The impact of platelet storage time on transfusion results
|
|
- Nils Viklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska Analytikerprogrammet Vårterminen 2010 The impact of platelet storage time on transfusion results Axel Robertsson Handledare: Helena Löf Ställföreträdande handledare: Anna-Lena Strömbäck Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, Akademiska Sjukhuset Uppsala 1
2 SUMMARY Platelets are small fragments, but they are of crucial importance for the coagulation. The risk of spontaneous bleeding increases when the level of platelets falls below a thrombocyte particle concentration threshold value of 50 x 10 9 /L. In those cases a platelet transfusion might be compulsory. Ongoing research tries to improve the quality of the platelets and to increase the safety of the method used. However, we still need to better understand which factors that affect how patients react upon platelet transfusion. In this study, 100 transfusions performed at Uppsala University Hospital during 2009 were examined. The platelets used had been produced with apheresis followed by pathogen inactivation by Intercept Blood System TM. Platelets were counted before and after transfusions and the increase was calculated in purpose to examine how well the patients responded to the platelet transfusions. These values were plotted against platelet storage time in order to examine the possible impact on the result of treatment. KEYWORDS Apheresis, platelets, storage time, transfusion results, pathogen inactivation. 2
3 INTRODUKTION Att genom koagulation kunna stoppa blödningar är en livsviktig förmåga. Om koagulationen upphör att fungera blir följden omfattande spontana blödningar. Hos patienter som drabbats av detta, måste blodtillförseln säkras för att övrig behandling ska vara meningsfull. En viktig del i arbetet med att rädda dessa patienters liv är tranfusion av trombocyter; små cytoplasmafragment som cirkulerar i blodet och spelar en viktig uppgift i koagulationsprocessen. Trombocyter har en storlek på 2-4µm och bildas genom avknoppning från megakaryocyters utskott i benmärgen. Varje megakaryocyt kan ge upphov till tusentals trombocyter. Efter en differentieringsprocess på 10 till 12 dagar cirkulerar trombocyterna i blodomloppet 9-10 dagar varefter de fagocyteras i mjälten och levern. När trombocyter kommer i kontakt med skadad endotelvävnad reagerar de genom att utsöndra ett flertal substanser som de bär i sina talrika vesikler. De blir då klibbiga, sväller och sträcker ut utskott. På detta sätt fångas nya trombocyter upp som i sin tur aktiveras. De utsöndrade substanserna medverkar bland annat till att plasmaproteinet fibrinogen bryts ned till töjbart och trådigt fibrin vilket armerar trombocytpluggen och bildar ett nät som fångar upp erytrocyter och trombocyter. På detta sätt fylls skadan igen, blödningen upphör och kärlväggen får möjlighet att läka. I blodkärlen uppstår normalt hundratals små rupturer, det vill säga bristningar, varje dag. Hos en patient med för få trombocyter, ett tillstånd kallat trombocytopeni, sätts koagulationsprocessen ur funktion och sådana rupturer kan bli livshotande. Trombocytopeni uppstår bland annat på grund av yttre trauman, då patienten förlorar mycket blod, men kan också uppstå vid behandling med cellgifter eller strålning, samt bland patienter med vissa genetiska sjukdomar. I dessa fall beror bristen på att behandlingen eller sjukdomen hämmar kroppens nybildning av trombocyter. 3
4 Enligt Nordic Reference Interval Project (NORIP) är referensintervallet för trombocyter i blodet x 10 9 /L. Koncentrationen måste, under förutsättning att trombocytfunktionen är normal, sjunka under 50 x 10 9 /L för att en ökad blödningsbenägenhet skall kunna förklaras med trombocytopeni. Hos i övrigt starka patienter som behandlas för olika former av blodcancer bör värdet gärna överstiga 10 x 10 9 trombocyter per liter för att patienten inte utsättas för alltför stora risker. Olika vårdenheter vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala (UAS) har emellertid satt upp egna riktlinjer gällande vilka koncentrationsnivåer som indikerar transfusion. Vid Blodcentralen på sjukhuset produceras trombocytenheter med 2 metoder; genom poolning från lättcellskoncentrat och med aferesteknik. De båda metoderna anses lika effektiva [1]. Lättcellskoncentrat är en biprodukt från framställning av erytrocyt- och plasmaenheter ur helblod. Dessa uppstår när så mycket som möjligt av plasma och erytrocyter avlägsnats från helblodet. De innehåller en mindre mängd erytrocyter och plasma och en förhållandevis hög koncentration av leukocyter och trombocyter. Fem lättcellskoncentrat med samma ABO-grupp används för produktionen av en transfusionsdos trombocyter. De sammanfogas och lättcellslösningen förs ned i en centrifugtrumma där cellernas densitetsskillnader möjliggör en isolering av trombocyterna. Vid användande av aferesteknik kopplas blodgivaren med hjälp av en nål i en armledsven till en aferesmaskin. Blodet pumpas in i denna, där det centrifugeras i ett slutet system och cellernas densitetsskillnad används för isolering av trombocyterna. Aferestrombocyterna pumpas tillsammans med 180mL plasma till en förvaringspåse och 239mL trombocytförvaringslösning tillsätts under processens gång. Det överblivna blodet återförs sedan till givaren. Trots noggranna kontroller är trombocyttransfusioner inte oproblematiska. Bakterier, parasiter och virus kan i och med transfusionen överföras från givaren till mottagaren. En 4
5 patient kan på detta sätt smittas av exempelvis Hepatit B, Hepatit C, HIV, andra virus, bakterier och parasiter. Blodgivarna kontrolleras för att försöka säkerställa att de inte är smittbärare, men dessa tester är inte ofelbara. Har givaren nyligen infekterats, har kroppen ännu inte hunnit tillverka den mängd antikroppar som behövs för ett positivt testsvar [2]. För att minimera riskerna patogeninaktiveras vid UAS sedan år 2007 alla enheter i enlighet med Intercept Blood System TM. Genom att tillsätta Amotosalen och under 5 minuter belysa trombocytenheterna med UVA-ljus bildas tvärbindningar mellan DNA eller RNA och Amotosolenet, vilket omöjliggör fortsatt celldelning och proteinsyntes. Detta oskadliggör både oönskade mikroorganismer och de immunceller som inte kunnat separeras från trombocyterna. Då trombocyter helt saknar DNA och RNA påverkas de inte. Under patogeninaktiveringsprocessen tillsätts 17,5mL Amotosalen, av vilket nästan allt avlägsnas via en absorptionsplatta efter illuminering. Dessutom går en mindre mängd trombocytlösning förlorad under arbetets gång. I det sista produktionssteget delas trombocytkoncentratet upp i två enheter, vilka motsvarar en transfusionsdos vardera på ca 185mL innehållandes >240*10 9 trombocyter. Vid UAS kan trombocyter avsedda för transfusion i och med patogeninaktiveringen förvaras upp till 7 dagar efter tappningsdatum. Förvaringspåsarna är gasgenomsläppliga och hålls under ständig rörelse vid en temperatur mellan 20 och 24C. Kvalitetskontroller genomförs med målet att >75% av de enheter som produceras under ett år skall innehålla mer än 300 x 10 9 trombocyter per enhet. Under kalenderåret 2009 transfunderades vid UAS 1471 doser av aferestrombocyter och 2260 poolade trombocytdoser till patienter. 39% av samtliga trombocyttransfusioner gavs till kvinnor och 61% till män, en fördelning som inte avvek nämnvärt vid jämförelse mellan aferestillverkade och poolade trombocyter. 5
6 En fungerande koagulationsprocess är, som nämnts, livsviktig. Vid transfusion är förhoppningen att höja patientens trombocytpartikelkoncentration (TPK) och en hög effektivitet hos behandlingen är önskvärd. Det är dock ännu inte helt klargjort vilka faktorer som påverkar hur väl en patient svarar på en trombocyttransfusion. Forskning visar emellertid att blodets förvaringstid, alltså tiden mellan tappning och transfusion, spelar en avgörande roll. I en amerikansk studie genomförd mellan åren 1997 och 2004 undersöktes trombocytkoncentrat tillverkade genom aferes och behandlade med gammabestrålning (en behandling som föregick Intercept Blood System TM ). Den visade att patienter behandlade med trombocytenheter som lagrats i 2 dagar svarar bäst på transfusionerna. Efter denna tid verkar trombocyternas inverkan på patienterna minska dag för dag. Andra faktorer, såsom patienternas ålder och kön, tycks vara av underordnad betydelse. Att transfusioner som utförs dag 1 får ett sämre resultat än dag 2 förklaras med att de patienter som snabbt mottar trombocyter ofta är i behov av doser med speciella egenskaper för att alls svara på behandlingen. När trombocyter som motsvarar behoven finns tillgängliga sker transfusionerna omgående [3]. Resultaten i den amerikanska studien stöds av andra undersökningar, som även de visar på en försämrad effekt ju fler dagar som går mellan tappning och transfusion [4-6]. Denna studie syftade till att validera transfusion av, med aferes tillverkade och därefter patogeninaktiverade, trombocyter vid UAS. Avstamp togs i den ovan beskriva studien [3]. Genom att beräkna de förändringar i TPK som uppmätts vid 100 trombocyttransfusioner vid Uppsala Akademiska Sjukhus och sätta dessa resultat i relation till antalet förvaringsdagar, var intentionen att undersöka om ett liknande samband mellan enheternas lagringstid och transfusionernas effektivitet kunde identifieras även i detta material. 6
7 MATERIAL OCH METOD Detta arbete genomfördes vid Blodcentralen vid UAS. Studien baseras på de protokoll som används i kvalitetsarbetet för trombocyter och på den information som lagrats i den interna databasen och från Kliniskt kemiska och farmakologiska laboratoriets (KKF) databas. Prover för trombocytpartikelkoncentration (TPK) hos patienterna har tagits av personal på de avdelningar där de vårdats och analyserats av KKF. TPK för trombocytdoserna är med hjälp av cellräknare uppmätta av Blodcentralen inom ett dygn från tappning och utifrån detta har det totala trombocytinnehållet beräknats. KKF använder sig av två metoder för att mäta trombocytpartikelkoncentrationen hos patienterna. En av dessa är immunologisk och baserad på CD61-antikroppar, medan den andra med cellernas storlek som utgångspunkt identifierar trombocyterna. Både blodcentralen och KKF är ackrediterade av Swedac och granskas av EQUALIS (Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige). Eftersom detta arbete utfördes för att validera rutinverksamheten vid laboratoriet krävdes inget särskilt etiskt tillstånd. För att en av trombocytopeni drabbad patient skulle inkluderas i studien fanns en rad kriterier: Att de transfunderade trombocyterna tillverkats genom aferesteknik och sedan patogeninaktiverats, varefter kvalitetsprover tagits. Patienten fick endast ha mottagit en trombocytenhet och prover skulle ha tagits i syfte att undersöka dennes trombocytvärden inom ett dygn före respektive efter transfusionen. Med utgångspunkt från Hemoterapienhetens protokoll valdes 100 trombocytkoncentrat tillverkade med aferes ut. Protokollen avsåg ett urval av de enheter som tillverkades mellan och Samtliga enheter hade ett trombocytinnehåll mellan 242 och 426 x 10 9 per enhet. Genom att scanna in enheternas tappningsnummer i Blodcentralens databas erhölls mottagarens personnummer och tidpunkt för transfusionen. I KKF:s databas kontrollerades att prov för patientens TPK tagits både före och efter transfusionen, samt att det skilde högst ett dygn mellan provtagningarna och behandling. Därefter undersöktes med hjälp av Blodcentralens databas att inte fler trombocytenheter gavs till patienten mellan provtagningstillfällena. Patienterna hade före transfusionerna, vilka ägde rum på en rad olika avdelningar på sjukhuset, ett TPK-värde på <5-50*10 9 /L. Materialet omfattar såväl kvinnor som män och det ansågs inte skäligt att exkludera patienter med hänvisning till deras ålder. 7
8 Från Hemoterapienhetens protokoll hämtades information om enheternas bruttovikt och TPK. Slutligen infördes data angående tidpunkter för provtagningar och de värden som då uppmättes med hjälp av KKF:s databas. Statistiska beräkningar utfördes med Mann-Whitney U test för patienternas förändring i TPK indelat i grupper efter antalet förvaringsdagar (dag 2 till och med 7). Dag 1 exkluderades på grund av för få mätvärden. Samtliga grupper jämfördes med varandra till ett sammanlagt antal av 15 beräkningar. Statistiskprogramvara var STATISTICA (StatSoft Inc., Tulsa, Oklahoma). 8
9 RESULTAT 79 % av de undersökta trombocytkoncentraten innehöll minst 300 x 10 9 trombocyter per dos, vilket innebar att materialet uppfyllde Blodcentralens kvalitetskrav. De resultat som presenteras kan därför anses representera sjukhusets trombocytproduktion väl. Koncentratens fördelning med avseende på antal förvaringsdagar (1-7) blev som följer: 2, 22, 20, 18, 12, 13 och 13 stycken TPK*10^ Förvaringsdagar Figur 1. Förändring i TPK x 10 9 sett över antal förvaringsdagar. Varje observerad förändring redovisas med en punkt. Medianen markeras med streckad linje och medelvärde med heldragen linje. En kraftig heldragen linjär trendlinje har infogats. Bäst medicinskt resultat hade de trombocytenheter som lagrats i 2 dagar. De gav en genomsnittlig ökning av patienternas trombocytpartikelkoncentration på 23,4 enheter och uppvisar en median på 16 enheter. Efter den tredje förvaringsdagen är förändringarna hos patienterna små. Sämst resultat uppmättes för trombocytkoncentrat förvarade under 4 dagar, 9
10 där medelförbättringen och medianen stannade på 8 enheter. Dag 2 uppvisade ett signifikant (p=0,03) bättre resultat jämfört med dag 4. Inga andra beräkningar uppvisade någon signifikans. För att validera resultatet kontrollerades dosernas trombocytinnehåll direkt efter tappning i förhållande till det antal dagar som sedan förlöpte innan transfusion genomfördes (figur 2). Syftet med kontrollen var att undersöka att det inte förelåg en ojämn fördelning, vilket skulle ge ett missvisande resultat Trombocyter/dos*10^ Förvaringstid Figur 2. Dosernas trombocytantal x 10 9 uppmätt inom ett dygn efter tappning i relation till förvaringsdagar. Doserna är fördelade efter det antal förvaringsdagar som föregick transfusion. Medianen markeras med streckad linje och medelvärde med heldragen linje. En kraftig heldragen linjär trendlinje har infogats. 10
11 Dessutom undersöktes relationen mellan dosernas trombocytinnehåll och patienternas förändring i TPK(figur 3). Inget samband kunde här iakttas TPK*10^ Trombocyter/Dos*10^9 Figur 3. Transfusionsdosernas trombocytinnehåll i förhållande till patienternas svar på transfusionerna. En kraftig heldragen linjär trendlinje har infogats. Slutligen kontrollerades patienternas gensvar på behandlingen utifrån deras ålder (figur 4), transfusionsdosernas trombocytinnehåll i relation till patienternas ålder (figur 5), samt hur patienternas ålder fördelade sig över antalet förvaringsdagar (figur 6). 11
12 TPK*10^ Patientens ålder Figur 4. Patienternas svar på transfusionerna i förhållande till patienternas ålder. En kraftig heldragen linjär trendlinje har infogats. 450 Trombocyter/Dos*10^ Patientens ålder Figur 5. Transfusionsdosernas trombocytinnehåll i förhållande till patienternas ålder. En kraftig heldragen linjär trendlinje har infogats. 12
13 Patientens ålder Förvaringsdagar Figur 6. Patienternas ålder fördelat över trombocytkoncentratens förvaringstid. Medianen markeras med streckad linje och medelvärde med heldragen linje. En kraftig heldragen linjär trendlinje har infogats. 13
14 DISKUSSION Transfusion av trombocyter spelar en viktig roll inom sjukvården. För patienter som inte kan bilda egna trombocyter kan metoden vara av livsavgörande betydelse. Det är därför viktigt att transfusionerna ger så bra resultat som möjligt. En hög grad av förståelse för vad som påverkar patienternas reaktion på behandlingen är således nödvändig. En del forskare vill lägga tonvikten vid patientrelaterade faktorer, exempelvis antalet genomgångna graviditeter, kroppstemperatur och förekomst av infektioner [7]. Det är dock klargjort att transfusionsresultatet är kopplat till trombocytkoncentratens kvalité och partikelinnehåll, samt att färska trombocyter tycks vara mer effektiva än äldre. Forskarna är oense om hur stora skillnaderna är, samt hur många dagar efter tappning som förvaring och användande av trombocytenheter bör tillåtas [8]. Även om kvalitetskontrollerna på UAS indikerar en god kvalitet på de transfunderade trombocytenheterna, är ytterligare undersökningar efter det att transfusion skett viktiga för att kunna se eventuella samband mellan patient- eller produktrelaterade faktorer och behandlingens verkan. Fördelen med att göra en retrospektiv studie, där materialet inhämtas från en passerad tidsperiod, är att insamlandet av information går relativt fort. Detta möjliggör en omfattning som annars inte skulle ha rymts inom ramarna för denna undersökning. De transfusioner som ingår i denna studie genomfördes under ett åtta månader långt tidsintervall, vilket innebär att risken att resultaten påverkats av för studien svårbedömda faktorer, exempelvis nya rutiner, är liten. Positivt är också att arbetet inkluderar både män och kvinnor och såväl spädbarn som åldringar. Patienterna utgör därmed ett tvärsnitt av befolkningen och resultaten kan i större utsträckning generaliseras. Detta förstärks av att patienterna transfunderats på olika avdelningar. Att de undersökta transfusionsdoserna uppfyller kvalitetskraven innebär att resultaten inte påverkats av osedvanligt bra eller dålig produktion. Som framgick i figur 2 representeras förvaringsdagarna också av likvärdiga doser vad gäller trombocytinnehåll. Detta innebär att det undersökta materialet väl representerar den behandling patienter får vid trombocyttransfusion vid sjukhuset. Det är även värt att notera att figur 4 visar att effekten av en transfusion ser ut att minska med stigande ålder för patienten. Detta trots att figur 5 demonstrerar en svag snedfördelning till fördel för äldre patienter. Figur 6 presenter dock en jämn fördelning för patienternas ålder i förhållande till trombocytkoncentratens lagringstid. 14
15 Detta innebär att patientåldern inte påverkat de data som presenterats för förändring i trombocytpartikelkoncentration i relation till antal förvaringsdagar. Likaså bör det faktum att trombocytvärdena uppmätts inom ett dygn före och efter transfusion göra studien mer pålitlig. Detta utgör samtidigt en problematisk del av arbetet, då sjukhuset inte tar proverna med några fasta tidsintervall i förhållande till transfusion. En sådan rutin hade varit svår att upprätthålla, då man av hänsyn till både kostnadsskäl och resurstillgång vill arbeta mer flexibelt på de olika avdelningarna. De värden som det funnits möjlighet att undersöka har således uppmätts vid skilda tidpunkter i förhållande till behandlingen. Ett uppenbart problem påträffades då de protokoll som använts inte gav någon information gällande vilken av de två uppdelade transfusionsdoserna som kontrollerna utförts på. Detta innebär att på alla trombocyter som delats upp är det 50 % risk att bruttovikt och TPK-värde avser en annan påse än den som gavs till patienten. Eftersom detta problem endast hade kunnat lösas med hjälp av nya kontroller av doserna och påsarnas vikt, ett arbete som skulle kräva en betydligt mer omfattande studie, antas att de båda påsarna från samma tappning är identiska vad gäller bruttovikt och TPK-värde. Det är dock rimligt att anta att studiens beräkningar på grund av detta inte är fullständigt korrekta. Ett annat problem med denna studie är att det undersökta materialet inte innehåller någon information om övrig behandling av patienterna. Samtidigt har det endast varit möjligt att studera de patienter som enbart tagit emot 1 trombocytenhet vid det givna tillfället. Det är möjligt att dessa patienter är mindre sjuka än de som under ett kort tidsintervall mottar flera transfusioner. Det är dock vanligt att patienter med trombocytopeni preventivt ges ett par transfusionsdoser inför ett kirurgiskt ingrepp. Det är måhända positivt att dessa har uteslutits ur studien, då ingreppen i sig orsakar blödning. Ingen information finns heller rörande om någon av patienterna led av immunologiskt betingad trombocytopeni, ett tillstånd vid vilket trombocyterna bryts ned. Patienter med denna åkomma svarar dåligt på transfusion även om trombocytenheten håller god kvalitet. Trots detta bör det vara möjligt att se tendenser i patienternas reaktion på transfusionerna. Syftet med studien var att undersöka huruvida det på UAS går att identifiera ett samband mellan trombocytenheternas förvaringstid och patienternas svar på transfusion. I likhet med de resultat som presenteras i den amerikanska studien [3], visar materialet att trombocytenheter lagrade i 2 dagar tycks ge bäst medicinsk effekt. Här förtjänar det dock att påpekas att en enda patients förbättring gav en hög maximal förändring. Vid en mer omfattande studie skulle det således kunna vara en fördel att för varje förvaringsdag plocka 15
16 bort extremvärdena, i syfte att undvika sådan påverkan. Ett signifikant bättre resultat kunde emellertid ses för transfusioner utförda under den andra förvaringsdagen jämfört med den fjärde. Denna signifikans kvarstod även efter att det uppmätta extremvärdet under dag 2 plockats bort. Med hänsyn till att studien utfört sammanlagt 15 signifikansberäkningar, är det rimligt att anta att ett signifikant resultat av ren slump uppmätts. Att just dag 4 i materialet framstår som sämre utgör också en anledning att ta betrakta signifikansberäkningarnas resultat med en viss skepsis. Varför skulle dag 4 vara sämre än de 3 därpå följande? Det hade dessutom varit önskvärt med ett mer omfattande material gällande den första förvaringsdagen. Med endast två observationer är det mycket svårt att dra några slutsatser. Intressant att notera är att antalet förvaringsdagar tycks ha en större inverkan på transfusionsresultatet än vad antalet trombocyter i dosen har (se figur 1 och 3). Resultaten antyder sammanfattningsvis att patienterna vid UAS tenderar att svara sämre vid transfusion ju fler dagar som gått sedan tappning. Materialet är dock för litet för att kunna mäta detta med statistisk signifikans. Vid en utökad studie skulle eventuellt ett sådant samband kunna fastslås. Ett problem för forskningen är att det ännu är oklart hur förändringar i en patienters TPK bäst bör uppmätas [9]. Här behövs ytterligare studier för att på så sätt möjligen bättre kunna undersöka effekten av transfusioner. Det skulle också, även om det är resurskrävande, vara givande med studier där information om patienternas TPK inhämtas med samma tidsintervall. En sådan undersökning skulle antingen kunna bekräfta eller förkasta ett samband förvaringstid och medicinskt resultat. Utifrån detta arbete vore det givetvis intressant med en motsvarande studie på trombocytkoncentrat tillverkade genom poolning. Att tillverka trombocytkoncentrat genom aferesteknik innebär en mindre risk för överföring av smitta [10]. Metoden är dock mer kostsam än poolning [11]. En fördel med att använda båda metoderna parallellt är att produktionen inte helt avstannar om det uppstår problem med teknik kopplad till den ena. Genom en studie av effektiviteten hos trombocyter tillverkade genom poolning, skulle emellertid mer kunskap genereras kring hur de medicinska resultaten av metoderna eventuellt skiljer sig åt. 16
17 Acknowledgment Jag vill härmed tacka min handledare Helena Löf, samt Annika Joelsson-Saxner och Anders Larsson som var till stor hjälp med statistiken. Även personalen vid Blodcentralen på UAS förtjänar ett omnämnande. Samtliga har varit till stor hjälp under arbetet med denna studie. Slutligen vill jag även rikta ett stort tack till min sambo Linn som varit ett stort och omtänksamt stöd. 17
18 REFERENSER [1] V.S. Turner, R.J. Hawker et al. Paired in vivo and in vitro comparison of apheresis and recovered platelet concentrates stored for five days. Journal of Clinical Apheresis 1994;9: [2] R. M. Kaufman. Platelets: Testing, dosing and the storage lesion - Recent Advances. American Hematology Society Education 2006;1: [3] D. Heim, J. Passweg et al. Patient and product factors affecting platelet transfusion results. Transfusion Practice 2008;48: [4] I. J. Webb och K. C. Anderson. Risks, costs and alternatives to platelet transfusions. Leukemia & Lymphoma 1999;34: [5] A. Pereira och C. Sanz. Effect of extending the platelet storage time on platelet utilization: predictions from a mathematical model of prophylactic platelet support. Transfusion Medicine 2007;2: [6] H, Ohto, S. Ezuki et al. Extending platelet storage: safety and quality considerations. International Society of Blood Transfusion Sceince Series 2009;2: [7] S.J. Slichter, K. Davies et al. Factors affecting posttransfusion platelet increments, platelet refractoriness, and transfusion intervals in thrombocytopenic patients. Blood 2005;105: [8] F. Fabris, B. Soini et al. Clinical and laboratory factors that affect the post-transfusion platelet increment. Transfusion Science 2000;23: [9] S.J. Slichter, K. Davies et al. Corrected count increment and percent platelet recovery as measures of post-transfusion platelet response: problems and solution. Transfusion 1999;39:
19 [10] S.J. Slichter. Evidence-based platelet transfusion guidelines. American Hematology Society Education 2007;1: [11] R.C. Friedberg. Clinical and laboratory factors underlying refractoriness to platelet transfusions. Journal of Clinical Apheresis 1996;11:
HLA matchade trombocyter. Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala
HLA matchade trombocyter Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala 170315 1 HLA matchade trombocyter Vad kommer vi att ta upp idag? Varför behöver
Läs merErytrocyter och trombocyter vid fel temperatur. Vad får det för följder?
Erytrocyter och trombocyter vid fel temperatur. Vad får det för följder? Hans Gulliksson, Ann-Sofie Nordahl-Källman Karolinska Institutet och Karolinska Universitetsjukhuset, Stockholm När kan temperaturavvikelser
Läs merTransfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod
Transfusionsmedicin 2010-12-16 Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet)
Läs merHigher safety in platelet transfusions using
Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska Analytikerprogrammet Vårterminen 2007 Higher safety in platelet transfusions using Intercept Blood System Zelal Beydogan Handledare: Folke
Läs merInstitutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska analytikerprogrammet Examensarbete 15hp, Vt. 2010
Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska analytikerprogrammet Examensarbete 15hp, Vt. 2010 QUALITY OF TACSI PLATELETS AND THEIR EFFECT ON THROMBOCYTOPENIA PATIENTS Ann-Sofie Lundin
Läs merTransfusionsmedicin. Anna Willman
Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)
Läs mer4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)
Blodinfo 1(9) Tillgängliga blodkomponenter Under följande sidor beskrivs: Erytrocyter Erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad Erytrocyter i plasma, leukocytbefriad (utbytesblod) Erytrocyter, leukocytbefriad,
Läs merRhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala
RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala RhD pos till RhD neg RhD positiv kan, vid litet blodlager, behöva ges till ej D immuniserad RhD
Läs merPatientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid
Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid skilda tillfällen. Etikett på provtagningsrör Märk provtagningsrören
Läs merMacoSpin. - en centrifug, två studier. Hanna-Stina Ahlzén och Linda Larsson of Blodkomponentenheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
MacoSpin - en centrifug, två studier Eller: det var en gång en väldigt busig centrifug, som trots allt gav riktigt fina resultat! Hanna-Stina Ahlzén och Linda Larsson of Blodkomponentenheten Karolinska
Läs merCentrala funktioner på region Öst
Välkomna! Centrala funktioner på region Öst Samordning av information och tillsyn av Blod- och Vävnadsverksamheter + organ - författningsreglerad Inspektion (2 år) - kontaktpersoner på regionerna - händelser
Läs merSelektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas
Läs merTEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus
TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus Tromboelastografi Monitorering av koagulationsprocessen i helblod Koagulationstid - bildandet
Läs merSOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter. Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs merPATOGEN REDUCERING MED INTERCEPT: TEORI OCH
PATOGEN REDUCERING MED INTERCEPT: TEORI OCH PRAKTIK ERFARENHETER FRÅN KAROLINSKA Per Sandgren Bakgrund The OrbiSac system (a Swedish invention). First prototype 1998. Evaluated at Karolinska University
Läs merRegiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ
En mobil blodbank inom de svenska militära utlandsförbanden Regiondagarna i Örebro 17-18 mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ Erytrocyter Erytrocyt-plasticitet 1 Erytrocyt-plasticitet 3
Läs merAnalys av trombocyter i blodkomponenter En jämförelse mellan tre olika mätmetoder på Sysmex XN-1000
Analys av trombocyter i blodkomponenter En jämförelse mellan tre olika mätmetoder på Sysmex XN-1000 Frida Vikman Examensarbete, 15 hp Biomedicinsk analytikerprogrammet, 180 hp VT 2019 Institutionen för
Läs merSkillnader mellan manlig och kvinnlig
Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma EQUALIS Användarmöte Transfusionsmedicin 20101007 Stella Larsson Bitr överläkare Cherchez la femme Etikett på plasmapåsen märks med blodgivarens kön initialt
Läs merLö sningsfö rslag till tentamen i matematisk statistik Statistik öch kvalitetsteknik 7,5 hp
Sid (7) Lö sningsfö rslag till tentamen i matematisk statistik Statistik öch kvalitetsteknik 7,5 hp Uppgift Nedanstående beräkningar från Minitab är gjorda för en Poissonfördelning med väntevärde λ = 4.
Läs merDonationsbefrämjande åtgärder och samtalsteknik Kvalitetsdag IBL 2016 04 21. Rut Norda överläkare
Donationsbefrämjande åtgärder och samtalsteknik Kvalitetsdag IBL 2016 04 21 Rut Norda överläkare Innehåll Erfarenhet som bakgrund Allmänt om kompetens och kompetensutveckling Urvalsprocessen: kvalitet
Läs merCRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio
CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2
Läs merEUROPARÅDSGUIDEN. Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Equalis okt 2013 Jan Swg
EUROPARÅDSGUIDEN Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Europarådet Europarådet grundades 1949 47 länder och ett antal observatörer 820 millioner innevånare 28 medlemsländer
Läs merImplementering av patogenreducerade blodkomponenter
Implementering av patogenreducerade blodkomponenter Linköpingsdagarna, 2015-09-22, Bengt Ekermo Testning av blodgivare i Sverige Obligatorisk omfattning av test- Smittest: Införd: ning (enligt nu gällande
Läs merAtt ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion
Diagnostiskt prov KITM för ST-läkare 2013 Skrivningstid 4 timmar. Som riktlinje kan kortsvarsfrågor ge 2 poäng och essäfrågor ge 5 poäng. En bedömning av skriftliga svaret tillsammans med den efterföljande
Läs merBLODVERKSAMHETEN I SVERIGE OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET
1 BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2016 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE... 6 BLODGIVNING OCH AFERESER.. 7 SMITTSCREENING
Läs merLYCKA TILL! Omtentamen i Statistik A1, Institutionen för Farmaceutisk Biovetenskap Institutionen för Farmaci
Institutionen för Farmaceutisk Biovetenskap Institutionen för Farmaci Omtentamen i Statistik A1, 2013 08 15 Skrivtid: 3 timmar (08:00 11:00) Ansvarig lärare: Åsa Johansson poäng = 45 p Betyg (U/G/VG):
Läs merHepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen
Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991 Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Varför spåra Hepatit C via blodtransfusion? För individen upptäcka infektion och genom
Läs mer- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin
Version 1.0 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 2, april 2012 Innehåll: 2-4 Klinisk kemi - Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören - Ny och bättre metod för analys av 25-hydroxi Vitamin D i serum
Läs merCHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Läs merFIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL
FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL Anders Jeppsson Professor/överläkare Verksamhetsområde Kärl Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset Disposition Inledning Endogen fibrinogenkoncentration Hur används fibrinogen
Läs merLaboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två
Läs merEVALUATION OF THE ADVIA 60 ON HIGH VALUE PLATELETS
Examensarbete 10 poäng C-nivå Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi EVALUATION OF THE ADVIA 60 ON HIGH VALUE PLATELETS Lisa H. Ekbom Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Handledare:
Läs merAutoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.
Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.
Läs merLab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet
Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad
Läs merUppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum
4652 Nr 815 2.RAPPORT OM ALLVARLIG RISKSITUATION SOM ÄVENTYRAT BLODPREPARATETS KVALITET OCH SÄKERHET (verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård och inrättning för blodtjänst) Rapportnummer Uppgiftslämnare
Läs merL 256/32 Europeiska unionens officiella tidning
L 256/32 Europeiska unionens officiella tidning 1.10.2005 KOMMISSIONENS DIREKTIV 2005/61/EG av den 30 september 2005 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG i fråga om krav
Läs merDitt blod behövs. Nästan alla kan bli blodgivare. I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe)
Ditt blod behövs Nästan alla kan bli blodgivare I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe) Ditt blod behövs Varje minut, dygnet runt, behöver hundratals patienter blodtransfusioner. Hur många
Läs merAnalys av U-Graviditetstest med Instalert hcg
Godkänt den: 2018-10-01 Ansvarig: Maria Engedahl Gäller för: Region Uppsala Inledning Alla vårdenheter i Region Uppsala som analyserar graviditetstest i urin ska använda Instalert hcg. Instruktionen är
Läs merProvtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1
Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms
Läs merPreanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör
Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör Karl-Magnus Lövnord Clinical Conversion Specialist BD Diagnostics - Preanalytical Systems, Stockholm, Sverige karl-magnus_lovnord@europe.bd.com
Läs merSänkningen av parasitnivåerna i blodet
4.1 Oberoende (x-axeln) Kön Kön Längd Ålder Dos Dos C max Parasitnivå i blodet Beroende (y-axeln) Längd Vikt Vikt Vikt C max Sänkningen av parasitnivåerna i blodet Sänkningen av parasitnivåerna i blodet
Läs merTransfusionsprojektet Thorax 2010. Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Transfusionsprojektet Thorax 2010 Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Erika Backlund Jansson Anders Jeppsson Monica Hyllner THORAXKIRURGEN SAHLGRENSKA Opererar ca
Läs merPlasmakvalitet. Equalis Transfusionsmedicin , Stockholm. Rut Norda, överläkare, KITM, Akademiska sjukhuset
Plasmakvalitet Equalis Transfusionsmedicin 2012-10-24, Stockholm Rut Norda, överläkare, KITM, Akademiska sjukhuset R Norda, MD, PhD, KITM. Akademiska En enhet plasma, avsedd för transfusion Volym ca 250-300
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Institutionen för kvinnors och barns hälsa Biomedicinska analytikerprogrammet Examensarbete 15 hp
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för kvinnors och barns hälsa Biomedicinska analytikerprogrammet Examensarbete 15 hp Evaluation of Correlation between Platelet Function in Platelet apheresis Donors and
Läs merYttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015
Uppsala 2011-03-14 1 (1) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.hs@social.ministry.se Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården.
Läs merSWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate
Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish
Läs merKvalitetssäkring av metoder med externa kontroller
Kvalitetssäkring av metoder med externa kontroller Anna Karlsson, Equalis 2016-09-09 Equalis - arrangör av program för extern kvalitetssäkring Verksamhet Kärnverksamhet: Extern kvalitetssäkring. Även kvalitetsutveckling,
Läs mer7.3.3 Nonparametric Mann-Whitney test
7.3.3 Nonparametric Mann-Whitney test Vi har sett hur man kan testa om två populationer har samma väntevärde (H 0 : μ 1 = μ 2 ) med t-test (two-sample). Vad gör man om data inte är normalfördelat? Om vi
Läs merHemostassjukdomar ett fall. Trine Karlsson
Hemostassjukdomar ett fall Trine Karlsson Inskrivning MVC 29 år, BMI 24, 1-gravida v 9 Levaxinbeh hypothyreos, i övrigt frisk. Alltid riklig mens, lätt att få blåmärken, näsblödningar Utreda? Hur? V 12
Läs merPositiv direkt antiglobulintest (DAT)
Positiv direkt antiglobulintest (DAT) Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Direkt antiglobulintest, DAT Förr ofta kallad Coombs prov eller Coombs direkta test Robin
Läs merUtvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Läs merKAPITEL 5 BLODKOMPONENTER: KVALITETSSÄKRING OCH KONTROLL
KAPITEL 5 BLODKOMPONENTER: KVALITETSSÄKRING OCH KONTROLL Grundversion 4.0 utgiven 2014-01-21 Förslag till ändringar vid nästa revision senast: 2015-03-01 till hans.gulliksson@karolinska.se eller till folke.knutson@akademiska.se.
Läs merP A T I E N T D A G B O K M P N
PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom
Läs merNej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.
Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.
Läs merAckrediteringens omfattning
Immunhematologi Bestämning av svaga D antigen Erytrocyter Indirekt Blodgruppering, akut, manuell rörteknik Erytrocyter Direkt Blodgruppering, akut, nyfödd: automatiserad och manuell gelteknik Erytrocyter
Läs merCollaborative Product Development:
Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen
Läs merFRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT
FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merVanliga frågor och svar om Zevalin
Vanliga frågor och svar om Zevalin Information för patienter och deras familjer Schering Haematology & Oncology Ibritumomab tiuxetan United for success against NHL Inledning Denna broschyr innehåller viktig
Läs merBLODCENTRALER. NYCKELTAL 2016 Rapport
BLODCENTRALER NYCKELTAL 216 Rapport Juni 217 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Sammanfattning...3 Om Nysam...4 Beskrivning blodcentraler...5 Verksamhetsbeskrivning och länsgrafer...7...7...1... 13 Västra
Läs merRSV-rapport för vecka 7, 2015
RSV-rapport för vecka 7, 2015 Denna rapport publicerades den 19 februari 2015 och redovisar RSV-läget vecka 7 (9 15/2). Lägesbeskrivning Antalet laboratoriebekräftade fall av respiratory syncytial virus
Läs merKönsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Läs merAckrediteringens omfattning, Transfusionsmedicin
Ackrediteringens omfattning, Utrustning Enhet Nivå/Mätosäkerhet Immunhematologi Bestämning av svaga D antigen Erytrocyter Indirekt, SU/Ö Blodgruppering, akut, manuell rörteknik Erytrocyter Direkt Blodgruppering,
Läs merB-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)
Klinisk kemi Sid 1(5) Bakgrund, indikation och tolkning Hemoglobinhalten i blod är direkt proportionell mot antalet erytrocyter. Alla störningar i erytropoesen leder till sänkt antal erytrocyter och därmed
Läs merFrågor och svar om Pradaxa & RE LY
Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN ROTEM (tromboelastografi) vid trauma
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15294 su/med 2019-03-22 7 Innehållsansvarig: Till Rudolph, Överläkare, Läkare AnOpIVA (tilru1) Godkänd av: Henrik Sundeman, Verksamhetschef, Verksamhetsledning
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord RÄTTELSE Sidorna 23 och 24 samt blankettbilagorna 1 och 7 11 ska ha lydelse enligt bilaga. Rättelsen på sidan
Läs merImmunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.
Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig
Läs merKvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision
Kvalitetssäkring av medicinska databaser utbildning, analys och revision 25 mars 2011 Staffan Bryngelsson Emendors affärsidé: Att bidra till att beslut i hälso-och sjukvården fattas på grundval av korrekta
Läs merImmunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick. Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017
Immunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017 Vad gör Equalis? Arrangerar och rapporterar provningsjämförelser Materialleverantör Equalis Equalis Kund (laboratorium)
Läs merGrundämnesföroreningar
Grundämnesföroreningar Läkemedelsverkets erfarenheter av ICH Q3D Sven-Erik Hillver Disposition Erfarenheter av hur ansökningarna ser ut Vad förväntar sig utredaren Vad pågår inom ICH idag ICH Q3D kvalitet
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:
Dnr: Dnr:5.2-896/06 UTBILDNINGSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Utbildning: Program: Utbildningsnivå: Biomedicinsk analytikerexamen samt filosofie kandidatexamen med huvudområdet
Läs merThe Use of Laboratory Analyses in Sweden
The Use of Laboratory Analyses in Sweden Quality and Cost- Effectiveness in Test Utilization Mirja Mindemark Introduktion Laboratorieanalyser används rutinmässigt Kostnaderna ökar Urskiljbara kostnader
Läs merRECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE).
RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE). RECORD är ett globalt program med fyra stora studier omfattande över 12 000 patienter. I studierna
Läs merAckrediteringens omfattning Klinisk immunologi och transfusionsmedicin. Utrustning Enhet Laboratorium 1 Ort NÄL US
Monospecifik DAT Anti-IgG och Anti-C3d Utrustning Enhet Laboratorium 1 Direkt antiglobulintest, DAT ABO-gruppering, erytrocyter Direkt platta eller ABO-gruppering, plasma Direkt platta eller D-gruppering
Läs merNummer 1 2009. Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg
Nummer 1 2009 Information från Landstinget Gävleborg Upprättat datum: 2009-02-24 2(7) Innehållsförteckning ALLMÄN INFORMATION... 3 LABXET REDAKTION... 3 LABORATORIEMEDICINS HEMSIDOR... 3 VEM SKA HA SVARET?...
Läs merValidering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?
Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merBilaga 6 till rapport 1 (5)
till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering
Läs merReceptorfarmakologi Purinerga receptorer och Trombocyter
Receptorfarmakologi Purinerga receptorer och Trombocyter Utförd av: Johanna Nylund Hanna Svahlstedt Linnea Stenlund Yousif Saeed Bakgrund Många läkemedel utövar sin effekt genom att de binder in till receptorer
Läs merKAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING
KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING Grundversion 3.0. utgiven 2006-10-16 Förslag till ändringar vid nästa revision senast: 2007-10-31 till hans.gulliksson@karolinska.se HB-kap4-v3r0-2006-10-16
Läs merLandstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2010
Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson
Läs merMedicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska
Läs merTentamen i matematisk statistik
Sid (7) i matematisk statistik Statistik och kvalitetsteknik 7,5 hp Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Studenterna får behålla tentamensuppgifterna. Skrivtid: 4.00-7.00 ger maximalt 24 poäng. Betygsgränser:
Läs merFakta om spridd bröstcancer
Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika
Läs merInformation till forskningsperson
Information till forskningsperson En dosundersökande studie i två delar utförd på friska forskningspersoner med syfte att utvärdera säkerhet, tolerabilitet och effekter med LMW-DS infusionslösning efter
Läs merBlodverksamheten i Sverige
Blodverksamheten i Sverige Den nationella statistiken 2018 Omfattning, kvalitet och säkerhet 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE...
Läs merNeonatal Trombocytopeni
Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker
Läs merBoendestöd En ny praktik och nya kunskaper
Boendestöd En ny praktik och nya kunskaper En introduktion Institutionen för Socialt Arbete 2 maj 2017 Alain Topor alain.topor@socarb.su.se Psykiatrireformen 1995 genomfördes psykiatrireformen. Många tror
Läs merInledning och introduktion till diabetes
Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför
Läs merEQUALIS kvalitetsmål
EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten i sin
Läs merKlinisk immunologi och transfusionsmedicin
Klinisk immunologi transfusionsmedicin Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen
Läs merPublicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4
Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Giltig från: 2015-03-31 Avdelning 34 (marma69)
Läs merRiskbedömning av hormonstörande ämnen
Riskbedömning av hormonstörande ämnen Anna Beronius, PhD Institutionen för Tillämpad Miljövetenskap (ITM) Stockholms Universitet anna.beronius@itm.su.se Illustration by Estella Larsson Beronius Hormonstörande
Läs merState Examinations Commission
State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training
Läs merKAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter
KAPITEL 10 Frisläppning, reservation, utlämning, retur och återkallelse av blodenheter Version 1.0, utgiven 2016-02-17 Förslag till ändringar vid nästa revision lämnas till: helena.lof@akademiska.se HB-kap10-v1r0-2016.pdf
Läs merIndikation för Erytrocyter Under ECC Transfundera om Hb <80 g/l, Hct <20% och vensaturation <70%. INVOS <75% av utgångsvärdet.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 11575 su/med 2018-03-15 6 Innehållsansvarig: Erika Backlund Jansson, Vårdenhetschef, Avdelning 139 Transplantation (eriba3) Godkänd av: Helena Rexius,
Läs merBLODSTATUS??? varför. Yvonne Sköldin
BLODSTATUS??? varför Yvonne Sköldin 2017-10-20 24-Oct-17 2 Celler 24-Oct-17 3 Analysprincip 3-parts Impedansmätning Cellen leds genom en liten kapillär, utanför kapillären är det en konstant spänning och
Läs merBarium-id Giltigt t.o.m Version 4
Innehållsansvarig: Daniel Hellner, Överläkare, Läkare Kardiologi (danhe) Granskad av: Erik Frick, Överläkare, Läkare Kardiologi (erifr) Godkänd av: Stellan Ahlström, Verksamhetschef, Ledningsgrupp M3 (steah)
Läs mer