KUSTBEVAKNINGEN ÅRSREDOVISNING 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUSTBEVAKNINGEN ÅRSREDOVISNING 2012"

Transkript

1 KUSTBEVAKNINGEN ÅRSREDOVISNING

2 2 Omslagsbild: Fartyget Phantom som fått slagsida söder om Ölands norra udde nödbogseras in till hamn av KBV 003.

3 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET 5 DETTA ÄR KUSTBEVAKNINGEN Uppdraget från regeringen 2.2 Kustbevakningens verksamhetsidé 2.3 Kustbevakningens organisation SAMMANFATTNING AV ÅRETS RESULTAT 9 RÄDDNINGSTJÄNST OCH MILJÖÖVERVAKNING Miljöräddning och miljöövervakning 4.2 Sjööräddning 4.3 Övningar under 2012 SJÖÖVERVAKNING Miljöövervakning 5.2 Fiskerikontroller 5.3 Sjötrafikövervakning 5.4 Sjösäkerhetstillsyn 5.5 Gränskontroll och tullkontroll 5.6 Övrig brottsbekämpning och bekämpning av grov organiserad brottslighet KRISBEREDSKAP Risk- och sårbarhetsanalys SJÖÖVERVAKNINGSUPPDRAGET SJÖBASIS SAMVERKAN Nationell samverkan 8.2 Internationell samverkan TEKNISK UTVECKLING 45 PERSONALREDOVISNING Personalstatistik 10.2 Kompetensförsörjning inklusive likabehandling 10.3 KBV-avtal och lönepolitik 10.4 Organisationsförändringar och anpassat arbetsmiljöarbete EKONOMISKT RESULTAT Effektivitet och resultatindikatorer 11.2 Kostnader per prestation 11.3 Intäkter och kostnader per verksamhet 11.4 Uppdragsverksamhet FINANSIELL REDOVISNING Sammanställning av väsentliga uppgifter 12.2 Resultaträkning 12.3 Balansräkning 12.4 Redovisning mot anslag 12.5 Redovisning mot inkomsttitel 12.6 Finansieringsanalys 12.7 Tilläggsupplysningar och noter VERKSLEDNING OCH INSYNSRÅD 90

4 4

5 5 Generaldirektören har ordet Kustbevakningen har under flera år tilldelats omfattande resurser och successivt också allt fler uppgifter. Att kombinera ansvaret för miljöskyddsberedskapen till sjöss med uppgiften att kontrollera och övervaka efterlevnaden av civila regler på det maritima området innebär en kostnadseffektiv resurssamordning för samhället års verksamhet har inneburit att beredskapen och kapaciteten för storskalig olje- och brandbekämpning har ökat, bland annat genom att fartygens tillgänglighet är större samt genom övningar och utbildningar. Fem nya fartyg har färdigställts och levererats till Kustbevakningen under Det återstår ytterligare fyra fartyg i den av regering och riksdag fastställda investeringsplanen från Fartygen är en förutsättning att nå regeringens mål om förmågan att bekämpa oljeutsläpp upp till ton. Försenade leveranser, bland annat på grund av en varvskonkurs i Tyskland där de nya kombinationsfartygen produceras, har påverkat det förväntade resultatet för Under 2013 beräknas alla fartyg vara levererade. År 2012 blev det första året för den nya organisationen med två, i stället för som tidigare fyra, regioner och med två regionledningar. Dessutom har en av regionledningarna bytt stabsplats under året. Sammantaget har omställningen fungerat väl och samtlig berörd personal var under året på plats på sina nya regionledningar och/eller tjänster. För att ge bättre uthållighet i stabsarbetet, större kapacitet i utredningsarbetet, och öka förmågan att agera gemensamt utan administrativa gränser, har myndigheten under året också inriktat sig på ett integrerat arbetsätt mellan de båda nybildade regionerna. Den nya organisationen, med ett delvis förändrat arbetssätt, gör Kustbevakningen väl rustad att möta kommande omvärldsförändringar. Det riskanalysbaserade arbetssättet för tillsyn, kontroll och övervakning på det maritima området har utvecklats och resulterar successivt till att insatserna ger mer effekt. Den maritima verksamheten har ofta en koppling till motsvarande landbaserade verksamheter där andra myndigheter har ansvar. Kustbevakningen är därför en utpräglad samverkansmyndighet. En strukturerad samverkan är en förutsättning för att våra insatser ger effekt och att samhällets maritima resurser används effektivt. Också samverkan med andra länders myndigheter och med EU:s institutioner är en förutsättning för att Kustbevakningens ansträngningar ska ge effekt i Östersjöregionen och Västerhavet. Under året har operativ samverkan utanför Sverige framförallt rört miljöövervakning, miljöräddningsövningar, fiskeövervakning och gränsöverskridande brottbekämpning. Kustbevakningsflygets deltagande i Operation Atalanta, en EU-gemensam marin och civil-militär insats, ägde rum för första gången år Under senhösten 2012 startade åter igen en fyra månader lång insats för Kustbevakningsflyget inom Operation Atalanta. Syftet är att upptäcka, dokumentera och rapportera misstänkt piratverksamhet mot FN:s livsmedelstransporter och mot handelssjöfarten i Indiska Oceanen. Målen för verksamheten har till största delen uppfyllts under år 2012 tack vare alla engagerade och kunniga medarbetares insatser.

6 6 DETTA ÄR KUSTBEVAKNINGEN 2.1 Uppdraget från regeringen Kustbevakningen har till uppgift att utföra räddningstjänst till sjöss och bedriva sjöövervakning liksom att samordna övriga civila myndigheters behov av sjöövervakning och sjöinformation. Kustbevakningen ska också ha förmåga att förebygga, motstå och hantera krissituationer inom sitt ansvarsområde. Kustbevakningens verksamhet bygger på en kombinationstanke där samma resurser som används för beredskap för räddningstjänst och samhällsskydd samtidigt utnyttjas för förebyggande och ordningshållande övervakning samt kontroll-, tillsyns- och brottsbekämpningsåtgärder (sjöövervakning). Kustbevakningen sorterar under Försvarsdepartementet men verksamheten spänner över flera departements ansvarsområden. Verksamheten bedrivs inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon samt på land i anslutning till dessa vatten. Vad gäller sjöar, kanaler och vattendrag omfattar verksamheten enbart Vänern och Mälaren samt i fråga om miljöräddningstjänst också Vättern. Kustbevakningen bedriver med stöd av särskilda föreskrifter också viss verksamhet utanför Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon exempelvis avseende gräns- och fiskerikontroll. Kustbevakningen har huvudansvar för miljöräddningstjänsten till sjöss. Ansvaret omfattar även Sveriges åtaganden i internationellt miljöräddningssamarbete till sjöss. Därutöver ska Kustbevakningen ha beredskap för delta i olika typer av räddningstjänst för att därigenom öka sjösäkerheten, rädda människoliv, begränsa personskador och minska konsekvenserna för egendom och miljö. 2.2 Kustbevakningens verksamhetsidé Kustbevakningen värnar miljö och säkerhet genom att kombinera sjöövervakning, räddningstjänst och sjöinformation Kustbevakningens verksamhetsidé talar om vem man är och vilken roll myndigheten har i samhället. Den beskriver kortfattat vad myndigheten gör, hur och varför. Verksamhetsidén svarar på frågan vad som är Kustbevakningens grundläggande uppgifter och mål. I myndighetens vision Kustbevakning i världsklass finns en tydlig gemensam viljeinriktning att: svensk kustbevakning ska utvecklas till en maritim verksamhet i världsklass som inger förtroende såväl nationellt som internationellt medarbetarna i Kustbevakningen tillsammans vill utveckla och upprätthålla en mångsidig kompetens med förmåga att möta olika situationer Kustbevakningen ska bli den naturliga samverkansparten till sjöss som skapar trygghet 2.3 Kustbevakningens organisation Kustbevakningens operativa verksamhet bedrivs regionalt vid 26 kuststationer (inklusive en flygkuststation.) Stationerna sorterar under två regionala ledningar, placerade i Stockholm respektive Göteborg. Varje region planerar och ansvarar för sin operativa verksamhet med stöd, nationell samordning och mål- och resultatstyrning från huvudkontoret, som är placerat i Karlskrona.

7 7 KUSTBEVAKNINGENS ORGANISATION Sjöövervakningsråd GENERALDIREKTÖR ÖVERDIREKTÖR Insynsråd HUVUDKONTOR Stöd, service, styrning och kontroll, metodfrågor, nationell samordning, planering och uppföljning. Verksledningsstab Ekonomi Kommunikation Räddningstjänst & sjöövervakning Teknik Personal & utbildning Maritimt underrättelsecenter (MUC) Swedish Maritime Clearance (SMC) National Coordination Ledningscentral Center (NCC) KUSTSTATION Brottsbekämpning, gränskontroll FLYGKUSTSTATION GRÄNS FÖR EKONOMISK ZON REGIONER & FLYG Regionledning Nordost Operativt genomförande, TERRITORIALVATTENGRÄNS operativ planering, ledning och uppföljning. Regionledning Sydväst Ledningscentral National Contact Point (NCP) Miljöräddning Flygledning 13 kuststationer 12 kuststationer Flygkuststation Kustbevakningens lokala organisation med 25 kuststationer och en flygkuststation Umeå Luleå Örnsköldsvik Härnösand Hudiksvall Gävle Strömstad Lysekil Skärhamn Göteborg Falkenberg Helsingborg Vänersborg Furusund Vaxholm Södertälje Djurö Skavsta Oxelösund Gryt Västervik Kalmar Karlskrona Slite Höllviken Simrishamn

8 8 Resultatredovisning

9 9 sammanfattning av årets resultat Liksom tidigare år har antalet stora oljeutsläpp ute till havs under 2012 legat på en låg nivå både i antal och storlek. Arbetet under året har i huvudsak varit inriktat på att utveckla Kustbevakningens insatsförmåga. Under 2012 har också förmågan att utföra nödbogsering, nödläktring och brandsläckning stärkts betydligt genom flera utbildningsinsatser och övningar. Tillgängligheten på de stora fartygen i KBV 001-serien har ökat under året, bland annat har ett nytt arbetstidsavtal slutits med arbetstagarorganisationen vilket i princip medger två av dessa fartyg bemannade och operativt tillgängliga dygnet runt och tillsammans med de två nya kombinationsfartygen KBV och kustbevakningsflygets kapacitet inom miljöövervakning har Kustbevakningens räddningstjänstförmåga har ökat väsentligt under året. Med leverans av de två sista kombinationsfartygen KBV 033 och 034 under 2013 förväntas Kustbevakningen fullt ut kunna nå målet att hantera en olycka med ett utsläpp om ton olja. Under 2012 har verksamheten inom sjöövervakningen fortsatt präglats av inriktningen mot en mer riskanalysbaserad kontrollverksamhet. Fokus har legat på att göra väl underbyggda riskanalyser inför en insats som också resulterat i ett antal konkreta tillsynsplaner. Detta arbetssätt har lett till något färre kontroller inom vissa områden medan det inom andra områden genomförts fler kontroller. Kustbevakningen gör bedömningen att myndighetens sjösäkerhetstillsyn har resulterat i en förbättrad regelefterlevnad både vad gäller lastsäkring och transport av farligt gods. Detta är positivt och kan ses som att myndighetens arbete har avsedd förebyggande effekt. Vad gäller kontrollerna inom sjö- och rattfylleri ligger utfallet ungefär på samma nivå som tidigare år trots en minskning i kontrollverksamheten, vilket visar att den riskanalysbaserade inriktning för kontrollerna också fungerar. Kustbevakningen arbetar ständigt med prioriteringar, effektiviseringar och rationaliseringar i verksamheten. Arbetet har intensifierats ytterligare med anledning av den obalans mellan verksamhet och ekonomi som sedan några år tillbaka kunnat förutses. Kustbevakningen har sedan 2007 genomfört direkta besparingar som minskat de årliga utgifterna med ca 55 mnkr (exklusive omställningen från fyra till två regioner). Besparingarna ska ses mot bakgrund av att en stor del av kostnaderna är fasta eller trögrörliga (fartyg och materialkostnader) och besparingarna har i huvudsak tagits av de rörliga kostnaderna. Besparingarna har medfört begränsningar i den operativa verksamheten och patrullverksamheten har minskat med ca 5 procent under Minskningen avser endast bilpatruller, närvaron till sjöss har genom omfördelning av resurser kunnat hållas på en oförändrad nivå. En annan kostnadsminskande åtgärd har varit att inte genomföra aspirantutbildning 2009 och 2010 för ca 50 personer. Denna personalminskning har också påverkat den operativa verksamheten. Anskaffningen av fler kombinationsfartyg och de största fartygen (KBV001-serien) har varit en medveten strategi utifrån kraven på hög beredskap och för att nå och vidmakthålla en miljöräddningsförmåga som klarar det nya tonsmålet. För att dessa större kombinationsfartyg ska kunna vara fullt operativa och tillgängliga ute till sjöss krävs tillräcklig bemanning vilket också lett till en medveten minskning av verksamheten som bedrivs via små båtar och bilar och i vissa delar en mer begränsad verksamhet inom övervakning. Fartygens konstruktion och utrustning bygger på kombinationstanken: samtidig förmåga till miljöräddningstjänst, annan räddningstjänst och sjöövervakning. Fartygen utgör helt eller delvis både miljöräddningsfartyg, övervakningsfartyg och plattform för kontroll- och tillsynsverksamheten eller, förenklat uttryckt, både brandbil och polisbil. Kustbevakningen kan därför på ett resurseffektivt sätt upprätthålla beredskap för räddningstjänst och samhällsskydd samtidigt som myndigheten till endast en marginalkostnad bedriver även sjöövervakning (övervakning, kontroll- och tillsynsverksamhet samt brottsbekämpning). Även

10 10 personalen ombord på fartygen har i stor utsträckning kombinerade kompetenser som sjömän och myndighetsutövande statstjänstemän. De större kombinationsfartygen har dock krävt rekrytering av maskinchefer och maskinister med högre teknisk behörighet. Bedömning av uppfyllelse av mål i regleringsbrevet Räddningstjänst - sidan 11 Kustbevakningen ska öka förmågan till nödbogsering, nödläktring och brandbekämpning till sjöss i syfte att förhindra att olja kommer ut i vattnet vid fartygsolycka. Senast 2012 ska Kustbevakningen ha förmågan att med nationella resurser bekämpa oljeutsläpp på upp till ton. Kustbevakningen bedömer att målet inte fullt ut är uppfyllt under Kontrollverksamheten - sidan 22 Kustbevakningen ska inom kontrollverksamheten vidareutveckla arbetsmetoder för att förbättra urvalet av kontrollobjekt. Kontrollverksamheten ska genomföras i nära samarbete med berörda myndigheter. Kustbevakningen bedömer att målet är uppfyllt. Miljöövervakning - sidan 24 Kustbevakningens arbete med övervakning av miljön ska bidra till att de miljökvalitetsmål som har anknytning till myndighetens verksamhetsområde nås. Kustbevakningen ska därmed särskilt bidra till att utsläppen av olja och kemikalier från fartyg minskar jämfört med tidigare år. Vidare ska Kustbevakningens förebyggande arbete med övervakning av miljön bidra till att dumpningen till sjöss minskar jämfört med tidigare år. Kustbevakningen bedömer att målet är uppfyllt. Övrig brottsbekämpning och bekämpning av grov organiserad brottslighet - sidan 34 Målet är att Kustbevakningen ska fortsatt utveckla arbetsmetoder för att bekämpa brott inom myndighetens ansvarsområde. Kustbevakningen ska inom ramen för detta medverka i arbetet med att bekämpa den grova organiserade och storskaliga brottsligheten. Kustbevakningen bedömer att målet är uppfyllt. Ekonomiskt resultat Kustbevakningens kostnader har under 2012 överstigit det anslag som regeringen tilldelat för året för att bedriva den ordinarie verksamheten och därför har man också använt 37 miljoner kronor av myndighetens anslagssparande. De totala kostnaderna uppgick till miljoner kronor. Kostnaderna för personal har ökat något då myndigheten nu har fler årsarbetskrafter jämfört med tidigare år. Vidare bidrar den årliga löneutvecklingen till ökade kostnader. Övriga ökade driftkostnader gäller underhåll av flygplan och fartyg samt IT-kostnader. För Kustbevakningens deltagande med flyg i den internationella insatsen Atalanta har myndigheten fått särskilt tilldelade medel om 60 miljoner kronor. Under 2012 var kostnaderna för Atalanta 26 miljoner kronor. Resterande 34 miljoner kronor förs över till 2013 då insatsen slutförs. Hela myndighetens kvarvarande anslagssparande är intecknat för framtida kostnader och kommer att förbrukas under åren och del av 2015.

11 11 Räddningstjänst och miljöövervakning Mål 1 enligt regleringsbrevet: KBV ska öka förmågan till nödbogsering, nödläktring och brandbekämpning till sjöss i syfte att förhindra att olja kommer ut i vattnet vid en fartygsolycka. Senast 2012 ska Kustbevakningen ha förmågan att med nationella resurser bekämpa oljeutsläpp på upp till ton. KBV ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits och hur åtgärderna bidragit till ökad förmåga till nödbogsering, nödläktring och brandbekämpning till sjöss i syfte att förhindra att olja kommer ut i vattnet vid en fartygsolycka. Redogörelsen ska innehålla en bedömning av insatsförmågan, ev. brister i förmågan och beredskapen samt en redogörelse av läget beträffande kapacitetsutbyggnaden. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras utifrån såväl nationella som internationella resurser. Vidare ska Kustbevakningen redovisa antalet patrulltimmar och antalet uppdrag som genomförts av kombinationsfartygen i 001-klassen. Måluppfyllelse: Kustbevakningen bedömer att målet inte fullt ut är uppfyllt vad gäller förmåga under Bedömningen grundar sig på att Kustbevakningen under 2012 fortsatt med kvalificerade övnings- och utbildningsinsatser på de stora kombinationsfartygen i KBV 001-serien men även i skarpt läge och med gott resultat testat förmågan till nödbogsering, nödläktring och brandbekämpning till sjöss. Myndigheten har vidare en dygnetruntberedskap vid regionernas ledningscentraler och de räddningsoperationer som genomförts under året visar att myndigheten klarar de i räddningstjänstplanens uppsatta tidsgränserna för insatta begränsningsåtgärder inom fyra timmar och bekämpningsinsatser inom åtta timmar. Kustbevakningen gör dock bedömningen att först när återstående två fartyg ur 031-serien levererats, vilket på grund av varvskonkurs blivit försenat till 2013, kommer målet att vara helt uppfyllt. 4.1 Miljöräddning och miljöövervakning Myndigheten har ständig beredskap kunna påbörja och leda oljebekämpningsinsatser till sjöss. Två ledningscentraler är bemannade dygnet runt. Vid dessa finns räddningsledare i ständig beredskap. Kustbevakningens båda regioner har, med viss komplettering av specialister från huvudkontoret, tillgång till personal med kompetens att ingå i regional räddningsledarstab. Kustbevakningen har alltid minst fyra miljöskyddsfartyg och ett antal övervakningsfartyg tillgängliga till sjöss. Två av Kustbevakningens största fartyg (KBV001-serien) ingår i den ständiga räddningstjänstberedskapen. Tillsammans säkerställer dessa resurser kraven på ständig beredskap för att tidigt kunna påbörja begränsnings- och bekämpningsinsatser. Enligt Kustbevakningens räddningstjänstplan ska begränsningsåtgärder kunna inledas inom fyra timmar och bekämpningsinsatser inom åtta timmar. Räddningstjänstberedskapen i kombination med en omfattande satellit- och flygspaning ger goda förutsättningar för tidig upptäckt av utsläpp. En ändamålsenlig räddningstjänstberedskap måste ständigt anpassas till rådande och bedömd hotbildsutveckling. Myndighetens arbete och materielutveckling har också inriktats på att möta dagens och framtidens risker samt kraven på ökad kapacitet och en bredare insatsförmåga. Beredskapsprocessen omfattar därför såväl organisation, lednings- och materielberedskap, materielutveckling, utbildningsoch övningsverksamhet som en väl utvecklad nationell och internationell samverkan.

12 12 Under 2012 har Kustbevakningen bland annat: Allmänt genomfört cirka timmars flygövervakning medverkat i fortsatt kvalitetsutveckling av Sea Track Web, system för oljedriftsprognoser och inom ramen för HELCOM-arbetet medverkat i fortsatt integrering av systemet AIS för bättre satellitbilder (Automatic Identification System) genomfört försök med specialradar, IR-kamera och UV-strålkastare i syfte att kunna lokalisera olja på havsytan i mörker och vid nedsatt sikt genomfört ROV-uppdrag åt externa myndigheter (Remotly Operated Vehicle, fjärrstyrd undervattensfarkost) genomfört 84 vattendykoperationer och 19 fakturerade externa dykuppdrag åt Polisen samt två fakturerade externa dyk uppdrag åt företag genomfört fem rök-/kemdykoperationer internt i Kustbevakningen och en extern räddningstjänstinsats Utbildning/kompetensutveckling stärkt förmågan att leda miljöräddningstjänst genom att utbilda ytterligare åtta räddningsledare genomfört repetitionsutbildning för räddningsdykare och utbildat två nya räddningsdykare, åtta vattendykledare, 20 kem/rökdykledare samt utbildat ytterligare fyra dykare på tungdyksystem stärkt förmågan att utföra verksamhet med ROV genom att utbilda 25 operatörer på de nya ROVsystemen Anskaffning av material stärkt förmågan att utföra dykeriverksamhet genom inköp av luftslangar för rök/kem insatser stärkt förmågan att borda fartyg genom inköp av bordningskorgar för överföring av personal med hjälp av kran från KBV001-fartygen modifierat och bytt ut oljeupptagningsmateriel Samverkan/övningar bedrivit nationell samverkan inom räddningstjänstområdet och i CBRN-E-samarbetet (Kemisk Biologisk Radiologisk Nukleär-Explosiv ) och internationell samverkan, bland annat inom IMO (International Maritime Organization ), EU, HELCOM, Bonn- och Köpenhamnsavtalet, Arctic Council samt North Atlantic Coast Guard Forum deltagit i den årligen återkommande multinationella oljeskyddsövningen inom HELCOM och i ett antal andra internationella övningar inom Bonn- och Köpenhamnsavtalet tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, arrangerat en större RITS-övning och ett internationellt RITS-seminarium genomfört utbildning och informerat om Kustbevakningen på internationella kurser som svensk representant inom EU-projektet BRISK (Baltic sea RISK assessment ) avslutat arbetet med framtagandet av risk- och sårbarhetsanalys för Östersjön avseende transporter av olja och kemikalier deltagit i riskanalysarbete för Nordsjöområdet, BeAware, inom Bonnavtalet påbörjat arbete med ny inriktning för det svenska oljeskadeskyddet fram till 2025 i samverkan med andra myndigheter

13 13 Förmåga att bekämpa oljeutsläpp upp till ton De åtgärder som vidtagits under året har i huvudsak varit inriktade på att vidmakthålla och utveckla den egna insatsförmågan. Under 2012 har förmågan att utföra nödbogsering, nödläktring och brandsläckning stärkts betydligt genom flertalet utbildningsinsatser och övningar. En uppgradering av utrustning har påbörjats i syfte att effektivisera stödet på land vid oljeskyddsoperationer. Kustbevakningen klarar normalt att ta hand om så kallade vardagsolyckor, där aktuella volymer olja rör sig i spannet från några hundra liter upp till något tusental ton. Myndigheten har successivt ökat den tekniska kapaciteten att kunna bekämpa oljeutsläpp från ton 1 för flertalet typer av olja och bedöms kunna nå målet ton när de nya fartygen i 031-serien levererats och blivit operativa under Vid ogynnsamma betingelser (hård vind, vinterförhållanden med kort dagsljusperiod och is) sjunker kapaciteten. Under 2012 har myndigheten fokuserat på att fortsatt öva besättningarna på de nya större kombinationsfartygen i 001-serien, framförallt förmågan att kunna genomföra nödbogsering. Tillfällen att testa förmågan i skarpt läge gavs bland annat vid nödbogseringen utanför Oskarshamn och branden i hamnen i Halmstad och (se särskild redovisning sidan 19-20). Kustbevakningens dykare kan arbeta i miljöer med farliga eller giftiga gaser/ämnen och denna förmåga har vidare utvecklats genom övningsinsatser med miljöskyddsfartygen i allmänhet och med KBV 003 Amfitrite i synnerhet. Kustbevakningen har tillsammans med Totalförsvarets forskningsinstitut påbörjat ett förbättringsarbete vad gäller fartygens filterskydd och utveckling av metoder vid kemikaliebekämpning för ökad förmåga att hantera kemikalieolyckor. Kustbevakningens kapacitetsuppbyggnad Under 2012 har arbetet fortsatt med att få de nya kombinationsfartygen av typen KBV 001 fullt operativa liksom de två första kombinationsfartygen i KBV 031-serien. För KBV 003 krävs fortsatt arbete för att öka den tekniska tillgängligheten och för att nå en högre operativ nivå. Exempel på sådana åtgärder är: att förstärka förmågan för dykeriverksamheten, bland annat genom att utbilda ytterligare insatschefer för dykeri (OSC-ER) inköp av utrustning för att underlätta bogsering och fördröja hot från manöverodugliga fartyg (Ship Arrestor) att genomföra en förstudie angående oljedetektering i mörker och vid nedsatt sikt Leverans av fartygsserien KBV under 2012 och 2013 innebär en förbättrad kapacitet för att uppnå målsättningen att kunna hantera en olycka med ett utsläpp om ton olja. Placeringen av miljöskyddsfartygen har gjorts utifrån risk- och sårbarhetsanalyser. För att ytterligare öka förmåga och beredskap kommer antalet besättningar på miljöskyddsfartygen att utökas. 1 Regleringsbrevet 2004 innehöll målet att KBV skulle klara oljeutsläpp upp till ton. Fr.o.m har målet i regleringsbrevet ökat till att senast år 2012 klara ett utsläpp upp till ton.

14 14 Kustbevakningens flygövervakning har avgörande betydelse för förmågan att dygnet runt, året runt, längs hela kusten, kunna upptäcka ett utsläpp och leda en miljöräddningsoperation. Vid ett stort oljeutsläpp är fartygen beroende av ledning från spaningsflyg för att lokalisera de större ansamlingarna av olja, detta gäller i all synnerhet under dygnets mörka timmar. Om det ska vara möjligt att kunna bekämpa stora utsläpp krävs att fartyget arbeta dygnet runt årets alla dag, vilket i sin tur kräver minst två flygplan som växelvis av spanar och rapporterar till bekämpningsenheter. En operation av storleken ton utsläppt olja (men även mindre) får snabbt en spridning över stora ytor och kräver dygnet runt verksamhet under många veckor/månader. Kustbevakningen har därför tre flygplan för sjöövervakning, räddningstjänst och samhällsskydd. Under en stor och långvarig miljöräddningsoperation förbrukas mycket flygtid vilket ökar behovet av periodisk tillsyn. Tre flygplan ger normalt tillgång till två flygplan och garanterar i princip ett tillgängligt flygplan. Flygplanen är dessutom ofta den viktigaste resursen för Kustbevakningens uppdrag att leva upp till svenska åtaganden inom HELCOM och EU i övrigt, till exempel avseende fisket i Nordostatlanten. Vidare är flyget oftast den bästa resursen och en förutsättning för särskilda internationella uppdrag med basering utomlands inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Inom de regionala samarbetsavtalen, HELCOM, Bonn- och Köpenhamnsavtalet finns uppgjorda rutiner för hur assistans kan nyttjas mellan grannländer. Denna samverkan innebär betydande resursförstärkningar vid större händelser och även om målet på tons avser nationell kapacitet måste det långvariga samarbetet inom dessa avtal tas med i bedömningen av uthålligheten att hantera stora oljeutsläpp. Utöver detta kan förstärkningsresurser hämtas genom European Maritime Safety Agency, EMSA, i form av kontrakt med särskilda fartyg. Övningar i syfte att utveckla förmågan att ta upp olja, släcka fartygsbränder, nödläktra och nödbogsera har genomförts och oljeupptagning och fartygsbrandsläckning bedöms gå relativt snabbt. Förmågan till nödläktring finns men behöver övas i större omfattning under För att ytterligare förbättra förmågan beträffande att nödbogsera har allt mer kvalificerade övningar inom området genomförts under 2012 för att uppnå kraven på fullt operativ förmåga. Goda kontakter med rederinäringen har etablerats för att säkra tillgången på övningsobjekt. Vidare är en fortsatt utveckling av taktik och metodik avseende omfattande oljebekämpning och fartygsbrandsläckning inplanerad. Förmågan att dyka i kontaminerad miljö med hjälp av anpassat tungdyksystem förstärks successivt genom utbildning av tungdykare. En ny målsättning för Kustbevakningens dykeriorganisation är under framtagande för att uppdatera säkerhetsrutiner och ambitionsnivåer i verksamheten. Arbetet med att öka dykarnas tillgänglighet för alla typscenarior kommer att fortsätta. En uppgradering av det gamla ROV-systemet genom att utnyttja KBV001-fartygens undervattenspositioneringssystem har inletts. Vidare avser myndigheten att öka förmågan vid brandsläckning genom införande av ny brandsläckningsteknik under de kommande åren. Nya samverkansavtal med kommunala räddningstjänster för räddningsinsats till sjöss, RITS, håller på att tas fram och ska säkerställa att extra resurser finns att tillgå vid komplexa olyckor.

15 15 Tabell 1 Genomförda uppdrag med fartyg KBV 001-serien 2012 Datum Uppdrag Antal timmar/dygn Enhet Haverikommissionen dykeriuppdrag (Koster) 38 timmar KBV Haverikommissionen dykeriuppdrag (Koster) 30 timmar KBV SMHI provtagning 2,5 dygn KBV SMHI provtagning 2,5 dygn KBV SMHI provtagning 2,5 dygn KBV SMHI provtagning 2,5 dygn KBV SMHI provtagning 2,5 dygn KBV SMHI provtagning 2,5 dygn KBV SMHI provtagning 2,5 dygn KBV SMHI provtagning 1,25 dygn KBV SMHI provtagning 1,25 dygn KBV SMHI provtagning 1,25 dygn KBV SMHI provtagning 1,25 dygn KBV SMHI provtagning 1,25 dygn KBV SMHI provtagning 5 dygn KBV 002

16 16 Tabell 2 Patrulltimmar för fartygen i 001-serien Patrulltimmar KBV 001 KBV 002 KBV 003 Antal patrulltimmar Källa KIBS. Anmärkning: Fartygstimme/patrulltimme är den tid fartyget är bemannat och i tjänst. Omfattar både motorgångtid och liggetid. Åtgärder med anledning av HELCOM:s åtgärdsplan för Östersjön (BSAP) Kustbevakningen har lett och medverkat i möten inom HELCOM Response (olje- och kemikaliebekämpningskommittén) för genomförandet av denna del av HELCOM:s åtgärdsplan för Östersjön. Kustbevakningen har också fortsatt arbetet med att genomföra beslutet från 2010 om när en stat erbjuder skyddad plats för ett fartyg i nöd inom annan stats territorium. Vidare har Kustbevakningen deltagit i ett EU-finansierat projekt (BRISK) där en riskanalys för hela Östersjön tagits fram liksom i arbetet med subregionala samarbetsavtal för att ytterligare stärka bekämpningsförmågan vid olyckor. Utöver detta har Kustbevakningen fortsatt delta i det av Havs- och vattenmyndigheten ledda arbete med att uppfylla kraven för genomförandet av HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP). Genomförda miljöskyddsoperationer Under 2012 har Kustbevakningen genomfört 50 oljeskyddsoperationer och två kemskyddsoperationer. Det har under året inte förekommit någon större händelse med omfattande utsläpp liknande de stora utsläpp som inträffade under 2011 i Bohusläns skärgård och utanför Söderhamn. Tabell 3. Antal oljeskyddsoperationer perioden Tabell 4. Varav förebyggande operationer perioden Tabell 5. Antal kemikalieskyddsoperationer perioden

17 17

18 Sjöräddning Kustbevakningen ska ha beredskap för och på anmodan av räddningsledare delta i sjöräddningstjänst och annan räddningstjänst och därigenom bidra till ökad sjösäkerhet, att människoliv kan räddas, att personskador begränsas och att konsekvenserna för egendom och miljö minskas. Kustbevakningens fartygsflotta, där ett antal fartyg alltid finns till sjöss och har ständig beredskap för bland annat sjöräddning, är i delar utrustade enligt SOLAS-standard 2 för Search And Rescue, SAR-enheter. Kustbevakningens flygplan är också en viktig del av insatsförmågan och framförallt när det gäller eftersök, markering, fällning av flottar och som koordinering av helikopterinsatser, så kallad Air Co-Ordinator. Kustbevakningens närvaro med kombinationsfartygen i KBV 001- och KBV 031-serien i den svenska ekonomiska zonen är också viktiga bidrag till sjöräddningsberedskapen till sjöss. Enligt Sjöfartsverkets statistik har Kustbevakningen under 2012 blivit utlarmade och deltagit i 166 sjöräddningsinsatser med en eller flera enheter. Sjöräddning är den högst prioriterade verksamheten och bryter därför all annan pågående verksamhet. Besättningarna på fartygen genomgår tidigt Sjöfartsverkets grundkurs i sjöräddning (SAR-G). Befälhavarna genomgår också Sjöfartsverkets utbildning för OSC (On Scene Co-ordinator). Kustbevakningens fartyg och flygplan deltar också i de sjö- respektive flygräddningsövningar och andra samverkansforum som leds av Sjöfartsverket. 4.3 Övningar under 2012 Utöver de internationella övningar som redovisas nedan har det också genomförts ett flertal nationella övningar på regional/lokal nivå i egen regi inom miljöräddningstjänst. Vidare har Kustbevakningen deltagit i SAR-övningar anordnade av Sjöfartsverket. Balex Delta, Finland, inom ramen för HELCOM. Från Kustbevakningen deltog observatörer och ett fartyg. Övningen genomfördes utanför Helsingfors och omfattade oljebekämpning till sjöss, oljebekämpning i strandzonen och hantering av oljeskadat vilt. SAREX 2012, en stor internationell samverkansövning för sjöräddning och som 2012 genomfördes vid Bornholm med deltagande av fartyg och observatörer från Kustbevakningen och ett tiotal andra nationer. Bonnex 2012 inom Bonnavtalet vid Helgoland, Tyskland. Kustbevakningen deltog med fartyg och observatörer. Köpenhamnsövning inom Köpehamnsavtalet i Fredrikshamn, Danmark. Kustbevakningen deltog med fartyg och observatörer. TOWEX nödbogseringsövning i Tyskland. Kustbevakningen deltog med två fartyg ur 001-serien. RITS-övning: en större RITS-övning med påföljande seminarium har genomförts. Vid seminariet deltog även representanter från de nordiska länderna. 2 SOLAS = International Convention for the Safety of Life At Sea

19 19 Exempel på räddningsinsatser 2012 Natten den februari 2012 drabbades Fartyget Phantom, lastat med timmer, av kraftig slagsida söder om Ölands norra udde. Slagsidan orsakades troligen av en förskjutning i lasten. Besättningen på Phantom bedömde att situationen ombord var så allvarlig att de valde att lämna fartyget. De sex personer som fanns ombord evakuerades vid midnatt med helikopter. Kustbevakningen skickade flera enheter till området. Först på plats under natten var KBV 285 som också fick över en tross till haveristen och genom nödbogsering lyckades styra haveristen bort från den akuta risken för grundstötning. Vinden mojnade sedan under natten och vädersituationen blev bättre framåt morgonen. KBV 003, med särskild förmåga för nödbogsering, fanns då på plats vid haveristen och tog över nödbogseringen av haveristen. Miljöräddningsfartyget KBV 047 och dykare fanns då också på plats. Kustbevakningens räddningsledare kontaktade representanter för fartygsägaren för att utreda vilka möjligheter de hade att själv avhjälpa faran, till exempel genom att anlita bogserassistans. Det fanns vid tillfället cirka 35 kubikmeter diesel och mindre mängder smörjolja ombord på haveristen. Kustbevakningsflyget flög under dagen i området för att bevaka eventuella utsläpp. Under dagen kom prognoser om sämre väder i området norr om Öland och därmed ökade också risken för att fartyget Phantom skulle kantra och att olja därmed skulle komma ut i havet. Kustbevakningen nödbogserade därför haveristen till Oskarshamn. Fartygets rederi hade då under dagen inte lyckats engagera någon bärgare. Delar av däckslasten ombord på Phantom hade slitit sig, men merparten låg fortfarande kvar på däck. Att lossa den på platsen bedömdes som uteslutet. För att stabilisera Phantom under nödbogseringen var Kustbevakningens fartyg KBV 003 kopplade i fören, och KBV 285 i aktern, av haveristen.

20 20 Sent på kvällen fredag den 21 september 2012 fick ett vaktbolag indikation på att det brann vid AB Hansson och Möhrings lagerlokaler vid Oceanhamnen i Halmstad. En väktare skickades till platsen och kunde konstatera att det redan brann våldsamt i en av de stora lagerbyggnaderna. När räddningstjänsten anlände hade lågorna redan brutit igenom yttertaket och fått fäste i flera av de sammanbyggda lokalerna. Den första insatsstyrkan lyckades föra några gasflaskor i säkerhet men någon aktiv släckinsats var inte att tänka på. Hettan var enorm och det gick helt enkelt inte att komma tillräckligt nära de brinnande byggnaderna. Dessutom var man inledningsvis osäker på vilka produkter som förvarades i lokalerna och hur de skulle reagera då de upphettades. Av säkerhetsskäl drog sig räddningspersonalen tillbaka och lät branden brinna ut av sig själv. Många av produkterna kan utveckla giftiga gaser om de utsätts för hettan från en brand. Bland annat fanns i brandområdet flera tusen kilo natriumnitrit som vid upphettning utvecklar nitrösa gaser som är ytterst farliga att inandas. Där fanns också stora mängder konstgödsel som vi känner från sprängningsattentaten i Oklahoma och Oslo. Expertis på kemi och miljöfrågor tillkallades. Att bekämpa branden och kyla ner de brinnande kemikalierna kunde innebära allvarlig miljöpåverkan på vattnet i hamnbassängen och havet. Här gällde det att tänka efter så att man inte förvärrade skadan. Detta var räddningspersonalen väl medveten om. Lyckligtvis var vindriktningen sådan att det mesta av brandgaserna drev utåt havet och bort från bebyggelsen i Halmstad. Räddningsledningen beslöt därför att avvakta med släckningen och låta branden brinna ut av sig själv. I samråd med Kustbevakningen avlystes all sjötrafik i området. För att i viss mån begränsa spridningen av giftiga brandgaser förberedde man för att tvätta rökmolnen genom vattenbegjutning. För detta användes kraftiga storskalig släckutrustning, bland annat med hjälp av KBV 201, som från sjösidan använde sig av sina brandpumpar och sprutade vatten i rökplymen. En natt i september fick SOS Alarm ett larm från en motorbåt som tog in vatten, med en man ombord, utanför Hållö i norra Bohuslän. Från JRCC (Joint Rescue Co-ordination Center, samlokaliserade med Kustbevakningens ledningscentral i Göteborg) skickades ett allmänt anrop och Kustbevakningens fartyg KBV 032/430 tog emot anropet i Kungshamn och gick genast till platsen. Samtidigt begav sig SAR-helikopter (Search And Rescue) och Sjöräddningssällskapets båt från Smögen mot området. Efter en stund kontaktade den nödställde mannen återigen SOS Alarm och berättar att han är illa ute, motorbåten tar in mycket vatten och han har ingen flytväst. Det är kallt väder ute och endast 14 grader

21 21 i vattnet vid olyckstillfället. Några minuter senare bryts kontakten och motorbåten försvinner från radarn. Alla kringliggande enheter körde med högsta fart mot haveristens senast kända position. KBV 430 kom först till platsen och genomförde cirkelsök i området. Några minuter senare anlände Sjöräddningen och SAR-helikoptern. Ett gemensamt, intensivt sökarbete inleddes. Efter en stund hör Sjöräddningssällskapets enhet att någon ropar. Helikoptern avlägsnade sig en bit från området så att övriga enheter lättare kunde lokalisera ropen. KBV 430 hittade den skeppsbrutne, efter att han legat i det 14-gradiga vattnet i en timme. Den skeppsbrutne, som var iförd mörka kläder, saknade flytväst men höll sig flytande genom att hålla i en fender. Efter det att KBV 430 bärgat mannen vinschades han upp av SAR- helikoptern för vidare transport till Sahlgrenska sjukhuset för vård. Mannen kunde lämna sjukhuset dagen efter olyckan. En lyckad nattlig sjöräddning som fick ett gott slut. På kvällen den 10 oktober 2012 lämnade KBV 478, en snabbgående RIB-båt, med tre mans besättning kärnkraftverket Forsmark efter att ha bevakat vattenområdet utanför anläggningen. Tidigare under dagen hade aktivister från Greenpeace tagit sig in på området över stängslet. Denna gång kom aktivisterna från land, men i Kustbevakningens uppdrag ingick att säkra sjöområdet vid anläggningen. Efter uppdraget körde KBV 478 mot Räfsnäs och KBV 310, som patrullen utgår ifrån. Klockan 20:50 fick man dock ett larm från JRCC om en fritidsbåt i utsatt läge i närheten av Klungstens fyr, norr om Öregrund. Drygt en timme senare, klockan 21:55, fick Kustbevakningens besättning visuell kontakt med fritidsbåten. Det visade sig vara samma båt som besättningen talat med tidigare under dagen, före uppdraget vid Forsmark, som då uppmanades att söka en lämpligare färdväg eftersom väder- och vindförhållandena på platsen inte var de bästa. Området är redan i goda väderförhållanden svårnavigerat. KBV 478 kontaktade fritidsbåten som bekräftade att de inte längre visste sin position. Personerna ombord mådde efter omständigheterna ändå väl: Det blåste nu cirka 12 m/s nordlig vind, och upp till 16 m/s i byarna. Sjön var grov med vågtoppar på cirka tre meter. Det regnade och var mörkt. Kustbevakningen lotsade de nödställda mot en gästhamn i närheten. Under färden möter Rescue Olof Wallenius upp. Eftersom KBV 478 nu började få ont om bränsle, kom räddningsenheterna överens om att Kustbevakningen skulle lämna över fritidsbåten, för att själva kunna återvända söderut för vila och bunker. KBV 478 förtöjde vid KBV 310 klockan 23:20 efter en hektisk arbetsdag.

22 22 Sjöövervakning Mål 4 enligt regleringsbrevet: Kustbevakningen ska inom kontrollverksamheten, genom utveckling av arbetsmetoder, utveckla urvalet av kontrollobjekt. Kontrollverksamheten ska genomföras i närhet med berörda myndigheter. KBV ska redovisa hur myndighetens utveckling av arbetsmetoderna har förbättrat urvalet av kontrollobjekt. I redovisningen ska ingå en bedömning av hur vidtagna åtgärder bidrar till målen för brottsbekämpning, fiskerikontrollen och varukontrollen till sjöss. Vidare ska Kustbevakningen redovisa genomförd verksamhet avseende kontrollverksamheten genom att ange; antalet genomförda kontroller, särskilda åtgärder och antalet misstänkta brott som anmälts samt hur samverkan skett med berörda myndigheter. Måluppfyllelse: Kustbevakningen bedömer att målet är uppfyllt under Bedömningen grundar sig på att arbetet med riskanalyser har fortsatt att utvecklas inom kontrollverksamheten. I syfte att ytterligare förbättra styrningen inom kontroll- och tillsynsverksamheten har Kustbevakningen under 2012 tagit fram tillsynsplaner inom verksamhetsområdena miljö- och sjötrafikövervakning, sjösäkerhet samt en gemensam för naturvård, jakt, CITES och fornminnen. Detta arbetssätt har lett till något färre kontroller inom vissa områden men fler inom andra. Kustbevakningen gör bedömningen att regelefterlevnad inom sjösäkerhetstillsynen har blivit bättre både vad gäller lastsäkring och transport av farligt gods och det kan ses som att myndighetens arbete har en förebyggande effekt. Stora oljeutsläpp ute till havs har under 2012 fortsatt legat på en låg nivå både i antal och storlek på utsläppen. När det gäller antalet sjö- och rattfylleri ligger de på ungefär samma nivå som tidigare år trots en minskning i kontrollverksamheten, vilket också tyder på att den riskanalysbaserade inriktning för kontrollerna fungerar. Inom fiskerikontrollen har JDP-deltagandet varit fortsatt högt. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Kustbevakningen har ett fortsatt gott samarbete bland annat med den gemensamma tillsynsplanen för fiskerikontrollarbetet.

23 23 Under 2012 har Kustbevakningen bland annat: infört riskanalysbaserade tillsynsplaner inom kontrollverksamheten och delvis därför genomfört färre men mer riktade kontroller arbetat fram en ny strategi för gränskontroll under 2012 vidareutvecklat fiskerikontrollarbetet inom Taktisk Analys Grupp (TAG) inlett en översyn av tillsynen inom trafiksepareringsområden, i syfte att öka sjösäkerheten Tabell 6 Kontrollåtgärder Antal kontrollåtgärder inom respektive verksamhetsområde Miljöövervakning Fiskerikontroll; yrkes- och fritidsfiske Sjötrafikövervakning Sjöfyllerikontroll, inklusive drogsjöfylleri Övervakning rattfylleri Sjösäkerhetstillsyn Gränskontroll Tullkontroll Övrig sjöövervakning* TOTALT *Bland annat lagskyddade vrak och att dykning sker på tillåten plats. Kustbevakningens enheter till sjöss har normalt patrullorder som inriktar övervakning, kontroll och tillsyn inom flera verksamhetsgrenar samtidigt, till exempel miljö-, fiskeri- och sjötrafikövervakning. Parallellt har enheterna dessutom beredskap för räddningstjänst. Inom myndighetens planering och resultatuppföljning används därför begreppet synergitimmar vilket innebär att fler uppgifter/verksamheter sker samtidigt. Nedanstående diagram visar utfallet av synergitimmar inom sjöövervakningen under Tabell 7 Procentuell fördelning av patrulltimmar* inom sjöövervakningen Miljöövervakning Fiskerikontroll Sjötrafikövervakning och sjösäkerhetstillsyn Tullkontroll Gränskontroll Övrig sjöövervakning 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% *Patrulltimmar inkluderar såväl timmar för fartyg som bilar och skotrar etcetra.

24 24 Tabell 8 Jämförelse utfall av kontrollverksamheten Verksamhet Utfall % 2010 Utfall % 2011 Utfall % 2012 Miljöövervakning 22,6 34,2 25,7 Fiskerikontroll 9,0 7,7 9,8 Sjötrafikövervakning 24,7 24,9 25,9 Sjöfyllerikontroll, inklusive drogsjöfylleri 9,0 6,4 12,5 Övervakning rattfylleri 1,2 0,4 1,0 Sjösäkerhetstillsyn 13,1 11,8 9,0 Gränskontroll 1,5 1,5 0,9 Tullkontroll 3,0 3,1 3,7 Övrig sjöövervakning 31,0 24,3 14,4 Med utfall i tabellen ovan menas vid hur många procent av de genomförda kontrollerna Kustbevakningen har upptäckt brott mot regelverket. Analys av utfallet inom de olika verksamhetsområdena finns närmare beskrivet under respektive rubrik nedan. En generell slutsats är att kontroll- och tillsynsverksamheten syftar till att öka regelefterlevnaden bland de som kontrolleras och därmed förväntas också träffsäkerheten i utfallet att sjunka. Tabell 9 Patrulltimmar fördelade på verksamheter År/verksamhet Övervakning Räddning Uppdrag Övrig övervakning Jour Summa I syfte att ytterligare förbättra styrningen inom kontroll- och tillsynsverksamheten arbetade myndigheten under hösten 2011 och det första tertialet 2012 med att ta fram så kallade tillsynsplaner. Dessa riktas inledningsvis mot verksamhetsområdena miljö- och sjötrafikövervakning, sjösäkerhet samt en gemensam för naturvård, jakt, CITES/artskydd och fornminnen. Tillsynsplanerna med tillhörande uppföljningssystem blev operativt driftsatta under maj En nationell tillsynsplan för fiskerikontrollen har däremot funnits i flera år och arbetas fram gemensamt med Havs- och vattenmyndigheten. Tillsynsplanerna omfattar konkreta kvantitativa mål, grundade på riskanalyser, för det resultat som Kustbevakningens båda regioner och KBV-flyget ska nå under året. Utfallet från 2012 har gett ett tillräckligt underlag, trots vissa inkörningsproblem, för att arbeta vidare med de interna målen 2013 som blir det första hela året med flera tillsynsplaner. Från och med 2014 bedöms tillsynsplanerna ge ett fullgott underlag för fördjupade verksamhetsanalyser och på längre sikt indikera vilken effekt verksamheten har på regelefterlevnaden inom de olika verksamhetsområdena.

25 Miljöövervakning Mål 2 enligt regleringsbrevet: Kustbevakningens arbete med övervakning av miljön ska bidra till att de miljökvalitetsmål som har anknytning till myndighetensverksamhetsområde nås. Kustbevakningen ska därmed särskilt bidra till att utsläppen av olja och kemikalier från fartyg minskar jämfört med tidigare år. Vidare ska Kustbevakningens förebyggande arbete med övervakning av miljön bidra till att dumpningen till sjöss minskar jämfört med tidigare år. Kustbevakningen ska redovisa: vilka åtgärder som vidtagits och hur åtgärderna bidragit till att målet kan uppnås, det totala antalet anmälda och konstaterade utsläpp, hur många konstaterade utsläpp som har lett till lagföring respektive, beslut om vattenföroreningsavgift och, en bedömning av var de konstaterade utsläppen har skett och volymen utsläppt olja. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras. Måluppfyllelse: Kustbevakningen bedömer att målet är uppfyllt under Bedömningen grundar sig bland annat på att antalet konstaterade utsläpp minskat jämfört med tidigare år. De utsläpp som ändå skett har varit av sådan omfattning och att de inte bedöms ha inneburit någon större biologisk påverkan. Kustbevakningen har under året fortsatt genomfört intensiv övervakning av svenskt havsområde, där kustbevakningsflyget utgör en särskilt viktig resurs. Miljöövervakning och samverkan med EMSA Samverkan har under året skett med EMSA (European Maritime Safety Agency) samt med Danmark och Norge i två regionala utbildningar avseende Clean Sea Net II (en informationsplattform för förbättring av insatstider vid incidenter, olyckor och andra riskfyllda operationer). En tillsynsplan för miljöövervakning upprättades under 2012 i syfte att förbättra styrningen inom denna verksamhet. Tabell 10 Utsläpp och rättsliga åtgärder Rättsliga åtgärder Anmälda utsläpp Konstaterade utsläpp Antal domar/ strafförelägganden/företagsbot Antal inledda förundersökningar Miljöförorening från fartyg Utsläppen från sjötrafiken har under 2012 minskat något i förhållande till Detta följer de senaste årens trender, med undantag av 2011 då en viss ökning skedde. Den stora skillnaden mellan antalet anmälda utsläpp och konstaterade utsläpp beror på att utsläppen vid kontroll ofta visar sig bestå av andra ämnen än mineralolja, som till exempel alger, vegetabilisk olja eller andra ämnen samt att inget utsläpp har kunnat konstateras av Kustbevakningen på den plats en anmälare har rapporterat. Den största delen av de utsläpp som konstaterats har bedömts uppgå till maximalt 10 liter. Dessa utsläpp upptäcks oftast i kustnära områden. Konstaterade utsläpp som har lett till lagföring respektive beslut om vattenföroreningsavgift Vattenföroreningsavgift är en administrativ avgift som kan tas ut från redare eller ägare till ett fartyg som har släppt ut olja i strid med gällande bestämmelser. Det är en avgift som tas ut i enlighet med principen om strikt ansvar, det vill säga det ställs inte krav på att utsläppet ska ha skett uppsåtligen eller av oaktsamhet, utan det räcker att man har konstaterat att utsläppet kommer från ett visst fartyg.

Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare

Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare ORGANISATION 26 kustbevakningsstationer inklusive en flygkuststation Huvudkontor i Karlskrona Två regionala ledningar med ständigt bemannade ledningscentraler i:

Läs mer

Härmed överlämnas Kustbevakningens årsredovisning för budgetåret 2013.

Härmed överlämnas Kustbevakningens årsredovisning för budgetåret 2013. Kustbevakningens årsredovisning 2013 Härmed överlämnas Kustbevakningens årsredovisning för budgetåret 2013. Årsredovisningen har utarbetats i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och

Läs mer

Till regeringen dnr 2015-67:1. Härmed överlämnas Kustbevakningens årsredovisning för budgetåret 2014.

Till regeringen dnr 2015-67:1. Härmed överlämnas Kustbevakningens årsredovisning för budgetåret 2014. Kustbevakningens årsredovisning 2014 1 Till regeringen dnr 2015-67:1 Härmed överlämnas Kustbevakningens årsredovisning för budgetåret 2014. Årsredovisningen har utarbetats i enlighet med förordningen (2000:605)

Läs mer

KORT OM KUSTBEVAKNINGEN

KORT OM KUSTBEVAKNINGEN 2013 KORT OM KUSTBEVAKNINGEN Dygnet runt ÅRET OM KUSTSTATION FLYGKUSTSTATION GRÄNS FÖR EKONOMISK ZON TERRITORIALVATTENGRÄNS Luleå Längs hela Sveriges kust räddar, hjälper och övervakar Kustbevakningen

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN

Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN Juni 2012 Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN Kustbevakningen arbetar för en hållbar havsmiljö och ökad säkerhet till sjöss. Vi finns längs med hela Sveriges kust, där vi räddar, hjälper och övervakar dygnet

Läs mer

Verksamhet, bemanning och plattformar i balans

Verksamhet, bemanning och plattformar i balans Verksamhet, bemanning och plattformar i balans Uppdraget Generaldirektören uppdrog åt CRS, CKRN och CKRS 202-06-4 att tillsammans ta fram förslag till: kriterier för fastställande av verksamhets-/operationsområden,

Läs mer

KORT OM KUSTBEVAKNINGEN

KORT OM KUSTBEVAKNINGEN KORT OM KUSTBEVAKNINGEN Baseras på siffror ur Kustbevakningens årsredovisning för 2014 Dygnet runt ÅRET OM Längs hela Sveriges kust räddar, hjälper och övervakar Kustbevakningen dygnet runt, året om. Sjötrafiken

Läs mer

Administration Insatsledning Mobila resurser

Administration Insatsledning Mobila resurser Sjö- och Flygräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Samordning och ledning Sjö- och Flygräddningsorganisationen i Sjöfartsverket Beställare Sjöfart och Samhälle

Läs mer

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

Samarbetsplan för sjöräddning. Del III, IV, V och VI

Samarbetsplan för sjöräddning. Del III, IV, V och VI Samarbetsplan för sjöräddning Del III, IV, V och VI Innehållsförteckning Planer för samarbete mellan sjöräddningstjänsten och passagerarfartyg... 1 1. Inledning... 1 2. Beskrivning av samarbetsplan...

Läs mer

Samarbetsplan för sjöräddning. Del III, IV, V och VI

Samarbetsplan för sjöräddning. Del III, IV, V och VI Samarbetsplan för sjöräddning Del III, IV, V och VI Innehållsförteckning Planer för samarbete mellan sjöräddningstjänsten och passagerarfartyg... 1 1. Inledning... 1 2. Beskrivning av samarbetsplan...

Läs mer

Räddningstjänst i Sverige

Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Det moderna samhällets snabba teknikutveckling har lett till ett allt sårbarare samhälle och ökat kraven på skydd mot olyckor och skador på människor,

Läs mer

SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG

SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG - Sweden Rescue, lyssnar på kanal 16... Först en definition: Sjöräddningscentralen förkortas MRCC. Det betyder Maritime Rescue Co-ordination Centre. Sweden Rescue är

Läs mer

Sjöfartsverket. Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund. Noomi Eriksson, CSAR

Sjöfartsverket. Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund. Noomi Eriksson, CSAR Sjöfartsverket Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund Noomi Eriksson, CSAR Vi ska leverera hållbara sjövägar. LOTSNING FARLEDER SJÖGEOGRAFISK INFORMATION MÖJLIGGÖRA VINTERSJÖFART

Läs mer

BRAND OMBORD I DANSKA FISKEBÅTEN KIAN SJÖRÄDDNINGSINSATS NR 3666 2004-05-11

BRAND OMBORD I DANSKA FISKEBÅTEN KIAN SJÖRÄDDNINGSINSATS NR 3666 2004-05-11 BRAND OMBORD I DANSKA FISKEBÅTEN KIAN SJÖRÄDDNINGSINSATS NR 3666 2004-05-11 7 JUNI 2004 BRAND OMBORD I DANSKA FISKEBÅTEN KIAN SJÖRÄDDNINGSÄRENDE 3666 2004-05-11 SSRS RS FJÄLLBACKA/SCANPIX Av Christer Waldegren

Läs mer

UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI

UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI UTLARMNING AV RITS-STYRKA MASKINRUMSBRAND OMBORD I MALTAREGISTRERADE FARTYGET MELTEMI 1998-03-21 Sjötrafikavdelningen

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Inledning VP Verksamhetsplanen för Gästrike Räddningstjänst, bygger på övergripande strategier och mål som är framtagna av ledningsgruppen i syfte att uppnå vad som beskrivs i vårt

Läs mer

2015-08-11 RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012

2015-08-11 RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 1 (7) Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Norrköpings Hamn AB Ramshälls bergrumsanläggning, enligt 14 Lag (1999:381)

Läs mer

MSB oljeskadeskydd. Oljeskyddsplanering Mälaren Västerås den 31 maj 2012

MSB oljeskadeskydd. Oljeskyddsplanering Mälaren Västerås den 31 maj 2012 MSB oljeskadeskydd Oljeskyddsplanering Mälaren Västerås den 31 maj 2012 Ansvar vid en oljeolycka Kustbevakningen: Till havs, samt Vänern, Vättern o Mälaren Kommunal räddningstjänst Innanför strandlinjen,

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

4.4 SVERIGE 4.4.0 INNEHÅLL

4.4 SVERIGE 4.4.0 INNEHÅLL KAPITTEL 4 NASJONAL ORGANISASJON Antall sider: 12 Denne side er nr. 1 4.4 SVERIGE 4.4.0 INNEHÅLL 4.4 SVERIGE...1 4.4.0 INNEHÅLL...1 4.4.1 ORGANISATION...2 1. Generellt...2 2. Ansvar- och uppgiftsfördelning...2

Läs mer

2015-08-11 RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012

2015-08-11 RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 1 (10) Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende verksamheterna i Pampus oljehamn, enligt 14 Lag (1999:381) om åtgärder för

Läs mer

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund!

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund! 1980 På grund igen OJ, Oj, OJ... När marinen övar så går dom grundligt till väga. Bokstavligt talat, alltså. För gårdagens övningar hann knappt börja förrän patrullbåten P 154 Mode rände upp på grund.

Läs mer

Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789)

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd.

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Senaste ändring 2008-04-03 Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Anmälan - Schengen och Sjöfartsskydd Både Kodexen om Schengengränserna och reglerna

Läs mer

Citat ur några tidningsartiklar.

Citat ur några tidningsartiklar. Syftet Vi vill med denna konferens skapa en dialog för att vi tillsammans ska kunna förebygga samt hantera konsekvenserna vid en eventuell olycka eller sjukdomsutbrott. Citat ur några tidningsartiklar.

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2006 6:1 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Inledning 1 Syftet Detta reglemente syftar till att säkerställa att såväl den politiska som den professionella

Läs mer

VIGTIG INFORMATION FÖR BESÄTNINGER

VIGTIG INFORMATION FÖR BESÄTNINGER VIGTIG INFORMATION FÖR BESÄTNINGER Övningsdeltagare... Välkommen till årets övning BALTIC SAREX. Den här foldern innehåller viktig information till dig, som deltager i övningen, oavsett vilken befattning

Läs mer

2012-12-14 37-1175/12:2 103 33 Stockholm. Remissvar angående betänkandet Maritim samverkan (SOU 2012:48)

2012-12-14 37-1175/12:2 103 33 Stockholm. Remissvar angående betänkandet Maritim samverkan (SOU 2012:48) 1 (11) Avdelning Verksledningsstaben Handläggare Gem. beredning Gert Friberg sammanhållande Regeringskansliet Datum Dnr Försvarsdepartementet 2012-12-14 37-1175/12:2 103 33 Stockholm Ert datum Er referens

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Sjöpolisen en del av Operativa avdelningen Polismyndigheten i Stockholms län

Sjöpolisen en del av Operativa avdelningen Polismyndigheten i Stockholms län Sjöpolisen en del av Operativa avdelningen Polismyndigheten i Stockholms län Operativa avdelningen en del i helheten specialister i vardagen styrka när det behövs sjöpolisen i Nacka Strand Sjöpolisenheten

Läs mer

3.5. FLYGÖVERVAKNING SPANING

3.5. FLYGÖVERVAKNING SPANING KAPITTEL 3 OPERATIVT SAMARBEIDE Antall sider: 62 Denne side er nr. 42 3.5. FLYGÖVERVAKNING SPANING 3.5.1 Samordnad flygövervakning inom ramen för Köpenhamnsavtalet Allmänt Inom ramen för Köpenhamnsavtalet

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Sammanfattning. Ankom Stockholms läns landsting. töl2-lö«2_. l S Dnr...' Utredningens uppdrag

Sammanfattning. Ankom Stockholms läns landsting. töl2-lö«2_. l S Dnr...' Utredningens uppdrag Sammanfattning Ankom Stockholms läns landsting 2010-12- 2 2 l S Dnr...' töl2-lö«2_ 1 Utredningens uppdrag Helikopterutredningens uppdrag är att se över hur den offentliga sektorns användning av helikoptertjänster

Läs mer

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014 Dokumenttyp: Nämndsplan Datum: 2013-04-24 Tjänsteställe: Räddningsnämnden Handläggare: Per Hampus E-postadress: per.hampus@malung-salen.se Telefonnr: 0280-182 61 Mottagare: Kommunstyrelsen Diarienr: 2013.33

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum 2015-08-19. Diarienr Utgåva. övning och träning

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum 2015-08-19. Diarienr Utgåva. övning och träning samhällsskydd och beredskap 1 (6) Sammanfattning av EUprojektet ARCHOIL WP 3, övning och träning samhällsskydd och beredskap 2 (6) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av EU-projektet ARCHOIL WP3, övning

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Räddningsinsatser m.m. vid vindkraftverk på land och till havs

Räddningsinsatser m.m. vid vindkraftverk på land och till havs samhällsskydd och beredskap 1 (7) Räddningsinsatser m.m. vid vindkraftverk på land och till havs Inledning I takt med att antalet vindkraftverk på land och till havs ökar och då det dessutom planeras för

Läs mer

Information till allmänheten avseende Kimstad Gasturbin, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende Kimstad Gasturbin, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Kimstad Gasturbin, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Information från. Informationsbrev 12, den 17 juni 2015

Information från. Informationsbrev 12, den 17 juni 2015 Samrådsversion Gemensamt utvecklingsprogram för kust och skärgård i Östergötland och Småland 2030 Norrköpings kommun, Söderköpings kommun, Valdemarsviks kommun och Västerviks kommun tillsammans med Region

Läs mer

Oexploderat. Träffar du på ammunition, minor eller. Träffar du på ammunition, minor eller

Oexploderat. Träffar du på ammunition, minor eller. Träffar du på ammunition, minor eller Varning! Oexploderat Träffar du på ammunition, minor eller senapsgas, kontakta omedelbart JRCC på VHF kanal 16 eller ring SOS Alarm 112. Träffar du på ammunition, minor eller senapsgas, kontakta JRCC på

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg;

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg; Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg; beslutade den 27 maj 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 förordningen (2013:284) om bevakning ombord på svenskt

Läs mer

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Moderna och säkra sjövägar Service dygnet runt Framtidens sjöfart Marin ITS Tillämpningar för: e-navigation,

Läs mer

EnSaCo Sverige - 2011

EnSaCo Sverige - 2011 EnSaCo Sverige - 2011 Gränsöverskridande Samarbete i Miljö och Säkerhet för Strandnära Oljeskyddsberedskap EUROPEAN UNION EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND I N V E S T I N G I N Y O U R F U T U R E The

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. CSSF nr 112 PROTOKOLL. Deltagarförteckning sist. Tid 2014-12-16. Sjöfartsverket, Rosenvik, Stockholm

SJÖFARTSVERKET. CSSF nr 112 PROTOKOLL. Deltagarförteckning sist. Tid 2014-12-16. Sjöfartsverket, Rosenvik, Stockholm SJÖFARTSVERKET Handläggam. direkuelefon Lena Gunnarsson, 010-478 62 19 Deltagarförteckning sist CSSF nr 112 Tid 2014-12-16 Plats Sjöfartsverket, Rosenvik, Stockholm 1. Mötets öppnande Lars Widell hälsade

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

MARINen. För säkerhet och fred.

MARINen. För säkerhet och fred. MARINen För säkerhet och fred. havet Havet länkar samman människor och förser oss med mat och försörjning. För Sverige är import- och exporthandeln som går via sjöfart väldigt viktig. 90 procent av Sveriges

Läs mer

En del av våra SVK-fartyg. 2012-11-21 (JF) Försvarsutbildarna Krissem. Höllviken 1

En del av våra SVK-fartyg. 2012-11-21 (JF) Försvarsutbildarna Krissem. Höllviken 1 En del av våra SVK-fartyg 2012-11-21 (JF) Försvarsutbildarna Krissem. Höllviken 1 GENOMFÖRD VERKSAMHET Vid 2008 års ordförandekonferens genomfördes en utbildning för att få igång intresset och öka kunskaperna

Läs mer

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen Höganäs Management System Page 1(5) Syfte och omfattning Katastrofledningsgruppen sammankallas primärt vid olyckor som förorsakat eller riskerar att förorsaka förluster av stora värden, människoliv eller

Läs mer

Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet.

Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet. Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet. S jöräddningssällskapet är en ideell förening som är helt beroende av medlemsavgifter, gåvor och donationer. Vår uppgift är att

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål V 4.2, fastställd av direktionen 2011-12-08 Innehåll Inledning... 2 1. Uppdrag... 3 2. Ledningsfilosofi... 4 Värdegrund... 4 Ledningssystem i kvalitet...

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Insatsverksamheten Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: DanagårdLiTHO

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer

Händelser med farliga ämnen

Händelser med farliga ämnen Händelser med farliga ämnen 2 Nationens beredskap Den här filmen ger dig en inblick i hur nationens beredskap är uppbyggd för att hantera händelser med farliga ämnen. Filmen kan användas som information

Läs mer

REDOVISNING AV UPPDRAG OM ALTERNATIVA SJÖRÄDDNINGSMÅL OCH VILKA KOSTNADSKONSEKVENSER DESSA KOMMER ATT MEDFÖRA

REDOVISNING AV UPPDRAG OM ALTERNATIVA SJÖRÄDDNINGSMÅL OCH VILKA KOSTNADSKONSEKVENSER DESSA KOMMER ATT MEDFÖRA REDOVISNING AV UPPDRAG OM ALTERNATIVA SJÖRÄDDNINGSMÅL OCH VILKA KOSTNADSKONSEKVENSER DESSA KOMMER ATT MEDFÖRA 2007-04-25 REDOVISNING AV UPPDRAG OM ALTERNATIVA SJÖRÄDDNINGSMÅL OCH VILKA KOSTNADSKONSEKVENSER

Läs mer

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare. Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar

Läs mer

Rapport från Riksantikvarieämbetet. Kulturarvsskydd. Utbildningsplan i kulturmiljövård för kustbevakare

Rapport från Riksantikvarieämbetet. Kulturarvsskydd. Utbildningsplan i kulturmiljövård för kustbevakare Rapport från Riksantikvarieämbetet Kulturarvsskydd Utbildningsplan i kulturmiljövård för kustbevakare Kulturarvsskydd 2 2009 Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 STOCKHOLM www.raa.se riksant@raa.se Kulturarvsskydd

Läs mer

Seminarium Töm inte i sjön. Båtmässan Allt för sjön 2013-03-05

Seminarium Töm inte i sjön. Båtmässan Allt för sjön 2013-03-05 Seminarium Töm inte i sjön Båtmässan Allt för sjön 2013-03-05 Miljöarbetet går framåt Det har hänt saker på 50 år! Klicka på länken till Youtube eller sök på sjövett 1964 http://youtu.be/t03sajvfkv4 2013-02-25

Läs mer

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län Grov organiserad brottslighet Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län 1 2 Organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier Samarbete mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var

Läs mer

Förbundsöverenskommelse

Förbundsöverenskommelse Förbundsöverenskommelse 2012-12-17 Överenskommelse mellan medlemmarna och kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland KS-834/2012 Antaget av kommunfullmäktige i Norrköpings kommun 2012-12-17 210

Läs mer

Nackas första oljeskyddsplan

Nackas första oljeskyddsplan Nackas första oljeskyddsplan 1. Klar sommaren 2010, gällde bara Nacka. Vi hade Miljöatlasinfo, på samma nivå som de flesta andra kommuner Inga prioriteringar gjorda Samverkan med andra kommuner i oljeplanen

Läs mer

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER AVSEENDE. Gävle Hamn

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER AVSEENDE. Gävle Hamn Upprättad: Fastställd: Reviderad: 2009-11-08/SO 2008-00-00/xx 2008-00-00/xx Sida 1(9) KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER AVSEENDE Gävle Hamn Gävle Hamn AB Norrköpings Depå AB OK-Q8 AB AB Svenska Shell

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 9 SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 80 procent av allt Vårt samhälle är beroende av handel och vår handel är beroende av sjöfart. 9 av 10 varor som du använder dagligen kommer hit på fartyg från andra

Läs mer

Information till allmänheten avseende Lantmännen Agroetanol AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende Lantmännen Agroetanol AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Lantmännen Agroetanol AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Årsredovisning 2014, Drätselkontoret. Årsredovisning 2014, Drätselkontoret

Årsredovisning 2014, Drätselkontoret. Årsredovisning 2014, Drätselkontoret Årsredovisning 2014, Drätselkontoret 1 Köpings kommun 2 Årsredovisning 2014, Drätselkontoret Året som gått: Det påbörjade arbetet med beslutsstödsystem har fortsatt genom att utveckla och förenkla för

Läs mer

Krisplan. Uppdaterat 2015-08-19. Syfte

Krisplan. Uppdaterat 2015-08-19. Syfte Krisplan Uppdaterat 2015-08-19 Syfte I samband med terminsstart välkomnar SHV traditionellt de nya studenterna med välkomstaktiviteter och det är den period som kanske involverar allra flest studenter

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 8 2014-12-18 Fi2014/4482 (delvis) Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Om olyckan är framme. så hanteras Farliga ämnen i din närhet

Om olyckan är framme. så hanteras Farliga ämnen i din närhet Om olyckan är framme så hanteras Farliga ämnen i din närhet Företag som hanterar kemikalier spelar en viktig roll i svenskt näringsliv, men innebär också vissa risker. Du bor eller vistas i närheten av

Läs mer