Droger i arbetslivet Sjukvården i fokus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Droger i arbetslivet Sjukvården i fokus"

Transkript

1 SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 2/2012 Droger i arbetslivet Sjukvården i fokus Största enskilda dopningsbeslaget gjordes i Karlskrona Ny riskstrategi ökar kraven på drogprevention Metadonbehandlingen 50 år Svensk narkotikagrupp besökte Rumänien Vanligaste preparaten vid drograttfylleri

2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Svenska Narkotikapolisföreningens Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson (GH) REDAKTIONSKOMMITTÉ: Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör Christoffer Bohman (CB) Lennart Karlsson (LK) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP NarkR Box Göteborg Telefon: Webb: SVENSKA NARKOTIKAPOLIS- FÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan Göteborg Telefon: Fax: MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, Göteborg Tel: Ansökan via hemsidan Postgiro SNPF ADRESSÄNDRING: Via eller e-posta till MANUSSTOPP: 7 maj Utgivning v.24, Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till OMSLAGET: Droger i arbetslivet Sjukvården i fokus PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, Emmaboda Telefon ISSN INNEHÅLL Ledaren... 2 Info från styrelsen...3 Redaktörens spalt...3 Tema: Droger i arbetslivet Sjukvården i fokus... Missbrukande vårdpersonal en fara för patientsäkerheten...6 Sjuksköterska på beroendeklinik...7 Allvarligt drogmissbruk inom vården...10 Läkare misstänkt för narkotikabrott skrev ut sin egen narkotika...12 Doktor Knark receptförskrivare och missbrukare...14 Notiser...18 Dags att lagstifta om droger i arbetslivet...22 Karlshamn och Karlskrona en utmaning för Tullverkets gränsskydd...26 Största enskilda dopningsbeslaget gjordes i Karlskrona...31 Vanligaste preparaten vid drograttfylleri?...34 Lagens långa arm räckte inte ända fram...38 McNaughton 1843 skulle ha fällt Breivik Ny riskstrategi ökar kraven på drogprevention...46 Rättsrutan...50 Info från SKL Droganalysenheten...51 Notiser: Världen runt...54 Landet runt...55 Metadonbehandlingen 50 år...58 Jag rökte i Holland...61 Svensk narkotikagrupp besökte Rumänien...64 Förebyggande arbete och nätdroger på SNPF-utbildning i Skövde...69 Sundsvallspolis på praktiktjänst i Nicaragua...72 Boktips...76 Senaste nytt om klassningar av droger m.m...78 Stipendierutan...80 Sidan Sidan närmare visitation inomhus. Då får också Rogers labrador Gebby medverka. Denna morgon var dock lugn och varken smugglare eller onyktra förare kunde upptäckas. De gånger man gjort beslag av narkotika har det oftast gällt amfetamin och i mindre mängder. Men också ett par större amfetaminbeslag har gjorts på Polenfärjan i Karlskrona. I oktober förra året gjorde Lars Liljesson och hans grupp ett mycket stort beslag av anabola steroider, det största enskilda beslaget i Sverige någonsin. En lastbilsförare från Polen hade lite väl mycket alkohol i hytten och Lars beslöt att titta lite närmare i andra utrymmen på bilen. I ett utvändigt förvaringsfack på ena sidan hittades ett stort antal kartonger som innehöll ampuller och tabletter. (Läs mer om ärendet på sidan 31.) Gränsskyddsgrupperna rör sig över flera län I Blekinge finns fyra gränsskyddsgrupper som alla är stationerade i Karlshamn. De tillhör Kompetenscenter (KC) gränsskydd Malmö och deras arbete styrs också från Malmö. Förutom färjan från Klaipeda kommer en gång i veckan en godsfärja från St. Petersburg till Karlshamn. Till Karlskrona anlöper två gånger dagligen, morgon och kväll, bilfärjor från Gdynia i Polen. Eftersom Tullverkets enhet i Blekinge även ansvarar för Kronobergs och Kalmar län, kan gränsskyddsgrupperna ibland dirigeras till någon av flygplatserna i TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON Växjö, Kalmar eller Ronneby, för att utföra kontroller i samband med ankommande utrikes flyg. Ett par gånger i månaden gör gränsskyddet nattpass och då får gruppen åka till Lernacken eller Helsingborgs hamn för att biträda sina skånska kollegor. Till hamnarna i Karlshamn och Karlskrona anländer dagligen flera hundra långtradare och personbilar med bilfärjorna från Litauen och Polen, två länder som genom åren Kompetenscenter gränsskydd i Malmö också har förknippats med smuggling av amfetamin och andra droger. Tullverkets Tullverkets Kompetenscenter i Malmö omfattar således gränsskyddsgrupper arbetar målmedvetet med de resurser man har och lyckas emellanåt avslöja smugglingsförsök, även i större skala. Michael Nelander är KC-chef och basar över ca förutom Skåne även Blekinge och de två sydliga länen i Småland. 400 medarbetare. Han berättar att Öresundsbron är flitigt frekventerad av smugglare och kontrollstationen vid Lernacken tar därför mycket resurser. Här Sundsvallspolis på gör Tullverkets gränsskydd varje år en mer ingående n gråmulen tisdagsmorgon i februari besöker jag en gruppen också nykterhetskontroll av fordonsförarna. kontroll av cirka objekt. Under 2011 gjordes Eav Tullverkets gränsskyddsgrupper i Stillerydshamnen utanför Karlshamn. Klockan närmar sig nio och samma utrustning för kontroll av utandningsluften togs i beslag. Tullverket har sedan flera år samma befogenheter och här 1800 narkotikabeslag och totalt sju illegala vapen den dagliga bilfärjan från Klaipeda i Litauen är på väg som Polisen har. Gruppen brukar kontrollera praktiktjänst så många Skåne har också några stora i hamnar Nicaragua som flera gånger dagligen angörs av bilfärjor från Polen, Tyskland att lägga till vid kajen. Gruppchefen Lars Liljesson och bilförare man hinner med och idag får alla blåsa. hans kollegor Christine, Roger, Pär och David förbereder dagens kontroll av bilar, förare och passagerare. förare i veckan, men det var betydligt fler för några år 29 gränsskyddsgrupper, inklusive de fyra i Blekinge, Numera avslöjar gruppen minst en alkoholpåverkad och Danmark. Enligt förhandsinformationen medför färjan idag ett sedan. De frekventa kontrollerna har uppenbarligen TEXT OCH FOTO: NIKLAS SANDELL, arbetar KUT, inom POLISEN KC Malmö SUNDSVALL med att motverka smuggling 40-tal långtradare, ungefär lika många personbilar och haft effekt. och kontrollera nykterheten på de inresande bilförarna. Alla låntradare som dagligen kommer med färjan från några passagerare utan fordon. Dagens arbete fördelas så att Christine tar långtradarkontrollen, David och Roger, som också är Plötsligt hundfö- stod han där gränsskyddet vid grinden uppnår, och ville men han området är bekymrad är omgärdat över den av en stor mur med lärosalar, Michael Nelander är mycket nöjd med det resultat Klaipeda, ibland fler än etthundra, måste passera tullgränsen Måndagar är normalt sett mest hektiska och under och samtala med en tullinspektör innan färden kan gå vidare gårdagen hade färjan 106 lastbilar ombord. Några ska rare, tar personbilskontrollen medan Lars och komma Pär tar in. Hans tuffa blick höga vek snittåldern sig inte när på 52 han år. När verkstadslokaler Tullverket för och några aula samt matsal och en basketplan. Mellan av personalen, ungdomar kommer dagligen in i landet. lossa sin last i Sverige, medan andra har Norge eller emot ett tjugotal passagerare som reser in utan berättade fordon. varför han kommit år och sedan genom gjorde hans en attityd drastisk minskning Danmark som slutdestination. I personbilarna färdas De hämtas med buss vid färjan och får passera kunde genom man utläsa att han under försvann lång tid många varit tvungen av dem som i bussar då tillhörde centret de yngre vid halvåttatiden på morgonen. huvudsakligen hantverkare av olika slag. ett tullfilter i terminalbyggnaden. att sätta sig i respekt för att inom överleva. gränsskyddet Han var och kort det syns Förutom nu som deltagande ett glapp i undervisning i och sportaktiviteter Förutom sedvanlig tullkontroll gör gränsskydds- Fem-sex personbilar och en långtradare och tas ut tunn för till växten, klädd i t-shirt, ålderskurvan. säckiga jeans och så genomsyras dagarna av disciplin i form av regelbundna uppställningar och gemensamma marscher till forts s 30 stora gymnastikskor. På ryggen bar han en ryggsäck. Trots att han bara var 23 år så vittnade ögonen och och från lektioner och matuppehåll. 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN kroppsspråket om ett långtgående narkotikamissbruk. Respekt mot sina medmänniskor är något som de Pedro Rodriguez 27 (polisen i mitten på fotot) talar till ungdomarna. Denna morgon blev han tyvärr tvungen att meddela att en av ungdomarna, som uteblivit under några dagar, hittades död i hemmet. Dödsorsaken var intag av stora mängder av alkohol. Vi kan kalla honom Jorge och han är en i mängden ungdomar som först kommer till centret saknar men av alla de gängledare som sprider skräck i kvarteren, bygger upp här. Det är också stor variation på ungdomarna. Vissa har bestående skador från drogmissbruk Hur gick det för Jorge då? Jo, eftersom man Det jag fick med mig från Nicaraguas natio- som på spanska heter los barrios, runtom i Nicaraguas huvudstad Managua. Jorge hade kommit till oss för att och har svårt att hålla sig vakna en timme i lärosalen. måste söka sig till utbildningarna på centret och bli nella poliskår hem till Sverige är att de är en otroligt få hjälp med att bryta med sitt kriminella liv på gatan. Vissa andra verkar ha hamnat på helt rätt ställe och har antagen, dessutom vara fri från droger, så sattes Jorge stolt poliskår där man har kommit mycket långt inom Och han hade bestämt sig den här gången. funderingar och idéer om det mesta och håller långa i en bil tillsammans med en polis och en sociolog för vissa områden. Dessa områden är främst arbetet mot filosofiska utläggningar för sina kamrater. Under och transport till ett behandlingshem. Jag fick under den ungdomar och arbetet inom våld i nära relation. mellan lektionerna förs ett ovårdat språk som lärarna Den här historien utspelade sig i Managuas här resan på knappt en timme möjligheten att prata Förutom min tid på polisens ungdomscenter utanför hela tiden försöker stävja. Trots detta är stämningen utkant på Polisens Center för Utbildning och Utveckling med honom och han var mycket öppen mot mig. Jorge Managua så fick jag mycket insyn i arbetet mot just oftast god och det skrattas mycket. Vissa mindre bråk av Ungdomar (Centro de Formación y Desarrollo berättade att han fram till helt nyligen ledde ett mindre våld i nära relation. Jag gjorde flera besök runt om i uppstår dock ibland men detta är inget man gör någon Juvenil). Jag fanns där och fick följa Jorges första dag gäng i ett av Managuas kvarter. Jorge och hans gäng landet på polisstationer och på varje polisstation finns stor sak av man måste ju komma ihåg att merparten då han beslutat sig för att ta tag i sitt liv. Han hade ägnade sig dagligen åt personrån och våldsbrott för att också ett Comisaría, som arbetar mot våld i nära har slagits och missbrukat hela sina liv. Klockan 17 nämligen fått höra talas om centret genom snacket på dra in pengar. En del av pengarna finansierade gängets relation. På Comisaría finns poliser, socialarbetare bussas ungdomarna tillbaka till Managua till sina respektive hem för att återkomma nästa dag igen. gatan. Detta tack vare polisens uppsökande verksamhet runtom Managuas kvarter, där man aktivt vistas i kokain, som tillsammans med marijuana dominerar. där offret träffar de olika funktionerna i tur och ord- kokainmissbruk. Jorge hade under flera år missbrukat och psykologer. Man arbetar efter en speciell ruta gängområdena och tar kontakt och pratar med ungdomarna. Verksamheten sker inom en av den nationella Man kan ju undra hur en svensk polisman svenska kronor. Amfetamin är dyrare än i Sverige vil- kunna vittna mot sina förövare i en rättegång. Bra eller Ett gram kokain på gatan i Managua kostar ning för att till sist väl uppbackade och förberedda ska polisens specialiteter, avdelningen för ungdomsfrågor lyckas nästla sig in hos polisen i Nicaragua. Ja, det var ket innebär att det är ganska ovanligt. Likaså heroin, dåligt? Ja det verkar i alla fall fungera. (Dirección de asuntos juveniles). inte så svårt egentligen eftersom svensk och nicaraguansk polis har haft samarbete under många år på flera finns nästan inte alls. Detta drogförhållande kan säkert koll på frigivningar. Det vill säga att när det blir dags som är klart mycket dyrare i Managua än i Sverige, En sak till jag tyckte de gjorde bra var att de höll Centret är relativt nybyggt och ligger strax utanför Managua, i sydöstra hörnet närmare bestämt. Hela nivåer. Ett tidigare projekt, Nicaraguaprojektet, som förklaras av drogernas ursprung. för frigivning av en dömd misshandlare så åker polisen under flera år leddes av Mats Palmgren från Göteborg, Nicaragua är ett transitland för kokain från hem till kvinnan och säger att hennes man eller sambo har arbetat upp mycket bra kontakter inom landets polis och även inom andra myndigheter. Sen handlade det re transport norrut till USA. Kokainet transporte- han dyker upp. Därefter sker fortsatta kontakter vilket Sydamerika till Guatemala och Mexico för vida- är på väg ut från fängelset och att hon kan ringa om mycket om rätt tajmning i mitt fall. Via Kim Nilvall på ras i båtar utanför Stillahavskusten i väster och ger kvinnorna en ökad trygghet. RKP fick jag höra talas om projekten och samarbetena Atlantkusten i öster och i lastbilar genom landet eller med polisen i Nicaragua. Jag var vid det tillfället mycket intresserad av att utveckla mina nyvunna kunskaper med båt norrut. I vissa fall flygs också kokainlaster till någon av landets hamnstäder för vidare transport Om någon är intresserad av att åka till Nicaragua för att bättra på sin spanska och/eller lära känna kollegor i en annan världsdel så rekommenderar jag varmt i spanska och såg nu en chans i att samtidigt få ut lite i mindre flygplan över landet vilka polisen ibland mer av en resa även arbetsmässigt. Jag tog kontakt med ingriper mot då de landar för att tanka. Naturligtvis att ta kontakt med Mats Palmgren i Göteborg eller Mats som nappade på idén och med hjälp av General finns också en inhemsk marknad i Nicaragua med undertecknad. Mina intryck av de kollegor jag träffade Mercedes Ampie, som är chef för en av den nationella enskilda importörer. Jag snappade upp tre händelser därborta är att de har en väl utvecklad polishumor Nicaraguanska polisens specialiteter avdelningen för under mina två månader i landet. Vid dessa tillfällen likt vår egen och att människorna överlag är otroligt våld mot kvinnor och barn utformades ett program handlade det om partier i storleksordningen gästfria och varma. Alla bjöd in mig i sina hem och tog för mitt besök. Under två månader skulle jag få lära kilo kokain som beslagtogs i lastbilar vid olika platser. med mig på saker vilket gjorde att dessa två månader Dagligen efter ankomst i de gula skolbussarna och uppställning på gården så går ungdomarna en och en igenom en få privatundervisning i spanska och lära känna nya kokain i båt utanför norra ostkusten varpå några sköts känna den nationella polisen samtidigt som jag skulle Vid ett tillfälle försökte också sex colombianer fly med gick otroligt fort. Och maten... mmm den är suverän! visitation i huvudbyggnaden. människor och en ny kultur. ihjäl av polisen. Tack till SNPF som bidrog med ett litet resestipendium! Karlshamn och Karlskrona en utmaning för Tullverkets gränsskydd 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI LICENSNUMMER /12 Årgång 25 svenska narkotikapolisföreningen

3 Ledaren Debatten om drogtester i arbetslivet fortsätter Det initiativ SNPF tog i detta forum kring kravet att poliser bör drogtestas, fick inte helt oväntat stor uppmärksamhet i media. Att vi är rätt ute förstår vi på det sätt kravet har blivit bemött. I sakfrågan kan man inte tolka det på annat sätt än att det råder konsensus då ingen tyngre instans framfört argument som talar emot. Uttalanden har gjorts i media av representanter från Rikspolisstyrelsen, Arbetsgivarverket och Justitieutskottet. I radions P1 Morgon tog RPS och Polisförbundet helt förståeligt upp frågan om möjligheterna till slumpmässiga tester och en undran kring vad i omvärlden som föranlett SNPF till initiativet att drogtesta. Ett kort svar och exempel blir att England har implementerat regelverket och testandet sedan En jämförbar kategori poliser borde kunna vara Scotland Yard och Metropolitan Police testade 11 poliser från Scotland Yard positivt på kokain, heroin och cannabis, Metropolitan Police hade 10 fall, samtliga genom slumpmässigt urval. I det internationella nätverk SNPF ingår, delas uppfattningen och erfarenheten när vi både formellt och informellt talar med varandra att riskerna för polisers drogbruk både har ökat och kommer att öka. Nu återstår det att bereda frågan vidare för att så småningom implementera en ny drogpolicy för polisen. Polisen är inte det enda samhällssegmentet som behöver se över sin drogpolicy och införa drogtester. Det bör gälla alla verksamheter där liv och hälsa för tredje man står på spel. Vi lever i ett samhälle som har en väl utvecklad förmåga att hjälpa och rädda i allehanda utsatta situationer som människor frekvent hamnar i. Framgångsfaktorerna är bland annat yrkesskicklighet och avancerad teknik. Vi lägger mycket resurser på kvalitetskontrollen av utrustning, metoder och kompetens. När det ändå går fel finner man ofta den mänskliga faktorn som förklaring, vilket är högst mänskligt då vi alla oavsiktligt begår misstag. Det får dock inte vara så att det är andra faktorer, som narkotikamissbruk, som är orsaken till att någon inte klarar en livsviktig arbetsuppgift. Till sjukvården kommer människor som råkat illa ut genom sjukdom eller olyckshändelser med en rättmätig förhoppning om yrkesskickliga insatser för ett tillfrisknande. Det ställs stora krav på förmågan inom vården att i en stressig miljö kunna hantera sina resurser med högteknologiska instrument, bedöma symptom, ställa diagnoser, utföra kirurgiska ingrepp och identifiera de rätta doserna för medicinering. I tillägg till detta även ha förmågan till empati och medmänsklighet i kontakterna med patienten. Det nämnda kräver personal som är vid sunda vätskor med koncentrationsförmåga och alert beteende. Så är det naturligtvis i regel, men undantagen finns med dem som tjänstgör påverkade. Sjukvården är en speciell riskmiljö där narkotikaklassade preparat ständigt finns exponerade och utgör en lockelse för de bland personalen som av skilda skäl efterfrågar dem för eget bruk. Där det inte råder strikt kontroll av preparaten är det allför lätt att förse sig och komma in i ett missbruk som det kan ta tid att upptäcka. Vederbörande fortsätter med ansvarsfulla uppgifter och kollegorna förstår efter en längre tid hur illa det är ställt. Under den tid det pågått innan upptäckt kan mycket ha riskerats för patienterna och deras anhöriga. Personen kan under hög narkotikapåverkan ha utfört eller medverkat vid avancerade operationer, eller nattetid ensamt burit stort ansvar för en avdelning. Personen själv blir efter kontroll misstänkt för omfattande stölder av narkotiska preparat och det hela leder till avsked. Sjukvården har allt emellanåt den här typen av personalproblem. Men det är en trovärdighetsfråga och en säkerhetsfråga att sjukvården gör mer för att förhindra att patienter behandlas av någon som är narkotikapåverkad. Det är svårt att se annan lösning än att sjukvården ser över sin drogpolicy och inför drogtester. En annan aspekt av droger i arbetslivet är de konsekvenser som kan uppstå med epidemisk spridning på samma sätt som i skolmiljön. Är det en stark personlighet som hamnat i missbruk, vill vederbörande gärna ha med sig fler på vagnen. Det kan på en arbetsplats bli socialt accepterat att bruka narkotika och ett sådant förhållande nyttjas gärna av den som behöver finansiera de egna ovanorna med inkomster av försäljning till arbetskamraterna. Det heter gärna att det är tjänster man fixar för att man är hygglig. Vi har som poliser genom åren träffat på verkliga skräckexempel på diverse arbetsplatser i samhället där narkotika blivit en gemensam nämnare. Följderna blir katastrofala för både personal och arbetsgivare när det gäller säkerhetsriskerna. 2 svenska narkotikapolisföreningen

4 Info från styrelsen SNPF fyller 25 år I år firar Svenska Narkotikapolisföreningen 25-årsjubileum i samband med utbildningskonferensen i Göteborg, som är den 26:e i ordningen sedan starten i Hindås Årets konferens blev liksom förra årets fullbokad redan någon vecka innan anmälningstiden gick ut. Antalet deltagare är i år begränsat till drygt 650 och vi hälsar alla er välkomna till Göteborg. Vi öppnar registreringen den 4 maj på Gothia Hotel kl och invigningen börjar kl Kom i tid för att inte missa några aktiviteter. SNPF:s årsmöte hålls lördagen den 5 maj 2012 kl direkt efter dagens sista föreläsningar i Svenska Mässans lokaler. Bli Stödmedlem! Till dig som inte kan bli ordinarie medlem i SNPF (anställd inom rättsväsendet), men ändå vill få tidningen i brevlådan fem gånger per år, bli Stödmedlem! Besök och läs mer om stödmedlemskap. Du är mycket välkommen med din ansökan. Vi saknar fortfarande några e-postadresser till vårt medlemsregister Vi vänder oss till er som nyligen bytt mailadress eller kanske inte tidigare anmält er e-postadress till oss. Gör det via adressändring på hemsidan så underlättar det när vi behöver kontakta er. Finns det tillgång till varor i företaget som kan avyttras svart så är lavinen igång. Man får inkomster dels till sitt missbruk, men girigheten leder till en uppåtgående spiral där man fartblint vill var med och roffa år sig delar av verksamheten så att andra inte får större fördelar. När kaoset lagt sig blir facit uppsägningar, ett företag med förlorad kompetens och därtill ekonomiska skador. Globalt är narkotika en av våra mest angelägna miljöfrågor. I vår vardag är narkotika en högst påtaglig arbetsmiljöfråga. n Anders Stolpe Vice ordförande i SNPF Redaktörens spalt I sjukvårdens medicinskåp och lager förvaras gigantiska mängder narkotikaklassade och beroendeframkallande läkemedel. Preparaten levereras från apoteken som i sin tur lagrar stora mängder narkotika i sina butiker. Det är därför inte ologiskt att missbruk av beroendeframkallande läkemedel är mycket utbrett och ständigt ökar. Missbruket finns givetvis även bland personal som arbetar i vårdsektorn. Från vissa håll brukar man påstå att läckaget av narkotika från sjukvården och apoteken är en mindre del och att istället smuggling i huvudsak förser den illegala marknaden. Vad sägs då om läkaren i Stockholm som nyligen dömdes till flera års fängelse för att ha förskrivit ca narkotiska tabletter till missbrukare under drygt nio månader. Det verkliga antalet tabletter var troligen uppåt en kvarts miljon, vilket är mer än var polisen brukar ta i beslag under ett år i hela landet. Den läkaren är heller inte ensam om sitt tilltag. Läs mer om detta och missbruksproblemen inom sjukvårdssektorn i tidningen. SNPF beviljar varje år ett antal ansökningar om resebidrag från medlemmar som har en önskan om att besöka kollegor utomlands. Vi vill i gengäld bara ha en artikel om lärdomar och erfarenheter från resan för publicering i tidningen. I detta nummer kan ni läsa om narkotikagruppen i Lidköping som besökt den nordiske sambandsmannen i Bukarest. Ni hittar också en intressant skildring om hur en polis från Sundsvall deltog i arbetet på Polisens Center för Utveckling och Utbildning av Ungdomar i Managua i Nicaragua. gunnar hermansson svenska narkotikapolisföreningen

5 Droger i arbetslivet Missbrukande vårdpersonal - en fara för patientsäkerheten Vem vill söka hjälp för sina hälsoproblem hos en läkare som kanske är påverkad av alkohol eller narkotika? Problemet med drogmissbrukande vårdpersonal har vid flera tillfällen berörts i media under senare år. Socialstyrelsen (SoS) har också påtalat problemet, bland annat i rapporten Överförskrivning av narkotiska läkemedel 2011, då man ansåg att läkare som förskriver narkotika till sitt eget missbruk är riskindivider och ett hot mot patientsäkerheten. Man kan inte garantera att dessa läkare inte är påverkade i tjänsten och det bör övervägas om egenförskrivning av narkotiska läkemedel ska vara tillåten, enligt rapporten. Idag finns inga bestämmelser som förhindrar att läkare förskriver narkotika till sig själv, men det anses vara olämpligt och ska i svårare fall anmälas av apotekspersonal till Socialstyrelsen. Tillsynschefen på Socialstyrelsen, Per-Anders Sunesson, uppgav i en TT-intervju som publicerades i medierna i november 2011, att man nu upptäcker allt fler missbrukare bland vårdpersonalen. Närmar ett hundratal ärenden som hade samband med missbruk av alkohol och narkotika var under utredning, betydligt fler anmälningar än under tidigare år. Detta kunde, enligt Per-Anders Sunesson, höra ihop med den patientsäkerhetslag som började gälla den 1 januari Arbetsgivarna är numera skyldiga att anmäla alla fall av missbruk bland vårdpersonal, vilket har resulterat i en ökning av antalet ärenden hos Socialstyrelsen. Tidigare var det så att varken kollegor eller chefer reagerade och ingrep mot missbrukande läkare, enligt en artikel i Läkartidningen nr 43, En läkare i artikeln kallar det för tystnadens konspiration att läkare med missbruksproblem kan fortsätta att arbeta utan att någon reagerar öppet. I en annan av artiklarna i Läkartidningen uppskattas antalet alkohol- och narkotikamissbrukande läkare i landet till 1500, och att dessa individer utgör en påtaglig fara för patientsäkerheten. När en läkare förskriver narkotika till sig själv eller till annan person för sitt eget missbruk eller andras missbruk, är detta mycket sällan att betrakta som ett brott mot svensk lag och alltså inte ett fall för rättsväsendet. (Ett undantag redovisas på sidan 14.) Utredningar om läkares olämplighet görs istället Arbetsgivarna är numera skyldiga att anmäla alla fall av missbruk bland vårdpersonal av Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter i Malmö, Jönköping, Göteborg, Örebro, Stockholm och Umeå. SoS inspektörer har rollen av både polis och åklagare, men arbetet är omgärdat av en betydande byråkrati som polisen slipper. Utredningarna och besluten skickas till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) som fungerar som domstol. Även om läkare med missbruksproblem riskerar att förlora sin legitimation eller åläggas prövotid, ofta kombinerad med indragen förskrivningsrätt, är den risken väldigt liten i praktiken. Det finns många hinder på vägen från att en anmälan inkommer till Socialstyrelsen och till ett beslut i HSAN. Den sammanlagda utredningstiden är numera minst ett och ett halvt år och under tiden har den anmälde läkaren i regel möjlighet att tjänstgöra. Socialstyrelsens högsta ledning har vid flera tillfällen försäkrat att individtillsynen är ett prioriterat område, men resultaten visar något annat. De ärenden som redovisades till HSAN 2011 minskade till en tredjedel mot åren innan. De enda som vinner på detta är naturligtvis alla läkare och annan sjukvårdspersonal som missbrukar narkotiska läkemedel och andra droger utan påföljder. Handläggarna av tillsynsärenden är oftast högt medicinskt utbildade och många gör ett gediget och grannlaga arbete. Men utredningsprocessen är mycket tungrodd och i många fall ineffektiv. Stränga sekretessregler verkar hämmande på arbetet. När grundutredningen är klar ska den dessutom granskas av jurister i olika led, först på den egna enheten och därefter på SoS huvudkontor i Stockholm, innan ledningen fattar beslut och överlämnar till HSAN för ny utredning och slutligt beslut. Läkemedelsmissbruk är idag ett växande samhällsproblem, inte bara bland hälso- och sjukvårdens personal. Tillsynsenheterna är viktiga kuggar i kampen för ett drogfriare samhälle och de måste därför ges tillräckliga resurser att stävja det omfattande läckaget av narkotiska läkemedel till den illegala marknaden och motverka missbruk bland vårdpersonal. Byråkratin måste minska och samverkan med polisen göras till rutin. n Gunnar Hermansson 6 svenska narkotikapolisföreningen

6 Sjuksköterska på beroendeklinik: Jag har behandlat många drogberoende kollegor Droger i arbetslivet Läkemedelsberoende bland sjukvårdspersonal är ganska vanligt förekommande och enligt vad jag har hört skulle det kunna röra sig om ca 10 procent, säger Ingrid Olsson, sjuksköterska på beroendekliniken i Linköping. Hon kan inte verifiera uppgiften, men med sin drygt 40-åriga erfarenhet som sjuksköterska, varav 34 år inom vård och behandling av människor med beroende/missbruk, tror Ingrid Olsson att siffran 10 procent kan ligga nära sanningen. En av anledningarna till det utbredda beroendet/ missbruket inom vården kan vara att en sköterska har tillgång till medicinskåpet där narkotikaklassade och beroendeframkallande läkemedel förvaras. Denna tillgång har inte läkarna, men en läkare kan å andra sidan skriva ut preparat till sig själv. För vissa personer kan det då vara frestande att ta de möjligheter som ligger nära till hands för att självmedicinera i samband med en psykiskt jobbig period i livet eller vid smärta. Sömnmedel och lugnande medel används mycket inom vården och de har en stor missbrukspotential. Kodeinpreparat som Citodon, TreoComp m.fl. är ofta en inkörsport till missbruk av morfin och andra tyngre opiater. Kodeintabletter har inte förrän helt nyligen blivit klassade som narkotika och därför varit lättare att komma över. Ingrid Olsson har erfarenhet, eftersom hon under sina 18 år på beroendekliniken har behandlat ett flertal sjuksköterskor men även läkare som fastnat i ett beroende. Just nu genomgår 3-4 sjuksköterskor och någon läkare behandling på beroendekliniken. En av sjuksköterskorna till och med tjänstgjorde på beroendekliniken när hennes beroende avslöjades. Hon hade blivit beroende av Citodon och det gick ganska lång tid innan detta upptäcktes av hennes kollegor. Det är svårt att upptäcka missbruk hos personal inom vården, säger Ingrid Olsson. Det som kan avslöja är att minnet blir sämre och arbetet går långsammare. Men oftast upptäcks missbruket inte förrän det börjar försvinna tabletter. Ingrid Olsson nämner ytterligare några av de fall där hon haft kollegor som patienter under senare år. Det har varit sjuksköterskor från operationsavdelningen, akuten och intensiven på det närbelägna sjukhuset. En sjuksköterska på en vårdavdelning fick opiater förskrivna av fyra olika läkare. För några månader sedan blev en sköterska på sjukhuset häktad för stöld och narkotikabrott sedan hon stulit fentanyl i injektionsform, sammanlagt flera liter. Den knappt 30-åriga kvinnan hade börjat använda Citodon som medicin mot smärta. Hon märkte att hon mådde bra av kodeinet och fortsatte efter en tid att missbruka morfin och senare fentanyl, som är ett mycket potent opiatläkemedel. Den unga kvinnan, som Ingrid Olsson också är gravid, vårdas nu på ett behandlingshem i avvaktan på rättegång. Risken att utveckla ett läkemedelsberoende av lugnande och sömnmedel är relativt hög och drabbar upp till hälften av patienterna redan efter kort behandlingstid. Det är enligt Ingrid Olsson sjukvården som i stor utsträckning är orsak till att människor drabbas av ett läkemedelsberoende och det är läkarnas ansvar som förskriver läkemedlen att se till att förskrivningen begränsas till enbart kortare perioder. Hon har noterat att 95 procent av dem som kommer in för behandling av sitt beroende av bensodiazepiner fått läkemedlet i en krissituation och fortfarande efter 20 år får preparaten förskrivna av sin läkare. Ingrid Olsson menar att alltför många läkare inte informerar sina patienter om beroenderisken. I synnerhet äldre läkare fortsätter att förskriva utan att reflektera och i många fall tycks de inte vara medvetna om beroenderisken och det verkar inte heller som om de är särskilt intresserade av att lära sig mer om detta. För opiatpatienter kan det gå fort att bli beroende. Detta gäller också för dem som tar tramadolpreparat, vilket kan leda till ett missbruk som är mycket svårt att avgifta och komma ur. n Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen

7 Droger i arbetslivet Allvarligt drogmissbruk inom vården Några typfall från Socialstyrelsens utredningar På vårdinrättningar hanteras begärliga narkotiska preparat, vilket får ses som en av anledningarna till att missbruk förekommer och dessutom tycks öka bland vårdpersonal. Här nedan beskrivs några slumpmässigt utvalda fall som anmälts till Socialstyrelsen. Den 53-årige manlige kirurgen anmäldes till Socialstyrelsen av ett landsting eftersom han inte ansågs kunna utöva sitt yrke tillfredsställande. Anledningen var läkarens missbruk av alkohol och narkotika och att han vid tre tillfällen stulit Ketogan-ampuller (starkt morfinliknande opiatläkemedel) på sin arbetsplats. Stölderna var polisanmälda och han hade vid förhör erkänt tillgreppen. Enligt anmälaren hade läkaren inte uppträtt synbart drogpåverkad i tjänsten och inga patienter ansågs ha kommit till skada, trots att missbruket visade sig ha pågått i 17 år. Socialstyrelsen startade en sedvanlig utredning, begärde in och gick igenom journaler och andra relevanta handlingar och kallade även in läkaren för samtal. Hans missbruk inleddes i samband med behandling efter en trafikolycka. Han var då 36 år och missbruket har sedan dess skiftat i intensitet mellan stora mängder alkohol och/eller läkemedel till inga droger alls. När ett apotek för några år sedan reagerade på att läkaren skrev ut större mängder kodein och Ketogan till sig själv, ledde detta till en terapeutisk kontakt med psykiatrin. Även arbetsgivaren reagerade och läkaren kallades till ett samtal med sina chefer. Efter detta skrev inte kirurgen ut någon narkotika till sig själv under åtta år. Alkoholkonsumtionen ökade istället. Efter några år började han åter missbruka opiater. Han manipulerade sjuksköterskorna på olika sätt för att komma över Ketogan. Kirurgens överdrivna hjälpsamhet att hjälpa till vid injektioner gjorde dem fundersamma. Han har bytt ut etiketter på sprutor som varit avsedda för patienter, som då löpte risk att få koksalt istället för Ketogan. Läkaren gick så långt att han gjorde inbrott i ett medicinskåp med en peang för att komma åt Ketogan-ampuller. Själv ville han tona ner omfattningen och allvaret i sitt alkohol- och läkemedelsmissbruk, som tidvis hade varit desperat och gravt. Att per dag och på en gång inta 8-10 Citodon (kodein) och 15 Ketogan-tabletter ansågs av Socialstyrelsen som mycket anmärkningsvärt. Ärendet är ännu inte avgjort och läkaren har kvar sin legitimation. Han är avstängd från sin senaste anställning, men har möjlighet att söka ny tjänst via bemanningsföretag. 32-årig manlig sjuksköterska anmäldes av en kommun eftersom han varit drogpåverkad under arbetet på ett korttidsboende. Han blev också polisanmäld för stöld av tre ampuller Morfin och tre ampuller Midazolam (en bensodiazepin). Han togs in på beroendeklinik sedan urinprov visat på intag av morfin och bensodiazepin. Socialstyrelsen utredde saken och hade ett samtal med sjuksköterskan. Han hade tidigare vistats på olika vårdinrättningar för sitt missbruk som pågått i olika former sedan han var 15 år. Mannen hade prövat en rad olika sorters narkotika som marijuana och hasch, heroin, amfetamin, LSD, Propofol, Xanor och andra bensodiazepiner, Oxycontin, Fentanyl, Morfin, allt efter tillgång. Han hade rökt, injicerat och intagit drogerna som tabletter och ibland delat sprutor med andra missbrukare. Sjuksköterskan är sedan tidigare dömd för narkotikabrott, varusmuggling och anstiftan till mened. Han hade hållhakar på andra personer som han utpressade till att ge honom läkemedel och annan narkotika. Socialstyrelsen utreder en 30-årig kvinnlig sjuksköterska sedan hon anmälts av två vårdföretag för missbruk och misskötsel av arbetsuppgifter. Den unga kvinnan blev legitimerad sjuksköterska 2011 efter att ha arbetat som sjukvårdsbiträde och undersköterska några år. Hennes missbrukskarriär sträcker sig också många år bakåt i tiden och det verkar obegripligt att hon lyckats avancera till sjuksköterska med tanke på vad som kommit fram i SoS utredning. Den ena arbetsgivaren anmälde att sjuksköterskan uppträtt egendomligt och okoncentrerat. Hon missade att anteckna under rapportering, skrev på fel patient, somnade, kunde inte dela ut medicin och inte heller logga in på datorn. Hon iordningställde insulin till patienter som redan fått detta och vid samtal med arbetsgivaren hade hon alltid en massa bortförklaringar. Sjuksköterskan drogtestades och trots att tester påvisade narkotiska läkemedel i urinen, förnekade hon missbruk både nu och tidigare. En tidigare arbetsgivare kunde bekräfta att den kvinnliga sjuksköterskan missbrukat narkotikaklassade läkemedel och att hennes beteende i tjänsten gjorde 10 svenska narkotikapolisföreningen

8 Droger i arbetslivet att hon avstängdes. Trots flera drogtester som påvisade opiater och bensodiazepiner, förnekade kvinnan missbruk och hade alltid bortförklaringar. En annan anmälare uppgav att kvinnan uppträtt märkligt under ett semestervikariat. Hon sov över på sjukhuset för att kunna öppna mottagningen på morgonen, men hon sov fortfarande och var mycket svårväckt när ordinarie personal kom. I narkotikapärmen fanns anteckningar om uttag för påhittade patienter med fingerade personnummer. Andra patienter som varit på besök på mottagningen hade noterats för läkemedel som de inte blivit ordinerade. Den 30-åriga sjuksköterskan hade signerat alla de påhittade uttagen, vilket hon nekade till. Man konstaterade ett svinn av narkotiska läkemedel på mottagningen som omfattade 29 ampuller morfin, 27 zopiklontabletter, 20 Ketogantabletter, 5 Stesolid suppositorier, 3 ampuller Stesolid, 2 tabletter Oxascand och 5 fentanylplåster. Svinnet polisanmäldes som stöld. Fyra dagar senare drogtestades sjuksköterskan och var då positiv på opiater och bensodiazepiner i urinen. Hon förnekade stöld och hade som vanligt många förklaringar till sitt beteende. Socialstyrelsens utredning redovisar ett flerårigt missbruk av narkotikaklassade läkemedel som kvinnans arbetskamrater och arbetsgivare noterat. Läkemedlen hade hon oftast tagit på sina arbetsplatser, men också handlat på gatan och på nätet. Det har kommit fram att hon också rökt heroin och andra opiater under flera år och andra illegala droger som kokain, ecstasy och amfetamin finns i hennes missbrukskarriär, liksom ett alkoholmissbruk sedan minst åtta år. Hon drack mycket på fester och blev så oregerlig att värden vid ett tillfälle ringde polisen som tog kvinnan till en beroendeklinik. Då hade hon 2,61 promille alkohol i blodet. Läkaren remitterades till avgiftning på en beroendeklinik, som i journalen dokumenterade att narkosläkaren under ett och ett halvt år tagit tabletter Temgesic varje vardag och tabletter per dag på helgerna. Det var betydligt mer än han uppgett till Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) beslutade om tre års prövotid på Socialstyrelsens yrkande. Redan efter sju månader återkallades läkarens legitimation, sedan Socialstyrelsen uppdagat fortsatt missbruk. Läkaren överklagade men Länsrätten avslog. Läkaren ansökte ganska snart hos HSAN om att återfå sin legitimation, men Socialstyrelsen och Länsrätten avstyrkte. Efter ett och ett halvt år utan legitimation ansökte läkaren på nytt om att återfå sin behörighet. HSAN beviljade nu detta trots att Socialstyrelsen avstyrkte. Socialstyrelsen ansåg att fem års dokumenterad drogfrihet borde krävas, medan HSAN tyckte att det räckte med den tid som gått. Den 43-årige narkosläkaren skrev ut stora mängder Temgesic (ett narkotikaklassat opiatläkemedel) till en anhörig på annan ort. Ett apotek reagerade på att läkaren själv hämtade ut tabletterna och man kontaktade Socialstyrelsen. Nu gjordes kontroll av läkarens förskrivningar och det visade sig att han under 70 dagar skrivit ut 1400 Temgesic 0,4 mg till den anhöriga, vilket var fem gånger mer än ordinationen. Han förde inte heller journal över de förskrivningarna. Efter några krystade förklaringar om den komplicerade behandlingen av den anhöriga, berättade narkosläkaren för Socialstyrelsen att han själv använt alla tabletterna. Han hade sedan 6-7 år missbrukat opioider som Citodon, Panocod och Dexofen. Efter några år gick han över till Temgesic som innehåller buprenorfin, samma substans som i Subutex. Under ett och ett halvt år missbrukade han Temgesic utan att ha kontroll, tills han avslöjades. Läkaren ansåg att han kunnat sköta sitt arbete trots missbruket. Socialstyrelsen tog kontakt med 43-åringens verksamhetschef, som ansåg att läkaren hittills skött sin tjänstgöring och skulle därför få fortsätta arbeta. Temgesic är ett smärtstillande opioidläkemedel som innehåller 0,2 eller 0,4 mg av den verksamma substansen buprenorfin. Samma substans ingår i Subutex, men då är styrkan upp till 8 mg per tablett. 53-årig sjukhusläkare på akutklinik anmäldes av sin arbetsgivare till Socialstyrelsen. Orsaken var läkarens fleråriga missbruk av kodein och morfin och på senare tid fentanyl. Läkaren berättade för SoS inspektörer att han börjat missbruka kodein redan under läkarutbildningen och att han nu missbrukat opiater i år med två års uppehåll under en period. Han ansåg också att han mått bra av opiaterna. De senaste två åren har läkaren använt fentanylplåster som han klippt i bitar och missbrukat genom att tugga på bitarna. Plåstren har han kommit över efter att en gång ha skrivit ut till sig själv och vid 5-6 tillfällen till sin hustru. Han tog själv hand om och missbru- svenska narkotikapolisföreningen

9 Droger i arbetslivet kade hälften av hennes plåster, dvs plåster per uttag. Läkaren berättade att han också utnyttjade andra anhöriga och släktingar som bulvaner för att komma åt fentanylplåster. En svåger har vid 8-10 tillfällen hämtat ut plåster per gång. Svärdotterns far har vid 2-3 tillfällen fått 30 plåster förskrivna. Dotterns sambo fick vid ett par tillfällen recept på plåster. Alla dessa närstående lämnade de uthämtade fentanylplåstren till läkaren som använde dem själv i sitt missbruk. Hans missbruk eskalerade och det förekom svåra avtändningar som han själv behandlade med bensodiazepiner. Under en kort tid var läkaren inne på en beroendeklinik där han behandlades med Subutex. Han kände ingen effekt av Subutex och hoppade av behandlingen. Samma sak hände under ett försök med Metadonbehandling. Läkaren gick med på avgiftning och behandling för att familjen led av hans missbruk och att arbetsgivaren krävde det. Själv hade han egentligen ingen önskan om att leva ett drogfritt liv. Socialstyrelsens utredning resulterade i att HSAN beslutade om prövotid 3 år och indragen förskrivningsrätt för narkotikaklassade läkemedel. Genom läkarens förslagenhet att köpa tillbaka och missbruka de fentanylplåster som han skrivit ut till anhöriga och släktingar, kunde han enligt Socialstyrelsen misstänkas för att ha gjort sig skyldig till narkotikabrott och att åtal borde övervägas. En polisutredning inleddes men lades senare ner då brott inte ansågs kunna styrkas. n Gunnar Hermansson Läkare misstänkt för narkotikabrott skrev ut sin egen narkotika I juni 2011 fick tunnelbanepolisen i Stockholm åka till Centralstationen och möta upp ett tåg från Uppsala. Tågpersonal misstänkte att en av de resande hade tagit en överdos. När poliserna kom till platsen så möttes de av en tågvärd som berättade att det i en av vagnarna satt en man som inte gick att väcka. Mannen, som var i 35-årsåldern, sov och var helt frånvarande. Det rann saliv ur munnen. Poliserna klev ombord på tåget för att kontrollera mannen. Vid kontroll så visade det sig att mannen inte svarade på tilltal. Poliserna försökte att väcka mannen men han reagerade inte. De försökte också att stimulera vissa smärtpunkter i syfte att väcka mannen. Det hjälpte inte heller. Poliserna beslutade då att tillkalla ambulans. I väntan på ambulans vaknade dock mannen till liv. Mannen berättade omedelbart att han hade ätit en stor mängd Xanor-tabletter. Han kunde dock inte redogöra adekvat för omständigheterna kring sitt tablettintag varför han kom att bli misstänkt för narkotikabrott. Vid kontroll av mannens väska anträffade poliserna narkotika. I väskan fanns 490 Oxycontintabletter och 97 Xanor-tabletter. Där fanns också kanyler, bränd tesked och rem. Poliserna var nu övertygade om att de hade en vanlig missbrukare framför sig. Men nästa fynd skulle förändra en del. I väskan fanns också ett receptblock som var delvis ifyllt. Poliserna trodde först att blocket var stulet. Det visade sig dock att den man som poliserna hade framför sig var läkare. Han hade själv fyllt i recepten. Narkotikan som han hade med sig var dock märkt med en annan persons namn. Poliserna reagerade på alla oklarheter och bestämde sig för att gripa läkaren. Det tog några timmar för läkaren att kvickna till så pass att det gick att genomföra förhör med honom. När läkaren senare förhördes så förnekade han narkotikabrott. Han sa att han för tillfället inte praktiserade men att han hade förskrivningsrätt. Han menade att han därmed också hade rätten att skriva ut sin egen medicin. Ärendet redovisades till åklagaren som valde att inte väcka åtal. Anledningen till detta var att läkaren redan åtalats för och dömts för narkotikabrott. En och en halv månad tidigare hade han gripits med 0,8 gram heroin på en offentlig toalett. Heroininnehavet kunde inte förklaras bort med förskrivningsrätten. Läkaren dömdes då till skyddstillsyn. Socialstyrelsen utreder läkarens förskrivningsrätt. n Xanor innehåller alprazolam, den mest missbrukade bensosubstansen i Sverige. Lennart Karlsson 12 svenska narkotikapolisföreningen

10 Droger i arbetslivet Doktor Knark - receptförskrivare och missbrukare text och foto: lennart karlsson För första gången har en läkare i Sverige dömts för grovt narkotikabrott för att ha förskrivit narkotikaklassade läkemedel. Jag ska icke ge någon gift om man ber mig därom Citatet är en del av en 2400 år gammal skrift. Skriften tros vara författad av Hippokrates som anses vara läkekonstens fader. Skriften brukar kallas för Hippokrates ed eller läkareden. Redan de gamla grekerna förstod tydligen att det finns en fara i att självdestruktiva individer kommer till läkare och ber om gift. Tyvärr finns idag en hel del läkare som tycks ha glömt de gamla grekernas råd. I början på januari 2012 dömdes en läkare i Stockholms tingsrätt för grovt narkotikabrott. Påföljden blev 3 år och 8 månader. Det här är berättelsen om doktor Knark. Omfattande tablettförsäljning Redan 2009 börjar poliser på Plattangruppen irritera sig på en viss läkare. Anledningen är enkel. Läkarens namn dyker ständigt upp som förskrivande läkare av narkotikaklassade tabletter. Tabletter som säljs vidare i stor omfattning av de mest ökända narkotikasäljarna på Sergels Torg. Hos en av medhjälparna anträffades fentanylplåster som klippts isär för att användas som missbruksdoser. Poliserna arbetar frustrerat vidare i några år med förhoppningen att deras insatser på gatunivå ska minska trycket. Det finns dock inga tendenser att förskrivningen minskar, tvärtom tycks den bara öka. Upprepade anmälningar till Socialstyrelsen ger inte heller någon effekt. Efter sommaren 2011 tar tålamodet hos inblandade poliser slut. Doktor Knark måste bort! Spaning med hemliga tvångsmedel Poliserna kontaktar åklagaren Gunnar Fjaestad och för ett resonemang om läkaren skulle kunna anses som skäligen misstänkt för grovt narkotikabrott. Trots läkarens legala rätt att skriva ut narkotika är det enligt poliserna så uppenbart att förskrivningen inte handlar om behandling. Det finns starka skäl att tro att förskrivningen sker med uppsåt att tjäna pengar. Åklagare Fjaestad tittar på polisernas hittills samlade bevisning och gör bedömningen att det hela räcker för skälig misstanke. Tingsrätten beviljar spaningar med hemliga tvångsmedel. Spänningen är stor när telefonavlyssningen inleds. Alla inblandade inser naturligtvis att det normalt integritetskränkande tvångsmedlet avlyssning kan spetsas till ytterligare när man avlyssnar en läkare. Nästan omgående visar dock avlyssningen att läkaren inte har några förtroliga patientsamtal på telefon. Istället kan det rätt och slätt konstateras. Han säljer knark. Kvinnliga medhjälpare Vid fortsatta spaningar så framträder en tydlig bild. Läkaren säljer recept som hämtas ut av kända narkotikamissbrukare. Kön till läkarens bostad, från vilken han bedriver sin verksamhet, är lång. Till sin hjälp har läkaren två kvinnor. Båda är välkända missbrukare av bensodiazepiner. Vill man raljera så kan man påstå att de båda fungerar som läkarsekreterare. Läkaren och hans sekreterare ser till att receptblanketterna skrivs ut i en aldrig sinande ström. Spanarna följer mottagare av recept direkt från läkarens lägenhet. Recepten expedieras och tabletter hämtas ut. 14 svenska narkotikapolisföreningen

11 Droger i arbetslivet Beslag av ett stort antal tabletter och recept gjordes vid gripanden och husrannsakan hos de misstänkta. Tabletter hamnar sedan på Sergels Torg där de säljs utan urskiljning. Den kriminella cirkeln är sluten. Ofattbar omfattning När åklagare Fjaestad anser bevisningen tillräcklig grips doktor Knark. Den bild som nu framträder är att läkaren är en man som fulltständigt har tappat greppet. Lägenheten/kontoret framstår som en knarkarkvart. Det är uppenbart att läkaren själv är grav missbrukare av bensodiazepiner. Hans fysiska status är så pass dålig att det initialt finns en oro att avtändningen på bensodiazepiner ska hota hans liv. De eventuella journalanteckningar som en gång har funnits ligger utspridda bland sopor och klädhögar i lägenheten. Den utredning som nu följer visar en skrämmande bild. Under den period som åtalet avser har läkaren skrivit ut hela narkotikaklassade läkemedel OxyContin, 491 fentanylplåster och resten bensodiazepiner såsom Flunitrazepam, Xanor, Sobril, Iktorivil, och Imovan - med stöd av 1095 recept. Då ska man veta att detta är under en begränsad tidsperiod, 1 januari 18 oktober 2011, och att utredare och åklagare har valt att göra ett ordentligt säkerhetsavdrag. Mängden narkotika som doktor Knark har ställt ut till den illegala marknaden är enorm. Bäst beskrivs det av överläkaren Britt Wikander som vittnar i rättegången. Hon menar att den mängd narkotika som läkaren skrivit ut dagligen skulle räcka till ett helt sjukhus. Uppsåtligt brott? Den centrala frågan i utredningen och rättegången blir självklart om läkaren har haft uppsåt. Läkaren själv uppger att han har varit ett offer för omständigheterna. Han anger till sitt försvar att han närmast har blivit hotad och tvingad av missbrukarna att skriva ut recept. Bevis i spaningarna ger dock en annan bild. Läkaren har tydligt varit medveten om att de narkotikaklassade läkemedlen säljs vidare. Centrala bevis för uppsåtet blir främst överhörda och avlyssnade samtal. Där framgår att läkaren känner till att patienterna säljer tabletter vidare. Han använder även denna kunskap när han förhandlar med vissa missbrukare om deras betalning för recepten. En annan omständighet som styrker uppsåtet är att läkaren har hanterat recepten mycket vårdlöst. Han har lämnat ut recept in blanco. Recept som sedan fylls i av missbrukarna och expedieras. Läkarens försvar om att han känt sig hotad av missbrukarna underkänns av rätten. Uppsåtet avseende grovt narkotikabrott anses styrkt. Även medhjälparna döms för narkotikabrott, även om påföljden inte blir lika allvarlig som för läkaren. De döms för att ha skaffat fram kunder, förmedlat och fyllt i recept. En av medhjälparna har agerat förlängt kontor i perioder då trycket av missbrukare har varit för hårt vid läkarens lägenhet. Ett ärende av prejudicerande karaktär Läkaren döms för grovt narkotikabrott i tingsrätten. Utredningen och domen är till viss del unik i svensk rättshistoria. Tidigare har man i princip hållit slarvande och vårdslösa läkare utanför rättsystemet. I detta fall var är det dock så uppenbart att det handlar om rent kriminell verksamhet som döljs bakom en läkarlegitimation. Utredningen visar också att läkarnas förskrivningsrätt inte friskriver dem från ansvar jämlikt narkotikastrafflagen, när uppsåtet kan bevisas. Läkaren överklagade tingsrättens dom och förhandlingen i Svea hovrätt hölls vid denna tidnings pressläggning. Följderna av detta ärende kommer att bli tydliga. Fler läkare kommer att bli dömda för narkotikabrott. I skrivande stund sitter ännu en Stockholmsläkare häktad för grovt narkotikabrott. Utredningen och rättsliga prövning i det ärendet kommer att redovisas i senare nummer av SNPF-tidningen. n svenska narkotikapolisföreningen

12 Droger i arbetslivet Läkarlegitimationen indragen efter avslöjande i media En läkare i Norrbotten har fått legitimationen indragen sedan han trakasserat och pressat två kvinnliga patienter att i utbyte mot sexuella tjänster få narkotikaklassade läkemedel utskrivna. HSAN ansåg att läkaren på ett allvarligt sätt brustit i omdöme. Hans agerande får anses innebära att han visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket som läkare Beslutet bygger också på omfattande överförskrivningar till missbrukare, där mängderna varit så pass stora att de sålts vidare. Att det sen skett för att utverka en motprestation anser HSAN vara synnerligen anmärkningsvärt. Bakgrunden är att två journalister vid NorrbottensKuriren, Johanna Hövenmark och Peter Johansson i oktober 2011 avslöjade att en läkare i december 2009, då anställd vid en vårdcentral i Norrbottens Läns Landsting, via e-post och sms försökt pressa en kvinna och hennes väninna att sälja sexuella tjänster. Som betalning erbjöd läkaren narkotikaklassade läkemedel. Uppgifterna i Kuriren kom som en överraskning för Socialstyrelsen trots att myndigheten utrett läkaren i ett och ett halvt års tid. Läkaren har under pågående utredning arbetat för två olika bemanningsföretag samt vid en vårdcentral i Västerbotten. HSAN:s generaldirektör Aud Sjökvist medgav för Kuriren att det var tidningens granskning som lett fram till att läkaren miste sin legitimation. Hon ansåg också att Socialstyrelsens handläggningstid varit alldeles för lång. Under de två åren av utredning har läkaren kunnat tjänstgöra på flera olika ställen och har då varit en potentiell fara för patientsäkerheten. Åsa Dahlberg Överförskrivning dödliga överdoser livstidsstraff Två fall i USA indikerar hårda tag mot läkarnas langning. Chicagoläkaren Paul H Volkman, 64, dömdes till livstids fängelse fyra gånger om för att illegalt ha förskrivit och tillhandahållit opiatläkemedel och andra beroendeframkallande läkemedel, vilket orsakat fyra personers död genom överdoser. De förskrivna medlen avsåg miljontals preparat av bl.a. diazepam, alprazolam, hydrokodon, oxikodon och karisoprodol. Volkman hade praktik på fyra ställen i Ohio innan DEA:s utredning stoppade verksamheten. Kunder betalade kontant mellan 125 och 200 USD per besök. Klinikerna öppnade sitt eget dispensary, utskänkningsställe, sedan de lokala apoteken vägrat att expediera recept Volkman förskrev. Lisa Tseng, 42, läkare i Rowland Heights i Los Angeles, häktades nyligen och utreds nu av LA County District Attorney s Office för att hennes förskrivningar av narkotiska läkemedel orsakat tre dödliga överdoser. Doktor Tseng är anklagad för mord av andra graden och ytterligare några brott. De tre avlidna männen, som var mellan 21 och 29 år, fick mycket stora mängder läkemedelsdroger förskrivna av Lisa Tseng. Om hon döms för de brott hon anklagas för, kan straffet bli upp till 45 års fängelse eller livstid. Förutom mord är läkaren misstänkt för ett fall av förfalskning och tjugo fall av förskrivning utan laglig grund. Tre av förskrivningarna gällde de tre avlidna männen och de övriga avsåg patienter som överlevde överdoser eller förskrivningar till undercover-poliser. En talesman för DEA sade att missbruk av läkemedel har ökat till alarmerande nivåer och har en förödande effekt på familjer och på samhället. Dödliga överdoser av förskrivna droger har tagit epidemiska proportioner och är nu fler än dödsfallen i trafiken. Källa: Drug Enforcement Administration, DEA. Läkarstudenter och bruk av narkotika Var sjätte student på Läkarprogrammet i Uppsala har använt narkotika under sin studietid, enligt en enkät som SR Upplandsnytt gjorde hösten Hälften av de närmare 900 läkarstudenterna i Uppsala svarade på enkäten. De flesta som prövat narkotika är män och den vanligaste drogen är hasch eller marijuana. Kokain, amfetamin och oklassade nätdroger var inte helt ovanliga och även ecstasy, mefedron och heroin förekom. Fem procent av studenterna ansåg att cannabis bör legaliseras. GH 18 svenska narkotikapolisföreningen

13 Droger i arbetslivet Dags att lagstifta om drogtester i arbetslivet? Missbruk av narkotika, hälsofarliga varor, dopningsmedel m.m. har blivit ett allvarligt problem i många yrkesgrupper. Missbruk förekommer även i grupper som i sin professionella verksamhet hanterar narkotika eller möter narkotikamissbrukare, såsom sjuksköterskor eller kriminalpoliser. Ett sätt att på ett tidigare stadium fånga upp missbruk (icke-medicinskt bruk) är att genomföra drogtester. Sådana bygger på att droger eller drogrester (metaboliter) finns kvar i kroppen eller utsöndringsprodukter (urin, svett, saliv eller hår) under en viss tid (dagar veckor). Genom att ta ett prov kan man påvisa drogintag även om man inte kan se att personen är påverkad just vid provtagningstillfället. Vid svenska drogtester i olika arbetsverksamma grupper har man hittat positiva svar (visande förekomst av droger eller drogrester) i omkring 2 4 procent av fallen. Tunga skäl emot och för Hittills har argumenten mot lagreglerad drogtestning dominerat debatten. Här har man sagt att det i svensk arbetsmarknadstradition ligger att parterna själva skall reglera frågor som denna. Man har också sagt att det är ett kraftigt intrång i den personliga integriteten att bli påtvingad ett test. Vidare har det hävdats att frekvenserna av aktivt missbruk är så låga att det är ett ineffektivt sätt att spåra missbruk. Några försök (bl.a. 2002) har gjorts att lagstifta utan resultat. Under tiden har argumenten för lagreglerad drogtestning blivit starkare. Allt fler sektorer, bl.a. tung industri och värdetransporter, har avtalsreglerade tester. Därmed håller tanken på allmänna tester att vinna allt större acceptans. Men det finns viktiga grupper som står utanför allmänna testsystem. bl.a. vårdpersonal. På den svenska arbetsmarknaden finns sedan EU-inträdet allt fler aktörer som inte har svenska kollektivavtal. En stor svensk koncern lånar ibland in personal från ett dotterbolag i Nederländerna. Där är det tillåtet att röka cannabis, vilket en del medarbetare också gör under veckosluten hemma. När de kommer till Sverige under arbetsveckorna använder de det s.k. Christiania-försvaret, nämligen att man rökt på utomlands där det inte är straffbart. Med nuvarande regler är de svåra att stoppa.? Utökade drogtester motiveras ytterst av att missbruk är en viktig säkerhetsfråga. Missbruk kan vålla olyckor, stillestånd, konflikter, hot m.m. Det är därför angeläget att förebygga, upptäcka och hejda missbruk så tidigt som möjligt, t.ex. genom allmänna drogtester. Krav på testförfarandet Eftersom resultatet av ett drogtest kan få långtgående konsekvenser måste formerna för hanteringen och analysen av ett prov regleras noga. I lagen eller motsvarande förordning bör man införa bestämmelser om bl.a.: 1. Grunder för drogtester, t.ex. vid anställning, slumpmässigt, vid misstanke eller i samband med behandling. 2. Beslutsprocedurer, alltså vem som skall fatta beslutet om att genomföra ett test eller en serie tester. 3. Tekniska krav på testproceduren, alltså identitetskontroll, former för tagande och övervakning av provet, säkerställande av fortsatt hantering m.m. 4. Certifiering av laboratorier m.m., så att testproceduren har samma forensiska kvalitet som exempelvis kriminaltekniska eller rättskemiska analyser. 5. Åtgärder vid vägran. Eftersom testet genomförs inom ramen för en civilrättsligt reglerad anställning kan det inte bli fråga om fysiskt påtvingade tester som vid trafiknykterhetskontroller. I stället får man diskutera andra åtgärder, t.ex. att vägra anställning eller att säga upp den anställde. 6. Informationsplikt och sekretess. Uppdagande av narkotika- eller annat missbruk kan påverka bl.a. innehav av behörigheter som körkort men även tjänstbarheten i trafik. Många instanser kan vilja ha del av informationen. För att skapa enhetliga regler över hela arbetsmarknaden bör lagen vara indispositiv, d.v.s. den bör inte gå att förhandla bort. Frågan om drogtester i arbetslivet har varit föremål för diskussioner och modellprojekt i mer än ett kvartssekel. Med hänsyn till frågans vikt bör den snarast bli föremål för lagstiftning. n Jonas Hartelius 22 svenska narkotikapolisföreningen

14 Karlshamn och Karlskrona en utmaning för Tullverkets gränsskydd text och foto: gunnar hermansson Till hamnarna i Karlshamn och Karlskrona anländer dagligen flera hundra långtradare och personbilar med bilfärjorna från Litauen och Polen, två länder som genom åren också har förknippats med smuggling av amfetamin och andra droger. Tullverkets gränsskyddsgrupper arbetar målmedvetet med de resurser man har och lyckas emellanåt avslöja smugglingsförsök, även i större skala. En gråmulen tisdagsmorgon i februari besöker jag en av Tullverkets gränsskyddsgrupper i Stillerydshamnen utanför Karlshamn. Klockan närmar sig nio och den dagliga bilfärjan från Klaipeda i Litauen är på väg att lägga till vid kajen. Gruppchefen Lars Liljesson och hans kollegor Christine, Roger, Pär och David förbereder dagens kontroll av bilar, förare och passagerare. Enligt förhandsinformationen medför färjan idag ett 40-tal långtradare, ungefär lika många personbilar och några passagerare utan fordon. Måndagar är normalt sett mest hektiska och under gårdagen hade färjan 106 lastbilar ombord. Några ska lossa sin last i Sverige, medan andra har Norge eller Danmark som slutdestination. I personbilarna färdas huvudsakligen hantverkare av olika slag. Förutom sedvanlig tullkontroll gör gränsskyddsgruppen också nykterhetskontroll av fordonsförarna. Tullverket har sedan flera år samma befogenheter och samma utrustning för kontroll av utandningsluften som Polisen har. Gruppen brukar kontrollera så många bilförare man hinner med och idag får alla blåsa. Numera avslöjar gruppen minst en alkoholpåverkad förare i veckan, men det var betydligt fler för några år sedan. De frekventa kontrollerna har uppenbarligen haft effekt. Dagens arbete fördelas så att Christine tar långtradarkontrollen, David och Roger, som också är hundförare, tar personbilskontrollen medan Lars och Pär tar emot ett tjugotal passagerare som reser in utan fordon. De hämtas med buss vid färjan och får passera genom ett tullfilter i terminalbyggnaden. Fem-sex personbilar och en långtradare tas ut för 26 svenska narkotikapolisföreningen

15 närmare visitation inomhus. Då får också Rogers labrador Gebby medverka. Denna morgon var dock lugn och varken smugglare eller onyktra förare kunde upptäckas. De gånger man gjort beslag av narkotika har det oftast gällt amfetamin och i mindre mängder. Men också ett par större amfetaminbeslag har gjorts på Polenfärjan i Karlskrona. I oktober förra året gjorde Lars Liljesson och hans grupp ett mycket stort beslag av anabola steroider, det största enskilda beslaget i Sverige någonsin. En lastbilsförare från Polen hade lite väl mycket alkohol i hytten och Lars beslöt att titta lite närmare i andra utrymmen på bilen. I ett utvändigt förvaringsfack på ena sidan hittades ett stort antal kartonger som innehöll ampuller och tabletter. (Läs mer om ärendet på sidan 31.) Gränsskyddsgrupperna rör sig över flera län I Blekinge finns fyra gränsskyddsgrupper som alla är stationerade i Karlshamn. De tillhör Kompetenscenter (KC) gränsskydd Malmö och deras arbete styrs också från Malmö. Förutom färjan från Klaipeda kommer en gång i veckan en godsfärja från St. Petersburg till Karlshamn. Till Karlskrona anlöper två gånger dagligen, morgon och kväll, bilfärjor från Gdynia i Polen. Eftersom Tullverkets enhet i Blekinge även ansvarar för Kronobergs och Kalmar län, kan gränsskyddsgrupperna ibland dirigeras till någon av flygplatserna i Växjö, Kalmar eller Ronneby, för att utföra kontroller i samband med ankommande utrikes flyg. Ett par gånger i månaden gör gränsskyddet nattpass och då får gruppen åka till Lernacken eller Helsingborgs hamn för att biträda sina skånska kollegor. Kompetenscenter gränsskydd i Malmö Tullverkets Kompetenscenter i Malmö omfattar således förutom Skåne även Blekinge och de två sydliga länen i Småland. Michael Nelander är KC-chef och basar över ca 400 medarbetare. Han berättar att Öresundsbron är flitigt frekventerad av smugglare och kontrollstationen vid Lernacken tar därför mycket resurser. Här gör Tullverkets gränsskydd varje år en mer ingående kontroll av cirka objekt. Under 2011 gjordes här 1800 narkotikabeslag och totalt sju illegala vapen togs i beslag. Skåne har också några stora hamnar som flera gånger dagligen angörs av bilfärjor från Polen, Tyskland och Danmark. 29 gränsskyddsgrupper, inklusive de fyra i Blekinge, arbetar inom KC Malmö med att motverka smuggling och kontrollera nykterheten på de inresande bilförarna. Michael Nelander är mycket nöjd med det resultat gränsskyddet uppnår, men han är bekymrad över den höga snittåldern på 52 år. När Tullverket för några år sedan gjorde en drastisk minskning av personalen, försvann många av dem som då tillhörde de yngre inom gränsskyddet och det syns nu som ett glapp i ålderskurvan. Alla låntradare som dagligen kommer med färjan från Klaipeda, ibland fler än etthundra, måste passera tullgränsen och samtala med en tullinspektör innan färden kan gå vidare in i landet. + forts s 30 svenska narkotikapolisföreningen

16 Tullverket har långtgående befogenheter att kontrollera inflödet av varor till Sverige, men i ett avseende har utvecklingen försämrat förutsättningarna för tullens arbete. Idag får inkommande brev- och paketförsändelser endast kontrolleras på de utväxlingspostkontor där postförsändelserna först anländer till landet, dvs. Arlanda flygplats och Postterminalen Toftanäs i Malmö. Michael Nelander skulle gärna se en översyn av lagstiftningen som ger Tullverket samma möjligheter att även kontrollera den ökande mängden brev och paket som fraktas in i landet av olika små och stora kurirföretag. Tulltjänstemännen får idag inte göra kontroller av försändelser i företagens egna terminaler inne i landet, utan man är hänvisad till att göra kontrollen vid gränsen. Kameraövervakning vid gränsstationerna och bättre möjlighet till ID-kontroll av inresande är ytterligare ett par hjälpmedel som Michael Nelander har på önskelistan över åtgärder som skulle effektivisera Tullverkets arbete. Christine räcker över alkotestaren till en lastbilschaufför. Idag får alla blåsa och alla klarade testet. De som anländer i personbilar och minibussar från Litauen är oftast hantverkare på väg till Sverige, Norge eller Danmark. Ett par beslagtagna skåpbilar som använts vid spritsmuggling står uppställda i terminalen. Labradoren Gebby undersöker en personbil tillsammans med hundföraren Roger. 30 svenska narkotikapolisföreningen

17 Största enskilda dopningsbeslaget gjordes i Karlskrona Måndagen den 17 oktober 2011 kl anlände bilfärjan Stena Spirit från Gdynia i Polen till Verköhamnen i Karlskrona. Linjen trafikeras två gånger per dag och just denna morgon hade gruppchefen Lars Liljesson och hans gränsskyddsgrupp uppdraget att kontrollera de ankommande fordonen och passagerarna. Som vanligt en måndagsmorgon fanns mer än 100 långtradare ombord. En av dessa var en polskregistrerad kyl/frystrailer. När Lars Liljesson frågade föraren om han hade något att förtulla blev svaret nekande. Frakthandlingarna visade att lasten bestod av IKEAmöbler, huvudsakligen sängar, madrasser och fåtöljer, som skulle levereras till ett IKEA-varuhus i Oslo. Vid en titt i lastbilshytten konstaterade Lars Liljesson att där fanns några spritflaskor och en del öl, lite mer än vad som var brukligt. Han beslöt då att kontrollera de olåsta yttre förvaringsfacken på trailern. I det högra facket fanns några lastpallar och en svart plast som dolde tolv större paket inslagna i brunt papper. Då chauffören tillfrågades om vad detta var, ställde han sig ovetande och visade heller inget intresse för paketen. Ekipaget togs då ut för närmare kontroll. Rekordstort beslag av anabola steroider De tolv paketen visade sig innehålla en mycket stor mängd anabola steroider i form av tabletter och ca 8000 ampuller i storlekarna 1 ml och 10 ml. Där fanns också 500 ampuller tillväxthormon. Den beslagtagna mängden motsvarar drygt 1.6 miljoner enheter á 5 mg verksam substans, en rekordstor mängd som troligen inte tidigare förekommit i ett enskilt beslag. Den 48-årige polske chauffören var helt lugn och sade sig vara helt ovetande om hur den illegala lasten på drygt 100 kilo hamnat i hans fordon. Tullens utredare, tullinspektörerna Josefine Runesson och Margareta Persson, fann dock ingen rimlig förklaring till hur paketen skulle ha hamnat i trailerns förvaringsfack utan chaufförens kännedom. Han häktades misstänkt för grov smuggling och satt häktad fram till rättegången den 13 mars. Chauffören frigavs och åtalet ogillades Efter rättegången försattes den polske chauffören på fri fot. Tingsrätten ogillade åtalet eftersom det inte gått att styrka att chauffören varit delaktig i smugglingen. Åklagarens argument för chaufförens delaktighet var bl.a. att resrutten inte var planerad långt i förväg och inte var känd av utomstående. Detta talar emot att okända personer skulle ha kunnat lasta trailern med 109 kilo smuggelgods till ett värde av ca 2 miljoner kronor i användarledet och riskera att partiet inte gick att återta. Tingsrätten valde att hellre fria beroende på att indicierna inte var övertygande och att chauffören tidigare I kyltrailern sidofack förvarades smuggelgodset tolv paket som vägde sammanlagt 109 kilo och innehöll anabola steroider i form av ampuller och tabletter, samt tillväxthormon. var ostraffad, levde under normala förhållanden och uppträdde lugnt och förtroendeingivande i rätten. Kammaråklagare Eva Pihl från internationella åklagarkammaren i Malmö kommer troligen inte att överklaga tingsrättens beslut. n Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen

18 Vanligaste preparaten vid drograttfylleri? Sedan 1999 är det som bekant olagligt att framföra motorfordon om föraren har ett narkotikaklassat ämne i blodet. Avslöjade fall av drograttfylleri har nu blivit näst intill lika många som vanligt rattfylleri, trots att polisen måste ha en skälig misstanke om drogpåverkan för att få ta blodprov på den misstänkte föraren. Varningstriangeln på förpackningar med narkotikaklassade läkemedel togs bort Vid olyckor, vårdslös körning eller tips har man i regel tillräckligt starka skäl för att undersöka nykterheten även avseende andra droger än alkohol. Men för blodprovstagning i samband med en vanlig trafikkontroll vid vägkanten, krävs att polismannen först uppfattar tecken på drogpåverkan och bekräftar denna misstanke genom en ögonundersökning.. En utbredd uppfattning i Sverige är att amfetamin och cannabis är de droger som oftast förekommer vid drograttfylleri. En anledning till detta kan vara att när Rättsmedicinalverkets Rättskemiska avdelning (RMV) i Linköping analyserar blodprov där polisen misstänker drograttfylleri, avbryts analysarbetet när en narkotikaklassad substans är påvisad. Sedan 2005, samma år som varningstriangeln togs bort på förpackningar med narkotikaklassade läkemedel, har RMV och Polisen en överenskommelse att sökandet efter narkotikaklassade ämnen i proverna ska göras i en viss ordning; opiater (heroin), amfetamin, cannabis, kokain, metamfetamin, bensodiazepiner, buprenorfin, ecstasy. När en av dessa narkotikaklassade substanser har påvisats, undersöker man alltså inte om blodprovet kan innehålla fler substanser. Eftersom läkemedel kommer bland de sista i analysordningen, innebär det att de blir underrapporterade i statistiken Detta framgår av de analyser som RMV gjorde under 2010 av de blodprov som polisen skickat in. Man fann flest fall med amfetamin (43 %), THC (19 %), metamfetamin (17 %) och därefter bensodiazepiner i ordningen diazepam (5 %), alprazolam (2 %), klonazepam (2 %), nitrazepam (0,4 %) och flunitrazepam (0,3 %). Av opiatläkemedel påvisades morfin, kodein, tramadol, buprenorfin och metadon i fallande skala från 4 1 procent. Förutom dessa siffror, som finns att läsa i FASS ang. Trafik och läkemedel, har nästan inga liknande studier gjorts i Sverige sedan drograttfyllerilagen kom till. I FASS-texten hänvisas till utländska studier, bland annat i Skottland, som visat att förare som intagit bensodiazepiner och liknande medel löpte upp till fem gånger större risk att råka ut för olyckor. (Det bör påpekas att bensodiazepiner, dvs. sömnmedel och lugnande, ångestdämpande och muskelavslappnande medel, påverkar GABA-receptorn i hjärnan och verkar dämpande på centrala nervsystemet, på liknande sätt som alkohol.) I Norge har man forskat betydligt mer på läkemedel och andra droger i trafiken. I studien Frequent detection of Benzodiazepines in Drugged Drivers in Norway, Christoffersen/Mørland 2008, påvisades förekomsten av bensodiazepiner och andra narkotikaklassade ämnen i blod hos bilförare som den norska polisen gripit för drograttfylla. Studien omfattade åren , då mellan 4000 och 5000 prover undersöktes varje år. Oftast hittas två, tre eller fler droger i samma provmaterial. Under 2005 var de vanligaste påvisade drogerna bensodiazepiner (46,2 %), amfetamin (33,4 %), THC (30,3 %), morfin (6,8 %) och kodein (4,4 %). 34 svenska narkotikapolisföreningen

19 Vid misstanke om drogpåverkan får polisen vid trafikkontroller göra ögonundersökning på föraren för att eventuellt kunna gå vidare till blodprovstagning. Kokain och ecstasy förekom i mindre än 3 procent av fallen. Bensodiazepiner har varit den oftast påvisade droggruppen, ofta i kombination med andra droger, i samband med drograttfylleri i Norge under flera år och man har sett en ökning sedan år Förhöjda koncentrationer av bensodiazepiner i blod påvisades i ett stort antal fall i studien. Till exempel under 2004 uppmättes mängder som översteg en terapeutisk dos för flunitrazepam i 82,4 procent av fallen, för alprazolam i 67,7 procent och för nitrazepam i 46,2 procent av fallen. Tendensen var densamma över hela perioden, vilket indikerar att majoriteten av de bensodiazepinpositiva fallen inte representeras av patienter som följer läkarens ordination. I många fall är det snarare frågan om ett missbruk av läkemedel inköpta på den illegala marknaden. Studien visade också att i de fall koncentrationen motsvarade en ordinerad dos så var det hos förare över 50 år. Slutsatsen som forskarna drog av studieresultaten var att de som kör bil med bensodiazepiner i blodet inte representerar den patientgrupp i landet som får bensodiazepiner förskrivna av läkare. Den stora mängden benso-positiva prover visar på ett behov av att inkludera dessa substanser i alla analyser av blodprov från misstänkt drogpåverkade förare och för att kunna studera drogers inblandning i trafikolyckor och risktagningar i trafiken. En färsk norsk studie, Trends in amphetamine and benzodiazepine use among drivers arrested for drug impaired driving in Norway , S. T. Bogstrand et al, presenterades i slutet av Syftet med studien var att undersöka påverkan av amfetaminer och bensodiazepiner hos norska bilförare under åren , och jämföra resultaten med beslagsstatistiken av dessa droger under de aktuella åren. Blodprover från närmare bilförare ingick i studien. Forskarna fann att bensodiazepiner förekom i 40 procent av proverna år 2000 och ökade till 63 procent Det året var flunitrazepam (Rohypnol) en mycket vanlig drog på den illegala marknaden, vilket också syntes i all statistik. Efter 2002 har förekomsten av bensodiazepiner varierat mellan 52 och 57 procent bland alla kontrollerade förare. Det har påvisats stora variationer mellan olika benso-substanser, vilket motsvarar variationen i de beslag av bensodiazepiner som polisen gör. Flunitrazepam har minskat kraftigt, medan alprazolam, diazepam och i synnerhet klonazepam har ökat. Prover med mer än en bensodiazepin ökade kraftigt under perioden. Amfetaminer (amfetamin och metamfetamin) har förekommit i procent av proverna under tioårsperioden. En förskjutning har skett från övervägande amfetamin i början av perioden till metamfetamin i slutet. Två tredjedelar av alla förare som var positiva på amfetaminer var också positiva på en eller flera bensodiazepiner. Den typiske drogpåverkade bilföraren är en man, år. Han kombinerar ofta illegala droger, läkemedelsdroger och alkohol. Koncentrationen av läkemedelsdroger i blodet är oftast högre än vad som förväntas av ordinerade doser. En jämförelse mellan statistik över användare av förskrivna bensodiazepiner och benso-påverkade bilförare visade en skillnad i ålder mellan de två grupperna. Majoriteten av bilförare med bensodiazepiner i blodet var mellan 20 och 40 år gamla, medan majoriteten av norrmännen som fått bensodiazepiner förskrivna av läkare var över 50 år. Studien visade alltså att de droger som påvisades i blodprover från gripna bilförare matchade polisens beslag av narkotika. Man kunde också påvisa att amfetamin och bensodiazepiner är en vanlig kombination hos drogpåverkade bilförare. n Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen

20 Lagens långa arm räckte inte ända fram 44-årige P. S. dömdes i Stockholms tingsrätt i december 2011 till tio års fängelse och livstids utvisning. Han hade enligt tingsrätten gjort sig skyldig till grovt narkotikabrott 2002 och därefter lämnat landet. Efter gediget polisarbete kunde han gripas i USA nio år senare. 80 kilo amfetamin sommaren 2002 Hela ärendet startade sommaren 2002 då Citypolisens narkotikaspanare hade fått säkra uppgifter om att både narkotika och vapen förvarades i en lägenhet vid Fridhemsplan i Stockholm. Piketen hjälpte till med inbrytning den 27 juni. Vid husrannsakan fann man hasch, en pistol, falska passhandlingar och en magnetnyckel. Ganska snart kunde nyckeln spåras till Safe Minilager i Solna. I lagret förvarades tre kartonger som innehöll sammanlagt 68 kilo amfetamin förpackat i mindre foliepaket. Av texten på paketen framgick att de innehöll någon form av läkemedel. Lagerlokalen var hyrd två veckor tidigare av en 20-årig f.d. bosnier som bodde hemma hos sin mamma i Bandhagen. Vid husrannsakan där hittades ytterligare 12 kilo amfetamin. Omfattande kartläggning av telefontrafik Genom fingeravtryck kunde en 22-årig serbisk medborgare bindas till narkotikapartiet i lagret. 22-åringen I det obemannade lagerhotellet hittade polisen tre kartonger som innehöll 68 kilo fuktigt amfetaminpulver. Foto: Polisen Stockholm. hade befunnit sig i den lägenhet vid Fridhemsplan där magnetnyckeln hittades av City-poliserna. Teknikerna fann vidare handflateavtryck på tejp på en av kartongerna som innehöll narkotika. De avtrycken härrörde från den serbiske medborgaren P.S. som dömts flera gånger tidigare för brott i Sverige. Det visade sig att han nyligen hade lämnat landet. Citypolisens utredare Bertil Lundström gick igenom och analyserade telefontrafiken mellan de inblandade personerna. P.S. och den 20-årige bosniern hade haft telefonkontakt sedan april I juni var kontakten intensiv. P.S. hade fyra olika telefonnummer och fem telefoner. Han använde numren i tur och ordning vid sina kontakter med bl.a. 20-åringen. Den 10 juni 2002 åkte P.S. och en annan person i sambons bil till Hamburg. Han ringde efter någon dag från en telefonkiosk i Hamburg till 20-åringen. Denne åkte kort därefter med sin bil till Lund. P.S. återvände från Hamburg, vilket bekräftats bl.a. av att bilen blev fotograferad vid Lernacken. Enligt 20-åringen träffades han och P.S. i Lund och där hade de också kontakt med en irländsk långtradare. Vid förhör har 20-åringen senare berättat att P.S. instruerat honom att träffa en långtradarchaufför på en plats i Lund och där hämta några kartonger som skulle tas till Stockholm. 20-åringen fick med sig tre kartonger som innehöll 80 kilo amfetamin. Han tog dem till sin bostad, men P.S. uppmanade honom att istället skaffa ett lagerutrymme i Solna. Han hyrde då ett utrymme på Safe Minilager och placerade de tre kartongerna med narkotikan i tre flyttkartonger. Två veckor senare hittade polisen narkotikan. Den irländske långtradarchauffören identifierades, greps i sitt hemland och fördes till Sverige. I februari 2003 dömdes han för grov narkotikasmuggling till tio års fängelse. Enligt tingsrätten hade irländaren smugglat in narkotikan i sin lastbil på uppdrag av P.S. 20-åringen och 22-åringen fick också 10 års fängelse för grovt narkotikabrott. Hovrätten fastställde domarna och ökade på med livstids utvisning för chauffören och 22-åringen. P.S. förmodades uppehålla sig i USA P.S. hade kontakter i USA och det var dit han troligen tagit sin tillflykt. Han efterlystes i slutet av september 2002 och utredarna fortsatte sina försök att spåra honom. Under den första tiden bodde han troligen i Toronto i Kanada, där han försörjde sig som byggnadsarbetare. 38 svenska narkotikapolisföreningen

Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Påföljder av felaktigt förfarande-case presentation Kerstin Gudmundson, Inspektör IVO avdelning öst, Stockholm, Sweden Leg läkare AA BAKGRUND

Läs mer

Pelle Olsson Publicerat i Narkotikafrågan nr 3 2009

Pelle Olsson Publicerat i Narkotikafrågan nr 3 2009 1 Kontrollen av överförskrivande läkare: Tungrodd och parodisk Missbruk av läkemedel är idag det största drogproblemet efter alkohol. En stor del av tabletterna kommer via svenska apotek. Om man ska få

Läs mer

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER POLICY 1(5) ALKOHOL OCH ANDRA DROGER Användning av droger och arbete hör inte ihop. Eftersom vår arbetsplats ställer särskilt höga krav på säkerhet får inga anställda eller tillfälligt verksamma personer

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping

Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping SAD:s forskarmöte i Uppsala 21-22 november 2013 Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping Kerstin Käll MD, överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Hårprov i körkortsärenden

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------------------------------ Till: För kännedom sändlista: ------------------------------------------------------------------------------------------ Överklagan gäller den ofrivilliga avstängningen av Anton Ericsson ur Kalmars substitutionsbehandling.

Läs mer

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Om alkolås i Sverige och lite till Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Agenda Om alkolåsverksamheten i Sverige då och nu Bakgrund Regelverket Hur har det fallit ut

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 mars 2012 B 4468-11 KLAGANDE KP Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Förslag från kommunstyrelsens personalutskott Antaget av kommunfullmäktige den 24 februari 1997 Dnr KS2006/479 Kommunkansliet alko_97.doc Innehållsförteckning: ALKOHOL/DROGPOLICY...

Läs mer

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang.

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang. ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Varbergs Föreningsråd. Arbete och droger hör inte ihop Denna policy innebär ett klart avståndstagande från all form av ickemedicinsk användning av läkemedel samt missbruk av

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Mål Skolans mål är att vi skall arbeta för att bli en drogfri skola. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skolgång har grundläggande

Läs mer

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad l_ l KRISTIANSTADS Rotel 7 meddelad i Kristianstad JMålnrB396-12 ----------~~~~~=~---------- p ARTER (Antal tilltalade: l) Åklagare Extra åklagare Christer Almfeldt Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Riktlinjer för Alkohol & Droger

Riktlinjer för Alkohol & Droger Riktlinjer för Alkohol & Droger Omtanke är en viktig del i FORIAs företagskultur. Genom att förebygga, upptäcka och rehabilitera missbruk visar Du som chef omtanke om dina medarbetare. Tillsammans med

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Om du blir anmäld i din yrkesutövning TANDHYG Inledning För patient som behandlats inom hälso- sjukvård och tandvårdens område och som känner sig

Läs mer

Drogpolicy för Helixgymnasiet

Drogpolicy för Helixgymnasiet 1(6) Drogpolicy för Helixgymnasiet Bakgrund På Helixgymnasiet bryr vi oss om våra elever och deras framtid. Drogmissbruk i skolan och på fritiden är en av de faktorer som kan vara avgörande för individens

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ALKOHOL OCH DROGPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1 POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av ett alkohol-

Läs mer

1. Bakgrund SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET

1. Bakgrund SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET 1. Bakgrund Fram t.o.m. den 31 december 2010 hanterades anmälningar mot vårdpersonal från patienter och anhöriga av Hälso-

Läs mer

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se.

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se. STYRDOKUMENT 1(9) Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se Alkohol och drogpolicy Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Dokumentansvarig Policy Kommunstyrelsens

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb (071228 - v1.0) Som ett led i föreningens arbetsmiljöarbete är syftet med denna policy att vi skall ha en alkohol-och drogfri miljö i föreningen och att

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

Övrigt Yrkandet om särskild avgift enligt 20 kap 12 utlänningslagen (2005:716) ogillas.

Övrigt Yrkandet om särskild avgift enligt 20 kap 12 utlänningslagen (2005:716) ogillas. SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM meddelad i Huddinge Mål nr B 12756-12 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Extra åklagare Mikael Ström Åklagarmyndigheten Söderorts åklagarkammare i Stockholm Tilltalad Radjabali

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen PRSONALHANDBOK FAGRSTA KOMMUN 005-11-07 1(6) ALKOHOL- DROGPOLICY, FAGRSTA KOMMUN MÅL Målet för Fagersta kommun som arbetsgivare är att ha en alkohol- och drogfri arbetsplats samt en god psykosocial miljö

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m.

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m. Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-03-08 ÅM 2012/1639 Byråchefen Hedvig Trost Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Torsdag 1 april 2010. Räddade livet på kniv-skuren kvinna

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Torsdag 1 april 2010. Räddade livet på kniv-skuren kvinna LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 11 Torsdag 1 april 2010 NORRBOTTEN Räddade livet på kniv-skuren kvinna En 29-årig kvinna knivskars i helgen. Kvinnan var på dans-restaurangen Olivers Inn i Luleå. Hon hittades på golvet

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105.

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. 1. Bakgrund och definitioner Högskolan i Halmstad anser

Läs mer

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Lex Maria och den nya lagstiftningen Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Varför en ny lag? 100 000 patienter skadas varje år i vården Nuvarande regelverk inte tillräckligt Åtgärder riktade

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda.

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda. Sid 1/5! 1 av! 5 DROGPOLICY En Blanketten god arbetsmiljö skickas till ALFEMA är en självklarhet Care, Fjärdhundragatan i arbetslivet. 14, Anställda. som använder och är påverkade av droger på arbetsplatsen

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri 2 Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-01-26, 12 Dnr: KS 2014/619 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juli 2012 B 1158-12 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DBO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BJ Ombud och

Läs mer

Blandade övningsuppgifter i Författningar

Blandade övningsuppgifter i Författningar Blandade övningsuppgifter i Författningar Besvara följande frågor med hjälp av kursmaterialet. 1. Vad ingår i begreppet författningar? Förklara kort hur den inbördes hierarkin ser ut. 2. Vad betyder följande

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

B./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om rattfylleri m.m.

B./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om rattfylleri m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2008-12-19 Ö 4667-08 Rotel 03 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM B./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Framtagen i samverkan mellan Ekerö kommun, Polismyndigheten och Landstinget, HT 2012. 1 Innehållsförteckning 1. Varför en Policy och

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

För Öckerö seglande gymnasieskola

För Öckerö seglande gymnasieskola Alkohol- och Drogpolicy För Öckerö seglande gymnasieskola 1 Skolans alkohol- och drogpolicy Vi vill inom Öckerö gymnasieskola erbjuda våra elever bästa möjliga undervisning, ge alla en möjlighet att nå

Läs mer

1.2 Det är förbjudet att fotografera, filma eller göra ljudinspelningar på skolans område utan att alla inblandade gett sitt tillstånd.

1.2 Det är förbjudet att fotografera, filma eller göra ljudinspelningar på skolans område utan att alla inblandade gett sitt tillstånd. Ordningsregler Under skoltid får endast Önnerödsskolans elever, personal och eventuella gäster vara på skolan. Gästerna ska innan besöket meddela skolans expedition när och varför de kommer. Dessa ordningsregler

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Vanor och konsekvenser - en nationell undersökning om tobak, alkohol, läkemedel och andra preparat

Vanor och konsekvenser - en nationell undersökning om tobak, alkohol, läkemedel och andra preparat Vanor och konsekvenser - en nationell undersökning om tobak, alkohol, läkemedel och andra preparat Vill du svara på webben istället: www.skop.se/hsus/stad/stad.htm Inloggningskod: 1 Använd gärna kulspetspenna

Läs mer

Åtal av läkare för handlingar i tjänsten - en sammanfattning av SYLF:s politik

Åtal av läkare för handlingar i tjänsten - en sammanfattning av SYLF:s politik Åtal av läkare för handlingar i tjänsten - en sammanfattning av SYLF:s politik Mars 2009 fastställd i mars 2009 reviderad 29 januari 2013 Bakgrund De senaste åren har vi sett flera fall där sjukvårdspersonal

Läs mer

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Sida 1/8 Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Handlingsplanen för en drogfri arbetsplats kompletterar policyn för en drogfri arbetsplats och omfattar regler, ansvarsfördelning, organisation och rutiner

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med

Läs mer

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Sävsjö 091230 Innehållsförteckning 1.1 Aleholmsskolans mål och syfte med alkohol- och drogpolicy. Sid 1 1.2 Vad är en drog och vad säger lagen? Sid 1. 1:3 Misstanke

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Enhet 15 DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Mål nr 1107-15 1 KLAGANDE ------------- MOTPART Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Socialstyrelsens beslut

Läs mer

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av missbruk hos en medarbetare skapar problem även på arbetsplatsen. Arbetsprestation, säkerhet

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Skanska Sveriges Alkohol- och drogpolicy

Skanska Sveriges Alkohol- och drogpolicy Mer information: Susan Westberg Direktör AB Solna, Sverige susan.westberg@skanska.se s Gäller för alla Skanskas arbetsplatser inom affärsområde Sverige. Att förebygga missbruk av alkohol och droger* angår

Läs mer

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Du garanteras följande rättigheter enligt brittisk och walesisk lag och i enlighet med EUdirektivet 2012/13/EU

Läs mer

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om du är inskriven

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer