TED FIREPOWER. Prenumeration: 200 kr/helår

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TED FIREPOWER. Prenumeration: 200 kr/helår"

Transkript

1 Nr oktober Försvar i stöpsleven

2 TED FIREPOWER SAAB continuously develops and improves systems and their capabilities to give soldiers power to respond in any conflict scenario of today and in the future. allmänna försvarsföreningens tidskrift. Debatt om säkerhetspolitik och totalförsvar. Utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare: Nini Engstrand Redaktör: Tommy Jeppsson Redaktion och expedition: allmänna försvarsföreningen, se nedan. Redaktören personligen: Aspvägen 23, Bergshamra Tfn: e-post: Redaktionskommitté: Redaktör Olof Santesson, ordförande Generalsekr. Nils Eklund, aff Överstelöjtnant Carsten Persson, FHS Förste forskare Niklas Granholm, FOI Handläggare Henrik Olinder, KBM Generalsekr. Heléne Rådemar, Lottorna Prenumeration: 200 kr/helår Lösnummer: (beställs hos expeditionen) Annonser: Redaktionen Annonspriser: Helsida: kr Halvsida: kr Kvartsida: kr Åttondelssida: kr Fyrfärg: Helsida: kr Halvsida: kr Kvartsida: kr Layout och sättning: Annette Hofvander, Text å Form AH AB Tryck: Axel Abrahamsons Tryckeri AB Karlskrona ISSN Tidningens uppfattning framgår av ledarsidan. För åsikter framförda i övrigt redaktionellt material svarar respektive författare. allmänna försvarsföreningen, aff, är en ideell förening, fristående från myndigheter och politiska partier. Föreningens ändamål är att, som självständig organisation, skapa insikt om Sveriges säkerhetspolitiska situation och landets behov av ett starkt totalförsvar för att trygga vår fred, frihet och framtid. Ordförande: Nini Engstrand Vice ordförande: Lars Olsson Generalsekreterare: Nils Eklund Expedition: Telefon(svarare) Fax: Postadress: Teatergatan 3, 5 tr Stockholm Bankgiro: Plusgiro E-post: Hemsida: allmänna försvarsföreningen vill verka för en försvarsdebatt med god spridning. Publicering av artiklar införda i vårt försvar medges med angivande av källan. Ekonomiska villkor avtalas med respektive författare. 2

3 innehåll Nr Årgång 119 Ledare: Obalans en konstant 4 Porträttet: Tommy Jeppsson: Ny ordförande i Atlantkommittén 5 Debatt: Bo Hugemark: Ett militärt vakuum för 200 år sedan och idag 7 Helge Löfstedt: Territoriellt försvar och hemvärn 10 Nils-Ove Jansson: Ryssen kommer inte 12 Kommer den senaste utvecklingen i Georgien att innebära en svensk uppvärdering av förmågan till militära insatser i Östersjöregionen? Foto: Nicklas Gustafsson/Combat Camera/ Försvarets Bildbyrå Litteratur: Tommy Jeppsson: En karolinsk nyckelgestalt 14 Bo Hugemark: Skott kommer 16 Debatt: Lars Wedin: Solidaritet som svensk strategi 18 Carl Johan Ljungberg: Läsvärd profetia om USA:s framtida roll 21 Hodder Stjernswärd: Afghanistan åter i blickpunkten 24 Historia: Mats Nihlén: Ett svart 60-årsminne 26 Debatt: Helge Löfstedt: Georgien några refl exioner 27 Olof Santesson: Visionen om helt ny försvarsmakt 29 Herman Westrup: Effektivt existensförsvar 32 Claes Sundin: Frivilliga försvarsorganisationer och reservoffi cerare som bemanningsföretag! 33 Föreningsnytt: Tommy Jeppsson: aff extra stämma 35 Läs: Ett militärt vakuum för 200 år sedan och idag, författat av Bo Hugemark ( sid. 7). Bild ur Erik Olsson, Sanda: Gotland mitt i Östersjön. En bilderbok om sjöfart. Taurus förlag, Visby Nästa nummer, 4/08, utkommer i början av december. Manusstopp 17 oktober. 3

4 Obalans en konstant ledare Det känns ganska riskfritt att formulera ovanstående rubrik. Ett stöd kan hämtas hos en tidigare amerikansk försvarsminister, Robert McNamara, som uttryckte att försvarsplanering är det omöjligas konst. Tillkortakommanden i planeringen bidrar som känt till att skapa obalans. I samband med att försvarsberedningens senaste rapport presenterades gavs många prov på goda ambitioner som indikerade det eftersträvansvärda tillståndet av en försvarsmakt i balans. Rapporten är ett policydokument. Varken mer eller mindre. Ett stort frågetecken kan sättas om realiserbarheten i rapportens intentioner. Grad av förverkligande beror på politikernas vilja att finansiera rapportens ambitioner. Den politiska vindriktningen pekar inte mot att ekonomisk täckning kommer att erhållas. Här kan två slutsatser dras. Den första är att försvarsmakten måste leva med att obalanserna är här för att stanna. Eller mera spetsformulerat en försvarsmakt i balans är en illusion. Den andra är att den politiska viljan att satsa pengar på försvaret är låg. Den första slutsatsen kan utifrån en historisk betraktelse knappast uppfattas som kontroversiell. Kalla krigets militära maktinstrument innehöll åtskilliga obalanser. Det gällde obalansen mellan uppställda mål och de resurser som krävdes för att nå dessa. Det gällde kvalitativa såväl som kvantitativa obalanser mellan och inom försvarsgrenarnas olika kapacitetsslag. Det gällde utbildningsmässiga obalanser mellan och inom olika förband. Sett i ett vidare perspektiv är obalanser obalans något som existerar och har existerat hos varje stor som liten militär organisation. Utmaningen är att minimera dessa. En nations främste militära företrädare har en utomordentligt viktig roll då det gäller att vägleda och ge råd till den politiska ledningen i dessa avvägningsfrågor. Det politiska beslutet kommer därefter alltid att innebära en risktagning inom ett antal områden. Den andra slutsatsen, den politiska oviljan att satsa pengar på försvaret, har som utgångspunkt det prolongerade mantrat om att inget militärt hot föreligger mot Sverige. Försök att nyansera denna bild har gjorts. I maj innevarande år gjorde ÖB ett uttalande rörande utvecklingen i Ryssland som inte enbart tecknar utvecklingen hos östersjöregionens största aktör i ljusa pasteller. En annan utgångspunkt till den politiska försiktigheten att satsa resurser på försvaret får sökas i den demografiska obalans som får till konsekvens att kostnaderna för samhällets insatser inom den sociala sektorn och vårdområdet stiger brant. Således blir samhällets ökade kostnader för att försöka bibehålla välfärden och kvalitén i vården en efterhand allt större konkurrent om de medel som landet satsar på säkerhet. Det existerar också en mellannordisk obalans utgående ifrån att det endast är Finland som håller fast vid ett nationellt fokus på sin försvarsmakt. Detta kan vi leva med så länge ett militärt hot mot den europeiska kontinenten inkluderande Norden är litet. Men vad händer om hoten om mellanstatliga krig åter gör entré? Att risken för detta är reell hävdas av bland andra den brittisk-amerikanske strategen Colin S Gray. Enligt honom är denna risk ett resultat av klimatförändringarna och en tilltagande kamp mellan nationerna om naturresurser som olja, gas, vatten och odlingsbar mark. Att det som uppfattas vara osannolikt i dag är morgondagens realitet beläggs på ett övertydligt sätt av historien. Åter till Finland som också är intressant då obalanser diskuteras. I vårt östra grannland satsas cirka 90% av försvarsbudgeten på de tre beredskapsbrigaderna, marinen och flygvapnet, medan territorialförsvaret sakta vittrar sönder. Detta leder till den intressanta iakttagelsen att när numerären på de kvalificerade delarna i den finländska försvarsmakten jämförs med vår svenska blir skillnaden (något) mindre. Fallet med Finland visar på de accelererande svårigheter som små och medelstora nationer har idag avseende möjligheterna att bibehålla allsidig bredd på sina militära kapaciteter. Situationen i många mindre länder är sådan att det inte är frågan om utan när hela system måste läggas ner. Därmed byggs obalanser in som är mycket dyra och tidskrävande att återta, om optionen ens är realistisk. Exempelvis har Danmark lagt ner sitt ubåtssystem och i Norge har det nya robotbåtsystemets vara eller inte vara varit ett hett debattämne. Vi står bara i början av en process som innebär nödvändigheten av ett ökande mellannationellt samarbete. Den stora bredden på det praktiskt inriktade nordiska militära samarbetet illustrerar behovet av flernationella lösningar. 4

5 Tommy Jeppsson: Ny ordförande i Atlantkommittén Jan Foghelin I och med innevarande år har Svenska Atlantkommittén fått en ny ordförande. Namnet är Jan Foghelin och till vardags är han verksam vid Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) där han för övrigt arbetat under många år. Ursprungligen utbildad till civilingenjör, gick han via Ericsson till dåvarande Försvarets Forskningsanstalt (FOA). Under de tre senaste åren har strategiska studier samt försvar mot storskalig terrorism varit huvudsakliga verksamhetsfält. Åren var han chef för avdelningen för försvarsanalys, således 15 år, vilket får anses som något av ett rekord i samma befattning. Värt att nämna är att Jan Foghelin under hösten 1999 var sekreterare/säkerhets- och försvarspolitisk rådgivare i försvarsberedningen. Jan är att betrakta som urstockholmare. Han är född på Kungsholmen och har aldrig bott eller arbetat utanför Stockholm. Det är till lika delar intressant och trevligt att samtala med Jan Foghelin. Någon intervju i traditionell mening blir det inte, utan mer ett samtal där Jan ger av sitt stora kunnande och insikter, vilka förvärvats under den långa tid som han arbetat med säkerhets- och försvarsfrågor. Svenska Atlantkommittén kommer givetvis på tal. Organisationen är väl inte direkt känd på bredden i vårt svenska samhälle. Med de begränsade resurser som står till buds försöker man att genom föreläsningar och seminarier bilda opinion. Verksamheten bygger helt på frivilliga krafter och organisationen har inga anställda. Jan påpekar att NATO är intressant för Sverige men att vårt land legat lågt i frågan, vilket understryker behovet av sakupplysning och debatt. På frågan om hur opinionssiffrorna ser ut anger Jan den ungefärliga procentuella fördelning som stått sig i decennier, där det i stort handlar om att 50% av befolkningen är emot en NATO anslutning, 30% är för och resterande 20% saknar ett tydligt ställningstagande. Samtalet kommer in svensk försvarspolitik. Min samtalspartner uppfattar att denna har brist på konsistens. Ett exempel är NATO-debatten. Ett annat exempel handlar om innebörden av EU:s solidaritetsklausul och artikel 5 i NATO-stadgan. EU-klausulen som försvarsberedningen tolkar den innebär att hjälp skall lämnas ett annat EU land som utsätts för exempelvis ett angrepp. Sverige skall således kunna ge hjälp liksom att ta emot hjälp. Här kommer Jan in på frågan om det existerar någon reell skillnad mellan solidaritetsklausulen och NATO:s artikel 5. Som han ser på frågan så är denna skillnad liten. Dessutom vet vi ju inte hur solidaritetsklausulen fungerar i praktiken, i en skarp situation där den ställs på sitt yttersta prov. Så varför denna svenska rädsla för NATO som är den enda organisation som har substantiell förmåga att verkligen kunna ingripa med hårda maktmedel om/när utvecklingen kräver detta. Det har under senare år noterats en tendens att den atlantiska alliansen kastat sina blickar utanför Europa och i debatten har det diskuterats om NATO-medlemskap för länder som Australien, och Japan. För Jan Foghelin är utgångspunkten vilka huvuduppgifter som organisationen skall ha. Detta porträttet 5

6 6 porträttet kommer att vara styrande för vilka stater som kommer att vara medlemmar. Under samtalets gång betonar Jan att vi går emot en period där krig mellan stater åter kan bli en realitet och då är vi åter tillbaka till betydelsen av NATO-stadgans artikel 5 som är själva kittet i alliansen. Sedan kan man alltid diskutera vem/vilka aktörer som skulle kunna förorsaka ett åberopande av artikel 5. Det finns inget svar på detta. Men om utgångspunkt tas i förutsägelser om vilka stater/organisationer som kommer att dominera världsekonomin, således Kina, Indien, Japan, USA, EU och Ryssland, så finns här såväl intressen som förenar som sådana som skapar konkurrenssituationer. Ekonomiska och säkerhetspolitiska realiteter tenderar att vara överordnade frågor som demokrati och värdegemenskap. Och när det gäller de västliga demokratiernas internationella insatser som exempelvis i Afrika, i Irak och i Afghanistan, så är det sannolikt ingen vild gissning att förutspå att stor försiktighet kommer att vara det som präglar eventuella framtida internationella engagemang. Politiska och i ökande utsträckning ekonomiska intressen kommer att styra alliansmedlemskap liksom viljan att engagera sig i konflikter. Så glider samtalet in på det nästan oundvikliga ämnet Sveriges försvar och tillståndet i vår försvarsmakt. Att ta strategisk time out år 2000 med utgångspunkten att det saknades uppgifter/militärt hot inom de närmaste tio åren var ett tvivelaktigt synsätt. Förband i beredskap behövdes även om vi kunde utesluta en invasion. Jan är kritisk till hur denna tidsfrist utnyttjats. På något sätt existerar ett svart-vitt tankemönster där vi verkar bara kunna ha en tanke i huvudet åt gången oavsett det handlar om invasionsförsvar eller internationella operationer. Att diskutera svensk territoriell försvarsförmåga har nästan fått samma status som att svära i kyrkan. Jan lyfter fram två som han säger konstigheter som karakteriserat utvecklingen sedan millennieskiftet. Den första av dessa konstigheter har till del redan behandlats i form av den svenska självpålagda så kallade strategiska time out som inträdde omkring år I upptakten av denna period såg vi en svensk variant av RMA (Revolution in Military Affairs) och NCW (Net Centric Warfare) ivrigt påhejad av amerikanska och tekniska intressen. Det reella utfallet var emellertid ytterligt magert och den inledande euforin ersattes av tillnyktring någon gång under åren Nästa konstighet var att RMA-euforin ersattes av en motsvarande eufori kopplad till internationella operationer. Fanns inget militärt hot mot landet så blev dessa den enda uppgiften. Problemet är att vi hela tiden lever med ett halvförsvar. En idé/ett koncept tar tio år att implementera. Försvarsmaktens svängprestanda kan liknas vid en oljetanker. Tvära kast är inte möjliga. Den enkla slutsatsen är att hänsyn måste tas till det faktum att transformation tar tid och att aldrig så löddriga visioner och ambitioner hugger i sten om inte realistisk hänsyn tas till tidsfaktorn. Inte minst människorna i organisationen behöver tid för att ställa om sig till ett nytt mindset. Jan trycker på att det fanns saker som också var bra förr. Under det kalla kriget kunde vi periodvis hålla styrkor lika stora som idag i internationell tjänst samtidigt som vi utbildade ett mycket högt procenttal av landets manliga värnpliktiga, repetitionsövade stora förbandsvolymer liksom vidmakthöll en omfattande krigsorganisation. I dag leder ett högkvarter av samma storleksordning som förr endast ungefär lika många soldater i internationell tjänst. Faktiskt fick vi under det kalla kriget pang för pengarna. Givet den politik som fördes hade vi ett hyggligt starkt konventionellt försvar. Då det gäller dagens territoriella försvar sällar sig Jan till gruppen som hävdar att det nationella oberoendet är ur försvarssynvinkel en konstant som hela tiden, oavsett fluktueringar i den politiska dagstemperaturen, erfordrar militära resurser för att kunna hävdas. Här finns en viktig koppling till den ofta påtalade vikten av folklig förankring. För att återvända till NATOfrågan så betonar Jan det felaktiga i synsättet att det skulle bli billigare för Sverige att vara alliansmedlem. Detta är ett dåligt argument. Bättre då är att vara realist och bejaka att medlemskap i en allians innebär att man måsta ha något att bidra med inom ramen för kollektivets bästa. Se på de baltiska staterna, på Polen och andra tidigare östblocksländer, varmed allt tal om svenska möjligheter att åka snålskjuts på andra alliansstaters bekostnad saknar realism och dessutom är ett påtagligt utslag av naivitet. Ett argument som brukar framskymta i den svenska debatten är att vi inte kan gå med i en allians som har kärnvapen. Mot detta kan anföras att kärnvapnen finns och kommer fortsatt att finnas. Vi behöver förvärva insikten om att det finns gränser för vad svenska synsätt klarar av att påverka. Sammantaget så blir vi i vart fall inte inflytelserikare i världssamfundet och ännu mindre så om vi fortsätter vår alleingang. Människor i vårt land tror att freden är ett naturtillstånd, medan den i själva verket är något vi alla behöver jobba för att bibehålla. Vi måste inse att säkerhetspolitik är en självisk verksamhet avslutar Jan Foghelin. Tommy Jeppsson är redaktör för vårt försvar.

7 Bo Hugemark: Ett militärt vakuum för 200 år sedan och idag Händelserna på Gotland våren 1808 borde stämma till viss eftertanke. Och åtminstone inspirera till bättre sammanhang mellan omvärldsanalys och försvarsinriktning än dagens ogenomtänkta offi ciella retorik. Inte många svenskar utöver gotlänningar uppmärksammade tidigare i år att det var 200 år sedan Gotland ockuperades av ryssen i april 1808 och befriades av svensken en knapp månad senare. De fl esta har över huvud taget inte hört talas om händelsen. Det är beklagligt, ty det var högst remarkabla och lärorika operationer. Det märkligaste är att icke ett skott avlossades och icke en droppe blod spilldes. Det är kanske orsaken till att saken fallit i glömska; inga krigiska hjältedåd, bara två snöpliga kapitulationer i lägen då motstånd var helt lönlöst. Men därmed var det också en uppvisning i moraliskt mod av först den svenske och senare den ryske befälhavaren. Ominriktning av försvaret För att ta det från början: År 1789, inför sitt planerade krig mot Ryssland, lät Gustav III avrusta Gotland, ön som riksdagens sekreta utskott tidigare benämnt Sveriges Gibraltar. debatt Befrielsen av Gotland inleds för 200 år sedan. Cederströms eskader linjeskeppen Prins Fredrik Adolf, Vladislaff och Konung Gustaf IV Adolf, fregatten Bellona, briggarna Svalan och Disa samt jakten Fortuna ankrar upp i Sandviken vid Gammelgarn, tre veckor efter kapitulationen. Två dagar tidigare hade linjeskeppen Manligheten och Tapperheten avskurit ryssarnas sjöförbindelser vid Slite hamn. Bild ur Erik Olsson, Sanda: Gotland mitt i Östersjön. En bilderbok om sjöfart. Taurus förlag, Visby

8 Enligt militärhistorikern Bengt Hammarhielm var avrustningen säkert också ett resultat av den omplanering från den tidigare defensiva fästningsstrategin till en ny rörlig krigföring Det gick bra under kriget Men i 1801 började Gustav IV Adolf oroa sig för ön och beordrade landshövdingen viceamiralen friherre Salomon von Rajalin att bilda ett lantvärn om 600 man och beväpna det med gevär som sändes från fastlandet. Det blev inte så mycket av det. Något direkt hot mot Sverige och Gotland kunde heller inte skönjas under det följande halva decenniet. Detta förändrades radikalt med fördraget i Tilsit 1807 mellan tsar Alexander I och Napoleon, där den förstnämnde fick fria händer mot Sverige. Den 21 februari 1808 anföll ryssarna mot finska östgränsen. Den 31 mars beordrades tjänsteförrättande landshövdingen Eric af Klint att sätta upp en lantvärnsbataljon med de 600 gevären. Problemet var att man inte visste om det fanns krut på ön. Ockupation och befrielse Tre veckor senare fylldes maktvakuum av en rysk styrka på man som landsattes från svenskflaggade handelsfartyg vid Sles, nära Grötlingbo på sydvästra Gotland, under befäl av konteramiralen Nikolaj Andrejevitj Bodisko. På två dagar betvingades det praktiskt taget obeväpnade försvaret. Inget blod göts, och den civiliserade Bodisko höll sina trupper i sträng krigstukt. Befolkningen fann sig i sitt öde, allmogen något knotande, borgare och överklass inte helt motvilligt. Kappor vändes snabbt efter östanvinden. Kapporna vändes lika snabbt tillbaka sedan konteramiralen friherre Rudolf Cederströms eskader den 15 maj landsatt tre bataljoner och ett artilleribatteri vid Gammelgarn. Bodisko, som förgäves väntat på förstärkningar och den 12 maj fått sina sjöförbindelser avskurna av två svenska linjeskepp vid Slite, fann för gott att kapitulera och utskeppade sina styrkor, fortfarande utan att en enda person kommit till skada (utom de kvinnor ikonorna som funnit kärleken hos ryska soldater och officerare och som nu utsattes för skvaller och förtal, ofta kanske av dem som hade dåligt samvete för samarbete med ockupationsmakten.) 1 Visbys borgare letade ivrigt efter bevis på sin motståndsanda. Ingen dömdes för samarbete utom den avdankade löjtnanten Matthias Lundgren. Ett knappt halvsekel efter denna episod fick Ryssland anledning att ångra att det inte satsat mer på att behålla ön och göra den till Rysslands Gibraltar. Under Krimkriget lät Sverige den fransk-brittiska flottan 1854 använda Fårösund som debatt CATS STRIDSTRÄNINGSANLÄGGNING STRIDSTRÄNING FÖR INSATSER REAL PERFORMANCE. REAL ADVANTAGE. 8

9 bas för bombardemanget mot Bomarsund på Åland och raidföretag mot finska kusten. Två väpnade århundraden Efter det att vi sålunda kommit undan med blotta förskräckelsen 1808 blev Gotland prioriterat från beredskapssynpunkt under nästan 200 år. En personlig upplevelse av detta: År 1972 ville arméchefen Car Eric Almgren i samband med att värnpliktutbildningstiden minskades till 7,5 månader ta bort den delade rytmen på Gotland där en halv bataljon av beredskapsskäl gjorde sin avslutande förbandsutbildning sommartid. Vi på försvarsstabens operationsledning 3 (OpL3), ansvariga för beredskap, lyckades få militärbefälhavaren i Strängnäs att i stället stödja ett förslag om samlad bataljon sommartid. Men arméchefen skrev handbrev till överbefälhavaren (samtidigt som hans avdelningschef på utbildningssidan skickades till mig för att bearbeta mig som arméofficer med livfulla beskrivningar av fasorna för de värnpliktiga med att behöva tillbringa sommaren på Gotland). Med viss bävan gick vi från OpL 3 in till ÖB Synnergren, laddade med argument. Då sa Synnergren Jag har fått ett brev från Almgren och han säger så här --- och det bryr jag mig inte ett dugg om. Gotland är den enda del av landet där beredskapen är prioriterad när det gäller arméns utbildning. Sveriges mest utsatta del I början av 2000-talet avrustades Gotland igen. Tvivelsutan, liksom 1990, ett resultat av en ominriktning från försvar av territoriet, denna gång till en strategi för att trygga freden genom internationella insatser. Intet ont om det; går det så går det. Men faktum är att först i Vårt uppdrag på Försvarsmaktens hemsida står: Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige vid angrepp av en främmande makt. Ytterst märkligt, milt sagt att då inte ha något försvar just på Gotland. Det hävdas ofta att Sverige inte ligger inom Rysslands intressesfär. Hur det nu förhåller sig med detta det är nog situationsberoende så visar bl.a. händelserna 1808 och 1854 att det inte gäller Gotland. Ön kan i olika lägen få en väsentlig strategisk roll i Östersjön, som givetvis tillhör den ryska intressesfären. Det är nästan genant att peka på Gotlands utsatta läge som gör ön till ett lätt mål, såväl med modern invasionsteknik som liksom 1808 med historiskt beprövade metoder: trojanska hästar. Samtidigt som det kan vara svårt att i en krissituation förstärka ön. Ett av de stora operativa problemen under det kalla kriget var förstärkningstransporterna. De planlades omsorgsfullt och övades ofta. Det gällde att vara i förhand; om Gotland ockuperades hade man inga illusioner om att kunna återta ön. Men hallå! Det här verkar ju gammal rysskräck och gamla hotbilder. Det finns ju inget hot mot Gotland idag? Nej det gör det ju inte, men var god beskriv det läge då en svensk regering bestämmer sig för att sätta upp ett pansarregemente på Gotland, förhandslagra materiel för en fastlandskontingent, gruppera kustrobotförband och luftvärn samt basera flyg- och sjöstridskrafter på ön. Oförsvarlig risktagning Det finns liksom en brandvägg mellan omvärldsanalysen och försvarsdebatten idag. Forskare och experter på internationell politik talar allt högre och tydligare om den negativa utvecklingen i Ryssland och om de risker den kan innebära för omgivningen. Samma sak sägs om än inte lika högt i försvarsberedningens betänkanden. Men så fort någon försöker dra slutsatser av detta avseende försvarets roll, då kommer som en betingad reflex klyschorna och pladdret: Rysskräck! Kalla-krigetnostalgi! Varför skulle Ryssland ge sig på Sverige? Bevisbördan ligger inte hos försvarsvännerna. Vi kan inte åta oss att teckna ett sannolikt scenario för hur vi skulle kunna hotas. Historien visar att det sannolika sällan inträffar och att det som inträffade ofta var osannolikt. Bevisbördan ligger hos dem som anser sig garantera att ett hot aldrig kan inträffa. Och hos dem som säger att det visserligen kan bli ett hot men att de kan garantera att vi hinner reagera i god tid. I brist på sådana bevis borde vi förlita oss på den gamla vakuumteorin: ett oförsvarat område kan, när strategiska behov uppstår, fresta till aktioner. Invasionen i april 1808 var ett tydligt exempel på detta och dessutom en påtaglig demonstration av de geostrategiska förhållandena i Östersjöområdet. Om något sådant skulle upprepas kan man tyvärr inte förlita sig på att Cederströms framgångsrika befrielseoperation skulle kunna upprepas. Att på två veckor samla och inskeppa en befrielseexpedition ter sig som ett ouppnåeligt ideal för dagens insatta insatsförsvar. Och motståndaren skulle nog inte lämna sin ockupationsstyrka så åt sitt öde som den stackars Bodisko. Risken bleve stor att Alf Henriksons exempel på bokstaven Ö i ABC-boken Alfabetets användning anar aporna aldrig besannades: Överbefälhavaren överväger översiggiven öbornas ömkliga öde. Bo Hugemark är f.d. överste och säkerhetspolitisk skribent 1 Den som vill veta mer om denna fantastiska episod rekommenderas att läsa Hans Björkegren, Bron vid Ajmunds, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1978 Här ges i romanens form insiktsfulla beskrivningar av händelseförloppet i stort, befälhavarnas vånda och enskilda människoöden. debatt 9

10 Helge Löfstedt: Territoriellt försvar och hemvärn Skall Sverige förbli svagare än de nordiska grannarna? Försvarsberedningen har i sin rapport i maj 1 anvisat att den framtida försvars organisa tionen ska bestå av insatsförband samt ett kvalifi cerat hemvärn i form av nationella skyddsstyrkor utvecklade ur dagens hemvärn. Det kan då vara av intresse att se hur hemvärnet ser ut i våra nordiska grannländer. 10 debatt Nedanstående genomgång visar att grannländerna har betydligt större och tydligare terri toriell organisation för civil och militär samverkan och för militär verksamhet över landets yta än vad Sverige har. I denna territoriella organisation utgör hemvärnet en väsentlig del. Den mest omfattande territoriella organisationen finns i Finland. Där gick man vid årsskiftet 07/08 in i en ny regional ledningsorganisation för armén med sju militärlänsstaber, varav fyra benämns operativa med utökat ledningsansvar 2. Efter behov har inrättats några regionalbyråer vid de civila län där militärlänsstaber inte finns i den nya organisationen. I Danmark finns en ledningsorganisation på fem regioner tidigare benämnda lokalförvarsregioner och i beslutet 2004 omdöpta till totalförsvarsregioner. Som ledning i dessa regioner sätter hemvärnet upp en ledningsstruktur där det övriga försvaret bidrar med befäl med reservstatus som dock ofta har förflutet som aktivt befäl. Både officerare och underofficerare ingår 3. Norge har i dagsläget 13 Behöver Sverige färre hemvärnssoldater än Danmark, Finland och Norge och har vårt land råd att avsäga sig en territoriell organisation för civil militär samverkan och samordning?

11 hemvärnsdistrikt vilka föreslås minskas till 10 i Forsvarsstudie Dessa distrikt blir (troligen) inordnade i fyra regioner. Regionernas roll är något oklar. De nämns inte i Forsvarsstudien men är trots detta under uppbyggnad och en fjärde chef är nyligen tillsatt. Regionchef har graden överste och distriktschef graden överste löjtnant. I Sverige har man sedan flera år helt avstått från regional organisation där civila och militära resurser kan samordnas. En väsentlig del av Finlands markstridskrafter, främst sju brigader, utgörs av regionalt rörliga operativa styrkor. Vidare kan mobiliseras stora lokala territoriella styrkor med en total personalstyrka på Sedan något år omvandlas en mindre del av dessa till landskaps trupper som är att likna vid hemvärn i de övriga tre länderna. Danmark och Norge har sedan längre tid hemvärn som omfattar omkring personer. I båda länderna finns en struktur med en aktiv styrka som fullgör årliga övningar. Därutöver finns i Danmark och än så länge i Norge en passiv styrka av personal som inte har utrustning och inte övar. I båda länderna ingår två personalgrupper. Den ena består av personal som fullgjort fullständig värnpliktsutbildning och som frivilligt ansluter sig till hemvärnet. Den andra gruppen består av personal som full gjort kort värnpliktsutbildning inriktad mot hem värns tjänst. Efter denna utbildning är perso nalen placerad som aktivt hem värn under viss tid. Tid. I Danmark omfattar denna grupp personer. Därefter är fortsatt deltagande i den aktiva gruppen frivilligt. Övriga registreras i den passiva gruppen. I Danmark innebär beslutet i juni 2004 en mer ingående samordning mellan försvarsmaktens stödstruktur och hemvärn. Bl.a. utvecklas förutom arméns även marinens och flygvapnets baser och flottiljer så att de fasta anläggningarna och hemvärnet i större utsträckning ut gör stöd för varandra. Det danska hemvärnet har en tydlig inriktning mot skydd av baser för sjö- och flyg stridskrafterna. Det norska hemvärnet har nära status som egen försvarsgren. Man har egen inspektör som är helt jämställt med försvarsgrensinspektörerna. I dagsläget är antalet i aktivt hemvärn och i passivt. Försvarsstudien 07 föreslår att det norska hemvärnet skärs ner till , fördelat på en insatsstyrka på omkring och en förstärkningsstyrka som om fattar omkring Personalen organiseras i taktiska styrkor med något ökad rörlig het. Antalet enheter or- Foto: Nicklas Gustafsson Combat Camera/Försvarets Bildbyrå debatt 11

12 debatt 12 ganiseras mot bakgrund av befolknings täthet och uppgifter. Det civilmilitära samarbetet koncentreras till de tio distrikten. I dags läget har man samverkan även på kom munnivå. Den norska försvarsbeslutspropositionen 5 från april 2008 vill dock satsa mera på hemvärnet i stället för Man anger också en motsvarande ökning av medel som avsätts till hemvärnet. Det svenska hemvärnet omfattar i dagsläget ca personer d.v.s. avsevärt mindre än de danska och norska motsvarigheterna. Sverige har inte heller någon motsvarighet till den finska territoriella organisationen. D.v.s. det svenska hemvärnet och territoriella försvaret är avsevärt svagare än i grannländerna. I den svenska perspektivstudien från december 2007 föreslår högkvarteret att det svenska hemvärnet ytterligare skärs ner till d.v.s. ca en tredjedel av motsvarande danska och norska organisationer. Frågan är nu vad man kommer fram till när man skall förverkliga de intentioner som signaleras i försvarsberedningens betänkande från 13 juni. I Norge ingrep statsmakterna till förmån för hemvärnet. Det bör man göra även i Sverige. Vågar man hoppas på samma nivå som i Dan mark och Norge d.v.s ? Och att man skapar en regional organisation för samverkan mellan civila och militära resurser? Helge Löfstedt är tidigare överingenjör vid FOI. 1 Försvarsberedningens rapport; Försvar i användning, Ds 2008:48, Källa: Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2004, SRR 6/ Källa: Aftale om forsvarets ordning , Forsvarsministeriet, 10 juni 2004, 4 Källa: Forsvarsjefens Forsvarsstudie 2007, december 2007, www. mil.no/fs07 5 Källa: Langtidsproposisjonen , St.prp.nr.48 ( ) Foto: Peter Nilsson Försvarets Bildbyrå Nils-Ove Jansson: Ryssen kommer inte Det är bra att någon reagerar på felaktigheter, även när det skrivs i vårt försvar. Magnus Haglund har alldeles rätt när han kritiserar Helge Löfstedts inlaga om de ryska flygstridskrafterna. Något hot från Su 24 Fencer och Su 27 Flanker, som motiverar ett starkare svenskt luftförsvar, går ej att uppfin- na, inte ens vid FOI. Självklart kommer Ryssland precis som USA med flera andra länder att utveckla nya flygplanstyper, men att gamla flygplan ska bli som nya kan inte ens ryska ingenjörer åstadkomma. Sverige höjer också sin förmåga genom NATO-anpassningen av sina flygplan, lufttanknings-

13 Dagens ryska Östersjömarin kan svårligen jämföras med sin motsvarighet under det kalla kriget. Samtidigt torde inte det pågående ryska militära återtagandet glömma bort vårt närområde. Bilden visar den ryska jagaren Nastoychivvy av Sovremennijklassen. möjligheter och vapenutveckling för Gripen-systemet. Däremot är det oroande att våra piloter inte får tillräcklig flygtid för att upprätthålla sin förmåga. När Ryssland på 1990-talet var i sin djupaste ekonomiska kris fick ett flygregemente tilldelning av tre-fyra timmars flygtid per månad. Det hade möjligen räckt till start och landningsövningar för flertalet piloter, men timmarna togs i stället hand om av de mest erfarna piloterna med motiveringen att de behövdes för att upprätthålla beredskapen mot eventuella anfall! De unga piloterna fick således stå på backen och se på. När man nu drabbats av motsvarande besparingar i svenska flygvapnet får man verkligen hoppas att vi gör tvärt om. Satsa på de unga piloterna som vi kanske behöver om år och låt de äldre piloterna inklusive stabsofficerarnas utgöra besparingarna. Det intressanta med den ryska militära utvecklingen, som många tycks ha missat eller blundat för, är istället att det speglar det amerikanska säkerhetspolitiska agerandet. Utvecklingen av robotsköldar mot de så kallade skurkstaterna gör att Ryssland känner sin kärnvapenkapacitet hotad. För att säkerställa sin andraslagsförmåga är det naturligt för Ryssland att modernisera flyg- och ubåtsburna robotar samt plattformarna för dessa. Deployeras styrkorna (ubåtar och långräckviddigt flyg) på de vida oceanerna kan verkan av det amerikanska missilförsvaret minskas eller helt undvikas. Även andra militära styrkor som har till uppgift att skydda den strategiska förmågan kan därvid komma att moderniseras, till exempel ubåtsjakt och långräckviddigt jaktflyg. Att Ryssland säger upp CFE-avtalet är inte heller märkligt. Det skrevs ursprungligen för ett helt annat syfte och innebär idag enbart begränsningar för Ryssland, medan NATO-sidan utan hinder genom sin utvidgning kan måla om den strategiska kartan helt och hållet. När man bedömer den ryska militära utvecklingen måste man åtminstone försöka analysera de bakomliggande faktorerna och inte bara se dem som något negativt. Årliga ökningar av den ryska försvarsbudgeten på 25% per år under fem år kan också låta hotande, men om man vet att budgeten under 1990-talet minskade till ca 1% i köpvärde av de tidigare sovjetiska försvarskostnaderna så blir resultatet inte särskilt imponerande. Rent matematiskt blir det efter fem år bara ca 3% av den tidigare sovjetiska budgeten. Från västsidan framhålls ofta att NATO-utvidgningen i Östeuropa och missilförsvaret inte är riktat mot Ryssland. Vid NATO-mötet i Bukarest sade President Putin att det är potentialen som räknas inte intentionerna. Man kan därmed hoppas att Sverige i fortsättningen ska titta på vad Ryssland kan göra och inte vad vi tror att de ska göra. Nils-Ove Jansson är kommendör av 1.graden i reserven. Han var under åren chef för Försvarsstabens Underrättelseavdelning (Fst/Und), ÖB Underrättelse- och Säkerhetskontor (ÖB/ USK) samt ställföreträdande chef för Militära Underrättelse- och Säkerhetstjänsten (MUST). debatt 13

14 Tommy Jeppsson: En karolinsk nyckelgestalt 14litteratur Magnus Stenbock var en av den karolinska epokens främsta generaler. Han segrade vid Helsingborg och Gadebusch, han var en ypperlig guvernör i Skåne och han tillhörde dem som kämpade för en fortsättning för det svenska stormaktsväldet. Däremot förstod han sig inte särskilt bra på de maktpolitiska förutsättningar som rådde i dåtidens Europa och möjligheterna för Sverige att bibe- hålla sin position. Han verkar ha tillhört skaran av Karl XII:s blint trogna men skall inte dömas för hårt för detta, eftersom denna tendens inte är varit ovanlig bland nära medarbetare till envåldshärskare. Men vem var han och vad uträttade han? Bördsmedveten och duglig En bra bild av personen Magnus Stenbock liksom vad han uträttade ges i boken Karolinen Magnus Stenbock författad av Ingvar Eriksson, tidigare överläkare i kirurgi. Eriksson utgav år 2000 en biografi över Nils Bielke. Hans senaste biografi över Magnus Stenbock är sakligt skriven och utgör ett väldokumenterat personhistoriskt bidrag för att förstå en epok för vilka intresset bara verkar accelerera hos en historieengagerad läsekrets. Magnus Stenbock var en person som var ytterligt medveten om sitt höga påbrå. Han betraktade i likhet med sina samtida högreståndspersoner den egna särställningen i samhället som något fullt naturligt. Det var en tid då släkt, namn, heder och ära hade en högst reell innebörd. En militär karriär verkade naturlig, och fortifikationskonst och matematik var den unge Stenbocks favoritämnen. Stenbock var i högsta grad en handlingskraftig människa. Detta var en egenskap som värdesattes under den karolinska eran. Det stora nordiska kriget mellan åren gav ypperliga möjligheter till karriär och berömmelse. Med hjälp av goda egna militära utförsgåvor och inflytelserika militära och civila mentorer skrev Stenbock närmast det som kan beskrivas som en framgångssaga. Militära och privata framgångar Också en och annan nutida ivrig karriärist måste känna ett sting av avund vid en jämförelse med Stenbock. Blott 34-årig utnämndes han 1699 till överste och chef för Kalmar regemente och ett år senare för Dalregementet. Det senare befälet

15 mottogs uppenbarligen, enligt författaren, av en man som var överlycklig över utnämningen eftersom Dalregementet rankades som ett av Sveriges främsta infanteriregementen. Tvivelsutan hade Magnus Stenbock en stor fallenhet för det militära yrket. I förening med hans sociala ställning förfogade han över ett nätverk av inflytelserika personer. Dessa medverkade till att allt lades till rätta de gånger då det kunde synas trögt i portgången. Värdet av inflytelserika mentorer kan knappast överskattas för en framgångsrik karriär. I så måtto är intet nytt under solen. Helt utan problem var givetvis inte tillvaron för Stenbock. Han hade levt ett ekonomiskt bekymmersfritt liv som ung. Solden under de första åren i fält blev därför jämförelsevis mager. Efterhand blev dock de ekonomiska tingens ordning inte bara goda utan skulle till och med kunna karakteriseras som lysande. Sammantaget inbringade åren i fält uppenbarligen en icke föraktlig förmögenhet som kunde sändas hem till hustrun. I likhet med många unga adelsdamer hade hon uppfostrats till att kunna sköta driften av stora jordegendomar liksom att förstå sig på ekonomi. Stenbocks estetiska sinne gjorde också att han kunde sända hem dyrbara och vackra föremål som förgyllde hemmens inramning och gav den karaktär av lyx och överdåd som för dåtidens framgångsmänniskor var utomordentligt viktigt. Stenbock hade en utpräglad administrativ talang och en hög arbetskapacitet, vilket kom mycket väl till pass när Karl XII utsåg honom till vad vi i dag skulle benämnt logistikchef för armén. Att han var ärelysten med högt fl ygande ambitioner står utom all tvivel, samtidigt som han kan tillerkännas ha uppnått framgångar som var få förunnade. I början av juli 1706 ut- nämndes Stenbock till general av infanteriet och guvernör i Skåne. Guvernörskapet över Skåne var ett civilt uppdrag. Stenbock var dock mycket väl förberedd på detta uppdrag eftersom han tidigare haft ansvaret för arméns ekonomi, inkvartering och utrustning. Han skulle lyckas mycket bra som guvernör i Skåne, till och med så bra att han blev älskad av befolkningen. Han stoppade en utbredd korruption, fick fart på ekonomin, förbättrade vägar och kommunikationerna samt allra viktigast han lyckades förhindra en dansk återerövring av Skåne. Kungagunstlingen Stenbock var en man som trivdes i händelsernas centrum, och i kungens närhet fick han utveckla sin personliga charm och sina utförsgåvor som sällskapsmänniska. Vid de tillfällen han tjänstgjorde utanför högkvarteret fruktade han antagonisternas angrepp, vilket knappast är ett unikt sätt att reagera för Stenbocks samtid. Envälde karakteriseras oftast av vikten av närhet till den enväldiges person. Karl XII:s regim innebar inget avsteg från denna tendens, varför den kungliga nåden var central för den som ville framåt i livet. Förutom någon period av menföre i relationerna mellan kungen och Stenbock verkar han framgångsrikt ha dansat runt guldkalven. Personteckningen av Karl XII:s försteminister greve Carl Piper, vilken var chef för det kungliga kansliet, ger bilden av en (mycket) frånstötande karaktär. Exempelvis skrev Pipers kansli ut alla fullmakter och han själv kontrasignerade dessa. Försteministern accepterade nådigt en utvecklad praxis som gick ut på att man stack till honom en rundnätt dusör i samband med befordran. Den typ av tacksägelsepengar som Stenbock och hans kollegor gav försteministern var inget annat än ren och skär korruption och en ytterligt omoralisk affärsmetod att skaffa sig extrainkomster på. Att Piper i tillägg verkar ha uppträtt mycket maktfullkomligt, drygt, nonchalant och överlägset gentemot sin omgivning, försvårar ett eventuellt eftersökande av förmildrande drag hos honom. Familj och personlighet Stenbecks förhållande till hustrun Eva Oxenstierna präglades av ömhet och kärleksfullhet, vilket framgår av den korrespondens han hade med hemmet under sin bortavaro. Likaså var omtanken om barnen djup och äkta och bilden av en ömsint familjefar framstår som mycket tydlig. De många krigsåren medförde att familjen var åtskild under lång tid. Faktiskt levde paret tillsammans endast sju av ett tjugosju år långt äktenskap. I detta avseende verkar Stenbocks situation ha varit identisk med många andra karolinska officerares. På målningar av Magnus Stenbock framtonar bilden av en aristokrat. Stenbock var kortväxt och kraftigt byggd. Han bär peruk, har ofta en smal mustasch till ett något fylligt ansikte. Som person verkar han ha varit en mycket intensiv karaktär med stor resultatorienterad aktivitetslust. Han hade lätt för att vinna omgivningens uppskattning, oavsett var dessa befann sig på den sociala piedestalen. Han var begåvad och med en god portion optimism lockades han av det okända, varvid yrkesvalet måste ha fallit sig mycket naturligt. Han förenade i en och samma person rollen som chef och ledare och åtnjöt ett närmast gränslöst förtroende hos sina soldater. Följaktligen kunde han kräva prestationer intill gränsen för vad som var möjligt att prestera. Privat var han med sin konversationstalang en mycket uppskattad sällskapsmänniska, repliksnabb och med humor. Han var en utmärkt talare, han författade texter och han hade en klar konstnärlig talang. En litteratur 15

16 litteratur 16 mångsidighet som imponerade samtidigt som den bidrog till att föda avund. Föga överraskande fanns i Stenbocks omgivning en grupp av ständigt närvarande belackare som gjorde sitt yttersta för att ta heder och ära av honom. För övrigt en tidlös företeelse i samspelet mellan kontrasterande personligheter. Bland Stenbocks motståndare har det hävdats att få vederlikar älskade honom, ett uttryck som snarast har karaktären av ett dåligt skämt med beaktande av maktmänniskors tendens till aversion mot varandra. För att ta några ytterligare mindre smickrande omdömen i raden så upplevde hans belackare honom som misstänksam, hämndgirig, listig och framfusig. Ett fullblodsego? Kanske, med beaktande av den synbarligen rika förekomsten av dessa egenskaper hos människor där karriären är ett mål i sig. Men, för Stenbock och hans generation fanns den dämpande faktor som brukar kallas saken och som innebär arbetet för ett högre mål, i detta fall en militär seger för säkrandet av det svenska stormaktsväldets fortbestånd. Om lägre och snöd egenvinning lurade runt hörnet så var detta i vart fall inte hans främsta signum. I likhet med den helt övervägande delen av sina samtida hade Magnus Stenbock en stark tro på gud och fann i svåra tider, liksom i tider av medgång, ett starkt stöd i religionen. Detta var en epok när den lutheranska läran hade ett dominerande grepp över de svenska undersåtarnas själar och underbyggde den jordiske furstens maktposition genom att stat och kyrka var förenade. Tommy Jeppsson är redaktör för vårt försvar Ingvar Eriksson: Karolinen Magnus Stenbock. Atlantis 2007 Bo Hugemark: Skott kommer! Träffsäkra glada, arga, stundom sorgsna skildringar av livet i armén under det kalla kriget. Idag finns det inte längre som under det kalla kriget ett tydligt hot. Detta är dagens mantra när det gäller försvarspolitik och försvarsplanering. Därmed ges en bild av en bild av en nation som i fyra decennier stod enad kring ett starkt försvar mot det ryska hotet. Bilden är delvis sann, delvis historieförfalskning. Jag menar då inte de kvalitativa svagheter som vidlådde det svenska försvaret. Utan fastmer att det var si och så med enigheten. Äldre läsare minns nogsamt de försvarsfientliga strömningarna från 1968 och ett decennium framåt. Och inte minst det bristande stödet från politikerna. Denna mörka tid för försvaret skildras med bitande ironi, stundtals vrede i Einar Lyths minnesbok över tiden som aktiv officer, Klart bakåt. Den fyndiga titeln alluderar på laddarens svar på skyttens kommando Skott kommer innan man avfyrar granatgevär m/48, ett vapen som varit i tjänst under hela det kalla kriget och är i bruk även i denna dag. Skarpa skott Einar Lyth började som subaltern på Livregementets grenadjärer (I 3) i Örebro 1957 och slutade sin trupptjänstbana på samma regemente som sekundchef i samband med dess nedläggning Däremellan var han bl.a. bataljonschef och utbildningschef vid I 2 i Karlstad. Boken hade likaväl kunnat heta Skott kommer. Det är mycket träffsäkra ögonblicksskildringar riktligt och kongenialt illustrerade av SoldFtecknaren Alf Lannerbäck inte bara av livet i fält som är undertiteln utan också av mässliv, militär etikett, det militära språket, och mycket annat. Einar Lyth är bland mycket annat en oöverträffad spexare med litterär talang, en ovärderlig tillgång vid ett förbands viktigaste tillställning, Lillejul där de yngre, subalternerna, skändar sina överordnade, och han ser i denna bok mycket av företeelserna i försvaret i en skrattspegel. Även sig själv, han berättar livfullt och öppenhjärtigt om blamager och tillkortakommanden. Men ibland skjuter han skarpt. Den milda ironin ersätts av skärande sarkasm och behärskad vrede över vissa företeelser under de gångna åren och i nutid. Han har inget fördrag med dumhet, feghet och anpasslighet hos politisk och militär ledning som ofta präglat/präglar försvarspolitiken. Överheten svek Lyth sparar inte på krutet i sitt förakt för 1968 års låtsasrevolutionärer, ofta ungdomar från privilegierade miljöer. De till proletärer maskerades anspråk på att få bli den elit som skulle leda Kirunas gruvarbetare i den förestående revolutionen mot det socialdemokratiska etablissemanget

17 var en förolämpning mot den svenska arbetarklassen. Detta var en svår tid för utbildarna på många förband. Revolutionärerna gjorde sig till talesmän för rekryterna. Det var inte bara den tysta majoriteten som passivt teg. Det gjorde också generalerna och försvarsministern. Från politikerna, försvarets uppdragsgivare, kom alltså inget stöd. Tvärtom genomfördes reformer som eftergift åt tidsandan. Det blev ständig nattpermission, förödande för kamratsammanhållning och förbandsanda. Det blev gratis hemresor för de värnpliktiga. Det kostade 400 miljoner per år. Samtidigt lades tre regementen ner för att spara 50 miljoner per år. Indragning av regementena i Uddevalla, Växjö och Örebro skulle leda till att ännu fler värnpliktiga skulle veckopendla från längre bort belägna utbildningsorter till hemmet alldeles gratis! Samtidigt fanns de lokalförsvarsförband som på repövningar fann att deras handvapen var mausergevär m/96! En annan kostnadskrävande reform var att pensionsåldern för alla officerare av rättviseskäl höjdes till 60 år. Armén fick lägga pengar på att avlöna ett antal obehövliga majorer och överstelöjtnanter genom att skapa befattningar och ökad byråkrati. Arméns själ Men bokens grundton är ändå positiv Den är ett äreminne över en armé som nu gått till hävderna. Eller snarare äreräddning; idag florerar mycket av schabloner och myter om den gamla värnpliktsarmén. Många har bilden av en håglös stor och gråbrungrön massa, förd av auktoritära och korkade befäl, illa beväpnad, dåligt utbildad, cykeltolkande till chanslös strid mot de sovjetiska elitförbanden. Författaren gör rent hus med schablonföreställningar om officerskåren som en stöveltrampande, inskränkt, obegåvad och auktoritetsbunden grupp. Einar Lyth är i sig ett bevis på motsatsen: högt begåvad, brett och djupt bildad, frispråkig och stridbar. Men även de andra officerare som figurerar i boken ger syn för sägen att uniform inte betyder uniformitet i sätt att vara. Den i våras bortgångne generalen Claës Skoglund 1 använde ofta uttrycket Arméns själ. Han ansåg att många höga befattningshavare i Försvarsmakten inte kände den. Egentligen borde man nog vara infanterist för att ha den förmågan. Infanteristen Einar Lyth har här fångat många av de fina själsegenskaperna: förbandssammanhållning, naturliga umgängesformer mellan graderna, initiativförmåga och uthållighet, förmåga att ta påfrestningar med galghumoristiska skämt. Den mest traumatiska upplevelsen för Einar Lyth var givetvis nedläggningen av I 3. Kanske var det kampen mot denna som kom att kosta honom befordran till högre poster en förlust för vilken organisation som helst som kunnat få honom som chef. Om detta talar han inte i boken. Däremot om den tunga dag den 14 december 1989, då nedläggningsbeslutet klubbades i riksdagen. litteratur 17

18 Förtroendet att utbilda hembygdens rekryter har med ett slag tagits ifrån oss. debatt Freden bevarades tills vidare Einar Lyth kom i stället till Wien som militär expert i OS- SE. Hans upplevelser där och i andra internationella sammanhang liksom tidigare tjänstgöring vid Militärhögskolan bl.a. som strategilärare, kommer läsaren till godo genom talrika omvärldsutblickar, även de med blandat skämt och allvar. Lyth hyser inget tvivel på att faran för Sverige var reell. bl.a. berättar han om det sovjetiska kartverk över Sverige från Trelleborg till Sundsvall med oerhört detaljerad terränginformation som funnits inom Leningrads militärområde och som nu kan beskådas på Krigsarkivet. Han är också övertygad om att den svenska armén spelat en avgörande roll för att bevara freden, under det kalla kriget och tidigare. Vid nedläggningsbeslutet ser han framför sig regementsfanan med segernamnen slå ut för vinden: Den seger vi själva är delaktiga i finns inte med på fanan. Det behövs inte. Den känner vi väl och den är vi stoltast över: Fred sedan Men freden är givetvis inte säkrad för evigt. Och om det idag mest närliggande hotet, terrorismen, skrev Einar Lyth profetiskt 1992, i sitt lysande spex till Krigsskolan Karlbergs 200-årsjubileum, en dikt som anknöt till mordet i Sarajevo 1914 som ledde till första världskriget. Dikten, Gavrilos princip, som avslutar boken är bara den värd priset. Bo Hugemark är f.d. överste och har bl.a. tjänstgjort vid Kungl. Värmlands regemente (I 2). Einar Lyth: Klart bakåt. Livet i fält. Illustrationer av Alf Lannerbäck. Svenskt Militärhistoriskt bibliotek Kan endast köpas av medlemmar i SMB. 1 Se porträtt i vårt försvar 4/2004 Sverige behöver en nationell strategi. En av statens grundläggande uppgifter är att försvara och skydda territoriet, sina medborgare och sina intressen. Händelserna i Georgien augusti 2008 visar hur fort den säkerhetspolitiska situationen kan förändras. Insändare och artiklar i dagstidningar ger vid handen att allt fler medborgare tvivlar på att den svenska staten har denna nödvändiga förmåga. Försvarsberedningens rapport från juni 2008 väljer emellertid att betona att Sverige inte skall agera ensamt. Här skriver man att Målet för det militära försvaret ska vara att tillsammans med andra, inom och utom landet, aktivt värna våra grundläggande värden och intressen genom att... 1 En annan nyckelformulering, som fanns med redan i den föregående rapporten, lyder: Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Den svenska strategin bygger uppenbarligen på internationell solidaritet trots att medlemskap i NATO fortsatt politiskt är en icke-fråga. Vi skall hjälpa andra och kommer att få hjälp om vi skulle bli angripna. Är detta realistiskt? Solidaritet i EU Frågan om solidaritet har, som försvarsberedningen påpekar, stöd i den solidaritetsklausul som tillkom efter terrorattacken i Madrid. 2 Denna (Lissabonfördraget art 222) är emellertid begränsad just till terrorattacker och naturkatastrofer. Viktigare är att Lissabonfördraget har en klausul (art 42.7), som stipulerar att medlemsstaterna med alla till buds stående medel skall ge stöd och bistånd till en stat som utsätts för väpnat angrepp på sitt territorium i enlighet med artikel 51 i FN-stadgan. Nu ligger Lissabonfördraget på is efter det irländska nejet men, inte minst med tanke på händelserna i Georgien, är det högst troligt att dessa två artiklar, på ett eller annat sätt, kommer att bli gällande. Vid närmare betraktande är artikel 42.7 mycket svag. För det första står det inte explicit att till buds stående medel bör, eller ens behöver, innefatta militära åtgärder. Ett medlemslands regering, den enda som kan avgöra vad som står till buds, kan mycket väl begränsa sig till diplomatiska åtgärder och ändå uppfylla fördraget. För det andra finns ett undantag för stater som Sverige som inte vill ge eller ta emot säkerhetsgarantier: Detta skall 18

19 Lars Wedin: Solidaritet som svensk strategi inte påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik. 3 Sverige kan alltså krypa ur sitt åtagande med hänvisning till denna formulering. Värre är att andra kan göra samma sak gentemot Sverige just med denna formulering som motiv. För det tredje står det klart utsagt att för de medlemsstater som är med i NATO det överväldigande flertalet så är det just NATO som är grunden för deras kollektiva försvar. Ett annat problem är att stater vid en kris måste göra en analys av sina strategiska intressen. Det kan mycket väl vara så att en regering anser att övergripande säkerhetskrav till exempel energiförsörjning väger tyngre än gjorda överenskommelser med strategiskt mindre viktiga medlemsstater. Demokratiska stater måste också ta hänsyn till folkopinionen. För det tredje krävs militär planering om art 42.7 skall kunna få effekt i ett krisläge. Såväl EU som NATO är emellertid idag helt inriktade på krishantering utanför medlemsstaternas gränser. Den svenska strategin för internationella insatser hävdas ofta vara ett sätt att investera i solidaritet. Vi är solidariska och kan därför förvänta oss att andra är det mot oss. Men hur står det till med denna solidaritet? Sverige deltar förvisso solidariskt i EU:s och NATO:s insatser bland annat i Afghanistan och Tchad. Dessa insatser, speciellt i Afghanistan, är viktiga också för vår egen säkerhet. Den nordiska stridsgruppen (NBG) var en imponerande satsning och har säkert givit viktiga erfarenheter. Satsningen gav Sverige mycket goodwill. Det blev dyrt men det hade Försvarsdepartementet vetat sedan länge. Den viktiga erfarenheten är att stridsberedda förband kostar pengar och det är sådana förband vi behöver om vi skall kunna uppfylla Försvarsberedningens inriktning. Den europeiska solidariteten kräver emellertid inte bara deltagande i insatser. Redan den Europeiska säkerhetsstrategin från 2003 slår fast att medlemsstaterna måste öka sin militära förmåga. Lissabonfördraget är explicit: Medlemsstaterna förbinder sig att gradvis förbättra sin militära kapacitet. 4 Den svenska utvecklingen går som bekant helt åt andra hållet. Försvarsbudgeten sjunker allt längre från normen 2% av BNP. Försvarsbudgetens andel av BNP är förvisso inget precist mått på effektivitet men ger ändå en uppfattning om hur viktigt en stat anser att försvaret är och är därmed, inom EU eller NATO, ett direkt mått på graden av solidaritet. En trovärdig solidaritet kräver att Sverige förbinder sig att bidra till att avhjälpa några av de brister som identifierats av den europeiska försvarsbyrån (EDA). Men Regeringens reducering av materielanslaget torde innebära att så ej kommer att ske. Nedprioriteringen av vår försvarsindustri kommer vidare att undergräva vårt inflytande i EDA. Samma sak gäller angående försvarsforskningen. I stället för att bidra till det europeiska försvarets tekniska utveckling får vi lita på andra. I längden är det inte möjligt att bygga en europeisk försvarsgemenskap vare sig inom EU eller NATO om medlemmarna inte är beredda att bidra solidariskt. Regeringens hanterande av överbefälhavaren och försvarsmaktens ständiga ekonomiska problem förorsakade av politiska beslut inger inte heller något förtroende. Bilden är att den svenska regeringen betraktar försvarspolitiken som en restpost i stället för som ett bidrag till europeisk solidaritet. Gå in i NATO? I den spirande försvarsdebatten hörs alltfler röster för att Sverige borde gå med i NATO. Andelen positiva till anslutning ökar. 5 Och visst borde Sverige vara representerat i Atlantrådet i Bryssel tillsammans med nästan alla andra europeiska stater för att inte tala om USA och Kanada. Ett NATO-medlemskap skulle underlätta vårt militära samarbete också inom EU eftersom detta bygger på NA- TO-standards och doktriner. Vi skulle också få inflytande i alliansens strategiska planering och på utformningen av NATO:s framtida strategi. Vi skulle också kunna bidra till en nödvändig reformering av denna för oss så viktiga organisation. Man måste emellertid hålla i minnet att medlemskapet kostar pengar. Hur mycket av- debatt 19

20 debatt görs i samband med förhandlingar om medlemskap. Det torde finnas en icke försumbar risk att medlen för ett eventuellt svenskt medlemskap kommer att tas ur den redan alldeles för svaga försvarsbudgeten. Det krävs också en starkt ökad närvaro. Norge lär ha ungefär 300 officerare i olika NA- TO-staber. Frankrike som nu avser att åter ingå i det militära samarbetet räknar med att behöva avdela 800 officerare. Ett NATO-medlemskap innebär inte att vi skulle kunna slå oss till ro och fortsätta att sänka försvarsbudgeten. Även NATO bygger på solidaritet och är inte starkare än medlemsstaternas samlade bidrag. Sverige med sin relativt starka ekonomi kan knappast räkna med någon större förståelse om vi går med i Alliansen i syfte att bli bidragstagare i stället för bidragsgivare. Mot denna bakgrund är det närmast otillständigt att Försvarsberedningen inte har fått direktiv att, som man gjort i Finland, utreda vad ett medlemskap faktiskt skulle innebära. Det är först då vi kan få en realistisk debatt och medborgarna kan få möjlighet att säga sitt. Nordisk gemenskap? Det nordiska samarbetet inom försvarsområdet blir allt viktigare och prioriteras av den svenska regeringen. Säkert kan mycket åstadkommas inom ramen för gemensam materielanskaffning, utbildning, havsoch luftövervakning med mera. Vi nordbor har också ett gemensamt intresse avseende klimatförändringarnas strategiska påverkan på Arktis. I detta sammanhang blir också Island en viktig partner. Frågan är om detta nordiska samarbete på sikt skulle kunna utmynna i någon form av nordisk försvarsgemenskap. Som ovan påpekats skriver försvarsberedningen att den svenska solidariteten avseende katastrofer och angrepp inte bara gäller medlemsländer (i EU) utan även nordiska länder. En utveckling mot ett fastare nordiskt försvarssamarbete ter sig naturligt mot bakgrund av den känsla av gemenskap som finns mellan de nordiska ländernas medborgare avseende historia, kultur, geografi och familjeband. Det är emellertid för tidigt att damma av Sveriges idéer från 1948 angående en nordisk allians. Detta av flera skäl. Danmark, Island och Norge är alla stater med blicken västerut mot Atlanten och USA. Finland har, av andra skäl, blicken österut mot Ryssland. Och Sverige blickar, möjligen, mot Östersjön. Våra strategiska intressen är alltså inte helt sammanfallande. Ett alltför nära samarbete mellan militärt alliansfria Sverige och Finland å ena sidan och NATO-medlemmarna Danmark och Norge å den andra skulle sannolikt, av många NA- TOländer, ses som ett sätt att gå in i NATO genom bakdörren utan att betala. Kanske är det i ljuset av denna risk man skall se Försvarsministerns mystiska uttalande att ett nära samarbete med Norge skulle upphöra om det säkerhetspolitiska läget försämras. 6 Men uttalandet visar också att hela tanken på nordisk solidaritet är ihålig. När annars skulle samarbetet stärkas om inte vid en försämring av det säkerhetspolitiska läget? Och exakt hur och med vad skulle vi kunna stödja Norge eller Island vid ett eventuellt angrepp? Viktigast är emellertid att de nordiska länderna sammantaget är för svaga för att kunna spela en strategisk roll i vår region gentemot stormakten Ryssland. En utveckling mot en nordisk försvarsgemenskap skulle kunna leda till att övriga européer ser nordisk säkerhet som en nordisk angelägenhet. En sådan utveckling vore definitivt inte i vårt intresse. De nordiska länderna bör i stället hävda den viktiga principen om säkerhetens odelbarhet och verka för att det nordiska området är på agendan inom EU och NATO. Detta gäller inte minst avseende utvecklingen av EU:s nya säkerhetsstrategi hösten 2008 respektive det strategiska koncept som NA- TO skall utarbeta till sitt 60-årsjubileum Avlutning Att basera svensk säkerhet på internationell solidaritet är inte trovärdigt i svenska folkets ögon. Och vårt bidrag är alltför litet för att solidariteten skall vara trovärdig i andras. Den kommande försvarspropositionen måste innehålla ett politiskt projekt och en långsiktig strategi att uppnå detta, som är begriplig och trovärdig i svenska folkets och andras ögon. Det kommer att komma nya strategiska överraskningar, av samma magnitud som murens fall 1989 eller terrorattacken den 11 september 2001, som kräver nya förmågor. Fallet Georgien, vars konsekvenser ännu inte kan överblickas, visar att klassisk militär styrka fortfarande är ett användbart maktmedel. Det duger därför inte att se försvaret som en restpost i statsbudgeten. Det svenska försvaret måste ges en robust förmåga att klara många olika situationer så att framtida regeringar kan ges handlingsfrihet när krisen kommer. Inte minst är det nödvändigt att ha en tydlig närvaro, inte bara på Gotland som Bo Pellnäs så riktigt understryker 7, utan på, över och under ytan i hela Östersjön. Lars Wedin är pensionerad kommendör 1 Ds 2008:48 s Ds 2007:46 s Art Artikel SvD Tolgfors, Sten. Gemensamma förband med Norge en lösning. DN Debatt SvD

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Före: Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) A. Folk och försvar: Barentsregionen EU:s heta hörn Talare: Försvarsminister Karin Enström Del 1

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. samhällsskydd och beredskap 1 (9) Opinioner 2015 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. Konferensdeltagare! De senaste åren

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark GT 1981-05-07 Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark Av CURT CARLSSON GÖTEBORG: Anfallet mot Västsverige kommer från Danmark. Inte från danskarna utan från Nato eller Warszawapakten som ockuperat

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 I DESS UTRIKESPOLITISKA OCH INRIKESPOLITISKA SAMMANHANG AV LEIF DANNERT UPPSALA 1943 APPELBERGS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG Förord Källor och litteratur Förkortningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Arbetet 1981-05-22 Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Av CURT CARLSSON GÖTEBBORG: Det främsta hotet mot Västsverige är kriget som sådant, och blir det krig, så

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Anförande av Ulrik Tideström, Sveriges ambassad Inledning God förmiddag! Jag ska

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut 1 Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut Ers Kungliga Höghet, ärade konferensdeltagare, mina damer och herrar! Jag vill

Läs mer

Ett starkare försvar utmaningar och möjligheter

Ett starkare försvar utmaningar och möjligheter Det talade ordet gäller Ett starkare försvar utmaningar och möjligheter ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Sälen, den 11 januari 2016 Vi har just lämnat ett år av stora globala förändringar bakom oss. En

Läs mer

Regional ledning HÖGKVARTERET

Regional ledning HÖGKVARTERET Regional ledning Ledningsprinciper - regional ledning (FMUP, BU 11) Fyra regionala staber organiseras från bl.a. insatsledning Stockholm samt säkerhets- och samverkansektioner för ledning av territoriell

Läs mer

Allmänna Försvarsföreningen. Länsavdelningen i Västerbotten. hot i ny tid

Allmänna Försvarsföreningen. Länsavdelningen i Västerbotten. hot i ny tid Pax Nordica 2012 Nya hot i ny tid Världen förändras. Detta måste den svenska säkerhetspolitiken identifiera och anpassa sig till. Men den slits alltmer mellan olika och kanske också bitvis oförenliga prestationskrav.

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (10) Opinioner 2016 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 Ers Majestät! Ärade

Läs mer

Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige

Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige Svensk Nato-opinion i förändring? Svensk Nato-opinion i förändring? Ulf Bjereld Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 13 om att Sverige endast hade militär förmåga att försvara begränsade

Läs mer

Fadershuset. i tidens ström. Sune Askaner: En krönika om människor och händelser långt ner i Småland och i Sveriges sista krig.

Fadershuset. i tidens ström. Sune Askaner: En krönika om människor och händelser långt ner i Småland och i Sveriges sista krig. Sune Askaner: Fadershuset i tidens ström I tidens ström får alla plats. För en tid är vi där, på väg någonstans. Vart går färden och vad är målet? Ett liv kanske bara en tidsrymd mellan två årtal. Inte

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

krig i Kaukasus? Ulf Bjereld

krig i Kaukasus? Ulf Bjereld Ökat stöd för Nato efter Rysslands krig i Kaukasus? Ökat stöd för NATO efter Rysslands krig i Kaukasus? Ulf Bjereld N atten till den 8 augusti 2008 omringade georgiska soldater utbrytarrepubliken Sydossetiens

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Norrbottens regemente 2016/2017

Norrbottens regemente 2016/2017 Norrbottens regemente 2016/2017 Vi utvecklar och tränar krigsförband som är redo att genomföra insatser och säkerställer Försvarsmaktens förmåga till strid på marken i subarktisk miljö regementschefen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Svenska ytstridsfartyg i internationell belysning

Svenska ytstridsfartyg i internationell belysning Svenska ytstridsfartyg i internationell belysning av Helge Löfstedt ANALYS & PERSPEKTIV inför ett seminarium under hösten hade jag anledning att ta fram några faktabetonade upp gifter rörande den svenska

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3165 av Allan Widman m.fl. (FP) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden 1970-03-10 GP jobbsökande uoff Yngre officerarna hyser också oro för framtiden De 26 underofficerarnas annons i G-P har väckt stor uppmärksamhet och deras allvarligt menade försök att få bättre betalda

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS

Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS GP 1978-02-26 Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS S k ö v d e (G-P) : Chefen för Västra militärområdet generallöjtnant Nils Personne och hans stab har kritiserat försvarsstaben

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Försvarspolitiska ställningstaganden

Försvarspolitiska ställningstaganden Försvarspolitiska ställningstaganden 1 www.kristdemokraterna.se Försvarspolitiska ställningstaganden Partistyrelsen 7 juni 2013 Rikstinget 2011 gav partistyrelsen i uppdrag att revidera Kristdemokraternas

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

HAR DU DET SOM KRÄVS?

HAR DU DET SOM KRÄVS? HAR DU DET SOM KRÄVS? 1 VI SÖKER DIG Som du kanske vet förbereder Försvarsmakten en övergång från värnplikt till frivillighet. Förutsatt att riksdagen tar beslut under våren kommer ingen att utbildas med

Läs mer

Varför vi inte ska bära gul reflexväst, annat än vid speciella tillfällen.

Varför vi inte ska bära gul reflexväst, annat än vid speciella tillfällen. Varför vi inte ska bära gul reflexväst, annat än vid speciella tillfällen. Nedan presenteras anledningar till varför det inte är dugligt att ha reflexvästen på som grund. Anledningarna presenteras i punktform

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap

Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap 1 Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap En väg att minska spänningen i Östersjöområdet och oron hos svenska folket är att tydligt klargöra hur värdlandsavtalet med Nato inte

Läs mer

Omvärldsanalys MRS. Sjukvård i det civila försvaret. 151015 Räddsam MRLäk S

Omvärldsanalys MRS. Sjukvård i det civila försvaret. 151015 Räddsam MRLäk S Omvärldsanalys MRS Sjukvård i det civila försvaret Verksamhet i vårt närområde maj-okt 2015 Maj Arctic Challenge Exercise (ACE15) - Samordnad planering Sverige, Norge, Finland - 3600 soldater, 9 länder,

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll Vilken officersutbildning ska en fram tidsinriktad försvarsmakt ha? Referat från miniseminariet den 1 september 2009 HANDLINGAR Av Ove Pappila Kungl Krigsvetenskapsakademien höll den 1 september ett miniseminarium

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

1971 konfliktade akademikerna på nytt

1971 konfliktade akademikerna på nytt AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och

Läs mer

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010 NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Under hösten 2007 har flera skrifter

Under hösten 2007 har flera skrifter Underlag för försvarsbeslut i Sverige och Norge några jämförelser DISKUSSION & DEBATT av Helge Löfstedt Under hösten 2007 har flera skrifter som är väsentliga för försvarets utveckling publicerats. En

Läs mer

Kungl Krigsvetenskapsakademiens

Kungl Krigsvetenskapsakademiens HANDLINGAR 1990-talets omvälvningar för luftstridskrafterna erfarenheter inför framtiden Sammanfattning av årsberättelse 2000 i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd III den 23 maj 2000 av överste Bertil

Läs mer

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns.

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. FRED OCH FRIHET. TVÅ BRA SKÄL ATT GÅ UPP PÅ MORGONEN Jorden är fantastisk, Sverige är fantastiskt. Så har det inte alltid varit. Vår historia

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller. Anförande av överbefälhavare Sverker Göranson, 17 januari, Sälen Folk och Försvars Rikskonferens 2010 Försvarsministern, ärade konferensdeltagare,

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Arméinspektör Generalmajor Berndt Grundevik

Arméinspektör Generalmajor Berndt Grundevik Arméinspektören Arméinspektör Generalmajor Berndt Grundevik Föredrag HUR-konferensen Uppsala 2011-01-18 Agenda Arméinspektören Självpresentation Försvarsmaktens ledningsstruktur Politisk inriktning för

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Säkerhetspolitiskt seminarium, Luleå den 4 september 2013. Det talade ordet gäller

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Säkerhetspolitiskt seminarium, Luleå den 4 september 2013. Det talade ordet gäller FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Säkerhetspolitiskt seminarium, Luleå den 4 september 2013 Det talade ordet gäller Samarbete idag och potential för framtiden

Läs mer

Sverige och Östersjön

Sverige och Östersjön ROBERT DAI.SJÖ: Sverige och Östersjön Sveriges politik i Ostersjöområdetharunderefterkrigsffden ofta varit försiktig, i kontrast till statsledningens agerande vad gäller mer fjärran områden. Från baltutlämningen

Läs mer

Genlt Sverker Göranson

Genlt Sverker Göranson HEADQUARTERS HEADQUARTERS Genlt Sverker Göranson C LEDS och C HKV = FM Stabschef 1 Modularitet - en förutsättning för behovssammansatta expeditionära insatser Förmåge perspektivet Krigföringsförmåga Fysiska

Läs mer

Finlands deltagande i fredsbevarande operation i södra Libanon

Finlands deltagande i fredsbevarande operation i södra Libanon Finlands deltagande i fredsbevarande operation i södra Libanon "Finland har beslutat ställa fredsbevarare till FN:s förfogande i södra Libanon. Vad anser ni om denna lösning?" Figur. [, % ] GOD- KÄNNER

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Anförande av generalsekreterare Anders M. Johansson, Sveriges Civilförsvarsförbund Det talade ordet

Läs mer

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63)

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-09-29 Fö2016/01252/MFI Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) Statskontoret

Läs mer

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN Sveriges roll 1939-1945 BEREDSKAPSTIDEN Regeringen Sverige hade en samlingsregering för att hålla landet utanför kriget Per-Albin Hansson Kampanjen mot svenska kommunisterna bedrevs av kungen, försvaret,

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12 Sidan 1 av 12 ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005 av Tomas Larsson -e:/skandinavien/- Sidan 2 av 12 Inledning Sedan folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 har diskussionen om Sveriges framtida

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG 3 MARS 2015 Det talade ordet gäller Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio, Excellenser, mina damer och

Läs mer

NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu.

NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu. NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu. När jag passerar Mossgruvparken, brukar jag stanna till, vid den sten

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Grundläggande begrepp och regelverk

Grundläggande begrepp och regelverk Grundläggande begrepp och regelverk Regeringsformen om krig och krigsfara Sverige ska ha regler som så långt det är möjligt skapar grund för legalt handlande även i krigstid. Krigsdelegation i stället

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012

Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012 Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012 04 oktober 2012 En av Västsveriges främsta och äldsta historiska sevärdheter finns i gamla Råda socken eller i Mölnlycke samhälle i Härryda kommun. Jag

Läs mer

DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA

DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA l DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA Av major LENNART LÖPGREN l ALLA TIDER har det militärpolitiska läget karakteriserats av skiftningar, som verkat under längre tid eller som kommit som snabba, stundom oväntade

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har Illustration: En ung munk fick för första gången i ansvar att hålla i morgonandakten.

Läs mer

Världens viktigaste fråga idag är freden.

Världens viktigaste fråga idag är freden. Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Den ryska björnen i Vietnams djungel

Den ryska björnen i Vietnams djungel DEL 13 VIETNAMKRIGET Den ryska björnen i Vietnams djungel Under Vietnamkriget kom Sovjetunionen att agera mer aktivt i Sydostasien än tidigare. Dessförinnan hade man varit mer återhållsam och den sovjetiska

Läs mer

Motion till riksdagen 2012/13:SD172 MJ av Mikael Jansson (SD) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Motion till riksdagen 2012/13:SD172 MJ av Mikael Jansson (SD) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Kommittémotion Motion till riksdagen 2012/13:SD172 MJ av Mikael Jansson (SD) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar med följande ändringar i

Läs mer

Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013

Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013 Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013 Det talade ordet gäller Mina damer och herrar, Sverige ska

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (17) Delredovisning. Opinioner 2011 MSB-51.1

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (17) Delredovisning. Opinioner 2011 MSB-51.1 MSB-. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap () Delredovisning Opinioner samhällsskydd och beredskap () Inledning Opinioner är en undersökning med lång historik. Frågeställningarna har rört allmänhetens

Läs mer

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011 116 Svenska kyrkan och Ship to Gaza MARGARETA SANDSTEDT: Fru ordförande, ledamöter och biskopar! Den här frågan om Svenska kyrkans stöd till märkliga utrikesengagemang som Ship to Gaza upphör aldrig att

Läs mer

Försvarsreform i en föränderlig värld- anförande av ÖB, general Sverker Göransons, ryska Generalstabsakademin, Moskva den 18 oktober 2013

Försvarsreform i en föränderlig värld- anförande av ÖB, general Sverker Göransons, ryska Generalstabsakademin, Moskva den 18 oktober 2013 FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller Försvarsreform i en föränderlig värld- anförande av ÖB, general Sverker Göransons, ryska Generalstabsakademin, Moskva den 18 oktober 2013 Generaler,

Läs mer

Karlsborgs fästning 1800 talets JAS

Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Inehållsförtekning INEHÅLLSFÖRTEKNING 1 FÖRORD 2 VARFÖR 3 HUR 4 IDAG 7 KÄLLFÖRTECKNING 7 1 Förord Det svenska försvaret och den svenska industrin har mer eller mindre

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

med omedelbar verkan Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Vi skyddar Sverige.

med omedelbar verkan Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Vi skyddar Sverige. med omedelbar verkan Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Vi skyddar Sverige. SVERIGES SNABBASTE FÖRBAND Det är lika bra att vara ärlig. Många förknippar Hemvärnet med gubbar som leker krig i skogen.

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (22) Delredovisning. Opinioner 2012 MSB-51.1

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (22) Delredovisning. Opinioner 2012 MSB-51.1 samhällsskydd och beredskap () Delredovisning Opinioner 0 MSB-. samhällsskydd och beredskap () Kontaktpersoner: Thomas Gell, 0-0, thomas.gell@msb.se Ingela Stenbäck, 0-0, ingela.stenback@msb.se samhällsskydd

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer