14 Ljusare läge när det gäller uppsägningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "14 Ljusare läge när det gäller uppsägningar"

Transkript

1 3/11 en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge 8 En dag på bemanningsenheten Konkurrens vässar vårdcentral 14 Ljusare läge när det gäller uppsägningar 3 6 Så arbetar en landstingsreporter Ny ledningsfilosofi 7

2 OMSLAG: Demenssköterskan Ejbritt Allerth på besök vid Möllebergs dagverksamhet i Ramdala utanför Karlskrona Aktuellt: Ljusare läge när det gäller uppsägningar Landstinget arbetar för att minimera antalet tillsvidareanställda som måste sägas upp. Aktuellt: Tillbaka till förvaltningar Landstingets organisation blir tydligare med förvaltningar i stället för divisioner. Aktuellt: Anmälan kan knäcka Specialistläkare berättar om hur det känns att bli anmäld till Socialstyrelsen. Aktuellt: Yrke: landstingsreporter Journalisten Milan Djelevic på Sveriges Radio Blekinge berättar om hur han gör nyheter om landstinget. Aktuellt: Ny ledningsfilosofi Den nya ledningsfilosofin ska visa vägen i alla frågor om ledning och styrning. En dag på : Bemanningsenheten Enheten där man tar en dag i sänder. Profilen: Hans S Åkesson Hjärtspecialist och verksamhetschef som tagit den långa vägen till läkaryrket. KluBBAT och klart: Ny organisation för traumasjukvården De senaste besluten från landstingsstyrelsen. Mingel: Ortopediveckan Bilder från ortopediveckans invigningsfest på Marinmuseum i Karlskrona. Aktuellt: Konkurrensen vässar Ronneby vårdcentral Verksamhetschefen Anders Olsen om hur Hälsoval Blekinge påverkat vårdcentralen. Aktuellt: Antibiotikarecepten måste bli färre Möt gruppen som påverkar genom att sprida kunskap. Aktuellt: Stor nationell strokekampanj Invånarna i Blekinge ska lära sig att känna igen symtomen för stroke. utveckling: Nya riktlinjer för demensvården ska omsättas i praktiken Målet är ett värdigt liv för den som har demens. kommenterat: Motverkar läkarförbundet fler utbildningsplatser? Läkare blev debattämne på intranätet. Anslagstavlan: Landstingets 25-åringar på bild Krönikören: Göran Åström Minnet jobbar Jag har varit kylrumsarbetare, personlig assistent, lärare, brevbärare, product manager, journalist och informatör. I kronologisk ordning. Och jag är ganska nöjd med att ha sett mig omkring i arbetslivet, att veta hur det är både att ha blåställ och skrivbordsjobb, att ha vistats vid fikabordet på såväl mejeri som dotcomföretag. Men min karriär, om man nu vill eller ens kan kalla den för det, är inte i närheten av lika brokig som Hans S Åkessons, mannen som till sist blev läkare och som du kan läsa om under vinjetten Profilen detta nummer av Puls. Vissa stannar kvar så länge hos en arbetsgivare att de blir firade som trotjänare. I Landstinget Blekinge får man middag och en minnesgåva om man jobbat 25 år i organisationen. Bilden på årets 25-åringar finns på Anslagstavlan, nästan allra längst bak i den här tidningen. På jubileumsmiddagen i år spelades hits från 1986, det år då de flesta av årets 25-åringar började sin anställning. Dagen efter, vid lunchen, tyckte en kollega till mig att det var lite komiskt att jubilarerna fick höra The Final Countdown. Snabbt poppade då The Runaway med Carola upp i mitt huvud, och därefter hit efter hit från 86, sådana jag gillade och inte gillade, några som skulle vara lite komiska att spela på ett jubileum och desto fler andra. För jag minns nästan allt jag lyssnat på, sett, sysslat med och känt. Fullträffar och bottennapp. Människor och platser. Stolta ögonblick och pinsamheter. Allt katalogiserat efter årtal. Det är bara så det är med mig. För det enda jag kan vara säker på att få ta med mig genom livet är minnena av vad jag gjort och upplevt. Men vad händer om minnet börjar krångla och till sist slutar fungera, om här och där, då och nu, blir en enda obegriplig röra? Outhärdlig tanke. Likväl är minnesproblem i form av demens något som många människor lever med. Landstinget arbetar just nu med att omsätta nya riktlinjer för demensvård till praktik. Det handlar om att kunna ge rätt diagnos tidigt, och att behandlingen därefter ska skapa en värdig resa genom sjukdomen. Läs mer på sidan 17. Till sist, för att återknyta till ämnet flytt- eller stannfågel på arbetsmarknaden: Hur är det att jobba för en enda arbetsgivare men ändå byta arbetsplats flera gånger i veckan? Glöm inte att läsa om det på sidan 8 9. Jens Lindell Redaktör för Puls Tidningen Puls är producerad av Landstinget Blekinge och distribueras till samtliga anställda inom Landstinget. Ansvarig utgivare: Madeleine Flood, kommunikationsdirektör Produktion: Informationsavdelningen, Landstinget Blekinge Tryck: Printfabriken, Karlskrona E-post: Adress och telefon: Landstinget Blekinge, Karlskrona, Internet: 2 Puls 3/11

3 Ljusare läge när det gäller uppsägningar Uppsägning av tillsvidareanställda medarbetare i Landstinget Blekinge kan fortfarande bli nödvändigt. Men läget ser betydligt ljusare ut än i somras. I mitten av oktober beräknas det vara klart hur många och vilka som blir uppsagda. Det var i juli som landstinget varslade till arbetsförmedlingen att 50 tillsvidareanställda medarbetare under hösten riskerade uppsägning på grund av arbetsbrist: cirka 35 skötare och undersköterskor och cirka 15 administratörer. Ser nu ljusare ut Sedan i somras har vissa saker hänt som gör att läget ser ljusare ut, säger personaldirektören Östen Sjösten. För undersköterskor inom hemsjukvården har det omedelbara hotet om uppsägningar av tillsvidareanställda kunnat avvärjas genom att ett antal visstidsanställda lämnat sina tjänster medan tillsvidareanställda har tagit över deras vikariat. Ytterligare några undersköterskor har gått över till att arbeta vid den nyligen startade bemanningsenheten. För skötare inom psykiatrin ser situationen också något ljusare ut eftersom psykiatrin kanske kan klara sina kostnadsminskningar utan att säga upp skötare. Allt har att göra med vilka ekonomiska ramar psykiatrin beräknas få för 2012, vilket ännu inte är klart. Inväntar nya organisationen Det vi vet är att vi kunnat lösa ett antal hotade arbeten genom avgångsvederlag och särskild avtalspension för medarbetare som närmar sig pensionsålder, förklarar Östen Sjösten. När det gäller administratörer måste det först fastställas vilka tjänster som ska finnas i den nya organisation som tas i bruk den 1 oktober. Det lutar ändå åt att det kommer att bli uppsägningar, men kanske inte så många tjänster som de 15 som varslades i sommar. Även här försöker landstinget utnyttja avgångsvederlag och avtalspension och att man inte anställer Landstinget har varslat om uppsägning av bland annat skötare i psykiatrin. Exakt hur många och vilka som sägs upp avgörs genom överläggningar mellan företrädare för arbetsgivaren och de fackförbund som berörs, främst Kommunal, Vision (före detta SKTF) och Saco. någon ny när en medarbetare själv säger upp sig. Handlingsplan finns Vi jobbar på att hitta så många andra lösningar vi kan för att undvika eller minimera uppsägningar, men vi kan inte lova något, säger Östen Sjösten. När uppsägningar blir aktuella kommer den som blir uppsagd att få beskedet i ett samtal med närmaste chef. Samtidigt ska det då finnas en färdig handlingsplan för hur landstinget ska hjälpa den uppsagde att hitta arbete någon annanstans. De senaste nyheterna om uppsägningar hittar du på intranätet. Lyssnar chefen på dig? tyck till i enkät! Känner du att chefen lyssnar på dina idéer? Får du tillräckligt med information och rätt information? Vad tycker du om den här tidningen? Nu har du chansen att uttrycka din åsikt i en anonym enkät. Syftet är så klart att landstinget ska dra lärdomar av resultatet och att det ska leda fram till förbättringar, säger kommunikations- direktören Madeleine Flood. Enkäten görs samtidigt av alla landsting och regioner i Sverige och företaget som gör den, Nordisk kommunikation, har dessutom gjort undersökningen åt privata företag och andra offentliga organisationer. Vi får alltså många att jämföra oss med, säger Madeleine Flood. Enkäten kallas för internkommunikationsundersökning och kommer preliminärt att skickas ut vecka 40 till alla medarbetares e-postlådor. Den tar cirka 10 minuter att fylla i. Kommunikation handlar om hur vi får och sprider information, men också dialog, alltså hur vi samtalar med varandra i tal och skrift. En fungerande kommunikation är viktig av många skäl, inte minst för arbetsmiljön och hur vi trivs på jobbet. Madeleine Flood säger att hon och medarbetarna vid landstingets informationsavdelning ibland hör från enskilda medarbetare att kommunikationen inte fungerar bra. Men nu är det viktigt att det är många som svarar på enkäten så att vi mer säkert får veta hur medarbetarna upplever nuläget och vill ha det i framtiden. Så håll utkik i din in-korg och ta chansen att vara med och påverka. Resultatet kommer i slutet av året. Puls 3/11 3

4 Fortsatta åtgärder är nödvändiga Landstingets delårsbokslut för årets första sex månader pekar på en viss förbättring av ekonomin. Men det krävs fortsatta åtgärder under hösten för att nå ekonomisk balans vid årets slut. Tydligare organisation med förvaltningar Landstinget har under årets sex första månader arbetat med att minska kostnaderna genom en rad åtgärder. Trots vissa förbättringar är det ekonomiska läget fortsatt allvarligt. Enligt delårsbokslutet har landstinget vid halvårsskiftet ett underskott med cirka 50 miljoner kronor. Det främsta skälet är ett stort underskott i hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Samtidigt märks en positiv utveckling i flera verksamheter. Tack vare omfattande besparingar har exempelvis Landstingsservice fått ett överskott med cirka 11 miljoner kronor i delårsbokslutet. Utvecklingen av värdet för aktier, fonder och ränteobligationer har också varit gynnsam. Genom fortsatta åtgärder, exempelvis minskade personalkostnader, försäljning av fastigheter, färre hyrläkare och översyn av läkemedelskostnaderna, siktar landstinget på att nå plus minus noll vid årets slut. Sedan den 1 oktober gäller den nygamla organisationsformen i landstinget, med förvaltningar i stället för divisioner. En tydligare organisation med enkla beslutsvägar och ett samlat ansvar för specialistsjukvården är det viktigaste skälet, sammanfattar Peter Lilja. När Peter Lilja tog över som landstingsdirektör fick han i uppdrag att se över organisationen i syfte att minska kostnaderna, korta beslutsvägarna och minska kostnaderna för ledningsorganisationen. Diskussioner med verksamheter i landstinget och kollegor i andra landsting ledde fram till det förslag som landstingsstyrelsen ställde sig bakom den 22 juni: att införa en förvaltningsorganisation som liknar den landstinget hade tills för två år sedan, med fem förvaltningar: Blekingesjukhuset - förvaltningschef Bengt Wittesjö primärvård - förvaltningschef Anders Rehnholm psykiatri och habilitering - förvaltningschef Tina Möller folktandvård - förvaltningschef Håkan Bergevi Landstingsservice - förvaltningschef Per Johansson Förutom landstingsdirektörens ledningsstab ska det finnas en stab i varje förvaltning. Även om den nya organisationen gäller formellt sedan månadsskiftet september/oktober är det i skrivande stund inte klart vilka befattningar som ska finnas i respektive förvaltning och vilka som ska bemanna dem. Vi jobbar för fullt men det finns fortfarande saker att lösa. Säkert är i alla fall att det inte blir något ansökningsförfarande utan jag kommer att handplocka medarbetare till befattningarna i samråd med berörda chefer. Det är viktigt att förvaltningscheferna får ett bra administrativt stöd, säger Peter Lilja. Blir det en ny flyttkarusell i Wämö center? Förvaltningscheferna behöver sitta nära sin stab, sitt administrativa stöd. Men det behöver inte betyda en stor flyttkarusell, utan förhoppningsvis bara mindre omflyttningar. Syftet med divisionerna var att riva murar i organisationen. Är inte risken stor att vi återbefäster gamla revir nu? Oavsett hur vi organiserar oss finns alltid risken för revirtänkande och så kallade stuprör. Det viktigaste jag gör för att motverka det är att se till att vi har en fast ledning, där förvaltningscheferna känner att deras uppdrag är att i första hand vara chef i landstinget, i andra hand att leda en förvaltning. Fördelningen mellan sjukhusenheter ska klargöras Vilken är den optimala fördelningen av arbetsuppgifter mellan Blekingesjukhusets båda enheter i Karlshamn och Karlskrona? Det behöver klargöras, menar landstingsdirektören Peter Lilja, som nu låter genomföra en utredning i frågan. Det handlar om att skapa långsiktigt hållbar verksamhet i både Karlshamn och Karlskrona. Vi utgår från de två sjukhusenheter vi har, men Blekinge för litet för att ha två sjukhusbyggnader med samma utbud, säger Peter Lilja. Sjukhusets arbetsuppgifter måste därför i ännu högre grad fördelas mellan Karlshamn och Karlskrona. Det är hur den fördelningen bör göras som utredningen bland annat ska ge svar på. Projektledaren Ronny Pettersson leder utredningen och målet är att det i slutet av året ska finnas ett antal förslag som landstingets politiker kan ta ställning till. 4 Puls 3/11

5 Att bli anmäld kan knäcka en läkare De lever varje dag på arbetet med att något kan gå fel och drabba patienten, och med risken att bli anmäld till Socialstyrelsen. Att bli anmäld kan knäcka en läkare, säger Pernilla Engström, specialistläkare i gynekologi. I förra numret av Puls träffade vi Pernilla och hennes specialistläkarkollegor vid Blekingesjukhuset i Karlskrona: ortopeden Helena Gladh och kirurgen Mattias Hoffner. Då handlade samtalet om hur man klarar av att hantera att döden ständigt är närvarande i arbetet. I detta nummer går samtalet vidare kring risken att bli anmäld, skillnader i förutsättningar för manliga och kvinnliga läkare och att vara tvungen att fatta snabba, livsviktiga beslut. Jag kan inte räkna alla beslut jag fattar varje dag där det kan gå fel per automatik, säger Mattias Hoffner. Det är viktigt att vara medveten om att man inte har tillgång till alla fakta, bara de fakta man har just då, när beslutet ska fattas, menar Pernilla Engström. Måste man ha ett psyke av stål för att kunna bli läkare? Nej, men man måste nog vara ganska balanserad som människa, stresstålig i grunden. I läkaryrket kan man inte gå och oroa sig för vad som kan hända, säger Helena Gladh. En av de saker som kan hända såväl läkare som annan vårdpersonal är att bli anmäld till Anmälan till Socialstyrelsen Patienter och närstående kan anmäla till Socialstyrelsen om de upplever att de blivit felaktigt behandlade i vården. Anmäld Man behöver inte ange eller ens veta vem som begått felet. I stället ska Socialstyrelsen utgå från själva händelsen och fokusera på orsakerna till att det blev fel och vad som behöver göras för att det inte ska hända igen. Vårdgivare har också skyldighet att själva anmäla om en patient fått eller riskerat att få en allvarlig skada. Det kallas för Lex Mariaanmälan. En anmälan till Socialstyrelsen kan till exempel leda till att kritik riktas mot den anmälda personalen eller vårdgivaren, eller att sjukvårdspersonalens legitimation återkallas. Socialstyrelsen. Det har Pernilla Engström, Helena Gladh och Mattias Hoffner alla upplevt. Då blir man ledsen och lite kränkt. Man gör ju ändå sitt bästa hela tiden, säger Pernilla Engström. Oron finns där alltid Hon berättar att hon varit orolig för en kollega som hon trodde skulle sluta efter att ha blivit anmäld. Det kan knäcka en läkare, säger hon krasst. Själv blev Pernilla Engström anmäld efter att ha blivit osams med anhöriga till en patient. Oron för att bli anmäld finns där alltid, som funderingar kring de beslut hon fattar. Mattias Hoffner menar att det är bra att möjligheten finns att anmäla läkare till Socialstyrelsen, men att en läkare inte får styras av risken att bli anmäld. Det är viktigt att vi läkare kämpar för att utredningen av patienter ska vara rimlig. Vi får inte överbehandla bara för att vara på den säkra sidan. Många har orimliga krav Varken Mattias, Helena eller Pernilla har blivit fällda till följd av en anmälan. Pernilla Engströms bästa råd för att hantera konflikter med patienter och anhöriga är att inte väja utan snabbt ta itu med dem själv. Det är det bästa sättet att reda ut missförstånd. Men vissa patienter och anhöriga har också orimliga krav. Jag är förbluffad över hur en del människor tycker att de har rätt att bete sig illa bara för att de är patienter på ett sjukhus, säger Helena Gladh. Att hon är kvinna och läkare är något som framför allt äldre patienter har svårt att ta till sig. Många av de äldre kallar henne syster. Då förklarar jag att jag är läkare. Va, är syster doktor? säger de då. Men det är nästan ännu värre om någon beter sig illa mot en tills de inser att man är doktor. Som kvinnlig läkare, menar Pernilla Engström, jobbar man också i uppförsbacke i förhållande till andra yrken inom vården. Bäst är att vara en och nittio lång och man. Då får man bättre hjälp av den övriga vårdpersonalen, menar hon. Hanterar kvinnliga och manliga läkare svåra och obehagliga situationer i arbetet olika? Jag kanske lever kvar i en gammal fördom, Helena Gladh Mattias Hoffner Pernilla Engström men jag tror att man som kvinnlig läkare lättare blir kvar i funderingar på om man själv gjorde rätt eller fel, säger Helena Gladh. Fatta genomtänkta beslut Jag är övertygad om att det är så, menar Pernilla Engström. Kvinnor kräver mer av sig själva för att säga att de är duktiga på något. Många av mina manliga kollegor är mycket djärvare med vad de själva anser att de klarar av. - Det har jag också en känsla av, säger Mattias Hoffner. Men att kunna agera har ju inget värde i sig. Det viktiga är att man kan fatta väl valda och genomtänkta beslut. Puls 3/11 5

6 I huvudet på en landstingsreporter De svarta rubrikerna om Landstinget Blekinge har varit många under den senaste tidens kriser. Men hur blir en nyhet om landstinget till och hur resonerar en landstingsreporter? Puls stämde träff med Milan Djelevic, Sveriges Radio Blekinge. I vanliga fall har Milan Djelevic en hårddiskbandspelare med inbyggd mikrofon med sig när han ska spela in intervjuer till Sveriges Radio Blekinges nyhetssändningar. Ibland, när det hettar till, har han i stället en ryggsäck med sändare, en så kallad HF-sändare, på ryggen. Med hjälp av utrustning i en särskild bil kan han då sända direkt på plats, där något händer. När jag kliver ut genom dörren med HF-ryggsäcken och vet att något stort är på gång, då stiger pulsen, säger reportern som tillbringat större delen av sitt yrkesliv i tidningsbranschen, men som numera är landstingsreporter på Sveriges Radio Blekinge. Landstingets diarium Ofta kommer uppslaget till en nyhet via den dagliga kollen i landstingets diarium, där all landstingets post öppnas och blir offentlig. Andra källor är ärenden som Fakta: Stöd och råd vid kontakt med journalister Är du chef eller medarbetare och vill ha stöd och råd i dina kontakter med journalister? Kontakta i första hand kommunikationsdirektören Madeleine Flood. Det går också bra att kontakta informationsavdelningen: Du kan även få hjälp om du upplever att medierna förmedlat felaktiga uppgifter om din verksamhet. Kommunikationsdirektören och informationsavdelningen hjälper också till med att skicka ut pressmeddelanden och arrangera presskonferenser. skickas ut före politiska beslut, anmälningar till Socialstyrelsen och landstingets egna pressmeddelanden. Det kommer även tips från både allmänheten och landstingets medarbetare. En viktig uppgift för Milan Djelevic är att avgöra om en uppgift eller ett tips kan bli en bra nyhet. Granska vad som händer Gemensamt för alla nyheter är att det ska vara någonting som är nytt och berör många. Det som avviker och sticker ut är också en bra nyhet och det är därför uppfattningen finns att många nyheter är negativa. Sådant som fungerar och rullar på är inte lika intressant som nyhet även om vi också rapporterar om exempelvis stora satsningar, resonerar Milan Djelevic. Han anser att de lokala medierna har en viktig roll i att granska vad som händer i offentliga organisationer. Landstinget Blekinge är till för alla medborgare och det är oerhört viktigt för Blekingeborna att hälso- och sjukvården fungerar, menar han. Snäva tidsramar Landstinget är också en stor apparat, som delvis är svår att förstå och överblicka. Som journalist har jag ett viktigt uppdrag att tydliggöra exempelvis hur beslut fattas och varför de fattas säger Milan Djelevic. Ett av de inslag om landstinget som han minns tydligast var en kartläggning av hur ett antal chefslöner ökat kraftigt, samtidigt som andra medarbetare haft en betydligt mer blygsam löneutveckling. Det blev bra eftersom vi med siffror kunde visa exakt hur det såg ut, det byggde inte bara på vad någon tyckte. Här är bilen med specialutrustning för att sända direkt på plats, vilket Milan Djelevic gjorde exempelvis från presskonferensen där tidigare landstingsdirektören Jan Svanell berättade om sin avgång. Just att göra väl underbyggda nyheter med hög trovärdighet, där alla parter får komma till tals, håller Milan Djelevic som extra viktigt. Det svåraste som då kan hända är att personer som nyheten berör inte går att få tag på inom de snäva tidsramar som en radioreporter arbetar. Och det, menar han, inträffar ofta när det gäller det gäller ledande politiker och höga tjänstemän inom Landstinget Blekinge. Särskilt när det är ett hett eller känsligt ämne. Jag tror det är av taktiska skäl, att man vill köpa tid tills bilden av vad som hänt har klarnat, menar Milan Djelevic. Hur känner du för att folk ibland blir ledsna eller arga när du berättar något negativt om dem? Jag har full förståelse för det, men jag kan inte stoppa en bra nyhet för att någon kan bli arg. Däremot är det viktigt att ha empati i arbetet och ge alla inblandade möjlighet att kommentera och framföra sina argument, fullt ut. Att hålla sig undan gynnas man inte av, anser Milan Djelevic. Det är en dålig taktik. Då är det bättre att säga så här är det, tycker jag. 6 Puls 3/11

7 Vilken är den viktigaste egenskapen hos en chef? Förvaltningschefen Håkan Bergevi i engagerad diskussion med klinikcheferna June Enarsson, Petur Jóhannesson och Margareta Strömdahl, vid folktandvårdens chefsmöte den 15 september. En fungerande ledningsfilosofi hänger inte enbart på organisation och chefer utan även medarbetarna har ett ansvar, säger Håkan Bergevi. Ny ledningsfilosofi tar fasta på det konkreta Landstingets nya ledningsfilosofi är dokumentet som blivit mer konkret och mindre filosofiskt än sin föregångare. Ledarskapet är en av våra absolut viktigaste frågor att jobba med och då behöver vi bli tydligare, säger Peter Lilja, landstingsdirektör. Det var dåvarande landstingsdirektören Jan Svanell som påbörjade och nuvarande direktören Peter Lilja som fick avsluta arbetet med att ta fram den nya ledningsfilosofin. Det är viktigt att vi har en ledningsfilosofi som tar sikte på framtiden och visar på det som är viktigt för både ledarskapet och medarbetarskapet säger, Peter Lilja. Till sin hjälp har han bland andra haft Ingela Petersson, personalstrateg i landstingsdirektörens ledningsstab. Hon har tillsammans med en arbetsgrupp tagit fram ett förslag till ledningsfilosofi som sedan landstingets Ingela Petersson olika ledningsgrupper diskuterat och som slutligen landstingsfullmäktige beslutat om. Har fått ta tid Arbetsgruppens arbete påbörjades för ett par år sedan. Det första gruppen gjorde var att lyssna på vad andra i landstinget tyckte och tänkte om ledarskapet i landstinget. Det skedde i form av intervjuer och gruppdiskussioner med chefer och med fackens medarbetarrepresentanter. Deltagarna berättade både hur de upplevde nuläget, hur de ville att det skulle bli i framtiden och vad som då skulle behöva göras. Det var viktigt att det inte fick bli en produkt som bara kom från högsta ledningen. Därför lät vi arbetet ta tid, för att ge möjlighet till diskussioner och att kunna påverka innehållet, berättar Ingela Petersson. Resultatet blev ett dokument som kort och gott ska svara på de tre frågorna: Vad förväntas av mig som chef? Vad förväntas av mig som medarbetare? Vilken slags organisation behöver vi ha för att ledarskapet ska fungera? Ingela Petersson betonar vikten av att koppla ihop chefskap, medarbetarskap och organisatoriska förutsättningar. Allt hänger ju samman och alla delar måste fungera om vi ska få en bra verksamhet. Nu är det viktiga att ledningsfilosofin omsättas i praktiken och det pågår förberedelser för att stödja cheferna i detta arbete. Ett exempel på konkreta användningsområden är att använda ledningsfilosofin som en del i de årliga medarbetarsamtalen mellan chef och medarbetare. Att prata om vilka förväntningar vi har på varandra som chefer och medarbetare är inte helt lätt och något vi kanske inte är så vana vid. Det kräver tid för alla att vänja sig vid och ta till sig, menar Ingela Petersson. Ska nu visa vägen Syftet med ledningsfilosofin är att den ska visa vägen i alla frågor som handlar om ledning och styrning i landstinget. Hela ledningsfilosofin kan läsas på intranätet under Planering och styrning. Klicka vidare till Styrande dokument och Policydokument. Bodil Rundquist, Personalkläder Chefen ska vara ärlig och uppriktig mot alla och det ska vara lika för alla. Lise-Lotte Nilsson, thoraxcentrum Att chefen är tillgänglig, lyssnar och är bra på att ge svar. Andreas Ludvigsson, Transport och vaktmästeri Att lyssna på sina medarbetare och vara lyhörd. Att lyssna och kunna fatta beslut. Mats Josefsson, patientsäkerhetsavdelningen Puls 3/11 7

8 Enheten där man tar en dag i sänder Det är sällan han är så länge som tre dagar på samma arbetsplats. Var han ska jobba nästa vecka har han ibland ingen aning om. Erik Sjövik är specialistsjuksköterska i psykiatri och tillhör bemanningsenheten. Jag vill se hela verkligheten inom den psykiatriska slutenvården, säger Erik Sjövik. Han har arbetat i psykiatrins resursenhet sedan 2005 och har psykiatrins samtliga slutenvårdsavdelningar i Karlskrona och Karlshamn som arbetsplats. När han tar emot Puls reporter och fotograf är det fredag eftermiddag på psykiatrins beroendeenhet i Karlskrona. Bakom ytterdörrens säkerhetslås finns två röda soffor att vänta i, och bakom ytterligare en låst dörr ligger tysta korridorer med oglasade dörrar, dörrar som leder till avgiftningsrum, behandlingsrum och dörrar som det står Expedition och Konferensrum på. Många Kolleger Erik Sjövik har jeans, röd t-shirt och talar lugnt och eftertänksamt, samtidigt som han är helt på det klara med vad han tycker: Om man gillar att träffa många kollegor och patienter och inte mår dåligt utan tvärtom bra av oregelbundna arbetstider då är bemanningsenheten rätt arbetsplats. Jag har prövat att jobba dagtid måndag till fredag och tyckte inte om det. Samtidigt har jag små barn och självklart är det viktigt att mina arbetstider funkar för familjen. Men trivs man på sitt jobb mår man ju bra och är glad när man är hemma också, säger Erik Sjövik. En fördel med att tillhöra bemanningsenheten är att man verkligen är behövd när man kommer, förklarar han. B-vitaminbrist är vanligt vid alkoholmissbruk. Att dela ut läkemedel är en av Erik Sjöviks arbetsuppgifter de dagar han arbetar vid beroendeenheten. Vilka nackdelar finns det med att byta arbetsplats för jämnan? Att man inte får lära känna patienter på djupet. Jag har heller ingen fast punkt utan får släpa runt mina grejer från arbetsplats till arbetsplats. Det tar även tid att lära känna kollegorna. Det där sista, att känna kollegorna och veta vad de går för, är inte alls oviktigt inom psykiatrisk slutenvård, där man ibland är lite personal bland många patienter och där det kan förekomma hotfulla situationer. Man måste vara trygg I psykiatrin tycker jag att vi verkligen tar hand om varandra och litar på varandras omdöme. I grund och botten måste man vara trygg i sig själv. Och så måste man vara öppen och ta för sig socialt. Då blir det lättare att bli en i gänget. Just i dag har Erik Sjövik arbetat med mottagning, som innebär att ta hand om och dela ut medicin till patienter som på grund av sitt beroende behöver ha till exempel ett substitutionsläkemedel, som stillar suget efter narkotika men är snälllare mot kroppen. I en annan korridor, i Wämö center, ett hundratal meter västerut på sjukhusområdet, har de flesta dörrarna glas och står öppna. Här arbetar Hans-Christer Björkblom, en av två verksamhetschefer för bemanningsenheten. Samtidigt som Erik Sjövik har skött mottagningen på beroendeenheten har Hans- Christer Björkblom sett till att det ska finns tillräckligt med personal på psykiatriska akutavdelningen under kvällen. Enheten är fortfarande under uppbyggnad, berättar Hans-Christer Björkblom, samtidigt som en mobiltrudelutt ljuder från grannrummet. Bemanningsenheten är egentligen ingen ny uppfinning utan en sammanslagning och utbyggnad av psykiatrins och Blekingesjukhusets tidigare resursenheter. Bakgrunden till förändringen är en ny bemanningsmodell i landstinget, där 8 Puls 3/11

9 Beroendeenhetens egenodlade tomater väntar på att mogna. avdelningarna bemannas utifrån ett minimibehov. När sedan ytterligare personal behövs till exempel vid sjukdom, semester eller extra hög arbetsbelastning beställs sjuksköterskor, undersköterskor och skötare genom bemanningsenheten. Tidigare varit chef Just nu arbetar vi främst med att introducera de nya medarbetare vi sökt inför starten, säger Hans- Christer Björkblom, som har rutin inom området; tidigare var han nämligen chef för psykiatrins resursenhet. Vilka väljer att arbeta vid bemanningsenheten? Främst visstidsanställda, men även en del tillsvidareanställda som vill prova på att arbeta på fler avdelningar. Vad tycker du om ditt arbete? Jag gillar utmaningar och att få det här att fungera är en utmaning. Kommentarerna på intranätet visar att alla inte tror på den nya bemanningsmodellen. Vad har du att säga till dem? Många av dem som är kritiska menar att det kommer nya medarbetare varje dag, men så kommer det inte att vara. Varje avdelning kommer att ha några stycken medarbetare med rätt utbildning som de har tillgång till, det blir inte kreti och pleti som slängs in. Ännu har Erik Sjövik inte märkt Datorn surrar och telefonen går varm. Det är bråda dagar för avdelningschefen Hans-Christer Björkblom i arbetet med att bygga upp en gemensam bemanningsenhet för psykiatri och sjukhusvård. av övergången från gamla resursenheten till nya bemanningsenheten. Men på sikt har han, som en gång varit ambulanssjukvårdare, planer på att även arbeta inom den somatiska (kroppsliga) vården. Jag är sugen på det. Sjukhusvården kräver en annan typ av vårdplanering och så får man göra saker man sällan gör inom psykiatrin, som att hantera dropp, blod och såromläggningar. Fakta om bemanningsenheten Bemanningsenheten består av 31 sjuksköterskor, 13 undersköterskor, 12 skötare, två chefer och en och en halv administrativ tjänst. Chefskapet delas av Hans-Christer Björkblom och Jennike Westrin Andersson. Enhetens personal kan beställas av alla sjukhusverksamheter och psykiatriska slutenvårdsverksamheter i Karlshamn och Karlskrona. Erik Sjövik stämmer av läget med skötaren Jan Liinanki och sjuksköterskan Nils-Olof Petersson. Jag trivs på alla avdelningar jag går till, men alla arbetsplatser har olika kultur som man får anpassa sig till, säger Erik Sjövik. Puls 3/11 9

10 Hans tog den långa vägen till läkaryrket Hans S Åkessons väg till läkaryrket är ungefär lika rak som bokstaven mellan hans för- och efternamn. Han har bland annat varit lärare, städare, hamnarbetare, transportarbetare till land och sjöss, jobbat i industri, på glasbruk, i bokhandel och som sanitetstekniker på Barsebäcks kärnkraftverk. Jag fick rengöra stora plåtskivor med tandborste, skivor som skulle vara helt dammfria när de sänktes ner i reaktorns kylarvatten, berättar han. Hans S Åkesson sitter bakåtlutad i sin skrivbordsstol på arbetsrummet vid Blekingesjukhusets medicinmottagning i Karlshamn, en ställning som gör det svårt att ana att han når 1,96 över golvet när han reser sig. Berättelsen om Hans börjar i uppväxten i nordöstra Skåne och de studier som gav honom insikt i juridiken och massor med poäng i litteraturvetenskap, engelska, psykologi och lingvistik. Planen var att försörja mig som fri kulturarbetare, men det fanns inte så mycket jobb. Då fick jag tipset från en kompis: Du som snackar så förbannat, ska inte du bli logoped? Började som logoped När han tog examen 1979 var han en av blott tre manliga logopeder i hela Sverige. Han fick tjänst i Örebro och började så småningom specialisera sig på rehabilitering av vuxna med neurologiska talstörningar. Han hjälpte många, men att göra avgörande framsteg när man har en har en neurologisk störning är svårt. Jobbet kändes tungt och Hans började längta efter att göra något som var bredare och erbjöd fler möjligheter. Som logoped undervisade jag också AT-läkare och tänkte att det där kan jag kanske också göra, säger Hans S Åkesson, och tar sats för berättelsens fortsättning genom att ta av glasögonen och gnugga sig i ögonen. Ny yrkesbana Med tjänstledighet på 25 procent kunde Hans läsa in gymnasiets naturvetenskapliga linje på halvfart, sökte sedan läkarlinjen och kom in i Lund. Så kom det sig att han vid 32 års ålder tog med sig sin fru och sin son tillbaka till Skåne och inledde ännu en utbildnings- och yrkesbana. Jag kan bara föreställa mig hur studiestödsnämnden måste ha skrattat åt min ansökan. För att klara försörjningen växlade Hans mellan arbete och studier och tvingades göra ett års helt uppehåll när pengarna var slut tog han ändå examen och fick AT-tjänst i Karlskoga. Så småningom specialiserade han sig på hjärtsjukdomar. Det passade min personlighet: tydliga riktlinjer, snabba beslut. Och man kan göra mycket nytta för patienten om man fattar rätt beslut. Administration handlar ju om att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för att andra ska kunna ge bra vård. Hans S Åkesson blev med åren underläkare, avdelningsläkare, biträdande överläkare, överläkare och klinikchef. Det för oss fram till mitten av 00-talet, när Hans åter började längta söderut. Han sökte och fick en tjänst som hjärtspecialist vid Blekingesjukhuset i Karlshamn stod det i kalendern den dag han började vad han trodde skulle bli en ganska behaglig tillvaro som läkare i övre medelåldern vid ett litet sjukhus. Men snart hamnade han i den sedan länge pågående dragkampen mellan Karlskrona och Karlshamn, spetsad med den turbulens och ekonomiska kris landstinget gick in i för ett par år sedan. Drömlösningen skulle vara ett stort sjukhus, centralt placerat i länet. Men det skulle ha byggts för länge sedan. Nu kostar det för mycket pengar. Ett problem för Blekinge är att befolkningen är så utspridd att många bor där det finns närhet till andra sjukhus i andra landsting. Det ställer krav på vårdutbudet på våra båda sjukhus- enheter. Samtidigt går det ju inte att ha allt överallt, menar Hans S Åkesson och erkänner att de styrande i landstinget har en svår uppgift. Gillar allt i sitt arbete Själv har han, trots sin brokiga bakgrund, aldrig varit i närheten av funderingar på att åter byta yrke. Han gillar allt med sitt arbete, även de administrativa delarna, som blivit fler sedan han tillträdde som verksamhetschef för medicinkliniken i våras. Administration handlar ju om att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för att andra ska kunna ge bra vård. Småbarnsförälder Hans S Åkesson beskriver sig själv som alltid redo att nypa till med en bitsk kommentar. Ironin, som han på sina äldre barns inrådan försöker lägga åt sidan ( vi förstår ju inte ironi, pappa ) tror han kommer från de långa skolbussturerna som tonåring, där han och kompisarna kämpade om att sätta varandra på plats. I år fyller Hans S Åkesson 60. Jag tillhör två världar. Jag kan se pensionen framför mig samtidigt som jag är småbarnsförälder. Hur är det att vara 60 och ha ett treårigt barn? Annorlunda, men man blir inte yngre av att bli förälder i min ålder. 10 Puls 3/11

11 Kort om Hans S Åkesson: Ålder: Fyller 60 i år. Yrke: Hjärtspecialist. Familj: Sambo, 13-årig dotter och 3-årig son. Två vuxna barn från ett tidigare äktenskap. Bor: Strax norr om Karlshamn. Gör på fritiden: Leker med sonen och nyanlägger trädgården. Äter: Allt som ligger på tallriken så länge att man hinner sätta gaffeln i det. Medelhavsköket och det baltiska köket är två favoriter. Förebild: Växlar, men jag håller mig hellre med målbilder än förebilder. En viktig målbild är att försöka vara rättvis. Läser: James Joyce, Tomas Tranströmer, plus massor av medicinsk litteratur. Lyssnar på: Sådant som jag tycker låter bra, till exempel Mahler och techno. Puls 3/11 11

12 Notiser om beslut fattade vid landstingsstyrelsens sammanträde den 19 september. Strokevård i både Karlshamn och Karlskrona Efter tidigare förslag om att koncentrera all strokevård till Karlskrona visar nu en utredning att det varken finns ekonomiska eller medicinska skäl att flytta all strokevård till Karlskrona. En flytt skulle tvärtom leda till högre kostnader. Strokevården kommer därför tills vidare vara kvar i både Karlshamn och Karlskrona. Parkeringar främst till för patienter och besökare Nu finns det tydliga riktlinjer för landstingets parkeringar. I de nya riktlinjerna för parkeringsfrågor finns det bland annat en prioriteringsordning som säger följande: I första hand är parkeringarna till för patienter och besökare. I andra hand har leasingbilarna parkeringsrätt. I tredje hand ska landstingets personal erbjudas plats. I riktlinjerna står det också att det ska finnas parkeringsövervakning för att se till att reglerna följs. Grafisk profil ändras Landstingets grafiska profil, som bland annat innehåller regler för logotyper och typsnitt, har ändrats. Bakgrunden är en rad förändringar som skett inom och utanför landstinget sedan den grafiska profilen antogs år Förebyggande hjälp för skolbarn med allergi Landstingsdirektören har gett ett uppdrag till barnhälsovårdsöverläkaren att utreda arbetsterapeuternas arbete för skolbarn med astma. Ny organisation för traumasjukvården i Södra sjukvårdsregionen Landstinget Blekinge ställer sig bakom förslaget att bilda ett traumacentrum för hela Södra sjukvårdsregionen, det vill säga Region Skåne och landstingen i Blekinge, Halland och Kronoberg. Med traumavård menas vård som ges vid livshotande tillstånd. Traumacentrumet ska vara till stöd för specialiserade akutsjukhus som ska ha en väl fungerande traumaorganisation. För att Landstinget Blekinges akutsjukhus ska kunna nå målet att vara traumaspecialister måste vi kvalitetssäkra ambulanssjuksköterskornas kompetens inom traumasjukvården. Vi måste också utveckla vårdprocesserna för traumapatienter och detta måste ske i den takt det ekonomiska utrymmet medger. Förändringar i tandvårdstaxan Landstingsstyrelsen har sagt ja till att höja priserna för tandvård. Höjningen som är på cirka 2 procent följer den höjning som Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket har tagit fram. Prisexempel 1: Ta bort en tand Kostnad i dag: 845 kronor Kostnad efter höjning: 855 kronor Prisexempel 2: Lagning av framtand Kostnad i dag: 580 kronor Kostnad efter höjning: 590 kronor Landstinget inför också en särskild taxa för specialisttandvård, till exempel käkkirurgi. Syftet med det är att trygga en enhetlig prissättning. Även taxan för frisktandvård, det vill säga abonnemang på tandvård, höjs. Höjningen är marginell och gäller patienter som klassas enligt de två lägsta avgiftsklasserna. Thomas Troëng ny chefläkare Thomas Troëng är ny chefläkare för den somatiska (kroppsliga) sjukvården. Thomas Troëng har tidigare varit bland annat medicinsk rådgivare till landstingsdirektören och verksamhetschef för kirurgkliniken. Han ersätter Bengt Wittesjö som blivit förvaltningschef för Blekingesjukhuset. Verksamhetschefen beslutar om behandling med Lucentis Beslutet om ögonläkemedlet Lucentis som behandlingsmetod är inte en fråga för landstingets politiker, har landstingsstyrelsen beslutat. Det är i stället en medicinsk fråga som ska beslutas av verksamhetschefen. Läkemedlet är dyrt och finansieringen måste ske inom ordinarie budget. 12 Puls 3/11

13 Ortopeder rastade ben och leder på Marinmuseum Ortopediveckan i Karlskrona gav i månadsskiftet augusti/september ett späckat program för deltagare. Mycket nytta varvades med en del nöje, inte minst på Marinmuseum under invigningskvällen. Puls smög sig dit och fångade en uppsluppen stämning. Tio stora bussar behövdes för att skjutsa ortopedifolk från Arena Rosenholm till Marinmuseum. Det blev snabbt kö i Marinmuseums huvudentré. Michael Caldart, Jan Hultberg och Jenny Petersson från protestillverkarna Zimmer trivdes på invigningsfesten, liksom Lars Good från Oskarshamns sjukhus. Restaurang Skeppsgossen fylldes av mässdeltagare som ville ta en bit och ett glas. Ann Appelqvist, Gert-Uno Larsson och Mats Billsten från Region Skåne njöt av lokala delikatesser i marin miljö. Lysande, summerade de ortopediveckans första dag. Såväl jazz- som dragspelsmusiker bidrog till underhållningen. Fotnot: Ortopediveckan bekostas av Svensk Ortopedisk Förening. Landstinget Blekinge betalar inga pengar till evenemanget och de medarbetare som arbetat med arrangemanget har gjort det på sin fritid. Peter Lilja om Att se en ljusare framtid Att Landstinget Blekinge genomgått och fortfarande genomgår en svår tid ekonomiskt och att det varit oro i delar av organisationen som följd, har väl inte undgått någon landstingsanställd. Ändå ser jag så många medarbetare som arbetar oerhört proffsigt, som kämpar och på olika vis gör fantastiska insatser för att bidra till att Blekingeborna ska få en god hälso- och sjukvård. Motvinden till trots. Det är glädjande och en anledning till att jag tror på en bättre framtid för Landstinget Blekinge. Särskilt vill jag tacka alla medarbetare som ställde upp på ett fantastiskt sätt under sommaren, när vi på grund av personalbrist tvingades minska antalet vårdplatser mer än beräknat. Jag blev imponerad av att se hur målmedvetet och lösningsfokuserat berörda medarbetare överallt arbetade för att lösa de problem som uppstod. Till alla medarbetare vill jag också säga att Blekinge långt ifrån är det enda landstinget som brottas med ekonomiska problem och den frustration dessa medför. Men vi ser nu tecken på att ekonomin börjar gå åt rätt håll. Visserligen pekar prognosen fortfarande mot ett minus vid årets slut, men om vi lyckas med de nya åtgärder som landstingsstyrelsen beslutade om i slutet av augusti och samtidigt inte drar på oss nya kostnadsökningar inom något annat område, tror jag att vi kan nå en ekonomi i balans vid årsskiftet. När det gäller att förbättra landstinget som organisation går vi nu över till en organisationsform med tydligt utpekat ansvar för primärvård och somatisk (kroppslig) vård. Mer om denna nygamla organisation kan du läsa om på sidan 3 här i Puls. För att vi ska få en långsiktigt hållbar ekonomi och arbetsro i sjukhusorganisationen är det också viktigt att vi kommer fram till vad som är den optimala arbetsfördelningen mellan Blekingesjukhuset i Karlshamn respektive Karlskrona. Mycket annat spännande väntar runt hörnet. I höst kommer jag till exempel att besöka flera arbetsplatser. Det är för mig personligen mycket viktigt att få träffa dig på din arbetsplats, i din miljö, för att jag ska kunna göra ett bra arbete som landstingsdirektör. Hoppas vi ses! Puls 3/11 13

14 Konkurrensen vässar Ronneby vårdcentral Den 1 april förra året startade Hälsoval Blekinge. Samma dag blev Anders Olsen chef för Ronneby vårdcentral. Sedan dess har han arbetat för att stärka vårdcentralens varumärke och sett till att göra det lilla extra för sina patienter. Införandet av Hälsoval Blekinge innebär att Blekinges vårdcentraler, både de privata och de landstingsägda, konkurrerar på lika villkor. Anders Olsen har arbetat i den allmänna vården sedan 1988, med ett uppehåll som chef hos privata vårdgivare i tio år. Sedan hälsovalet infördes har Anders märkt en tydlig skillnad mot tidigare patienterna ställer högre krav. Så tillgängliga som möjligt Det är patienten som måste vara huvudpersonen i sammanhanget. Vi måste sätta oss in i hans eller hennes situation och vara så tillgängliga och tillmötesgående som möjligt på ett professionellt sätt. Klarar vi inte det, och patienterna inte är nöjda, så går de till en annan vårdcentral. Hälsovalet har skärpt situationen till patienternas fördel, förklarar Anders Olsen. Behålla listade patienter Konkurrensen mellan vårdcentralerna har en förmåga att plocka fram de mest positiva sidorna hos varje vårdgivare. Dels för att behålla de patienter som är listade hos en, dels för att attrahera nya patienter att besöka vårdcentralen. Det finns definitivt ingen bättre attraktionskraft än en nöjd patient som berättar om vårdcentralen eller vårdgivaren för vänner och bekanta. Men hur har konkurrensen förändrat just Ronneby vårdcentral? Målet för Anders och hans medarbetare är att patienterna själva ska vara delaktiga och ta ansvar för sin behandling. De har redan tagit flera initiativ för att möjliggöra detta och ännu mer är på gång. Skapat en blodtrycksskola Det absolut viktigaste är att patienten måste vara delaktig i sin egen behandling. På samma sätt som en diabetiker är delaktig och håller koll på sitt eget blodsocker kan även andra patienter engagera sig. Vi har till exempel startat en blodtrycksskola där vi lär patienter ta sitt blodtryck i lugn och ro i hemmet. Det underlättar både för patienten och för vårdpersonalen, samtidigt som det ger ett bättre mätvärde. Utöver blodtrycksskolan har vi även flera andra skolor som startar framöver. Då ska vi fokusera på smärta, artros, KOL, sömn och diabetes. Under våren har vårdcentralen även anordnat ett antal välbesöka temakvällar som en del av sitt varumärke. En gång i månaden bjuder de in kollegor inom olika specialiteter som berättar och svarar på frågor. Vi har fått oerhört positiva kommentarer om temakvällarna. Kollegor ringer, patienter känner sig både omhändertagna och sedda och många av dem säger att det här har vi inte varit med om innan. Vi har lyckats hitta något helt nytt när vi engagerar oss på det här sättet. Nu hoppas vi att även andra vårdcentraler ska anamma vårt sätt att arbeta. Det finns definitivt ingen bättre attraktionskraft än en nöjd patient. Anders Olsen framför huvudentrén där patienterna går in till Ronneby vårdcentral. Om patienterna inte är nöjda går de till en annan vårdcentral. Hälsovalet har skärpt situationen till patienternas fördel, konstaterar verksamhetschefen. 14 Puls 3/11

15 Olof Blivik, Ingrid Lindblad och Mats Josefsson ingår i Blekinges Stramagrupp (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens. I stramagruppen ingår även Anna Jansson och Kristine Thorell. Kunskap ger färre antibiotikarecept Jobbar du på en vårdcentral eller sjukhusklinik? Har du träffat de tre personerna på bilden i år? Då har du säkert hört dem tala om vikten av att minska utskrivningen av antibiotika. Regeringen har avsatt 100 miljoner kronor att dela på för landsting som minskar andelen antibiotikarecept med 10 procent mellan den 1 oktober 2010 och samma datum i år. Därför har Olof Blivik, verksamhetschef för infektions- och hudkliniken, Ingrid Lindblad, hygienöverläkare, och Mats Josefsson, apotekare, besökt alla vårdcentraler och de flesta sjukhuskliniker för att påverka medarbetarna. Detta bland annat genom att föra ut ny kunskap, exempelvis att antibiotika inte gör nytta vid luftrörskatarr och inte heller alltid vid öroninflammation och halsfluss. Med ökad kunskap blir det också lättare att motivera för patienten varför hon eller han inte får antibiotika, säger Olof Blivik. Fått för lite tid Att det går att minska utskrivningen har redan visat sig. Blekinge har klivit ner från tredje till fjärde plats på listan över de landsting som skriver ut mest antibiotika. Men 10-procentsmålet kommer inte att nås till höstens mätning. Det blir antagligen bara ett fåtal landsting som får pengar. Vi har haft för lite tid eftersom satsningen lanserades först i januari, konstaterar Mats Josefsson. Oroväckande ökning Blekinges resultat försämras också av att utskrivningen ökade oroväckande mycket under augusti i år. Då skrev man i Blekinge ut flest antibiotikarecept i landet per invånare. Vi vet inte varför, men överbehandling av misstänkta borreliafall kan vara en bidragende orsak, säger Olof Blivik. Minskad utskrivning är oerhört viktigt för att undvika att resistenta bakterier får spridning. Redan i dag märks en ökning av sådana bakterier i Blekinge och på sikt kan det bli mycket allvarliga problem eftersom resistenta bakterier gör antibiotika verkningslös. Antibiotika är ett måste för att bedriva modern sjukvård. Exempelvis skulle många operationer bli riskfyllda om man inte kan ge antibiotika för att förebygga infektioner, säger Ingrid Lindblad. Ett tufft mål Kraven på landstingen kommer att öka. År 2014 gäller max 250 antibiotikarecept per invånare för att få vara med och dela på pengarna, en minskning med cirka 40 procent jämfört med Blekinges nuvarande nivå. Ett tufft mål, men helt realistiskt om man följer riktlinjerna, säger Olof Blivik. Ny guide stödjer patienters medverkan till säkrare vård Min guide till säker vård är namnet på en ny handbok som riktar sig till patienter med upprepade kontakter i vården. Guiden innehåller förslag på frågor patienterna kan ställa och fakta och råd om hur man kan bli mer delaktig i den egna vården. Välinformerade patien- ter som har kunskap om sin egen vård och behandling och ställer frågor till vårdpersonalen kan bidra till att göra vården säkrare. Guiden har skickats i minst två exemplar till alla vårdverksamheter i landstinget. Tanken är att verksamheterna först ska bekanta sig med den innan den delas ut till patienter. Guiden är en bok i A5-format med spiralbunden rygg. Den är uppdelad i sex kapitel med rubrikerna: samtal undersökning behandling uppföljning lagar och regler mer information. Socialstyrelsen har tagit fram Min guide till säker vård på regeringens uppdrag. Min guide till säker vård Fler exemplar kan beställas via e-post till Puls 3/11 15

16 Kampanj ska lära invånarna att upptäcka stroke Invånarna ska bli bättre på att känna igen symtomen för stroke. Det är syftet med en ny nationell informationskampanj. Generellt sett är vi är väl rustade i Blekinge och kan ta emot akuta strokefall i både Karlshamn och Karlskrona, med möjlighet till trombolysbehandling, berättar Ann-Sofie Holgersson, chefarbesterapeut och processledare för strokeprocessen, vilket bland annat innebär att utveckla processen. Ökar chansen att överleva Trombolys är ett propplösande medel som kan ges till många strokepatienter och som kraftigt ökar chansen att överleva och slippa bestående men. Trombolys måste sättas in så fort som möjligt, senast inom fyra timmar efter ett strokeanfall. För att Ingrid Hoffmann människor ska lära sig att se symtomen, ta dem på allvar och agera snabbt har landstingen gått samman i en informationskampanj. Landstinget Blekinge bidrar med drygt kronor till den nationella kampanjen, men på grund av det dåliga ekonomiska läget görs inga särskilda satsningar på hemmaplan. I stället handlar det om att se Fakta Strokekampanjen Kampanjen ska pågå i tre år och synas genom bland annat reklamfilm, tidningsannonser och en checklista för vårdpersonal. Totalt satsar landstingen i Sverige 50 miljoner kronor på kampanjen. Svenska folket kommer att få lära sig att känna igen symtom på människor i sin omgivning genom förkortningen AKUT, där A står för ansikte, K för kroppsdel, U för uttal och T för tid. Sjukgymnasterna Nina Ohlsson och Filippa Roman vid strokeenheten i Karlshamn hjälper en patient att träna på att gå. till att det vårdprogram landstinget redan tillämpar fungerar som det ska, säger Ingrid Hoffmann som är kontaktperson för kampanjen i Blekinge. Arbetar över yrkesgränserna Vårt vårdprogram har stort fokus på att snabba upp flödet både för akuta och rehabiliterande insatser. Vi arbetar i team över yrkesgränserna och utvärderar verksamheten enligt de senaste nationella och europeiska riktlinjerna, berättar Ann-Sofie Holgersson. Hon tror att kampanjen kommer att göra skillnad. Fler kommer att söka vård med strokeliknande symtom, vilket i sin tur ställer krav på landstinget att kunna ta emot fler patienter. Detta utan utökade resurser eller fler vårdplatser. När patienterna söker tidigare kan behandling sättas in tidigare och symtomen blir lindrigare. Varje minut är avgörande, säger Ann- Sofie Holgersson. Minskat lidande för patienten leder till att det kostar mindre, både för individen, vården och samhället i stort, säger Ingrid Hoffmann. Nya öppettider vid byte av personalkläder Vid följande tider kan du hämta och byta personalkläder: Personalkläder, Karlskrona (före detta tvättbytet ) Byggnad 41, plan 3 Måndag till fredag, klockan och Personalkläder, Karlshamn (före detta linneförrådet ) Byggnad 10, plan 1 Måndag till fredag, klockan och Puls 3/11

17 Demenssköterskan Ejbritt Allerth spelar ett parti Fia och samtalar med en av patienterna vid Möllebergs dagverksamhet i Ramdala utanför Karlskrona. Hit kommer hon ofta för att introducera nya patienter för dagverksamheten. Nya riktlinjer för demensvården Mål: ett värdigt liv för den som har demens Fler som har demens ska få diagnos och rätt stöd och behandlig på ett tidigt stadium. Och behandlingen ska anpassas till varje individ och dennes närstående. Målet är att man ska man kunna ha ett värdigt liv, trots sin sjukdom. Blekinge har kommit långt med att omsätta Socialstyrelsens nya riktlinjer för demensvård till verklighet. Att kunna bjuda hem folk, gå på dans eller åka på semester som tidigare, kort sagt att familjens vardag kan fortsätta att fungera. Så summerar Mats Wennstig, projektledare inom FoU (forskning och utveckling) vid Blekinge kompetenscentrum, det yttersta målet för demensvården. I drygt två års tid har han och många andra medarbetare i landstinget och kommunerna arbetat för att Socialstyrelsens nya riktlinjer för demensvården ska gå från teori till praktik i Blekinge. Mats Wennstig pekar på utredningen som den viktigaste fasen i demensvården. En dålig utredning skapar osäkerhet och ovärdighet. Men om utredningen blir bra kan man få bättre vård och, trots en tråkig diagnos, en värdig resa genom sjukdomen. Förankra riktlinjerna En viktig del av arbetet med att förankra de nya riktlinjerna är utbildningsinsatser: en webbutbildning, Demens ABC, för alla sjuksköterskor och undersköterskor och riktade utbildningar för läkare och demenssjuksköterskor kommer att genomföras under året. En särskild workshop med team där olika yrken ingår ska också genomföras. Men allra först i fokus för Mats Wennstig och hans kollegor var cheferna i vården, som alla erbjöds en halvdagsutbildning i januari i år. Nationell uppmärksamhet Vi insåg att får vi med oss cheferna banar det väg för alla yrkesgrupper och verksamheter, säger Mats Wennstig. Och arbetet i Blekinge har fått nationell uppmärksamhet. Något som imponerar på omgivningen är Blekinges sätt att arbeta över gränserna. På många håll arbetar landstingsanställda och kommunanställda demenssjuksköterskor i parallella spår i var sin organisation. Här jobbar vi tillsammans, oavsett om vi har kommunen eller landstinget som arbetsgivare, förklarar demenssjuksköterskan Ejbritt Allerth. Blir en följeslagare I Blekinge finns det en demenssköterska på invånare. Vissa sköterskor är anställda av landstinget, andra av kommunerna. Demenssjuksköterskan håller i utredningen och planeringen av vården av personer med demens och stödet till anhöriga. Ejbritt Allert och kollegan Ing-Mari Rönnerholm ser positivt på de nya riktlinjerna och arbetet med att omsätta dem till verklighet. Samtidigt är det här ingen nyhet. De nya riktlinjerna är snarare en positiv bekräftelse på att vi arbetar på rätt sätt sedan länge, säger Ing-Mari Rönneholm. Mats Wennstig, Blekinge kompetenscentrum, sitter bakom tangenterna när Socialstyrelsens riktlinjer för demensvård ska förverkligas i Blekinge. Puls 3/11 17

18 Är det viktigt för dig vilken yrkesbakgrund din chef har? Läkare blev debattämne Är det sant att läkarförbundet motverkar fler utbildningsplatser på läkarlinjen? Och varför vill landstingsdirektören att förvaltningschefen för Blekingesjukhuset ska vara just läkare? Ett brev från Peter Lilja till medarbetarna väckte debatt på intranätet i augusti. Petur Jóhannesson, cheftandläkare Ja, för mig underlättar det att ha en chef med tandläkarbakgrund, för att förstå mina vardagliga problem i arbetet. Helén Olsson, kallskänka Nej, om hon eller han är en bra chef bryr jag mig inte om vad hon gjort förut. Lena Vedlund, läkare Delvis. Det är bra att chefen är insatt i mina frågor, men också viktigt att man har utbildning i personalfrågor. Anna-Karin Hjelm, brandskyddssamordnare Viss betydelse har det att ha en chef som kan vara ett bra bollplank. Läkarna blev ett hett debattämne på intranätet när landstingsdirektören Peter Lilja skrev sitt månadsbrev till medarbetarna i augusti. Puls kontaktade Linus Axelsson, Blekinge läkarförening, Blekinges avdelning inom Läkarförbundet, för att konfrontera honom med påståendet att Läkarförbundet motsätter sig nya utbildningsplatser. Att läkarförbundet vill hålla nere antalet utbildningsplatser på läkarlinjen för att minska konkurrensen och hålla läkarlönerna uppe är en gammal seglivad myt, menar Linus Axelsson. Han tror att den uppfattningen går tillbaka till första hälften av 1990-talet, då det var ett stort problem för läkare att landstingen inte hade tillräckligt med AT-tjänster, den allmäntjänstgöring läkarna gör efter examen, innan de får sin legitimation. Eftersom många läkare då gick direkt från examen till osäkra vikariat eller arbetslöshet, i stället för AT-tjänst, svarade Läkarförbundet med att verka för att hålla tillbaka antalet utbildningsplatser på läkarlinjen. Sedan dess har tillgången till AT-tjänster ökat och Läkarförbundet gör enligt Linus Axelsson inget för att bromsa utbildningen av nya läkare. Men vi motsätter oss att att man skapar nya utbildningsplatser på bekostnad av kvaliteten på utbildningen. Tyvärr ser vi tecken på att utökningen av platser på läkarlinjen har lett till just detta, säger Linus Axelsson. Andra kommentarer till Peter Liljas brev handlade om att landstingsdirektören helst ser att förvaltningschefen för Blekingesjukhuset är läkare. Måste man vara läkare för att vara en bra chef, Peter Lilja? Nej, det måste man absolut inte och det här ska inte heller ses som en signal om att andra kompetenser i landstinget är mindre viktiga. Men jag tror att det är bra att den som har det övergripande ansvaret för Blekingesjukhuset har medicinsk kompetens på läkarnivå, delvis eftersom jag själv saknar medicinsk bakgrund. Läkare Är det så att läkarförbundet motsätter sig att flera utbildningsplatser blir tillgängliga i Sveriges land? I mitt tycke borde det vara en lösning på läkarbristen att utbilda flera läkare samtidigt som vi ser över organisationen i landstinget. Flera kompetenta yrkesgrupper är anställda i landstinget eller hur? Vi kanske kan hjälpas åt med vissa uppgifter? Postad av Irene P Tegnefjord [ ] Läkare på höga befattningar?? Om man har en sån oerhörd brist på läkare i det patientnära arbetet varför är då kravet på förvaltningschefstjänsterna att man måste vara läkare??? Vad är det som säger att man är en bra chef bara för att man är läkare?? Borde gå med sjuksköterskekompetens oxå, bara man har sjukvårdserfarenhet. Sjuksköterskor verkar det ju finnas gott om med anledning av nerdragningarna. Postad av från golvet [ ] BLS verksamhet Jag skriver denna kommentar en gång till (tidigare kommenterat beslutat av landstingsstyrelsen den 22/6) och hoppas på svar denna gång: Blekingesjukhusets kärnverksamhet och allra mesta verksamhet är kvalificerad omvårdnad. Om den kommande förvaltningschefen skall rekryteras från en förutbestämd (vilket jag tycker är fel) profession borde det vara en med omvårdnadsprofession. Vem har bestämt att chefen skall komma från den medicinska och varför det? Postad av POW [ ] 18 Puls 3/11

19 anslagstavlan Grattis till 25 år i landstinget! Landstinget Blekinge firade den 31 augusti traditionsenligt de trotjänare som arbetat i landstinget i 25 år. Bilden togs i samband med jubileumsmiddagen på restaurang Skeppsgossen vid Marinmuseum. Foto: Sydbild Minska pappershanteringen VÄLJ e-lönebesked! Du vet väl att du kan få ditt lönebesked elektroniskt, e-lönebesked, istället för hemskickat med posten! På så vis kan du minska din pappershantering, bidra till en bättre miljö och ha alla dina lönebesked samlade på samma ställe. Beroende på vilken bank du får din lön insatt på anmäler du dig och tittar på e-lönebeskedet på olika sätt. Får du din lön insatt på Swedbank eller Nordea anmäler du dig via bankens internetbank. Har du en annan bank har du ändå möjlighet att via Swedbank få e-lönebesked. Kontakta Swedbank! Vägledning för förvirrad psykiatripatient Har du sett något udda eller roligt? Fotografera och skicka till Puls: Foto: landstingsanställd Kerstin berättar om cykelturen till Paris Kommer du ihåg Kerstin Evebring, barnmorskan som i nr berättade att hon planerade att cykla 120 mil till Paris för att samla in pengar till Barncancerfonden? Nu kan du läsa på intranätet om hur äventyret gick. Skänk pengar TILL förmån för Afrikas HORN! Medarbetare vid gynmottagningen i Karlshamn har beslutat att privat skänka 100 kronor per person till kampen mot svälten på Afrikas horn. Pengarna kommer att skickas till Läkare utan gränser. Samtidigt vill vi uppmana och utmana andra arbetsplatser att också starta en insamling till förmån för Afrikas horn, hälsar Christina Åkerberg. Puls 3/11 19

20 POSTTIDNING B Etik en fråga om vilka vi själva är Inte så många känner till att det finns ett etiskt råd i Landstinget Blekinge, men det har funnits ett sådant råd i många år. Sedan 1991 är landstingets förtroendenämnd tillika etisk nämnd. Till sitt förfogande har nämnden ett etiskt råd vars huvudsakliga uppgift varit rådgivande till etiska nämnden. Just nu pågår ett arbete med att utreda såväl etiska rådets uppgift som var det ska finnas i organisationen. Jag har själv varit med i etiska rådet i flera år och är numer sammankallande. Ett intressant uppdrag. Etik är alltid spännande. Det finns inga givna svar. Etik handlar mer om frågor än om svar. Ändå får det aldrig bli fel när det handlar om sjukvård och medmänniskor. Man skulle kunna tycka att det i en verksamhet som i så hög grad präglas av medicinsk vetenskap och praxis alltid finns tydliga riktlinjer, välgrundade svar och rationellt handlande. Tyvärr blir det ibland ändå fel och felen, liksom riskerna, kan aldrig enbart åtgärdas genom medicinska riktlinjer och kvalitetsregister. Så länge det är människor inblandade finns det alltid etiska aspekter som måste övervägas. Med stora möjligheter följer stort ansvar. Det är inte alltid lätt att skilja mellan moral och etik. En vanlig uppfattning är att moral handlar om våra handlingar, vad vi gör, medan etik mer handlar om vad vi tycker är det goda och det dåliga, om det vi människor gör. Moral handlar om vad vi gör medan etik handlar mer om vad vi bör. Den intellektuella reflektionen över gott och ont, rätt och fel. Vi måste både tänka igenom och vara överens för att det ska fungera i en organisation. Annars blir det stökigt och otryggt. Etik handlar om att medvetandegöra och att komma närmare människor. När man talar om etik i en organisation, vilka spelregler och värderingar som ska gälla och hur detta känns igen i och utanför organisationen brukar man tala om organisationens kultur. På motsvarande sätt kan man på individnivå tala om individens identitet, vem han eller hon är i sig själv och känns igen av andra. Det vi gör blir en spegel av dem vi är. Riksdagen har genom tre principer formulerat vad man kallar en etisk plattform som ska vara vägledande för allt det som görs inom hälso- och sjukvården. Människovärdesprincipen är den viktigaste principen och handlar om våra mänskliga rättigheter, alla människors lika värde utan diskriminering och skillnad. Behovs- och solidaritetsprincipen handlar om att den vars behov är störst ska komma först och att vården ska vara så lika som möjligt. Kostnadseffektivitetsprincipen, som är underordnad de båda andra principerna innebär att hälso- och sjukvården ska eftersträva rimlig balans mellan kostnad och effektivitet. Det finns inom sjukvården en lång rad stora och välkända etiska frågor, som att ge eller inte ge livsuppehållande behandling till svårt sjuka människor, transplantationsfrågan, aborterade foster som lever och omskärelse av pojkar. Listan kan göras i princip hur lång som helst. Det kännetecknande för den här typen av frågor är att de till sin karaktär är medicinskt komplicerade. Exempel på etiska frågor inom hälso- och sjukvården som inte är lika starkt medicinskt fokuserade är FN:s konvention om barns rättigheter, användningen av kundbegreppet och organisationens ledningsstruktur. Så länge barnkonventionen inte är lag, att man inte kan tilldömas någon påföljd, blir behandlingen av barns rättigheter att betrakta som etiska frågor. Dagligen bryter landstinget mot barnkonventionen, inte minst då det gäller konventionens viktigaste artikel som anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Att oreflekterat ersätta patient-, vård- och behandlingsbegreppen med kunder, konsumenter och produktion som hämtats från ett helt annat sammanhang har sina uppenbara faror. Det handlar om människovärdet i vården. Visst kan sjukvården lära av andra verksamheter, men det är inte säkert att människor som är sjuka vill bli en del i ett köpsäljsystem. De kanske föredrar att få vara patienter. Med makt följer ansvar, att svara an mot de krav och det förtroende som följer med uppdraget. När det gäller ledningsfrågan måste man även ta i beaktande att ledningens agerande blir modell, normativt för andra medarbetare, analogt med föräldrarollen i en familj. Både hur ledningen är organiserad och hur den utövar sitt ledarskap är en fråga om etik. I sjukvårdens vardag tror jag dock att den allra viktigaste etiska frågan handlar om vad som händer i mötet mellan patient och vårdpersonal, kärnan i hälso- och sjukvårdens verksamhet. Den goda sjukvårdens mest basala byggsten, ett mikrokosmos innehållande allt från vår egen förmåga till inlevelse och empati till sjukvårdens alla processer och hela komplexitet. Ytterligare en aspekt, oavsett vilken organisation det gäller är hur det etiska samtalet utformas. Det får aldrig utesluta någon, oavsett hur komplicerad, i det här fallet medicinskt avancerad, frågan än är. Etiska frågor får till sin karaktär aldrig bli sådana, att vi ickeexperter inte förstår vad man pratar om. Ska man med trovärdighet arbeta med etik och värderingar i en organisation handlar det om att gripa sig an frågor om organisationens kultur, de djupare strukturerna. Förutsatt att vi talar om öppna och demokratiska organisationer, måste det finnas tid för samtal och reflexion samt en tillåtande och självkritisk hållning. Går vi till oss själva handlar det i stället om vår identitet. Hur vi gör utgår från vilka vi är. Vill vi på allvar ta itu med våra värderingar och i förlängningen våra handlingar måste en sådan process börja inifrån och i dialog. Vill vi åstadkomma förändring måste vi vara beredda att möta oss själva och ställa frågan vilka vi själva är. Om vi inte börjar i vårt eget varande tror jag att det som så populärt kommit att kallas förändringsbenägenhet mest blir tomt prat. Göran Åström, Verksamhetschef för barn- och ungdomskliniken och sammankallande i etiska rådet. 20 Puls 3/11

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Ärendeförteckning över landstingsstyrelsens arbetsutskott den 20 april2015.

Ärendeförteckning över landstingsstyrelsens arbetsutskott den 20 april2015. Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll 2015-04-20 ~~ landslinget BlEKINGE Ärendeförteckning över landstingsstyrelsens arbetsutskott den 20 april2015. 109 Godkännande av föredragningslista

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler.

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler. BJÖRN OLSSONS TIPS Så förhindrar du överlevnadsjukan När företaget tagit beslutet att dra ner på personal måste du som chef skapa en egen målbild och strategi för det framtida arbetet: Hur ska processen

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Frösundas fototävling.

Frösundas fototävling. > VD har ordet: Ett viktigt steg mot ett kundfokuserat Frösunda > Välkommen Mjölby! > Från personlig assistent till verksamhetschef Det här fotot av Maria Wahlgren är en av tre vinnare i Frösundas fototävling.

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja

Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja Till landstingsstyrelsen Angående återremitterat ärende investeringar de kommande 10 åren Bakgrund

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Omställningsfonden vid uppsägning inom kommuner och landsting

Omställningsfonden vid uppsägning inom kommuner och landsting Omställningsfonden vid uppsägning inom kommuner och landsting Omställningsfondens uppdrag är att aktivt hjälpa anställda som blir uppsagda på grund av arbetsbrist till ett nytt jobb Omställningsfonden

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Rapport till Landstinget Blekinge om medarbetarundersökning år 2014

Rapport till Landstinget Blekinge om medarbetarundersökning år 2014 Rapport till Landstinget Blekinge SKOP har på uppdrag av Landstinget Blekinge genomfört en medarbetarundersökning bland landstingets medarbetare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport, i vilken jämförelser

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN FLEXTIDSFÄLLAN NU HAR HON SLUTAT Tidsjakt. Anna Halmerius registrerade flex när hon egentligen jobbade övertid, men hann aldrig ta ledigt. Och det var hon inte ensam om som distriktssköterska i Västra

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt!

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Detta är i första hand ett HGU arbete för att belysa dom fällor, tricks som finns, vi är alltid väldigt skickliga på att visa upp våra

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Riktlinjer för avgång och avveckling

Riktlinjer för avgång och avveckling Riktlinjer för avgång och avveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR AVGÅNG OCH AVVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Avveckling av personal är en uppgift som kräver

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering Rehabiliteringskliniken är naturskönt belägen vid sjön Trummen på Sigfridsområdet i Växjö. Rehabiliteringskliniken flyttade från Centrallasarettet till Sigfridsområdet 2001. Kliniken erbjuder en tilltalande,

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare,

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare, Frågor Stänger verksamheten direkt? o Nej, verksamheten fortsätter att drivas vidare som ett konkursbo. Hur länge, det kan vi inte svara på. Konkursförvaltaren bestämmer om han/hon skall försöka att sälja

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014 Arvidsjaur. Inte långt från polcirkeln är ambitionen stor att ge högklassig vård, trots svåra villkor. Men det var här hela vårdcentralen polisanmäldes för svartkassa. Trots att de bara ville att invånarna

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Omställningsfonden för dig som blir uppsagd inom kommuner och landsting.

Omställningsfonden för dig som blir uppsagd inom kommuner och landsting. Omställningsfonden för dig som blir uppsagd inom kommuner och landsting. Omställningsfonden är en förmån för alla som jobbar inom kommuner, landsting och företag anslutna till Pacta. Förmånen innebär att

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Centrala samverkansgruppen

Centrala samverkansgruppen PROTOKOLL 1(6) Diarienummer Plats: Sal C Närvarande: Ordinarie: Agneta Jansmyr Anders Liif Mats Bojestig Stefan Schoultz Carina Einarsson Johnson, Vision Anna Fabisch, Lärarförbundet Bengt Hultberg, Läkarföreningen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer