En modulär flashapplikation med en PHP och MySQL backend

Läs mer

Avrop från ramavtal E-förvaltningsstödjande tjänster

Avrop från ramavtal E-förvaltningsstödjande tjänster Kinna den 28 december 2012 Avrop från ramavtal E-förvaltningsstödjande tjänster 1. Bakgrund Marks kommun har under tre år genomfört ett pilotprojekt med systemstöd för arbete och presentation av målsättning,

Läs mer

Introduktion och Guide till WMR

Introduktion och Guide till WMR Introduktion och Guide till WMR Innehållsförteckning INTRODUKTION 2 LOGGA IN 3 HEMSIDAN 3 WMR RAPPORTER 5 STANDARD RAPPORTER: 5 1. 2. 3. 4. 8. 1. BILJETTINFORMATION 5 2. PERIODINFORMATION 6 3. KUNDINFORMATION

Läs mer

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering Projecticon PKS Microsoft Project och dokumenthantering "Kunskap och färdigheter inom trafik är nyckelbegrepp hos oss. Då krävs exakthet och en inarbetad metodik eftersom vi bland annat levererar kritiska

Läs mer

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå

Läs mer

www.grade.com LUVIT LMS Quick Guide Att använda LUVIT Reports

www.grade.com LUVIT LMS Quick Guide Att använda LUVIT Reports www.grade.com LUVIT LMS Quick Guide Att använda LUVIT Reports Att använda LUVIT Reports I LUVIT Administration finns menyn LUVIT Reports där ett antal fördefinierade standardrapporter finns tillgängliga.

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Design och konstruktion av grafiska gränssnitt

Design och konstruktion av grafiska gränssnitt Design och konstruktion av grafiska gränssnitt Peter Börjesson Interaktionsdesign Tillämpad informationsteknologi Chalmers/GU Idag Kort kursinfo Lab info Föreläsning - Vad utmärker ett bra användargränssnitt?

Läs mer

TANA81: Matematikprojekt

TANA81: Matematikprojekt TANA81: Matematikprojekt Period: VT1 och VT2 2015 Kursansvarig: Fredrik Berntsson (fredrik.berntsson@liu.se) Kurshemsida: http://courses.mai.liu.se/gu/tana81/ Typeset by FoilTEX 1 TANA81 Scenario Inför

Läs mer

Malmator Systembeskrivning Sidan 1 av 7 2007-04-12

Malmator Systembeskrivning Sidan 1 av 7 2007-04-12 Malmator Systembeskrivning Sidan 1 av 7 HandSam ver 2.08 System för handläggning och dokumentation av färdtjänstansökningar mm Sammanfattning HandSam utgör ett IT-system för tillståndsprövning mm avseende

Läs mer

www.grade.com LUVIT Utbildningsadministration Manual

www.grade.com LUVIT Utbildningsadministration Manual www.grade.com LUVIT Utbildningsadministration Manual Innehåll 1. KURSKATALOG 3 1.1. SÖK EFTER KURSTILLFÄLLEN 3 2. MINA ATTESTERINGAR 6 3. MINA ANMÄLNINGAR 7 4. HANTERA KURSER 8 4.1. DELTAGARE 9 4.1.1.

Läs mer

PROV. 13 JSP Standard Tag Library

PROV. 13 JSP Standard Tag Library 13 JSP Standard Tag Library 13.1 Bibliotek med nya JSP-kommandon 13.2 JSP Standard Tag Library (JSTL) 13.3 Filstruktur för webbapplikationer med JSTL 13.4 Deklaration av JSP-kommandon 13.5 Lägga till biblioteksfiler

Läs mer

Distribuerade affärssystem

Distribuerade affärssystem Distribuerade affärssystem Kursens mål Bygga upp, strukturera och programmera distribuerade system med en flerskiktsarkitektur Beskriva och förklara teorier och uttryck som används inom affärskritiska

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

Tele2 Växel. Användarmanual Statistik

Tele2 Växel. Användarmanual Statistik Tele2 Växel Användarmanual Statistik Innehåll 1. Tele2 Växel Statistik... 3 1.1 Få tillgång till Tele2 Växel Statistik... 4 1.2 Översikt Tele2 Växel Statistik... 5 2. Tele2 Växel Statistik Bas... 7 2.1

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

Projektarbete. Johan Eliasson

Projektarbete. Johan Eliasson Projektarbete Johan Eliasson Projekt Definition: En grupp av projektdeltagare utför under ledning av en projektledare en klart definierad uppgift, på en viss tid, med begränsade resurser Resurserna kan

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

Designkoncept Field Study Organizer

Designkoncept Field Study Organizer 1 Designkoncept av Simon Strandh. Digital Design, Högskolan Kristianstad Designkoncept Field Study Organizer Den tänkta applikationen är designad i syfte att användas som ett dokumentationsstöd under fältstudier.

Läs mer

De t Mobil Tim gl as e t

De t Mobil Tim gl as e t Det Mobila Timglaset Det mobila timglaset Det mobila timglaset är framtaget för att öka förståelsen för hur en organisation påverkas och kan höja sin effektivitet genom att införa mobil ärendehantering.

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu. Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund

Läs mer

TIS-Web startguide 3.6. TIS-Web Startguide

TIS-Web startguide 3.6. TIS-Web Startguide TIS-Web Startguide Den här guiden hjälper dig komma igång med de vanligaste funktionerna i TIS-Web, ladda upp data och utvärdering av färdskrivardata. För mer detaljerad information se manualerna som finns

Läs mer

Kursprogram, ETS032 Programvaruutveckling för stora system (PUSS), 7,5 hp

Kursprogram, ETS032 Programvaruutveckling för stora system (PUSS), 7,5 hp ursprogram, S032 Programvaruutveckling för stora system (PUSS), 7,5 hp Version 1.0 Christin Lindholm Läsåret 2012/2013 Våren 2013 1. Inledning Syftet med kursen är att ge grundläggande kunskaper i utvecklingsprocesser,

Läs mer

Det här dokumentet går kortfattat igenom registrerings- och ansökningsprocessen.

Det här dokumentet går kortfattat igenom registrerings- och ansökningsprocessen. Det här dokumentet går kortfattat igenom registrerings- och ansökningsprocessen. 1. Webbläsare Följande versioner av webbläsare stöds: Netscape från version 7.x Firefox från version 1.x Internet Explorer

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Lathund för Novell Filr

Lathund för Novell Filr 1(57) Stadsledningsförvaltningen IT-avdelningen Lathund för Novell Filr 2(57) Innehåll 1. Introduktion... 4 2. Termer... 4 3. Icke tillåtna tecken i filnamn... 4 4. ipad... 5 4.1 Installation... 5 4.2

Läs mer

DOCUMENT MANAGER FI/ NO/ SE

DOCUMENT MANAGER FI/ NO/ SE SOLUTION DESCRIPTION 1 (7) DOCUMENT MANAGER FI/ NO/ SE SOLUTION DESCRIPTION SOLUTION DESCRIPTION 2 (7) INNEHÅLL 1. DOCUMENT MANAGER... 3 2. BESKRIVNING AV DOCUMENT MANAGER... 3 2.1 Produkter... 4 2.1.1

Läs mer

www.artologik.net Enkelt och lättillgängligt du får total kontroll över dina projekt!

www.artologik.net Enkelt och lättillgängligt du får total kontroll över dina projekt! Enkelt och lättillgängligt du får total kontroll över dina projekt! Projekthantering Tidredovisning Enkäthantering E-posthantering HelpDesk Publiceringsverktyg Bokningssystem www.artologik.net »Många av

Läs mer

www.artologik.net Tidredovisningen som användarna gillar för att den är så smart och enkel att hantera!

www.artologik.net Tidredovisningen som användarna gillar för att den är så smart och enkel att hantera! Tidredovisningen som användarna gillar för att den är så smart och enkel att hantera! Projekthantering Tidredovisning Enkäthantering E-posthantering HelpDesk Publiceringsverktyg Bokningssystem www.artologik.net

Läs mer

Bilagor Projektrapport VoteIT år 1

Bilagor Projektrapport VoteIT år 1 1(6) Bilagor Projektrapport VoteIT år 1 Innehåll Bilaga 1. Kravspecifikation... 2 Bilaga 2: Checklista för årsmötesprocessen... 3 Bilaga 3: Om typen av möten som ska stödjas... 5 Bilaga 4. Kvalitetsplan...

Läs mer

ESMIKKO4 är den driftmässiga grundstommen i Schneider Electrics integrerade säkerhetssystem.

ESMIKKO4 är den driftmässiga grundstommen i Schneider Electrics integrerade säkerhetssystem. ESMIKKO4 Integrerat säkerhetssystem ESMIKKO4 integrerat säkerhetssystem är grunden i systemkonceptet ESMI integrerat säkerhetssytem. Från de olika enheterna i vår driftsäkra produktserie kan man hitta

Läs mer

Snabbstartsguide. Innehåll: Skapa ett projekt Hantera och redigera ett projekt Visa ett projekt/utvärderingsresultat

Snabbstartsguide. Innehåll: Skapa ett projekt Hantera och redigera ett projekt Visa ett projekt/utvärderingsresultat Snabbstartsguide Innehåll: Skapa ett projekt Hantera och redigera ett projekt Visa ett projekt/utvärderingsresultat Det här dokumentet har tagits fram för att hjälpa dig att snabbt kunna administrera utvärderingar

Läs mer

PLAN PAYROLL UPPTÄCK VALFRIHETEN. med framtidens personalsystem

PLAN PAYROLL UPPTÄCK VALFRIHETEN. med framtidens personalsystem PLAN TRAVEL TIME UPPTÄCK VALFRIHETEN med framtidens personalsystem PAYROLL Ledare UPPTÄCK VALFRIHETEN Flex i företagsnamnet står för flexibilitet, vilket har varit vår ledstjärna genom alla år. Vi har

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Thomas Pihl 2013. Frontermanual. för studerande vid Forum Ystad

Thomas Pihl 2013. Frontermanual. för studerande vid Forum Ystad Thomas Pihl 2013 Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Innehåll Fronter... 2 Inloggning... 2 Komplettera användaruppgifter... 4 Anpassa Min sida... 5 Verktygen på Min sida... 6 Notiser & E-post...

Läs mer

NyA-webben. Användarmanual för Listor och Statistik

NyA-webben. Användarmanual för Listor och Statistik NyA-webben Användarmanual för Listor och Statistik Innehåll Innehåll... 2 Sekretess... 3 In- och utloggning... 3 Inställningar... 6 Listor... 6 Sökandelistor... 6 Adresslistor... 8 Etikettlistor... 9 E-postlistor...

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10 Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,

Läs mer

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Inledning Vi ska utveckla en ny webbplats på www.svenskscenkonst.se. Vårt mål är att ha en ny webbplats färdig att användas fullt

Läs mer

Projektarbete myshop. Sandra Öigaard so222es WP12 Individuellt mjukvaruutvecklingsprojekt 2013-06-06

Projektarbete myshop. Sandra Öigaard so222es WP12 Individuellt mjukvaruutvecklingsprojekt 2013-06-06 Projektarbete myshop av Sandra Öigaard so222es WP12 Individuellt mjukvaruutvecklingsprojekt 2013-06-06 ABSTRAKT En rapport om utvecklingen av myshop, ett 10 veckors projektarbete i kursen individuellt

Läs mer

Introduktion till MySQL

Introduktion till MySQL Introduktion till MySQL Vad är MySQL? MySQL är ett programmerings- och frågespråk för databaser. Med programmeringsspråk menas att du kan skapa och administrera databaser med hjälp av MySQL, och med frågespråk

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Blackboard CE8 Användarmanual Student

Blackboard CE8 Användarmanual Student Blackboard CE8 Användarmanual Student 2009-09-02 (CE 8.0.3) Inledning 1 Logga in på Blackboard 1 Verktyg 2 Diskussionsforum 2 Läsa ett diskussionsinlägg (trådade forum) 3 Läsa ett diskussionsinlägg (bloggforum)

Läs mer

PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProPortal

PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProPortal är en enkel, webbaserad ingång till ProMark både när det gäller att registrera sin egen tid, sina uppgifter, sin information och att utföra specifika arbetsuppgifter. körs i en webbläsare och kan även

Läs mer

Scio. en liten användarguide. Skriven av: Josefine Siewertz

Scio. en liten användarguide. Skriven av: Josefine Siewertz Scio en liten användarguide Senast ändrad: 2011-03-18 (Korrigerat typsnitt samt information om kursplaner) Skriven av: Josefine Siewertz Innehåll Allmän information samt att logga in i Scio... 1 Strukturen

Läs mer

Användarguide itslearning 3.3 för studenter

Användarguide itslearning 3.3 för studenter Användarguide itslearning 3.3 för studenter - 1 Innehållsförteckning Vad är itslearning... 3 Logga in på itslearning... 4 1. Infopanel... 7 2.1 Kursens ingångssida... 9 2.2 Diskussionsforum... 11 2.3 Lämna

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

KIWAS LATHUND FÖR KURSGIVARE

KIWAS LATHUND FÖR KURSGIVARE 1 KIWAS LATHUND FÖR KURSGIVARE Söka kursplan i KIWAS Sök efter skapade kursplaner genom att klicka på Lista kursplaner i menyn under fliken Kurser. Listan som visas är begränsad till de kursplaner som

Läs mer

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb Numerisk analys och datalogi KTH 100 44 Stockholm Kerstin Frenckner, tel 790 7143, e-post kfrenck@nada.kth.se 2D1339 Programkonstruktion Hösten 2001 Datorintroduktion Frivillig labb ATT GÖRA WEBBSIDOR

Läs mer

Köp användbarhetskompetens på nya ramavtalet IT-konsulttjänster 2007. Michaela Kanti, Verva Stockholm 2007-12-12

Köp användbarhetskompetens på nya ramavtalet IT-konsulttjänster 2007. Michaela Kanti, Verva Stockholm 2007-12-12 Köp användbarhetskompetens på nya ramavtalet IT-konsulttjänster 2007 Michaela Kanti, Verva Stockholm 2007-12-12 Användbarhet Eget kompetensområde Behov av tidigare kompetensområden kvarstår Behovet om

Läs mer

PLANERING MULTIMEDIAPROJEKTET FAMILJEN GURKA

PLANERING MULTIMEDIAPROJEKTET FAMILJEN GURKA PLANERING MULTIMEDIAPROJEKTET FAMILJEN GURKA Helene Brogeland Multimediaproduktion VT 2014 2014-05-15 1 Innehåll Inledning... 3 Designbeskrivning... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Beskrivning... 3 Ingående

Läs mer

PROJEKTPLAN KURSDATABAS 1 nov 2003-30 jun 2005 PROJEKTANSVARIG: EINAR LAURITZEN PROJEKTLEDARE: ELISABETH LUNDBERG version 1 mars- 2004

PROJEKTPLAN KURSDATABAS 1 nov 2003-30 jun 2005 PROJEKTANSVARIG: EINAR LAURITZEN PROJEKTLEDARE: ELISABETH LUNDBERG version 1 mars- 2004 PROJEKTPLAN KURSDATABAS 1 nov 2003-30 jun 2005 PROJEKTANSVARIG: EINAR LAURITZEN PROJEKTLEDARE: ELISABETH LUNDBERG version 1 mars- 2004 Beslutat av styrgruppen 040318 Kontaktinformation: Ordförande i styrgruppen:

Läs mer

Netwise Office Web. 2001-12-05, Rev 1.0, CJ 1(30)

Netwise Office Web. 2001-12-05, Rev 1.0, CJ 1(30) Netwise Office Web Netwise Office Web... 2 Allmänt... 2 Användargränssnitt... 2 Inloggning... 4 Felmeddelande vid personlig inloggning... 5 Katalogsökning... 6 Användarinformation... 8 Avancerad sökning...

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Processbeskrivning Systemutveckling

Processbeskrivning Systemutveckling ProcIT-P-015 Processbeskrivning Systemutveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställd av Sven Arvidson 2011-09-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Systemutvecklingsprocessen

Läs mer

Studiehandledning. Programvarukonstruktion B, 15 hp

Studiehandledning. Programvarukonstruktion B, 15 hp Bilaga I:8d Studiehandledning Programvarukonstruktion B, 15 hp Studieform: Campus Studieperiod: Vårterminen, läsperiod 3-4 Kurskod: DV032B Anmälningskod: HIG-23232 2009-06-02, mbm 2 Förord Varmt välkommen

Läs mer

Solvändan slutrapport Daniel Hallqvist, Therese Samuelsson & Emil Carlsson

Solvändan slutrapport Daniel Hallqvist, Therese Samuelsson & Emil Carlsson Solvändan slutrapport Daniel Hallqvist, Therese Samuelsson & Emil Carlsson Sammanfattning Det här är slutrapporten för ett projekt som gjordes i kursen Webbprojekt I av tre studenter på programmet webbprogrammerare.

Läs mer

Användarhandbok för administratörer av tjänsten för Mobil och surfplatta

Användarhandbok för administratörer av tjänsten för Mobil och surfplatta Användarhandbok för administratörer av tjänsten för Mobil och surfplatta Ideon Science Park Scheelevägen 17 223 70 Lund, Sweden Innehåll Inledning... 3 Om Handboken... 3 Målgrupp... 3 Översikt av Applikationen...

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3

1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3 2012-01-09 1 (6), PPS OnLine 2012 Innehåll 1 Introduktion... 2 2 Större nyheter och ändringar av modellen (sammanfattning)... 2 2.1 Portföljledning... 2 2.2 Projektledarrollen/projektledarskap... 2 2.3

Läs mer