System för tidrapportering och tidplanering. Projektdokumentation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "System för tidrapportering och tidplanering. Projektdokumentation"

Transkript

1 System för tidrapportering och tidplanering Projektdokumentation 3 maj 2002

2 Sammanfattning Detta är projektdokumentationen till projektet System för Tidrapportering & Tidplanering (SYTT). Arbetet utförs inom ramarna för kursen 2D1954 Programutvecklingsprojekt vid Institutionen för Numerisk Analys och Datalogi (NADA) vid Kungl. Tekniska Högskolan. Projektet omfattar förstudie, lösningsbeskrivning samt utveckling, testning och dokumentation av systemet. Uppdragsgivare är Henrik Artman, studierektor för IP-lab. Projektgruppen består av 7 personer med olika roller i projektet. Systemet är ämnat för IP-lab som är en avdelning på NADA där c:a 20 av Nadas totala c:a 100 doktorander arbetar. Bakgrund till uppdraget är studierektorns problem att ha översikt och statistik över doktorandernas institutionstjänstgöring, vilket förhindrar proaktivt arbete. Idag sker doktorandernas tidsrapportering manuellt och i slutet av året. Avdelningarna inom NADA har olika rutiner för doktorandernas planering och rapportering, dessutom skiljer sig rutinerna mellan olika lärare, kurser och doktorander. Den lösningsbeskrivning, iteration nr fyra, som presenteras i dokumentet bygger på inmatning av aktiviteter som kopplas till respektive kurs. Aktiviteter består av aktuellt moment (t.ex. föreläsning, övning, laboration, handledning), datum eller datumperiod, ev. beskrivning samt antal nedlagda timmar. Aktiviteter kan ha status av genomförd eller planerad, där de senare enkelt kan överföras när de har genomförts. Systemet klarar av obegränsat antal år. Användarna av systemet är indelade i tre roller beroende på användningsområde: Doktorand planera/genomföra aktiviteter, översikt över nedlagt/planerat arbete, historik Lärare Se och planera aktiviteter för sina egna kurser, se doktoranders beläggning Studierektor Administratör, översikt över doktorander och kurser, statistik, export av data Den tekniska lösningen kan konceptuellt beskrivas som en trelagers webbapplikation, med separation av datalagring (PostgreSQL), affärslogik (Java-servletts) och presentation/interaktion (JSP-sidor). Projektet har drivits som ett professionellt projekt med användarcentrerat fokus. Regelbunden kontakt med användare och uppdragsgivare har varit central för att arbeta fram ett flexibelt system som tillgodoser användarnas behov. Genom intervjuer, användartester och gruppens arbete har lösningen genomgått fyra olika iterationssteg, från skissförslag till körbar prototyp. Tidrapportering och projektavstämningar har skett kontinuerligt både internt inom gruppen och externt med uppdragsgivaren. Beslut och beslutsunderlag har varit tillgängliga för projektets medlemmar genom den löpande dokumentationen. En noggrann genomgång av tänkbara risker tidigt i projektet resulterade i att många problem har kunnat undvikas. Gruppens ambitionsnivå har dock lett till att arbetsbördan har varit genomgående hög. Till följd av kursens ramar och projektets omfattning sattes en prioriteringsordning i samråd med uppdragsgivaren. I utvecklingsfasen prioriterades bland annat export-funktionaliteten bort. Ett antal alternativa lösningar för att skapa en bra process för tidrapporteringen och tidplaneringen har presenterats. För den framtagna lösningen har ett par olika utvecklingsmöjligheter skisserats; implementation på övriga Nada, utöka målgruppen till att inkludera laborationsassistenter och gästföreläsare eller att omvandla systemet till ett sök- och bokningssystem för lärare och doktorander. 1

3 Innehållsförteckning 1 DOKUMENTSTATUS PROJEKTSTRUKTUR PROJEKTRAMAR PROJEKTGRUPP REFERENSGRUPP RESURSER PROJEKTAVSLUT PROJEKTGRUPPENS ÄGANDERÄTT PROBLEMBESKRIVNING BAKGRUND SYFTE ANVÄNDARE PROJEKTHISTORIK ÖVERSIKT ARBETSPRINCIPER ANVÄNDARCENTRERAT PROJEKTETS ARBETSFORM RESURSTÄNKANDE DOKUMENTATION UTVECKLING HISTORIK EXTERNA MÖTEN PRIORITERING RISK- OCH AVVIKELSEANALYS LÖSNINGSBESKRIVNING ÖVERSIKT TEKNISK LÖSNINGSBESKRIVNING GENERELLT DATORMILJÖ DESIGNPARAMETRAR FÖR TEKNISK LÖSNING TEKNISK LÖSNING TEKNISK PLATTFORM FUNKTIONSBESKRIVNING INLEDNING ANVÄNDARGRÄNSSNITT FRAMTIDA UTVECKLINGSMÖJLIGHETER

4 6.1 INLEDNING EJ IMPLEMENTERAD FUNKTIONALITET HJÄLPFUNKTIONALITET EXPORT HISTORIK RESURS UTVECKLINGSFÖRSLAG ALTERNATIVA LÖSNINGAR FÖRÄNDRADE RUTINER EXCEL FÄRDIG DATABASLÖSNING

5 1 Dokumentstatus Detta dokument är projektdokumentationen för System för Tidrapportering och Tidplanering, nedan kallat SYTT. Den totala dokumentationen är indelad i tre delar; användardokumentation, systemdokumentation och projektdokumentation. Användardokumentationen är en beskrivning och dokumentation av varje sida i gränssnittet och riktar sig till systemets framtida användare. Systemdokumentationen beskriver hur systemet är uppbyggt tekniskt sett och riktar sig till vidareutvecklare av systemet. Detta dokument utgör projektdokumentation och är en heltäckande presentation av projektet. Prototypen som presenteras i och med denna dokumentation är den 4:e iterationen och är en körbar prototyp av systemet i sin helhet. Arbetet med att ta fram prototypen har varit användarcentrerat i den mån att stor tyngdvikt har lagts på intervjuer och användartester. I den körbara prototypen ingår ej all utvecklad funktionalitet, de delar som har utlämnats p.g.a. resursbrist finns angivna i 6 Framtida utvecklingsmöjligheter. Senaste version av detta dokument samt övrig projektdokumentation finns tillgänglig från Version maj 2002 Dokumentets skapande Rättigheterna till detta dokument och tillhörande bilagor tillhör projektgruppen för SYTT. 4

6 2 Projektstruktur 2.1 Projektramar Detta projekt sker inom ramen för kursen 2D1954 Programutvecklingsprojekt, 4p, våren Kursen ges av Institutionen för Numerisk Analys och Datalogi (NADA) vid Kungl. Tekniska Högskolan (KTH) med Lars Kjelldahl, som lärare och kursansvarig. Lärarens roll i projektet har varit som övervakare och resurs i allmänna projektfrågor, med befogenhet att gripa in om projektet riskerar att misslyckas. Uppdragsgivare är Henrik Artman, studierektor vid IP-lab (NADA), artman@nada.kth.se. Uppdragsgivarens roll i detta projekt var att definiera problem och mål samt att ansvara för, och utvärdera, effekten av systemets användning. Projektägare (i och med rollen som projektledare) är Petter Halman, petter@lector.kth.se, med ansvar att säkerställa att projektet motsvarar uppdragsgivarens förväntningar. Hans befogenhet har varit att styra projektets inriktning, mål samt att hantera relationen till uppdragsgivaren. Till vilken grad projektet lyckats med sin uppgift avgörs av två olika instanser, där uppdragsgivarens utvärdering och uppföljning är den för projektgruppen primära. Projektet kommer även bedömas ur ett kursperspektiv av en utvärderingskommitté, med befogenhet att kräva kompletterande arbete innan gruppen godkännes på kursen. 2.2 Projektgrupp Projektledare Petter Hallman (PH) har innehaft uppgiften att skapa förutsättningar för projektgruppen att nå sina mål. Han ansvarade för att planera och följa upp projektgruppens arbete samt att projektet genomfördes inom ramarna för tid och resurser. Dokumentation & Administration MariAnne Ygberg (MY) har innehaft ansvar för dokumentationens utformning och innehåll samt att nödvändig information och resurser funnits tillgänglig(a) under projektets gång. Användare/Gränssnitt Kerstin Lindbergson (KL) och Magnus Schylström (MS) har innehaft ansvar för användarstudier samt utformning och programmering av gränssnitt. Teknik Matherey Bracamonte Nunez (MBN), Per-Henrik Stenlund (PHS) och Tham Ngoc Minh (TNM) har innehaft ansvar för systemets inre struktur och uppbyggnad. 5

7 2.3 Referensgrupp Referensgruppen har varit rådgivande avseende systemets funktionella innehåll samt kommande användning. De gav råd och förslag till systemets utformning inom ramen för kravbeskrivning. Deras deltagande gav dessutom en successivt förankring för projektet på NADA. Medlemmar: Ann Lantz, lärare Viggo Kann, studierektor Maria Normark, doktorand Anders Hedman, doktorand Serafim Dahl, lärare 2.4 Resurser Då projektet är en del i en kurs omfattande 4 högskolepoäng antogs varje projektmedlem arbeta motsvarande fyra heltidsveckor. Totalt förfogade alltså projektet över cirka 1100 timmar, fördelat på 7 personer á160 timmar. Den 3 maj har drygt1200 timmar utnyttjats, då kvarstår presentation av projekt och viss finslipning. Projektgruppen har haft tillgång till utvecklingsmiljö i UNIX genom Nadas terminalsalar. Mac-datorer fanns tillgängliga för arbete med grafisk design och dokumentation. En projektplats fanns tillgänglig under afs/nada.kth.se/misc/projects/proj02/sytt med tillhörande webbplats Projektavslut Projektet avslutas i samband med kursens slut, innan dess ska ett antal delmål uppnåtts. Det första delmålet var inlämnandet av den preliminära specifikationen. Därefter följde färdigställandet av specifikationen vilket bestod av systemdesign (logik, informationsflöden och datastruktur) och användartest. Nästa steg var produktion, testning samt dokumentation som avslutas i och med en förhandspresentation av projektet den 3 maj. Slutpresentation hålls den 7 maj. Projektet avslutas efter att dessa presentationer och en utvärdering har genomförts. En eventuell fortsättning, i syfte att färdigställa ett driftbart system, sker utanför kursen, t.ex. som sommararbete för någon gruppmedlem. 2.6 Projektgruppens äganderätt Allt resultat från projektet, exempelvis skisser, systemdesign, källkod och dokumentation, tillhör projektgruppen. Nada har rätt att, för icke-kommersiellt bruk, använda och vidareutveckla systemet. Projektmedlemmarna har envar rätt att, på valfritt sätt, efter projektets slut använda resultatet så som de önskar. Detta gäller projektet i sin helhet, om annat inte tydligt uttrycks. 6

8 3 Problembeskrivning 3.1 Bakgrund NADA Uppdragsgivare är Henrik Artman på IP-lab (The Interaction and Presentation Laboratory), en avdelning på institutionen för numerisk analys och datalogi vid KTH, Nada. Nada ansvarar för forskning och undervisning vid KTH och Stockholms universitet (SU) i de akademiska ämnena datalogi, människa-datorinteraktion, numerisk analys, medieteknik och grafisk produktion. På Nada arbetar bland andra studierektorer, lärare och doktorander. Totalt finns det c:a 100 doktorander, varav c:a 20 arbetar på IP-lab. Doktorandernas arbetssituation Nadas doktorander har en undervisningsplikt på 10-20% av sin arbetstid. Undervisningen kan bedrivas under olika former och i olika roller. Den indelning som finns är; föreläsningar, övningar, laborationer, kursassistent, handledning, tentamensrättning och övrigt. För dessa moment finns standardförberedelsetid angiven, t.ex. 2 förberedelsetimmar per föreläsningstimme. Det finns ingen begränsning av hur många kurser en doktorand medverkar i eller av hur många doktorander som medverkar i varje kurs. Tidrapportering och planering Ansvaret för planeringen av undervisningen är uppdelat. Det är vanligen den kursansvarige som kontaktar en doktorand med en förfrågan om undervisningshjälp. Studierektorn ansvarar för bemanning och överblick. Den tid doktoranderna arbetar ska rapporteras in till administrationen, vilket sker manuellt genom pappersblanketter, som doktoranderna själva ansvarar för att sammanställa korrekt. I dagens läge har IP-lab och resterande Nada avsevärt olika rutiner gällande doktorandernas tidrapportering. På IP-lab redovisar doktoranderna sin tid till administratör i slutet av läsåret. Eventuellt notifieras studierektorn. Ofta resulterar sammanställningen i ett underskott för doktoranderna. I dagens läge sker ingen kontroll av det som doktoranderna rapporterar, då lärarna inte tar någon aktiv del i denna process. Datumangivelser redovisas inte, även om intresse för detta kan finnas i framtiden. På resten av Nada är kravet på kontroll och planering större. I början av terminen planerar lärarna sina kurser gällande timmar och datum, efter att ha diskuterat med doktoranderna. Lärarna anger dessutom vilken förberedelsetid de olika momenten får ta, om det avviker från standardförberedelsetiden. Om doktoranderna använder sig av mer tid räknas denna inte som arbetstid. Doktoranderna har även planeringssamtal med studierektorn för att strukturera den kommande terminen. Doktorandernas timrapporter sammanställs i slutet av året av studierektorn. Om doktoranderna inte fullgör sin arbetsplikt adderas underskottet till nästa års arbetstimmar. Motsvarande gäller för de fall då doktoranden överskrider de antal timmar som krävs, då subtraheras nästa års timmar med överskottet. 7

9 3.2 Syfte Projektet hade till syfte att lösa de problem som finns i dagens process för tidrapportering på IP-lab. Huvudproblem: Alla doktorandens timmar blir inte redovisade, vilket leder till frustration hos doktoranden. Orsaken till problemet torde vara att redovisningsmetoden är bristfällig. Doktoranderna skriver inte ned alla sina timmar omedelbart och glömmer sedan bort hur många timmar hon/han har lagt ned. Doktoranden har heller inte möjlighet att se en översikt över sina timmar. Det finns ingen kontroll på doktorandens arbetsinsats, studierektorn vet inte vilka timmar som redovisas och först i efterhand uppmärksammas eventuellt över/underutnyttjande av doktoranderna. Det saknas även möjlighet att se en översikt över doktorandernas arbetsinsats per kurs. Då allt sker manuellt blir det en omfattande mängd pappersarbete, speciellt för studierektorn. Avsaknaden av statistik innebär att planeringen avsevärt försvåras. 3.3 Användare De presumtiva användarna till systemet kan indelas i tre kategorier: doktorander, lärare/handledare och studierektorer. Användningen av systemet kommer skilja sig från individ till individ, men efter åtskilliga intervjuer av presumtiva användare identifierades en viss konsensus inom de olika kategorierna av användare, trots individuella skillnader. Användarna är inom gruppen relativt eniga om vilka funktioner och behörigheter man har behov av. Gemensamt för de olika användarrollerna är att de kan antas ha god kunskap om datorer och vara relativt erfarna användare av system med webbaserade gränssnitt, varför ingen särskild hänsyn har tagits till mindre datorvana användare. Intervjuer av användare gav intrycket att den tidsrapportering som görs idag skiljer sig mycket åt mellan de olika avdelningarna på Nada. På vissa avdelningar var det studierektorn som tillsammans med doktoranden bestämde hur dennes instutitionstjänstgöring skulle läggas upp över året, varefter studierektorn la in dessa timmar åt doktoranden. Det kunde också vara så att lärare planerade timmar för doktoranderna och sedan rapporterade genomförda doktorandtimmar till studierektorn vid kursens slut. Ett tredje sätt var att doktoranden själv la in sina planerade och genomförda timmar. Intervjuerna gav intrycket att doktorandernas redovisning av timmar gjordes med låg frekvens och att många doktorander även missade timmar, eftersom de glömde att rapportera dem. Ett av syftena med vårt system är att råda bot på detta problem. För att få doktoranderna, lärarna och studierektorerna på Nada att använda tidrapporteringssystemet var det till viss mån tvunget att anpassas, så att det är flexibelt nog att tillåta att doktorandernas instutitionstjänstgöringstimmar rapporteras enligt den praxis som finns på respektive avdelning idag. Systemet har emellertid gjorts mer lättöverskådligt och lättanvänt än nuvarande tidsrapporteringssystem för att på så sätt främja användningen av det. Under intervjuerna framkom det att en av de viktigaste aspekterna för doktorander är att det 8

10 snabbt går att rapportera in timmar till systemet. Som följd av detta har genvägar lagts till, för att möjliggöra snabb inmatning av tjänstgjorda timmar. En typisk användningssituation är en anställd som, när man sitter framför datorn på sitt rum, passar på att rapportera in timmar till systemet. 4 Projekthistorik 4.1 Översikt Projektet har drivits som ett professionellt projekt med speciellt användarcentrerat fokus. Genom hela processen har förbrukningen av resurser planerats och rapporteras. Regelbunden kontakt med användare och uppdragsgivare har varit central för att arbeta fram ett system som tillgodoser användarnas behov. Under projektet har dokumentation kontinuerligt skett, eftersom beslut och beslutsunderlag ska vara tillgängliga för projektets medlemmar och i och med projektdokumentationen, användarhandledningen och systemdokumentation även för utomstående. Genom intervjuer, användartester och gruppens arbete har lösningen genomgått fyra olika iterationssteg, från skissförslag till körbar prototyp. Kursens ramar gav en resursbegränsning vilket innebar att en del funktioner bortprioriteras till implementeringssteget i systemet. En noggrann genomgång av tänkbara risker i ett tidigt skede i projektet ledde till att många problem har kunnat undvikas. Gruppens ambitionsnivå har dock lett till att arbetsbördan har varit genomgående hög, vilket tillsammans med sjukdom varit orsak till att tidsplanen förskjutits. Effekten av detta har kunnat begränsas av de två buffertveckor som var inplanerade i slutet. 4.2 Arbetsprinciper Användarcentrerat En viktig del i detta projekt var att fastställa arbetssättet idag och behovet av olika funktioner i ett tidrapporteringssystem. Då systemets fortlevande beror på användarnas framtida uppfattning, betraktades förstudie och användartester som centrala i projektet. Uppdragsgivarens inställning tolkades som att huvudproblematiken var att ta fram ett system och ett användargränssnitt som kan användas som stöd för att förbättra doktorandernas tidsoch planeringsprocess. Det färdiga systemet ska vara så pass attraktivt att användarna övertygas om dess överlägsenhet, det ska inte vara ett kompromissystem mellan de olika arbetsätten idag Projektets arbetsform Detta projekt har inneburit en möjlighet att få en närmare kontakt med verkligheten, att lära sig hur man arbetar ute på företag. För att ta vara på denna möjlighet har projektet drivits på ett sätt som liknar ett professionellt arbetssätt, endast med de begränsningar som är oundvikliga då projektet ligger inom ramarna för en kurs. Projektet har drivits på traditionellt vis, med projektledare, arbetsgrupper och ansvarsfördelning. Upprepade iterationer av systemet hr skett, där förbättringar skett efter bl.a. användartester. Projektet har strukturerats genom olika styrdokument. Mer ovanliga projektformer, som PPS och extreme programmig har inte använts. 9

11 4.2.3 Resurstänkande Tidigt i projektet introducerades fokus på resurser. Kontinuerligt under projektet har medlemmarna rapporterat sitt arbete, både gällande tid och gällande område. Tidrapportering har haft till syfte att kunna fördela resurser så att ingen person får för hög arbetsbörda. En tidsplan arbetades fram i och med den preliminära specifikationen, där hänsyn togs till det totala antalet tillgängliga timmar, redan förbrukade timmar och gruppmedlemmarnas möjlighet att arbeta under våren Dokumentation Dokumentationen får en speciell vikt för ett projekt av detta slag. Detta beror dels p.g.a. dess användarcentrerade natur, dels på att dokumentationen är det resultat som uppdragsgivaren har att utgå ifrån om han vill låta utveckla den körbara prototypen till en färdig lösning att implementeras på Nada. Till följd av detta har projektets medlemmar kontinuerligt dokumenterat viktiga faser, beslut och möten. Dokumentationen har även betydelse för projektets medlemmar, eftersom det är viktigt att de skilda grupper som medlemmarna har delats in har en gemensam bild av användargränssnitt och funktionalitet. 4.3 Utveckling Under projektet har systemet, och därmed användargränssnittet, genomgått följande iterationer: 1. Lösningsförslag/skiss (idénivå) Den första skissen arbetades fram efter intervju med uppdragsgivare och ide- och arbetsmöte inom gruppen. 2. Prototyp 1 Ett urval ur de tre olika användargrupperna intervjuades varefter ett komplett användargränssnitt på papper tillsammans med en beskrivning av funktionaliteten presenterades för uppdragsgivaren i den preliminära specifikationen. 3. Prototyp 2 Användartest genomfördes varefter funktionaliteten och användargränssnittets design fastställdes. Systemdesign för hela systemet togs fram. 4. Prototyp 3 En körbar prototyp av det färdiga systemet har tagits fram, med vissa gränssnittsförbättringar. 4.4 Historik Som tidigare beskrivet under Resurstänkande har projektgruppens medlemmar kontinuerligt rapporterat arbetsuppgifter och tid. I denna avdelning har hur projektet bedrivits följts upp, hur mycket och vilket arbete som har genomförts under olika perioder och hur mycket resurser olika faser av projektet har tagit. Den tidsplan som togs fram i och med den preliminära specifikationen har blivit förskjuten av orsaker som nämns i 4.7 Risk- och avvikelseanalys, men effekterna av detta har kunnat begränsas eftersom tidsplanen medvetet var planerad för ett högt tempo med två buffertveckor inlagda i slutet. Resursförbrukningen har i stort följt planen. 10

12 Resursförbrukning per projektfas Antalet timmar per fas i projektet hr beräknats för att kunna följa upp hur väl den beräknade resursförbrukningen stämde. Planeringen stämde mycket bra för samtliga områden förutom programmeringen, som där förbrukningen översteg den planerade. Förstudie & Specifikation 350 Användartester 25 Dokumentation 100 Systemutveckling Systemdesign 70 Användargränssnitt/test (html och jsp) 235 Logikprogrammering/test (databas och servlets) 430 Presentation & Projektavslut 45 Övrigt 25 Veckoöversikt Aktiviteter Antal h v6 v7 v8 v9 v10 Förstudie 110 Uppstart Intervjuer Design & Lösningsskiss 160 Första skiss Prototyp nr 1 Proof-of-concept (tekniklösning) Dokumentation 80 Prel. Specifikation Summa planerat 350 Vecka 6 7 Uppstart av projekt. Första skiss av lösning. Resursförbrukning c:a 55 timmar Vecka 8 10 Användarintervjuer och informationsinsamlande. Förbättring av lösningsförslag till prototyp1. Proof-of-concept (tekniklösning) och funktionsbeskrivningar klara. Dokumentation specifikationen. Resursförbrukning c:a 255 h. 11

13 Aktiviteter Antal h v11 v12 v13 v14 v15 v16 v17 v18 v19 Användargränssnitt 25 Användartest av prototyp Systemdesign 70 Systemdesign & datastruktur Logikdesign/informationsflöde Användargränssnitt 235 Programmera gränssnitt (html) Programmera gränssnitt (jsp/java) Teknikutveckling 430 Sätta upp databas Logik/Servletts Sluttest & buggfix Produktionsavslutning Dokumentation Användarhandledning Systemdokumentation Projektdokumentation Övrigt Presentation & Projektavslut Avstämning 25 Summa planerat 930 Vecka 11 Systemdesign. Datastruktur och dataflöde. Användartest, utvärdering och förbättring av prototyp=> prototyp 2 Fastställande av specifikation. Påbörjad htmlkodning. Resursförbrukning c:a 75 h. Vecka12-14 Kodning/produktion Html färdigställdes. Kodning av databas och javascript. Påbörjad servlet- och jspkodning. Resursförbrukning c:a 170 h. Vecka 15 Kodning av databas javascript och servlets. Påbörjad slutdokumentation, användarhandledning. Resursförbrukning c:a 75 h. Vecka 16 Kodning av jsp och servlets. Användardokumentationen slutfördes och projektdokumentationen påbörjades. Resursförbrukning c:a 120 h. Vecka 17 Kodning jsp och servlets. Systemdokumentationen färdigställdes. 12

14 Projektdokumentation. Resursförbrukning c:a 195 Vecka 18 DEADLINE, skapa presentation Testning av systemet. Skapa presentation Finslip på dokumentation. Förhandsvisning av projektet. Resursförbrukning c:a 310 h Vecka 19 Slutpresentation Utvärdering 4.5 Externa möten Under projektets gång har, förutom de interna mötena inom gruppen, en rad externa intervjuer genomförts. Listan nedan anger detaljer för intervjuerna och uppgifter om i vilket skede i projektet de skett. Datum & person Befattning Ämne Underlag till första skissen 7/2 Henrik Artman Studierektor Första mötet med uppdragsgivare Underlag för prototyp 1 20/2 Viggo Kann Studierektor Genomgång systemskisser, NADAs rutiner, arbetssätt 22/2 Henrik Artman Studierektor Genomgång systemskisser, NADAs rutiner 26/2 Jonas Sjöberg Doktorand Genomgång systemskisser, arbetsätt, funktionalitet 26/2 Maria Normark Doktorand Genomgång systemskisser, arbetsätt, funktionalitet 27/2 Minna Räsänen Doktorand Genomgång systemskisser, arbetsätt, funktionalitet 27/2 Serafim Dahl Lärare Genomgång systemskisser, arbetsätt, funktionalitet 27/2 Henrik Eriksson Lärare Genomgång systemskisser, arbetsätt, funktionalitet 1/3 Anders Hedman Doktorand Genomgång systemskisser, arbetsätt, funktionalitet 6/3 Ann Lantz Lärare Genomgång systemskisser, arbetsätt, funktionalitet Underlag för prototyp 2 6/3 Henrik Artman Studierektor Genomgång prototyp 1 arbetssätt på Nada 8/3 Viggo Kann Studierektor Genomgång prototyp 1, allmänt om systemet 11/3 Anders Hedman Doktorand Användartest/intervju prototyp 1 11/3 Maria Normark Doktorand Användartest/intervju prototyp 1 11/3 Henrik Eriksson Lärare Användartest/intervju prototyp 1 13/3 Eva-Lotta Salnäs Doktorand Användartest/intervju prototyp 1 13/3 Ann Lantz Lärare Användartest/intervju prototyp 1 15/3 Henrik Artman Studierektor Genomgång av prel. spec. Prioritering 22/3 Lars Kjelldahl Kursansvarig Statusmöte 17/4 Ola Knutsson Doktorand Diskussion om dokumentation 18/4 Kerstin Severinson Professor Presentation av systemet och projektet 22/4 Henrik Artman Studierektor Statusrapport, genomgång av projektets sista 2 v. 13

15 4.6 Prioritering Projektet har haft som mål att skapa en funktionell prototyp som uppfyller så stor del av kravspecifikationen som möjligt. Detta var dock begränsat av de resurser i form av tidsperiod och antal timmar som fanns. Prioritering i projektet handlar om förhållandet mellan tid, funktionalitet och tillgängliga resurser. Tidsperioden sätts av kurskraven, med projektpresentation första veckan i maj. De tillgängliga resurserna bestäms av kursens omfattning, vilket beskrivs i 2.4 Resurser. Då både resurser och tidsperiod är låsta har kraven på funktionalitet anpassats för att inte ha orimliga förväntningar på projektets resultat. Funktioner Tid Resurser Efter systemdesignens färdigställande prioriterades funktioner i samarbete med uppdragsgivaren. På grund av att teknikansvarigas sjukdom samföll med projektledarens frånvaro kommer prototypen vara lite längre från driftsklar än planerat, men den kommer att uppfylla uppdragsgivarens krav, d.v.s. en körbar prototyp där buggar är tillåtna. 4.7 Risk- och avvikelseanalys I och med den preliminära specifikationen identifierades ett antal riskområden för projektet. Dessa områden diskuterades i projektgruppen för att finna hur hög sannolikheten var att problemet skulle inträffa och vilken effekt det i sådana fall skulle ha på projektet. Förslag på lösningar och sätt att eliminera, eller åtminstone reducera, riskerna undersöktes och diskuterades. Merparten av de identifierade problemen har inte drabbat projektet, till stor del beroende på att åtgärder för att förhindra dess uppkomst sattes in på ett tidigt stadium. Arbetsfördelning, datastruktur och ändringshantering betraktades t.ex. kunna leda till problem för projektets utförande, men en väl planerad projektstruktur innebar att detta kunde undvikas. Arbetsfördelningen definierades tydligt och för att områden inte skulle försummas har kontakterna mellan projektledaren och de olika grupperna samt dessa sinsemellan varit intensiv. En detaljerad systemdesign utvecklades vilket underlättade frågor rörande datastrukturen och ändringshanteringen. Farhågorna om för hög arbetsbörda har visat sig befogade, vilket beror på den höga ambitionsnivå projektgruppen har haft. Detta tillsammans med att teknikansvarigs sjukdom sammanföll med projektledarens frånvaro har lett till att viss funktionalitet inte har kunnat implementeras i systemet. 14

16 5 Lösningsbeskrivning 5.1 Översikt Det beskrivna lösningsförslaget (prototypen) är en fjärde och för projektgruppen sista iteration av systemet. Eventuell utökad funktionalitet finns beskriven nedan i avsnitt 6 Framtida utvecklingsmöjligheter. Den tekniska lösningen har valts utifrån ett antal parametrar där de tre avgörande var typ av system, projektgruppens kompetens samt flexibilitet i utveckling och drift. Lösningen bygger på en tre-lagersmodell av presentation, logik och datalagring. Prototypen erbjuder olika funktionalitet för de tre olika användarrollerna, doktorander, lärare och studierektorer. Doktoranden kan rapportera, planera och få en översikt av sina timmar totalt och per kurs. Läraren kan få en översikt över doktorandernas arbetsinsats på hans/hennes kurser och planera doktorandtimmar. Studierektorn har samma funktionalitet som läraren i de fall hon/han undervisar, men administrerar även hela systemet. Den viktigaste aspekten för studierektorn är att han/hon får en heltäckande översikt över doktorandernas arbete på avdelningen. 5.2 Teknisk lösningsbeskrivning Generellt Att i mjukvaruutvecklingsprojekt göra riktiga teknikval kan ibland vara skillnaden mellan att ro projektet i hamn eller att fastna någonstans på vägen. Teknikvalet har inte bara att göra med att hitta optimal teknik/prestanda, utan beror även av designparametrar som gruppmedlemmarnas kunskapsområde, beställarens önskemål och kostnader förknippade med olika val Datormiljö Systemdrift sköts av Nada/Systemgruppen vilka har kompetens och utrustning för de flesta standardlösningar. Traditionellt använder NADA mycket Unix-baserade system och programvaror. Då systemet är webbaserat ställs inga specifika krav på klientprogramvaror. Serverprogramvara är av standardtyp och innebär ej nya licenskostnader för Nada. Inga speciella krav på hastighet ställdes, annat än det rent användarmässigt bör gå snabbt att ladda sidor. Då systemet mestadels används från NADAs datorer är internetanslutningens kapacitet och driftsäkerhet inget problem. Nadas personal använder Mac, Unix och/eller PC. Systemet bör i framtiden fungera för de vanliga webbläsarna (Netscape & Internet Explorer) i rimligt nya versioner. Med tanke på att systemet varken innehåller känslig eller kritisk information är kraven på säkerhet låga och kraven på driftsäkerhet normala Designparametrar för teknisk lösning Beställarens önskemål. Beställaren vill se ett tidsplanerings- och rapporteringssystem som man kan nå via webbgränssnitt. 15

17 Systemets funktion. Mängden av, samt karaktären på, den information som skall behandlas i applikationen är sådan att det var lämpligt att använda en databas för lagring. Tillgängliga plattformar. Det finns i princip två plattformar som systemgruppen på Nada tillhandahåller/rekommenderar vilka båda utnyttjar PostgreSQL som databasmotor. Den ena bygger på PHP för att klara programlogiken, i den andra används Java (JSP och/eller Servlets). Tillgänglig kompetens. Projektets medlemmar har alla kännedom om utveckling i Java. Viss erfarenhet av utveckling av webbapplikationer med Java servletts och JSP finns även inom gruppen. PHP kunskaperna är begränsade. Organisation. Möjlighet att fördela programmeringsarbetet i front-end (presentation) respektive back-end (logik/datalagring) var önskvärt. De strikta tidsramarna medförde att produktionen var tvungen att utföras som ett antal parallella processer Teknisk lösning Den tekniska lösningen är indelad enligt nedanstående konceptuella 3-lager modell. Presentation/Interaktion JSP-sidor Logik Java Servlets Datalagring SQL Lösningen bygger på utnyttjandet av en ensam databas för lagring av data. Dataåtkomst sköts av logikkomponenterna. All presentation och interaktion sker i presentationslagret som utbyter data med logikkomponenterna. För att kunna använda sig av en parallell utveckling av komponenter, oberoende av övriga komponenter, utvecklades en grundläggande, väl utformad systemdesign. I denna specificeras även utformningen av gränssnitt mellan de olika komponenterna. Det finns i stort sett en JSP-sida per användarsida, dock genereras vissa JSP-sidor från en och samma servlett. Det finns ett antal specifika servletts som genererar vanligt återkommande element i gränssnittet, exempel på detta är drop-down-menyer. 16

18 5.2.5 Teknisk plattform Den tekniska plattformen som använts under utvecklingen bygger på fria programvaror som redan idag används vid NADA. Detta med avsikten att underlätta implementation och driftsättning. Den avdelning vid NADA som skulle ansvara för en eventuell drift är Systemgruppen, vilka själva använder en liknande plattform. Då alla komponenter utformats enligt standardförfarande är systemet i princip plattformsoberoende. PostgreSQL 7.0 har använts som databasmotor. Kommunikationen med databasen sker via JDBC 2.0 vilket finns tillgängligt från och med JDK 1.2. Tomcat 4.0 har använts som webbserver då den klarar både JSP- och Servlet-teknologi. Logik- och presentationskomponenter bygger på Java 2 Platform Enterprise Edition (J2EE). För kompilering och exekvering av javakod används J2EE SDK 1.3 och Java 2 Platform SDK

19 5.3 Funktionsbeskrivning Inledning Projektet har lett fram till ett tidrapporteringssystem för doktorandernas Gru-tjänst (Gru står för grundutbildning) med utvidgad funktionalitet för planering och administration. Tidrapporteringssystem har olika användningsområden för olika användargrupper, vilka utgörs av doktorander, lärare och studierektorer. Det finns planeringsmöjligheter, men systemet är ej utformat som ett meddelandesystem eller bokningssystem. Det är därför viktigt att kommunikation mellan lärare och doktorand sker innan timmar planeras. Systemet ger en överblick över doktorandernas arbetsinsats under såväl innevarande år som tidigare år, användaren kan välja att se uppgifter för ett annat läsår. För att betona den skilda funktionaliteten för olika användare beskrivs de var för sig. 18

20 Doktorand En doktorand kan med detta system regelbundet rapportera sin arbetsinsats inom grundutbildningen, vilket innebär att systemet ersätter den tidigare manuella processen för rapportering av doktorandernas arbete. Doktoranden rapporterar hur många timmar, vilken arbetsuppgift och inom ramarna för vilken kurs arbetat har utförts. På samma sätt som doktoranderna rapporterar sitt arbete går det också att planera arbete för att få en bättre överblick över hur arbetsbördan är fördelad under terminen och veta var luckor finns. Doktoranden kan se hur mycket han/hon arbetat, hur mycket som är planerat och hur mycket som är kvar att göra utifrån sitt tjänståtagande. Systemet är flexibelt uppbyggt så det finns inget krav på att redovisning av en timme måste föregås av planering av denna timme, vilket innebär att planeringsdelen är helt frivillig. Flexibiliteten hos tidrapporteringssystemet medför även att det finns flera olika sätt att redovisa sina timmar. Sitemap Denna sitemap beskriver hur sidorna i gränssnittet förhåller sig till varandra. De rutor som är streckade står för sidor som inte är implementerade i dagens system. Inloggning Startsida Historik Pop-up Addera aktivitet Kurs Mina uppgifter Resurs Pop-up Ändra aktivitet Pop-up Add. aktivitet från kurs Pop-up Överför aktivitet 19

21 Lärare För lärarna är detta inte ett rapporteringssystem utan erbjuder en möjlighet att få en överblick över doktorandernas arbetsinsats på en kurs. Läraren kan enkelt se vad som hänt hittills och, i den mån planering skett, vad som kommer att ske framöver. Det doktoranderna planerat markeras med en stjärna på lärarens sida för att uppmärksamma honom/henne. Läraren kan även planera in timmar för doktoranden. Sitemap Denna sitemap beskriver hur sidorna i gränssnittet förhåller sig till varandra. De rutor som är streckade står för sidor som inte är implementerade i dagens system. Inloggning Startsida Resurs Mina uppgifter Doktorand Kurs Pop-up Plan. aktivitet för doktorand 20

22 Studierektor I många fall är en studierektor även lärare varför beskrivningen ovan kan gälla för honom/henne också. Utöver detta sköter studierektorn den administrativa sidan av systemet. Studierektorn kan skapa och redigera användare, kurser och läsår. Tidsrapporteringssystemet ger studierektorn en överblick över samtliga doktoranders arbete. Sitemap Denna sitemap beskriver hur sidorna i gränssnittet förhåller sig till varandra. De rutor som är streckade står för sidor som inte är implementerade i dagens system. Inloggning Startsida Resurs Användaradm Läsårsadm Kurs-adm Doktorand Lärare Kurs Variabler Kurs Doktorand Pop-up Plan. Akt. För dokt. 21

23 5.3.2 Användargränssnitt Ett antal sidor ur gränssnittet har valts ut för att på ett tydligt sätt åskadliggöra tidrapporteringssystemet. Först presenteras ett förtydligande av några för systemet centrala termer. Moment De olika arbetsuppgifter en doktorand kan utföra kallas moment. Dessa moment består av: föreläsning, övning, handledning, kursassistent, laboratorieassistent, tentamensrättning eller övrigt. Aktivitet En aktivitet är en enskild arbetsinsats, d.v.s. exempelvis ett specifikt föreläsnings- eller handledningstillfälle. Lektionstid Den tid som inte inbegriper planering kallas lektionstid. Om en doktorand t.ex. ger en föreläsning på två timmar och har planerat denna i fyra timmar är lektionstiden två timmar. Förberedelsetid Till vissa moment finns en standardförberedelsetid per timme. För varje lektionstimme av en föreläsning får doktoranden t.ex. två förberedelsetimmar. Vissa moment har ingen förberedelsetid, för att t.ex. arbeta som laborationsassistent en timme ges ingen förberedelsetid. 22

24 Doktorand startsida På doktorandens startsida kan han/hon få en överblick över sin arbetsinsats inom Gru, grundutbildningen. Det går snabbt och enkelt att se hur stor andel av den totala arbetstiden som är genomförd, planerad respektive kvar att göra. De kurser som doktoranden har arbetat inom eller har planerat att arbeta inom presenteras med information om hur många timmar som är genomförda och planerade. Genom att trycka på pilen som föregår kursen kan doktoranden se vilka moment de angivna timmarna är fördelade. Från denna sida kan doktoranden komma till respektive kurssida, ett popup-fönster för planera eller rapportera aktiviteter samt till en sida som presenterar de personliga uppgifter som finns lagrade om doktoranden. 23

25 Doktorand kurssida För varje kurs som doktoranden har deltagit i undervisning av finns det en speciell kurssida. På denna kurssida presenteras allmän information om kursen och om hur många timmar som finns planerade och genomförda för varje moment. Genom att expandera respektive moment kan doktoranden även se vilka aktiviteter momentet är fördelat. Timuppgifterna presenteras totalt och uppdelat på lektionstid och förberedelsetid. De planerade aktiviteterna kan överföras till genomförda. Från denna sida kan doktoranden även komma till startsidan, popup-fönster för planera, rapportera, ändra och överföra aktiviteter från planerade till genomförda, samt till en sida där de personliga uppgifter som finns lagrade om doktoranden kan redigeras. 24

26 Lärarens startsida På lärarens startsida presenteras de kurser som han/hon är ansvarig för och de eventuella doktorander han/hon handleder. Kurserna är länkade till respektive kurssida och doktoranderna är på motsvarande sätt länkade till respektive doktorandsida. Det är möjligt att söka efter andra kurser än de läraren är ansvarig för. Genom att söka efter en specifik doktorand kan läraren även få uppgifter om doktorandens arbetsinsats totalt och per kurs. Även läraren kan länkas vidare till en sida där de personliga uppgifter som finns lagrade om han/henne kan redigeras. Lärare kurssida På en lärares kurssida presenteras information om doktorandernas arbetsinsats på aktuell kurs, både den totala arbetstiden och uppdelad på planerade och genomförda timmar. Timmarna redovisas per moment, men det är möjligt för läraren att expandera ett moment och se timmarna presenterade per aktivitet. Läraren kan även ange information om kursen eller läsa information som studierektorn angivet. Läraren kan planera in doktorandernas arbete för att kunna planera sin kurs, men detta är inte ett bokningssystem så kommunikation med doktoranderna behöver ske. Det finns möjlighet för läraren att länkas vidare till kurssidorna för det andra kurserna han/hon är ansvarig för, till startsidan och till en sida som presenterar hans/hennes personliga uppgifter. 25

27 26

28 Studierektor startsida Studierektorn kan från sin startsida länkas vidare till sina övriga sidor; Användar-adm. (en sida där användare kan redigeras och skapas), Kurs-adm. (en sida kurser kan redigeras och skapas), Läsårs-adm. (en sida där du redigera läsår), Variabler (en sida där han/hon kan redigera globala variabler för tidsrapporteringssystemet). Genom att söka på en kurs, en doktorand eller en lärare får studierektorn tillgång till sidor som presenterar all information inom systemet och möjliggör för honom/henne att få en översikt över doktorandernas arbete. I de fall studierektorn även har undervisning presenteras de kurser han/hon är ansvarig för på samma sätt som för läraren. 27

29 Addera aktivitet Addera aktivitet är ett exempel på ett popup-fönster. Dessa finns för att användarna ska kunna addera och redigera uppgifter om aktiviteter, medan de har en annan sida i bakgrunden, t.ex. kurssida. I dessa fönster anger användaren all relevant information om en specifik aktivitet. Vid adderingen uppdateras automatiskt den underliggande sidan. 28

30 6 Framtida utvecklingsmöjligheter 6.1 Inledning Tonvikten i detta projekt lades på att genomföra en grundlig förstudie och genom upprepade iterationer arbeta fram ett komplett lösningsförslag som på ett tillfredställande sätt tillgodoser användarnas behov. Som tidigare beskrivit i Prioritering under Projekthistorik innebar de begränsade resurser som projektgruppen har att samtliga funktioner ej kunde implementeras. I dagens läge är prototypen optimerad för Internet Explorer på Mac, en framtida anpassning till andra webbläsare är att önska. I och med arbetet med att ta fram prototypen uppstod en mängd idéer, dels om en framtida utveckling och utvidgning av systemet, dels om alternativa lösningsförslag. 6.2 Ej implementerad funktionalitet Funktionaliteten som presenteras har genomgått användartest, men är ej fullt utvecklad i systemdesignen Hjälpfunktionalitet Användarhandledningen är utformad för att kunna delas upp och användas som s.k. ballonhelp till användargränssnittet. Varje sida i gränssnittet är presenterad var för sig. All funktionalitet som finns beskrivs på ett kortfattat och enkelt sätt i punktform vilket innebär att det är enkelt att placera varje textavsnitt i en s.k. balloon som dyker upp vid aktuell funktion Export I den ursprungliga prototypen fanns, förutom doktorandernas exportmöjligheter av statistik (se nedan), även möjlighet för övriga användare att exportera uppgifter från system till ett excelark för att underlätta administration. 29

31 6.2.3 Historik För att doktoranden ska ha möjlighet att få en sammanställning över sina grutjänstgöringstimmar per kurs under varje läsår denna tjänstgjort på Nada togs en historiksida fram. Designen är enkel, om doktoranden har några särskilda önskemål om framställningen av statistiken kan han/hon välja att exportera till Excel för redigering. 30

32 6.2.4 Resurs För att lärare och doktorander ska kunna ge önskemål om aktiviteter (t.ex. föreläsningar eller övningar) de vill få eller ge arbetades en resurssida fram, med två separata funktioner: Användaren kan göra ett inlägg eller titta på vad andra lagt in. Om användaren är doktorand kan inlägget t.ex. bestå av en föreläsning han/hon önskar ge. Doktoranden beskriver denna föreläsning, anger vilket ämne den hör till och anger hur länge förfrågan ska finnas på listan över erbjudna resurser. En lärares inlägg kan t.ex. vara en förfrågan om någon kan vara handledare på hans/hennes kurs. Inläggen visas i listform för användaren efter denna angivet om han/hon vill se förfrågningar eller erbjudanden inom ett specifikt ämne. 31

33 6.3 Utvecklingsförslag Henrik Artman på IP-lab är uppdragsgivare och tidrapporteringssystemet är avsett för hans avdelning. Dock inkluderade förstudien även rutinerna på övriga Nada med följd att prototypen är anpassad för att i en framtid även kunna implementeras på hela institutionen. Om systemet slår väl ut kan det i en framtid anpassas för t.ex. gästföreläsare och studenter vars arbetstid också redovisas timmässigt. I användarstudien framkom att en del lärare är intresserade av ett liknande system, men det skulle krävas omfattande förändringar eftersom deras arbetstid inte redovisas per timme. I dagens läge är ingen koppling till något annat system planerad, men i framtiden finns möjligheten att koppla denna prototyp till laborationsrapporteringssystemet Tid, eftersom systemen innehåller ungefär samma uppgifter. Tidrapporteringssystemet är inte ett bokningssystem eller ett meddelandesystem. Om planeringsdelen används regelbundet skulle en sådan funktionalitet kunna vara önskvärd. I den ursprungliga projektidén var en relativt komplicerad kompetensfunktionalitet beskriven. Förslaget innebar dels att varje enskild lärare och doktorand skulle kunna placera önskemål om föreläsningar man ville ge eller få, dels fanns en önskan om bokningsmöjlighet. Det var även föreslaget att doktoranderna skulle kunna ange en kompetensprofil med nyckelord så att sökning på kompetens skulle kunna ske. Efter intervjuer med berörda parter visade det sig att intresset för en sådan funktionalitet var i det närmaste obetydligt, varför den sökning efter resurs som presenteras under Ej implementerad funktionalitet istället togs fram. Det är givetvis möjlig att utöka denna sökning om intresset för en lösning enligt ovan skulle öka och då alternativt koppla samman den med en bokningsmöjlighet. 6.4 Alternativa lösningar Den prototyp som utarbetats innebär en skräddarsydd lösning för doktoranders tidsrapportering vid NADA. Syftet är att underlätta tidrapportering, ge alla anställda en överblick över doktorandinsatser samt ge studierektor utökade möjligheter att agera proaktivt vad gäller doktorandernas undervisningsplikt. Det är en kompetent lösning för problemet, men det finns alternativa lösningar Förändrade rutiner Ett av syftena med att skapa ett system är att få till stånd en förändring av arbetssätt och rutiner. En sådan förändring kan mycket väl genomföras utan system, även om det kan underlätta att låta förändringen vara inbyggd i det nya systemet. Det är inte motiverat att bygga ett så stort och komplext system om den egentliga anledningen är att systemet ska agera murbräcka i ett försök att förändra befintliga rutiner Excel Excelfiler kan numera distribueras och delas över nätverk, dock är det en lösning som ställer specifika krav på programvaror och operativsystem, t.ex. fungerar det inte på Unix som används av flera anställda vid Nada. En lösning kan vara att skapa mallsidor i Excel som sedan fylls i av doktorander och/eller lärare och returneras till studierektor. 32

34 6.4.3 Färdig databaslösning Det kan mycket väl gå att sätta upp en databas som FileMaker Pro eller MS Access för att låta doktorander rapportera nedlagda timmar. Dessa applikationer är enkla att sätta upp, har färdiga gränssnitt som kan anpassas och kan förses med inloggningsförfarande. Nackdel är den minskade funktonaliteten samt att det inte säkert går att anpassa en lösning bra till alla OS. Fördelar är den mindre arbetsinsats som krävs och därmed ökad flexibilitet att förändra eller byta system. 33

Preliminär specifikation

Preliminär specifikation System för tidrapportering och tidplanering Preliminär specifikation 8 mars 2002 Version 1 1 Sammanfattning Detta är en preliminär specifikation för projektet System för Tidrapportering & Tidplanering

Läs mer

System för tidrapportering och tidplanering. Användarhandledning. 3 maj 2002

System för tidrapportering och tidplanering. Användarhandledning. 3 maj 2002 System för tidrapportering och tidplanering Användarhandledning 3 maj 2002 Användarhandledning: Inledning 1 INLEDNING 2 1.1 DOKTORAND 3 1.1.1 SITEMAP 3 1.2 LÄRARE 4 1.2.1 SITEMAP 4 1.3 STUDIEREKTOR 5 1.3.1

Läs mer

Projektstatus 20 februari 2002

Projektstatus 20 februari 2002 System för tidsplanering & -rapportering (SYTT) Projektstatus 20 februari 2002 Version 2 Detta dokument Det här är en statusrapport och beskrivning av projektstruktur per den 20 februari. Syftet är att

Läs mer

Preliminär specifikation av projekt

Preliminär specifikation av projekt Preliminär specifikation av projekt Projektets namn: Infraröd Minneslåda (numera omdöpt till FastSync) Uppdragsgivare: Alex Olwal aolwal@cs.columbia.edu Deltagare: Johan Ullberg Nils

Läs mer

Tjänstefördelning 2.0. Användarhandledning. (Utkast)

Tjänstefördelning 2.0. Användarhandledning. (Utkast) Tjänstefördelning 2.0 Användarhandledning (Utkast) Introduktion... 3 Inloggning... 3 Menyval... 4 Inställningar... 4 Personöversikt... 6 Lägg till lärare... 7 Scenario 1: Lägg till person inom universitet....

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

System för tidrapportering och tidplanering. Systemdokumentation

System för tidrapportering och tidplanering. Systemdokumentation System för tidrapportering och tidplanering Systemdokumentation 3 maj 2002 Systemdokumentation Dokumentstatus Detta dokument är en teknisk beskrivning av System för tidsplanering och tidrapportering (SYTT).

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Sakfrågan Preliminär specifikation

Sakfrågan Preliminär specifikation KTH Programutvecklingsprojekt, 2D1954 Nada - Institutionen för Numerisk analys och datalogi 2003-03-04 Sakfrågan Preliminär specifikation Amr El-Ghazaly Joakim Andersson John Holmström Jens Modig Carl

Läs mer

Manual. Kursplan. Astrakan. ESF Edition Publikt användargränssnitt. Artisan Global Media

Manual. Kursplan. Astrakan. ESF Edition Publikt användargränssnitt. Artisan Global Media Manual Astrakan Kursplan ESF Edition Publikt användargränssnitt Artisan Global Media ~ 2 ~ Innehållsförteckning Publikt användargränssnitt... 3 Allmän... 3 Personlig... 4 Presentation av Kurstillfälle...

Läs mer

Exempel på verklig projektplan

Exempel på verklig projektplan Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av

Läs mer

Rafel Ridha Projektdefinition

Rafel Ridha Projektdefinition Rafel Ridha Projektdefinition Utveckling av applikation för Windows Phone Dokumenttitel Projektdefinition Dokumentförfattare Rafel Ridha Dokumentnamn Projektdefinition xx.pdf Version 0.3 E-post rafelr@kth.se

Läs mer

Projektanvisning. Webbsideprojekt. Författare: Johan Leitet Version: 2 Datum: 2012-10-09

Projektanvisning. Webbsideprojekt. Författare: Johan Leitet Version: 2 Datum: 2012-10-09 Projektanvisning Webbsideprojekt Författare: Johan Leitet Version: 2 Datum: 2012-10-09 Inledning Du har nu under ett antal laborationer i webbteknik fått relativt styrda uppgifter där du ensam fått lösa

Läs mer

Rune Tennesmed. Oskar Norling 1DV430. Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt 1DV430 Webbprogrammerare H12 Oskar Norling

Rune Tennesmed. Oskar Norling 1DV430. Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt 1DV430 Webbprogrammerare H12 Oskar Norling Rune Tennesmed Oskar Norling Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt Webbprogrammerare H12 Oskar Norling 2012-05-30 Abstrakt Denna rapport handlar om mitt mjukvaruutecklingsprojekt som jag och en klasskompis

Läs mer

SLUTRAPPORT WEBBPROJEKT 1

SLUTRAPPORT WEBBPROJEKT 1 SLUTRAPPORT WEBBPROJEKT 1 Kostregistrering 30 mars 2012 Webbprojekt 1 1DV411 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Linnéuniversitetet Ella Källman - ella@kallman.se Martin Kuoppa - martin@duofy.com

Läs mer

Problemet. Beställarkompetens och kravhantering. Användbarhetsboom Internet som motor. Beställarproblemet. Användarnytta = verksamhetsnytta.

Problemet. Beställarkompetens och kravhantering. Användbarhetsboom Internet som motor. Beställarproblemet. Användarnytta = verksamhetsnytta. Problemet Beställarkompetens och kravhantering Trots mycket kunskaper inom människadatorinteraktion så är användare missnöjda med systemen, eller klarar helt enkelt inte av att göra det de önskar eller

Läs mer

LiTH Autonom styrning av mobil robot 2007-02-15. Projektplan. Martin Elfstadius & Fredrik Danielsson. Version 1.0

LiTH Autonom styrning av mobil robot 2007-02-15. Projektplan. Martin Elfstadius & Fredrik Danielsson. Version 1.0 Projektplan Martin Elfstadius & Fredrik Danielsson Version 1.0 Status Granskad Godkänd 1 PROJEKTIDENTITET Autonom styrning av mobil robot Vårterminen 2007 Linköpings Tekniska Högskola, ISY Namn Ansvar

Läs mer

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna. ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan

Läs mer

PROGRAMUTVECKLINGSPROJEKT 1999-05-10

PROGRAMUTVECKLINGSPROJEKT 1999-05-10 $19b1'$5+$1'/('1,1* 1* 7,'5$ '5$33257 ,QQHKnOO INNEHÅLL...2 PROJEKTINFORMATION...4 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...4 DATORMILJÖ...5 SÄKERHET...5 SYSTEMÖVERBLICK...5 ALLMÄNNA FUNKTIONER...6 LOGIN...6 FUNKTIONER

Läs mer

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte

Läs mer

Användning av handdatorer och trådlösa nät på föreläsningar och i labsalar. Preliminär specifikation

Användning av handdatorer och trådlösa nät på föreläsningar och i labsalar. Preliminär specifikation 2D1954 Programutvecklingsprojekt Användning av handdatorer och trådlösa nät på föreläsningar och i labsalar Preliminär specifikation Malin Abrahamsson, I-99 Anders Back, I-99 Robert Bongart, I-99 Paula

Läs mer

WEBBSERVERPROGRAMMERING

WEBBSERVERPROGRAMMERING WEBBSERVERPROGRAMMERING Ämnet webbserverprogrammering behandlar funktionalitet för webblösningar och samspelet mellan beställare, användare, formgivare och utvecklare. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet

Läs mer

Datalagringsmetodik och arkitektur i Java. Projektdefinition. Projektdefinition. Björn Brenander. 7 maj 2001

Datalagringsmetodik och arkitektur i Java. Projektdefinition. Projektdefinition. Björn Brenander. 7 maj 2001 Datalagringsmetodik och arkitektur i Java Projektdefinition Dokumenttitel Projektdefinition Dokumentansvarig Dokumentförfattare Björn Brenander Dokumentnamn Projektdefinition.doc Version 16 Ref. nr. Skapades

Läs mer

Kravspecifikation för hårdvaruprojekt i kursen Datorsystemteknik, HT2005. Temperaturvakt med loggningsfunktion

Kravspecifikation för hårdvaruprojekt i kursen Datorsystemteknik, HT2005. Temperaturvakt med loggningsfunktion Kravspecifikation för hårdvaruprojekt i kursen Datorsystemteknik, HT2005 Temperaturvakt med loggningsfunktion Bakgrund Den här applikationen skall tas fram i syfte att träna studenter på Datorsystemteknikkursen

Läs mer

Undervisningen i ämnet mobila applikationer ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet mobila applikationer ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MOI Ämnet mobila applikationer behandlar olika tekniker för att utveckla programvara riktad mot mobila enheter samt processen från idé till färdigt program. Ämnet mobila applikationer får bara anordnas

Läs mer

Webbserverprogrammering

Webbserverprogrammering Webbserverprogrammering WES Webbserverprogrammering Ämnet webbserverprogrammering behandlar funktionalitet för webblösningar och samspelet mellan beställare, användare, formgivare och utvecklare. Ämnets

Läs mer

Certifieringswebb. Version 1.0 Mats Persson

Certifieringswebb. Version 1.0 Mats Persson Version 1.0 Distributionslista Befattning Bolag/enhet Namn Åtgärd Info. Student KaU Viktor Samuelsson Student KaU Gustaf Åhs Konsult/handledare Sogeti Konsultchef Sogeti Åsa Maspers Projektledare/handledare

Läs mer

Exempel på verklig kravspecifikation

Exempel på verklig kravspecifikation Exempel på verklig kravspecifikation Detta är ett exempel på en proffessionell kravspecifikation hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och

Läs mer

Projektplan. LiTH Segmentering av MR-bilder med ITK Anders Eklund. Version 1.0. Status. Bilder och grafik projektkurs, CDIO MCIV LIPs

Projektplan. LiTH Segmentering av MR-bilder med ITK Anders Eklund. Version 1.0. Status. Bilder och grafik projektkurs, CDIO MCIV LIPs Segmentering av MR-bilder med ITK 2006-02-02 Projektplan Version 1.0 Status Granskad Godkänd Bilder och grafik projektkurs, CDIO MCIV LIPs 1 PROJEKTIDENTITET MCIV 2006 VT Linköpings Tekniska Högskola,

Läs mer

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Medborgaren och myndigheten

Medborgaren och myndigheten ACPU 2005 Medborgaren och myndigheten Årets tema handlar om mötet mellan medborgare och myndigheter. Bilden vi har av myndigheter har förändrats en hel del under den senaste tiden. Från att i stor utsträckning

Läs mer

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del

Läs mer

Offertunderlag Webbportal NILS

Offertunderlag Webbportal NILS Offertunderlag Webbportal NILS Version: 0.2 Distributionslista Namn Befattning Enhet Saskia Sandring Åsa Eriksson SLU SLU Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av uppdrag... 4 1.1 NILS-programmet... 4

Läs mer

Grupputvärdering Gängbildning

Grupputvärdering Gängbildning Kungl Tekniska Högskolan NADA 2D1362 Programutvecklingsprojekt med mjukvarukonstruktion Kursledare: Lars Kjelldahl Grupputvärdering Gängbildning Utvecklare: Rasmus Ahlberg Joel Andersson Karl-Johan Grahn

Läs mer

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter 1 (6) Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter Förslagsställare: * Projektledare: Helen Alstergren * Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 1. Bakgrund och motiv Antalet

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Kurs-PM fo r HI1028, Projektkurs inom programvaruutveckling, VT16

Kurs-PM fo r HI1028, Projektkurs inom programvaruutveckling, VT16 Kurs-PM fo r HI1028, Projektkurs inom programvaruutveckling, VT16 Mål Kursen skall ge studenten träning i att utveckla en större programvara. Arbetet utförs i projektform. Projektet skall ge grundläggande

Läs mer

Projektplan, Schemaläggning/lokalbokning för Linnéuniversitetet 2012

Projektplan, Schemaläggning/lokalbokning för Linnéuniversitetet 2012 Projektplan, Schemaläggning/lokalbokning för Linnéuniversitetet 2012 På Linnéuniversitetet används idag TimeEdit för schemaläggning och lokalbokning. Vi har ett system som byggts upp och justerats under

Läs mer

KTH Programutvecklingsprojekt med mjukvarukonstruktion 2D1362. Projektpresentation

KTH Programutvecklingsprojekt med mjukvarukonstruktion 2D1362. Projektpresentation KTH Programutvecklingsprojekt med mjukvarukonstruktion 2D1362 Projektpresentation Fakturasystem Total Office Mobile Systems http://www.nada.kth.se/projects/prom04/fakturasystem/ Uppdragsgivare: Örjan Melin

Läs mer

DOTPROJECT Manual. Projektledare och administratör har tillgång till fler funktioner och mer information än andra roller i det webbaserade systemet.

DOTPROJECT Manual. Projektledare och administratör har tillgång till fler funktioner och mer information än andra roller i det webbaserade systemet. Projektarbeta med DOTPROJECT Projektplattformen Dotproject kan användas direkt via webben med en vanlig webbläsare. Systemet är framförallt lämpligt om du snabbt och enkelt vill dela all projektinformation,

Läs mer

PROJEKT ALBYLEN. Datum: 25 mars 2011. AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson

PROJEKT ALBYLEN. Datum: 25 mars 2011. AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson PROJEKT ALBYLEN Datum: 25 mars 2011 AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson 0 Sammanfattning: Föreningen Albylen som bedriver aktivitets- och friskvårdscentrum

Läs mer

Undervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: WEBBUTVECKLING Ämnet webbutveckling behandlar de tekniker som används för att presentera och bearbeta information i webbläsaren samt utifrån dessa tekniker skapa och vidareutveckla statiska och dynamiska

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

www.grade.com LUVIT Utbildningsplanering Manual

www.grade.com LUVIT Utbildningsplanering Manual www.grade.com LUVIT Utbildningsplanering Manual Innehåll 1. INLEDNING 4 2. ROLLER 4 2.1. CHEF 4 2.2. MEDARBETARE 4 2.3. ADMINISTRATÖR 4 2.4. KURSLEDARE 5 2.5. UTBILDARE 5 3. BEGREPP 5 3.1. ENHET 5 3.2.

Läs mer

Retendo Academic. Översikt. Planering. Dokumentet utgör en beskrivning av Retendo Academic för tjänsteplanering.

Retendo Academic. Översikt. Planering. Dokumentet utgör en beskrivning av Retendo Academic för tjänsteplanering. Retendo Academic Dokumentet utgör en beskrivning av Retendo Academic för tjänsteplanering. Översikt Retendo Academic är ett tjänsteplaneringssystem som utvecklats speciellt för högskolor och universitet,

Läs mer

ibis Presentation Personalkonferensen 4-6/11 2013

ibis Presentation Personalkonferensen 4-6/11 2013 ibis Presentation Personalkonferensen 4-6/11 2013 Program Bakgrund och framtid Teknisk genomgång Tidsplan Utbildningsstrategi Support IDA-data Skillnader IDA ibis Olika arbetssätt Inställningar och egenskaper

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

Filhanterare med AngularJS

Filhanterare med AngularJS Filhanterare med AngularJS Författare: Filip Johansson Peter Emilsson Oskar Georgsson Christian Nilsson Datum: 2014-03-26 1 Sammanfattning Filhanterare med AngularJS är en filhanterare skapad för Sigma

Läs mer

Rapport för Projekt Alhanko

Rapport för Projekt Alhanko Rapport för Projekt Alhanko på uppdrag av Kungliga Operan i KTH-kursen 2D1954 Programutvecklingsprojekt, 2002 1 Sammanfattning...3 Projektmedlemmar...3 Uppdragsgivare...3 Kontaktperson... 3 Projektwebb...3

Läs mer

Dokumentation och presentation av ert arbete

Dokumentation och presentation av ert arbete Dokumentation och presentation av ert arbete Reglerteknik Linköpings universitet Dagens föreläsning Första timmen Kursens mål Projektmodellen LIPS och dess användning i kursen Olika former av redovisning

Läs mer

Bruksanvisning och formalia för proben

Bruksanvisning och formalia för proben Bruksanvisning och formalia för proben En studie i användarcentrerad programmutveckling Institutionen för Numerisk analys och datalogi, KTH Innehåll 1 Introduktion 2 2 Om kursen ACPU-02 2 2.1 Kursansvariga...

Läs mer

Medarbetarens guide till Kompetenskoll version 1,62

Medarbetarens guide till Kompetenskoll version 1,62 Medarbetarens guide till Kompetenskoll version 1,62 Sida 2 av 21 Innehåll Inledning 3 Välkommen till Kompetenskoll 4 Logga in - Byt lösenord Godkänn lagring av uppgifter och cookies 4 Del 1: Överblick

Läs mer

Red Inc. Förstudie till. Inkrementell uppbyggnad av Webbdatabas för småföretag. Uppdragsgivare: Harald Kjellin

Red Inc. Förstudie till. Inkrementell uppbyggnad av Webbdatabas för småföretag. Uppdragsgivare: Harald Kjellin Förstudie till Red Inc Inkrementell uppbyggnad av Webbdatabas för småföretag Uppdragsgivare: Harald Kjellin Projektmedlemmar: Mikael Nyqvist Ulf Rustas Thomas Jansson Rikard Laxhammar Daniel Oscarsson

Läs mer

Specifikation för Projekt Alhanko

Specifikation för Projekt Alhanko Specifikation för Projekt Alhanko på uppdrag av Kungliga Operan i KTH-kursen 2D1954 Programutvecklingsprojekt, 2002 PROBLEMBESKRIVNING...3 BAKGRUND...3 SYFTE...3 KRAV...3 AVGRÄNSNINGAR:...3 FÖRSLAG TILL

Läs mer

Slutrapport för Internetfonden

Slutrapport för Internetfonden Slutrapport för Internetfonden Webbprogrammering i matematik och fysikundervisning Mikael Tylmad mikael@roboro.se Fredrik Atmer fredrik.atmer@gmail.com Ella Kai-Larsen e@k-l.se 10 april 2014 http://www.profyma.se/

Läs mer

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu. Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund

Läs mer

Palmbaserad datainsamling och databassynkronisering. Projektpresentation. 2D1954 Programutvecklingsprojekt Projektgruppen Harald

Palmbaserad datainsamling och databassynkronisering. Projektpresentation. 2D1954 Programutvecklingsprojekt Projektgruppen Harald Palmbaserad datainsamling och databassynkronisering Projektpresentation 2D1954 Programutvecklingsprojekt Projektgruppen Harald PROJEKTPRESENTATION 3 PROJEKTANSVARIGA: 3 PROJEKTBESKRIVNING 3 BAKGRUND 3

Läs mer

Manual: Rapporter v.3

Manual: Rapporter v.3 Medicinska fakulteten Moodle v. 2.8 Manual: Rapporter v.3 1 Inledning... 3 1.1 Kursloggar... 3 1.1.1 Loggar... 3 1.1.2 Live-loggar... 5 1.1.3 Aktivitet i kursen... 5 1.1.4 Deltagande i kurs... 6 1.1.5

Läs mer

Lathund till VFU-portalen

Lathund till VFU-portalen Lathund till VFU-portalen Arbetsplatsansvarig Senast uppdaterad: 2018-05-14 Innehåll Startsidan... 3 Behörighet... 4 Granska en arbetsplats placeringar... 5 Lägg till arbetsplatsansvarig/handledare...

Läs mer

Introduktion och Guide till WMR

Introduktion och Guide till WMR Introduktion och Guide till WMR Innehållsförteckning INTRODUKTION 2 LOGGA IN 3 HEMSIDAN 3 WMR RAPPORTER 5 STANDARD RAPPORTER: 5 1. 2. 3. 4. 8. 1. BILJETTINFORMATION 5 2. PERIODINFORMATION 6 3. KUNDINFORMATION

Läs mer

LIPs Daniel Axehill ChrKr Projektdirektiv_Saab_v3 CKr

LIPs Daniel Axehill ChrKr Projektdirektiv_Saab_v3 CKr Daniel Axehill 2006-01-19 Sida 1 Projektnamn Beställare Daniel Axehill, ISY Projektledare Student Projektbeslut Torbjörn Crona, Daniel Axehill Projekttid Läsperiod 3-4, vårterminen 2006. Projektet klart

Läs mer

Programvaruteknik, hp

Programvaruteknik, hp 1 (6) Utbildningsplan för: Programvaruteknik, 120-180 hp Software Engineering, 120-180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TPVAG Grundnivå MIUN 2010/1734 Högskolepoäng

Läs mer

Handhavandeguide: Utbildning på forskarnivå Innevarande version vid senaste uppdatering:

Handhavandeguide: Utbildning på forskarnivå Innevarande version vid senaste uppdatering: Handhavandeguide: Utbildning på forskarnivå Innevarande version vid senaste uppdatering: 1.10.0 Mer information om Ladok Mer utbildningsmaterial hittar du på Ladok.se: Aktuellt utbildningsmaterial Systemdokumentationen

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

Presentationsprogram - Kravspecifikation. Henrik Österdahl och Jenny Melander, D mars 2002

Presentationsprogram - Kravspecifikation. Henrik Österdahl och Jenny Melander, D mars 2002 Presentationsprogram - Kravspecifikation Henrik Österdahl och Jenny Melander, D-01 18 mars 2002 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Mål................................... 3 1.2 Omfattning...............................

Läs mer

Labrapport över Rumbokningssytemet Grupp:1

Labrapport över Rumbokningssytemet Grupp:1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation, IT & data Labrapport över Rumbokningssytemet Grupp:1 Kurskod: DVGC18 Kursnamn: Software Engineering Inlämningsdatum: 2009 10 28 Scrummaster: Martin Blom Projektmedlemmar:

Läs mer

Projektdirektiv Oskar Ljungqvist Sida 1. Kund/Examinator: Daniel Axehill, Reglerteknik/LiU

Projektdirektiv Oskar Ljungqvist Sida 1. Kund/Examinator: Daniel Axehill, Reglerteknik/LiU 2018-08-30 Sida 1 Projektnamn Beställare Projektledare Projektbeslut Projekttid Rapportering, ISY Student, ISY Läsperiod 1-2, HT 2018. Projektet klart senast vid projektkonferensen. Löpande rapportering:

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Handhavandeguide: Attestera resultat Innevarande version vid senaste uppdatering:

Handhavandeguide: Attestera resultat Innevarande version vid senaste uppdatering: Handhavandeguide: Attestera resultat Innevarande version vid senaste uppdatering: 1.13.0 Mer information om Ladok Utbildningsmaterial publiceras på Ladok.se: Aktuellt utbildningsmaterial Systemdokumentationen

Läs mer

Manual Nationell- och systemadministratör

Manual Nationell- och systemadministratör M ANUAL NATIONELL - OCH SYS TE M ADMINISTRATÖ R (2) Manual Nationell- och systemadministratör Stöd och behandling Stockholm, 2018-05-29 Revisionshistorik Version Författare Kommentar 0.1 Elin Åkerblom

Läs mer

Dokumentation och presentation av ert arbete. Kursens mål. Lärare Projektmedlemmar. Studenter Extern personal. Projektfaser. Projektroller.

Dokumentation och presentation av ert arbete. Kursens mål. Lärare Projektmedlemmar. Studenter Extern personal. Projektfaser. Projektroller. Agenda Dokumentation och presentation av ert arbete Kursens mål Projektroller Reglerteknik Linköpings universitet Brytpunkter Mer detaljer om slutdokumenten Kursens mål 1. Lära sig jobba i projekt Projektroll

Läs mer

www.grade.com LUVIT LMS Quick Guide Att använda LUVIT Reports

www.grade.com LUVIT LMS Quick Guide Att använda LUVIT Reports www.grade.com LUVIT LMS Quick Guide Att använda LUVIT Reports Att använda LUVIT Reports I LUVIT Administration finns menyn LUVIT Reports där ett antal fördefinierade standardrapporter finns tillgängliga.

Läs mer

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter

Läs mer

Nedan presenteras arbetsgruppens förslag:

Nedan presenteras arbetsgruppens förslag: Förslag till struktur och innehåll för Studentportalen och Canvas på SA I och med införandet av Canvas som lärplattform vid Göteborgs universitet har man sett en möjlighet och ett behov av att samordna

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign, 100p Läsår

Kursplan Gränssnittsdesign, 100p Läsår Kursplan Gränssnittsdesign, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Projektet. TNMK30 - Elektronisk publicering

Projektet. TNMK30 - Elektronisk publicering Projektet TNMK30 - Elektronisk publicering Gruppindelning projekt Valfria grupper ~4 per grupp TNM088 - Digitala media-grupperna är ok Projektgrupper 4 personer Jämna par Lika arbete för små grupper Anmäl

Läs mer

LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen 2004-12-10, omförhandlade lönekriterier 2007-11-06

LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen 2004-12-10, omförhandlade lönekriterier 2007-11-06 LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Högskolans i Halmstads lönepolicy skall omfatta alla anställda. Lönesättningen skall grundas på arbetets svårighetsgrad, den anställdes utveckling,

Läs mer

Utvärdering av projektet

Utvärdering av projektet KTH Institutionen för Numerisk Analys och Datalogi Utvärdering av projektet RedInc www.nada.kth.se/projects/prom03/redinc Uppdragsgivare: Projektmedlemmar: Harald Kjellin Daniel Oscarsson Rikard Laxhammar

Läs mer

Systembeskrivning.

Systembeskrivning. KTH Institutionen för Numerisk Analys och Datalogi Systembeskrivning RedInc www.nada.kth.se/projects/prom03/redinc Uppdragsgivare: Projektmedlemmar: Harald Kjellin Daniel Oscarsson Rikard Laxhammar Tommy

Läs mer

TDDC74 - Projektspecifikation

TDDC74 - Projektspecifikation TDDC74 - Projektspecifikation Projektmedlemmar: Namn Efternamn abcde123@student.liu.se Namn Efternamn abcde123@student.liu.se Handledare: Handledare handledare@ida.liu.se eller handledare@student.liu.se

Läs mer

WEBB OCH INFORMATIONSDESIGN

WEBB OCH INFORMATIONSDESIGN IT-Universitet WEBB OCH INFORMATIONSDESIGN Grupp 10 2003-10-25 Handledare: Rapport - projekt 1 Grupp 10: Johan Bergsten Jenny Christensson Evelina Johansson Marie Lönnqvist Mia Malmberg Niklas Mårby Uppgift

Läs mer

1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3

1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3 2012-01-09 1 (6), PPS OnLine 2012 Innehåll 1 Introduktion... 2 2 Större nyheter och ändringar av modellen (sammanfattning)... 2 2.1 Portföljledning... 2 2.2 Projektledarrollen/projektledarskap... 2 2.3

Läs mer

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering Projecticon PKS Microsoft Project och dokumenthantering "Kunskap och färdigheter inom trafik är nyckelbegrepp hos oss. Då krävs exakthet och en inarbetad metodik eftersom vi bland annat levererar kritiska

Läs mer

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning PMM (Process Maturity Metrics) PMM är en metod för att mäta processmognad i utvecklingsprojekt. I korthet går metoden ut på att man utvärderar sin utvecklingsprocess med avseende på ett antal framgångsfaktorer

Läs mer

Lathund till VFU-portalen

Lathund till VFU-portalen Lathund till VFU-portalen VFU-samordnare Senast uppdaterad: 2013-01-14 Innehåll 1. Startsidan... 3 2. Översikt över arbetsplatser på ett område... 5 3. Redigera information för en arbetsplats... 6 4. Lägg

Läs mer

Javautvecklare. Utbildningsfakta. 400 YH-poäng, 2 år

Javautvecklare. Utbildningsfakta. 400 YH-poäng, 2 år Javautvecklare 400 YH-poäng, 2 år Utbildningsfakta Kurser (12 stycken) Grundläggande programmering och javaverktyg 50 yhp Grafiskt gränssnitt och interaktion 20 yhp Internet, webb och webbramverk 40 yhp

Läs mer

SLUTRAPPORT: TEXAS HOLDEM 4 FRIENDS

SLUTRAPPORT: TEXAS HOLDEM 4 FRIENDS SLUTRAPPORT: TEXAS HOLDEM 4 FRIENDS Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt (Utvecklare av digitala tjänster) Den 1 juni 2011 ABSTRAKT Rapporten tar upp positiva och negativa erfarenheter som jag erhållit

Läs mer

Tjänsteplaneringssystemet Retendo Academic

Tjänsteplaneringssystemet Retendo Academic Tjänsteplaneringssystemet Retendo Academic Introduktionsutbildning för planerare Agenda 1. Presentation 2. Begrepp och struktur i Retendo 3. Övningar i några moment Vilka är vi? Rune Körnefors (systemadministratör)

Läs mer

Projektpresentation Sakfrågan

Projektpresentation Sakfrågan KTH Programutvecklingsprojekt, 2D1954 Nada - Institutionen för Numerisk analys och datalogi 2003-04-28 Projektpresentation Sakfrågan Amr El-Ghazaly Joakim Andersson John Holmström Jens Modig Carl Drott

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. Paddel-appen Utmärkta kanotleder. Version 1.0 Mats Persson. Distributionslista. Namn Åtgärd Info.

Uppdragsbeskrivning. Paddel-appen Utmärkta kanotleder. Version 1.0 Mats Persson. Distributionslista. Namn Åtgärd Info. Paddel-appen Utmärkta kanotleder Version 1.0 Distributionslista Befattning Bolag/en het Säljare Sogeti Bengt Löwenhamn Konsultchef Sogeti Åsa Maspers Mentor/handledare Sogeti Student KaU Claes Barthelson

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

TANA81: Matematikprojekt

TANA81: Matematikprojekt TANA81: Matematikprojekt Period: VT1 och VT2 2015 Kursansvarig: Fredrik Berntsson (fredrik.berntsson@liu.se) Kurshemsida: http://courses.mai.liu.se/gu/tana81/ Typeset by FoilTEX 1 TANA81 Scenario Inför

Läs mer

Infomet / Datateknik KursPM

Infomet / Datateknik KursPM Kurs HF1005 Informationsteknik och ingenjörsmetodik 6hp, HT 2013 Infomet / KursPM Utdrag ur kursplanen Fullständig kursplan finns på http://www.kth.se/student/kurser/kurs/hf1005 Mål Kursens övergripande

Läs mer