Delårsrapport mars 2014
|
|
- Gunilla Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Delårsrapport mars 2014 Landstinget Kronobergs vision: Ett gott liv i ett livskraftigt län Mål: Landstinget Kronoberg ska vara ett kvalitetsstyrt landsting med ett hälsofrämjande förhållningssätt och med respekt för människan.
2 Innehåll 1. Sammanfattning Ett gott liv i ett livskraftigt län Ledning och styrning Måluppfyllelse God vård... 7 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård... 8 Säker hälso- och sjukvård Tillgänglighet, verksamhetsutveckling och produktion Jämlik hälso- och sjukvård Ekonomiskt resultat och prognos Bra resultat första kvartalet Helårsprognosen något sämre än budget Ökning av verksamheternas nettokostnader högre än budget Förvaltning av finansiella medel Investeringsredovisning Personalredovisning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Väntetider i vården Produktionsstatistik Personalstatistik Delårsrapport mars 2014
3 SAMMANFATTNING 1. Sammanfattning Landstinget Kronoberg har under perioden januari till mars utfört en mycket god vård till medborgarna inom Kronobergs län. Produktionen har varit generellt sätt lägre jämfört med samma period förra året, med bland annat färre antal vårddagar. Vården har dock haft ett stort tryck på grund av smittspridning av tarmbakterien Clostridium difficile 027. Tillgängligheten till vården har varit fortsatt god. Det ekonomiska resultatet för årets första tre månader är 56 miljoner kronor och kan hänföras till både lägre nettokostnader och en bättre finansiering än planerat. Det positiva resultatet för mars motsvarar en avvikelse med nästan 30 miljoner kronor jämfört med periodens budget. För de första tre månaderna har vi lägre kostnader än planerat för framförallt köpt vård, läkemedel och pensioner. Kostnaderna för vår bemanning har däremot en fortsatt negativ utveckling och är högre än planerat. Det beror på fortsatt svårt rekryteringsläge och dyra lösningar genom bemanningsföretag som i likhet med tidigare år inte ryms inom ordinarie personalbudget. Den positiva avvikelsen för finansieringen beror främst på högre statsbidrag för läkemedelsförmånen än budget. Vi förväntar oss dock en kostnadsökning framöver som gör att resultatet försämras och vid slutet av året är lägre än budgeterad nivå. Helårsprognosen uppgår till 90 miljoner kronor. Det innebär en negativ avvikelse med 10 miljoner kronor jämfört med budget. Förväntad resultatnivå 2014 innebär att kvarstående negativt resultat från 2012 på minus 8 miljoner kronor kan återställas och därmed uppfylls balanskravet. Delårsrapport mars
4 ETT GOTT LIV I ETT LIVSKRAFTIGT LÄN 2. Ett gott liv i ett livskraftigt län Landstinget Kronobergs vision är Ett gott liv i ett livskraftigt län. Målet är att vara ett kvalitetsstyrt landsting med ett hälsofrämjande förhållningssätt och med respekt för människan. Målbilden 2015 är: Lägst ohälsotal, högst upplevd hälsa, bäst helhetsbetyg på vården, högst förtroende. Bland de fem främsta i Öppna jämförelser. Köfri sjukvård med högre ambition än den nationella vård- och behandlingsgarantin: 0, 7, 30, vision vårdskador. En attraktiv arbetsgivare med rätt kompetens och ett aktivt forskningsoch utvecklingsarbete. Ett gott liv - handlar om hälsa att må bra. Vi vill ge människor möjlighet till en god livskvalitet utifrån sina förutsättningar. En god vård - hälso- och sjukvård ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Det goda mötet - varje människa ska bemötas med respekt och behandlas på lika villkor. Det goda mötet är grunden i all kommunikation. En hållbar utveckling - landstinget ska verka för ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Steg för steg lite bättre - att vara ett kvalitetsstyrt landsting handlar om hur väl vi uppfyller nationella krav och riktlinjer. Vi arbetar med ett systematiskt förbättringsarbete där vi följer upp, analyserar, utvecklar och säkrar kvaliteten så att vi stegvis blir lite bättre. Delårsrapport mars
5 LEDNING OCH STYRNING 3. Ledning och styrning Landstinget är en demokratiskt styrd organisation. För att säkerställa God vård finns övergripande styrdokument. Processer utformas och aktiviteter genomförs för att planera och följa upp att rätt saker görs på rätt. Politisk ledning Landstinget Kronoberg är en demokratiskt styrd organisation. Det viktigaste styrdokumentet är landstingets budget med flerårsplan och finansplan där landstingsfullmäktige fastställer mål, inriktning och ekonomiska förutsättningar inför varje nytt verksamhetsår. Ett kvalitetsstyrt landsting Respektive centrum upprättar utifrån budget verksamhetsplaner i överenskommelse med landstingsdirektören. Överenskommelser om verksamhetsplanerna för 2014 fastställdes av landstingsstyrelsen i januari. Demokratiutveckling - medborgardialog Landstinget genomförde i slutet av februari Medborgarpanel 8, Tillgång till din patientjournal på nätet. Paneldeltagarna menar att journaler på nätet ökar möjligheten till delaktighet för patienten, journalen blir mer lättillgänglig. Svaren visar också en oro över IT-säkerheten och att journalen kan vara svår att förstå. Paneldeltagarnas synpunkter har lämnats till den arbetsgrupp inom landstinget som förbereder införandet av e-tjänsten, tillgång till patientjournal via internet. Region Kronoberg 2015 Arbetet inför bildandet av Region Kronoberg 2015 med en sammanslagning av Landstinget Kronoberg och Regionförbundet södra Småland fortsätter enligt genomförandeplan. Regeringen har tillstyrkt landstingets ansökan om att ta över det regionala utvecklingsansvaret och en proposition är lämnad för beslut i riksdagen maj/juni Regionbildningskommittén som är styrgrupp för regionbildningsarbetet lämnade i februari ett förslag om övergripande politisk organisation i Region Kronoberg som fastställdes i landstingsfullmäktige. Kommittén har i samråd med länets kommuner arbetat fram ett förslag för beslut om skatteväxling och avtalsskrivning för de områden som Region Kronoberg ska ta över från regionförbundet. Arbetet med att ta utarbeta förslag till den framtida tjänstemannaorganisationen och framtida lokaler pågår. Sydsvensk regionbildning Landstingen/regionerna och regionförbunden i Kalmar, Blekinge, Kronoberg och Region Skåne har lämnat en avsiktsförklaring om att bilda en sydsvensk region inför Ett antal gemensamma arbetsgrupper har utsetts som arbetar med fokus på hälso- och sjukvårdsfrågor, kultur, kollektivtrafik, infrastrukturplanering, demokrati och hållbar regional utveckling i Sydsverige. Delårsrapport mars
6 LEDNING OCH STYRNING Vårdval Nyckeltal/aktivitet 2014 Mål Utfall 2014 Utveckling av kvalitetsredovisning Underlätta kronobergarens aktiva val Nyckeltal presenteras på respektive vårdcentral Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Utveckla ersättnings modeller för övrig specialiserad vård Utveckla den förebyggande vården Hög kvalitet Pågår Infört Utveckling av kvalitetsredovisning för att underlätta kronobergarnas aktiva val Medborgarna väljer idag fritt bland landstingets godkända vårdcentraler, vilka uppfyller ställda krav utifrån uppdragspecifikationen. Representant finns i Sveriges kommuner och landstings (SKL) nätverk som arbetar nationellt med att försöka ta fram kvalitetsindikatorer. I Vårdval Kronoberg primärvård utgår ersättning till vårdcentralerna för 18 målrelaterade nyckeltal som beslutats i nyckeltalsgruppen, utifrån i hur hög grad man uppfyller ersättningsgrundande intervall för respektive kvalitetsmål. Tjänsten som medicinsk rådgivare är tillsatt, vilket med mycket mera innebär att arbetet med att utföra det politiska uppdraget med fördjupade granskningar på vårdcentralerna har återupptagits. Enhetschefen är förordnad på fyra år. Medicinska fördjupade granskningar har påbörjats på vårdcentralen i Alvesta och i Lammhult. Smålandshälsan i Alvesta har bytt namn till Smålandshälsan i Ljungby from 1 februari och fortsätter drivas på samma sätt. Sensia/Specialistläkargruppen är under företagsrekonstruktion och tingsrätten har beviljat tiden till och med 30 juni. Patientenkäten i öppna jämförelser som gjordes hösten 2013 har presenterats och visade precis som vid förra enkäten att patienterna är mycket nöjda med bemötandet och man har också högt förtroende både för läkare och sjuksköterskor. Men frågor till patienten om tidigare hälsotillstånd, information om eventuella väntetider, läkemedelsbiverkningar samt vilka signaler på ett försämrat tillstånd man ska vara uppmärksam på, är områden där patienterna önskar förbättring. Arbetet med att utveckla AMK (allmänmedicinskt kunskapscentrum) pågår både på utbildning/forsknings- och på verksamhetssidan. Den medicinska rådgivaren är numera ordförande och en organisationsplan för verksamheten är beslutad. Under årets tre första månader har det arbetats intensivt med Vårdval Hud för att ta fram relevanta IT lösningar för uppföljning, kontroll och ekonomiska regleringar av det nya vårdvalet. Delårsrapport mars
7 MÅLUPPFYLLELSE GOD VÅRD 4. Måluppfyllelse God vård Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. I kommande avsnitt beskrivs hur Landstinget Kronoberg har arbetat med att uppfylla god vård utifrån perspektiven att vara: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, tillgänglig samt jämlik. Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning har för Landstinget Kronoberg innebörden att de finansiella målen är uppfyllda och att landstinget därutöver uppnår goda verksamhetsresultat. Om det strikt långsiktiga ekonomiska kravet på god ekonomisk hushållning ska anses vara uppfyllt, ska årets justerade resultat enligt balanskravet uppgå till två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatet enligt balanskravet baserad på helårsprognosen för 2014, är 83 miljoner kronor vilket motsvarar 1,7 procent. Vi uppfyller därmed inte kravet på en god ekonomisk hushållning För att bedöma huruvida Landstinget Kronoberg uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning, måste resurserna ställas mot vårdens resultat. Resultatet i sin tur behöver vara kopplat till hälso- och sjukvårdens respektive tandvårdens övergripande mål. En sammanvägning av måluppfyllelsen för verksamhetsmål för god vård och landstingets finansiella mål, resulterar i bedömningen att Landstinget Kronoberg inte uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning på grund av det ekonomiska resultatet. Folkhälsa Under året har de prioriterade uppdragen i budget varit föremål för olika aktiviteter. De särskilda målen för folkhälsouppdraget 2014 är att införa nationella riktlinjer för riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor. Det pågår i samverkan med representanter för verksamheterna ett arbete med att ta fram en handlingsplan som kommer att omfatta bland annat kompetenskraven för de olika rådgivningsnivåerna för matvanor och riskbruk av alkohol och förslag på struktur för arbetet både ur patientperspektiv och behandlarperspektiv. Planering pågår också med att komplettera de medicinska riktlinjerna avseende levnadsvanor med underlag som omfattar riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor. Det pågår arbete med framtagande av statistik ur Cambio Cosmic för uppföljning avseende dokumentationen av de fyra levnadsvanorna, tobaksbruk, otillräcklig fysisk aktivitet, riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor. Den första sammanställningen kommer att presenteras senare under våren. Delårsrapport mars
8 MÅLUPPFYLLELSE GOD VÅRD Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården innebär att alla val och beslut baseras på rekommendationer med utgångspunkt från bästa tillgängliga medicinska kunskap. Cancervård Nyckeltal/aktivitet 2014 Mål Utfall 2014 Arbeta med förebyggande insatser Minska risken att få cancer Pågår Arbeta med insatser Tidig upptäckt av cancer Pågår Införa cancer rehabilitering enligt vårdprogram Cancer rehabilitering infört enligt vårdprogram Pågår Arbetet med förebyggande och tidiga insatser i syfte att minska cancer pågår enligt de framtagna handlingsplanerna med insatser för bland annat minskat tobaksbruk, bättre solvanor och gott deltagande i screeninginsatser. Inom RCC (Regionalt cancercentrum) Syd pågår arbete med att ta fram en ny gemensam cancerstrategi för åren Landstinget Kronoberg deltar aktivt i arbetet med preventionsavsnittet som omfattar förslag på insatser som rör bland annat tobaksbruk, solvanor, ökat deltagande i screeningprogram och utbildningssatsningar. Landstinget Kronoberg går med i den nationella studien för screening av tarmcancer hösten En upparbetad kö till endoskopi behöver först arbetas bort vilket sker under våren för att skapa tillräcklig tillgänglighet. Stroke Nyckeltal/aktivitet 2014 Mål Utfall 2014 Förbättra ledtiden från akuten till trombolys Snabbt omhändertagande vid akut stroke Förbättras Andel strokepatienter som vårdats på stroke enhet (Växjö) Andel strokepatienter som vårdats på stroke enhet (Ljungby) 90 procent 93 % 90 procent 94 % Andelen patienter som vårdas på stroke-enhet är 94 procent i Ljungby och i Växjö ses en förbättring. En utmaning är att få fler patienter direkt till strokeenhet från akuten. Idag vårdas för många på akutvårdsavdelningen i Växjö väntan på vårdplats på strokeenhet. Antalet trombolyser (blodproppslösande behandling) ligger kvar på en hög nivå det första kvartalet I höstas utsågs Landstinget Kronoberg till det bästa landstinget i den Nationella Strokekampanjen. Motiveringen löd: Landstinget Kronoberg har visat prov på en mycket väl genomförd kampanj som ökat allmänhetens kunskap om Delårsrapport mars
9 MÅLUPPFYLLELSE GOD VÅRD symtomen på stroke och som kraftigt minskat tiden för ankomst till sjukhus. Ledtiden från akuten till trombolys har förbättrats. Den ligger numera ligger kring 60 minuter (under min). Socialstyrelsen har just sänkt målet från 60 minuter till 40 minuter, så vi har fortfarande för höga ledtider. 28 dagars dödlighet är svårvärderad efter tre månader men ligger kring 15 procent det vill säga på riksgenomsnittsnivå. Vid analys i Öppna jämförelser stroke och MS visar rapporten på glädjande förbättring i Kronoberg (se figur nedan). Vård vid psykisk ohälsa Nyckeltal/aktivitet 2014 Mål Utfall 2014 Antal patienter i öppenvård inom vuxenpsykiatrin Ökat antal Ökar Andelen patienter som enbart vårdats i öppenvård har ökat något jämfört med föregående år vilket är förenligt med målet i budget Barn och ungdomars psykiska hälsa Nyckeltal/aktivitet 2014 Mål Utfall 2014 Utveckla processer för god tillgänglighet Utveckla samverkan God tillgänglighet till utredning och behandling inom BUP God samverkan med skola och socialtjänst i länets kommuner Delvis uppnått Delvis uppnått Delårsrapport mars
10 MÅLUPPFYLLELSE GOD VÅRD Den psykiska ohälsan ökar bland Sveriges barn och unga, vilket är en orsak till att regeringen prioriterar området med olika typer av stimulansåtgärder. Området barn och ungdomars psykiska hälsa är även ett prioriterat område i landstinget Kronobergs kort- och långsiktiga arbete. Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) framhåller vikten av ett koordinerat och samverkande synsätt mellan kommuner och landsting för att på bästa sätt samordna alla insatser. Inom barn och ungdomspsykiatrin har ett stort arbete genomförts för att hitta en bättre logistik och flöde när det gäller verksamhetens fördjupade utredningar, som till 95 procent består av neuropsykiatriska frågeställningar. De rutiner och strukturer barn och ungdomspsykiatrin har infört fungerar på avsett sätt och ger invånarna en snabb och naturlig ingång till den specialiserade barnoch ungdomspsykiatrin. Tillgängligheten till ett första besök och behandling inom 30 dagar är exceptionellt god, och medarbetarna har stort fokus på tillgängligheten samtidigt som avdelningscheferna har fått möjlighet att planera och styra behandlingsflödena på ett framgångsrikt sätt. Detta gäller samtliga behandlingsformer på mottagningen såväl inom farmakologi som inom psykoterapi och omfattar även grupper och pedagogiska inslag. Barn- och ungdomspsykiatrin har sedan flera år tillbaka svårigheter att leverera fördjupad utredning i den omfattning som krävs. Verksamheten arbetar intensivt med uppdraget och har metodmässigt lyckats få till en påskyndning av utredningsprocessen. Barn och ungdomspsykiatrins samlade bedömning är att en större förändring avseende hur fördjupad utredning sker, måste till för att anpassas efter det mycket stora inflöde som sker. Detta arbete har påbörjats i januari Prioritering av de ärenden som är i systemet sker enligt de prioriteringsprinciper som finns inom hälso- och sjukvård. Barn- och ungdomspsykiatrin är mycket medveten om att det är oacceptabelt att barn och ungdomar står i kö för en fördjupad utredning. Det verksamheten garanterar, är att även dessa barn åtnjuter de behandlingsförslag där det inte krävs färdig diagnostisering. Målet för verksamheten är att under året helt eliminera utredningskön. Inom området psykisk ohälsa för barn och unga deltar landstinget Kronoberg i SKL:s satsning kring riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Ett av grundkraven är att ha en reviderad överenskommelse mellan landstinget och länets kommuner om ansvarsfördelning och samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning. De andra grundkraven är att landstinget och länets kommuner ska tillhandahålla webbaserad information där det beskrivs var i landstinget och kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer ska vända sig för vård, stöd och hjälp. Till detta tillkommer ett antal olika prestationsbaserade mål inom både barn och ungdoms- samt vuxenpsykiatrin. Ett intensivt arbete pågår och prognosen ser för ögonblicket gynnsam ut. Ett utökat samarbete har även etablerats mellan Växjö kommun och Barn och ungdomshälsan, gällande tidiga insatser för barn och unga i det pågående projektet Barnens bästa i Braås. De mest sjuka äldre Förbyggande hembesök Under 2013 har pilotverksamheter med förebyggande hembesök modell Kronoberg pågått i Ljungbys, Tingsryds och Älmhults kommun. Det övergripande målet med verksamheten var att i samverkan mellan kommun och landsting skapa förutsättningar för ett gott liv och ett hälsosamt åldrande i Kronoberg. Pilotverksamheten har nu utvärderats, ställningstagande till det fortsatta arbetet tas när utvärderingen har sammanställts april Delårsrapport mars
11 MÅLUPPFYLLELSE GOD VÅRD Linneaprojektet Under perioden pågår Linnea-8. Som tidigare år genomförs Linneaprojekten genom så kallade genombrottsprojekt med 4 lärandeseminarier. Återinläggningar/undvikbar sluten vård Inom ramen för handlingsplanen Mest sjuka äldre är ett av kraven för att få del av stimulansmedlen att länet når en säkerställd minskning av återinläggningar inom 4 veckor till somatisk korttidsvård jämfört med baseline under mätperioden mars tom augusti Målgruppen är patienter 65-år eller äldre. Arbetet görs i samarbete med länets kommuner. Bland viktiga strategier kan nämnas Säker utskrivning som används i slutenvården, att patienterna följs upp antingen via telefonsamtal från vårdavdelning eller via kommunernas distriktssjuksköterskor efter utskrivning samt att patientens läkemedelslista kvalitetssäkras i samband med utskrivning från sjukhus via en enkel läkemedelsgenomgång enligt gällande författning. När det gäller palliativ vård har den palliativa vården förbättrats med nästan 7 procent genom framför allt bättre smärtskattning. Registrering i demensregistret har avtagit under kvartalet och här finns det klar förbättringspotential. Delårsrapport mars
12 MÅLUPPFYLLELSE GOD VÅRD Mobil läkare Det finns från och med januari 2014 en mobil läkare i Växjö anställd. Denne arbetar i delar av Växjö kommun. Utöver detta finns sedan tidigare en mobil läkare i Ljungby. Arbetet sker i samverkan med team i kommunens hemsjukvård. Läkemedel Nyckeltal/aktivitet 2014 Mål Utfall Följsamhet till läkemedelskommitténs riktlinjer för utskrivning av läkemedel Andelen 80 år och äldre som använder 10 eller fler läkemedel samtidigt Andelen 80 år och äldre som använder 3 eller fler psykofarmaka samtidigt Ökad följsamhet. 79,1 % 79,7 % Minskad andel 18,5 % 18,5% (dec) Minskad andel 8,4 % 8,5 % (dec) Läkemedelsanvändning Läkemedelskommittén tar fram en rekommendationslista, som stödjer läkemedelsförskrivningen och ger en grund för uppföljning. Hur läkemedel ordineras och hanteras har stor betydelse för patientsäkerheten. Det kan gälla olämpliga val av läkemedel och doseringar eller ordinationer som missuppfattas. Läkemedel som står för 90 procent av enheters läkemedelsförskrivning (som är förstahandsrekommenderade läkemedel) kan användas som en jämförelse för likartade enheter. Årets resultat de första månaderna är något sämre än förra året. Ändringar av rekommendationer har av ekonomiska skäl gjorts för insulin och warfarin vilket bidrar till att hålla nere resultatet då tidigare förstahandspreparat ligger kvar eftersom ändring av denna typ mediciner tar relativt lång tid. Andelen 80 år och äldre som använder 10 eller fler läkemedel samtidigt En under åren diskret procentuell minskning, indikerande möjlig positiv trend. Mycket stor spridning finns mellan de olika vårdcentralerna delvis beroende på patientklientel, äldreboenden, tradition kommunsamarbete Delårsrapport mars
13 MÅLUPPFYLLELSE GOD VÅRD med mera (varierar mellan 6 procent och 32 procent). Policy i olika kommuner och vårdcentraler angående vad som finns på läkemedelslistan respektive tas på generell delegation påverkar numerären. Andelen 80 år och äldre som använder 3 eller fler psykofarmaka samtidigt Det är inte någon större förändring jämfört med resultatet föregående år. Det är fortfarande stor spridning mellan de olika vårdcentralerna (varierar i huvudsak mellan cirka 5-14 procent). Värdet är högre än Öppna jämförelsers vilket beror på att måttet mäter pågående giltig ordination ur Cambio Cosmic medan öppna jämförelser mäter uttagna läkemedel. Andel äldre med olämpliga läkemedel (SKL) Måttet ingår i äldresatsningen och här ser vi en fortsatt positiv trend i fortsatt sjunkande siffror. Information samt översyn av förskrivning behövs för att fortsätta förbättra data. Dessutom bör observans finnas på patienter som är yngre än måttet anger och redan där påverka förskrivningen. Det bör påpekas att alla dessa läkemedel är godkända av läkemedelsverket och att en del av dessa läkemedel har indikation som till exempel inkontinens som främst drabbar äldre varför behandling av dessa patienter som bieffekt ger sämre statistik. Andel äldre med antiinflammatoriska läkemedel (SKL) Måttet ingår i äldresatsningen och här ser vi en fortsatt positiv trend i fortsatt sjunkande siffror. Fortsatt information samt översyn av förskrivning behövs för att fortsätta förbättra data. Dessutom bör observans finnas på patienter som är yngre än måttet anger och redan där påverka förskrivningen. Tyvärr är smärta ett betydande problem för många äldre och smärtbehandling har stor betydelse för bättre livskvalitet. I de fall det behövs antiinflammatoriska läkemedel till exempel som tillägg eller istället för morfinpreparat är det viktigt att välja sådana med relativt sett lägre biverkansrisk. Andel äldre med ogynnsamma läkemedelskombinationer (SKL) Detta mått har stor betydelse för minskad risk vad gäller biverkningar från läkemedel. Måttet finns tyvärr inte i landstingets databas och det finns inte kvar i äldre satsningen varför endast måttet från senaste öppna jämförelser kan redovisas. Landstinget Kronoberg låg på 1,3 procent och var bäst i Sverige. Antal antibiotika recept per 1000 invånare Det noteras en påtaglig minskning vilket är i överenstämmelse med målformuleringen. Samtliga Vårdcentraler har minskat antalet recept men spridningen är mer än 100 recept per 1000 listade. Samverkan Samverkan med patientorganisationer och funktionshinderrörelsen Landstingets verksamheter har utvecklat dialogen med länets funktionshinderrörelse. I samverkan med primärvårds- och rehabcentrum samt Handikapprörelsens Idé och Kunskapscentrum genomförs dialogmöten med funktionshinderrörelsen fyra gånger per år. Förtroendevalda och andra centrumchefer inbjuds efter önskemål. Det finns brukarforum med berörda föreningar och syncentral, hörcentral samt habilitering. Vid förändrings- och utvecklingsarbete i landstingets verksamheter inbjuds patientorganisationer och funktionshinderrörelsen att delta i olika referensgrupper. Samverkan med pensionärsorganisationerna Ordförande och andre vice ordförande i samverkansberedningen samt landstingets kontaktperson i äldrefrågor inbjuder pensionärsorganisationerna till dialogmöte fyra gånger per år. Delårsrapport mars
14 MÅLUPPFYLLELSE GOD VÅRD Säker hälso- och sjukvård Patientsäkerhetsarbete handlar om att uppmärksamma risker och förebygga negativa händelser genom ett metodiskt arbete i vardagen. Arbetet ska ha ett uttalat patientfokus där patientens erfarenheter tillvaratas. Genom att minimera antalet vårdskador undviks onödigt lidande, kvalitetsbristkostnaderna minskar och resurser kan frigöras för annan vård. Patientsäkerhet Under första delen av 2014 har patientsäkerhetsarbetet på central nivå fortsatt på samma sätt med ärendehantering, händelseanalyser och ett par inspektioner från IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) i enskilda ärenden. Statsbidraget (som i år finns för sista året) används som tidigare för att möjliggöra patientsäkerhetsnätverket. Medel har även använts till att inköpa hjälpmedel och utrustning för att underlätta arbete med handhygien och trycksår. Förberedelser för de nationella mätningarna av hygienrutiner, vårdrelaterade infektioner och trycksår har genomförts och markörbaserad journalgranskning pågår. Under mars 2014 genomfördes landstingets tredje mätning av säkerhetskultur. Patientsäkerhetsnätverkets arbete med adresslistor och aktiv påminnelse gjorde att vi denna gång fick en svarsfrekvens på hela 75 procent. Resultatet kommer att användas i verksamhetens patientsäkerhetsarbete. I december 2013 insjuknar en patient med en mycket svår tarmsjukdom. På samma sal hade det fem dagar tidigare vårdats en patient som avled i tarmsjukdom. Prov skickades till Örebro för odling och typning. Svaren bekräftade att vi fått in Clostridium difficile 027, en typ som är känd för att vara mer spridningsbenägen och kan ge svårare symtom. Trots omfattande hygienrutiner med daglig städning med klorbaserade medel och storstädning av flera vårdavdelningar har vi kvar smittan. Till början av april har 29 fall med denna typ diagnostiserats. Under motsvarande tid har vi även smittspridning med vancomycinresistent enterokock (VRE). Utbrottet började i Växjö där det nu är över. Tyvärr spreds smittan även till Ljungby. Hittills har 14 patienter diagnostiserats som bärare av VRE. Ingen av dessa har varit kliniskt sjuka av sin VRE. Vårt första fall upptäcktes via screeningverksamheten. Patientnämnden Under perioden 1 jan-31 mars har antalet ärenden till patientnämnden ökat med närmare 25 procent jämfört med samma period förgående år (från 183 till 228). För att kunna göra bättre analyser registreras nämndens ärenden numera under fler rubriker. Flest ärenden ses inom vård och behandling (96) följt av kommunikation (66). En ökning ses av ärenden som rör vårdhygien och städning. Inom kirurgicentrum har antalet ärenden ökat från 37 till 71 under samma period förgående år, flertalet avser ortopedisk verksamhet. Statskontoret har i en delrapport presenterat ett förslag om att det huvudsakliga ansvaret för klagomålshantering inom hälso-och sjukvårdsområdet ska ligga på landstingens patientnämnder. Träder förslaget i kraft förväntas antalet ärenden till patientnämnden att ytterligare öka i framtiden. Under våren har samverkan med nya forum startats upp. När det gäller patientsynpunkter om cancervården samverkar patientnämnden med RCC Syd. För att utveckla arbetet med stödpersonsuppdraget har samverkan inletts med Frivården och Växjö kommun som arbetar med personer med frivilliguppdrag vilket har medfört att Delårsrapport mars
15 MÅLUPPFYLLELSE GOD VÅRD patientnämnden har kunna rekrytera 4 nya stödpersoner. Tillgänglighet, verksamhetsutveckling och produktion Varje patient ska ha en tillgänglighet till hälso- och sjukvården som är rimlig med utgångspunkt i bedömt behov. TABELL: Nyckeltal från budget 2014 Nyckeltal 2014 Mål Utfall Andel besvarade samtal vid telefon för rådgivning eller tidsbeställning på vårdcentral motsvarande 0 dagar till kontakt 100 procent 98,5 % 98 % Andel patienter av dem som omfattas av vårdgarantin som fick komma på ett läkarbesök i primärvården inom 7 dagar 100 procent 93,7 % 94 % Andel patienter av dem som omfattas av vårdgarantin som har väntat mindre än 90 dagar till läkarbesök inom planerad specialiserad vård 100 procent 93,5 % 91,0 % Andel patienter av dem som omfattas av vårdgarantin som har väntat mindre än 60 dagar till läkarbesök inom planerad specialiserad vård Andel patienter av dem som omfattas av vårdgarantin som väntat mindre än 90 dagar på behandling inom planerad specialiserad vård Andel patienter av dem som omfattas av vårdgarantin väntat mindre än 60 dagar behandling inom planerad specialiserad vård Andel patienter med misstanke om cancer som fick komma på ett läkarbesök inom 30 dagar Andel patienter som omfattas av psykiatri-överenskommelsen inom BUP som fått ett besök inom 30 dagar 100 procent 81,5 % 80,3 % 100 procent, 95 % 95 % 100 procent 80 % 80 % 100 procent 100 % 100 % 100 procent 100 % 100 % Andel patienter av dem som omfattas av psykiatriöverenskommelsen inom BUP som väntat mindre än 30 dagar av antal väntande till fördjupad utredning/behandling Andel patienter vid landstingets akutmottagningar som fått vård inom akutvårdsgarantins 4 timmar CLV Andel patienter vid landstingets akutmottagningar som fått vård inom akutvårdsgarantins 4 timmar LL Andel patienter med livhotande tillstånd (prio 1) som nås av ambulans inom 10 minuter 100 procent 61 % Utredning: 5 % Behandling: 100 % 90 procent 83 % 76 % 90 procent Ca 83 % Ca 83 % 60 procent 58 % 49 % Tillgänglighet I mars var det fortsatt god tillgänglighet 1 till vården inom Landstinget Kronoberg: Telefontillgänglighet till primärvården var 98,5 procent 1 Enligt Hälso-och sjukvårdslagen. 93,7 procent av patienterna fick ett läkarbesök inom sju dagar. 93,5 procent fick ett läkarbesök inom planerad specialiserad vård inom 90 dagar, och 81,5 procent väntade mindre än 60 dagar enligt kömiljardens beräkningar. Delårsrapport mars
16 MÅLUPPFYLLELSE GOD VÅRD 95 procent fick behandling inom planerad specialiserad vård inom 90 dagar och 81 procent väntade mindre än 60 dagar. Landstinget klarar grundkraven för både mottagning och behandling för mars månad Fullständig statistik för tillgängligheten och produktionen återfinns i bilaga till delårsrapport mars. Akutcentrum Läkarförsörjningen på akutmottagningarna är en nyckelfråga. Sektionslöst arbetssätt på akutmottagningen vid centrallasarettet i Växjö har testats och utvärderats med enkät till läkare och avstämningsmöten med personalen. Beslut är fattat att arbetssättet ska införas med start 29 september. Pilotprojektet Vårdnivåhandboken har avslutats enligt plan. Ny plan för allvarlig händelse är implementerad. Uppbyggnad av kliniskt träningscentrum pågår. Interimistiskt avtal med larmtjänstoperatör finns tom Avtalsdialog med SOS Alarm pågår och uppgradering av RAKEL-systemet fortsätter. För centrallasarettet i Växjö redovisas en markant förbättring av akutvårdsgarantin jämfört med samma period För Ljungby redovisas i stort sett oförändrad nivå avseende akutvårdsgarantin medan antal patienter minskar med 7 procent jämfört med perioden januari till och med mars Andelen prio1-uppdrag som nås inom 10 minuter är betydligt högre, 58 procent jämfört med 49 procent samma period föregående år. Målet på 60 procent nås nästan. Andelen som nås inom 15 respektive 20 minuter har förbättrats och här når man fastställda mål. Utökning med dygnsambulans har genomförts enligt fullmäktiges plan. Akutmottagningen i Växjö redovisar oförändrade besöksantal medan Ljungby minskar med 7 procent. Utvecklingen på AVA (akutvårdsavdelningen) fortsätter med allt fler inskrivna patienter men med en sjunkande andel som skrivs ut till hemmet. Andelen patienter som lämnar AVA inom 36 timmar minskar. Såväl medelvårdtid som antal vårdtillfällen inom akutgeriatrik har minskat samtidigt som beläggningssituationen förbättrats jämfört med samma period föregående år. Vårdtyngden har emellertid varit hög med behov av enkelsalar till följd av terminalvård och magsjuka. I samarbetet med ortopedkliniken har rondrutin under jourtid framgångsrikt implementerats på avdelning 13. Totalt antal ambulansuppdrag redovisar en minskning framför allt hänförbar till prio 2. Minskningen betraktas som ett trendbrott. Tid från 112-samtal till framme platsen för prio 1- uppdrag har förbättras. Byggarbeten på söder i Växjö kan komma att påverka tiderna negativt. Viss minskning noteras också avseende utomlänsuppdrag mot Karlskrona och resande med lättvårdsambulans, sjukbilar och Linnéan Blekinge. Barn och kvinnocentrum Barn- och kvinnocentrum visar fortsatt goda resultat för tillgängligheten. Vid mottagning har 99 procent av patienterna väntat mindre än 90 dagar och för kömiljarden har 94 procent av patienterna väntat mindre än 60 dagar. För behandlingar har 99 procent av patienterna väntat mindre än 90 dagar och när det gäller kömiljarden har 88,5 procent av patienterna väntat mindre än 60 dagar. Inom barn och ungdomspsykiatrin redovisas fortsatt goda resultat för väntetider till mottagning och behandling. När det gäller fördjupad utredning ser vi ett fortsatt förbättrat vänteläge. För att få del av de statliga bidragen skall 90 procent av de som får ett första nybesök respektive 80 procent av de som påbörjar behandling eller fördjupad utredning ha väntat Delårsrapport mars
17 MÅLUPPFYLLELSE GOD VÅRD mindre än 30 dagar. För mars redovisas fortsatt god tillgänglighet för mottagning och behandling. När det gäller fördjupad utredning innebär väntetidssituationen ett fortsatt lågt resultat. Inom öppen vård redovisas en marginell minskning av den totala produktionen. Minskningen av akuta besök hänförs till barnoch ungdomskliniken. När det gäller planerade besök är både minskningen av nybesök och ökningen av återbesök i hög grad kopplade till kvinnokliniken. Vi har fortsatt hög och ökande produktion vad gäller besök hos annan vårdgivare För slutenvården redovisas en minskning av akuta vårddagar och vårdtillfällen och som hänförs framförallt till avdelning 11 vid barnoch ungdomskliniken. Ökningen av planerade vårddagar och tillhörande medelvårdtid förklaras av att BUP haft 3 vårdtillfällen på sammantaget 237 dagar under Övriga enheter redovisar oförändrade eller minskade medelvårdtider. För operationer vid operationsavdelning redovisas minskningar i både sluten vård och öppen vård. Ställt mot väntetiderna motsvarar operationsvolymerna i stort inflödet av patienter. Inom barn och ungdomspsykiatrin redovisas fortsatt goda resultat för väntetider till mottagning och behandling. Det interna processarbete inom barn och ungdomspsykiatrin som syftar till att utveckla och stärka den neuropsykiatriska processen fortgår. Kirurgicentrum Sammanfattningsvis visar kirurgicentrum goda resultat för väntetider under första kvartalet. En av anledningarna är en förbättrad bemanning på läkarsidan. För januari uppnåddes inte kraven för statsbidrag. Däremot klarades kraven om en faktisk väntetid för behandlingar på 70 procent inom 60 dagar i februari. Uppgifter för faktisk väntetid för mars är ej känt. En extra insats för att korta kön till endoskopi av tarmen (koloskopi) pågår under våren och en produktionsplan för endoskopi under hösten kommer tas fram inom ramen för endoskopiutredningen. Extra insatser görs för att korta kötiderna för hörselrehabilitering. Vid mottagning har 91 procent av patienterna väntat mindre än 90 dagar per den 31 mars. När det gäller kömiljarden har 75 procent av patienterna väntat mindre än 60 dagar. Minskningen av antalet väntande innebär att periodens produktion för läkarbesök överstiger inflödet. För behandlingar har 94 procent av patienterna väntat mindre än 90 dagar per den 31 mars. När det gäller kömiljarden har 79 procent av patienterna väntat mindre än 60 dagar. Den faktiska väntetiden för mars är inte känd i skrivande stund men för februari var den 70 procent inom 60 dagar. Minskningen av antalet väntande innebär att periodens produktion för behandlingar överstiger inflödet. För slutenvårdstillfällen där kirurgicentrum har det medicinska ansvaret redovisas en total minskning med 724 vårddagar och 86 vårdtillfällen jämfört med motsvarande period Minskningen av den akuta vården avser ortopedkliniken och är till del kopplad till att akuta patienter i högre grad kunnat skrivas in på den akutgeriatriska vårdavdelningen. För övriga verksamheter redovisas mindre ökningar av den akuta slutenvården. När det gäller elektiv slutenvård redovisas mindre minskningar inom kirurgi och öron-näsa-hals, medan ortopedkliniken redovisar en ökning i Ljungby och som är kopplad till förbättringen av läkarbemanning. Även minskningen av medelvårdtiden är i hög grad kopplad till ortopedkliniken. Redovisade förändringar i vårdtillfällen/vårddagar avspeglar sig i operationsstatistiken för sluten vård. Delårsrapport mars
18 MÅLUPPFYLLELSE GOD VÅRD Vårdenhetens beläggning minskar vilket till stor del är kopplat till den redovisade minskningen av akut verksamhet. Under perioden har belastningen utjämnats mellan vårdavdelningarna i Växjö och Ljungby. Även inom öppen vård redovisas en minskning av den akuta verksamheten. Minskningen av akuta läkarbesök hänförs till ortopedkliniken och öron-näsa-hals /hud-kliniken medan kirurgkliniken redovisar en marginell ökning. Minskningen av återbesök hänförs i stort till öron-näsa-hals /hud-kliniken. När det gäller planerade nybesök redovisar öron-näsa-hals /hud en minskning med ca -50 besök och ortopedkliniken redovisar oförändrat medan kirurgkliniken redovisar en ökning med ca 250 besök. Förändringarna i planerade nybesök kan i stort avläsas i förändringen av antalet väntande till mottagning, förutom för ortopedkliniken där minskningen av antalet väntande förklaras av ett minskat inflöde. För operationer vid operationsavdelning redovisas en minskning med 18 operationer i sluten vård samtidigt som antalet dagkirurgiska operationer ökat med 60. Detta innebär en total ökning med 42 operationer. Redovisade förändringar är marginella men kan till del kopplas till en minskad akut vård samtidigt som den planerade operationsverksamheten för ortopedin ökat, vilket kan utläsas i ett minskat antal väntande. Medicincentrum Medicincentrum följer upp att utfästelser om tillgänglighet infrias. Inom centrumet tillämpas säker utskrivning och patientmedverkan har prövats med framgång i arbetet med hjärtsviktsprocessen. Vidare pågår arbetet med att säkerställa tillämpning av författning kring fast vårdkontakt och enkel läkemedelsgenomgång. Under årets första månader har framför allt smittspridning varit det största patientsäkerhetsproblemet. Centrumet har därför fokuserat på följsamhet av basala hygien- och klädrutiner. Av andelen väntande till nybesök inom planerad specialiserad vård har 98 procent väntat mindre än 90 dagar och 92 procent väntat mindre än 60 dagar. Kömiljardens mål klaras inte för allergisjukvård vid centrallasarettet i Växjö och lungsjukvård i Ljungby, två specialiteter där det är svårt att rekrytera. Av andelen väntande till operation/behandling inom planerad specialiserad vård har 98 procent väntat mindre än 90 dagar och 89 procent väntat mindre än 60 dagar. Väntetidsläget för väntande till skopiundersökning har förbättrats markant, från totalt 78 procent inom 90 dagar i januari till 89 procent i mars. Förbättringen redovisas främst för koloskopi centrallasarettet i Växjö medan en försämring noteras för gastroskop vid Ljungby lasarett. Kapacitets- och produktionsplanering har genomförts vid medicinkliniken centrallasarettet i Växjö och påbörjats vid ögonkliniken. Läkarförsörjningen på akutmottagningarna är en nyckelfråga och en särskild akutsektion har startat inom medicinkliniken. I samband med ett akut clostridieutbrott på centrallasarettet i Växjö samt samtidig calicismitta räckte inte enkelrummen till och nya enkelrum öppnades tillfälligt på infektionskliniken i början på januari. En större andel av smittsamma patienter har kunnat isoleras på enkelrum med egen toalett tack vare detta. Omflyttningar på vårdavdelningarna har minskat markant tack vare detta vilket kan vara en förklaring till mindre smittspridning och kortare medelvårdtider. Beläggningen har minskat, med ett genomsnitt för året som ligger under 2013 och 2012 års nivå trots reducerat antal disponibla vårdplatser från 188 till 175. Beläggningen för mars månad uppgår till 88 procent för centrumet. Infektionskliniken och Delårsrapport mars
19 MÅLUPPFYLLELSE GOD VÅRD onkologkliniken redovisar högst beläggning med nära 100 procent. Medicinskt servicecentrum Verksamheterna inom medicinskt servicecentrum har i uppdrag att månadsvis redovisa sin produktion enligt ett antal fastställda produktionsmått. I uppdrag ingår också att fortlöpande utvärdera och utveckla sina produktionsmått för att kunna beskriva produktionen så bra som möjligt. Antalet undersökningar inom bild- och funktionsmedicin är relativt stabilt. Den minskning som redovisas är fortsatt minskning av antalet skelett undersökningar inom röntgen samt minskat antal ultraljud inom klinisk fysiologi. Den högsta produktionsökningen finns inom klinisk mikrobiologi. Produktionen under första kvartalet visar en ökning på 11 procent jämfört med produktionen för motsvarande period Antalet blododlingar ökade under 2013 på grund av landstingets sepsiskampanj, men börjar nu återgå till normala förhållanden. En förklaring till produktionsökningen kan vara att antalet klamydiaanalyser och Neisseria gonorrhoae (GC-screen) har ökat. Influensasäsongen har varit förhållandevis lugn jämfört Under första kvartalet 2104 stod Landstinget Kronoberg inför ett Clostridium difficile (CD)- utbrott av typ r027 som påverkade klinisk mikrobiologi. I samband med CD- utbrottet drabbades dessutom sjukvården av VancomycinResistenta Enterokocker (VRE) vilket bidragit till en avsevärd ökning av antalet prover när det gäller multiresistenta bakterier. Inom klinisk kemi har antalet analyser minskat något i förhållande till motsvarande period 2013 då antalet analyser ökade kraftigt. Produktionen mätt som antalet analyspoäng ökar dock vilket innebär att det i huvudsak är antalet enklare och billigare analyser som minskar. Antal analyser inom transfusionsmedicin är färre beroende på en nedprioritering av antalet fenotypningar. Inkörning av nya instrument har prioriterats. Behovet av blodprodukter har också minskat och därmed antal analyser. Förändringen av antalet patienter som påbörjar strålbehandling och som dosplaneras följer statistiska variationer i remissflödet. Behovet när det gäller avhjälpande underhåll av hjälpmedel varierar utifrån avdelningarnas behov. Minskningen dessa första månader inom förebyggande underhåll beror på utökat behov av andra ingenjörsinsatser. Primärvårds- och rehabcentrum Inom primärvården sker en minskning av antal läkarbesök. Minskningen av antalet besök består bland annat i förändringar i vårdefterfrågan och att andra yrkesgrupper utfört vården. Det sker en ökning av besök hos sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Produktion under de första månaderna på året påverkas av antalet helgdagar och hur mycket ledighet som tas ut i samband med detta och övrig ledighet som till exempel sportlov. Vuxenpsykiatri Andel patienter som väntat mindre än 60 dagar på behandling inom planerad vård uppgår till 70 procent efter mars. Åtgärder som vidtas för att uppnå vårdgarantin är att vakanta tjänster tillsätts och utvecklingsarbetet med flöden pågår. Antalet belagda vårddagar och beläggning i procent exklusive permissioner jämfört med motsvarande period föregående år har minskat beroende på att avdelningar med högre beläggning har lagts ned. Patienter har flyttats till andra enheter utanför vuxenpsykiatrin alternativt till hemmiljön. Beläggningen per avdelning ligger på en jämn nivå månad för månad. Delårsrapport mars
20 MÅLUPPFYLLELSE GOD VÅRD Andelen patienter som enbart vårdats i öppenvård har ökat något jämfört med föregående år. Aktuell period, januari-mars är en för kort period för att kunna göra någon analys av om utvecklingen mot mer öppenvård fortsatt på samma sätt som tidigare. Antalet accepterade remisser har varit 172, 168 respektive 160 för januari-mars Rättspsykiatri Patienter som vårdas på kliniken ska erbjudas insatser som t ex. utredning och behandling i rimlig tid. Efterfrågan på vårdplatser har fortsatt under Bedömningen är att efterfrågan på vårdplatser kommer att vara hög under första halvåret och sannolikt även resten av året. Antalet vårddygn i såväl sluten vård slutenvården som öppenvården har ökat något i år jämfört med tidigare år. Beläggningen har legat på en jämn och hög nivå eftersom behovet/efterfrågan av klinikens vårdplatser fortsatt varit hög. Beläggning på respektive avdelning är fortfarande jämnt fördelad. Delårsrapport mars
21 MÅLUPPFYLLELSE GOD VÅRD Jämlik hälso- och sjukvård En jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla invånare oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, hälsotillstånd, geografi, inkomst, utbildning, civilstånd, sysselsättning och yrke. I avsnittet beskrivs hur Landstinget Kronobergs arbete fortgår i syfte att tillhandahålla medborgarna en jämlik hälso- och sjukvård. Projektet Hållbar jämställdhet avslutades Ett av delprojekten var tandvårdens arbete för en jämställd tandreglering. Projektet presenterades vid SKL:s konferens om hållbar jämställdhet. Implementeringen av likabehandlings programmet med handlingsplan pågår bland annat genom webbutbildning på landstingets hemsida. Några exempel på verksamheter som arbetar aktivt för att motverka diskriminering är ungdomsmottagningen i Växjö som genom ett projekt via ADLON har HBTQ-diplomerat mottagningen. Målsättningen är att övriga ungdomsmottagningar i länet ska HBTQdiplomeras. Barnrättsarbete Landstinget Kronoberg arbetar utifrån Strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige för att förverkliga Barnkonventionens principer och krav inom alla verksamhetsområden där barn blir berörda. Barn- och kvinnocentrum arbetar utifrån den barnrättsbaserade beslutsprocessen vid formella beslut och verksamhetsförändringar som berör barn. En handlingsplan för misstanke om våld i nära relationer och/eller barn som far illa har utarbetats och överlämnats till medicinska kommittén för granskning. Arbetet med att implementera planen påbörjas hösten Landstingets kontaktklasser i olika skolor i länet bidrar med värdefulla synpunkter till berörda verksamheter inom olika områden. En kontaktklass har i samband med medborgarpanel 8 svarat på frågor om journal på nätet. Ungdomarna ser i stort samma fördelar och farhågor med journaler på internet som deltagarna i medborgarpanelen. Tre kontaktklasser har bidragit med feedback om hur barnvänlig de upplever att informationen på 1177 är. Deras kommentarer har diskuterats i SKL:s nätverk för att stärka barnets rättigheter i Sverige tillsammans med en representant från Samverkan Samordningsförbund (FINSAM) Genom finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet finns möjligheter till samordnade rehabiliteringsinsatser. Syftet är att uppnå eller förbättra en enskilds förmåga till förvärvsarbete. I Kronobergs län finns samordningsförbund i Alvesta, Markaryd och Växjö kommuner. Alvesta och Växjö kommuner verkar för en sammanslagning av sina samordningsförbund från och med januari Asylsökande och flyktingars hälso- och sjukvård Landstinget samordnare för asylsökande och flyktingars hälso- och sjukvård arbetar för att säkerställa att hälso- och sjukvården för asylsökande och flyktingar sker enligt nationella direktiv och landstingets övergripande rutiner. Delårsrapport mars
22 EKONOMISKT RESULTAT OCH PROGNOS 5. Ekonomiskt resultat och prognos Den övergripande finansiella målsättningen är att uppnå en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Landstinget Kronobergs prognos för 2014 uppgår till 90 miljoner kronor. Den ordinarie verksamheten har dock en fortsatt ekonomisk obalans. Inför de kommande åren krävs ytterligare åtgärder för att uppnå en långsiktig ekonomi i balans. Bra resultat första kvartalet Resultatet för årets första tre månader är 56 miljoner kronor och kan hänföras till både lägre nettokostnader och en bättre finansiering än planerat. En orsak till den högre resultatnivån jämfört med tidigare år, är skattehöjningen som gjordes inför Det positiva resultatet för mars motsvarar en avvikelse med nästan 30 miljoner kronor jämfört med periodens budget. DIAGRAM: Första kvartalets utfall exklusive engångsposter 2 jämfört med budget kvarstå. Hittills är kostnadsnivån i stort sett i samma nivå som för 2013, men de kostnadsökningar vi befarade skulle komma 2014 har ännu inte inträffat. Efter tre månader är det svårt att göra en prognos av hur kostnaderna kommer att utvecklats, men kostnadsnivån brukar vara lägre i början på året. En försiktig bedömning är därför att kostnaderna kommer att öka framöver. Det innebär att överskottet kommer att avta under resten av året och närma sig budgeterad nivå. Kostnaderna för vår bemanning har däremot en fortsatt negativ utveckling och är högre än planerat. Det beror på fortsatt svårt rekryteringsläge och dyra lösningar framförallt inom vuxenpsykiatrin, medicinkliniken i Ljungby, anestesi, kirurgi och hudverksamheten. Det medför bland annat ett fortsatt behov av bemanningsföretag som i likhet med tidigare år inte ryms inom ordinarie personalbudget. Den positiva budgetavvikelsen för finansieringen beror främst på högre statsbidrag för läkemedelsförmånen än budget. Bland annat finns en post från 2013 som tillgodoräknas 2014 med full effekt i början på året. Det beror också på att det i början av året gjordes planerade försäljningar av värdepapper i överlikviditetsförvaltningen som innebar reavinster (se avsnitt Förvaltning av finansiella medel längre fram). För de första tre månaderna har vi lägre kostnader än planerat för framförallt köpt vård, läkemedel och pensioner. Inför 2014 tillfördes resurser för dessa kostnadsposter eftersom de stora underskotten från 2013 bedömdes 2 För första kvartalet år 2012 har reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar med 17 mnkr justerats som engångspost. Delårsrapport mars
Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merGranskning av Delårsrapport 2 2015
Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport
Läs merPresentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten
Läs merLandstingsfullmäktiges mätplan 2018
Landstingsfullmäktiges mätplan Om mätplanen Utgår strikt från landstingsplan Avser uppföljningen till landstingsfullmäktige Innehåller främst resultatmått (visar resultatet av insatser) Innehåller även
Läs merPresentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Läs merPatiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Läs merHälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015
1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig
Läs merGranskning av Delårsrapport
Landstingets revisorer 2018-10-09 Rev/18029 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2018 Rapport 12-18 1 2 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport
Läs merGranskning av Delårsrapport
Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport
Läs merMånadsrapport oktober 2017
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Månadsrapport oktober 2017 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Periodens resultat och prognosbedömning... 3 Periodens intäkter och kostnader... 4 Verksamhetens
Läs merHSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad
HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete
Läs merSveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner
Läs merBokslutskommuniké 2016
Bokslutskommuniké 2016 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2017.
Läs merGranskning av årsredovisning samt revisionsberättelse Regionfullmäktige Östen Högman, revisionens ordförande
Granskning av årsredovisning samt revisionsberättelse 2018 Regionfullmäktige 2019-04-11 Östen Högman, revisionens ordförande 2015-2018 Mandatperioden rapporter, 2015-2018 Antal skriftliga rapporter: 98
Läs merDen östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer.
Den östgötska vårdkrisen Så kapar vi vårdens köer. Så kapar vi vårdköerna i Östergötland Bakgrund Vårdköerna har ökat drastiskt i Sverige. Idag är de dubbelt så långa som 2014. Situationen i Östergötland
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning
Läs merÖverenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merPatiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merEkonomiskt utfall och prognos
1 Ekonomiskt utfall och prognos Utfall per augusti +62,6 mnkr +51,5 mnkr i förhållande till budget Prognos +1,4 mnkr -15,3 mnkr i förhållande till budget Finansiella intäkter och AFA genererar positivt
Läs merBokslutskommuniké 2017
Bokslutskommuniké 2017 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2018.
Läs merHälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören
Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merDagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård
Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merGranskning av Delårsrapport
Landstingets revisorer 2016-10-18 Rev/16032 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2016 Rapport 11-16 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merTillgängligheten till BUP påbörjad fördjupad utredning/behandling var bättre men inte helt bra.
1 Datum Diarienummer UR 1 Verksamhetsområde: Psykiatrin i Halland Period: januari mars 2017 1. Sammanfattning Den samlade utvecklingen under perioden har, i allt väsentligt, gått åt rätt håll. På totalen
Läs merMätplan 2017 Inledning Förändringar jämfört med 2016 års mätplan
Mätplan Inledning Mätplan för utgår strikt från Landstingsplan och avser uppföljningen till Landstingsfullmäktige. Så långt det är möjligt föreslås i första hand resultatmått, d.v.s. mått som visar resultatet
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och
Läs merERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012
ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Läs merPresidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 Tid: 2016-02-10, kl 08:10-10:20 Plats: Sal A, Regionens hus 6 Systemmätetal/mål 2016 Hälso- och sjukvård Diarienummer RJL 2016/296 Beslut
Läs merMånadsrapport februari 2018
Månadsrapport februari Ekonomiskt utfall t o m februari 85,6 mkr Helårsprognos Budgeterat resultat 166 mkr 166 mkr Periodens resultat Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med februari uppgår
Läs merBättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014
Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns
Läs merJanuari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården
Januari 2012 November - december 2011 Medborgarpanel 1 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Medborgarpanel 1 nov-dec 2011 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Varför är det här
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs merGranskning av årsredovisning 2016 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll
Landstingets revisorer 2017-03-28 Rev/17010 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av årsredovisning 2016 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merKartläggning av behov ska underlätta planering
PRESSINFORMATION Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 17 oktober 2011 Kartläggning av behov ska underlätta planering Behoven av hälso- och sjukvård varierar mellan de olika Hallandskommunerna. För att kunna ge
Läs merHälso- och sjukvårdsberedningen
1 (7) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-03-26 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 19 mars 2014 kl. 9.00 11.15 Plats Kronobergsrummet, landstingets kansli,
Läs merÅrssammanställning ärendehantering Sammanfattning
ÅRSSAMMANSTÄLLNING 2017-01-10 Hälso- och sjukvårdsavdelning Patientsäkerhetssamordnare Yvonne Andersson Årssammanställning ärendehantering 2016 1 Sammanfattning Jämfört med föregående år har antalet LÖF
Läs merFolkhälsopolicy för Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning
Läs merSamverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län
Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län 2016-05-23 Överenskommelse för socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merKostnad utökade åldersgrupper specialisttandvård Kostnad för hälsoundersökningar psykiskt funktionshindrade Hälsosamtal för 50-åringar
2018-02-01 Region Kronoberg Förslag till tilläggsbudget för hälso- och sjukvård 2018 Enligt beslut i regionfullmäktige 2017-06-19 81 har särskilda medel avsatts under Regionstyrelsen för att utveckla den
Läs merNationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne 2012-03-27
Nationell patientenkät i Skåne Utbildningsdag HSO Skåne 2012-03-27 1 Vad mäter vi? Patienternas upplevelser och erfarenhet av vården Nationella mätningar (obligatoriskt) Primärvård Specialiserad vård somatik
Läs merFördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Läs merPatientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet
Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet Socialstyrelsen är en kunskapsmyndighet som arbetar för att alla ska få tillgång till en
Läs merPalliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs merTemagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland
www.pwc.se Revisionsrapport Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Lina Zhou. Revisionskonsult Januari 2019 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund...
Läs merVerksamhetsplan HSF 2014
Verksamhetsplan HSF 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-10-21 Diarienummer: Innehållsförteckning HSF Verksamhetsplan 2014... 3 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Målbild för framtidens
Läs merDnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att
Läs merBokslutskommuniké 2012
2013-01-28 Bokslutskommuniké 2012 Landstingets kompletta årsredovisning 2012 behandlas av landstingsfullmäktige den 23 april 2013 Ökad efterfrågan på vård ger ett minusresultat för 2012 Landstinget Kronoberg
Läs merAvtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län
Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Kommunalt forum 2015 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på
Läs merBilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merGranskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013
Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013 Rapport nr 05/2013 Juni 2013 Eva Moe, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 1.1.
Läs merLANDSTINGSPLAN KORTVERSION
2017 LANDSTINGSPLAN KORTVERSION Landstinget ansvarar för hälsooch sjukvård, tandvård och regional utveckling i Värmland. Vården ska vara förebyggande, effektiv och behovsanpassad samt utföras på lika
Läs merMotion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merHandlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning
Läs merLandstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och
Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län Strategi och handlingsplan 2019 2020 Samordnande äldregrupp
Läs merBilaga Uppföljning 2014
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall
Läs merVERKSAMHETS- BERÄTTELSE
VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik
Läs merVERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014
VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är
Läs merBokslut 2014. Patientnämnden
Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet
Läs merPatientnämndens verksamhetsberättelse
Patientnämndens verksamhetsberättelse 2016 1 Verksamhetsberättelse 2016 2 Sammanfattning Under året har Region Kronoberg fattat ett formellt beslut om att arbeta mot en mer personcentrerad vård vilket
Läs merYttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 9 1 (5) HSN 1212-1540 Yttrande över motion 2012:24 av Helene
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merEkonomisk reglering Vårdval Kronoberg - primärvård
Regionfullmäktige Dnr 17RK1181 Bilaga 1: Ekonomisk reglering Vårdval Kronoberg - primärvård Giltig från och med 2019-03-01 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2019-05-21
Läs merHANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012. Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse
HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012 Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse 2011/2012 Innehåll 1. Förebyggande arbete Hygien en uppdatering 3 Frågor till patienten 3 Dokumentation
Läs merGenomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merÖversyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet
1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:
Läs merResursfördelning Region Östergötland
Resursfördelning 2016 1 HSN:s behovsstyrningsprocess med uppdrag och resursfördelning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Uppdrag Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata
Läs merRapport från Hälso- och sjukvården. per september 2015
Sv Rapport från Hälso- och sjukvården per september 2015 Tillgänglighet och produktion per september 2015 Sett över året så behöver tillgängligheten i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen förbättras och verksamheterna
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merHälso- och sjukvård Delrapport psykiatri
Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri,,,,,,,,, 2003-06-16 Kontaktpersoner landstingen: Operatör Helseplan: Sven-inge Carlson E-post: sven-inge.carlson@lk.dll.se Kontaktperson Dag
Läs merRevisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009
Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merGranskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport
Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per augusti 2014 Rapport nr 13/2014 November 2014 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS...
Läs merLedningsrapport december 2017
Periodens resultat är + 302 mkr, en negativ avvikelse mot budget med 10 mkr. Nettokostnaderna har ökat med 1,5 % jämfört med samma period föregående år vilket är 56 mkr högre än budget. Divisionerna redovisar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merRapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013
Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade
Läs merSkador i vården 2013 första halvåret 2017
MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING NATIONELL NIVÅ 1 Förord Denna redovisning av skador och vårdskador (undvikbara skador) på nationell nivå bygger på granskning av 70 5 vårdtillfällen på akutsjukhus under
Läs merNationell överenskommelse Psykisk hälsa
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationell överenskommelse 2018 - Psykisk hälsa Sida 2 (6) Bakgrund Psykisk hälsa har de senaste åren varit en av statens mest prioriterade områden inom hälso-
Läs merMånadsrapport mars 2013
Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4
Läs mer1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning
2016-01-20 Patientnämnden Annika Lundgren, Carina Rissvik, Ingrid Sivermo 1 Verksamhetsberättelse 2015 2 Sammanfattning I januari infördes den nya patientlagen som syftar till att stärka och tydliggöra
Läs mer