TED FIREPOWER. Prenumeration: 200 kr/helår

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TED FIREPOWER. Prenumeration: 200 kr/helår"

Transkript

1 Nr oktober Försvar i stöpsleven

2 TED FIREPOWER SAAB continuously develops and improves systems and their capabilities to give soldiers power to respond in any conflict scenario of today and in the future. allmänna försvarsföreningens tidskrift. Debatt om säkerhetspolitik och totalförsvar. Utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare: Nini Engstrand Redaktör: Tommy Jeppsson Redaktion och expedition: allmänna försvarsföreningen, se nedan. Redaktören personligen: Aspvägen 23, Bergshamra Tfn: e-post: Redaktionskommitté: Redaktör Olof Santesson, ordförande Generalsekr. Nils Eklund, aff Överstelöjtnant Carsten Persson, FHS Förste forskare Niklas Granholm, FOI Handläggare Henrik Olinder, KBM Generalsekr. Heléne Rådemar, Lottorna Prenumeration: 200 kr/helår Lösnummer: (beställs hos expeditionen) Annonser: Redaktionen Annonspriser: Helsida: kr Halvsida: kr Kvartsida: kr Åttondelssida: kr Fyrfärg: Helsida: kr Halvsida: kr Kvartsida: kr Layout och sättning: Annette Hofvander, Text å Form AH AB Tryck: Axel Abrahamsons Tryckeri AB Karlskrona ISSN Tidningens uppfattning framgår av ledarsidan. För åsikter framförda i övrigt redaktionellt material svarar respektive författare. allmänna försvarsföreningen, aff, är en ideell förening, fristående från myndigheter och politiska partier. Föreningens ändamål är att, som självständig organisation, skapa insikt om Sveriges säkerhetspolitiska situation och landets behov av ett starkt totalförsvar för att trygga vår fred, frihet och framtid. Ordförande: Nini Engstrand Vice ordförande: Lars Olsson Generalsekreterare: Nils Eklund Expedition: Telefon(svarare) Fax: Postadress: Teatergatan 3, 5 tr Stockholm Bankgiro: Plusgiro E-post: Hemsida: allmänna försvarsföreningen vill verka för en försvarsdebatt med god spridning. Publicering av artiklar införda i vårt försvar medges med angivande av källan. Ekonomiska villkor avtalas med respektive författare. 2

3 innehåll Nr Årgång 119 Ledare: Obalans en konstant 4 Porträttet: Tommy Jeppsson: Ny ordförande i Atlantkommittén 5 Debatt: Bo Hugemark: Ett militärt vakuum för 200 år sedan och idag 7 Helge Löfstedt: Territoriellt försvar och hemvärn 10 Nils-Ove Jansson: Ryssen kommer inte 12 Kommer den senaste utvecklingen i Georgien att innebära en svensk uppvärdering av förmågan till militära insatser i Östersjöregionen? Foto: Nicklas Gustafsson/Combat Camera/ Försvarets Bildbyrå Litteratur: Tommy Jeppsson: En karolinsk nyckelgestalt 14 Bo Hugemark: Skott kommer 16 Debatt: Lars Wedin: Solidaritet som svensk strategi 18 Carl Johan Ljungberg: Läsvärd profetia om USA:s framtida roll 21 Hodder Stjernswärd: Afghanistan åter i blickpunkten 24 Historia: Mats Nihlén: Ett svart 60-årsminne 26 Debatt: Helge Löfstedt: Georgien några refl exioner 27 Olof Santesson: Visionen om helt ny försvarsmakt 29 Herman Westrup: Effektivt existensförsvar 32 Claes Sundin: Frivilliga försvarsorganisationer och reservoffi cerare som bemanningsföretag! 33 Föreningsnytt: Tommy Jeppsson: aff extra stämma 35 Läs: Ett militärt vakuum för 200 år sedan och idag, författat av Bo Hugemark ( sid. 7). Bild ur Erik Olsson, Sanda: Gotland mitt i Östersjön. En bilderbok om sjöfart. Taurus förlag, Visby Nästa nummer, 4/08, utkommer i början av december. Manusstopp 17 oktober. 3

4 Obalans en konstant ledare Det känns ganska riskfritt att formulera ovanstående rubrik. Ett stöd kan hämtas hos en tidigare amerikansk försvarsminister, Robert McNamara, som uttryckte att försvarsplanering är det omöjligas konst. Tillkortakommanden i planeringen bidrar som känt till att skapa obalans. I samband med att försvarsberedningens senaste rapport presenterades gavs många prov på goda ambitioner som indikerade det eftersträvansvärda tillståndet av en försvarsmakt i balans. Rapporten är ett policydokument. Varken mer eller mindre. Ett stort frågetecken kan sättas om realiserbarheten i rapportens intentioner. Grad av förverkligande beror på politikernas vilja att finansiera rapportens ambitioner. Den politiska vindriktningen pekar inte mot att ekonomisk täckning kommer att erhållas. Här kan två slutsatser dras. Den första är att försvarsmakten måste leva med att obalanserna är här för att stanna. Eller mera spetsformulerat en försvarsmakt i balans är en illusion. Den andra är att den politiska viljan att satsa pengar på försvaret är låg. Den första slutsatsen kan utifrån en historisk betraktelse knappast uppfattas som kontroversiell. Kalla krigets militära maktinstrument innehöll åtskilliga obalanser. Det gällde obalansen mellan uppställda mål och de resurser som krävdes för att nå dessa. Det gällde kvalitativa såväl som kvantitativa obalanser mellan och inom försvarsgrenarnas olika kapacitetsslag. Det gällde utbildningsmässiga obalanser mellan och inom olika förband. Sett i ett vidare perspektiv är obalanser obalans något som existerar och har existerat hos varje stor som liten militär organisation. Utmaningen är att minimera dessa. En nations främste militära företrädare har en utomordentligt viktig roll då det gäller att vägleda och ge råd till den politiska ledningen i dessa avvägningsfrågor. Det politiska beslutet kommer därefter alltid att innebära en risktagning inom ett antal områden. Den andra slutsatsen, den politiska oviljan att satsa pengar på försvaret, har som utgångspunkt det prolongerade mantrat om att inget militärt hot föreligger mot Sverige. Försök att nyansera denna bild har gjorts. I maj innevarande år gjorde ÖB ett uttalande rörande utvecklingen i Ryssland som inte enbart tecknar utvecklingen hos östersjöregionens största aktör i ljusa pasteller. En annan utgångspunkt till den politiska försiktigheten att satsa resurser på försvaret får sökas i den demografiska obalans som får till konsekvens att kostnaderna för samhällets insatser inom den sociala sektorn och vårdområdet stiger brant. Således blir samhällets ökade kostnader för att försöka bibehålla välfärden och kvalitén i vården en efterhand allt större konkurrent om de medel som landet satsar på säkerhet. Det existerar också en mellannordisk obalans utgående ifrån att det endast är Finland som håller fast vid ett nationellt fokus på sin försvarsmakt. Detta kan vi leva med så länge ett militärt hot mot den europeiska kontinenten inkluderande Norden är litet. Men vad händer om hoten om mellanstatliga krig åter gör entré? Att risken för detta är reell hävdas av bland andra den brittisk-amerikanske strategen Colin S Gray. Enligt honom är denna risk ett resultat av klimatförändringarna och en tilltagande kamp mellan nationerna om naturresurser som olja, gas, vatten och odlingsbar mark. Att det som uppfattas vara osannolikt i dag är morgondagens realitet beläggs på ett övertydligt sätt av historien. Åter till Finland som också är intressant då obalanser diskuteras. I vårt östra grannland satsas cirka 90% av försvarsbudgeten på de tre beredskapsbrigaderna, marinen och flygvapnet, medan territorialförsvaret sakta vittrar sönder. Detta leder till den intressanta iakttagelsen att när numerären på de kvalificerade delarna i den finländska försvarsmakten jämförs med vår svenska blir skillnaden (något) mindre. Fallet med Finland visar på de accelererande svårigheter som små och medelstora nationer har idag avseende möjligheterna att bibehålla allsidig bredd på sina militära kapaciteter. Situationen i många mindre länder är sådan att det inte är frågan om utan när hela system måste läggas ner. Därmed byggs obalanser in som är mycket dyra och tidskrävande att återta, om optionen ens är realistisk. Exempelvis har Danmark lagt ner sitt ubåtssystem och i Norge har det nya robotbåtsystemets vara eller inte vara varit ett hett debattämne. Vi står bara i början av en process som innebär nödvändigheten av ett ökande mellannationellt samarbete. Den stora bredden på det praktiskt inriktade nordiska militära samarbetet illustrerar behovet av flernationella lösningar. 4

5 Tommy Jeppsson: Ny ordförande i Atlantkommittén Jan Foghelin I och med innevarande år har Svenska Atlantkommittén fått en ny ordförande. Namnet är Jan Foghelin och till vardags är han verksam vid Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) där han för övrigt arbetat under många år. Ursprungligen utbildad till civilingenjör, gick han via Ericsson till dåvarande Försvarets Forskningsanstalt (FOA). Under de tre senaste åren har strategiska studier samt försvar mot storskalig terrorism varit huvudsakliga verksamhetsfält. Åren var han chef för avdelningen för försvarsanalys, således 15 år, vilket får anses som något av ett rekord i samma befattning. Värt att nämna är att Jan Foghelin under hösten 1999 var sekreterare/säkerhets- och försvarspolitisk rådgivare i försvarsberedningen. Jan är att betrakta som urstockholmare. Han är född på Kungsholmen och har aldrig bott eller arbetat utanför Stockholm. Det är till lika delar intressant och trevligt att samtala med Jan Foghelin. Någon intervju i traditionell mening blir det inte, utan mer ett samtal där Jan ger av sitt stora kunnande och insikter, vilka förvärvats under den långa tid som han arbetat med säkerhets- och försvarsfrågor. Svenska Atlantkommittén kommer givetvis på tal. Organisationen är väl inte direkt känd på bredden i vårt svenska samhälle. Med de begränsade resurser som står till buds försöker man att genom föreläsningar och seminarier bilda opinion. Verksamheten bygger helt på frivilliga krafter och organisationen har inga anställda. Jan påpekar att NATO är intressant för Sverige men att vårt land legat lågt i frågan, vilket understryker behovet av sakupplysning och debatt. På frågan om hur opinionssiffrorna ser ut anger Jan den ungefärliga procentuella fördelning som stått sig i decennier, där det i stort handlar om att 50% av befolkningen är emot en NATO anslutning, 30% är för och resterande 20% saknar ett tydligt ställningstagande. Samtalet kommer in svensk försvarspolitik. Min samtalspartner uppfattar att denna har brist på konsistens. Ett exempel är NATO-debatten. Ett annat exempel handlar om innebörden av EU:s solidaritetsklausul och artikel 5 i NATO-stadgan. EU-klausulen som försvarsberedningen tolkar den innebär att hjälp skall lämnas ett annat EU land som utsätts för exempelvis ett angrepp. Sverige skall således kunna ge hjälp liksom att ta emot hjälp. Här kommer Jan in på frågan om det existerar någon reell skillnad mellan solidaritetsklausulen och NATO:s artikel 5. Som han ser på frågan så är denna skillnad liten. Dessutom vet vi ju inte hur solidaritetsklausulen fungerar i praktiken, i en skarp situation där den ställs på sitt yttersta prov. Så varför denna svenska rädsla för NATO som är den enda organisation som har substantiell förmåga att verkligen kunna ingripa med hårda maktmedel om/när utvecklingen kräver detta. Det har under senare år noterats en tendens att den atlantiska alliansen kastat sina blickar utanför Europa och i debatten har det diskuterats om NATO-medlemskap för länder som Australien, och Japan. För Jan Foghelin är utgångspunkten vilka huvuduppgifter som organisationen skall ha. Detta porträttet 5

6 6 porträttet kommer att vara styrande för vilka stater som kommer att vara medlemmar. Under samtalets gång betonar Jan att vi går emot en period där krig mellan stater åter kan bli en realitet och då är vi åter tillbaka till betydelsen av NATO-stadgans artikel 5 som är själva kittet i alliansen. Sedan kan man alltid diskutera vem/vilka aktörer som skulle kunna förorsaka ett åberopande av artikel 5. Det finns inget svar på detta. Men om utgångspunkt tas i förutsägelser om vilka stater/organisationer som kommer att dominera världsekonomin, således Kina, Indien, Japan, USA, EU och Ryssland, så finns här såväl intressen som förenar som sådana som skapar konkurrenssituationer. Ekonomiska och säkerhetspolitiska realiteter tenderar att vara överordnade frågor som demokrati och värdegemenskap. Och när det gäller de västliga demokratiernas internationella insatser som exempelvis i Afrika, i Irak och i Afghanistan, så är det sannolikt ingen vild gissning att förutspå att stor försiktighet kommer att vara det som präglar eventuella framtida internationella engagemang. Politiska och i ökande utsträckning ekonomiska intressen kommer att styra alliansmedlemskap liksom viljan att engagera sig i konflikter. Så glider samtalet in på det nästan oundvikliga ämnet Sveriges försvar och tillståndet i vår försvarsmakt. Att ta strategisk time out år 2000 med utgångspunkten att det saknades uppgifter/militärt hot inom de närmaste tio åren var ett tvivelaktigt synsätt. Förband i beredskap behövdes även om vi kunde utesluta en invasion. Jan är kritisk till hur denna tidsfrist utnyttjats. På något sätt existerar ett svart-vitt tankemönster där vi verkar bara kunna ha en tanke i huvudet åt gången oavsett det handlar om invasionsförsvar eller internationella operationer. Att diskutera svensk territoriell försvarsförmåga har nästan fått samma status som att svära i kyrkan. Jan lyfter fram två som han säger konstigheter som karakteriserat utvecklingen sedan millennieskiftet. Den första av dessa konstigheter har till del redan behandlats i form av den svenska självpålagda så kallade strategiska time out som inträdde omkring år I upptakten av denna period såg vi en svensk variant av RMA (Revolution in Military Affairs) och NCW (Net Centric Warfare) ivrigt påhejad av amerikanska och tekniska intressen. Det reella utfallet var emellertid ytterligt magert och den inledande euforin ersattes av tillnyktring någon gång under åren Nästa konstighet var att RMA-euforin ersattes av en motsvarande eufori kopplad till internationella operationer. Fanns inget militärt hot mot landet så blev dessa den enda uppgiften. Problemet är att vi hela tiden lever med ett halvförsvar. En idé/ett koncept tar tio år att implementera. Försvarsmaktens svängprestanda kan liknas vid en oljetanker. Tvära kast är inte möjliga. Den enkla slutsatsen är att hänsyn måste tas till det faktum att transformation tar tid och att aldrig så löddriga visioner och ambitioner hugger i sten om inte realistisk hänsyn tas till tidsfaktorn. Inte minst människorna i organisationen behöver tid för att ställa om sig till ett nytt mindset. Jan trycker på att det fanns saker som också var bra förr. Under det kalla kriget kunde vi periodvis hålla styrkor lika stora som idag i internationell tjänst samtidigt som vi utbildade ett mycket högt procenttal av landets manliga värnpliktiga, repetitionsövade stora förbandsvolymer liksom vidmakthöll en omfattande krigsorganisation. I dag leder ett högkvarter av samma storleksordning som förr endast ungefär lika många soldater i internationell tjänst. Faktiskt fick vi under det kalla kriget pang för pengarna. Givet den politik som fördes hade vi ett hyggligt starkt konventionellt försvar. Då det gäller dagens territoriella försvar sällar sig Jan till gruppen som hävdar att det nationella oberoendet är ur försvarssynvinkel en konstant som hela tiden, oavsett fluktueringar i den politiska dagstemperaturen, erfordrar militära resurser för att kunna hävdas. Här finns en viktig koppling till den ofta påtalade vikten av folklig förankring. För att återvända till NATOfrågan så betonar Jan det felaktiga i synsättet att det skulle bli billigare för Sverige att vara alliansmedlem. Detta är ett dåligt argument. Bättre då är att vara realist och bejaka att medlemskap i en allians innebär att man måsta ha något att bidra med inom ramen för kollektivets bästa. Se på de baltiska staterna, på Polen och andra tidigare östblocksländer, varmed allt tal om svenska möjligheter att åka snålskjuts på andra alliansstaters bekostnad saknar realism och dessutom är ett påtagligt utslag av naivitet. Ett argument som brukar framskymta i den svenska debatten är att vi inte kan gå med i en allians som har kärnvapen. Mot detta kan anföras att kärnvapnen finns och kommer fortsatt att finnas. Vi behöver förvärva insikten om att det finns gränser för vad svenska synsätt klarar av att påverka. Sammantaget så blir vi i vart fall inte inflytelserikare i världssamfundet och ännu mindre så om vi fortsätter vår alleingang. Människor i vårt land tror att freden är ett naturtillstånd, medan den i själva verket är något vi alla behöver jobba för att bibehålla. Vi måste inse att säkerhetspolitik är en självisk verksamhet avslutar Jan Foghelin. Tommy Jeppsson är redaktör för vårt försvar.

7 Bo Hugemark: Ett militärt vakuum för 200 år sedan och idag Händelserna på Gotland våren 1808 borde stämma till viss eftertanke. Och åtminstone inspirera till bättre sammanhang mellan omvärldsanalys och försvarsinriktning än dagens ogenomtänkta offi ciella retorik. Inte många svenskar utöver gotlänningar uppmärksammade tidigare i år att det var 200 år sedan Gotland ockuperades av ryssen i april 1808 och befriades av svensken en knapp månad senare. De fl esta har över huvud taget inte hört talas om händelsen. Det är beklagligt, ty det var högst remarkabla och lärorika operationer. Det märkligaste är att icke ett skott avlossades och icke en droppe blod spilldes. Det är kanske orsaken till att saken fallit i glömska; inga krigiska hjältedåd, bara två snöpliga kapitulationer i lägen då motstånd var helt lönlöst. Men därmed var det också en uppvisning i moraliskt mod av först den svenske och senare den ryske befälhavaren. Ominriktning av försvaret För att ta det från början: År 1789, inför sitt planerade krig mot Ryssland, lät Gustav III avrusta Gotland, ön som riksdagens sekreta utskott tidigare benämnt Sveriges Gibraltar. debatt Befrielsen av Gotland inleds för 200 år sedan. Cederströms eskader linjeskeppen Prins Fredrik Adolf, Vladislaff och Konung Gustaf IV Adolf, fregatten Bellona, briggarna Svalan och Disa samt jakten Fortuna ankrar upp i Sandviken vid Gammelgarn, tre veckor efter kapitulationen. Två dagar tidigare hade linjeskeppen Manligheten och Tapperheten avskurit ryssarnas sjöförbindelser vid Slite hamn. Bild ur Erik Olsson, Sanda: Gotland mitt i Östersjön. En bilderbok om sjöfart. Taurus förlag, Visby

8 Enligt militärhistorikern Bengt Hammarhielm var avrustningen säkert också ett resultat av den omplanering från den tidigare defensiva fästningsstrategin till en ny rörlig krigföring Det gick bra under kriget Men i 1801 började Gustav IV Adolf oroa sig för ön och beordrade landshövdingen viceamiralen friherre Salomon von Rajalin att bilda ett lantvärn om 600 man och beväpna det med gevär som sändes från fastlandet. Det blev inte så mycket av det. Något direkt hot mot Sverige och Gotland kunde heller inte skönjas under det följande halva decenniet. Detta förändrades radikalt med fördraget i Tilsit 1807 mellan tsar Alexander I och Napoleon, där den förstnämnde fick fria händer mot Sverige. Den 21 februari 1808 anföll ryssarna mot finska östgränsen. Den 31 mars beordrades tjänsteförrättande landshövdingen Eric af Klint att sätta upp en lantvärnsbataljon med de 600 gevären. Problemet var att man inte visste om det fanns krut på ön. Ockupation och befrielse Tre veckor senare fylldes maktvakuum av en rysk styrka på man som landsattes från svenskflaggade handelsfartyg vid Sles, nära Grötlingbo på sydvästra Gotland, under befäl av konteramiralen Nikolaj Andrejevitj Bodisko. På två dagar betvingades det praktiskt taget obeväpnade försvaret. Inget blod göts, och den civiliserade Bodisko höll sina trupper i sträng krigstukt. Befolkningen fann sig i sitt öde, allmogen något knotande, borgare och överklass inte helt motvilligt. Kappor vändes snabbt efter östanvinden. Kapporna vändes lika snabbt tillbaka sedan konteramiralen friherre Rudolf Cederströms eskader den 15 maj landsatt tre bataljoner och ett artilleribatteri vid Gammelgarn. Bodisko, som förgäves väntat på förstärkningar och den 12 maj fått sina sjöförbindelser avskurna av två svenska linjeskepp vid Slite, fann för gott att kapitulera och utskeppade sina styrkor, fortfarande utan att en enda person kommit till skada (utom de kvinnor ikonorna som funnit kärleken hos ryska soldater och officerare och som nu utsattes för skvaller och förtal, ofta kanske av dem som hade dåligt samvete för samarbete med ockupationsmakten.) 1 Visbys borgare letade ivrigt efter bevis på sin motståndsanda. Ingen dömdes för samarbete utom den avdankade löjtnanten Matthias Lundgren. Ett knappt halvsekel efter denna episod fick Ryssland anledning att ångra att det inte satsat mer på att behålla ön och göra den till Rysslands Gibraltar. Under Krimkriget lät Sverige den fransk-brittiska flottan 1854 använda Fårösund som debatt CATS STRIDSTRÄNINGSANLÄGGNING STRIDSTRÄNING FÖR INSATSER REAL PERFORMANCE. REAL ADVANTAGE. 8

9 bas för bombardemanget mot Bomarsund på Åland och raidföretag mot finska kusten. Två väpnade århundraden Efter det att vi sålunda kommit undan med blotta förskräckelsen 1808 blev Gotland prioriterat från beredskapssynpunkt under nästan 200 år. En personlig upplevelse av detta: År 1972 ville arméchefen Car Eric Almgren i samband med att värnpliktutbildningstiden minskades till 7,5 månader ta bort den delade rytmen på Gotland där en halv bataljon av beredskapsskäl gjorde sin avslutande förbandsutbildning sommartid. Vi på försvarsstabens operationsledning 3 (OpL3), ansvariga för beredskap, lyckades få militärbefälhavaren i Strängnäs att i stället stödja ett förslag om samlad bataljon sommartid. Men arméchefen skrev handbrev till överbefälhavaren (samtidigt som hans avdelningschef på utbildningssidan skickades till mig för att bearbeta mig som arméofficer med livfulla beskrivningar av fasorna för de värnpliktiga med att behöva tillbringa sommaren på Gotland). Med viss bävan gick vi från OpL 3 in till ÖB Synnergren, laddade med argument. Då sa Synnergren Jag har fått ett brev från Almgren och han säger så här --- och det bryr jag mig inte ett dugg om. Gotland är den enda del av landet där beredskapen är prioriterad när det gäller arméns utbildning. Sveriges mest utsatta del I början av 2000-talet avrustades Gotland igen. Tvivelsutan, liksom 1990, ett resultat av en ominriktning från försvar av territoriet, denna gång till en strategi för att trygga freden genom internationella insatser. Intet ont om det; går det så går det. Men faktum är att först i Vårt uppdrag på Försvarsmaktens hemsida står: Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige vid angrepp av en främmande makt. Ytterst märkligt, milt sagt att då inte ha något försvar just på Gotland. Det hävdas ofta att Sverige inte ligger inom Rysslands intressesfär. Hur det nu förhåller sig med detta det är nog situationsberoende så visar bl.a. händelserna 1808 och 1854 att det inte gäller Gotland. Ön kan i olika lägen få en väsentlig strategisk roll i Östersjön, som givetvis tillhör den ryska intressesfären. Det är nästan genant att peka på Gotlands utsatta läge som gör ön till ett lätt mål, såväl med modern invasionsteknik som liksom 1808 med historiskt beprövade metoder: trojanska hästar. Samtidigt som det kan vara svårt att i en krissituation förstärka ön. Ett av de stora operativa problemen under det kalla kriget var förstärkningstransporterna. De planlades omsorgsfullt och övades ofta. Det gällde att vara i förhand; om Gotland ockuperades hade man inga illusioner om att kunna återta ön. Men hallå! Det här verkar ju gammal rysskräck och gamla hotbilder. Det finns ju inget hot mot Gotland idag? Nej det gör det ju inte, men var god beskriv det läge då en svensk regering bestämmer sig för att sätta upp ett pansarregemente på Gotland, förhandslagra materiel för en fastlandskontingent, gruppera kustrobotförband och luftvärn samt basera flyg- och sjöstridskrafter på ön. Oförsvarlig risktagning Det finns liksom en brandvägg mellan omvärldsanalysen och försvarsdebatten idag. Forskare och experter på internationell politik talar allt högre och tydligare om den negativa utvecklingen i Ryssland och om de risker den kan innebära för omgivningen. Samma sak sägs om än inte lika högt i försvarsberedningens betänkanden. Men så fort någon försöker dra slutsatser av detta avseende försvarets roll, då kommer som en betingad reflex klyschorna och pladdret: Rysskräck! Kalla-krigetnostalgi! Varför skulle Ryssland ge sig på Sverige? Bevisbördan ligger inte hos försvarsvännerna. Vi kan inte åta oss att teckna ett sannolikt scenario för hur vi skulle kunna hotas. Historien visar att det sannolika sällan inträffar och att det som inträffade ofta var osannolikt. Bevisbördan ligger hos dem som anser sig garantera att ett hot aldrig kan inträffa. Och hos dem som säger att det visserligen kan bli ett hot men att de kan garantera att vi hinner reagera i god tid. I brist på sådana bevis borde vi förlita oss på den gamla vakuumteorin: ett oförsvarat område kan, när strategiska behov uppstår, fresta till aktioner. Invasionen i april 1808 var ett tydligt exempel på detta och dessutom en påtaglig demonstration av de geostrategiska förhållandena i Östersjöområdet. Om något sådant skulle upprepas kan man tyvärr inte förlita sig på att Cederströms framgångsrika befrielseoperation skulle kunna upprepas. Att på två veckor samla och inskeppa en befrielseexpedition ter sig som ett ouppnåeligt ideal för dagens insatta insatsförsvar. Och motståndaren skulle nog inte lämna sin ockupationsstyrka så åt sitt öde som den stackars Bodisko. Risken bleve stor att Alf Henriksons exempel på bokstaven Ö i ABC-boken Alfabetets användning anar aporna aldrig besannades: Överbefälhavaren överväger översiggiven öbornas ömkliga öde. Bo Hugemark är f.d. överste och säkerhetspolitisk skribent 1 Den som vill veta mer om denna fantastiska episod rekommenderas att läsa Hans Björkegren, Bron vid Ajmunds, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1978 Här ges i romanens form insiktsfulla beskrivningar av händelseförloppet i stort, befälhavarnas vånda och enskilda människoöden. debatt 9

10 Helge Löfstedt: Territoriellt försvar och hemvärn Skall Sverige förbli svagare än de nordiska grannarna? Försvarsberedningen har i sin rapport i maj 1 anvisat att den framtida försvars organisa tionen ska bestå av insatsförband samt ett kvalifi cerat hemvärn i form av nationella skyddsstyrkor utvecklade ur dagens hemvärn. Det kan då vara av intresse att se hur hemvärnet ser ut i våra nordiska grannländer. 10 debatt Nedanstående genomgång visar att grannländerna har betydligt större och tydligare terri toriell organisation för civil och militär samverkan och för militär verksamhet över landets yta än vad Sverige har. I denna territoriella organisation utgör hemvärnet en väsentlig del. Den mest omfattande territoriella organisationen finns i Finland. Där gick man vid årsskiftet 07/08 in i en ny regional ledningsorganisation för armén med sju militärlänsstaber, varav fyra benämns operativa med utökat ledningsansvar 2. Efter behov har inrättats några regionalbyråer vid de civila län där militärlänsstaber inte finns i den nya organisationen. I Danmark finns en ledningsorganisation på fem regioner tidigare benämnda lokalförvarsregioner och i beslutet 2004 omdöpta till totalförsvarsregioner. Som ledning i dessa regioner sätter hemvärnet upp en ledningsstruktur där det övriga försvaret bidrar med befäl med reservstatus som dock ofta har förflutet som aktivt befäl. Både officerare och underofficerare ingår 3. Norge har i dagsläget 13 Behöver Sverige färre hemvärnssoldater än Danmark, Finland och Norge och har vårt land råd att avsäga sig en territoriell organisation för civil militär samverkan och samordning?

11 hemvärnsdistrikt vilka föreslås minskas till 10 i Forsvarsstudie Dessa distrikt blir (troligen) inordnade i fyra regioner. Regionernas roll är något oklar. De nämns inte i Forsvarsstudien men är trots detta under uppbyggnad och en fjärde chef är nyligen tillsatt. Regionchef har graden överste och distriktschef graden överste löjtnant. I Sverige har man sedan flera år helt avstått från regional organisation där civila och militära resurser kan samordnas. En väsentlig del av Finlands markstridskrafter, främst sju brigader, utgörs av regionalt rörliga operativa styrkor. Vidare kan mobiliseras stora lokala territoriella styrkor med en total personalstyrka på Sedan något år omvandlas en mindre del av dessa till landskaps trupper som är att likna vid hemvärn i de övriga tre länderna. Danmark och Norge har sedan längre tid hemvärn som omfattar omkring personer. I båda länderna finns en struktur med en aktiv styrka som fullgör årliga övningar. Därutöver finns i Danmark och än så länge i Norge en passiv styrka av personal som inte har utrustning och inte övar. I båda länderna ingår två personalgrupper. Den ena består av personal som fullgjort fullständig värnpliktsutbildning och som frivilligt ansluter sig till hemvärnet. Den andra gruppen består av personal som full gjort kort värnpliktsutbildning inriktad mot hem värns tjänst. Efter denna utbildning är perso nalen placerad som aktivt hem värn under viss tid. Tid. I Danmark omfattar denna grupp personer. Därefter är fortsatt deltagande i den aktiva gruppen frivilligt. Övriga registreras i den passiva gruppen. I Danmark innebär beslutet i juni 2004 en mer ingående samordning mellan försvarsmaktens stödstruktur och hemvärn. Bl.a. utvecklas förutom arméns även marinens och flygvapnets baser och flottiljer så att de fasta anläggningarna och hemvärnet i större utsträckning ut gör stöd för varandra. Det danska hemvärnet har en tydlig inriktning mot skydd av baser för sjö- och flyg stridskrafterna. Det norska hemvärnet har nära status som egen försvarsgren. Man har egen inspektör som är helt jämställt med försvarsgrensinspektörerna. I dagsläget är antalet i aktivt hemvärn och i passivt. Försvarsstudien 07 föreslår att det norska hemvärnet skärs ner till , fördelat på en insatsstyrka på omkring och en förstärkningsstyrka som om fattar omkring Personalen organiseras i taktiska styrkor med något ökad rörlig het. Antalet enheter or- Foto: Nicklas Gustafsson Combat Camera/Försvarets Bildbyrå debatt 11

12 debatt 12 ganiseras mot bakgrund av befolknings täthet och uppgifter. Det civilmilitära samarbetet koncentreras till de tio distrikten. I dags läget har man samverkan även på kom munnivå. Den norska försvarsbeslutspropositionen 5 från april 2008 vill dock satsa mera på hemvärnet i stället för Man anger också en motsvarande ökning av medel som avsätts till hemvärnet. Det svenska hemvärnet omfattar i dagsläget ca personer d.v.s. avsevärt mindre än de danska och norska motsvarigheterna. Sverige har inte heller någon motsvarighet till den finska territoriella organisationen. D.v.s. det svenska hemvärnet och territoriella försvaret är avsevärt svagare än i grannländerna. I den svenska perspektivstudien från december 2007 föreslår högkvarteret att det svenska hemvärnet ytterligare skärs ner till d.v.s. ca en tredjedel av motsvarande danska och norska organisationer. Frågan är nu vad man kommer fram till när man skall förverkliga de intentioner som signaleras i försvarsberedningens betänkande från 13 juni. I Norge ingrep statsmakterna till förmån för hemvärnet. Det bör man göra även i Sverige. Vågar man hoppas på samma nivå som i Dan mark och Norge d.v.s ? Och att man skapar en regional organisation för samverkan mellan civila och militära resurser? Helge Löfstedt är tidigare överingenjör vid FOI. 1 Försvarsberedningens rapport; Försvar i användning, Ds 2008:48, Källa: Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2004, SRR 6/ Källa: Aftale om forsvarets ordning , Forsvarsministeriet, 10 juni 2004, 4 Källa: Forsvarsjefens Forsvarsstudie 2007, december 2007, www. mil.no/fs07 5 Källa: Langtidsproposisjonen , St.prp.nr.48 ( ) Foto: Peter Nilsson Försvarets Bildbyrå Nils-Ove Jansson: Ryssen kommer inte Det är bra att någon reagerar på felaktigheter, även när det skrivs i vårt försvar. Magnus Haglund har alldeles rätt när han kritiserar Helge Löfstedts inlaga om de ryska flygstridskrafterna. Något hot från Su 24 Fencer och Su 27 Flanker, som motiverar ett starkare svenskt luftförsvar, går ej att uppfin- na, inte ens vid FOI. Självklart kommer Ryssland precis som USA med flera andra länder att utveckla nya flygplanstyper, men att gamla flygplan ska bli som nya kan inte ens ryska ingenjörer åstadkomma. Sverige höjer också sin förmåga genom NATO-anpassningen av sina flygplan, lufttanknings-

13 Dagens ryska Östersjömarin kan svårligen jämföras med sin motsvarighet under det kalla kriget. Samtidigt torde inte det pågående ryska militära återtagandet glömma bort vårt närområde. Bilden visar den ryska jagaren Nastoychivvy av Sovremennijklassen. möjligheter och vapenutveckling för Gripen-systemet. Däremot är det oroande att våra piloter inte får tillräcklig flygtid för att upprätthålla sin förmåga. När Ryssland på 1990-talet var i sin djupaste ekonomiska kris fick ett flygregemente tilldelning av tre-fyra timmars flygtid per månad. Det hade möjligen räckt till start och landningsövningar för flertalet piloter, men timmarna togs i stället hand om av de mest erfarna piloterna med motiveringen att de behövdes för att upprätthålla beredskapen mot eventuella anfall! De unga piloterna fick således stå på backen och se på. När man nu drabbats av motsvarande besparingar i svenska flygvapnet får man verkligen hoppas att vi gör tvärt om. Satsa på de unga piloterna som vi kanske behöver om år och låt de äldre piloterna inklusive stabsofficerarnas utgöra besparingarna. Det intressanta med den ryska militära utvecklingen, som många tycks ha missat eller blundat för, är istället att det speglar det amerikanska säkerhetspolitiska agerandet. Utvecklingen av robotsköldar mot de så kallade skurkstaterna gör att Ryssland känner sin kärnvapenkapacitet hotad. För att säkerställa sin andraslagsförmåga är det naturligt för Ryssland att modernisera flyg- och ubåtsburna robotar samt plattformarna för dessa. Deployeras styrkorna (ubåtar och långräckviddigt flyg) på de vida oceanerna kan verkan av det amerikanska missilförsvaret minskas eller helt undvikas. Även andra militära styrkor som har till uppgift att skydda den strategiska förmågan kan därvid komma att moderniseras, till exempel ubåtsjakt och långräckviddigt jaktflyg. Att Ryssland säger upp CFE-avtalet är inte heller märkligt. Det skrevs ursprungligen för ett helt annat syfte och innebär idag enbart begränsningar för Ryssland, medan NATO-sidan utan hinder genom sin utvidgning kan måla om den strategiska kartan helt och hållet. När man bedömer den ryska militära utvecklingen måste man åtminstone försöka analysera de bakomliggande faktorerna och inte bara se dem som något negativt. Årliga ökningar av den ryska försvarsbudgeten på 25% per år under fem år kan också låta hotande, men om man vet att budgeten under 1990-talet minskade till ca 1% i köpvärde av de tidigare sovjetiska försvarskostnaderna så blir resultatet inte särskilt imponerande. Rent matematiskt blir det efter fem år bara ca 3% av den tidigare sovjetiska budgeten. Från västsidan framhålls ofta att NATO-utvidgningen i Östeuropa och missilförsvaret inte är riktat mot Ryssland. Vid NATO-mötet i Bukarest sade President Putin att det är potentialen som räknas inte intentionerna. Man kan därmed hoppas att Sverige i fortsättningen ska titta på vad Ryssland kan göra och inte vad vi tror att de ska göra. Nils-Ove Jansson är kommendör av 1.graden i reserven. Han var under åren chef för Försvarsstabens Underrättelseavdelning (Fst/Und), ÖB Underrättelse- och Säkerhetskontor (ÖB/ USK) samt ställföreträdande chef för Militära Underrättelse- och Säkerhetstjänsten (MUST). debatt 13

14 Tommy Jeppsson: En karolinsk nyckelgestalt 14litteratur Magnus Stenbock var en av den karolinska epokens främsta generaler. Han segrade vid Helsingborg och Gadebusch, han var en ypperlig guvernör i Skåne och han tillhörde dem som kämpade för en fortsättning för det svenska stormaktsväldet. Däremot förstod han sig inte särskilt bra på de maktpolitiska förutsättningar som rådde i dåtidens Europa och möjligheterna för Sverige att bibe- hålla sin position. Han verkar ha tillhört skaran av Karl XII:s blint trogna men skall inte dömas för hårt för detta, eftersom denna tendens inte är varit ovanlig bland nära medarbetare till envåldshärskare. Men vem var han och vad uträttade han? Bördsmedveten och duglig En bra bild av personen Magnus Stenbock liksom vad han uträttade ges i boken Karolinen Magnus Stenbock författad av Ingvar Eriksson, tidigare överläkare i kirurgi. Eriksson utgav år 2000 en biografi över Nils Bielke. Hans senaste biografi över Magnus Stenbock är sakligt skriven och utgör ett väldokumenterat personhistoriskt bidrag för att förstå en epok för vilka intresset bara verkar accelerera hos en historieengagerad läsekrets. Magnus Stenbock var en person som var ytterligt medveten om sitt höga påbrå. Han betraktade i likhet med sina samtida högreståndspersoner den egna särställningen i samhället som något fullt naturligt. Det var en tid då släkt, namn, heder och ära hade en högst reell innebörd. En militär karriär verkade naturlig, och fortifikationskonst och matematik var den unge Stenbocks favoritämnen. Stenbock var i högsta grad en handlingskraftig människa. Detta var en egenskap som värdesattes under den karolinska eran. Det stora nordiska kriget mellan åren gav ypperliga möjligheter till karriär och berömmelse. Med hjälp av goda egna militära utförsgåvor och inflytelserika militära och civila mentorer skrev Stenbock närmast det som kan beskrivas som en framgångssaga. Militära och privata framgångar Också en och annan nutida ivrig karriärist måste känna ett sting av avund vid en jämförelse med Stenbock. Blott 34-årig utnämndes han 1699 till överste och chef för Kalmar regemente och ett år senare för Dalregementet. Det senare befälet

15 mottogs uppenbarligen, enligt författaren, av en man som var överlycklig över utnämningen eftersom Dalregementet rankades som ett av Sveriges främsta infanteriregementen. Tvivelsutan hade Magnus Stenbock en stor fallenhet för det militära yrket. I förening med hans sociala ställning förfogade han över ett nätverk av inflytelserika personer. Dessa medverkade till att allt lades till rätta de gånger då det kunde synas trögt i portgången. Värdet av inflytelserika mentorer kan knappast överskattas för en framgångsrik karriär. I så måtto är intet nytt under solen. Helt utan problem var givetvis inte tillvaron för Stenbock. Han hade levt ett ekonomiskt bekymmersfritt liv som ung. Solden under de första åren i fält blev därför jämförelsevis mager. Efterhand blev dock de ekonomiska tingens ordning inte bara goda utan skulle till och med kunna karakteriseras som lysande. Sammantaget inbringade åren i fält uppenbarligen en icke föraktlig förmögenhet som kunde sändas hem till hustrun. I likhet med många unga adelsdamer hade hon uppfostrats till att kunna sköta driften av stora jordegendomar liksom att förstå sig på ekonomi. Stenbocks estetiska sinne gjorde också att han kunde sända hem dyrbara och vackra föremål som förgyllde hemmens inramning och gav den karaktär av lyx och överdåd som för dåtidens framgångsmänniskor var utomordentligt viktigt. Stenbock hade en utpräglad administrativ talang och en hög arbetskapacitet, vilket kom mycket väl till pass när Karl XII utsåg honom till vad vi i dag skulle benämnt logistikchef för armén. Att han var ärelysten med högt fl ygande ambitioner står utom all tvivel, samtidigt som han kan tillerkännas ha uppnått framgångar som var få förunnade. I början av juli 1706 ut- nämndes Stenbock till general av infanteriet och guvernör i Skåne. Guvernörskapet över Skåne var ett civilt uppdrag. Stenbock var dock mycket väl förberedd på detta uppdrag eftersom han tidigare haft ansvaret för arméns ekonomi, inkvartering och utrustning. Han skulle lyckas mycket bra som guvernör i Skåne, till och med så bra att han blev älskad av befolkningen. Han stoppade en utbredd korruption, fick fart på ekonomin, förbättrade vägar och kommunikationerna samt allra viktigast han lyckades förhindra en dansk återerövring av Skåne. Kungagunstlingen Stenbock var en man som trivdes i händelsernas centrum, och i kungens närhet fick han utveckla sin personliga charm och sina utförsgåvor som sällskapsmänniska. Vid de tillfällen han tjänstgjorde utanför högkvarteret fruktade han antagonisternas angrepp, vilket knappast är ett unikt sätt att reagera för Stenbocks samtid. Envälde karakteriseras oftast av vikten av närhet till den enväldiges person. Karl XII:s regim innebar inget avsteg från denna tendens, varför den kungliga nåden var central för den som ville framåt i livet. Förutom någon period av menföre i relationerna mellan kungen och Stenbock verkar han framgångsrikt ha dansat runt guldkalven. Personteckningen av Karl XII:s försteminister greve Carl Piper, vilken var chef för det kungliga kansliet, ger bilden av en (mycket) frånstötande karaktär. Exempelvis skrev Pipers kansli ut alla fullmakter och han själv kontrasignerade dessa. Försteministern accepterade nådigt en utvecklad praxis som gick ut på att man stack till honom en rundnätt dusör i samband med befordran. Den typ av tacksägelsepengar som Stenbock och hans kollegor gav försteministern var inget annat än ren och skär korruption och en ytterligt omoralisk affärsmetod att skaffa sig extrainkomster på. Att Piper i tillägg verkar ha uppträtt mycket maktfullkomligt, drygt, nonchalant och överlägset gentemot sin omgivning, försvårar ett eventuellt eftersökande av förmildrande drag hos honom. Familj och personlighet Stenbecks förhållande till hustrun Eva Oxenstierna präglades av ömhet och kärleksfullhet, vilket framgår av den korrespondens han hade med hemmet under sin bortavaro. Likaså var omtanken om barnen djup och äkta och bilden av en ömsint familjefar framstår som mycket tydlig. De många krigsåren medförde att familjen var åtskild under lång tid. Faktiskt levde paret tillsammans endast sju av ett tjugosju år långt äktenskap. I detta avseende verkar Stenbocks situation ha varit identisk med många andra karolinska officerares. På målningar av Magnus Stenbock framtonar bilden av en aristokrat. Stenbock var kortväxt och kraftigt byggd. Han bär peruk, har ofta en smal mustasch till ett något fylligt ansikte. Som person verkar han ha varit en mycket intensiv karaktär med stor resultatorienterad aktivitetslust. Han hade lätt för att vinna omgivningens uppskattning, oavsett var dessa befann sig på den sociala piedestalen. Han var begåvad och med en god portion optimism lockades han av det okända, varvid yrkesvalet måste ha fallit sig mycket naturligt. Han förenade i en och samma person rollen som chef och ledare och åtnjöt ett närmast gränslöst förtroende hos sina soldater. Följaktligen kunde han kräva prestationer intill gränsen för vad som var möjligt att prestera. Privat var han med sin konversationstalang en mycket uppskattad sällskapsmänniska, repliksnabb och med humor. Han var en utmärkt talare, han författade texter och han hade en klar konstnärlig talang. En litteratur 15

16 litteratur 16 mångsidighet som imponerade samtidigt som den bidrog till att föda avund. Föga överraskande fanns i Stenbocks omgivning en grupp av ständigt närvarande belackare som gjorde sitt yttersta för att ta heder och ära av honom. För övrigt en tidlös företeelse i samspelet mellan kontrasterande personligheter. Bland Stenbocks motståndare har det hävdats att få vederlikar älskade honom, ett uttryck som snarast har karaktären av ett dåligt skämt med beaktande av maktmänniskors tendens till aversion mot varandra. För att ta några ytterligare mindre smickrande omdömen i raden så upplevde hans belackare honom som misstänksam, hämndgirig, listig och framfusig. Ett fullblodsego? Kanske, med beaktande av den synbarligen rika förekomsten av dessa egenskaper hos människor där karriären är ett mål i sig. Men, för Stenbock och hans generation fanns den dämpande faktor som brukar kallas saken och som innebär arbetet för ett högre mål, i detta fall en militär seger för säkrandet av det svenska stormaktsväldets fortbestånd. Om lägre och snöd egenvinning lurade runt hörnet så var detta i vart fall inte hans främsta signum. I likhet med den helt övervägande delen av sina samtida hade Magnus Stenbock en stark tro på gud och fann i svåra tider, liksom i tider av medgång, ett starkt stöd i religionen. Detta var en epok när den lutheranska läran hade ett dominerande grepp över de svenska undersåtarnas själar och underbyggde den jordiske furstens maktposition genom att stat och kyrka var förenade. Tommy Jeppsson är redaktör för vårt försvar Ingvar Eriksson: Karolinen Magnus Stenbock. Atlantis 2007 Bo Hugemark: Skott kommer! Träffsäkra glada, arga, stundom sorgsna skildringar av livet i armén under det kalla kriget. Idag finns det inte längre som under det kalla kriget ett tydligt hot. Detta är dagens mantra när det gäller försvarspolitik och försvarsplanering. Därmed ges en bild av en bild av en nation som i fyra decennier stod enad kring ett starkt försvar mot det ryska hotet. Bilden är delvis sann, delvis historieförfalskning. Jag menar då inte de kvalitativa svagheter som vidlådde det svenska försvaret. Utan fastmer att det var si och så med enigheten. Äldre läsare minns nogsamt de försvarsfientliga strömningarna från 1968 och ett decennium framåt. Och inte minst det bristande stödet från politikerna. Denna mörka tid för försvaret skildras med bitande ironi, stundtals vrede i Einar Lyths minnesbok över tiden som aktiv officer, Klart bakåt. Den fyndiga titeln alluderar på laddarens svar på skyttens kommando Skott kommer innan man avfyrar granatgevär m/48, ett vapen som varit i tjänst under hela det kalla kriget och är i bruk även i denna dag. Skarpa skott Einar Lyth började som subaltern på Livregementets grenadjärer (I 3) i Örebro 1957 och slutade sin trupptjänstbana på samma regemente som sekundchef i samband med dess nedläggning Däremellan var han bl.a. bataljonschef och utbildningschef vid I 2 i Karlstad. Boken hade likaväl kunnat heta Skott kommer. Det är mycket träffsäkra ögonblicksskildringar riktligt och kongenialt illustrerade av SoldFtecknaren Alf Lannerbäck inte bara av livet i fält som är undertiteln utan också av mässliv, militär etikett, det militära språket, och mycket annat. Einar Lyth är bland mycket annat en oöverträffad spexare med litterär talang, en ovärderlig tillgång vid ett förbands viktigaste tillställning, Lillejul där de yngre, subalternerna, skändar sina överordnade, och han ser i denna bok mycket av företeelserna i försvaret i en skrattspegel. Även sig själv, han berättar livfullt och öppenhjärtigt om blamager och tillkortakommanden. Men ibland skjuter han skarpt. Den milda ironin ersätts av skärande sarkasm och behärskad vrede över vissa företeelser under de gångna åren och i nutid. Han har inget fördrag med dumhet, feghet och anpasslighet hos politisk och militär ledning som ofta präglat/präglar försvarspolitiken. Överheten svek Lyth sparar inte på krutet i sitt förakt för 1968 års låtsasrevolutionärer, ofta ungdomar från privilegierade miljöer. De till proletärer maskerades anspråk på att få bli den elit som skulle leda Kirunas gruvarbetare i den förestående revolutionen mot det socialdemokratiska etablissemanget

17 var en förolämpning mot den svenska arbetarklassen. Detta var en svår tid för utbildarna på många förband. Revolutionärerna gjorde sig till talesmän för rekryterna. Det var inte bara den tysta majoriteten som passivt teg. Det gjorde också generalerna och försvarsministern. Från politikerna, försvarets uppdragsgivare, kom alltså inget stöd. Tvärtom genomfördes reformer som eftergift åt tidsandan. Det blev ständig nattpermission, förödande för kamratsammanhållning och förbandsanda. Det blev gratis hemresor för de värnpliktiga. Det kostade 400 miljoner per år. Samtidigt lades tre regementen ner för att spara 50 miljoner per år. Indragning av regementena i Uddevalla, Växjö och Örebro skulle leda till att ännu fler värnpliktiga skulle veckopendla från längre bort belägna utbildningsorter till hemmet alldeles gratis! Samtidigt fanns de lokalförsvarsförband som på repövningar fann att deras handvapen var mausergevär m/96! En annan kostnadskrävande reform var att pensionsåldern för alla officerare av rättviseskäl höjdes till 60 år. Armén fick lägga pengar på att avlöna ett antal obehövliga majorer och överstelöjtnanter genom att skapa befattningar och ökad byråkrati. Arméns själ Men bokens grundton är ändå positiv Den är ett äreminne över en armé som nu gått till hävderna. Eller snarare äreräddning; idag florerar mycket av schabloner och myter om den gamla värnpliktsarmén. Många har bilden av en håglös stor och gråbrungrön massa, förd av auktoritära och korkade befäl, illa beväpnad, dåligt utbildad, cykeltolkande till chanslös strid mot de sovjetiska elitförbanden. Författaren gör rent hus med schablonföreställningar om officerskåren som en stöveltrampande, inskränkt, obegåvad och auktoritetsbunden grupp. Einar Lyth är i sig ett bevis på motsatsen: högt begåvad, brett och djupt bildad, frispråkig och stridbar. Men även de andra officerare som figurerar i boken ger syn för sägen att uniform inte betyder uniformitet i sätt att vara. Den i våras bortgångne generalen Claës Skoglund 1 använde ofta uttrycket Arméns själ. Han ansåg att många höga befattningshavare i Försvarsmakten inte kände den. Egentligen borde man nog vara infanterist för att ha den förmågan. Infanteristen Einar Lyth har här fångat många av de fina själsegenskaperna: förbandssammanhållning, naturliga umgängesformer mellan graderna, initiativförmåga och uthållighet, förmåga att ta påfrestningar med galghumoristiska skämt. Den mest traumatiska upplevelsen för Einar Lyth var givetvis nedläggningen av I 3. Kanske var det kampen mot denna som kom att kosta honom befordran till högre poster en förlust för vilken organisation som helst som kunnat få honom som chef. Om detta talar han inte i boken. Däremot om den tunga dag den 14 december 1989, då nedläggningsbeslutet klubbades i riksdagen. litteratur 17

18 Förtroendet att utbilda hembygdens rekryter har med ett slag tagits ifrån oss. debatt Freden bevarades tills vidare Einar Lyth kom i stället till Wien som militär expert i OS- SE. Hans upplevelser där och i andra internationella sammanhang liksom tidigare tjänstgöring vid Militärhögskolan bl.a. som strategilärare, kommer läsaren till godo genom talrika omvärldsutblickar, även de med blandat skämt och allvar. Lyth hyser inget tvivel på att faran för Sverige var reell. bl.a. berättar han om det sovjetiska kartverk över Sverige från Trelleborg till Sundsvall med oerhört detaljerad terränginformation som funnits inom Leningrads militärområde och som nu kan beskådas på Krigsarkivet. Han är också övertygad om att den svenska armén spelat en avgörande roll för att bevara freden, under det kalla kriget och tidigare. Vid nedläggningsbeslutet ser han framför sig regementsfanan med segernamnen slå ut för vinden: Den seger vi själva är delaktiga i finns inte med på fanan. Det behövs inte. Den känner vi väl och den är vi stoltast över: Fred sedan Men freden är givetvis inte säkrad för evigt. Och om det idag mest närliggande hotet, terrorismen, skrev Einar Lyth profetiskt 1992, i sitt lysande spex till Krigsskolan Karlbergs 200-årsjubileum, en dikt som anknöt till mordet i Sarajevo 1914 som ledde till första världskriget. Dikten, Gavrilos princip, som avslutar boken är bara den värd priset. Bo Hugemark är f.d. överste och har bl.a. tjänstgjort vid Kungl. Värmlands regemente (I 2). Einar Lyth: Klart bakåt. Livet i fält. Illustrationer av Alf Lannerbäck. Svenskt Militärhistoriskt bibliotek Kan endast köpas av medlemmar i SMB. 1 Se porträtt i vårt försvar 4/2004 Sverige behöver en nationell strategi. En av statens grundläggande uppgifter är att försvara och skydda territoriet, sina medborgare och sina intressen. Händelserna i Georgien augusti 2008 visar hur fort den säkerhetspolitiska situationen kan förändras. Insändare och artiklar i dagstidningar ger vid handen att allt fler medborgare tvivlar på att den svenska staten har denna nödvändiga förmåga. Försvarsberedningens rapport från juni 2008 väljer emellertid att betona att Sverige inte skall agera ensamt. Här skriver man att Målet för det militära försvaret ska vara att tillsammans med andra, inom och utom landet, aktivt värna våra grundläggande värden och intressen genom att... 1 En annan nyckelformulering, som fanns med redan i den föregående rapporten, lyder: Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Den svenska strategin bygger uppenbarligen på internationell solidaritet trots att medlemskap i NATO fortsatt politiskt är en icke-fråga. Vi skall hjälpa andra och kommer att få hjälp om vi skulle bli angripna. Är detta realistiskt? Solidaritet i EU Frågan om solidaritet har, som försvarsberedningen påpekar, stöd i den solidaritetsklausul som tillkom efter terrorattacken i Madrid. 2 Denna (Lissabonfördraget art 222) är emellertid begränsad just till terrorattacker och naturkatastrofer. Viktigare är att Lissabonfördraget har en klausul (art 42.7), som stipulerar att medlemsstaterna med alla till buds stående medel skall ge stöd och bistånd till en stat som utsätts för väpnat angrepp på sitt territorium i enlighet med artikel 51 i FN-stadgan. Nu ligger Lissabonfördraget på is efter det irländska nejet men, inte minst med tanke på händelserna i Georgien, är det högst troligt att dessa två artiklar, på ett eller annat sätt, kommer att bli gällande. Vid närmare betraktande är artikel 42.7 mycket svag. För det första står det inte explicit att till buds stående medel bör, eller ens behöver, innefatta militära åtgärder. Ett medlemslands regering, den enda som kan avgöra vad som står till buds, kan mycket väl begränsa sig till diplomatiska åtgärder och ändå uppfylla fördraget. För det andra finns ett undantag för stater som Sverige som inte vill ge eller ta emot säkerhetsgarantier: Detta skall 18

19 Lars Wedin: Solidaritet som svensk strategi inte påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik. 3 Sverige kan alltså krypa ur sitt åtagande med hänvisning till denna formulering. Värre är att andra kan göra samma sak gentemot Sverige just med denna formulering som motiv. För det tredje står det klart utsagt att för de medlemsstater som är med i NATO det överväldigande flertalet så är det just NATO som är grunden för deras kollektiva försvar. Ett annat problem är att stater vid en kris måste göra en analys av sina strategiska intressen. Det kan mycket väl vara så att en regering anser att övergripande säkerhetskrav till exempel energiförsörjning väger tyngre än gjorda överenskommelser med strategiskt mindre viktiga medlemsstater. Demokratiska stater måste också ta hänsyn till folkopinionen. För det tredje krävs militär planering om art 42.7 skall kunna få effekt i ett krisläge. Såväl EU som NATO är emellertid idag helt inriktade på krishantering utanför medlemsstaternas gränser. Den svenska strategin för internationella insatser hävdas ofta vara ett sätt att investera i solidaritet. Vi är solidariska och kan därför förvänta oss att andra är det mot oss. Men hur står det till med denna solidaritet? Sverige deltar förvisso solidariskt i EU:s och NATO:s insatser bland annat i Afghanistan och Tchad. Dessa insatser, speciellt i Afghanistan, är viktiga också för vår egen säkerhet. Den nordiska stridsgruppen (NBG) var en imponerande satsning och har säkert givit viktiga erfarenheter. Satsningen gav Sverige mycket goodwill. Det blev dyrt men det hade Försvarsdepartementet vetat sedan länge. Den viktiga erfarenheten är att stridsberedda förband kostar pengar och det är sådana förband vi behöver om vi skall kunna uppfylla Försvarsberedningens inriktning. Den europeiska solidariteten kräver emellertid inte bara deltagande i insatser. Redan den Europeiska säkerhetsstrategin från 2003 slår fast att medlemsstaterna måste öka sin militära förmåga. Lissabonfördraget är explicit: Medlemsstaterna förbinder sig att gradvis förbättra sin militära kapacitet. 4 Den svenska utvecklingen går som bekant helt åt andra hållet. Försvarsbudgeten sjunker allt längre från normen 2% av BNP. Försvarsbudgetens andel av BNP är förvisso inget precist mått på effektivitet men ger ändå en uppfattning om hur viktigt en stat anser att försvaret är och är därmed, inom EU eller NATO, ett direkt mått på graden av solidaritet. En trovärdig solidaritet kräver att Sverige förbinder sig att bidra till att avhjälpa några av de brister som identifierats av den europeiska försvarsbyrån (EDA). Men Regeringens reducering av materielanslaget torde innebära att så ej kommer att ske. Nedprioriteringen av vår försvarsindustri kommer vidare att undergräva vårt inflytande i EDA. Samma sak gäller angående försvarsforskningen. I stället för att bidra till det europeiska försvarets tekniska utveckling får vi lita på andra. I längden är det inte möjligt att bygga en europeisk försvarsgemenskap vare sig inom EU eller NATO om medlemmarna inte är beredda att bidra solidariskt. Regeringens hanterande av överbefälhavaren och försvarsmaktens ständiga ekonomiska problem förorsakade av politiska beslut inger inte heller något förtroende. Bilden är att den svenska regeringen betraktar försvarspolitiken som en restpost i stället för som ett bidrag till europeisk solidaritet. Gå in i NATO? I den spirande försvarsdebatten hörs alltfler röster för att Sverige borde gå med i NATO. Andelen positiva till anslutning ökar. 5 Och visst borde Sverige vara representerat i Atlantrådet i Bryssel tillsammans med nästan alla andra europeiska stater för att inte tala om USA och Kanada. Ett NATO-medlemskap skulle underlätta vårt militära samarbete också inom EU eftersom detta bygger på NA- TO-standards och doktriner. Vi skulle också få inflytande i alliansens strategiska planering och på utformningen av NATO:s framtida strategi. Vi skulle också kunna bidra till en nödvändig reformering av denna för oss så viktiga organisation. Man måste emellertid hålla i minnet att medlemskapet kostar pengar. Hur mycket av- debatt 19

20 debatt görs i samband med förhandlingar om medlemskap. Det torde finnas en icke försumbar risk att medlen för ett eventuellt svenskt medlemskap kommer att tas ur den redan alldeles för svaga försvarsbudgeten. Det krävs också en starkt ökad närvaro. Norge lär ha ungefär 300 officerare i olika NA- TO-staber. Frankrike som nu avser att åter ingå i det militära samarbetet räknar med att behöva avdela 800 officerare. Ett NATO-medlemskap innebär inte att vi skulle kunna slå oss till ro och fortsätta att sänka försvarsbudgeten. Även NATO bygger på solidaritet och är inte starkare än medlemsstaternas samlade bidrag. Sverige med sin relativt starka ekonomi kan knappast räkna med någon större förståelse om vi går med i Alliansen i syfte att bli bidragstagare i stället för bidragsgivare. Mot denna bakgrund är det närmast otillständigt att Försvarsberedningen inte har fått direktiv att, som man gjort i Finland, utreda vad ett medlemskap faktiskt skulle innebära. Det är först då vi kan få en realistisk debatt och medborgarna kan få möjlighet att säga sitt. Nordisk gemenskap? Det nordiska samarbetet inom försvarsområdet blir allt viktigare och prioriteras av den svenska regeringen. Säkert kan mycket åstadkommas inom ramen för gemensam materielanskaffning, utbildning, havsoch luftövervakning med mera. Vi nordbor har också ett gemensamt intresse avseende klimatförändringarnas strategiska påverkan på Arktis. I detta sammanhang blir också Island en viktig partner. Frågan är om detta nordiska samarbete på sikt skulle kunna utmynna i någon form av nordisk försvarsgemenskap. Som ovan påpekats skriver försvarsberedningen att den svenska solidariteten avseende katastrofer och angrepp inte bara gäller medlemsländer (i EU) utan även nordiska länder. En utveckling mot ett fastare nordiskt försvarssamarbete ter sig naturligt mot bakgrund av den känsla av gemenskap som finns mellan de nordiska ländernas medborgare avseende historia, kultur, geografi och familjeband. Det är emellertid för tidigt att damma av Sveriges idéer från 1948 angående en nordisk allians. Detta av flera skäl. Danmark, Island och Norge är alla stater med blicken västerut mot Atlanten och USA. Finland har, av andra skäl, blicken österut mot Ryssland. Och Sverige blickar, möjligen, mot Östersjön. Våra strategiska intressen är alltså inte helt sammanfallande. Ett alltför nära samarbete mellan militärt alliansfria Sverige och Finland å ena sidan och NATO-medlemmarna Danmark och Norge å den andra skulle sannolikt, av många NA- TOländer, ses som ett sätt att gå in i NATO genom bakdörren utan att betala. Kanske är det i ljuset av denna risk man skall se Försvarsministerns mystiska uttalande att ett nära samarbete med Norge skulle upphöra om det säkerhetspolitiska läget försämras. 6 Men uttalandet visar också att hela tanken på nordisk solidaritet är ihålig. När annars skulle samarbetet stärkas om inte vid en försämring av det säkerhetspolitiska läget? Och exakt hur och med vad skulle vi kunna stödja Norge eller Island vid ett eventuellt angrepp? Viktigast är emellertid att de nordiska länderna sammantaget är för svaga för att kunna spela en strategisk roll i vår region gentemot stormakten Ryssland. En utveckling mot en nordisk försvarsgemenskap skulle kunna leda till att övriga européer ser nordisk säkerhet som en nordisk angelägenhet. En sådan utveckling vore definitivt inte i vårt intresse. De nordiska länderna bör i stället hävda den viktiga principen om säkerhetens odelbarhet och verka för att det nordiska området är på agendan inom EU och NATO. Detta gäller inte minst avseende utvecklingen av EU:s nya säkerhetsstrategi hösten 2008 respektive det strategiska koncept som NA- TO skall utarbeta till sitt 60-årsjubileum Avlutning Att basera svensk säkerhet på internationell solidaritet är inte trovärdigt i svenska folkets ögon. Och vårt bidrag är alltför litet för att solidariteten skall vara trovärdig i andras. Den kommande försvarspropositionen måste innehålla ett politiskt projekt och en långsiktig strategi att uppnå detta, som är begriplig och trovärdig i svenska folkets och andras ögon. Det kommer att komma nya strategiska överraskningar, av samma magnitud som murens fall 1989 eller terrorattacken den 11 september 2001, som kräver nya förmågor. Fallet Georgien, vars konsekvenser ännu inte kan överblickas, visar att klassisk militär styrka fortfarande är ett användbart maktmedel. Det duger därför inte att se försvaret som en restpost i statsbudgeten. Det svenska försvaret måste ges en robust förmåga att klara många olika situationer så att framtida regeringar kan ges handlingsfrihet när krisen kommer. Inte minst är det nödvändigt att ha en tydlig närvaro, inte bara på Gotland som Bo Pellnäs så riktigt understryker 7, utan på, över och under ytan i hela Östersjön. Lars Wedin är pensionerad kommendör 1 Ds 2008:48 s Ds 2007:46 s Art Artikel SvD Tolgfors, Sten. Gemensamma förband med Norge en lösning. DN Debatt SvD

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

Den ryska björnen i Vietnams djungel

Den ryska björnen i Vietnams djungel DEL 13 VIETNAMKRIGET Den ryska björnen i Vietnams djungel Under Vietnamkriget kom Sovjetunionen att agera mer aktivt i Sydostasien än tidigare. Dessförinnan hade man varit mer återhållsam och den sovjetiska

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden 1970-03-10 GP jobbsökande uoff Yngre officerarna hyser också oro för framtiden De 26 underofficerarnas annons i G-P har väckt stor uppmärksamhet och deras allvarligt menade försök att få bättre betalda

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga)

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga) Regeringsbeslut 8 -l_o -- REGERINGEN 2015-06-25 Fö2015/00954/MFU Försvarsdepartementet Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

hårt och mjukt Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten.

hårt och mjukt Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten. hårt och mjukt Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten. S - 2 HÅRT OCH MJUKT Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten. SUMMAN ÄR STÖRRE ÄN DU TROR Att tjänstgöra i Försvarsmakten är berikande på

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT Årsregister 2008 KUNGL KRIGS- VETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT ÅR 2008 212. ÅRGÅNGEN REDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Överstelöjtnant Tommy Jeppsson HANDLINGAR Årliga redovisningar Ett litet

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Försvars- och säkerhetspolitiskt. handlingsprogram. Rapportens namn (står på mallsidan) Sidan 1

Försvars- och säkerhetspolitiskt. handlingsprogram. Rapportens namn (står på mallsidan) Sidan 1 Försvars- och säkerhetspolitiskt handlingsprogram Rapportens namn (står på mallsidan) Sidan 1 1. Försvarspolitikens inriktning Att kunna garantera medborgarnas säkerhet och försvara de territoriella gränserna

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Här och nu om den fortsatta vägen framåt Eders Kunglig Höghet, stämmodeltagare! Jag tror att alla ni som finns här på riksstämman

Läs mer

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring.

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi omfattar kunskapen om vad som gör människor benägna

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Samtidigt som Jan Andersson tillträder

Samtidigt som Jan Andersson tillträder Mats Nilsson lämnar G/-posten Jan Andersson tar över Flygvapnets generalinspektör Mats Nilsson lämnade sin post den 1 december. Han efterträds den 1 januari 2003 av Jan Andersson, som tillträder den nyinrättade

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Föreningen FHS höstmöte 2009 Agenda 1. Inledning 2. Omvärld 3. Insatser 4. Personalförsörjning 5. Stödutredning 6. Framåt

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga 1.5.1 Lantvärnet 1.5.2 Beväringar före 1886 1.5.3 Beväringar och värnpliktiga 1886- Värnpliktsorganisationens framväxt Den första

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Personalförsörjningen-en folkförankringsfråga?

Personalförsörjningen-en folkförankringsfråga? Personalförsörjningen-en folkförankringsfråga? Av Göran Arrius Särtryck ur Tidskrift i Sjöväsendet N:r 1 2015 Sid 15-20 Ledamoten GÖRAN ARRIUS Personalförsörjningen-en folkförankringsfråga? Inträdesanförande

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Kommittédirektiv Försvarsmaktens personalförsörjning Dir. 2013:94 Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur Försvarsmaktens personalförsörjning

Läs mer

Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber

Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber 2 3 Den stora skillnaden! Försvara landets intressen Försvara landet 4 5 Säkerhets- och Samverkanssektion

Läs mer

Under 2012 ska särskilt intresse ägnas åt nationell civil-militär samverkan samt nationell försvarsplanering.

Under 2012 ska särskilt intresse ägnas åt nationell civil-militär samverkan samt nationell försvarsplanering. allmänna försvarsföreningen Sida 1 (8) Verksamhetsplan 2012 1. Inriktning i stort Allmänna Försvarsföreningen (AFF) ska verka för att vara ett forum för information och debatt om försvars- och säkerhetsfrågor

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option

6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option 6 Svar på interpellation 2014/15:651 om samarbete med Finland och Natomedlemskap som option Anf. 22 Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Hans Wallmark har frågat mig om jag ser några långsiktiga

Läs mer

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten Försvarsmakten Sjöfartsverket 1999-12-16 020801-9912071 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag till Sjöfartsverket och Försvarsmakten att utreda frågan om övergångsbestämmelser rörande

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall?

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall? En svår konst modellen för Alingsås konsthall? EN UTREDANDE RAPPORT AV Jousette Carlsson Kulturverkstan 2010 SAMMANFATTNING Med väldigt små medel har Alingsås konsthall lyckats placera sig på Sveriges

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Referat från Årsmöte Föreningen för Göteborgs Försvar, 2010

Referat från Årsmöte Föreningen för Göteborgs Försvar, 2010 Referat från Årsmöte Föreningen för Göteborgs Försvar, 2010 Omkring 250 medlemmar och gäster (av föreningens 1000) samlades tisdagen den 20 april på Pedagogen Göteborgs Universitet. Mötet följde sedvanligt

Läs mer

Yttrande över Redovisning av uppdrag internationell jämförelse avseende militär flygverksamhet och vindkraft

Yttrande över Redovisning av uppdrag internationell jämförelse avseende militär flygverksamhet och vindkraft Kommunstyrelsen 2012 03 12 51 133 Arbets och personalutskottet 2012 02 27 46 104 Dnr 12.52 20 marsks16 Yttrande över Redovisning av uppdrag internationell jämförelse avseende militär flygverksamhet och

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Patrioten, Ledaren, Mannen

Patrioten, Ledaren, Mannen Patrioten, Ledaren, Mannen Sofie Ahlgren, SAMgymnasiet HT-07 Vi ska gå mot frihetens sol eller mot döden; och om vi dör, så kommer vår sak ändå att leva vidare. Andra kommer att följa oss. (Sandino, Augusto

Läs mer

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24 Rapport 18-årsundersökning MSB 1--2 Innehåll Sid: Om undersökningen 3 Målgruppen Slutsatser Resultat Om det inträffar en kris 9 Risk och oro för den egna säkerheten 18 Förtroende för myndigheterna 29 Säkerheten

Läs mer

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien.

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien. Fred som provokation Det var vid Krimkrigets slut som Åland demilitariserades. För att förstå demilitariseringens tillkomst måste vi titta på utvecklingen under Krimkriget. I juli 1853 ockuperade Ryssland

Läs mer

Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna

Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna Hjärnan som hjälpte guldlaget att våga vinna Artikel i Svenska Dagbladet, Av Henrik Ennart, Tor 2 Juli, 2015, 07.24 En unik satsning på mental träning bäddade för de heroiska insatser som gav EMguld. U21-laget

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Styrning och struktur FMV Systemledning

Styrning och struktur FMV Systemledning Styrning och struktur FMV Systemledning C SML Genmj Per Lodin 081106 Dag #2 - Ledarskap & Beslut 27:e maj Behov Ledarskap 6:e nov Genomförande 12:e feb Agenda Kravbilden Expeditionära insatser Ökat fokus

Läs mer

Försvarsmaktens utveckling - nästa steg

Försvarsmaktens utveckling - nästa steg 1 Det talade ordet gäller Anförande av överbefälhavaren, general Håkan Syrén, vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 17 januari 2006 Försvarsmaktens utveckling - nästa steg Eders Kunglig Höghet,

Läs mer

Kriget som USA kan förlora

Kriget som USA kan förlora Skymning för Pax Americana? Kriget som USA kan förlora USA har för mycket att förlora i en öppen konflikt med Kina. Därför är det troligt att en pragmatisk inställning uppbackad av en fortsatt stark militär

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

Stefan Nordberg 2008-06-24 sid 1(7) Ag SU FHS Utbildningsplan för Stabsutbildning Ny 49,5/45 hp

Stefan Nordberg 2008-06-24 sid 1(7) Ag SU FHS Utbildningsplan för Stabsutbildning Ny 49,5/45 hp Stefan Nordberg 2008-06-24 sid 1(7) Utbildningsplan för Stabsutbildning Ny 49,5/45 hp 1. Basdata Fastställande: Forsknings- och utbildningsnämnden 2008-06-09 Utbildningskod: 1SU09 Ikraftträdande: 2008-06-09

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Ny regering! Ny försvarspolitik? Vad betyder det för Försvarsmakten?

Ny regering! Ny försvarspolitik? Vad betyder det för Försvarsmakten? 1 Anförande av överbefälhavaren, general Håkan Syrén, vid AFCEA Stockholm Chapters seminarium i Stockholm den 20 februari 2007. 1. Inledning Ny regering! Ny försvarspolitik? Vad betyder det för Försvarsmakten?

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Mörkpoker Strategi. 2003 Christian Eriksson och Mikael Knutsson Uppdaterad 2004-01-26

Mörkpoker Strategi. 2003 Christian Eriksson och Mikael Knutsson Uppdaterad 2004-01-26 Mörkpoker Strategi 2003 Christian Eriksson och Mikael Knutsson Uppdaterad 2004-01-26 Innehåll 1 GRUNDLÄGGANDE VISDOM...2 1.1 SATSNINGSRUNDOR...3 1.2 TÄNK IGENOM SITUATIONEN!...4 1.3 DISCIPLIN...5 1.4 BLUFFANDE/VARIERAT

Läs mer

ÖB debattartikel på Newsmill den 26 oktober. ÖB: Vi behöver mer pengar för att behålla vår förmåga

ÖB debattartikel på Newsmill den 26 oktober. ÖB: Vi behöver mer pengar för att behålla vår förmåga ÖB debattartikel på Newsmill den 26 oktober ÖB: Vi behöver mer pengar för att behålla vår förmåga Publicerad: 2011-10-26 13:10, Uppdaterad: 2011-10-26 13:10 Den insatsorganisation försvarsmakten nu bygger

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Något om det som fanns en gång

Något om det som fanns en gång Sida 1(9) Något om det som fanns en gång Fårösund Södra Trelge Den 27 april 2011 hölls ett föredrag om Försvarsanläggningar på Gotland av Hans Andersson inför ett 30-tal medlemmar. Föredraget började med

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan Sid 1 (5) Officersprogrammet med Aviatisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans Forsknings- och Utbildningsnämnd,

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Vad en tavla kan berätta

Vad en tavla kan berätta Vad en tavla kan berätta För att förstå den roll Magnus Stenbock senare fick i historien, måste vi gå lite tillbaka i historien. Magnus Stenbocks pappa var generalguvernör för Skåne, Blekinge och Halland.

Läs mer

Sanningen är den att många företag inte når större framgång än deras anställda vill. Där- för beror framgången på de anställdas vilja

Sanningen är den att många företag inte når större framgång än deras anställda vill. Där- för beror framgången på de anställdas vilja Framgång Framgång kommer alltid inifrån. Allt ett företag gör och förmedlar påverkar hur framgångsrikt företaget är. Inget företag är framgångsrikt utan sina kunder. Så vad gör företaget för sina kunder

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

Mer försvar för pengarna marina jämförelser

Mer försvar för pengarna marina jämförelser Mer försvar för pengarna marina jämförelser av Helge Löfstedt DISKUSSION & DEBATT vid kungl Krigsvetenskapsakademiens sym posium 18 februari 2009 redovisades en studie av Försvarsmaktens produktivitet

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod 2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod och 30340 30856,983,953 sitt pn U52 ] 172,983,901 ofta 535,2 551,971,897 i PP 27867 29461*,946.902 dessa 1141 1188,960,876 står

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. Världsstrategispelet FÖRSTÄRKNINGSFAS

SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. Världsstrategispelet FÖRSTÄRKNINGSFAS 14538i06 2/18/00 5:05 PM Page 1 SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. FÖRSTÄRKNINGSFAS - en tredjedel av områdena ska behärskas - extra

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

allmänna försvarsföreningen LÄNSKONFERENS 2010

allmänna försvarsföreningen LÄNSKONFERENS 2010 LÄNSKONFERENS 2010 Den årliga länskonferensen genomfördes 6 maj, som vanligt på Drottning Viktorias Örlogshem. Alla länsavdelningar utom Jönköping och Jämtland var representerade. Tack vare att AFF ordförande,

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer