Examensarbete. Tuffa Tider! Unga personers erfarenheter av arbetslöshet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete. Tuffa Tider! Unga personers erfarenheter av arbetslöshet."

Transkript

1 Examensarbete Tuffa Tider! Unga personers erfarenheter av arbetslöshet. Författare: Handledare: Termin: Kurskod: Victoria Mattisson Berth Andersson HT13 2PE50E [

2 ABSTRAKT Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot arbetslivspedagogik, Examensarbete 15hp Titel Tuffa tider! Unga personer erfarenheter av arbetslöshet Engelsk titel Författare Handledare Tough Times! - Young peoples experience of unemployment Victoria Mattisson Berth Andersson Datum januari 2014 Antal sidor 33 Nyckelord arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet, Karlskrona, arbetsmarknad Denna studie handlar om ungdomsarbetslösheten i Karlskrona. Anledningen till att jag har valt att skriva om detta ämne är med bakgrund av att i september år 2013 har Karlskrona landets högsta ungdomsarbetslöshet. Syftet med studien är att undersöka hur arbetslösa ungdomar i Karlskrona upplever att samhället arbetar med insatser som kan leda till sysselsättning och om de får hjälp med att bibehålla sin motivation under arbetslösheten. Undersökningens metod är i form av fyra intervjuer med arbetslösa ungdomar i Karlskrona. Resultatet av intervjuerna ställs mot olika teoretiska utgångspunkter. Undersökningen visar att de intervjuade upplever ett missnöje med hjälp och insatser under deras tid som arbetslösa. Några generella slutsatser kan dock inte dras. Slutsatsen är att det saknas initiativ som instegsjobb, tidig praktik och information om pågående och planerade projekt. Avsaknaden av ett motivationsarbete finns och kan vara en faktor till fortsatt arbetslöshet.

3 Förord Jag har några att tacka för allt stöd jag fått under arbetet med min studie. Jag skulle vilja tacka mina nära och kära som stöttat mig igenom mitt projekt när det har känts påfrestande. Ett stort tack till min handledare Berth Andersson som har läst, gett respons och tagit sig tid för mig så jag har kunnat skriva ett så bra arbete som möjligt. Ett extra stort tack till mina respondenter som har ställt upp på intervjuer som har varit en viktig del i studien. Ett stort tack till er!

4

5 Innehållsförteckning INTRODUKTION... 1 BAKGRUND... 2 År från bonde-/jordbrukssamhället till industrisamhället... 2 År Industrisamhället... 2 År Dagsläget År Framtiden... 4 Karlskrona... 5 År från bonde-/ jordbrukssamhället till industrisamhället... 5 År Industrisamhället... 5 Dagsläget... 6 Framtiden... 7 DEFINITIONER... 8 Arbetsmarknad... 8 Arbetslöshet... 8 Ungdomsarbetslöshet... 8 METOD... 9 METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER... 9 PLANERING OCH GENOMFÖRANDE Urval Instrument Insamling Etiska överväganden Kritiskt förhållningssätt TEORI EFFEKTER AV ARBETSLÖSHETEN Stigmatiseringsprocessen Jahodas teori om arbetets manifesta och latenta funktioner: Warrs vitaminteori Teorin om kontroll- lokus MOTIVATION Motivationsarbete Relationen Pygmalioneffekten TIDIGARE FORSKNING SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING RESULTAT BAKGRUNDSFAKTA OM RESPONDENTERNA... 22

6 Utbildning/ studier Framtiden UPPLEVELSE AV ARBETSLÖSHETEN Arbetslösheten Arbetsförmedlingen Projekt Kompetensare 2.0 och Ungsam Vad som kan bli bättre MOTIVATIONSARBETE DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION UPPLEVELSE AV ARBETSLÖSHETEN Stigmatiseringsprocessen Jahodas teori Warrs vitaminteori Teorin om kontroll- lokus MOTIVATIONSARBETE SLUTSATSER FORSKA VIDARE PÅ REFERENSER BILAGOR INTERVJUGUIDE INTERVJUGUIDE INTERVJUGUIDE BREV TILL INTERVJUPERSONER... 1

7 INTRODUKTION I detta avsnitt presenteras och avgränsas problemområdet. Arbetslöshet är ett ämne som är omtalat i Sverige idag inte minst på grund av den höga ungdomsarbetslösheten. Det har länge pratats om den stora gruppen 40- talister som ska pensioneras och som ska bidra till stor efterfrågan på arbetskraft. Trots detta är ungdomsarbetslösheten historiskt sett den högsta någonsin idag (år 2013). Detta kan bero på många faktorer. Arbetsmarknaden har utvecklats mycket de senaste 100 åren, bemanningsföretag är en av många faktorer som på de senaste åren har påverkat arbetsmarknaden. När en anställd ska pensioneras idag är det inte alltid självklart att arbetsgivaren ersätter den anställde med en nyanställning. Ungdomsarbetslösheten är en aktuell debattfråga i Sverige och många gånger har det låtit så här: Eftersom unga byter jobb lika snabbt som äldre byter sängkläder så spelar det mindre roll att de är arbetslösa ibland. Det är bättre att många unga är utan jobb ett kort tag än att äldre är arbetslösa länge. En ung person har ju dessutom flera decennier på sig att förbättra sitt CV och hitta ett jobb medan den äldre personen kanske går i pension om några år och måste tänka på pensionen. (Sahlen 2011, sid. 23). Istället för att arbeta på att få ner den höga ungdomsarbetslösheten så har det fokuserats på att sprida budskapet, att situationen inte är så farlig och att de unga klarar sig (Sahlén, 2011). Dagens ungdomar har det tufft att ta sig in på arbetsmarknaden eftersom de inte kan uppnå arbetsgivarnas höga krav. Eftersom arbetet ofta är en central del i identitetsskapandet kan det göra att en längre period av arbetslöshet kan ha många negativa effekter och leda till en negativ spiral (Stojanovic, 2001). I september år 2013 har Blekinge den högsta ungdomsarbetslösheten trots att antal lediga arbeten har ökat i länet. I Karlskrona (som är den största staden i Blekinge) har ungdomsarbetslösheten ökat mest (svt.se, 2013). Utifrån detta har jag valt att inrikta denna uppsats på Karlskronas höga ungdomsarbetslöshet med ett arbetslivspedagogiskt perspektiv. 1

8 Bakgrund Bakgrunden beskriver arbetsmarknadens utveckling i Sverige och Karlskrona från 1850 till nutid och framtiden. Sverige År från bonde-/jordbrukssamhället till industrisamhället Vi börjar med en historisk resa och tar oss tillbaka till 1800 talets början. Under bondesamhällets tid var sysselsättningen hög eftersom både gamla och barn deltog i produktionen. Under 1800 talets andra del utvecklades industrisamhället på arbetsmarknaden men bondesamhället tjänstgjorde fortfarande. Bland annat var jordbrukssektorn verksam genom att ge och ta hand om överflödig arbetskraft från industrin. Till en början märktes förändringar på arbetsmarknaden inte särskilt mycket. Med tiden minskade antalet verksamma i jordbrukssektorn och år 1870 arbetade 70 procent i jordbrukssektorn. I takt med att befolkningen ökade uppstod stor undersysselsättning på arbetsmarknaden (Granberg, 2011). Detta resulterade i att ungefär en miljon svenskar emigrerade till Nordamerika (Granberg, 2011). År Industrisamhället Granberg (2011) menar på att övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället ledde till ett ökat välstånd. Den stora arbetslösheten fortsatte i Sverige och den bekämpades genom fattigvård från kommunerna. För att möta den svåra krisen började samhället mer aktivt stödja dem utan arbete under första världskriget ( ). Detta tog sig uttryck i form av nödhjälpsarbete (Granberg, 2011). Nödhjälpsarbete innebar att samhället sysselsatte de arbetslösa med t ex vägarbeten, skogsarbeten m.m. Lönerna var ungefär procent under marknadslönerna (ne.se, 2013). Strax efter första världskriget ökade sysselsättningen något. Detta var en kort period som senare möttes av en hög arbetslöshet på drygt 30 procent i början på 1920-talet. Arbetslösheten fortsatte att vara hög ända in på 1930 talet. Fram tills 1930 talet dominerade den klassiska synen på arbetslöshet det vill säga, att den var självförvållad och frivillig. (Granberg, 2011) Under 1930 talet började en annan syn på arbetslösheten ta sin form. Den engelska nationalekonomen John Maynard Keynes ( ) teorier började få mer uppståndelse. Keynes teori för att minska arbetslösheten innebar att samhället måste vara mer aktiv på arbetsmarknaden i form av olika åtgärder. I lågkonjunktur menade han på att sänkta skatter eller att ökade offentliga utgifter skulle stimulera efterfrågan. Vid högkonjunktur gällde det motsatta. Först under 1940 talet fick detta stor framgång då hela västvärlden tillämpade Keynes synsätt. Även i Sverige fick detta stor genomslagskraft vilket påverkade samhällets aktiviteter på arbetsmarknaden (Granberg, 2011). Detta bidrog till att vid högkonjunkturen under 1950 talet minskade samhället inte på satsningar av arbetsförmedling och utbildning när arbetslösheten sjönk. Även ifall efterfrågan på arbetskraft var stor så fortsatte samhället att satsa på arbetsmarknadspolitiska åtgärder (Garsten mfl, 2011). Det förebyggande arbetet mot arbetslösheten fortsatte även in på talet. Detta illustrerades genom att ge stöd åt flyttning och utbildning. År 1967 bröts de goda åren och det resulterade i att arbetsmarknaden 2

9 blev allt stramare och inflationen blev högre. Utslagningen tog hårdast på de unga och de äldre. Den äldre arbetskraften blev särskilt drabbad eftersom när konjunkturen åter blev bättre resulterade det inte i fler arbetstillfällen. De som förlorade sina arbeten under lågkonjunkturen förblev arbetslösa (Granberg, 2011). År Den positiva och lugna utvecklingen som skedde under och i början av 1960 talet fortsatte inte in på 1970 talet. Detta fortsatte med att i början på 1970 talet ökade arbetslösheten kraftigt, akademikrisen blev ett uttryck för denna tid. De som drabbades mest var de äldre som hade svårt att få och behålla arbete (Granberg, 2011). Den offentliga sektorn expanderades kraftigt under 1970 talet vilket resulterade i att samhället satsade på aktiva arbetsmarknadspolitiska program (Garsten mfl, 2011). Granberg (2011) menar på att detta gav till följd i att arbetsmarknaden emellertid såg ganska ljus ut. Sverige gick in i en djup och långvarig industrikris under mitten av 1970 talet. Numera var den klassiska synen på arbetslöshet (självförvållad och frivillig) definitivt borta (Granberg, 2011). Lågkonjunkturen fortsatte in på 1980 talet vilket gjorde att samhället prövade nya arbetsmarknadspolitiska vägar. Företagsinriktade åtgärder minskades och fokus var allt mer på individinriktade åtgärder i form av beredskapsarbeten. Även andra åtgärder prövades som t ex bidrag till företag som anställer långtidsarbetslösa ungdomar och rekryteringsstimulans för att få företag och kommuner att nyanställa. År 1984 lanserades ungdomslagen som garanterade att ungdomar i åldern år skulle ha ett arbete. Det var mycket fokus på arbetsmarknadsutbildningar och samhället ville lägga fokus på att ungdomarna skulle ges möjlighet till arbeten istället för bidrag. Sedan blev det en hastig konjunktursvängning och på kort tid blev arbetskraft en bristvara. Det bidrog till att beredskapsarbeten kunde dras ner och fokus lades på att åtgärda obalanser inom tillverkningsindustrin. Arbetsmarknaden utvecklades i form av att antalet arbeten som kunde utföras utan utbildning minskade markant dock ökade inte intresset för att utbilda sig. Massarbetslösheten som utvecklas i början på 1990 talet berodde på detta (Granberg, 2011) talets sista decennium innebar en ny situation för Sverige eftersom arbetslösheten ökade enormt. Arbetslösheten drabbade de lågutbildade allra hårdast. Tidigare under åren låg arbetslösheten som högst på 3, 5 procent (Stojanovic, 2001). År 1993 passerade arbetslösheten 10 procent med god marginal (Granberg, 2011). Ungdomar mellan år var en utsatt grupp som hade en arbetslöshet på 3 procent i början av 1990 talet och som ökade till 18 procent senare vid 1990 talet. Den genomsnittliga arbetslöshetslängden fördubblades från 12 till 24 veckor för ungdomarna (Stojanovic, 2001). Under 1980 talet hade marknadsutbildning en positiv effekt för arbetslösa för att erhålla ett arbete men under 1990 talet var dessa effekter tämligen små (Garsten mfl, 2001). Dagsläget År År 2008 drabbades världen och inte minst Sverige av en lågkonjunktur. Resultatet av detta bidrog till arbetslöshetsnivåer som inte hade funnits förrän i början av 1990 talet. Många gick ut i arbetslöshet som aldrig tidigare hade mött detta fenomen. Detta har bidragit till att arbetsmarknaden är tuffare idag än på länge och de arbetslösa är mycket konkurrensutsatta 3

10 (Garsten mfl, 2011). År 2009 arbetade endast 3 procent i jordbrukssektorn (jämför med år 1870, 70 procent) (Granberg, 2011). År 2010 var det ungdomarna som hade svårast att få arbete, arbetslösheten i denna grupp var ungefär 25 procent. Även de som var nyexaminerade från universitet hade svårt att få ett arbete. Städer som domineras av industriell produktion och med stora företag som arbetsgivare har svårast med arbetslösheten. Universitetsstäder med stor andel tjänsteproduktion verkar möta minst svårigheter (Granberg, 2011). Så som arbetsmarknaden ser ut idag är det mer ansvar på den enskilda individen för att lyckas få ett arbete. Idag handlar det om att den enskilda människan ska göra sig själv anställningsbar utefter arbetsmarknadens krav. Kreativ, självständig och att vara sin egen lyckas smed är några få nyckelord för att göra sig själv anställningsbar. Det är inte endast arbetssökande som påverkas av detta, även de som har ett arbete innefattas av att göra sig själv anställningsbar. Numera är det en annan typ av arbetsmarknad jämfört med industrisamhället. Bemanningsföretag är en faktor som har växt sig allt starkare. Arbetssökande står idag inför helt nya utmaningar. Den enskilda individen har ett eget ansvar för utbildning, kompetensutveckling samt för att uppdatera sig med de efterfrågade kunskaperna. Gårdagens kunskaper är troligtvis inte fullt så användbara och efterfrågade i morgondagens samhälle. Dagens arbetsmarknad präglas av att anställningsformerna blir allt lösare, utbildningars bäst före datum kortas, den genomsnittliga anställningstiden hos arbetsgivare minskar, projektorganiserade verksamheter blir allt vanligare och karriärvägarna blir allt mindre standardiserade (Garsten mfl, 2011). Garsten mfl (2011) menar på att Sverige har drabbats av diskursiv epidemi som innebär att individens lärande sätts i centrum istället för själva utbildnings eller arbetsmarknadssystemet. Ungdomarnas arbetsmarknad är någonting som forskare ibland uttrycker sig med. Vilket skulle kunna tolkas som att det finns en speciell arbetsmarknad med arbeten reserverade för endast ungdomar men något sådant finns inte. Anledningen till att uttrycket ungdomarnas arbetsmarknad används är att arbetslösheten bland ungdomarna i allmänhet är högre än för den vuxna befolkningen (Stojanovic, 2001). Stojanovic (2001) tror att en anledning till att arbetslösheten är så pass hög bland ungdomarna är övergången mellan skolan och in på arbetsmarknaden. Dagens ungdomar har det tufft att ta sig in på arbetsmarknaden eftersom de inte kan uppnå arbetsgivarnas höga krav (Stojanovic, 2001). Detta bidrar till ett utanförskap som gör att de har svårt att överhuvudtaget ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetet är ofta en central del i identitetsskapandet vilket gör att en längre period av arbetslöshet kan ha många negativa effekter och kan leda till en negativ spiral. Stojanovic (2001) menar på att det märks att de svenska ungdomarna är traditionsbundna. De strävar efter ett fast arbete men de vill samtidigt ha sin frihet, vilket innebär att de inte vill fastna med ett arbete de inte trivs med. Framtiden Sveriges befolkning lever längre vilket innebär att år 2015 kommer ungefär var femte person att vara över 65 år eller äldre. Gruppen som är i yrkesverksam ålder minskar och barnen blir färre. I början av 2000 talet började 40- talisterna att pensioneras (Granberg, 2011). Granberg (2011) anser att Sverige inte har råd att låta 40- talisterna sluta arbeta innan de ska 4

11 pensioneras. Andelen arbetande människor i åldrarna år har ökat från 2005 till 2009 med fler personer. Han menar på att Sverige kommer att få brist på arbetskraft i framtiden. Detta medför att Sverige står inför en omöjlig ekvation, allt färre ska försörja allt fler (Granberg, 2011). Karlskrona Karlskronas höga ungdomsarbetslöshet beror på flera olika faktorer. Karlskrona har ur ett internationellt perspektiv ett relativt långt geografiskt avstånd till Europa. Det är först på de senaste åren som Karlskrona fått en båtförbindelse med östra Europa. Infrastrukturen med vägar och järnvägar är inte så bra utbyggt som om man jämför med region Skåne eller Stockholmsområdet. Detta påverkar Karlskrona negativt både ur ett internationellt och nationellt perspektiv. Många företag drar sig för att göra nyetableringar i Karlskrona pga. av detta (Larsson, muntlig källa, 2013). De lokala omständigheterna med ett fåtal stora företag inom industrisektorn gör att när dessa företag flyttar eller gör neddragningar påverkar detta mycket. Studiemöjligheter inom högskola/universitet har historiskt sett varit mycket begränsat inom Karlskrona. Dessa omständigheter gör att det är svårt att hitta kvalificerad högskoleutbildad arbetskraft i denna region. Ofta när företag då söker denna typ av personal så hittas den mycket ofta utanför Karlskrona och Blekinge. Vilket då ofta leder till att man inte rekryterar arbetslösa ungdomar i Karlskrona till de lediga jobb som finns. Arbetsmarknaden blir mer och mer internationell och ungdomar har idag mycket lättare för att ta jobb på andra platser i Sverige och utomlands. Rekryteringen till olika företag sker idag på ett mycket geografiskt bredare område än vad som gjordes för år sedan (Larsson, muntlig källa, 2013). År från bonde-/ jordbrukssamhället till industrisamhället År 1680 grundades Karlskrona. I början av 1700 talet ville Karl XI ha sin örlogsflotta belägen på Trossö. En av Sveriges största industrier, Örlogsvarvet i Karlskrona, tog sin fart och år 1711 hade de 1100 anställda. I mitten av 1700 talet var två tredjedelar av Karlskronas befolkning anställda vid varvet. Vid denna tidpunkt var Karlskrona Sveriges tredje största stad där en anledning till detta var stadens strategiska läge till utrikeshandeln. I slutet av 1700 talet hade Karlskrona en god ekonomisk status som berodde på en satsning av örlogsflottan (Hillbom, 1979). År 1870 gjorde fabriksindustrin en blygsam entré i staden men tio år senare blomstrade industrin i Karlskrona (Hillbom, 1982). Industrins inträde och Järnvägen i Karlskrona utvecklade ett ökat välstånd i staden (Hillbom, 1979). År Industrisamhället I början av 1900 talet var industrin och sjöfarten i Karlskrona oförändrad. Trots att en modernisering av hamnen hade gjorts så minskade sjöfarten och industrin i staden. Karlskrona hade nått ett dödläge och det tillsattes en kommitté som skulle utreda frågor om hamnen och industrins nedgång. Kommittén kom fram till att kvalificerade industritomter saknades och angående hamnens nedgång ansågs det bero på att Karlskrona inte låg vid stråkvägen. En statistisk undersökning visade att Karlskrona inte intog en framstående plats bland landets sjöfarts och handelsstäder. Uppgifterna som framkom ledde till att nya vägar skulle anläggas (Hillbom, 1982). 5

12 1925 var ett kritiskt år för Karlskrona då staden tvingades göra nedskärningar inom flottan och kustartilleriet. Detta bidrog till att befolkningen minskade med ungefär 3000 personer under en tioårsperiod. Nödhjälpsarbeten accepterades inte i längden av arbetarna med anledning av de oskäliga lönerna. Den höga arbetslösheten höll i sig och år 1927 var 144 personer arbetslösa i Karlskrona. Krisen var som värst 1933 men vände strax därefter (Hillbom, 1982). Både under första och andra världskriget drog staden nytta av den ökade militära aktiviteten. Under de fredliga perioderna hade sjöförsvaret en nedgång som innebar minskad köpkraft och ökad arbetslöshet. Efter andra världskriget spred sig en stark oro i Karlskrona efter förslag om indragning av marina styrkor. Detta resulterade i att staden blev tvungen till att kompensera de militära bortfallen med civil företagsamhet (Hillbom, 1982). Etableringen av Ericsson i Karlskrona frambringade under 1950 talet ungefär 700 arbetstillfällen men varvet var fortfarande stadens största arbetsgivare. Strax här efter fick varvet, flottan och kustartilleriet en nedgång och den fortsatte ända in på 1970 talet. Personalen minskades även drastiskt inom Försvarets Fabriksverk (FFV tvätteriet) vilket resulterade i att arbetslösheten ökade (Hillbom, 1986). Hillbom (1986) menar på att den allmänna uppfattningen är att Karlskrona har svikit sin uppgift som arbetsgivare. För att staden ska fungera som länets primära centrum anser Hillbom (1986) att det krävs resurser som inte tilldelats Karlskrona. Mellan perioden har den svenska krigsmakten varit marint närvarande i Karlskrona dels som flottbas med varv och skolor och dels som mittpunkt för kustartilleriet i Sydsverige (Hillbom, 1986). Ericsson expanderades kraftigt och år 1981 hade antalet anställda ökat från 700 till ungefär 1800 medarbetare (Hillbom, 1986). Dagsläget Idag är det Kockums (f.d varvet) som är den största privata arbetsgivaren i Karlskrona och den största offentliga arbetsgivaren är Karlskrona kommun (ekonomifakta.se, 2013). Blekinge har idag (svt, 2013) den högsta ungdomsarbetslösheten i landet (svt.se, 2013). Antalet ungdomsarbetslösa i Blekinge är 8387 personer vilket motsvarar 11, 3 procent i september månad (svt.se, 2013). Från augusti till september månad 2013 har ungdomsarbetslösheten ökat med 130 personer i länet (Blekinge Läns Tidning 12/ ). Detta trots att antalet lediga tjänster har ökat i Blekinge (svt.se, 2013). I Karlskrona har ungdomsarbetslösheten ökat allra mest och under september månad ligger den på 11, 1 procent (svt.se, 2013). Den 9 oktober 2013 tecknade Blekinge Tekniska Högskolan (BTH) och Telenor ett samarbetsavtal i hopp om att kunna bryta landets högsta arbetslöshet. Avtalet innebär att studenterna på BTH bland annat ska få möjlighet till praktik och examensarbete på Telenor. Vilket innebär att studenterna får en möjlighet till en miljö där teori och praktik förenas. Telenor har förhoppningar om att studenterna får kompetensutveckling och att de kan dra nytta av BTH:s experter. Detta samarbetsavtal uttrycker vilken potential regionen har att attrahera internationella företag (Blekinge Läns Tidning 9/ ). Strax efter avtalet tecknades mellan BTH och Telenor uppkom det att år 2014 ska BTH i Karlskrona spara in 40 miljoner kronor. Eftersom BTH har lyfts fram som ett motmedel mot den höga ungdomsarbetslösheten i länet kan detta bidra till att arbetsmarknaden blir ännu mer konkurrensutsatt (Blekinge Läns 6

13 Tidning, 17/ ). Mikael Åsman (Sveriges akademikers centralorganisation) tycker det är olyckligt att det tas bort utbildningsplatser i länet med högst arbetslöshet. Han anser att folk behöver utbildas, speciellt i Blekinge (Blekinge Läns Tidning 17/ ). Ungdomsarbetslösheten i Karlskrona beskrivs idag som ett bekymmer (Larsson, muntlig källa, 2013). Risken med att Karlskrona har en så pass hög ungdomsarbetslöshet kan bli att en hel generation inte kommer in på arbetsmarknaden (Hansson, muntlig källa, 2013). Larsson (2013) förmodar att den höga ungdomsarbetslösheten i Karlskrona beror på att det finns alldeles för få instegsjobb till ungdomarna. Görs en tillbaka blick i Karlskrona så har det funnits många industriarbeten förut men de har numera försvunnit. Det finns många lediga arbeten i Karlskrona men det finns inte personer som är kvalificerade för dessa arbeten menar Larsson (2013) på. Idag vidtar Karlskrona åtgärder för de arbetslösa ungdomarna bl.a. genom programmen Kompetensare 2.0 och Ungsam. Kompetensare 2.0 innebär ett sex veckors kurs som ska generera kunskaper i teamutbildning, hälsa samt om att få grundläggande förkunskaper inför kommande arbete. Efter de sex veckorna så erbjuds ungdomarna sex- tolv veckors praktik med ett företag som ska matcha individens kompetens. Projektet Ungsam innebär att kommunen har en tät dialog med ett antal företag. Genom denna dialog ska kommunen kunna skicka ut individer som dem anser passar företaget och har den kompetensen som krävs för att den arbetslöse ska erhålla en praktikplats där (Larsson, muntlig källa, 2013). Framtiden Under sensommaren år 2013 sammankallade Landshövdingen till ett krismöte då det beslutades att ta till omfattande åtgärder mot ungdomsarbetslösheten i Karlskrona. Det beslutades att en handlingsplan som heter ungdomskraft skulle tas i kraft för att aktivt arbeta för att halvera ungdomsarbetslösheten i Karlskrona till år För att på bästa sätt lyckas med detta kommer det att arbetas med att uppmuntra till eget företagande, rikta utbildningsinsatserna bättre samt ett aktivt erfarenhetsutbyte med andra regioner och länder som har låg ungdomsarbetslöshet (Larsson, muntlig källa, 2013). Larsson (2013) arbetar även med en förstudie inför start av en verksamhet som kallas Lotstornet. Hon menar på att det finns många i Karlskrona som gör många bra saker men att det handlar om att samla ihop allt till en stor styrka. Visionen är att detta ska finnas i fysisk form år Lotstornet innebär en fysisk miljö för ungdomar som går sysslolösa. De ska kunna ta sig dit frivilligt eller bli anvisade från arbetsförmedlingen eller socialstyrelsen. Här kommer det att kunna erbjudas programmet Kompetensare 2.0, vägledning & coachning, hjälp till att starta eget företag, möjligheter att läsa kurser på distans, syokonsulent och kurator kommer att finnas på plats. Det ska även fungera som ett lärcenter där det ska finnas möjligheter till att sitta och studera på egen hand t ex som i ett bibliotek. Lotstornet ska även utgöra möjligheter för ungdomar att träffa andra ungdomar i samma situation. Motivation är ett nyckelord som det kommer att arbetas mycket med i Lotstornet. De kommer att arbeta enligt Apollometoden vilket innebär att hitta sin egen drivkraft och motivera sig själv. Att våga prova något nytt och inte bli låst i sig själv tror Larsson (2013) är nyckeln till att individen hittar 7

14 sin egen kraft och får motivation. Detta ska vara helt frivilligt från individens sida. Tanken med Lotstornet är att de vill finna snabbare vägar till sysselsättning än vad det finns idag, skapa nya processer och finnas till som ett stöd för individen. Visionen om Lotstornet bygger på erfarenheter, utbyte med andra kommuner samt ett 30 tal intervjuer med ungdomar. För att ungdomarna ska veta att detta kommer att finnas i framtiden så kommer det att finnas så kallade ungdomsspanare som kommer att vara ute på event och fånga upp arbetslösa ungdomar (Larsson, muntlig källa, 2013). Definitioner Här definieras relevanta begrepp. Arbetsmarknad Arbetsmarknaden innebär en marknad där arbetstagaren säljer sin arbetskraft för erhållen lön till arbetsgivaren som köper arbetstagens arbetskraft i erhållande av lön. Arbetsmarknaden kan begränsas exempelvis till en viss sektor, yrkes eller åldersgrupp (Granberg, 2011). Arbetslöshet När en person kan arbeta och aktivt söker efter ett arbete men inte får något uppstår arbetslöshet. Med andra ord kan det förklaras genom att när efterfrågan på arbetskraft inte räcker till för alla som vill ha ett arbete uppkommer arbetslöshet (Granberg, 2011). Ungdomsarbetslöshet Modellen för ungdomsarbetslösheten ändrades år Anledningen till att man ändrade beräkningen var att Sverige skulle kunna jämföra sin statistik med resten av Europa, vilket är en fördel. Ungdomsarbetslös innebär individer som är mellan år som söker arbete. Därmed inkluderas alla som vill arbeta, kan arbeta och aktivt söker arbete (Sahlén, 2011). Sahlén (2011) menar på att många tycker att den nya modellen ger en skev bild av verkligheten framförallt med anledningen av att arbetssökande studenter numera inkluderas. Sahlén (2011) anser själv att bilden som visas inte är överdriven eftersom den visar på andelen som söker arbete men som inte får något. De som är latent arbetssökande det vill säga de som inte söker arbete aktivt men som vill och kan arbeta räknas inte in i statistiken och de utgör nästan en lika stor grupp som de arbetssökande studenterna. Många tror sig anse att ungdomarna får ett arbete snabbt idag, i alla fall snabbare än de äldre (Sahlén, 2011). Sahlén (2011) menar på att det beror på att ungdomarna sluta söka arbete och därmed ingår de inte längre i statistiken när det gäller arbetskraft eller arbetslöshet. De får därmed inte ett arbete särskilt snabbare än de äldre. 8

15 Metod Här beskrivs det tillvägagångssätt som använts, vilka urval som gjorts och varför samt etiska övervägande och vilka kritiska förhållningsätt som angripits. Metodologiska utgångspunkter Ett ställningstagande som tidigt gjordes var val av vetenskapligt synsätt. Det finns två dominerande vetenskapliga synsätt, positivism och hermeneutik (Bryman och Bell, 2005). Hermeneutik grundar sig på ett igenkännande och en vilja att förstå (Thuren, 2007). Thuren (2007) uttrycker sig med att hermeneutiken är en vetenskap som bygger på tolkningslära som innebär att förstå människor och deras handlingar samt resultatet av deras handlingar. Det positivistiska förhållningssättet syftar efter en säker och absolut kunskap. Min uppsats ligger utanför det positivistiska förhållningssättet eftersom syftet med min empiriska undersökning är att få fram en förståelse mer än en generell förklaring. Detta anser jag tillhör ett hermeneutiskt synsätt. Motiveringen till ett hermeneutiskt synsätt är att min målsättning är att söka förståelse hos individer och komma fram till en ny insikt. Hermeneutiken och positivismen kan ses som varandras motsatser (Patel och Davidsson, 2003). Det finns ett flertal olika forskningsstrategier och en av dem mest använda är fallstudie. Fallstudie innebär insamling av empirisk data ute i verkligheten. Vid genomförandet av en fallstudie upptäcks ofta nya relationer och en ny förståelse. Med bakgrund av detta kännetecknas ofta en fallstudie av induktiva drag. Induktion kan beskrivas som upptäcktens väg och motsatsen deduktion kallas för bevisföringens väg och detta är två vägar att välja mellan när man ska producera kunskap om organisationer, mänskligt beteende eller samhället. Detta möjliggör för forskaren att kunna dra vetenskapliga slutsatser. Motsatsen till induktiv studie är deduktiv teori som förklarar förhållandet mellan teori och praktik vid samhällsvetenskap. En deduktiv studie sammankopplas ofta med en kvantitativ utgångspunkt och på samma sätt brukar induktiv studie kopplas samman med ett kvalitativt synsätt. I detta fall stämmer det bra överens med en kombination av en induktiv studie och en deduktiv studie (Bryman, 2011). Med motivering av att jag använder mig både av teoretiska utgångspunkter och empirisk material i denna uppsats. Bryman och Bell (2005) identifierar ett flertal alternativ av val vid forskningsstrategi, de tre övergripande är kvantitativ, kvalitativ eller en kombination av kvantitativ och kvalitativ. Kvalitativ studie Kvalitativ studie innebär att fokus ligger på ord och individers ståndpunkter eller uppfattningar om deras sociala verklighet. Frågeställningar som varför och hur ligger ofta till grund för den kvalitativa utgångspunkten (Denscombe, 2009). Vid kvalitativa studier används ofta litteratur och artiklar vid den teoretiska inramningen som kompletteras med empiriska studier i form av intervjuer och/ eller enkäter som arbetas om till texter. Avseendet är att litteraturen och artiklarna ska ställas mot empirin som ett underlag för analys (Bryman och Bell, 2005). Motivering av metod till denna studie 9

16 Den valda metoden för denna uppsats är en kvalitativ ansats. Detta anser jag är den bästa metoden för att uppnå syftet med uppsatsen. Detta med motivering som grundar sig på att studien har byggt på att undersöka förklaringar till specifika fenomen och begrepp. Ett aktivt val har gjorts av att bygga teorin på vetenskapliga artiklar och litteratur inom ramen för ämnesområdet för att skapa en teoretisk grund som sedan kan ställas emot den insamlade empirin som är i form av intervjuer. En kvalitativ utgångspunkt är ofta tolkande och analyserande för den kvalitativa förklaring som man vill uppnå (Denscombe, 2009). Den kvalitativa metoden är att föredra för studier som inriktar sig på personliga eller sociala faktorer. Denscombe (2009) menar på att den kvalitativa metoden ska ha ett omfattande material med detaljrikedom som ska ge möjlighet till en djupare förståelse för de komplexa sociala förhållanden som studerats. Med denna utgångspunkt ställer det krav på mig som författare att välja ut relevant information, teori och insamlad data. Detta har gjorts genom att inledningsvis tydligt definiera avgränsningen för studien för att låta det ligga till grund för valen som har gjorts. Planering och genomförande Enligt Patel och Davidsson (2003) finns det primärkällor och sekundärkällor. Primärkällor är information som forskaren införskaffat sig på egen hand för att kunna besvara sin frågeställning och sekundärkällor är övriga källor. Fördelen med primärdata är att den anses mer tillförlitlig eftersom det är en förstahandskälla till skillnad från sekundärdata som ofta kommer från andrahandskällor (Patel och Davidsson, 2003). Denna studie grundar sig främst på resultatet från de utförda intervjuerna men även till viss del på primär- och sekundärdata. För att på ett tidigt skede skapa legitimitet och grund för studiens problemområde inleddes arbetet med att söka efter relevant litteratur och tidigare forskning. Det var viktigt att hitta en stabil teorigrund att stå på som kunde vara ryggraden i arbetet. Relevanta sökord användes för att hitta brukbar litteratur och forskning. Sökord som användes var bland annat: unemployment, youth unemplyment, education youth. Databaser som användes för att söka efter information på var Academic Search Elite och One Search. För att få fram relevant forskning valdes artiklar som var mer än tio år gamla bort och endast vetenskapligt godkända artiklar utsågs. Under arbetets gång gallrades och valdes delar av litteraturen ut som var mest intressant för det undersökta området. För att få struktur och ett konkret arbete skapades ett dokument kallat undersökningsplan tidigt i processen. Undersökningsplanen innehöll grovplanering till problemformuleringen. Kvale (2009) beskriver en intervju som en produktionsplats. Intervjun är beroende av kontexten, vem som intervjuar och hur intervjun utförs. Enligt hermeneutisk filosofi är allt som sker kontextuellt, både våra handlingar och det som sägs. Därför binds kunskap som en person eller handling bidrar med till en specifik kontext, det som sker i en situation går inte att föra över till en annan (Kvale, 2009). Utefter att en kvalitativ utgångspunkt ansågs vara det lämpligaste tillvägagångssättet bokades det intervjuer. De första intervjuerna som bokades in var med en politiker i Karlskrona och med en som arbetar på Karlskrona kommun med arbetsmarknadsfrågor. Detta för att få fram 10

17 intressant bakgrundsinformation till uppsatsen. Därefter började jag kontakta arbetslösa ungdomar i Karlskrona för intervjuer till mitt empiriska material. Innan intervjuerna skulle ske var det viktigt att göra ett bra förarbete och en tydlig intervjuguide för att uppnå hög validitet. Semistrukturerade intervjuguider (se bilaga 1,2 & 3) med noggrant utvalda intervjufrågor utformades, stor vikt lades vid att ha en röd tråd. För att uppnå detta strukturerades intervjuguiderna in i olika ämnesområde. Syftet med det var att få en jämförbar och rättvis bild men även för att skapa en trygghet hos respondenten samt för att säkerställa en struktur i arbetet med studien. En pilotintervju gjordes innan de riktiga intervjuerna genomfördes för att försäkra mig om att rätt frågor ställdes för att syftet skulle kunna uppnås. Respondenterna fick aldrig ta del av intervjufrågorna innan intervjuerna utfördes. En intervju fick jag besvarad via mail på grund av olika faktorer. Intervjuerna varade ungefär i 30 minuter vardera och varje intervju spelades in. Intervjuerna genomfördes enskilt i ett rum så varken respondenten eller jag påverkades av vad som skedde i vår omgivning. Efter intervjuerna transkriberades samtliga intervjuer innan jag arbetade med dem för att skapa det empiriska materialet. Summering och diskussion var de sista delarna som bearbetades. Urval Inom kvalitativ forskning är det ofta svårt att få en objektiv bild eftersom både respondent och intervjuare kan väga in sina personliga tolkningar av situationen och det som sägs. Syftet är att få en så rik bild som möjligt av problemområdet (Kvale, 2009). Tanken med denna studie var att få en djupare insyn i ett område, inte att kunna generalisera. Av den anledningen beslutades att använda de kvalitativa ansatserna. Av tidsskäl togs beslutet att använda bekvämlighetsurval, det innebar att den kvalitativa studien utfördes lätthanterligt. Respondenterna valdes efter vilka som var lättast möjliga att få tag i. Bekvämlighetsurvalet genomfördes genom att jag frågade folk i min närhet om de kände till arbetslösa ungdomar som bor i Karlskrona. Det är få situationer där detta är vetenskapligt baserat men på grund av tidsbrist togs beslutet att använda sig av detta urval. Nackdelen med bekvämlighetsurval är att det inte går att säkerställa respondenternas svar för den typiska populationen (Kvale, 2009). Samtliga intervjupersoner har jag ingen relation med sedan tidigare. Från början var planen att få göra sex intervjuer med arbetsförmedlare i Karlskrona. Eftersom de inte hade möjlighet att ställa upp på intervju blev urvalet istället fyra stycken ungdomsarbetslösa. Det har även gjorts intervjuer med en arbetsmarknadsansvarig för arbetslösa ungdomar i Karlskrona samt en intervju med en politiker i Karlskrona, dessa intervjuer ligger till grund för bakgrundsinformation i uppsatsen. Sammanlagt har sex intervjuer genomförts där fyra stycken av dem ligger till grund för resultatet och två av dem ligger som bakgrundsinformation. Instrument Instrument som användes var semistrukturerad intervjuguide. Tanken var aldrig att göra studien generaliserbar. Reliabilitet är alltid eftersträvansvärt men i detta fall finns endast säkerhet för att återupprepa samma resultat vid undersökning av de personer som deltagit i denna studie (Kvale, 2009). 11

18 Vid utformning av intervjufrågor lades stor fokus på frågeställningar för att uppnå hög validitet. Under arbetets gång kontrollerades flertalet gånger att det som avsågs att undersöka blev undersökt (Kvale, 2009). Reliabilitet innebär att resultatet ska bli detsamma om undersökningen upprepas, det ska vara återupprepningsbart oberoende av vem som gör undersökningen. Reliabilitet handlar om stabilitet det vill säga att samma sak mäts vid flera olika tillfällen och svaret ska då bli detsamma. Undersökningen ska genomföras på exakt samma sätt oavsett var och när den görs. Reliabiliteten blir högre då det går att lita på att resultatet går att upprepa. Om det inte skulle bli samma resultat vid liknande mätning är reliabiliteten låg. Reliabilitet handlar även om kvalitet vid mätning, är det god kvalitet på undersökningen så går den att återupprepa (Eliasson, 2010). Vid situationer när det är svårt att få ett mått på reliabiliteten går det att försäkra sig om att undersökningen är tillförlitlig på andra sätt. Vid användning av strukturerade intervjuer är reliabiliteten relaterad till intervjupersonens förmåga. Under en intervju gör intervjupersonen bedömningar vid svaren den får och här finns utrymme för felbedömningar. För att inte detta ska ske och en god reliabilitet ska uppstå är det bra med en strukturerad intervju samt att intervjupersonen är tränad (Patel och Davidsson, 2011). Ett annat sätt att säkra reliabiliteten på vid intervjuer är att låta ytterligare en person närvara vid intervjutillfället. Syftet med detta är att denna person ska notera intervjusvaren parallellt med intervjuaren vilket utgör ett mått på reliabiliteten som kallas interbedömarreliabilitet (Patel och Davidsson, 2011). Hög validitet förutsätter hög reliabilitet men hög reliabilitet är inte lika med hög validitet. Validitet innebär att mäta det som avses att mäta, därför är validiteten beroende av vad som faktiskt mäts, det kallas ytvaliditet. Man kan använda sig av samtidig validitet och det betyder att observation och frågor sker vid samma tidpunkt. Ger de samma resultat så ser man tydligare att man faktiskt mäter det som avses att mäta. Begreppsvaliditet handlar om att definitionerna av begreppen jämförs med frågor som ska ställas vid till exempel en framtida intervju. När frågorna görs utgår man från definitionerna. Frågeställningen är relevant ur validitetssynpunkt, det är viktigt att fakta i en undersökning besvarar frågan. Det kan vara lätt att komma bort från frågeställningen då till exempel en uppsats skrivs. Därför är det viktigt att hela tiden komma tillbaka till frågeställningen för att se att resultatet besvarar den egentliga frågan. Validitet innebär giltighet, det är viktigt att informationen som används i en undersökning är sanningsenlig, det vill säga giltig. Validitet kan undersökas genom att olika indikatorer används, indikatorer är olika frågor. Om samtliga indikatorer pekar åt samma håll är validiteten hög (Eliasson, 2009.) Insamling Enligt Bell & Bryman (2005) finns det inget givet svar på hur många intervjuer som ska genomföras det viktigaste är att forskaren får uppsatsens målsättning uppfylld och svar på sina problemformuleringar. Fyra stycken intervjuer har genomförts i min studie. Jag anser att fyra stycken intervjuer har varit tillräckligt få svar på mina problemformuleringar. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer vilket kan beskrivas som ett samtal mellan 12

19 intervjupersonen och respondenten. Det påminner om en ostrukturerad intervju men intervjupersonen har en intervjuguide framför sig och det finns rum för följdfrågor samt att respondenten inte får några ledfrågor åt ett visst håll (Kvale, 2009). Anledningen till att jag har valt detta arbetssätt är att jag inte har velat styra respondenternas svar utan vill ge dem en möjlighet att tala fritt och öppet för att få möjlighet att få reda på just deras uppfattningar. Däremot har en identisk intervjuguide använts till de ungdomsarbetslösa för att lätt kunna göra jämförelser mellan respondenterna. Eftersom jag har använt mig av en semistrukturerad intervjuguide har olika följdfrågor ställts till respondenterna utefter vad som de svarade. Etiska överväganden Innan några intervjuer kunde genomföras skickade jag in min intervjuguide till etikkommittén Sydost för ett godkännande. Detta gjordes av anledningen att jag intervjuade arbetslösa ungdomar vilket kunde vara ett känsligt ämne. Efter vissa korrigeringar kom ett klartecken från etikkommittén Sydost och det etiska aspekterna var godkända. För att vara försäkrad om att kraven på forskningsetik uppfylldes utformades ett dokument (se bilaga 4) innehållande studiens etiska förhållningssätt. Vid skapande av detta dokument togs utgångspunkt ifrån de fyra forskningsetiska principer som finns i vetenskapsrådet (2003). Detta dokument skickades via mail till intervjupersonerna innan intervjuerna genomfördes. De fyra forskningsetiska principerna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att de medverkande ska informeras om syftet med undersökningen samt att deltagande är frivilligt och att personen får avbryta sin medverkan när den vill. För att tillgodose informationskravet valdes att i mailet till intervjupersonerna berätta om studien ifrån informationskravets kriterier. Samtyckeskravet handlar om att de berörda har rätt att själva bestämma över sitt samtycke. Även detta krav tillgodosågs i mailet genom upplysning kring intervjupersonernas rättigheter. Mailet innefattade även kontaktuppgifter för att de lätt skulle kunna ställa frågor eller meddela sitt avböjande. Konfidentialitetskravet går ut på att som forskare göra sitt yttersta för att skydda de medverkandes identiteter och bevara anonymitet i så stor utsträckning som möjligt. Detta innefattades också i mailet som intervjupersonerna fick ta del av innan intervjun. Det informerades även om att det inte gick att garantera absolut anonymitet. Nyttjandekravet belyser vikten av att enbart använda insamlat material till studien. Det beskrevs i mailet hur hanteringen av materialet användes som samlats in under intervjuerna. Intervjupersonerna fick även upplysning om att transkriberingar och inspelningarna som gjort skulle raderas efter att uppsatsen blivit godkänd och klar (vetenskapsrådet, 2003). Kritiskt förhållningssätt Under hela studiens genomförande beaktades ett kritiskt förhållningssätt. Styrkor och svagheter i olika litteratur och forskning värderades. Det som har ansetts bristfälligt har jag undvikit. Endast de fakta som går att motivera och det som var relevant för undersökningen 13

20 valdes att användas. Att även vara kritisk till mig själv är ett genomgående inslag under studien eftersom jag är medveten om att jag kan inneha en viss för förståelse inom ämnet. Därför var det av vikt att inte ställa ledande frågor vid intervjuerna eftersom det hade kunnat leda respondenterna åt ett visst håll. Teori Det finns många olika aspekter att se på ungdomsarbetslösheten. Av den anledningen har jag valt att använda mig av flera olika teoretiska utgångspunkter för att belysa denna problematisering ur flera olika perspektiv. Effekter av arbetslösheten Stigmatiseringsprocessen Människor blir indelade i olika kategorier av samhället och inom varje kategori råder normer på ett visst beteendemönster. När vi möter människor från andra sociala grupper har vi medvetna eller omedvetna förväntningar på hur människorna ska bete sig. När människan faller utanför ramarna uttrycks det med att denne stigmatiseras. Ett resultat av detta är att människan stämplas och utesluts ur den sociala gemenskapen. En avvikande person inom vår egna sociala grupp kan vi snabbt kategorisera genom en virtuell social identitet som vanligen är undermedveten. Virtuell social identitet innebär den karaktär och identitet vi tillräknar en individ. Den virtuella identiteten skiljer sig från den faktiskt sociala identitet, som är de egenskaper och karaktärer en individ verkligen erhåller. Först när de undermedvetna kraven blir uppfyllda eller förblir ouppfyllda blir vi medvetna om att vi har haft föreställningar eller krav på en individ (Goffman, 1973). Stigmatisering innebär att människor har en synlig avvikelse i form av fysisk defekt eller karaktärsdrag som inte faller inom ramarna inom den sociala grupp individen vistas i (Goffman, 1973). Goffman (1973) menar på att människor som anses ha stigmatisering inte behöver uppfattas som avvikande i en annan social grupp. Människor som upplever att de uteslutits ur gemenskapen det vill säga känner sig stigmatiserade intar ofta den roll de blir tilldelade av andra. Har en individ en gång blivit stigmatiserad av sin omgivning finns denna stämpel kvar resten av livet (Goffman, 1973). Goffman (1973) menar att detta gör att många stigmatiserade människor inte kan inta nya identiteter och gå vidare i sina liv. Jahodas teori om arbetets manifesta och latenta funktioner: Jahoda menar på att arbetet inte bara fyller en manifest funktion i form av pengar utan även fem latenta funktioner. Han menar på att arbetet ger individer även struktur åt vår vakna tid, erfarenheter och kontakter med andra människor, mål, status och identitetsskapande. Eftersom en stor del av dagens ungdomar tar steget direkt ut till arbetslösheten från skolan menar Jahoda att de inte bara uppstår en ekonomisk förlust utan de går även miste om psykologiska funktioner. Ett arbete med dåliga förhållandet är att föredra framför inget alls. 14

21 Eftersom Jahoda pekar på det faktum att fritiden inte kan fylla samma funktioner som ett arbete gör (Rantakeisu mfl, 1996). Jahodas teori om arbetets manifesta och latenta funktioner har blivit bemött av kritik. Det finns studier som pekar på att arbetande ungdomar i otillfredsställande arbeten inte mår bättre än en arbetslös ungdom (Rantakeisu mfl, 1996). Warrs vitaminteori Peter Warr har utvecklat vitaminteori och kärnan i den innebär att man inte endast ska se vilka problem arbetslöshet kan leda till. Han anser att fokus även ska ligga på vad som är bra med ett arbete. Han har kommit fram till nio olika kriterier på vad som får individer att må bra med att erhålla ett arbete. Verksamheten ska ge möjligheter till inflytande, möjligheter att använda och utveckla färdigheter, mål att arbeta mot, variation, kännedom om normativa förväntningar och feedback på egna handlingar, fysiskt trygg miljö, sociala kontakter och en aktad social position. Även sen ekonomiska tryggheten som tillkommer med ett arbete är minst lika viktigt. Peter Warr menar på att dessa kriterier påverkar den psykiska hälsan positivt precis på samma sätt som vitaminer påverkar individers fysiska hälsa. Enligt vitaminmodellen består mental hälsa av fem faktorer: psykiskt välbefinnande, kompetens, självständighet, strävan och förmåga att integrera skilda aspekter av livet. Saknas några vitaminer eller är låga menar Warr på att detta påverkar individens mentala hälsa negativt (Rantakeisu mfl, 1996). Teorin visar på vilka drag och förhållanden i vår miljö som är betydelsefulla för människors välbefinnande. Teorin gör anspråk på att kunna förklara skillnader i mental hälsa mellan olika grupper av arbetslösa genom att identifiera variationer i den omgivande miljön. Warrs vitaminmodell gör således anspråk på att kunna förklara olika effekter av arbetslöshet. Man skulle kunna förklara varför ungdomar uppvisar mindre fysisk ohälsa under arbetslöshet än vad vuxna gör genom att hänvisa till att de inte har lika stor ekonomisk ansvarsbörda som vuxna. Teorin tar också hänsyn till och förklarar varför personer lämnar otillfredsställande arbeten och varför ett dåligt arbete på samma sätt kan få negativa konsekvenser (Rantakeisu mfl, 1996). Teorin om kontroll- lokus Redan på 1930 talet började bakgrunden till teorin om kontroll- lokus. Teorin om kontroll lokus är det mest använda begreppet inom ungdomsarbetslöshet. O Brien har gjort analyser på begreppet kontroll- lokus från 1930 talet. Han får kunskap om att arbetslöshet beror på tidigare arbetslivserfarenhet i kombination med dålig ekonomi vilket i sin tur leder till att individen får konsekvenser av apati, depression och maktlöshet. Många av de arbetslösa hade arbetarklassbakgrund. O Brien menar på att människor med arbetsklassbakgrund upplever en känsla av att de lever i förhållande de inte kan påverka och att dem är styrda av andra människor. Detta leder O Brien in på tanken av att arbetslösheten kan bero på en känsla av att ha eller inte ha kontroll över det egna livet (Rantakeisu mfl, 1996.). O Brien menar på att två dimensioner av kontroll kan identifieras när man försöker förstå hur arbetslösa hanterar sin situation: internt och externt kontroll- lokus. Individer med externt kontroll- lokus anser att hur deras liv utformas beror på andra människor och tillfälligheter. 15

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning. Mentally disabled people s opportunities to work/occupation

Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning. Mentally disabled people s opportunities to work/occupation UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Uppsats 15hp Termin 6 Vårterminen 2015 Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning - en kvalitativ studie som på lokal nivå undersöker

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Utlysning för Sydsverige

Utlysning för Sydsverige 1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Nu kan ni söka stöd för projekt inom Programområde 3 Sysselsättningsinitiativet

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR REKRYTERINGAR. HSB Skåne

RIKTLINJER FÖR REKRYTERINGAR. HSB Skåne RIKTLINJER FÖR REKRYTERINGAR HSB Skåne Beslutad: VL 2.06.9 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mål 3 2 Syfte 3 3 Intern rörlighet 3 4 Grundläggande värderingar 3 5 Rekryteringsprocessen 4 A. Behovsanalys 4 B. Kravprofil

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns

Läs mer

Bokslut Reinfeldt och Halland

Bokslut Reinfeldt och Halland Bokslut Reinfeldt och Halland Resultatet av åtta år med en borgerlig regering Socialdemokraterna i Halland 2014-06-25 1 Sammanfattning Den borgerliga regeringens politik för att skapa nya jobb har helt

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magisterprogram i Nationalekonomi SANEK

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magisterprogram i Nationalekonomi SANEK Dnr FAK1 2010/157 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magisterprogram i Nationalekonomi Programkod: SANEK Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 60 Beslut om inrättande: Magisterprogram

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage Utbildningsplan för Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage 180 högskolepoäng Det treåriga turismprogrammet

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Examensarbete Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Examensarbete På grundnivå i

Läs mer

15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA

15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA 15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA - Alla under 25 år ska erbjudas vägledning, jobb, utbildning eller traineeplats från första dagen av arbetslöshet Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Örebro 2 (8) Jobb

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan Väst Kort om högskolan Högskolan Väst, som hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fram till 2006, tillhör landets yngsta högskolor. Den finns idag i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg,

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Anpassning av belöningssystem under konjunkturnedgångar

Anpassning av belöningssystem under konjunkturnedgångar Anpassning av belöningssystem under konjunkturnedgångar En kvalitativ studie av Länsförsäkringar, Kalmar Bilcentrum AB, Goexcellent och Swedbank Författare: Abdillahi Mohammed Handledare: Petter Boye Fristående

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits 1 av 6 Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits Högskolepoäng: 30.0 hp Kurskod: 2PE121 Ansvarig institution: Pedagogiska inst Datum för

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av östasiatiska språk och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av östasiatiska språk och närliggande huvudområden Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Beslut 2012-12-11 Reg.nr 643-904-12 Kvalitetsutvärdering

Läs mer

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Industridesign Reviderad och fastställd av KU-nämnden 2011-02-16 Gäller studenter antagna från och med HT 2011. 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Allmänna mål Utbildning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer