Handlingar. Regionfullmäktiges sammanträde. 14 oktober 2015 i Halmstad

Transkript

1 Handlingar Regionfullmäktiges sammanträde 14 oktober 2015 i Halmstad

2 Föredragningslista / Innehållsförteckning vid regionfullmäktiges sammanträde på Hallands sjukhus Halmstad, samlingslokal Kattegatt/Fullriggaren, onsdagen den 14 oktober 2015, med början kl 09:00. Obs! Tiden Ärende nr 1 Sammanträdet öppnas Sida 2 Upprop 3 Val av protokollsjusterare, samt justeringsdatum 4 Anmälan av inkomna motioner 5 Svar på interpellation om åtgärder för bättre arbetsvillkor 1 6 Anmälda interpellationer - Vad gör Region Halland för att säkra vården till tortyr- och krigstraumatiserade? - Finns det planer att utbilda förtroendevalda i regionen i grunderna i Lean? - Hur hanterar nämnden och ledningen riskerna med det akuta läget som uppstått om att personalen inom psykiatrin slutar för att den inte kan garantera patientsäkerheten och vad har ni för plan för att lösa det tills förbättringsarbetet kommer igång? Uppföljningsrapport 2 för Region Halland 21 - Revisorernas utlåtande avseende delårsrapport 8 Investeringar i magnetisk resonanstomografi (MR) i Halmstad 77 9 Reinvestering i operationsrobotar Årsredovisning och revisionsberättelse för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond för Bildande av kommunalförbund för svenskt ambulansflyg Medlemskap i Regionsamverkan Sydsverige AB Transitio ändringar i bolagsdokument Ändring av fullmäktiges arbetsordning Yttrande över motion om utdelning av en gratis startbox till nyblivna föräldrar i Halland 233

3 16 Yttrande över motion om utveckling och upphandling av grön rehabilitering i Halland Yttrande över motion om tågtunneln i Varberg Yttrande över motion om halländskt turistvarumärke Redovisning av ej färdigberedda motioner Avsägelse av uppdrag som ersättare i regionfullmäktige Valärenden 22 Information Tillväxt och välfärd en syntesrapport om Hallands omvärld och utmaningar Sammanträdet avslutas Förteckning över ledamöter och ersättare i regionfullmäktige 267

4 Ärende 5

5 Ärende 5

6 Ärende 5

7 Ärende 5

8 Ärende 5

9 Ärende 5

10 Ärende 5

11 Ärende 5

12 Ärende 5

13 Ärende 6

14 Ärende 6

15 Ärende 6

16 Ärende 7 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Ekonomiska resultat/uppföljningsrapport 2 för Region Halland RS Beslut Regionstyrelsen beslutar att uppdra åt samtliga driftnämnder att säkerställa genomförandet av det regionövergripande åtgärdsarbetet samt att fortsätta driva det egna åtgärdsarbetet för att uppnå en budget i balans med ett godkännande överlämna uppföljningsrapport 2 till regionfullmäktige Ärendet Under 2015 har Region Halland utifrån en gemensam verksamhetsplan med de halländska kommunerna verkat och genomfört en mängd insatser inom infrastruktur, näringsliv, bredband och innovationsområdet (Grön Tillväxt och hälsoinnovation). Flera socialfondsprojekt för ökad integration och jämställdhet i Halland är beviljade. Arbetsutskottets förslag Regionstyrelsen beslutar att uppdra åt samtliga driftnämnder att säkerställa genomförandet av det regionövergripande åtgärdsarbetet samt att fortsätta driva det egna åtgärdsarbetet för att uppnå en budget i balans med ett godkännande överlämna uppföljningsrapport 2 till regionfullmäktige Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Rapport Vid protokollet Maria Fransson Justering av protokollet sker vecka 40 Mats Eriksson Lise-Lotte Bensköld-Olsson Utdragsbestyrkande Ylva Johansson

17 Ärende 7 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Cathrin Nordander Tovstedt Datum Diarienummer Avdelningen för styrning och uppföljning RS Tel cathrin.nordander-tovstedt@regionhalland.se Regionfullmäktige Uppföljningsrapport Region Halland Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att uppdra åt samtliga driftnämnder att säkerställa genomförandet av det regionövergripande åtgärdsarbetet samt att fortsätta driva det egna åtgärdsarbetet för att uppnå en budget i balans med ett godkännande överlämna uppföljningsrapport 2 till regionfullmäktige Sammanfattning Regional utveckling Under 2015 har Region Halland utifrån en gemensam verksamhetsplan med de halländska kommunerna verkat och genomfört en mängd insatser inom infrastruktur, näringsliv, bredband och innovationsområdet (Grön Tillväxt och hälsoinnovation). Flera socialfondsprojekt för ökad integration och jämställdhet i Halland är beviljade. Hälso- och sjukvård Driftnämnden Hallands sjukhus har fortfarande stora obalanser, prognostiserad budgetavvikelse är -182 mnkr. Driftnämnden Närsjukvården Halland prognostiserar helårsresultatet och budgetavvikelsen till -11 mnkr. Psykiatrin har fortsatt stora svårigheter och prognostiserar ett minusresultat med -18 mnkr. Region Hallands åtgärdsarbete som syftar till ökad kvalité och ekonomi i balans har avslutat fas 1, nulägesanalysen och har nu gått in i fas 2 som är en genomförandefas. Åtgärdsarbetet kommer att pågå innevarande mandatperiod. EKONOMISKT RESULTAT Regionens resultat efter sju månader uppgår till 54 mnkr, vilket är 33 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. Det är en ökning med 205 mnkr jämfört med resultatet motsvarande period föregående år och beror till stor del på regionens ökade skatteintäkter.

18 Ärende 7 2(2) Prognos 2015 Region Hallands resultat för 2015 prognostiseras till -172 mnkr vid årets slut, vilket är 223 mnkr sämre än årsbudgeten. Det är en stor differens mellan utfallet efter 7 månader och prognosen på helåret som förklaras av följande; Driftnämnden Hallands sjukhus prognos för 2015 innehåller, förutom den ingående obalansen, ökade kostnader för läkemedel samt ytterligare högre kostnader för röntgen. Regionsstyrelsens verksamheter redovisar projektmedel inom E-plan som inte är utnyttjande efter 7 månader men som till största delen beräknas utnyttjas under årets resterande månader. RS Hälso- och sjukvård uppvisar en stor differens vilken bland annat beror på ökade läkemedelskostnader och vårdgarantikostnader samt budgetavvikelser för kömiljarden som kommer att ersättas med en annan finansieringsform. I prognosen för regiongemsamma kostnader och finansiering återfinns ökade statsbidrag för läkemedel och Hepatit C men även ökade kostnader för pensionsskulden. SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 6,7 procent under årets första sju månader, jämfört med samma period För helåret 2015 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 6,6 procent. Under årets sju första månader har nettokostnaderna ökat med 1,8 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,2 procent, vilket är 0,2 procentenheter högre än den budgeterade nivån som uppgår till 5,0 procent för Prognosen påverkas bland annat av en negativ prognos för kostnaderna för läkemedel. INVESTERINGAR Periodens investeringar uppgår till 150 mnkr vilket är 25 mnkr högre än för motsvarande period föregående år. Prognosen på 393 mnkr innebär ett utfall som är 2 mnkr lägre än årsbudgeten. MEDARBETARE Den 31 juli 2015 hade Region Halland anställda personer. Antalet snittanställda (omräknat till heltid) har under perioden januari till juli 2015 ökat med 83 i jämförelse med samma period föregående år. Ökningen av antalet snittaanställda förklaras till viss del av att frånvaro, som föräldraledighet, kompledighet och sjukfrånvaro har ökat, men också att användandet av bemanningsföretag och timanställda har minskat. Sjukfrånvaron för perioden var 5,0 procent, vilket är 0,4 procentenhet högre än samma period Regionstyrelsen Mats Eriksson Regionstyrelsens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör

19 1 Ärende 7

20 Ärende 7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Mål och budget Ekonomiska mål... 6 Regional utveckling... 6 Miljömål Hälso- och sjukvård Mål för Region Halland som arbetsgivare Medarbetare i siffror Ekonomi Finansiell analys Driftredovisning Investeringsredovisning Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Verksamhetsuppföljning Redovisningsprinciper Ordlista

21 Ärende 7 Inledning Uppföljningsrapport 2 (UR 2) följer upp målen i Mål och Budget 2015 och ekonomisk plan för beslutade av regionfullmäktige. Målen är långsiktigt formulerade och fastställda på en övergripande nivå och styr mot det som anses ha störst effekt för regionens största utmaning, att få balans i ekonomin och samtidigt fullfölja välfärdsuppdraget till de halländska invånarna. Strukturen i UR 2, 2015 följer den i Mål och Budget I Direktiv 2015 till driftnämnder, lokala nämnder och de gemensamma nämnderna beskrivs uppdraget att bryta ned tilldelad mål på ett tydligt och mätbart sätt. Uppdraget har genomförts med varierat resultat och nämndernas nedbrutna mål har en stor variation av nivå och mätbarhet. I UR 2, 2015 är det första gången som de nya målen följs upp. Det är en utmaning att på ett enhetligt och aggregerat sätt redovisa dem. UR 2 visar snarare resultatet av Region Hallands pågående arbete för att nå målen än beskriver en sammantagen mätning av de övergripande målen. Ytterligare en utmaning att följa upp målen för det regionala tillväxtarbetet där resultaten beror på utveckling av hela samhället och involverar många parter med olika roller och som spänner över ett långsiktigt perspektiv. I UR 2 följer vi upp Region Hallands insatser i tillväxtarbetet, inte resultatet för Halland som följs upp i Tillväxtstrategins övergripande mål. Region Hallands åtgärdsarbete som syftar till ökad kvalité och ekonomi i balans har avslutat fas 1, nulägesanalysen och har nu gått in i fas 2 som är en genomförandefas. Åtgärdsarbetet kommer att pågå innevarande mandatperiod. Syftet med åtgärdsarbetet är att utveckla hälso- och sjukvårdens kvalitet och möjliggöra en ekonomi i balans. Den första fasen av åtgärdarbetet har främst riktat sig mot hälso- och sjukvården. Åtgärdsarbetet har bedrivits med utgångspunkt i att kvalitet och processutveckling utifrån invånarnas behov främjar en hållbar och resurseffektiv hälso- och sjukvård. Därför har vissa områden fått ett särskilt fokus; målstyrning, produktionsstyrning och kunskapsstyrning. Åtgärdsarbetet har resulterat i en mängd beslut som tar sikte på förändringar som påverkar dessa områden. Sedan mitten av maj har förankringsdialoger med chefer genomförts. Samlad styrning har verkställts på Regionkontoret och i relation till vad förvaltningarna behöver leverera, i syfte att, skapa underlag för analys, beställning och dialog gällande mål, budget samt åtagande inför Uppföljningsprocessen och dess steg samt samlat ansvar för dess samma, kommer processbeskrivas för att ligga till grund för uppföljning Avslutningsvis kan konstateras att de övergripande målen enligt Mål och budget behöver definieras tydligare med enhetliga mätbara indikatorer för att en aggregerad måluppfyllelse ska kunna redovisas. 3

22 Ärende 7 Sammanfattning I sammanfattningen till UR 2 finns en kortfattad summering av Region Hallands resultat efter sju månader. Här kan du också läsa om några resultat som avviker från mål eller prognosticerad budget. Ekonomiskt resultat Regionens resultat efter sju månader uppgår till 54 mnkr, vilket är 33 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. Det är en ökning med 205 mnkr jämfört med resultatet motsvarande period föregående år och beror till stor del på regionens ökade skatteintäkter. Region Hallands resultat för 2015 prognostiseras till -172 mnkr vid årets slut, vilket är 223 mnkr sämre än årsbudgeten. Det är en stor differens mellan utfallet efter 7 månader och prognosen på helåret som förklaras av följande; Driftnämnden Hallands sjukhus prognos för 2015 innehåller, förutom den ingående obalansen, ökade kostnader för läkemedel samt ytterligare högre kostnader för röntgen. Regionsstyrelsens verksamheter redovisar projektmedel inom E-plan som inte är utnyttjande efter 7 månader men som till största delen beräknas utnyttjas under årets resterande månader. RS Hälso- och sjukvård uppvisar en stor differens vilken bland annat beror på ökade läkemedelskostnader och vårdgarantikostnader samt även budgetavvikelser för kömiljarden som kommer att ersättas med en annan finansieringsform. I prognosen för regiongemsamma kostnader och finansiering återfinns ökade statsbidrag för läkemedel och Hepatit C men även ökade kostnader för pensionsskulden. Regional utveckling Tillväxtstrategi för Halland beskriver mål och prioriteringar i det regionala tillväxtarbetet och linjerar med målen i Mål och Budget som ska bidra till att Halland blir en attraktivt inkluderande och konkurrenskraftig region. Under 2015 har Region Halland utifrån en gemensam verksamhetsplan med de halländska kommunerna verkat och genomfört en mängd insatser inom infrastruktur, näringsliv, bredband och innovationsområdet (Grön Tillväxt och hälsoinnovation). Flera socialfondsprojekt för ökad integration och jämställdhet i Halland är beviljade. Hälso- och sjukvård Region Halland ska med en god tillgänglighet och hög kvalitet tillgodose hallänningarnas vårdbehov inom ramen för tillgängliga resurser. Detta sker genom att erbjuda vård dels i egen regi och dels genom externa utförare inom och utom regionen. Nedan beskrivs verksamheten som bedrivs i egen regi. 4

23 Ärende 7 Driftnämnden Hallands sjukhus har fortfarande stora obalanser, prognostiserad budgetavvikelse är -182 mnkr. Nya arbetssätt med högre bemanning på vissa avdelningar kommer att öka genomströmningen av patienter, vilket kan komma att påverka den samlade vårdtyngden (case-mix) positivt. Halmstad kommun har ökat antalet platser i särskilt boende, vilket gör att antalet utskrivningsklara patienter har minskat vid Hallands sjukhus. Detta har påverkat medelvårdtiden positivt och resultatet visar att arbetet med vårdprocesser och vårdnivåer ger resultat både ur ekonomiska perspektiv såväl som kvalitetsmässiga för individen. På personalsidan så har antalet snittanställda ökat med 63 personer, främst sjuksköterskor, undersköterskor och läkare, samtidigt som kostnaderna för inhyrda läkare och sjuksköterskor har minskat något. Driftnämnden Närsjukvården Halland prognostiserar helårsresultatet och budgetavvikelsen till -11 mnkr. Det nya Hemsjukvårdsavtalet trädde i kraft i april och innebär att Hallands kommuner nu har ansvar för hälso- och sjukvården i hemsjukvården. Avtalet innebär att en del av det som tidigare var Närsjukvårdens uppdrag tillsammans med finansiering övergått till den kommunala hälso- och sjukvården. Det förändrade uppdraget innebär en omställning av verksamhet, och delvis förändrade arbetssätt genom ökade insatser i eget boende, såsom förstärkt läkarmedeverkan. Det är i denna delårsuppföljning för tidigt att mäta effekter av förändrat arbetssätt och uppdrag. Detta kommer dock att beskrivas i årsredovisningen för innevarande år. Psykiatrin har fortsatt stora svårigheter och prognostiserar ett minusresultat med -18 mnkr. Verksamheten rapporterar rekryteringsproblem med både psykologer och sjuksköterskor, höga kostnader för övertid samt intäktstapp i vårdvalet. Sjukfrånvaron har fortsatt att öka och är den högsta inom regionen. Den ansträngda personalsituation har påverkat vuxenpsykiatrins öppenvård som har ett minskat patientflöde jämfört med samma period förra året. Mål och budget 2015 Mål & Budget för 2015 och ekonomisk plan för har fokus på arbetet för att få balans mellan intäkter och kostnader - och samtidigt fullfölja välfärdsuppdraget till invånarna. Dokumentet, antaget i regionfullmäktige, har därför en annan karaktär än tidigare. Målen är tydligare och färre, främst inom hälso och sjukvård. Som underlag finns Mål & Strategier som gäller till och med Nedan följer en redogörelse för det arbete som har påbörjats och pågår för att nå de övergripande målen. Strukturen följer den i Mål och Budget 2015 vilket innebär först en redogörelse för de ekonomiska målen, målen för regional utveckling inklusive miljö, därefter följer målen för hälso- och sjukvården och arbetsgivarmålet. 5

24 Ärende 7 Ekonomiska mål Region Halland ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det gäller både på kort och lång sikt. Kostnadsutvecklingen inom främst hälso- och sjukvården har de senaste åren varit högre i Halland än i andra regioner och landsting. Kostnadsökningen har dessutom varit större än ökningen av skatteintäkter. Med utgångspunkt från det ekonomiska läget i Halland är de ekonomiska målen för att nå en ekonomi i balans överordnade de övriga målen. Mål Budgetramar ska hållas Öka verkningsgraden I dagsläget avviker ett flertal nämnder från tilldelad budget. Åtgärdsarbetet fokuserar på att skapa förutsättningar för att budgetramar ska hållas. Det bör noteras att effekterna av åtgärdsarbetet är långsiktiga och inte möjliga att synliggöra i en delårsuppföljning. De ekonomiska effekterna kommer att genereras för budgetperioden som helhet. Att öka verkningsgraden betyder att varje skattekrona ska öka värdet för invånaren. Produktiviteten beskriver då hur mycket som utförs med insatta resurser och effektiviteten är ett mått på resultat eller måluppfyllelsen. En ökad verkningsgrad inom hälso- och sjukvård i egen regi resultera i lägre kostnader för hälso- och sjukvårdstjänster inom ramen för vårdgaranti. Mätmetoder och indikatorer behöver definieras för att kunna göra en heltäckande bedömning av verkningsgraden och hur den utvecklas. Regional utveckling För regional utveckling är det tillväxtstrategin för Halland som är det styrande dokumentet för verksamhetsplaneringen på Region Halland. Målet i tillväxtstrategin är att Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än Många frågor inom regionalt utvecklingsarbete äger inte Region Halland själva. Det är istället ett arbete som inkluderar många olika aktörer, som utifrån var och ens roll och uppdrag ansvarar för att genomföra insatser för att uppnå målet i strategin. Region Halland har även tillsammans med kommunerna i Halland tagit fram en verksamhetsplan som utgår ifrån tillväxtstrategin. Tillväxtstrategin kommer att följas upp årligen på en Hallandsnivå, för att kunna följa hur Halland utvecklas mot det övergripande målet och de strategiska valen i tillväxtstrategin. Denna uppföljning (UR ) är däremot begränsad till de insatser som Region Halland själva genomfört under 2015 för att bidra till målen i tillväxtstrategin. 6

25 Ärende 7 Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region 2020 än 2014 Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Fler i arbete Hög attraktivitet Attraktivitet kan beskrivas som förmågan att locka och behålla olika målgrupper. Under 2014 ökade Hallands befolkning med nära personer. Det var den största ökningen sedan mitten av 1970-talet och den utvecklingen har fortsatt under första halvåret Det inrikes flyttningsnettot uppgår 2014 till 971 personer. Senaste åren är det invandringen som står för den största delen av ökningen. Det finns många faktorer som påverkar en regions attraktivitet. Fokus för detta målområde är god tillgänglighet och attraktiva mötesplatser, boende- och livsmiljöer. Mål Halland en region med god tillgänglighet Detta mål hanterar de utmaningar som kollektivtrafiken och infrastrukturen i Halland står inför när det gäller det ökade transportbehovet som följer med en växande befolkning. Behovet av bredband med hög kapacitet lyfts också här. Aktiviteter som stödjer måluppfyllelsen: Järnväg söderut med start december Sju dubbelturer med tågtrafik på sträckan Helsingborg-Halmstad enligt koncept för PågatågExpress. Beslut om Regional cykelplan för Halland Invigning av Kattegattleden den 6 juni. Färdigställandet av infrastruktur för cykelleden fortsätter i samverkan med olika samarbetspartners. Pågående arbetet med att aktualisera Trafikförsörjningsprogram. För att utveckla kollektivtrafikens planeringsförutsättningar så genomförs utvecklingsprojekt såsom "Stationens roll för orten och dess omland" och "Det urbana stationssamhället" Avvikelser: Färdigställandet av bredbandsstrategin pågår men är försenad på grund av behovet att komplettera med en finansieringsmodell och det behövs förankring hos kommunerna och marknaden. Mål Halland, en region som erbjuder attraktiva mötesplatser, boende- och livsmiljöer 7

26 Ärende 7 Människors val av boende styrs till stor del av en önskan om en god boende- och livsmiljö. Hallands framtida utmaning blir att fortsatt erbjuda och utveckla attraktiva boende- och livsmiljöer i såväl städer som på landsbygden. Aktiviteter som stödjer måluppfyllelsen: Projektet RUM i Halland har påbörjats. Det ska tas fram en förstudie om hälsoorientering kopplat till samhällsorienteringen för nyanlända i Halland i samarbete med kommunerna Halmstad och Hylte. Tillsammans med String-nätverket har vi ansökt om deltagande i projektet GREAT - Green Region for Electrification and Alternative Fuels for Transport. Det pågår också en mängd aktiviteter inom kulturens område vilka stödjer måluppfyllelsen. Implementering och genomförande av överenskommelser med kommunerna om kultur för äldre och regionala arenor för kultur, samt beslut om riktlinjer för kultur för barn och unga. Samverkan och samråd för att ta fram en läsplan och en kulturarvsstrategi för Halland, samt avtal om kulturresidens, Art Inside Out. Internationell samverkan genom projektet Handmade with love ett utställningsprojet med slöjd och hantverk från Halland i Tokyo, Japan. Medverkan i projektet Varberg Calling for Peace. Stark konkurrenskraft I en allt mer globaliserad värld är näringslivets förmåga att konkurrera på den internationella marknaden avgörande för fortsatt sysselsättning och skattekraft i regionen. Goda förutsättningar att starta och utveckla företag samt tillgång till utbildning med såväl bredd och spets är viktiga grundbultar för att säkra framtidens konkurrenskraft. Mål Halland, en region som stimulerar innovation, förnyelse och ökat företagande Detta mål fokuserar på hur det breda företags- och innovationsstödet i Halland behöver utvecklas långsiktigt. De tre styrkeområdena hälsoinnovation, besöksnäring och grön tillväxt är områden där Region Halland ser särskilt stora möjligheter för innovation och företagsutveckling i Halland. Aktiviteter som stödjer måluppfyllelsen: Pågående process för att utveckla ny struktur för ett brett innovationsstöd för hela regionen. Parallellt med detta pågår även ett arbete för att forma en ny regional Science Park kring Högskolan i Halmstads styrkeområden. Inom styrkeområdena Hälsoinnovation och Grön Tillväxt har innovationsplattformar med EU-finansiering sjösatts. För besöksnäring har ett större utvecklingsprojekt med innovationsfokus lämnats in till Tillväxtverket. 8

27 Ärende 7 Mål Under 2015 pågår olika insatser för att utveckla näringslivet i Halland. Bland annat finns det nu en struktur för mötesarenor för Hallands aktörssystem. Timbanken är etablerad och har kompletterats med timbankskompassen. För att stimulera mer investeringar i forskning och utveckling har FoU-kort testats och Halland har kopplat upp sig till forskningsinstituten genom projektet Industriell Dynamik. Under 2015 genomfördes konferensen Ästad Forum. Halland, en stark kunskapsregion Hur invånarnas kompetens utvecklas och används på arbetsmarknaden är en avgörande framtidsfråga för att ge invånare, företag och organisationer möjlighet att utvecklas. En utmaning är de inomregionala skillnader i utbildningsnivå och skolresultat som behöver minska för att Halland ska vara en attraktiv region och bidra till konkurrenskraften i företagen. Aktiviteter som stödjer måluppfyllelsen: Under 2015 kommer det att arbetas fram planer tillsammans med andra regionala aktörer för att skapa bättre förutsättningar för eleverna att fullfölja grund-och gymnasieskolan samt för att få fler elever att söka högre studier eller yrkesstudier. Inom Region Hallands egna skolor har studieresultaten har förbättrats såväl inom naturbruksgymnasierna som inom folkhögskolorna i jämförelse med föregående år. Vuxenutbildningen inom den gröna näringen har en positiv utveckling. Deltagarnas upplevelser av utbildningen ger mycket höga omdömen om genomförandet. Samarbetet med samverkanspartner inom området fungerar väl vilket är en starkt bidragande orsak till den positiva utvecklingen. Avvikelser: Arbetet med att ta fram en kompetensutvecklingsmodul för Timbanken har skjutits upp. Mål Halland, en region med goda kontakter med omvärlden För att ta tillvara på de möjligheter som finns med ökad globalisering och mobilitet behöver människor, organisationer och företag i Halland ha goda kontakter med omvärlden. Det innebär även att ta tillvara på de kompetenser som människor med olika bakgrund kan tillföra såväl arbetsmarknaden som samhället. Aktiviteter som stödjer måluppfyllelsen: Det pågår ett arbete med att få en ny organisation för regional destinationsutveckling. 9

28 Ärende 7 Fler i arbete Halland är det län som har högst förvärvsfrekvens i Sverige och 2013 var den 81,4 procent, vilket var en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med Det är dock ganska stora skillnader mellan kommunerna. Sysselsättningsutveckling i Kungsbacka är starkare än i Laholm och Hylte kommuner. Det finns dock vissa grupper som är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Anställningsbarheten och arbetsdeltagandet för dessa grupper behöver öka, vilket bland annat behövs för att klara kommande kompetensförsörjning. Mål Halland erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet Tillgången till rätt kompetens är avgörande för att näringslivet och offentliga arbetagivare ska kunna fortsätta att utvecklas. Därför behövs en bättre matchning av kompetens och arbetsmarknadens behov. Aktiviteter som stödjer måluppfyllelsen: Region Halland arbetar inom ramen för regeringsuppdraget regionala kompetensplattformar där en viktig utgångspunkt är fortsatt utveckling inom den samverkan som finns på skolområdet mellan kommuner och regionen. Region Halland har påbörjat ett arbete för att utveckla utbildningsformen Yrkeshögskolan i Halland. Dessutom har ett arbete med att utveckla branschrådsdialoger påbörjats tillsamammans med Arbetsförmedlingen och deras marknadsområde Göteborg- Halland. Mål Halland, en region som har en öppen, jämställd och inkluderande arbetsmarknad Mångfald är en resurs för att säkra kompetensförsörjning och möta demografiska utmaningar. Inträde på arbetsmarknaden behöver underlättas och den könssegregerade arbetsmarknaden behöver brytas. Aktiviteter som stödjer måluppfyllelsen: Ett nytt halländskt integrationsråd har startat på initiativ av Region Halland och Länsstyrelsen Halland. Ny analys Arbetsmarknadsintegration i Halland har tagits fram. Ett uppdrag till extern aktör för regional rådgivning till sociala företag har blivit klart. Miljömål Region Halland kan bidra till att de regionala miljömålen uppfylls, dels genom insatser i den egna verksamheten och dels inom områden där Region Halland har ett regionalt utvecklingsansvar. 10

29 Ärende 7 Mål Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig Externa miljömål Öka andelen förnybar energi i den totala energianvändningen i Halland Sänka den totala energiförbrukningen i Halland genom energieffektivisering Tre EU-finansierade projekt har startat under våren 2015 som ska bidra till att uppnå miljömålen om förnyelsebar energi och energieffektivisering. Projektet Arena Grön Tillväxt syftar till att etablera en långsiktigt hållbar innovationsplattform för gröna tillväxtfrågor med fokus på produkter från skogen, livsmedel och bioenergi. De två andra projekten syftar till att utveckla biogas runt Nordsjön samt att etablera tank- och laddningsstationer för fordon från Hamburg till Oslo. Interna miljömål Den totala energianvändningen i Region Halland ska minska med minst 3 procent jämfört med 2013 Koldioxidutsläppen från Region Hallands tjänsteresor ska minska med minst 5 procent jämfört med år 2013 Av det totala inköpsvärdet av livsmedel i Region Halland ska andelen ekologiska livsmedel öka med minst 5 procentenheter jämfört med år 2013 Den totala energianvändningen i Region Halland ska minska med minst 3 procent jämfört med 2013 Målet är uppnått. Den totala energianvändningen har minskat från 212,5 kwh/m till 203 kwh/m 2 juli En minskning med 4,5 procent. Insatser för att uppnå målet; driftoptimeringar är genomförda liksom belysningsåtgärder, gamla armaturer är utbytta mot LED-armaturer, ventilationsbyte är genomfört på Hallands sjukhus Varberg. Koldioxidutsläppen från Region Hallands tjänsteresor ska minska med minst 5 procent jämfört med år Detta mål redovisas en gång per år i samband med Miljöbokslutet för Region Halland. Fullständig statistik över resandet finns inte tillgänglig under året. Av det totala inköpsvärdet av livsmedel i Region Halland ska andelen ekologiska livsmedel öka med minst 5 procentenheter jämfört med år Målet kommer troligtvis inte att uppnås. Produktionsköken ser ekonomiska svårigheter att uppnå målet jämfört med år 2013 då andelen ekologiska livsmedel av det totala inköpsvärdet för livsmedel var 29 procent för sjukhusköken och 14 procent för skolorna. 11

30 Ärende 7 Efter sju månader 2015 redovisar sjukhusköken en andel med 31 procent av den totala livsmedelsbudgeten och skolorna en andel med 22 procent av livsmedelsbudgeten. Skolornas stora ökning beror till viss del på att tidigare lämnad statistik inte varit korrekt var inköpsväret av ekologiska livsmedel större i skolförvaltningen än redovisade 14 procent. Hälso- och sjukvård Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen En god hälsa i hela befolkningen är en av förutsättningarna till tillväxt, välfärd och social hållbarhet. Skillnader i hälsa har framför allt sin grund i de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras samt i de system som tillämpas för att hantera sjukdomar. Hälso- och sjukvården är alltså en av flera arenor som påverkar hälsan. Mål Hälsan ska öka i Halland Skillnaden i hälsa ska minska Hälsan i Halland är fortsatt god men ojämnt fördelad med socioekonomiska kopplingar mellan och inom kommuner samt till vårdkonsumtion inom vissa sjukdomsområden. Sociostrukturella skillnader i hälsa syns även i den självupplevda hälsan och vi vet att dessa förklaringsfaktorer också påverkar befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Skillnaderna i hälsa pekar på att Hallands olika geografiska områden står inför olika former av utmaningar för att uppnå en god och jämlik hälsa. Även om det pågår aktiviteter för att uppnå minskade skillnader i hälsa pekar resultaten inte i rätt riktning. Ohälsotalets utveckling Det senaste året har ohälsotalet ökat. Denna trend syns både nationellt såväl som i Halland. Nationellt står den psykiska ohälsan för den största ökningen av sjukfrånvaron. Motsvarande ökning syns dock inte när hallänningarna själva skattar sin hälsa. Ohälsotalet ökar ju längre söderut i Halland man kommer och varierar med drygt tio dagar mellan Kungsbacka och Laholm. Talet varierar också stort beroende på ålder och kön. Kvinnor i Laholms kommun står för det högsta ohälsotalet och avviker med närmare tre procentenheter från riket. Halland har i genomsnitt ett fortsatt lägre ohälsotal än riket, 31,6 jämfört med 33,5 för kvinnor och 20,7 jämfört med 22,3 för män. I åldersgruppen däremot, ligger Hallands ohälsotal över rikets, med särskilt höga tal i Laholm. Självskattad hälsa Hallänningarna har skattat sin hälsa i Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät 2014 Hälsa på lika villkor. Resultatet har presenterats i FoUU:s Folkhälsan i Halland (2015) och visar att hur man skattar sitt hälsotillstånd skiljer sig utifrån kön, ålder och boendekommun. Tydliga sociodemografiska mönster syns 12

31 Ärende 7 även inom kommunerna. Befolkningsundersökningen visar att ojämlikheterna i hälsan inte har minskat under de senaste tio åren. Istället konstateras ökande sociostrukturella skillnader i hälsa. Generellt sett fortsätter Hallands självskattade goda hälsa att vara hög med en marginell förbättring över tid. Något färre hallänningar rapporterar ett nedsatt psykiskt välbefinnande sett tio år tillbaka. Fler kvinnor än män skattar sitt psykiska välbefinnande som nedsatt och störst andel med nedsatt psykiskt välbefinnande finns i åldersgruppen år. Stress konstateras i större utsträckning hos kvinnor än hos män. Undersökningen visar inte några tendenser till minskning av somatiska sjukdomar såsom diabetes, högt blodtryck, astma, allergi eller övervikt/fetma. Resultatet av Vårdbarometerns delårsmätning visar att 71 procent av hallänningarna upplever sig ha en god eller mycket god hälsa. Värdet har de senaste fem åren pendlat stabilt mellan procent. 59 procent uppger att man inte har någon långvarig sjukdom och 90 procent att man har bra kunskaper om att minska risk för sjukdom. Värdena är i linje med vad som tidigare uppmätts. Resultaten från både Vårdbarometern och Hälsa på lika villkor beskriver dock att det finns skillnader mellan könen. Vårdbarometern visar att andelen kvinnor med långvarig sjukdom är fortsatt högre än andelen män (cirka sex procentenheter). Delårsmätningen visar också att andelen kvinnor med god eller mycket god hälsa är lägre än bland männen. Det är för tidigt att uttala sig om detta är ett trendbrott, och en mer noggrann analys kommer att genomföras i slutet av året. Hälso- och sjukvården arbetar för tidig upptäckt och jämlik vård Att använda olika screeningmetoder är ett sätt att möjliggöra tidig upptäckt av sjukdom eller risk för sjukdom. Såväl omfattningen av som deltagandet i screening ökar i Halland. Andelen som tackar ja till mammografi har fortsatt att öka till procent, och deltagande i bukaortascreening för män över 65 år ligger på procent. Vad gäller täckningsgrad för screening kan vissa skillnader på gruppnivå ses, såsom för deltagande i gynekologiskt cellprov. Riktade insatser i prioriterade områden har pågått en tid och cellprovsveckan är numera implementerad i verksamheten, vilket på sikt förhoppningsvis kan bidra till en mer jämlik täckningsgrad. Projektet blodtrycksscreening i Tandvården är avslutat och bearbetning av data från drygt individer pågår. Slutrapport redovisas i oktober Genom att öka följsamheten till riktlinjer och vårdprogram, där t.ex. screening och sjukdomsförebyggande arbete kan ingå, främjas jämlik vård och hälsa. Ett av åtgärdsarbetets fokusområden är att integrera kunskapsstyrning i den samlade styrningen och skapa en väl fungerande struktur för att omsätta evidensbaserad kunskap så att den kommer invånaren till gagn. Satsningar för ökad tandhälsa En god munhälsa bidrar i stor utsträckning till undvikande av ohälsa och kroppsliga sjukdomar. Närsjukvården har bl.a. satsat på att öka antalet frisktandvårdsavtal bland hallänningarna. I nuläget uppnår man 80 procent av helårsmålet. För att effektivisera tandvården har journalsystemet VAS införts. 13

32 Ärende 7 En kontinuerlig uppföljning sker av att alla barn kallas på uppsatt undersökning. Hittills i år har 93 procent av barnen undersökts i tid. Resultatet för helåret 2014 var 91 procent. För att nå ytterligare barn och ungdomar, och därmed minska skillnader i hälsa, finns ett samarbete med Försäkringskassan, skolan och Socialtjänsten. Öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården har generellt sett höga kvalitetsbristkostnader och det finns en potential att använda resurserna på mer effektivt sätt. För att kunna öka verkningsgraden och möta de utmaningar vården står inför behöver de åtgärder som är identifierade i åtgärdsarbetets första fas omsättas i praktiken, i enlighet med beslut. Det handlar exempelvis om att fortsätta implementeringen av produktionsoch kapacitetsstyrning, inklusive schemaläggning av de professioner som krävs i produktionen, att arbeta utifrån ett vårdkedjeperspektiv med invånaren i centrum, att effektivisera administrationen och att möjliggöra en arbetsfördelning där de olika kompetenserna används så effektivt som möjligt. Arbetet med dessa aktiviteter har påbörjats och kommer att pågå under de närmaste åren. Produktion av vård Produktionen vid Hallands sjukhus ligger efter juli månad i nivå med budgeterade produktionsvolymer. Inom slutenvården har medelvårdtiden sänkts från 4,48 dagar 2014 till 4,23 dagar 2015 vilket är en viktig bidragande faktor. Sänkningen har delvis möjliggjorts genom att Halmstad kommun har ökat antalet platser i särskilt boende, vilket gör att antalet utskrivningsklara patienter har minskat vid Hallands sjukhus. Realiseringen av de åtgärder som har identifierats i åtgärdsarbetet kommer att påverka vårdproduktionen i en för invånaren positiv riktning. Inom Vårdcentralen Halland syns, för första gången sedan vårdvalet infördes 2007, en stadig ökning av antalet listade. Ökningen innebär att marknadsandelen, som uppgår till 56,7 procent, endast har minskat med 0,2 procent jämfört med årsskiftet. Den palliativa slutenvårdsavdelningen med sex vårdplatser uppvisar ett underskott. Under sommaren har avdelningen utökats med två platser i syfte att avlasta slutenvården på Hallands sjukhus. Det har också ökat förutsättningarna för vård på rätt vårdnivå och bidragit till kortare vårdtider på Hallands sjukhus. Det är ett exempel på betydelsen av samverkan i hela vårdkedjan, fast den synliga effekten kanske bara uppstår hos en aktör. Psykiatrin har fortsatt stora svårigheter. Verksamheten rapporterar rekryteringsproblem som medför intäktsbortfall och höga kostnader för övertid. Den ansträngda personalsituation har påverkat vuxenpsykiatrins öppenvård som har ett minskat patientflöde jämfört med samma period förra året. Även antalet vårdkontakter minskat. Situationen påverkar tillgängligheten till vård och ökar arbetsbelastningen för övriga medarbetare. Sjukfrånvaron har fortsatt att öka och är den högsta inom regionen. Användandet av inhyrd personal har minskat trots de problem som finns att rekrytera personal, den allt högre sjukfrånvaron och övertidsuttag. Det har under det senaste året även blivit allt svårare att rekrytera timavlönade skötare i tillräcklig omfattning. 14

33 Ärende 7 Eftersom psykiatrin behövt ta hem vissa kategorier av vårdtunga patienter har antalet vårddagar inom heldygnsvården ökat (sju procent). Samtidigt har man fått reducera antalet platser i heldygnsvården som ett led i att klara patientsäkerheten. Även medelvårdtiden har ökat och medelbeläggningen inom vuxenpsykiatrin ligger på 97 procent, också det en ökning jämfört med de senast åren. Regionvård Regionvård är benämningen på den högspecialiserad vård som Region Halland köper från i första hand Region Skåne och Västra Götalandsregionen, men även från andra sjukvårdsregioner om behov finns. Antal patienter och vårdtillfällen ligger oftast ganska konstant men enstaka fall kan påverka utfallet. Under årets första hälft var antalet vårdtillfällen och antalet patienter i nivå med föregående år men kostnaderna något över budget. Stora variationer i vårdinnehåll föreligger dock, varför prognosen är mycket svårbedömd. Centrala läkemedelskostnader En genomlysning av läkemedelskostnaderna i Halland pågår och kommer att kunna ge en fördjupad bild av vad som ligger bakom Region Hallands kostnadsutveckling. Centrala läkemedelskostnader i Region Halland inkluderar dels kostnader för läkemedel och handelsvaror inom högkostnadsskyddet och dels övriga läkemedelskostnader som exempelvis extra subventioner och tjänstekostnader. Kostnaden uppgick under perioden januari juli 2015 till 450 mnkr vilket är 63 mnkr mer än budget. Kostnaden för de läkemedel och handelsvaror som förbrukats inom högkostnadsskyddet uppgick under den aktuella perioden till 413 mnkr vilket är en ökning med 27 mnkr från föregående år. Detta innebär att denna kostnad i Halland ökat med 6,5 % (innan avrundning till heltal) under perioden i jämförelse med kostnadsökningen i hela landet som har varit 4,4 %. Trenden med nationellt ökande läkemedelskostnader håller i sig och inget tyder på att utvecklingen kommer att brytas under årets sista 5 månader. Statsbidraget för läkemedel har emellertid ökat för år Se avsnittet finansiering. Under perioden har även mängden läkemedel som förskrivits inom förmånen ökat (+ 3,6 %) men inte i en sådan omfattning att det ensamt förklarar de ökade kostnaderna. En realkostnadsökning som den i Halland kan bero på exempelvis att mer kostsamma behandlingsalternativ har ökat i användning. De läkemedelsområden där kostnaderna ökar kraftigast är läkemedel mot cancersjukdomar och sjukdomar i immunsystemet läkemedel mot sjukdomar som rör blod och blodbildande organ läkemedel mot psykiatriska och neurologiska sjukdomar, exempelvis läkemedel mot ADHD och mot multipel skleros När det gäller behandling med de nya läkemedlen mot hepatit-c uppgick totalkostnaden i Halland till 9,7 mnkr under årets första sju månader. För perioden 15

34 Ärende 7 januari mars har delåterbetalning gjorts enligt de riskdelningsöverenskommelser som tecknats genom samverkan mellan TLV, landstingen och respektive företag. Utöver riskdelning bär staten 70 % av kostnaden under Detta sammanräknat innebär att behandlingen belastar Hallands läkemedelsbudget med knappt 3 mnkr under den aktuella perioden. Under årets första sex månader har endast de allra svårast sjuka behandlats med de nya alternativen. Från och med juli månad inkluderas i enlighet med nationella rekommendationer - patientgrupper som inte avancerat lika långt i sjukdomen vilket gör att kostnaden troligen kommer öka för andra halvåret. Mina vårdkontakter E-tjänsterna bidrar till att kunna styra vårdens resurser dit de verkligen behövs. Sammanfattningsvis upptäcker fler invånare e-tjänsterna via 1177.se och använder tjänsterna i högre grad än tidigare. Mer än en tredjedel av invånarna har nu inloggning och antalet ärenden till mottagningarna har fortsatt att öka stort. Vissa ärendetyper kräver betydligt mer arbete, men kampanjer och utförda insatser har gett resultat. Bibehållen tillgänglighet Tillgängligheten är ett av Region Hallands prioriterade områden och regionen uppvisar fortsatt en god tillgänglighet inom de flesta verksamheterna för årets sju första månader. Det gäller både primär- och specialistvård. Nationell tillgänglighetsmätning primärvård Resultat Region Halland Våren Våren Våren Våren Telefontillgänglighet Våren Våren Läkartillgänglighet Våren 2015 Källa: SKL Väntetider i vården. 94 procent av patienterna erbjuds besök hos specialist inom den lagstadgade vårdgarantins tidsgräns 90 dagar. Det finns problem med att klara målvärdena för nybesök inom framför allt kardiologi, ögon och hud. 98 procent erbjuds operation/behandling inom 90 dagar. Egen regi har svårt att fullt ut klara målet för behandling inom ortopedi, ögon och gynekologi. De privata verksamheter som bedriver kardiologi når inte tillgänglighetsmålen. Tillgängligheten till nybesök är generellt sett bättre än till återbesök, där 74 procent av återbesöken sker inom måldatum på Hallands sjukhus. (En målavvikelse på sex procentenheter). Återbesöken inom hälsa och funktionsstöd anges ha påverkats negativt av vakanser och långtidssjukskrivningar. 16

35 Ärende 7 Vårdgaranti Tillgängligheten vid Hallands Sjukhus har bland annat möjliggjorts av att ett stort antal patienter åberopat vårdgarantin och fått vård hos externa vårdgivare. Under 2014 sågs en ökning av antalet patienter som åberopade vårdgarantin. Antalet patienter som hänvisats från Hallands sjukhus har fortsatt att öka. Hittills har patienter erhållit vårdgaranti, en ökning med 751 patienter jämfört med samma period föregående år. Kostnaden för köpt vårdgaranti beräknas vara 47 miljoner kronor jämfört med drygt 45 miljoner kronor samma period föregående år. Måluppfyllelse Vårdgaranti 2015 Nybesök - operation: Andel som väntat 90 dagar eller kortare vid Hallands sjukhus 100 Källa: Väntetider i vården Andel väntande % Besök Operation/behandling jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Den förstärkta vårdgarantin för barn och unga med psykisk ohälsa (Psykiatriöverenskommelsen) nås för perioden som helhet. Måluppfyllelse 2015 Minst 90 % av väntande till nybesök och 80 % till fördjupad utredning/behandling Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Genomsnittliga värdet ska ha erbjudits tid inom 30 dagar Nybesök genomförda inom 30 dagar 92 % 99 % 94 % 92 % 94 % 94 % 94 % Fördjupad utredning/behandling 77 % 80 % 88 % 88 % 82 % 84 % 84 % genomförda inom 30 dagar Källa: SKL databas SiGne Psykiatrin avviker Tillgänglighetsproblemen inom vuxenpsykiatrin fortsätter. 14 procent av de patienter som väntat på nybesök under perioden har inte fått tid inom vårdgarantin. 36 procent har inte fått tid inom Region Hallands målgräns 60 dagar. 21 procent av patienterna har inte utretts inom 90 dagar och 28 procent inte inom 60 dagar. Väntetiden till behandling är kortare där 3,6 respektive 7 procent fått vänta mer än 90 respektive 60 dagar. Förklaringen anges ligga i att bristen på personal (framför allt sjuksköterskor och psykologer) lett till minskad produktion och medföljande svårigheter att upprätthålla tillgängligheten. Vårdens kvalitet Strukturerade former för kvalitetsuppföljning håller på att utformas utifrån de ramar som åtgärdsarbetet satt, och som innebär att vårdens kvalitet ska kunna följas via indikatorer som är regiongemensamma och jämförbara. Driftnämnden för Hallands sjukhus, driftnämnden för ambulans, diagnostik och hälsa och driftnämnden för psykiatri följer upp utvalda vård- och behandlingsresultat inom sina respektive 17

36 Ärende 7 områden. Vissa av dessa redovisas delårsvis. Psykiatrin har påbörjat ett systematiskt förbättringsarbete avseende patientsäkerhets- och kvalitetsfrågor. Ambulanssjukvårdens indikator för Rädda hjärnan och strokeprocessen visar ett försämrat resultat, där tiden från utalarmering till ankomst till patient och sjukhus ökat med fem minuter. Det pågår analyser för att förklara det försämrade resultatet. Hallands sjukhus redovisar bl.a. kvalitetsmått inom ortopedi. Andelen patienter som opereras inom 24 timmar har ökat något jämfört med resultatet för 2014, men ligger fortfarande under målvärdet. Detsamma gäller andelen framfallsoperationer i dagkirurgi, dock befinner man sig här längre ifrån målet. Mål Andelen vårdskador ska halveras till 2018 Följsamheten till nationella och regionala riktlinjer ska öka Målredovisning vårdskador Målet har i dagsläget inte något samlat utgångsvärde, och relateras därför till resultaten inom de större grupperna av vårdskador. Inom ramen för åtgärdsarbetet pågår ett utvecklingsarbete för att definiera samlade kvalitetsmått för detta mål. Mätningar av nedan redovisade vårdskador har genomförts vid Hallands sjukhus våren Trycksår Mätningar visar att andelen trycksår har minskat från 11,3 % föregående års mätning till 9,1 % vilket är ett bättre resultat än rikets 13,6 %. Vårdrelaterade infektioner, VRI Andelen VRI har ökat från 5,7 % föregående årsmätning till 6,3 %. Resultatet är fortfarande bättre än rikets 9,6 %. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler 65,3 % av personalen vid Hallands sjukhus följer dessa regler, vilket är en förbättring jämfört med föregående års 61,3 %. Resultatet är fortfarande inte i hjöjd med rikets 75,8%. Samtliga förvaltningar liksom de privata vårdgivare som Region Halland har avtal med har upprättat patientsäkerhetsberättelser. Sammantaget kan sägas att Region Halland ligger förhållandevis bra till vad gäller de redovisade vårdskadorna, och att följsamheten till hygien- och klädregler kan bli bättre. Det finns fortfarande ett stort utrymme att minska andelen vårdskador, vilket innebär att det bör vara ett prioriterat utvecklingsområde. Möjligen bör också ett särskilt öga hållas på området VRI. Hallands sjukhus fortsätter arbetet med läkemedelsgenomgångar. Årets första månader visar avvikelser i 80 procent av genomgångarna, 37 procent av dessa handlar om felaktiga läkemedelslistor. Förra årets genomgångar visade avvikelser i 18

37 Ärende 7 70 procent. Även Närsjukvården arbetar med läkemedelsrelaterade skador. Bl.a. arbetar man för att öka läkemedelsgenomgångar för äldre (> 75 år). Målredovisning av följsamheten till nationella riktlinjer Kunskapsstyrning är en viktig del i åtgärdsarbetet. När den beslutade modellen är implementerad kommer förutsättningarna fören kunskapsbaserad och jämlik vård att öka. Den organisation för kunskapsstyrning som i och med åtgärdsarbetet byggs upp i Region Halland kommer att på ett tydligt sätt kopplas till den utveckling av kunskapsstyrning som pågår nationellt och regionalt. Därmed bidrar Region Halland till en över riket jämlik vård. Mål för Region Halland som arbetsgivare För att regionen ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsgivare med goda ledare och engagerade medarbetare är det viktigt att skapa förutsättningar för detta. Det behövs en tydlighet kring vad som förväntas av regionens chefer och medarbetare och att regionen agerar som EN arbetsgivare. Mål Region Halland ska vara EN tydlig och attraktiv arbetsgivare Att åtgärdsarbetet genomförs enligt plan är en grundbult för att Region Halland ska nå beslutade mål. Genom att i olika delar ge verksamheten professionell styrning och stöd skapas förutsättningar att lyckas. För att förbättra styrning och uppföljning av målet EN tydlig och attraktiv arbetsgivare har under våren förslag på indikatorer arbetats fram med koppling till åtgärdsarbetet samt HR-processerna kompetensförsörjning, arbetsgivarfrågor, chefsutveckling och arbetsmiljö. Dessutom har ett antal aktiviteter genomförts under de första sju månaderna som utgår från åtgärdsarbetet och som bidrar till att nå målet. Chefsuppdraget har förtydligats där det klart framgår vilket ansvar, vilka befogenheter och beslutsfattande man har som chef i delarna ekonomi, verksamhet och personal. Förtydligandet har beslutats politiskt och det nya chefsuppdraget kommer under hösten successivt att införas. Inom ramen för chefsutvecklingsprogrammet har arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud förändrats. Det innebär bland annat att fler kommer att få möjlighet att gå utbildningen. Utbildningen ska bidra till ökad kunskap kring arbetsmiljöarbete och stärka chefer och skyddsombud i deras roll. En översyn av hela chefsutvecklingsprogrammet pågår i syfte att anpassa programmet till det nya förtydligade chefsuppdraget. Arbetet med löneöversynen för 2015 har samordnats med samtliga personalchefer. 19

38 Ärende 7 En översyn av regiongemensamma HR-riktlinjer och rutiner har gjorts. En fortsatt utveckling av innehållet i Vård och omsorgscollege sker för att öka attraktiviteten för utbildningen hos ungdomar. Exempel på utvecklingsarbete inom Vård- och omsorgscollege är att en gemensam nationell handledarutbildning tagits fram för att säkerställa att eleverna får en ändamålsenlig praktik med kvalité. Regionens förvaltningar har under sommaren tagit emot 97 ungdomar via Framtidskraft. Satsningen ska leda till att vi i framtiden skall få fler ungdomar att välja ett yrke inom någon av Region Hallands verksamheter. Regionen med att ta fram olika typer av personalförmåner som exempelsvis möjligheten till löneväxling av bruttolön mot förmånsbilar och cyklar. Medarbetare i siffror Personalsammansättning Den 31 juli 2015 hade Region Halland anställda personer 1. Av dessa var tillsvidareanställda och 833 visstidsanställda. Antalet snittanställda 2 (omräknat till heltid) har under perioden januari till juli 2015 ökat med 83 i jämförelse med samma period föregående år. Däremot ser vi en minskning sedan UR1 med 34 då ökningen var 117 för årets tre första månader i jämförelse med samma period föregående år. Störst ökning ser vi på Hallands sjukhus som ökat med 63 (87 i UR1) följt av Ambulans- och Medicinsk diagnostik med 33 (30 i UR1) och Regionservice 22 (40 i UR1). Inom Regionkontoret och på Skolförvaltningen ser vi däremot en minskning. De största ökningarna ser vi inom yrkesgrupperna sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Ökningen av antalet snittaanställda (omräknat till heltid) förklaras till viss del av att frånvaro har ökat (föräldraledighet, kompledighet, sjukfrånvaro) men också att användandet av bemanningsföretag och timanställda har minskat. Av regionens anställda är 80 procent kvinnor och 20 procent män. Av dessa arbetar 76,7 procent heltid, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående år. 27,2 procent av regionens anställda kvinnor har en deltidsanställning. Motsvarande siffra för männen är 7,6 procent. 1 Måttet antal anställd ger en bild av hur många medarbetare Region Halland har ett arbetsgiv aransv ar f ör. De medarbetare som är f rånv arande är också medräknade, v ilket gör att måttet inte går att anv ända f ör att uttala sig om produktion, där istället snittanställda oc h arbetad tid anv änds. Sif f ror uttagna ur personalsammanställning, drill (Business Objects) Antal snittanställda beräknas som genomsnittet av aktiv a anställda personer under en månad. 15 dagar på en 30 dagars period ger 0,5 anställningar. Tillsv idareanställda, v isstidsanställda och öv riga räknas med. Sy f te: Ger en bild av hur många personer som i genomsnitt arbetat under en v iss månad. 20

39 Ärende 7 Timavlönade Region Halland har använt sig av timanställda 3 vid sjukfrånvaro och vakanser. Omräknat till årsarbetare uppgår de till 216 årsarbetare, vilket är oförändrat i jämförelse med samma period föregående år. Arbetad tid och kostnader Den totala arbetade tiden [1] för perioden var timmar vilket är en minskning med 0,6 procent, jämfört med samma period Den totala personalkostnaden för perioden uppgår till 2,596 miljarder kronor, vilken är en ökning med 1,2 procent jämfört med motsvarande period Detta beror till stor del på att lagstadgad ledighet, sjukfrånvaron och övrig ledighet ökat jämfört med samma period föregående år. Personalkostnaden understiger budget med 2 procent motsvararande 53,5 mnkr. Löneöversynen var budgeterad till 2,75 procent vilket är i nivå med utfall. Ålderstruktur Medelåldern i regionen är 46,4 år, vilket är något lägre än föregående år. Medelålder för kvinnor är 46,5 och för männen 46,0. Bemanningsföretag Under perioden januari till juli har Region Halland hyrt in läkare och sjuksköterskor genom bemanningsföretag till en kostnad av 35,7 mnkr vilket är en minskning med 24,6 procent (11,7 mnkr) jämfört med föregående år. Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor har minskat under årets första 7 månader med cirka 6,5 mnkr. Kostnaden för inhyrda läkare har minskat med 5,2 mnkr jämfört med Kostnaden för inhyrd personal är 1,4 procent av den totala personalkostnaden. Hallands sjukhus och Psykiatrin Halland har minskat sina kostnader under periodens första 7 månader jämfört med samma period Närsjukvården Halland har ökat sina kostnader för bemanning under samma period och Ambulans- och Medicinsk diagnostik ligger i nivå med föregående år. Totalt för perioden har bemanningskostnader för inhyrda läkare och sjuksköterskor minskat med 24,6 procentenheter (exklusive läkarkonsulter). 3 Måttet årsarbetare timanställda är antalet timmar timanställd arbetat delat med 165. [1] Arbetad tid är de antal timmar som ägnas åt produktion. I arbetad tid ingår den tid v i betalar lön: närv arotid, mertid, jour, beredskap, öv ertid och tiden som de timav lönade arbetar samt studietid med lön. 21

40 Ärende 7 Förvaltning Läkare 2014 Läkare 2015 Sjuksköterska 2014 Sjuksköterska 2015 Hallands sjukhus Psykiatrin Halland Närsjukvården Halland Ambulans- och Medicinsk diagnostik Hälsa och funktionsstöd Kostnad totalt (tkr) Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för perioden var 5,0 procent, vilket är 0,4 procentenhet högre än samma period Däremot ser vi en minskning med 0,4 procentenheter sedan UR1 då sjukfrånvaron var 5,4 procent för årets två första månader. Kvinnorna har fortsatt högre sjukfrånvaro än männen 5,7 respektive 3,2 procent. Kvinnornas sjukfrånvaro har ökat med 0,4 procentenhet och männen har ökat med 0,5 procentenhet. De som har högst sjukfrånvaro är de som är 60 år och uppåt. Sjukfrånvarokostnader för perioden januari till juli 2015 uppgår till 42,3 mnkr vilket motsvarar 1,63 procent av de totala personalkostnaderna. Sjukfrånvarokostnaden har ökat med 0,24 procentenheter jämfört med förra året, vilket motsvarar cirka 8,6 miljoner kronor. I sjukfrånvarokostnaderna ingår sjuklön, semesterersättning och sociala avgifter. Sjukfrånvarokostnaderna består till cirka 79 procent av kostnader för korttidsjukfrånvaron och uppgår för perioden till cirka 33,5 miljoner kronor. Kostnaderna för långtidssjukfrånvaron är cirka 21 procent av de totala sjukfrånvarokostnaderna och uppgår för perioden till cirka 8,8 miljoner kronor. Av den totala sjukfrånvaron ser vi den största ökningen inom den korta sjukfrånvaron, dag Sjukfrånvaron är störst inom Psykiatrin Halland (7,2 procent) och där ser vi även den största ökningen (1,9 procentenheter). Sjukfrånvaron har även ökat på Regionkontoret (1,2 procentenheter) samt inom Ambulans- och Medicinsk diagnostik (0,6 procentenheter). De yrkesgrupper som står för den högsta sjukfrånvaron är undersköterskor, medicinska sekreterare och ekonomi- transportpersonal. Sjukfrånvaron inom yrkesgruppen sjuksköterskor har ökat med 0,6 procentenheter jämfört med samma period föregående år och är 5,0 procent för perioden. 22

41 Mnkr Ärende 7 Ekonomi Finansiell analys 200 Resultat Prog Resultat Balanskravsresultat RESULTAT Regionens resultat efter sju månader uppgår till 54 mnkr, vilket är 33 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. Jämfört med resultatet motsvarande period föregående år, är detta en ökning med 205 mnkr, vilket till stor del beror på regionens ökade skatteintäkter. I årets sjumånadersresultat ingår en jämförelsestörande verksamhetsintäkt, återbetalning av premier från AFA Försäkring med 38 mnkr. Region Hallands resultat för 2015 prognostiseras till -172 mnkr vid årets slut, vilket är 223 mnkr sämre än årsbudgeten 1). Regionens prognostiserade balanskravsresultat uppgår till -175 mnkr (beskrivs mer på nästa sida). Jämfört med 2014 års resultat innebär prognosen en förbättring med 23 mnkr, inklusive återbetalningen från AFA Försäkring. Det är en stor differens mellan utfallet efter 7 månader och prognosen på helåret. Nedan kommenteras de områden med störst skillnader. Driftnämnden Hallands sjukhus har fortfarande stora obalanser, prognostiserad budgetavvikelse är -182 mnkr. Av dessa bedöms 159 mnkr vara kvar från justeringsposten från årets början och resterande 23 mnkr är en avvikelse mot lagd budget. Den ingående obalansen består till största delen av personalkostnader, men även kostnader för hjälpmedel och lab- och röntgen. Inför 2015 har budgeteringsprocessen förtydligats. Resultatet påverkas av viss säsongsvariation. Prognosen för 2015 innehåller, förutom den ingående obalansen, ökade kostnader för läkemedel samt ytterligare högre kostnader för röntgen. Driftnämnden Närsjukvården och Driftnämnden Psykiatri har båda stora förändringar vad gäller utfall efter 7 månader och prognos på helåret men 23

42 Ärende 7 båda verksamheterna följer säsongsmönster varför det är naturliga rörelser. Detsamma gäller för Driftnämnden Regionservice. Regionsstyrelsens verksamheter uppvisar en differens vilket är hänförligt till projektmedel inom E-plan som inte är utnyttjande efter 7 månader men som till största delen beräknas utnyttjas under årets resterande månader. RS Hälso- och sjukvård uppvisar en stor differens mellan utfall 7 månader och prognos för helåret vilken beror på ett antal olika faktorer. Den främsta orsaken är ökade läkemedelskostnader samt kostnader för vårdgaranti- och valfrihetsvård. Annat som påverkar prognosen negativt är kömiljarden, som budgeterats till 40 mnkr och nu kommer att ersättas med en annan finansieringsform. I prognosen bedöms intäkten till 15 mnkr. Överskott på rehab garanti och ersättning från migrationsverket påverkar prognosen positivt. I prognosen för regiongemsamma kostnader och finansiering återfinns ökade statsbidrag för läkemedel och Hepatit C men även ökade kostnader för pensionsskulden. 1) Regionens årsbudget uppgick vid årets ingång till +52,3 mnkr. Därefter har Kulturförvaltningen beslutat att ianspråkta medel ur nämndens eget fonderade egna kapital med 1,2 mnkr. Sammantaget innebär detta att regionens årsbudget idag uppgår till +51,1 mnkr. RESULTATUTVECKLING Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Avvik Utfall (mnkr) Resultat -317,5-151,0 54,2-171,7 51,1-222,8-194,5 Årets resultat i förhållande till verksamhetens nettokostnad -7,1% -3,3% 1,2% -2,1% -2,5% jämförelsestörande poster Återbetalning premier från AFA Försäkring Sänkt diskonteringränta på pensionsskulden Resultat exklusive jämförelsestörande poster 0,0 0,0 38,0 38,0 0,0 38,0 0,0-207,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-110,5-151,0 16,2-209,7 51,1-260,8-194,5 Kommunallagens balanskrav innebär att regioner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Region Hallands balanskravsresultat för 2013 uppgick till -45 mnkr. I regionfullmäktiges beslut om Mål och budget 2015 och ekonomisk plan , ingår en planerad återställning under 2015 av 2013 års balanskravsresultat. Detta uppfylls inte enligt denna prognos. Balanskravsresultatet för 2014 uppgick till -194,5 mnkr. I samband med arbetet med budget 2016 och ekonomisk plan för , beslutade regionfullmäktige att inte 24

43 Ärende 7 återställa det uppkomna balanskravsresultatet för 2014, genom att åberopa synnerliga skäl med hänvisning till regionens starka finansiella ställning. Även för 2015 förväntas ett negativt balanskravsresultat uppkomma. Regionens balanskravsresultat 2015 prognostiseras bli -175 mnkr 2). Kommunallagens krav på att resultaträkningens intäkter ska överstiga kostnaderna, bedöms därmed inte klaras av under ) Regionfastigheter har av Regionstyrelsen fått i uppdrag att sälja vissa specifika fastigheter och mark. Om dessa försäljningar genomförs under 2015 och om försäljningarna ger upphov till realisationsvinster, ska dessa värden reducera regionens balanskravsresultat. God ekonomisk hushållning Regioner och landsting ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det kommunala balanskravet är en miniminivå, men räcker inte på sikt. En exakt definition av vad god ekonomisk hushållning är finns inte. Många kommuner och regioner/landsting har som mål att resultatet ska vara 2 procent av summan av skatteintäkterna och statsbidragen. Detta skulle för Region Hallands del innebära en nettokostnadsandel på högst 98 procent och att årets resultat uppgår till cirka plus 160 mnkr. Regionens mål för är att nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99,5 procent. Detta innebär att det egna kapitalet behöver förstärkas med 40 mnkr per år i 2015 års prisnivå. Skatt, statsbidrag, finansnetto Utfallet för regionens skatteintäkter efter sju månader uppgår till mnkr vilket innebär en ökning med 8,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas skatteintäkterna till mnkr, vilket är 16 mnkr mer än budgeterat. Jämfört med 2014 beräknas skatteintäkterna öka med 9,1 procent. Skatteprognosen grundas på uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting. Prognosen har försämrats med 19 mnkr jämfört med uppföljningsrapporten efter tre månader. Den stora ökningen av skatteintäkterna beror på regionens skattehöjning med 40 öre från Höjningen beräknas öka skatteintäkterna med 247 mnkr. Av höjningen är cirka 25 öre, avsedda att täcka upp regionens ökade kostnader, med anledning av förändringarna i kostnadsutjämningssystemet. Ökningen beror också på en tillväxt av skatteunderlaget. Riksdagens beslut 2013 om förändringar i kostnadsutjämningssystemet, innebär successivt ökade kostnader för Region Halland under 2014 och I och med detta har Region Hallands avgift för kostnadsutjämningen, ökat med 139 mkr fram till och med år Efter sju månader uppgår generella statsbidragsintäkter och utjämning till 760 mnkr, vilket innebär en minskning med 3,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas intäkterna för generella statsbidrag och utjämning till mnkr, vilket är 52 mnkr högre än budgeterat, vilket främst beror på högre 25

44 Ärende 7 statsbidrag avseende läkemedelsförmånen (+40 mnkr) samt ett obudgeterat bidrag för Hepatit C avseende 2014 (+12 mnkr). Jämfört med föregående år innebär detta en minskning med 4,9 procent. Prognostiserat finansnetto beräknas bli drygt 1 mnkr sämre än budget. Skatte- och nettokostnadsutveckling SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING 7 mån 7 mån 7 mån Progn Skatt och statsbidrag 3,0% 3,4% 1,2% 1,4% 6,7% 6,6% Nettokostnader 6,6% 5,3% 2,7% 4,3% 1,8% 5,2% Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 6,7 procent under årets första sju månader, jämfört med samma period För helåret 2015 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 6,6 procent. Var för sig prognostiseras skatteintäkterna öka med 9,1 procent, medan generella statsbidrag och utjämning minskar med 4,9 procent beroende på förändringarna i kostnadsutjämningssystemet. Region Halland har under 2012 och 2015 höjt regionskatten, vilket har inneburit en stor procentuell intäktsökning under dessa år, vilket kan utläsas i diagrammet som följer nedan. Under årets sju första månader har nettokostnaderna ökat med 1,8 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,2 procent, vilket är 0,2 procentenheter högre än den budgeterade nivån som uppgår till 5,0 procent för I prognosen ingår en återbetalning från AFA Försäkring med 38 mnkr, vilken sänker (förbättrar) nettokostnadsökningen med 0,4 procentenheter. Skatte- och nettokostnadsutveckling % Prog 2015 Skatt statsbidrag Nettokostnader 26

45 Ärende 7 Nettokostnadsandelen och dess utveckling Mål och budget 2015: För perioden ska nettokostnadsandelen i genomsnitt vara högst 99,5 procent. Balansen mellan intäkter och kostnader kan mätas genom nyckeltalet nettokostnadsandel, som visar hur stor andel verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto, tar i anspråk av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar om de löpande intäkterna kan finansiera de löpande kostnaderna. Vid en andel under 100 procent finns en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Nettokostnadsandelen efter sju månader uppgår till 98,9 procent, vilket är en förbättring med 4,5 procentenheter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Förbättringen förklaras främst av ökade skatteintäkter, beroende på årets höjning av regionskatten. Exkluderas återbetalningen från AFA uppgår nettokostnadsandelen till 99,7 procent, vilket skulle inneburit en förbättring med 3,7 procentenheter. Prognosen för 2015 pekar på en nettokostnadsandel på 102,1 procent, vilket ligger över periodens genomsnittliga mål om högst 99,5 procent. Utan återbetalningen från AFA Försäkring skulle den prognostiserade nettokostnadsandelen ha uppgått till 102,6 procent, vilket är i nivå med nyckeltalets andel i 2014 års bokslut. NETTOKOSTNADSANDEL 7 mån 7 mån 7 mån Progn Verksamhetens andel 1) 98,4 96,6 99,8 99,6 95,2 98,3 Avskrivningar 1) 3,5 3,8 3,7 3,8 3,5 3,6 Finansnetto 1) 2) 0,6 2,9-0,1-0,8 0,2 0,2 Nettokostnadsandel 102,5 103,4 103,4 102,6 98,9 102,1 1) I förhållande till skatteintäkter plus generella statsbidrag och utjämning. 2) De år finansnettot är positivt blir talet negativt och håller därmed nere den totala nettokostnadsandelen. Målet för är att nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99,5 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 100,8 procent ( ). Investeringar redovisas utförligare under avsnitt investeringsredovisning. INVESTERINGAR (MNKR) 7 mån 7 mån 7 mån Progn (mnkr) Investeringar

46 Ärende 7 Periodens investeringar uppgår till 150 mnkr vilket är 25 mnkr högre än för motsvarande period föregående år. Prognosen på 393 mnkr innebär ett utfall som är 2 mnkr lägre än årsbudgeten. Detta innebär att alla nämnder och styrelser förutom Psykiatrin och förvaltningen Hälsa- och funktionsstöd, säger att de kommer att förbruka hela investeringsanslaget för utrustning och fastigheter. Soliditet Mål och budget 2015: Långsiktigt bör soliditeten vara positiv även när pensioner inklusive löneskatt intjänade före 1998 inkluderas. Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan. En hög soliditet visar att en stor del av tillgångarna är finansierade med skatteintäkter (eget kapital) och att en mindre del har lånefinansierats. En hög soliditet ger större ekonomiskt handlingsutrymme. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick efter sju månader till -14,9 procent, vilket är en förbättring med 2,2 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Förbättringen förklaras främst av att regionens pensionsförpliktelser under ansvarsförbindelser har minskat jämfört med föregående år. Regionen uppfyller inte soliditetsmålet. SOLIDITET Inklusive ansvarsförbindelse 8 mån 7 mån 7 mån ,2% -15,9% -17,1% -16,4% -14,9% Likviditet LIKVIDA MEDEL 8 mån 7 mån 7 mån (mnkr) Likvida medel Likvida medel i för- 48,3% 58,9% 56,3% hållande till verksam- 34,3% 34,7% hetens nettokostnad Regionens likvida medel efter sju månader uppgår till mnkr, vilket är en minskning med 76 mnkr jämfört med samma period föregående år. Minskningen beror främst på att regionen har inlöst en revers till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) med 100 mnkr. Genom att sätta de likvida medlen i förhållande till verksamhetens nettokostnader kan vi utläsa att nyckeltalet har försvagats jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. En stor del av de likvida medlen är reserverade för pensioner genom politiska beslut. Av de likvida medlen förvaltas pensionsmedlen till största delen i fonder. Det bokförda värdet för denna 28

47 Ärende 7 kapitalförvaltning uppgår till mnkr, medan marknadsvärdet uppgår till mnkr per den 31 juli. KASSALIKVIDITET 8 mån 7 mån 7 mån Kassalikviditet 294% 223% 238% 201% 235% Kassalikviditeten har försvagats marginellt jämfört med motsvarande period föregående år. Pensionsåtagande Regionens totala pensionsåtagande, inklusive löneskatt, uppgick den 31 juli 2015 till mnkr, vilket motsvarar en ökning med 1,6 procent eller 92 mnkr jämfört med samma period Av pensionsåtagandet avser mnkr pensioner som är äldre än 1998 och mnkr avser nyintjänade pensionsförmåner. Detta innebär att 64 procent av pensionsskulden redovisas utanför balansräkningen. PENSIONSÅTAGANDE INKL LÖNESKATT 8 mån 7 mån 7 mån (mnkr) Avsättning Ansvarsförbindelse Summa åtagande Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av regionen, medan andra ligger utanför regionens kontroll. Ett sätt att visa beroendet av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell, från Mål och budget 2015, redovisas hur ett antal händelser påverkar Region Hallands ekonomi. KÄNSLIGHETSANALYS (mnkr) Löneökning med 1 procent inklusive arbetsgivaravgift -41 Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet -29 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent -9 Patientavgifterna höjs med 10 procent 1) + 18 Förändrad utdebitering med 10 öre +/- 62 1) Inom sjukvård och tandvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet. 29

48 Ärende 7 Driftredovisning ACK HELÅR Resultat Resultat Per budget Avvikelse Resultat Rull 12 mån Prognos Prognos (mnkr) jan-jul jan-jul jan-jul jan-jul aug resultat budg avvik Driftnämnd/styrelse jul Halmstadsnämnden 0,4 0,6 0,0 0,6 0,5 0,7 0,0 0,0 Varbergsnämnden 0,2 0,3 0,0 0,3 0,1 0,2 0,0 0,0 Kungsbackanämnden 0,5 0,5 0,0 0,5 0,4 0,3 0,0 0,0 Falkenbergsnämnden 0,2 0,3 0,0 0,3 0,1 0,2 0,0 0,0 Laholmsnämnden 0,2 0,3 0,0 0,3 0,2 0,3 0,0 0,0 Hyltenämnden 0,3 0,4 0,0 0,4 0,1 0,2 0,0 0,0 Summa lokala nämnder 1,7 2,4 0,0 2,4 1,4 2,0 0,0 0,0 DN Hallands sjukhus -104,6-94,3-33,2-61,1-156,0-145,7-182,0-182,0 Ambulanssjukvård medicinsk diagnostik 4,9 0,4-1,7 2,1 5,2 0,7 0,0 0,0 Hälsa och funktionsstöd -1,4 2,0 0,0 2,0 0,0 2,5-0,4-0,4 DN ambulans diagnostik hälsa 3,5 2,4-1,7 4,0 5,1 3,2-0,4-0,4 DN Närsjukvården -0,4 1,0 1,8-0,8-10,8-9,4-10,7-10,7 DN Psykiatri -12,3-11,0 1,9-12,9-15,9-14,5-17,5-17,5 DN Regionservice 18,1 17,0 10,6 6,4 0,1-1,0 2,0 2,0 Kultur i Halland -0,3 0,4-0,7 1,1-0,9-0,2-0,7 0,5 A Skolförvaltningen 3,8 4,7 2,8 1,9 1,0 1,9-1,3-1,3 DN Kultur och skola 3,6 5,1 2,1 3,0 0,1 1,7-2,0-0,8 Nämnden för hemsjukvård o hjälpmedel 1,5 0,6 2,0-1,4 0,3 0,3 2,0 2,0 Summa verksamhet exkl RS -88,9-76,8-16,5-60,4-175,6-163,5-208,6-207,4 Patientnämnden 0,0 0,1 0,0 0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 Revision 0,0 1,0 0,0 1,0 0,1-0,3 0,0 0,0 Regionstyrelsens verksamheter 29,6 51,5-0,1 51,6 28,7 52,1 24,4 24,4 RS Hälso- och sjukvård -34,2-19,2 0,0-19,2-1,2 13,8-118,0-118,0 Regiongem.kostnader, finansiering -57,5 97,7 37,9 59,8-46,6 108,6 130,5 78,2 B Regionstyrelsen -62,1 130,0 37,8 92,2-19,1 174,4 36,9-15,4 RESULTAT -151,0 54,2 21,3 32,9-194,5 10,8-171,7-222,8 N o t Noter: A) Kompl.budget -1,15 mnkr B) Årsbudget regionen 52,28 mnkr. Detta ger ny total årsbudget 51,1 mnkr (A+B) Mptyp alla. Kommentarer av det ekonomiska resultatet De lokala nämnderna redovisar totalt efter sju månader ett positivt resultat med 2,4 mnkr. Nämndernas prognos är i enlighet med budget. Driftnämnden Hallands sjukhus redovisar efter sju månader ett negativt ekonomiskt resultat med -94 mnkr, vilket är 61 mnkr sämre än budgeten för motsvarande period. Jämfört med motsvarande period föregående år så är sjumånadersresultatet 10 mnkr bättre. Resultat och budgetavvikelse prognostiseras till -182 mnkr, vilket är 26 mnkr sämre än 2014 års utfall. Prognosen har legat på samma nivå sedan februari månad. 30

49 Ärende 7 Driftnämnden Hallands sjukhus hade vid årets början en ingående obalans på mnkr. Ett antal beslutade åtgärder har reducerat obalansen till 159 mnkr. Hallands sjukhus har inför 2015 gjort stora anstängningar för att förtydliga både budgetansvar och budgeteringsprocessen för att hantera de ingående problem som fanns inför Den ingående obalansen består av personalkostnader som sedan 2012 har varit betydligt högre än som har budgeterats. I 2015 års budget finns det en bemanningsplan på alla enheter och det fortsatta arbetet med produktions- och kapacitetsplanering kommer utvärdera och förändra dessa bemanningsplaner mot en förväntad produktion. Obalansen består också av kostnader för hjälpmedel och andra typer av material som är direkt kopplade till patienter. Det tredje stor posten är hänförlig till laboratorie- och röntgen där det skett både en volym och innehållsförändring vilket ger en avvikelse mot budget. En tendens är att mixen förändras mot dyrare mer innehålls givande undersökningar t.ex. MR. En jämförelse av kostnadsökningen mellan åren visar att kostnadsökningstakten är betydligt lägre mellan 2014/2015 än vad den var 2013/2014. Dock kvarstår att den totala kostnadsmassan är för hög jämfört med de totala intäkterna vilket gör att arbetet med åtgärder måste fortgå. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa redovisar efter sju månader ett positivt resultat med drygt 2 mnkr, vilket är drygt 4 mnkr bättre än periodens budget. Sjumånadersresultatet är 1 mnkr sämre än resultatet motsvarande period föregående år. Nämndens prognostiserade helårsresultat är ett underskott, -0,4 mnkr. Inom ambulans och medicinsk diagnostik uppgår kostnadsutvecklingstakten till 6,5 procent jämfört med föregående år vilket beror på ökad produktion inom Medicinsk diagnostik. Inom hjälpmedelsverksamheten har kostnaderna för förskrivna hjälpmedel ökat mer än budget och efterfrågan ökar kontinuerligt. Beställarnämnden, Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel, får motsvarande intäkt. Driftnämnden Närsjukvården Halland redovisar efter sju månader ett positivt resultat med 1 mnkr, vilket i princip är i nivå med periodens budget. Närsjukvårdens prognos för 2015 uppgår till -10,7 mnkr. I november 2014 öppnades en ny vårdcentral och folktandvårdsklinik i Kolla, Kungsbacka. Inflyttningen i området har försenats något och därmed har listning för vårdcentralen och kundunderlag för tandvården varit lägre än beräknat, vilket har medfört ett större underskott än budgeterat. Underskottet för Folktandvården Kolla beräknas kunna täckas inom den totala tandvårdsverksamheten. Den palliativa slutenvårdsavdelningen i Falkenberg öppnades i februari. Avdelningen har sex vårdplatser för allmänpalliativ slutenvård. Under sommaren har avdelningen utökats med ytterligare två platser. Det ekonomiska utfallet för verksamheten är ca -1 mnkr efter sju månader. Sedan hösten 2014 pågår införandet av VAS i Folktandvården Halland. Första installationen skedde på den nystartade folktandvårdskliniken Kolla i Kungsbacka. Sedan april arbetar även folktandvården 31

50 Ärende 7 Västra Vall i VAS-T. Införandet, som kommer att pågå under 2015 och 2016, har kostnadsberäknats till 10 mnkr varav 4,5 mnkr är hänförligt till Driftnämnden Psykiatri har under flera års tid redovisat ett negativt resultat och resultatet för 2014 slutade på -16 mnkr. Driftnämnden redovisar efter sju månader ett negativt resultat uppgående till -11 mnkr, vilket är 13 mnkr sämre än periodens budget. Nämnden prognostiserar 2015 års resultat till -17,5 mnkr. En orsak till prognosen är intäktstappet i vårdvalet där avvikelsen för året beräknas uppgå till dryga 30 procent av den budgeterade intäkten (-11,5 mnkr). Uppdraget som innefattar all övrig psykiatriverksamhet förväntas generera ett underskott (-9 mnkr) som förklaras av svårigheter att rekrytera personal, höga kostnader för övertid samt även sjuklönekostnader. För att möta underskottet i verksamheterna finns den åtgärdsplan som fastställdes av driftnämnden i december 2014 och som utgör grund för det primära anpassningsarbetet. Ytterligare åtgärder planeras. Driftnämnden Regionservice redovisar efter sju månader ett resultat uppgående till 17 mnkr, vilket är 6 mnkr bättre än periodens budget. Resultatet har till största del uppkommit inom Regionfastigheters verksamhet och beror på lägre kostnader för bland annat el och värme, som en följd av den milda vintern. Nämnden prognostiserar resultatet till +2 mnkr, vilket kommer att återbetalas till Regionstyrelsen. Driftnämnden Kultur och skola redovisar efter sju månader ett resultat uppgående till 5 mnkr, vilket är 3 mnkr bättre än periodens budget. Nämndens prognostiserade budgetavvikelse uppgår till -0,8 mnkr. Förvaltningen Kultur i Halland har under 2015 fått ta i anspråk drygt 1 mnkr av sitt eget kapital för att finansiera projektet Kulturresidens. Kultur i Halland prognostiserar +0,5 i budgetavvikelse. Skolförvaltningen beräknar för 2015 en negativ budgetavvikelse på -1,3 mnkr. Med hänsyn till de preliminära antagningssiffrorna för nya elever till naturbruksverksamheten, gjordes vid årets ingång åtgärdsplaner för att säkra en ekonomi i balans. Åtgärdsplanerna omfattade ett anpassningsbehov på drygt 8 mnkr. Under våren och sommaren har antalet elever till naturbruksverksamheten förändrats i positiv riktning samtidigt som åtgärdsplanerna har gett effekt. Vuxenutbildning på uppdrag av Arbetsförmedlingen, har påbörjats vilket är mycket positivt för skolförvaltningens ekonomi. Efter beslutet att samlokalisera de två naturbruksgymnasierna till Munkagård har ett intensivt arbete pågått inom Skolförvaltningen för att genomföra beslutet. I jämförelse med samma period föregående år har antalet snittanställningar minskat med 20. Med ökade intäkter och minskade kostnader har den prognostiserade budgetavvikelsen förbättrats med knappt 2 mnkr sedan uppföljningsrapporten efter tre månader. Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel prognostiserar en positiv avvikelse mot budget med 2 mnkr. Det är en kontinuerlig volymökning av hjälpmedel vilket påverkar intäkterna positivt. Kostnadsökningen ligger på utförandenämnden, ADH. 32

51 Ärende 7 Patientnämnd och Revision prognostiserar ett resultat i enlighet med budget. Regionstyrelsen prognostiserar totalt sett ett resultat på 37 mnkr, vilket innebär en negativ avvikelse mot budget med -15 mnkr. Därav - Regionstyrelsens verksamheter redovisar efter sju månader ett resultat uppgående till 52 mnkr. Prognostiserat resultat uppgår till 24 mnkr och beror främst på förskjutningar i utvecklingsarbete/projekt inom E-plan och vakanser. Därav - Hälso- och sjukvård under regionstyrelsen redovisar ett negativt resultat med -19 mnkr efter sju månader. För helåret prognostiseras ett negativt resultat med -118 mnkr. Prognosen består till största delen av ett underskott för köpt länsvård, öppenvård i form av vårdgaranti -30 mnkr, underskott på läkemedelskontot 1) -105 mnkr, kömiljarden tas bort och ersätts av ett nytt system, där regelverket och ersättningsnivåer inte är helt klart i nuläget -25 mnkr och innehållen beställning till Hallands sjukhus 35 mnkr. Därav - Regiongemensamma kostnader och finansiering prognostiserar årets resultat till 130 mnkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med 78 mnkr. Pensionsskuldsberäkningen från KPA ger en högre skuldökning än budgeterat, totalt inklusive löneskatt prognostiseras ett underskott med 25 mnkr. Övriga pensionskostnader prognostiserar ett underskott med -9 mnkr, medan räntedelen i årets pensionskostnad beräknas ge ett överskott mot budget med 20 mnkr. Återbetalning från AFA Försäkring av tidigare inbetalda premier prognostiseras till 38 mnkr, vilket innebär en motsvarande positiv budgetavvikelse. Enligt SKL:s senaste skatteunderlagsprognos prognostiseras skatteintäkterna bli 16 mnkr högre än årets budget. Statsbidrag avseende läkemedel beräknas bli 40 mnkr högre än budget 1) och bidrag för Hepatit C prognostiserar en positiv avvikelse mot budget med 12 mnkr. Under denna verksamhet redovisas regionens driftbidrag till Hallandstrafiken AB, där årsbudget och prognos uppgår till 343 mnkr. Januari juli (mnkr) Hallandstrafiken AB Teater Halland AB Intäkter exkl. driftbidrag Kostnader Resultat Driftbidrag Prognos för 2015 inkl. perioden driftbidrag Hallandstrafiken ABs prognosticerade resultat följer den åtgärdsplan som Regionstyrelsen beslutade i februari 2015 för att få bolagets ekonomi i balans. 1) Regionen prognostiserar ett underskott på läkemedelskontot med -105 mnkr, samtidigt erhåller regionen ett statsbidrag avseende läkemedel, vilket beräknas ge ett överskott med 40 mnkr, regionens nettoeffekt prognostiseras därmed bli -65 mnkr. 33

52 Mnkr Ärende 7 Investeringsredovisning Investeringar per Utfall Utfall Årsbudget Prognos Prog.budg. Utfall nämnd/styrelse (mnkr) avvikelse 2014 UTRUSTNING/INVENTARIER DN Hallands sjukhus 35,4 40,9 98,4 98,4 0,0 75,3 Ambulans o medicinsk diagnostik 14,6 9,9 50,0 50,0 0,0 45,7 Hälsa och funktionsstöd 3,6 0,6 3,2 2,1 1,1 4,8 DN ambulans diagnostik hälsa 18,3 10,5 53,2 52,1 1,1 50,5 DN Närsjukvård 2,7 3,6 10,3 10,3 0,0 7,7 DN Psykiatri 0,9 0,0 3,1 2,1 1,0 1,3 DN Regionservice 10,4 4,6 19,8 19,8 0,0 18,7 Kultur i Halland 0,3 0,3 0,6 0,6 0,0 0,6 Skolförvaltningen 0,4 0,2 3,0 3,0 0,0 1,8 DN kultur och skola 0,7 0,5 3,6 3,6 0,0 2,4 Regionkontoret (RS) 0,0 0,1 3,5 3,5 0,0 1,1 Utrustning ram oförutsett 3,2 3,2 0,0 Gemensam verksamhet (RS) 11,9 0,0 11,9 SUMMA UTRUSTNING/INVENTARIER 80,2 60,3 195,0 192,9 2,1 169,0 FASTIGHETSINVESTERINGAR DN Regionservice 44,8 89,8 117,0 200,0-83,0 98,2 Kvarstående budgetram fastigheter 83,0 0,0 83,0 SUMMA FASTIGHETSINVESTERINGAR 44,8 89,8 200,0 200,0 0,0 98,2 SUMMA INVESTERINGAR 125,0 150,1 395,0 392,9 2,1 267,2 Not. Enligt RS beslut , tilldelas Skolförvaltningen 0,75 mnkr till kompletterande investeringsutrymme. Finansiering sker genom att medlen tas från RS Utrustning ram oförutsett Investeringar Prog