Ett växande folkhälsoproblem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett växande folkhälsoproblem"

Transkript

1 Operationsresultat handlar inte bara om volym kommentar Läkare vill bilda norrländsk storregion aktuellt Melatoninsekretion kopplad till risk för diabetes nya rön Läkartidningen.se nr 21/2013 organ för sveriges läkarförbund grundad 1904 nr maj 2013 vol tema kronisk njursjukdom: Ett växande folkhälsoproblem

2 Tematiska spår Miljö Palliativ medicin Demens Geriatrisk radiologi Kost och nutrition Rehabilitering och äldre Närstående Kvalitetsregister Normalt åldrande, preventiva insatser, läkemedel Publikt tema Det goda åldrandet, i samarbete med Det Medicinska Malmö. Mat och motion Att arbeta på äldre dar Tandvård/munhälsa Hjälpmedel i hemmet och mycket mer Seniorgalan 2013 Lördag 1 juni välkommen till en festlig kväll på Malmö Arena. Underhållning och tänkvärda inslag med folkkära artister. Program k o n g r e s s o c h u t s tä l l n i n g m a l m ö a r e n a m a l m ö m ä s s a n 2 9 m a j 1 j u n i Senior i Centrum med Det Goda Åldrandet sammanför äldre, vårdgivare och medicinsk profession på ett effektivt sätt och under trevliga former. Kongressen är ett starkt forum för kunskapsutbyte mellan dessa grupper. Jag ser fram emot att ta del av detta evenemang. Göran Hägglund, Socialminister och invigningstalare på Senior i Centrum. Det är angeläget att de äldres situation genomlyses både med djup och bredd. Detta åstadkommer man på ett mycket bra sätt i Senior i Centrum. Maria Larsson, Barn- och äldreminister Senior i Centrum är ett mycket spännande initiativ med stor potential. Eva Nilsson Bågenholm, nationell äldresamordnare vid Socialdepartementet maj Undervisning och utbildning för professionen. 31 maj Politisk debatt. 30 maj 1 juni Gemensamma aktiviteter för profession och allmänhet. 1 juni Gammal i staden och Det goda åldrandet. Seniorgalan För mer information och anmälan För profession och allmänhet Samarbetspartner Det goda åldrandet

3 innehåll nr 21 maj 2013 reflexion En förening värd att stödja»är det då inte fantastiskt att vi har dessa båda möjligheter att förena krafter, kunskaper och idéer inom läkarkåren?«det finns två nationella föreningar för oss läkare. Vårt fackförbund, Sveriges läkarförbund, med uppgift att ta till vara vår yrkeskårs intressen på arbetsmarknaden, och Svenska Läkaresällskapet, som är en professionell sammanslutning med syfte att främja medicinsk forskning, utbildning, etik och kvalitet. Mitt i prick, kan jag tycka, i en tid när vi debatterar New public management och beklagar oss över minskat professionellt inflytande, när de etiska frågorna engagerar oss alla, när tiden för forskning i relation till sjukvårdsuppdraget krymper asymptotiskt mot noll och när både läkar- och specialistutbildningen står inför förändring! Är det då inte fantastiskt att vi har dessa båda möjligheter att förena krafter, kunskaper och idéer inom läkarkåren, till fromma både för våra arbetsvillkor och för hälso- och sjukvårdens utveckling? Just nu väljer ett förvånansvärt stort antal av tidigare medlemmar att lämna Svenska Läkaresällskapet. Man går ju inte gratis på riksstämman längre! Jag har skrivit om detta tidigare. Det var inte Läkaresällskapet som stod för fiolerna. Det var läkemedelsindustrins stora montrar som betalade inträdet. Läkarna står inte längre i fokus för läkemedelsindustrins marknadsföring, som läkarstudenten Mikael Pamp visade i sitt examensarbete i vintras. Din arbetsgivare får betala för din fortbildning nu. Men du måste själv ta ställning för att stödja Läkaresällskapet som organisation en organisation som också har en hemläxa: att bättre sälja sitt budskap, att bättre förklara hur vi alla tjänar på att ha en oberoende förening, där vi kan lära av och stödja varandra för en bättre sjukvård. Ylva Böttiger medicinsk redaktör Det viktigaste skälet till att ST-läkaren Magdalena Elfwén arbetar deltid är att hon tycker jobbet blir roligare då. Att gå ner i arbetstid har blivit ett sätt att behålla arbetsglädjen. aktuellt Sidan 1006 reflexion 999 En förening värd att stödja Ylva Böttiger signerat 1003 Nu är det upp till bevis! Marie Wedin, Karin Rhenman lt debatt 1004 Hög tid för Läkarförbundet att replikera i sjukvårdsdebatten Magnus Lichtenstein 1005 Replik: Läkarkåren måste hjälpas åt Marie Wedin Apropå! Förslaget att skrota AT AT måste ersättas med obligatorisk introduktionstjänstgöring Heidi Stensmyren nyheter 1006 Han har recept mot läkarbristen 1008»Deltid för att behålla arbetsglädjen«vill ha tid för reflektion Skriver en deckare om året 1009 Kortare dagar på dagis 1010 Vårdgivarna måste bestämma sig om patientdatalagen Fortbildning mer än en rättighet 1011 Läkare i upprop för norrländsk storregion Trögt för nya vårdval klinik & vetenskap kommentar 1012 Operationsresultat handlar inte bara om volym. Öppna resultatredovisningar är ännu viktigare Ulf Haglund, Thomas Troëng nya rön 1013 Könshormon påverkar tarmmotilitet Oskar Hammar Goda resultat av ny metod för behandling med öppen buk Martin Björck En tiondel av befolkningen har tecken på nedsatt njurfunktion, och förekomsten ökar i hela världen. Kronisk njursvikt är också en viktig riskfaktor för hjärt kärlsjukdom. Tema Kronisk njursjukdom, sidorna Omslagsbild från Moderna museets utställning i Stockholm: Hilma af Klint Abstrakt pionjär. Hilma af Klint, De stora figurmålningarna, nr 4, grupp III, serie WU/Rosen, 1907 Stiftelsen Hilma af Klints Verk, foto Albin Dahlström/Moderna Museet. Foto, liten bild: Fredrik Mårtensson Foto: Göran Segeholm läkartidningen nr volym

4 innehåll nr 21 maj 2013 klinik & vetenskap Njurar, på gott och ont. Tema Kronisk njursjukdom. Sidorna Melatoninsekretion kopplad till risk för diabetes Anders Hansen Vanligt med ateroskleros redan för år sedan Anders Hansen Halverad dos TNF-alfa-hämmare räckte Anders Hansen artiklar Tema Kronisk njursjukdom 1016 Tidig diagnos kan hejda sjukdomens progress Peter Bárány 1018 Kronisk njursjukdom ett folkhälsoproblem? Stefan Jacobson 1021 Dags för nya mått för diagnos och uppföljning av njursjukdom Anders Grubb, Anders Christensson 1025 Prevention och protektion vid diabetesnefropati Maarit Korkeila Lidén 1028 Behandling av hypertoni vid kronisk njursjukdom Lars Weiss 1030 Otydligt om läkemedelsdosering vid nedsatt njurfunktion Charlotte Asker-Hagelberg, Diana Rydberg, Maria Hentschke, Lennart Holm, Staffan Rosenborg, Carl-Gustaf Elinder 1033 Stor acceptans för regionalt vårdprogram i preventiv nefrologi Naomi Clyne, Anders Christensson, Cecilia Ervander, Göran Ilestam, Sten Tyrberg, Annika Åkerberg 1037 Nedsatt njurfunktion och hjärtinfarkt en riskkombination Karolina Szummer, Tomas Jernberg 1041 Vaskulär förkalkning: ett vanligt men förbisett tillstånd Peter Stenvinkel Foto: Rickard Eitrem debatt & brev Surrogatmoderskap behövs. Sid 1045 debatt & brev 1045 Surrogatmoderskap behövs Outi Hovatta, Viveca Söderström-Anttila 1046 Ingen integration utan hälsa Faraidoun Moradi kultur 1047 Recensioner Bengt Järhult har läst Krister Jonés»Allmänmedicin«1048 lediga tjänster 1050 platsannonser 1069 meddelanden 1070 information från läkarförbundet endast på webben Fler artiklar på Läkartidningen.se Rättelse I artikeln»ras-blockerare ger minskad dödlighet vid diastolisk hjärtsvikt«, som publicerades i Läkartidningen 2013;110(7):331, bör rubriken ändras till:»ras-blockerare associerade med minskad dödlighet vid diastolisk hjärtsvikt«. Tipsa Läkartidningen Har du ett nyhetstips ta kontakt med redaktionen! Mejla till: Tala om ifall du vill vara anonym! Vetenskapliga artiklar har genomgått referentbedömning. Varje manuskript granskas av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer (www.icmje.org). Foto: Colourbox Organ för Sveriges läkarförbund Box 5603, Stockholm Besöksadress: Östermalmsgatan 40 Telefon: Fax: (centralredaktion) Webb: Läkartidningen.se E-post: Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jonas Hultkvist Medicinsk huvudredaktör Jan Östergren (internmedicin) Redaktionschef och stf ansvarig utgivare Karin Bergqvist Tf medicinsk redaktionschef Michael Wilczek Webbchef Elisabet Ohlin Marknads- och annonsdirektör Ulf Jansson Medicinska redaktörer Jon Ahlberg, docent (kirurgi, patientsäkerhet) Anne Brynolf, med stud Margaretha Bågedahl-Strindlund, docent (psykiatri) Ylva Böttiger, docent (klinisk farmakologi) Mikael Hasselgren, med dr (allmänmedicin) Stefan Johansson, med dr (pediatrik) Lena Marions, docent (obstetrik/gynekologi) Carl Johan Sundberg, professor (fysiologi) Sekretariat Inga-Maj Lagerholm Britt-Marie Ström Administration/ekonomi Yvonne Bäärnhielm Produktion Mats Kardell (IT) Bo Svensson (IT) Grafik: Typoform (där inget annat anges) Redaktion Miki Agerberg (reporter) Björn Enström (webbredaktör) Doris Francki (medicinsk redigering) Sara Gunnarsdotter (reporter) Sara Holfve (AD) Gabor Hont (kultur) Carin Jacobsson (meddelanden) Ewa Knutsson (debatt, medicinsk redigering) Jan Lind (debatt) Michael Lövtrup (reporter) Madeleine Ramberg Sundström (redigering) Birgit Wilhelmson (medicinsk redigering) Marknads- och annonsavdelning Britt-Marie Aronsson (annonskoordinator) Irene Balsam (annonsservice) Håkan Holmén (säljare) Eva Larsson (säljare) Göran Sterner (säljare) Prenumerationsavdelningen Hélène Engström Läkartidningen Förlag AB Håkan Wittgren (vd) TS-kontrollerad upplaga: ex ISSN: (pappersutgåva) (webbupplaga) Tryckeri Sörmlands Grafiska AB organ för sveriges läkarförbund grundad läkartidningen nr volym 110

5 VAR FJÄRDE SVENSK 1,2 FÅR någon gång HELVETES ELD Men snart kan du förebygga smärtan Var fjärde svensk drabbas någon gång av bältros 1,2, eller helveteseld som det också kallas. Att bältros kan göra ordentligt ont vet du säkert. Förmodligen vet du också att sannolikheten för att drabbas av sjukdomen ökar med åldern, precis som risken för allvarliga komplikationer 3. Fler än var femte bältrospatient över 50 år drabbas av långvariga nervsmärtor efter bältros 4,5. Och hos 10 20% av dem som får bältros påverkas ett område kring ögat 6, med betydande risk för kronisk ögonsjukdom och synnedsättning som följd 7. Men visste du att det finns ett vaccin för prevention av bältros och postherpetisk neuralgi? Zostavax är ett vaccin som både minskar risken att drabbas av bältros och mildrar de komplikationer sjukdomen kan bära med sig. Vaccinet ingår i läkemedelsförmånen för alla som har fyllt 50 år och kommer att finnas tillgängligt från september. VACCINET MOT BÄLTROS KOMMER I SEPTEMBER. Zostavax Rx är ett vaccin innehållande levande försvagat varicella zoster-virus (pulver och vätska för injektionsvätska, suspension i en förfylld spruta) för användning från 50 års ålder för prevention av bältros och herpes zoster-associerad post herpetisk neuralgi (PHN). Zostavax ingår i läkemedelsförmånen.pris: Normalpris per dos på Apoteket (201303) är 1295,50 SEK utan subvention. Kontraindikationer: Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller något hjälpämne, aktiv obehandlad tuberkulos, graviditet, primära och förvärvade immunbristtillstånd samt viss immun suppressiv terapi. Varningar och försiktighet: Inget vaccin är 100% effektivt och vaccination med Zostavax leder eventuellt inte till skydd hos alla som vaccineras. Zostavax är inte indicerat för behandling av herpes zoster eller PHN. Adekvat medicinsk utrustning bör finnas lätt tillgänglig för sällsynta fall av anafylaktisk reaktion. Om patienten har feber bör vaccinationen eventuellt uppskjutas. Enligt produktresumé från För fullständig information: se Kontakt: Sanofi Pasteur MSD. Kundsupport tel: vardagar eller e-post 1. Bowsher D. Eur J Pain 1999 Dec;3(4): Miller E et al. Rev Med Microbiol 1993;4: Johnson RW. Aging Clin Exp Res 2009;21(3): Scott FT et al. J Med Virol. 2003;70(1): S24-S Dworkin RH et al. In: Watson CPN, Gershon AA. Pain Res and Clin Man, Elsevier Science B.V.; p Cunningham AL et al. Med J Aust (3): Pavan-Langston D. Cambridge, UK: Cambridge University Press; 2000: SE Maj 2013

6 Alvedon 665 mg (paracetamol) SC RELEVANS.NET Undersökt Alvedon 665 mg? Alvedon 665 mg ger patienter med långvarig smärta hela dygnsbehovet av paracetamol på bara 3 doseringar. 1 Detta ger bättre möjligheter till en aktiv dag, och ostörd natt, utan avbrott för dosering. 2 [Receptbelagd] Referenser: 1. Produktresumé Alvedon 665 mg, Benson M et al. J Int Med Res 2009;37: Alvedon 665 mg tablett med modifierad frisättning (paracetamol). Analgetikum, antipyre tikum. Indikationer: Används vid huvudvärk, tandvärk, feber vid förkylnings sjukdomar, menstruationssmärtor, muskel och ledvärk, som analgetikum vid reumatiska smärtor och hyperpyrexi. Speciellt avsedd för långvariga smärtor eller andra tillstånd som kräver kontinuerlig dosering. Varningar och försiktighetsmått: Försiktighet vid leversjukdom. Bör ej kombineras med andra smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol (t. ex. kombinationsläkemedel). Högre doser än de rekommenderade medför risk för mycket allvarlig leverskada. Vid hög feber, tecken på sekundär infektion eller om symtomen varar längre än 3 dagar, skall behandlingen omvärderas. Status/förmån: Receptbelagd, förmån: Alvedon 665 mg: 100 st. För kompletterande information och aktuellt pris, se Alvedon är ett varumärke som tillhör GlaxoSmithKlinekoncernen. Informationen är baserad på produktresumé (Alvedon 665 mg). GlaxoSmithKline Consumer Healthcare, Box 5196, Malmö. Tel

7 signerat Redaktör: Michael Feldt Nu är det upp till bevis! Läkarförbundet har med Sveriges Kommuner och landsting samt arbetsgivarförbundet Pacta slutit ett nytt fyraårigt kollektivavtal om lön och anställningsvillkor. Det gäller för perioden 1 april 2013 till 31 mars Avtalet innehåller två siffersatta år och två år utan centralt angivna nivåer för den lokala löneöversynen. Vi ser möjligheter med ett längre avtal. Det ger utrymme för ett långsiktigt arbete med lönesättning och uppföljning. Det ger arbetsro att ta itu med viktiga frågor som lönebildning, fortbildning och tjänstgöringsvillkor för läkarkåren, inte minst för de utlandsutbildade läkarna. Läkarförbundet har tillsammans med arbetsgivaren ett stort ansvar att se till att utlandsutbildade inte diskrimineras beträffande lön eller övriga anställningsvillkor. En fördel med ett längre avtal är att vi, i stället för att sitta i avtalsförhandlingar varje eller vartannat år, tillsammans med vår centrala motpart kan arbeta vidare med angelägna utvecklingsfrågor. En sådan fråga är att parterna gemensamt ska följa upp planeringen av kompetensutveckling för läkare. Syftet är att ta fram ett gemensamt underlag och sprida goda exempel på strukturerat arbete med kompetensutveckling. Förra årets ettåriga avtal kostade mycket energi i förhållande till vad som uppnåddes. Efter en ännu längre och krångligare avtalsrörelse är vi nu nöjda med ett avtal utan att medlare kallades in för att lösa frågorna. SKL ville in i det sista ta bort avrundningen i läkarnas specialbestämmelse. Den säger att en påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme vid arbetad tid under jour och beredskap. En sådan förändring hade stått många kollegor dyrt och kraftigt minskat intresset för jour- och beredskapstjänstgöring. Tanken på att man ska leverera medicinskt expertarbete dygnet runt och alltid vara redo utan ens 30 minuters framkörningsavgift ter sig absurd. Förtroendet för SKL och deras uppdragsgivare landstingen och regionerna har försämrats på grund av att en förändring av avrundningen drevs så hårt i avtalsrörelsen. Vi upplevde en bristande förståelse för läkarkårens arbetsvillkor. Löneavtalet innehåller dock fortsatt ett garanterat utrymme för den lokala lönebildningen. Löneöversynen ska fortsatt genomföras som förhandling om lokalföreningen så begär. Det innebär att storleken på revisionspotten under de sifferlösa åren 2015 och 2016 ska avgöras i verksamheten, i förhandling mellan fack och arbetsgivare. Vi är intresserade av att pröva vår motparts avsikter och ska följa upp hur arbetsgivarna tillämpar löneavtalet. Kommer lönespridningen att öka? Blir lönerna mer rättvist fördelade i förhållande till kunnandet, ansvaret och de professionella insatsernas storlek? Minskar de osakliga löneskillnaderna? I så fall kan vi tänka oss en fortsättning. Om inte arbetsgivarna klarar att hantera förtroendet kommer vi om fyra år att kräva en återgång till ett centralt fastställt utrymme. Det har tillkommit nya skrivningar i avtalet i syfte att förbättra och förtydliga chefernas roll i lönebildningen. Möjligheterna för cheferna att leda den medicinska verksamheten genom att ha goda och förtroendefulla relationer till sina anställda läkare måste förbättras. Oöverlagda förändringar har hos många av SKL:s medlemmar urholkat chefernas möjligheter att leda. Läkarförbundet anser att chefer, i samarbete med läkarföreningarna, ska ha mandat att lönesätta sina anställda läkare. Så är det inte i dag. Verksamhetscheferna bakbinds av tariffer och kortsiktiga sparkrav som dikteras på landstings- och regionnivå. Avtalet innehåller mycket annat, och de nya avtalstexterna finns inom kort att läsa i sin helhet på Läkarförbundets hemsida. Exempelvis har gravida läkares möjlighet att befrias från jour- och beredskap stärkts. Villkoren för föräldralediga har också förbättrats genom att föräldrapenningstillägget utgår i 180 dagar i stället för 150 dagar för barn födda efter den 30 juni På SKL:s begäran försvinner lägstalönen för både medicine studerande och läkare under provtjänstgöring den 1 april Det lägger ett stort ansvar hos arbetsgivarna att inte utnyttja läkare från länder utanför EU. Detta och annat ska Läkarförbundet lägga stor energi på att följa upp. Nu är det upp till bevis! Foto: Colourbox»Vi ser möjligheter med ett längre avtal. Det ger utrymme för ett långsiktigt arbete med lönesättning och uppföljning.«marie Wedin ordförande, Läkarförbundet Karin Rhenman chefsförhandlare, Läkarförbundet Varje vecka skriver representanter för Sveriges läkarförbund. läkartidningen nr volym

8 Redaktör: Jan Lind: lt debatt Hög tid för Läkarförbundet att replikera i sjukvårdsdebatten Maciej Zaremba har i DN visat hur styrsystem, mål och resultattänk urholkar läkaretiken och sänker vår professionella hållning, skriver Magnus Lichtenstein. Frågan behöver mer partipolitiskt utrymme, måste diskuteras i valdebatten, och Läkarförbundet bör träda fram och göra sin röst hörd, anser han. Den kanske viktigaste arbetsmiljöfrågan för läkarkåren i dag är hur man upplever möjligheten att göra ett bra arbete. Att få uttrycka sitt yrkeskunnande och använda sin läkaretik är grunden för den känslan. Urholkas dessa förutsättningar systematiskt uppträder i stället missmod och frustration, och i förlängningen påverkas viljan att arbeta inom offentlig svensk sjukvård. Den stora rotationen av till exempel läkare, och den utbredda förekomsten av vakanser inom svensk offentlig vård, är till stor del uttryck för den attitydförsämring som brett ut sig de senaste decennierna. Maciej Zaremba har i en artikelserie i Dagens Nyheter på ett belysande sätt visat exempel på hur styrsystem, mål och resultattänk (»allt som ger pinnar«) på avgörande sätt urholkar läkaretiken och sänker vår professionella hållning. Min bedömning är att nuvarande styrsystem drabbar sjukvården olika hårt. Exempelvis har allmänmedicin, invärtesmedicin, geriatrik och psykiatri tappat mer än opererande specialiteter och andra tekniskt baserade områden. Men alla har tappat! Lekmän be stämmer målen och vilka resultat som räknas, ofta i uppenbar (men kanske aningslös?) strid med medicinska och/eller etiska principer. Magnus Lichtenstein pensionerad barnläkare, f n timanställd vid barn- och ungdomskliniken, NU-sjukvården, Trollhättan Zarembas drastiska exempel på hur tokigt det kan bli bör inte avvisas med hänsyn till det journalistiska uttrycket. Hans slutsatser delas ju uppenbart av en stor del av läkarkåren och många, många fler. Läkarkårens respons är stor och engagerad. Bland debattörerna märks till exempel företrädare för Svenska läkaresällskapet. Sällskapet stödjer i en debattartikel i DN tydligt Zarembas slutsatser och kritik mot styrsystemen. Effekterna riskerar inte minst det som kan kallas läkekonsten, och motverkar prioriteringen av de mest behövande grupperna, i motsats till den av riksdagen tillsatta Prioriteringsutredningens förslag. Direkt motsatt uppfattning hyser dock Roger Molin, ekonom och nationell vårdvalssamordnare på Socialdepartementet, dessförinnan chef för sektionen för hälso- och sjukvårdsfrågor på Sveriges Kommuner och landsting. Han bemöter Zarembas kritik som»oseriös«och hävdar att sjukvården inte har några signifikanta problem. Varför ska Läkarförbundet agera? Detaljstyrningen påverkar i grunden vår professionella roll och arbetsmiljö. Det är i dag den viktigaste arbetsmiljöfrågan! Systemet upprätthålls såväl inom tjänstemannakåren på Sveriges Kommuner och landsting som inom departementen, men frågan är fortfarande politiskt hemlös och därför ställd utanför den demokratiska ordningen. Både läkarkårens och patienternas framtid hänger på frågan om hur svensk sjukvård ska styras och därmed utvecklas. Denna fråga behöver mer partipolitiskt utrymme och måste diskuteras i valdebatten! Samtidigt bör frågans partipolitiska hemlöshet göra det lättare för Läkarförbundet att göra sin stämma hörd. Svenska läkare har i mycket ringa grad hörts i den offentliga debatten, och alltmer sällan ställt upp i chefssammanhang. Har vi blivit uppgivna i nuvarande system? Den styr- och resultatmodell som vi nu har haft i cirka 20 år har tagits fram i gott syfte, framför allt av tjänstemän (inklusive enskilda läkare) högt upp i Läkarförbundet bör träda fram och göra sin röst hörd i den offentliga sjukvårdsdebatten, anser Magnus Lichtenstein. organisationen. Dessutom har den parallellt använts i andra offentliga organisationer, till exempel inom skolan och poliskåren med liknande skadeverkningar och effekter. Inom sjukvårdens mycket komplexa system är effekterna väl så dystra på många områden. Nu när vi ser hur nuvarande system motverkar vår professionella och etiska roll måste förbundet bli offentligt och ta tydlig ställning i frågan. Jag hyser respekt för att ambitionen med styrsystemet velat gott, och i enskildheter finns positiva faktorer som ska bevaras. Helhetsresultatet är dock, minst sagt, inte tillfredsställande. För att ändra systemet krävs en demokratisering, det vill säga att frågan debatteras politiskt och blir en valfråga. Sjukvårdens styrning och organisation är givetvis inte avgränsad till läkarkåren, men vi har ett huvudansvar att reagera på nuvarande ordning. Läkarförbundets röst ger möjlighet till ändring i systemet. Det ger våra politiker ökad anledning att komma fram på estraderna och diskutera sjukvård, och då annat än att korta köer, skapa tillgänglighet och diskutera graden av privatisering! n Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna läkartidningen nr volym 110

9 lt debatt replik: Läkarkåren måste hjälpas åt n När New public management-modellen kom från USA på 1970-talet fick den stort genomslag i vår kultur där ordning och reda är dygd. På 1980-talet fick sjukvården registrera diagnoskoder, på 1990-talet kom de så kallade DRGersättningssystemen, och speciella»drg-ingenjörer«tillsattes för att optimera intäkterna. IT och teknikens möjligheter har därefter drivit intresset för nyckeltalsuppföljning. Maciej Zarembas artiklar belyser vidden och vådan av styrning enligt New public management. Efter hans artiklar i DN har en intressant debatt blossat upp. Flera skribenter har anslutit sig till ifrågasättandet av ekonomismens genomslag i sjukvården. Kritiken mot sjukvårdens styrsystem är dock inte ny. Läkarförbundet agerar kontinuerligt! Vi arbetar fackligt och professionellt med frågor om hur sjukvården ska organiseras, styras och ledas. Våra lokalföreningar har exempelvis de senaste åren lagt stor möda på att påverka ersättningssystemen i vårdvalsmodellerna. Stockholms landsting har valt att ersätta antalet besök (pinnar), medan Region Skåne valt en modell där ansvaret för patienten (kapitering) väger tyngre. Läkarförbundet arbetar även centralt med uppföljning och politiskt påverkansarbete. Vi har just presenterat en utredning som avslöjar hur verkningslös statens satsning på att styra och dimensionera primärvården varit. Hur ersättningssystemen i sjukvården ska utformas är en stor, viktig och svår fråga. Det krävs ett fortsatt träget arbete för att läkarnas professionella etik ska få bättre genomslag i styrningen av vården. Gott ledarskap är där en hörnsten. Läkarkåren måste hjälpas åt att arbeta för sin fackliga och professionella ställning. Jag är därför helt enig med Magnus Lichtenstein om att kunniga och engagerade läkare i högre utsträckning bör ge sig in i debatten och ta plats vid borden där besluten tas. Marie Wedin Läkarförbundets ordförande mer debatt på läkartidningen.se Läkartidningen tar emot ett stort antal manus för publicering under vinjetten Debatt och brev. Vi presenterar här ett utdrag ur inlägg som i sin helhet finns att läsa på Läkartidningen.se/Opinion/Debatt Klarlägganden om mendelsk randomisering»peter M Nilsson beskriver i LT 16/2013 den epidemiologiska analysmetoden mendelsk randomisering (MR). Eftersom mendelsk randomisering används allt oftare är det viktigt att tydliggöra metodens förutsättningar och antaganden, och jag vill därför korrigera Nilsson på en central punkt.«arvid Sjölander Replik: Mendelsk randomisering bör förklaras på ett enkelt men korrekt sätt»det har framkommit kritiska synpunkter på mitt sätt att med en enkel figur illustrera denna metod. Naturligtvis kan nyanser försvinna när man försöker förenkla metodens principer, men jag menade med min figur dels att den genetiska markören ifråga ska ha ett specifikt samband, via en definierad biomarkör, med sjukdomsyttringen ifråga, dels att den genetiska markörens samband ska vara oberoende av gen geninteraktion (linkage disequilibrium) samt gen miljöinflytanden (pleiotropa effekter).«peter M Nilsson apropå! Förslaget att skrota AT AT måste ersättas med obligatorisk introduktionstjänstgöring n Regeringens utredare skiljer sig inte i sitt förslag till en förändrad läkarutbildning från våra grannländer, med en 6-årig legitimationsgrundande utbildning. Med legitimation direkt efter grundutbildningen försvinner grunden för att bibehålla obligatorisk allmäntjänstgöring, AT. Detta är en utveckling som vi ser i flera europeiska länder. Polen, som har många svenska läkarstudenter, har beslutat att de som påbörjat sina studier hösten 2012 inte kommer att göra obligatorisk AT. Ett mer närliggande exempel är Norge, där man från och med hösten 2013 tar bort kraven på»turnus«, vilket motsvarar vår AT, och ersätter denna med en obligatorisk introducerande tjänstgöring som första steg i vidare specialisering. Detta är helt i enlighet med EU-direktivet som möjliggör specialiseringstjänstgöring efter 6 års universitetsstudier. Dagens AT är mycket uppskattad av de nyexaminerade läkarna, inte minst som introduktion till läkaryrket. Det är dock så att alla i dag inte har tillträde till ATtjänsterna. Har man sin grundutbildning från EU-/ EES-länder där man erhåller legitimation direkt efter»önskar man Europa som arbetsplats får man som utbildad i Sverige vänta längre än studenter från andra EU-länder «grundutbildningen har man inte rätt att göra AT. Upp emot svenska ungdomar läser i dag vid olika europeiska lärosäten, och en stor del har därmed inte möjlighet att få en AT-plats. Detta upplevs som en orättvisa, då dessa unga läkare önskar sig en introduktion till det svenska sjukvårdssystemet inför sitt fortsatta yrkesliv. Å andra sidan är dagens system med legitimation först efter AT-tjänsten för dem som studerat i Sverige orättvist, då det i de flesta fall tar minst två år till att få legitimation, och motsvarande fördröjning innan man är berättigad att påbörja specialisering. Önskar man Europa som arbetsplats får man som utbildad i Sverige vänta längre än studenter från andra EU-länder innan man kan konkurrera på arbetsmarknaden. Läkarförbundet anser att det är angeläget att Sverige vid ett avskaffande av AT ersätter denna med en obligatorisk tidsbegränsad grundläggande tjänstgöring som introduktion till svensk hälso- och sjukvård inför fortsatt specialiseringstjänstgöring. Detta möjliggör en bra bas för arbetet som läkare och ger en viktig introduktion till svensk hälso- och sjukvård. Heidi Stensmyren förste vice ordförande i Läkarförbundet; ordförande i Stockholms läkarförening läkartidningen nr volym

10 nyheter läkarbristen i primärvården Läkarförbundets enkät om bemanningen på Sveriges vårdcentraler har väckt stor uppmärksamhet. Men går det att eliminera den dramatiska brist på allmänläkare som enkäten demonstrerar? Och hur ska det i så fall gå till? Läkartidningen har träffat några läkare som borrat lite djupare i dessa frågor. texter: miki agerberg Han har recept mot läkarbristen För att få en riktigt bra primärvård i Skåne, vore en fördubbling av antalet allmänläkare ganska lagom. Det hävdar Ola Bergstrand, specialist i allmänmedicin och verksamhetschef för vårdcentralen i Löddeköpinge, nordväst om Lund. Siffran är inte gripen ur luften. Inom ramen för sin ledarskaps-st skrev Ola Bergstrand en rapport om hur man ska öka antalet läkare i primärvården i Skåne. Rapporten, som kom 2011, bygger bland annat på intervjuer med ett 90-tal personer, från AT-läkare till verksamhetschefer och tjänstemän på regionkontoret. Hans kartläggning visar att det då, omräknat till heltidstjänster, arbetade cirka 610 allmänmedicinare i primärvården i Region Skåne. Därutöver fanns det cirka 150 heltidstjänster som skulle kunna tillsättas direkt, bara man hittade kvalificerade sökande.»man måste öronmärka pengar till de stora bristspecialiteterna: allmänmedicin, psykiatri och geriatrik«, säger Ola Bergstrand. Foto: Ola Torkelsson Situationen i Skåne motsvarar en fast heltidsläkare per invånare; en något mindre läkartäthet än genomsnittet för Sverige enligt Läkarförbundets undersökning (se LT nr 11/2013). Läkarförbundets mål är att få upp läkartätheten till en per 1 500, men Ola Bergstrand tycker det är en alltför blygsam målsättning: Vi borde titta på primärvården i våra grannländer. I Norge har man en fast allmänläkare per invånare, i Danmark en per Ska vi verkligen leva upp till en god primärvård, är det snarare ditåt vi ska sikta. Då får vi tid för fortbildning, administration och reflektion. Men ska Skåne nå samma nivå som Danmark behöver vi cirka 800 nya allmänläkare mer än en fördubbling jämfört med i dag. I augusti 2011, som ganska färsk specialistläkare, fick Ola Bergstrand tillfälle att testa sina analyser. Han tillträdde som verksamhetschef för vårdcentralen i Löddeköpinge, som då var kraftigt underbemannad. För ett upptagningsområde med drygt personer fanns det bara tre fasta distriktsläkare förutom han själv. I dag är de åtta allmänläkare plus tre ST-läkare, och ytterligare en ST-läkare börjar i höst. Det betyder att vårdcentralen nu är fullbemannad så långt budgeten tillåter. Många jobbar deltid, så det motsvarar en heltids distriktsläkare per personer. Långt ifrån idealet, men krisen är över. Hur har man kunnat lyckas så bra med rekryteringarna? En nyckelfråga är att skapa en bra arbetsmiljö, fastslår Ola Bergstrand: Hela min ambition är att vi måste göra det attraktivt att jobba i primärvården. I början, när vi hade sådan brist, handlade det mycket om att skydda våra kvarvarande läkare så gott det gick. Att se till så att de inte åtog sig mer jobb än vad som är rimligt. För utbildningsläkarna infördes en tydlig begränsning de hade haft på tok för många inbokade patienter. Vi införde också ett utbildningsmöte en gång i veckan där vi»forskningen är glasklar: satsa på primärvården, så tjänar man igen pengarna med ränta.«bland annat diskuterar patientfall. Förändringarna gjorde att vi kunde anställa några nya. Då blev arbetsmiljön 1006 läkartidningen nr volym 110

11 »Vi borde titta på primärvården i våra grannländer«, menar Ola Bergstrand, specialist i allmänmedicin, verksamhetschef för vårdcentralen i Löddeköpinge utanför Lund. Foto: Ola Torkelsson Tidigare artiklar; LT nr 9 10/2013 och nr 11/2013. bättre och vi kunde anställa några till. Fler hör talas om att Löddeköpinge är ett bra ställe att söka till. Det blir en god cirkel. När Ola Bergstrand började arbeta med sin rapport var huvudspåret att undersöka om man kan få över fler läkare från specialistvården till primärvården. Det är fortfarande något han tror på, under vissa förutsättningar: antingen genom att de kompletterar med en specialisering i allmänmedicin och blir dubbelspecialister, eller genom att till exempel en barnläkare har mottagning på vårdcentralen några dagar i veckan, för de patienter som ändå skulle remitterats från vårdcentralen. Men det är inte detta som kommer att lösa den stora läkarbristen på vårdcentralerna. Nej, konstaterar han, den viktigaste åtgärden är sannolikt att inrätta betydligt fler ST-tjänster i allmänmedicin. Jämfört med de andra storstadsregionerna har Skåne i dag betydligt färre ST-tjänster i förhållande till befolkningen, och i vissa områden måste en läkare vänta upp till två år på en ST-tjänst. Men det räcker inte med fler tjänster, de måste också bli mer attraktiva. I samband med rapporten gjorde Ola Bergstrand en enkät bland ett 70-tal skånska AT-läkare. Den visade att två tredjedelar av dem kan tänka sig att bli specialister i allmänmedicin men att de allra flesta av dessa skräms bort av att de uppfattar allmänmedicinarens vardag som stressig, ensam, och med för kort tid avsatt för varje patient. För många allmänläkare är deltidsarbete en utväg. Ola Bergstrands rapport visar att hela två tredjedelar av allmänläkarna i Skåne arbetar deltid. Deltidsarbetet är ett sätt att klara av en tuff arbetssituation, men det är inget ideal, säger han: Det kommer alltid att finnas de som vill jobba deltid, och det ska de naturligtvis få möjlighet till. Men först och främst måste vi skapa en arbetsmiljö där det går att jobba heltid utan att man gör våld på sig själv. En bra lösning är att distriktsläkaren har något sidouppdrag förutom mottagningen: arbeta på BVC eller på äldreboende, vara studierektor eller forska. Det finns få som pallar med att ta emot patienter mellan 8 och 17, fem dagar i veckan. Att det behövs betydligt fler ST-tjänster i allmänmedicin är också en av huvudpunkterna i Läkarförbundets inventering. Ska primärvården i Sverige om fem år leva upp till målet en per behöver antalet ST-tjänster i läkartidningen nr volym

12 nyheter läkarbristen i primärvården»deltid för att behålla arbetsglädjen«skylten utanför laboratoriet visar när det brukar vara längst och kortast köer. Grön gubbe betyder kort väntetid till provtagningen. landet nästan fördubblas, konstaterar Läkarförbundet. För Skånes del är det en dryg fördubbling som krävs. Ola Bergstrand tycker att det är ett rimligt mål. Men är det realistiskt? Det är klart det är möjligt, säger han. Främst handlar det om politisk vilja. Det är bara att titta krasst på det. Hur ska vi möta framtidens utmaningar, med åldrande befolkning och skenande kostnader? Forskningen är glasklar: satsa på primärvården, så tjänar man igen pengarna med ränta. Man får dessutom en nöjdare och friskare befolkning, och mindre onödig sjukvårdskonsumtion. Kommer de enskilda landstingen att förstå detta? Tittar man bakåt i tiden känns det tyvärr tveksamt. Jag tror det behövs en nationell satsning med bland andra Socialstyrelsen och SKL inblandade. Att prioriteringarna ser ut som de gör i dag, beror enligt Ola Bergstrand bland annat på att Sverige har en ovanligt sjukhusbunden tradition. I Sverige utgör allmänmedicinarna en klart mindre andel av läkarkåren än i de flesta jämförbara länder, och det är lättare att få resurser till sjukhus än till vårdcentraler. Det här måste förändras, fastslår Ola Bergstrand: Man måste öronmärka pengar till de stora bristspecialiteterna: allmänmedicin, psykiatri och geriatrik. Det handlar inte så mycket om nya pengar utan om att styra om resurser, för så mycket mer resurser totalt kommer sjukvården inte att få. n Det viktigaste skälet till att ST-läkaren Magdalena Elfwén arbetar deltid är att hon tycker jobbet blir roligare då. Deltidsarbetande allmänläkare som hon har intervjuat säger samma sak. Att gå ner i arbetstid har blivit ett sätt att behålla arbetsglädjen. Allmänläkare i Sverige arbetar deltid i mycket högre utsträckning än andra läkargrupper. Någon heltäckande statistik finns inte, men Läkarförbundets senaste siffror visar att 46 procent, alltså nära hälften, av specialisterna i allmänmedicin arbetar deltid. Siffran gäller medlemmar i Läkarförbundet som arbetar inom den offentliga sektorn, men stickprovsundersökningar visar att även privata vårdcentraler har en hög andel deltidare. Skillnaden är stor mot sjukhusspecialister i ortopedi, kirurgi och medicin, där enligt samma statistik endast 15 procent arbetar deltid. Magdalena Elfwén blev intresserad av varför så många Vill ha tid för reflektion Agnes Lutz. Gör sista året som ST-läkare i allmänmedicin. Arbetar 80 procent på Dalens vårdcentral i Stockholm. Några kortare dagar, och en ledig eftermiddag varannan vecka. Agnes Lutz har tre barn mellan 4 och 9 år, så hon behöver kortare dagar för att lämna och hämta dem. Men deltidsarbetet är också ett sätt att behålla orken, säger hon: Mottagningsarbete är tungt. Jag har svårt att se att jag skulle orka med bara mottagningsarbete på heltid, och göra ett bra jobb. Annars tycker Agnes Lutz om patientarbetet, variationen av hennes kollegor valt deltidsarbete. Hon är ST-läkare i allmänmedicin och arbetar 75 procent på Capio Vårdcentral Ringen i Stockholm. Eftersom hon har två barn i förskola behöver hon korta arbetsdagarna. Men det finns ett annat skäl, som kanske är ännu viktigare, till att hon jobbar deltid:»man kan se deltidsarbetet som att läkarna tar ansvar för sin egen situation. Ingen orkar ändra strukturen, men var och en ser om sitt eget hus.«mitt jobb är mycket roligare när jag arbetar deltid, säger hon. När jag jobbade heltid blev jag mindre empatisk och lättare trött på patienterna. Alltför många patientmöten på en dag tar för mycket kraft. Man vill ju vara en bra doktor. mellan alla olika patientgrupper och livshistorier. Om hon skulle välja specialitet i dag, skulle hon välja Agnes Lutz allmänmedicin igen. Men hon är tveksam till att gå upp till heltid: Jag kan tänka mig att jobba heltid i perioder, inte jämt. Men det skulle kräva att det inte var så fixerat vid att maximera antalet patientbesök, utan att det fanns tid att göra bra läkarbedömningar. Att det fanns tid för reflektion, kliniska diskussioner och kompetensutveckling. Om jag ska kunna göra När jag jobbar deltid reduceras antalet patienter per dag. Och då blir patienterna roligare! Ska jag välja ett enda argument för att arbeta deltid, så är det att det ger arbetsglädje. Magdalena Elfwén började se sig omkring bland sina kollegor och fann att deltidsarbete snarare var regel än undantag. På hennes egen vårdcentral, Capio Ringen, finns till exempel ett tjugotal anställda läkare men bara fem arbetar heltid. Inom ramen för ST-utbildningen i Stockholm ska man göra ett vetenskapligt arbete, och hon beslöt sig för att skriva en rapport om varför allmänläkare deltidsarbetar. Hon valde att göra en kvalitativ studie, där hon djupintervjuade fyra erfarna allmänläkare om deras deltidsarbete. Metoden tillåter inte att man drar några kvantitativa slutsatser, men däremot kan studien väcka intressanta hypoteser och frågor. Det visade sig att intervjupersonerna arbetar deltid av ungefär samma skäl som hon komplexa bedömningar behöver jag ibland mer tid för att tänka, diskutera och läsa på. Det finns generellt för lite tid för detta på vårdcentraler i Stockholm i dag. n Skriver en deckare om året Jonas Moström. Specialist i allmänmedicin sedan Arbetar 60 procent på S:t Eriks vårdcentral i Stockholm. Ledig en hel dag och två halvdagar i veckan. Författare till en serie deckare om polisen Johan Axberg och läkaren Erik Jensen. Jonas Moström arbetar deltid för att hinna skriva. I början av maj utkom»storsjöodjuret«, den åttonde boken i hans deckarse 1008 läkartidningen nr volym 110

13 till deltid för att behålla arbetsglädjen.»när jag jobbade heltid blev jag mindre empatisk och lättare trött på patienterna.«foto: Göran Segeholm Det är relativt lätt för en allmänläkare att få jobba deltid, och lönen gör att det är ekonomiskt möjligt. Men kärnfrågan handlar om arbetsglädje, tror Magdalena Elfwén: Man kan se deltidsarbetet som att läkarna tar ansvar för sin egen situation. Ingen orkar ändra strukturen, men var och en ser om sitt eget hus. Det är också intressant att ingen av de intervjuade vill gå upp till heltid igen. Det vill hon inte själv heller. I varje fall inte när arbetet är organiserat som i dag. Men det kunde se annorlunda ut, säger hon: Mottagningsarbete hela dagarna fungerar inte. Det behövs en struktur med mer luft i systemet, där det finns tid för reflektion, och för att kombinera mottagningen med till exempel fortbildning, forskning eller BVC. Det finns vårdcentraler som har en patientfri dag i veckan, där man till exempel kan sköta sin administration eller gå på kurser. Det kanske är ett sätt att göra det möjligt att arbeta heltid och ändå orka. n själv. De ser patientarbetet som roligt och stimulerande, men hela dagar med bara detta blir för tungt i synnerhet kombinerat med ökade produktionskrav från arbetsgivaren. Någon tid för reflektion på arbetstid finns inte längre, och läkarna går ner läs mer Rapporterna som nämns i artiklarna finns på rie. Han har prövat olika omfattning av deltid men fastnat för 60 procent; arbetar han mindre än så på vårdcentralen är det Jonas Moström svårt att hålla kontinuiteten. Att samtidigt skriva en bok om året vilket är vad publiken förväntar sig av en deckarförfattare är ett styvt jobb. Men kombinationen har också fördelar, säger han: När jag skriver böcker kan jag bearbeta det jag upplever på dagarna som läkare. Det blir ett slags självterapi, ett växelbruk som är väldigt givande. När man jobbar heltid är det som ett ekorrhjul. Jonas Moström uppskattar mötena med patienter, men vill inte arbeta kliniskt på heltid. Om böckerna slutar sälja kanske han går upp till 80 procent, säger han: Det är väldigt få husläkare jag känner som jobbar heltid med patienter. De som jobbar heltid har ofta utbildningsuppdrag eller forskning. n Kortare dagar på dagis Lena Mjörndal. Specialist i allmänmedicin sedan Arbetar 60 procent på Capio Vårdcentral Ringen i Stockholm. Kortare dagar och helt ledig måndagar. Lena Mjörndal är ensamförälder till en dotter på ett och ett halvt år, och arbetar deltid för att dottern ska få kortare dagar på dagis. Men det är inte det enda skälet, säger hon: Deltiden är också ett sätt att behålla glädjen och nyfikenheten i arbetet. Att jobba heltid som systemet ser ut i dag är tungt, och det är risk att man tappar fokus på varför man arbetar som läkare. Därför planerar hon inte att gå upp till heltid, ens när hennes dotter blir äldre. Det finns en gräns för hur många patientmöten man orkar med på en dag, säger hon: Utvecklingen i dag går mot att premiera kvantitet, inte kvalitet. Många distriktsläkare hinner inte med vad de ska, och många sitter på övertid kvällar och helger och försöker komma ikapp med administrationen. I längden mår de inte bra. Jag tror man behöver Lena Mjörndal göra en översyn av hela specialiteten allmänmedicin, och värdera upp sådana moment som falldiskussioner och fortbildning. Dessutom behövs det lite luft i systemet så att vi hinner diskutera svåra fall med kollegor. n Miki Agerberg läkartidningen nr volym

14 nyheter Vårdgivarna måste bestämma sig om patientdatalagen»vi vet inte om lagstiftningen är otillräcklig innan man har börjat tillämpa den fullt ut.«det säger juristen Patrik Sundström. Han uppmanar nu vårdgivare att ta fram riktlinjer utifrån patientdatalagen, så att personalen vet vad som förväntas av den. I patientdatalagen står att»den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården«(2008:355, 4 kap, 1 ). Som andra skäl anger lagen till exempel att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Trots att lagen nu har fem år på nacken råder såväl okunskap som osäkerhet om lagen och hur den ska tolkas och tillämpas, något som inte minst visats av den enkät som Läkartidningens gjorde tidigare i våras bland ansvariga tjänstemän i landstingen (se LT nr 15/2013). Under ett seminarium på Läkaresällskapet diskuterades huruvida det finns en intressekonflikt mellan klinisk utbildning och patientintegritet, men eftermiddagen kom i mycket också att handla om färdiga specialisters tillgång till patientinformation. Läkartidningens reporter Michael Lövtrupfanns med bland talarna. Han berättade om Michael Lövtrup, Läkartidningen. arbetet med enkäten, som utgick från fem verklighetstrogna fall som de tillfrågade Patrik Sundström»Det är otroligt allvarligt, och många gånger ett arbetsmiljöproblem, om personalen inte vet vad de får göra för att skapa bästa möjliga resultat för sina patienter.«uppmanades att bedöma utifrån patientdatalagen. Det fanns inte en enda fråga där vi fick samma svar från alla, sa Michael Lövtrup. Patrik Sundström, huvudsekreterare i Utredningen om rätt information i vård och omsorg, menade att vårdgivare i alldeles för liten utsträckning har tagit fram rutiner och riktlinjer som beskriver hur personalen får hantera uppgifter, inte minst vad gäller frågor som gäller kvalitetssäkring och uppföljning. Det är otroligt allvarligt, och många gånger ett arbetsmiljöproblem, om personalen inte vet vad de får göra för att skapa bästa möjliga resultat för sina patienter. Patrik Sundström menade att kvalitetssäkring av verksamheterna är centralt och en fråga om allmänt intresse. Foto: Ann Sofi Rosenkvist Därför är det så viktigt att vårdgivarna fyller tomrummet och inte bara tar fram rutiner som beskriver vad personalen får göra utan också tar tillfället i akt att ta fram verksamhetsnära riktlinjer, helst tillsammans med professionen, som beskriver hur man förväntar sig att personalen ska arbeta och ta del av uppgifter, för att utveckla verksamhetens kvalitet. Marita Englund, ST-studierektor för klinisk fysiologi på Karolinska universitetssjukhuset, undrade vad som då kan gå under benämningen kvalitetssäkring och om lagen även är tillämplig på individnivå. Vi träffar ofta patienten en enda gång för en undersökning och kan behöva läsa i journalen före en undersökning, men framför allt har vi jätteofta behov av att följa upp om våra råd haft någon effekt, för att lära oss något till nästa gång. Det handlar om ständig kvalitetssäkring. Patrik Sundströms svar var att man kan bedriva kvalitetssäkringsarbete på mikronivå under förutsättning att verksamheten har rutiner och riktlinjer. I det systematiska arbetet med att fortlöpande utveckla kvalitet ingår att man vissa situationer kan följa upp enstaka patienter. Marita Englund berättade att man efter att ha kontaktat sjukhusjuristen har tillråtts att bli försiktigare med att följa upp patienter. Man säger att man inväntar konsensus. Patrik Sundström sa att vårdgivarna nu måste bestämma sig: Titta på lagstiftningen och tolka den, och därefter göra upp riktlinjer utifrån det man bedömer faller inom dess ramar. Sara Gunnarsdotter Fortbildning mer än en rättighet Se fortbildning som en patientsäkerhetsfråga och kroka arm med distriktssköterskorna! Det är läkaren och riksdagsledamoten Anders W Jonssons råd till allmänläkarna. Allmänmedicin är den specialitet som har lägst antal fortbildningsdagar (i snitt 5,3) per år. En diskussion på SFAM:s kongress ägnades åt vad som ska kunna göras för att öka tiden för fortbildning. Bland andra var barnläkaren Anders W Jonsson (C), ordförande i riksdagens socialutskott, inbjuden. Kraven måste ställas utifrån att det är en patientsäkerhetsfråga. Ingenting Anders W Johnsson (C). annat. Reducerar man det till en rättighet för läkarna, då utgår arbetsgivaren från att man kan sköta det via justeringar i löneförhandlingarna. Anders W Jonsson är positivt inställd till att styra upp fortbildning som en del av en framtida recertifiering av allmänläkare. Han jämförde med revisorer, vars auktorisation är reglerad av staten och måste förnyas vart femte år. Anders W Jonsson menade dessutom att vägen framåt måste vandras tillsammans med de andra personalkategorierna, framför allt sjuksköterskorna, för att politiker och tjänstemän ska bli intresserade av frågan. Läkarförbundet arbetar just nu med en tjänst som arbetsgivare i hela vården skulle kunna köpa från Lipus,»Fortbildning i dialog«, med genomgångar och kvalitativa utvärderingar av fortbildning för läkarna. Men Anders W Jonsson var inte imponerad: Om jag som verksamhetschef blev erbjuden en sådan här inspektion för kanske kronor, då skulle jag tänka på hur mycket fortbildning jag i stället skulle kunna köpa för de pengarna. Dessutom kanske det i första hand var arbetsterapeuterna eller sjukgymnasterna som behöver höja kompetensen. Man måste ha det perspektivet. Sara Gunnarsdotter 1010 läkartidningen nr volym 110

HELVETES ELD. Vaccinet mot bältros och postherpetisk neuralgi (phn).

HELVETES ELD. Vaccinet mot bältros och postherpetisk neuralgi (phn). VAR FJÄRDE SVENSK 1,2 FÅR någon gång HELVETES ELD MEN NU finns VACCIN MOT BÄLTROS Vaccinet mot bältros och postherpetisk neuralgi (phn). En oförutsägbar sjukdom Ökad risk för bältros efter 50 7,9,10 Bältros:

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

1 av 4. kommer att drabbas av bältros någon gång i livet1,2. Nu är det möjligt att förebygga bältros och postherpetisk neuralgi (PHN)

1 av 4. kommer att drabbas av bältros någon gång i livet1,2. Nu är det möjligt att förebygga bältros och postherpetisk neuralgi (PHN) 1 av 4 kommer att drabbas av bältros någon gång i livet1,2 Nu är det möjligt att förebygga bältros och postherpetisk neuralgi (PHN) En oförutsägbar sjukdom Ökad risk för bältros efter 50 7,9,10 Bältros:

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Läkarutbildningsutredningen - förslagen, förväntningarna och framtiden

Läkarutbildningsutredningen - förslagen, förväntningarna och framtiden Läkarutbildningsutredningen - förslagen, förväntningarna och framtiden Bakgrunden till förslaget Nuvarande struktur utformades på 1960-talet Återkommande signaler om att utbildningen inte motsvarar vårdens

Läs mer

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan.

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan. 2015-10-23 Dnr 10.1-28186/2015 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Jonas Widell jonas.widell@ivo.se socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Svar på frågor från Socialstyrelsen med anledning av

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Pasteur MSD Hemvärnsgatan 15 171 54 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Diagnos på primärvården i Region Skåne Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård PLUS-föreläsning socionomprogrammet Norrköping 2014-03-25 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Hög personalomsättning äventyrar kvalitén

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

Uppdrag granskning eller -SPUR

Uppdrag granskning eller -SPUR Uppdrag granskning eller -SPUR Två inspektörer kontaktas av föreningens SPURsamordnare Var? När? Vårdcentralen Krämpan 4 distriktsläkare 2 ST-läkare, 1 AT-läkare 2 ST-handledare Studierektor Vårdcentralschef

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13

Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13 Utveckling av Webbutbildning för att stärka kompetensen hos AT-läkare om läkemedelsbehandling av äldre Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13 Nationell Läkemedelsstrategi Rätt läkemedelsanvändning

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Välkommen till Rådsmöte 2014

Välkommen till Rådsmöte 2014 Välkommen till Rådsmöte 2014 Fysioterapeuters insatser är självklara för hållbar hälsa och välfärd #fysrad Stefan Jutterdal Förbundsordförande Göran Hägglund Lena Hallengren Göran Hägglund Lena Hallengren

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av psoriasisartrit. Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom

Läs mer

Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd

Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd Kristina Folkesson Löner och yrkesvillkor 2015 03 06 Sida 1 Yrkesråd försörjningsstöd Avslutande rapport Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd Inledning Visions yrkesråd för personal inom

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort Att rekrytera distriktsläkare är lättare sagt än gjort Möjliga vägar Rekrytera i hård konkurrens i Sverige Rekrytera från uthyrningsföretag Rekrytera utomlands Den långa vägen med AT och ST Rekrytera i

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Nr 1 Motion angående arvodering och principer för lönesättning av fackliga förtroendemän

Nr 1 Motion angående arvodering och principer för lönesättning av fackliga förtroendemän Nr 1 Motion angående arvodering och principer för lönesättning av fackliga förtroendemän Det är ofta ett problem att rekrytera företrädare till fackliga förtroendeposter. Den framtida rekryteringen till

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Revision KPMG AB Antal sidor: 7 Antal bilagor: 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Lisbet Gibson VOC Medicin. Karin Jonsson Ekonomichef JLL

Lisbet Gibson VOC Medicin. Karin Jonsson Ekonomichef JLL Lisbet Gibson VOC Medicin Karin Jonsson Ekonomichef JLL Jämtlands län snabba siffror 8 kommuner med Östersund som enda stad Cirka 127 000 invånare. 1,5 procent av Sveriges invånare på 12 procent av landets

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 9 Löneavtal 2012 Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 10 Verksamhetsutvecklin g Avstämning Medarbetarsamtal skäl. Överläggning Individuella lönesättande samtal Förhandling 2012-04-23

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Läs mer

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU 1 Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU Uppgift: Att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett (samlat) medicinskt, etiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv Uppdrag: Att bidra

Läs mer

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 ST i vårdval Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 Bakgrund Förändringar i sjukvårdens organisation påverkar FOU. Vårdval är en aspekt i denna process Olika faktorer bakom förändring Befolkningsökning

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Patientansvarig läkare

Patientansvarig läkare Patientansvarig läkare för en bättre läkarkontinuitet Sammanfattning av rapporten: Patientansvarig läkare, 2015 1 Sveriges läkarförbund 2015 Susann Asplund Johansson, utredare Camilla Damell, utredare

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Översyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg

Översyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg Översyn av specialitetsindelningen Frida Nobel Thomas Wiberg Socialstyrelsens förslag Fler baser och fler tillägg samt common trunk? Socialstyrelsens uppdrag ST-rådet ska bistå Socialstyrelsen med att

Läs mer

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän.

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. Löneavtal 2012-2014 Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. 1. UTGÅNGSPUNKTER Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt

Läs mer

Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård. Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se

Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård. Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård Göteborg 2014-10-28 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Hög personalomsättning äventyrar kvalitén i socialt barnavårdsarbete Framför allt

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

JL Stockholms läns landsting LS 1205 0754 NR 02/2012 Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal 2012-06-04

JL Stockholms läns landsting LS 1205 0754 NR 02/2012 Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal 2012-06-04 JL Stockholms läns landsting LS 1205 0754 NR 02/2012 Landstingsstyrelsens förvaltning PROTOKOLL SLL Personal 2012-06-04 Förhandlingar om LOK 12 med Stockholms Läkarförening Datum 2012-05-14-2012-06-05

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Om psoriasis och din behandling med Otezla

Om psoriasis och din behandling med Otezla Om psoriasis och din behandling med Otezla Om psoriasis och plackpsoriasis Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av plackpsoriasis som är den vanligaste formen av psoriasis. Psoriasis

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) 2016-05-25 Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) Fysioterapeuterna har tagit del av utredningens analys och förslag med stort intresse. Vi bedömer att

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

RAPPORT. Kontinuitet inom primärvården

RAPPORT. Kontinuitet inom primärvården RAPPORT Kontinuitet inom primärvården INNEHÅLL SAMMANFATTNING...sid 1 INLEDNING...sid 3 BaKGRUND OCH NULÄGESBESKRIVNING...sid 5 Betydelsen av kontinuitet...sid 5 Bristen på specialister i allmänmedicin...sid

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-05--06 Norrlands universitetssjukhus Umeå Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Pia Forsberg, Professor, Infektionskliniken Östergötland,

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL TIPS &RÅD LÖNESAMTAL 2 Sveriges Arkitekter 2014 OM LÖN Sveriges Arkitekter anser att lönen ska vara individuell och differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Lönerna ska bestämmas med hänsyn till arbetstagarens bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse.

Lönerna ska bestämmas med hänsyn till arbetstagarens bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse. 080306 Information till dig som är anställd där arbetsgivaren omfattas av Arbetsgivaralliansens bransch- och löneavtal för Branschkommittén för Vård och Omsorg Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård

Läs mer

Tjänsteskrivelse Ls ( 0 7 03 /z. Yttrande till socialdepartementet över promemoria om åldersgränser för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster

Tjänsteskrivelse Ls ( 0 7 03 /z. Yttrande till socialdepartementet över promemoria om åldersgränser för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster Landstinget Halland (s ea a Tjänsteskrivelse Ls ( 0 7 03 /z Datum Diarienummer 2007-02-27 Ls070082 Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Processavdelningen 035-13 48 73 agneta.overgaardalthalland.se

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer